FRED DEMOKRATI MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

Transkript

1 Annons hela denna tematidning är utgiven av SVF, IZ, SSHF, SMKR, FM, RKP, MSB, KVV och FBA Annons Distribueras med Svenska Dagbladet 27 maj 2013 FRED DEMOKRATI MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER Besök Veterandagen den 29 maj vid Sjöhistoriska museet i närvaro av H.M. kung Carl XVI Gustaf, ÖB och försvarsministern. Läs mer på sidorna 8-9 polisens Utlandssektion Aagaard Leif Andrén Niklas Ehlen/Försvarsmakten Nicklas Gustafsson/Försvarsmakten Försvarsmakten Försvarsmakten Swedish Veterans Federation

2 polisens UtlA ndssektion AA g AArd l eif Andrén FörsvA rsma kten FörsvA rsma kten 2 Annons hela denna tematidning är utgiven av SVF, IZ, SSHF, SMKR, FM, RKP, MSB, KVV och FBA Annons Annons hela denna tematidning är utgiven av Sv F, i Z, SSh F, Sm K r, Fm, r KP, m SB, Kvv och FBa Annons Distribueras med Svenska Dagbladet 27 maj 2013 FRED DEMOKRATI MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER Besök Veterandagen den 29 maj vid Sjöhistoriska museet i närvaro av H.M. kung Carl XVI Gustaf, ÖB och försvarsministern. Läs mer på sidorna 8-9 Bästa läsare n ickla s gustafsson/försva rsma kten n ikla s e hlen/försva rsma kten Swedish Veterans Federation FÖR FRED OCH DEMOKRATI är en tematidning distri buerad med Svenska Dagbladet den 27 maj 2013 Omslagsfoton Försvarsmakten, Niklas Ehlen/ Försvarsmakten, Aagaard, Nicklas Gustafsson/Försvarsmakten, Polisens utlandssektion, Leif Andrén, Försvarsmakten Tidningen produceras av Manderley Media för medverkande organisationer (se förteckning härintill) Produktion Per Axel Nordfeldt Manderley Media Bastugatan 24 B Stockholm axel@manderley.se Redaktör och projektledare Per Lennartsson Sveriges Veteranförbund Fredsbaskrarna För frågor om innehållet kontakta Per Lennartsson per.lennartsson@fredsbaskrarna.se Formgivning Björnekull Design sven@bjornekulldesign.se Tryck V-TAB Ett Svanenmärkt tryckeri Sverige har i över 60 år bidragit med personal, civil som militär, i FN:s insatser i en stor del av världen. Kvinnor och män har lämnat sina arbetsplatser, familjer och anhöriga för att bidra till att lösa konflikter och hjälpa utsatta medmänniskor. I Sverige har vi ännu inte ett överenskommet namn för dessa fredsbevarare. Här väljer vi att använda ordet veteran och menar då alla som internationellt deltagit i fredsfrämjande eller humanitära insatser. Fredsinsatserna som våra veteraner gör ger ett mervärde för Sverige, genom de band som knyts, mellan vårt land och de platser dit vi sänder personal, men också på hemmaplan för en tryggare och säkrare tillvaro i Sverige. Förbättrar världen och hembygden Efter en fredsinsats i utlandet kommer våra veteraner hem berikade med nya perspektiv och erfarenheter. De har en ny syn på omvärlden som ger större öppenhet och större förståelse för andra kulturer, etnicitet och konflikter. De har unika erfarenheter och kompetenser som är lika nödvändiga i Mazar-e-Sharif som i Malmköping. Veteranerna har redan förbättrat världen något och har en drivkraft att även förbättra sina hembygder. De är ofta efterfrågade som föreläsare, men det är bara din fantasi som egentligen sätter gränser för hur du och ditt samhälle kan ta hjälp av era veteraner. Om innehållet i tidningen Den här tidningen är tillägnad alla dessa veteraner, som bidrar till att göra jorden till en något bättre plats att leva på. Du kan läsa om de myndigheter som sänder ut svensk per sonal på en mängd skilda uppdrag jorden runt. Här finns också ideella organisationer som ger stöd och hjälp till veteranerna och deras anhöriga, både före, under och efter fredsinsatsen. Utöver myndigheterna du hittar i tidningen arbetar även andra myndigheter utomlands, bland annat Kustbevakningen och Tullverket. Missa inte Veterandagsfirandet I Sverige firas Veterandagen den 29 maj varje år. Missa inte möjligheten att lära dig mer om fredsinsatserna på Veterandagsfirandet vid Sjöhistoriska museet i Stockholm. Det blir en dag för hela familjen. Program och karta för hela firandet finns på sidan 8-9 i den här tidningen. På plats finns en mängd aktörer med koppling till veteranerna och som vanligt delas flera utmärkelser ut, bland annat till Årets Veteran. Speciellt för i år är att H.K.H Carl Gustaf avtäcker ett nytt monument för Sveriges alla veteraner. Vi hoppas att ni ska finna tidningen läsvärd och informationsrik. Per Lennartsson Informationschef Sveriges Veteranförbund Fredsbaskrarna Foto: André Karjel Innehåll Krönika Allan Widman: Veteraner ger folkförankring sidan 3 Veteranen och dennes anhöriga i centrum sidan 3 Anhöriga stöttar anhöriga (InvidZonen) sidan 4 SVF formar för framtiden sidan 5 Anhöriga får stöd (SSHF) sidan 6 Kamratföreningar (SMKR) sidan 7 Veterandagen 29 maj 2013, översikt sidorna 8-9 FM sätter veteranen och dennes anhöriga i centrum sidan 10 Starkt engagemang för medmänniskor (MSB) sidan 11 Svensk polis arbetar för fred och demokrati (RKP) sidan 12 Kriminalvården (KVV) sidan 13 Fredshandlingar blir historia (FBA) sidan 14 Peace and Security Summit sidan 15 From Soldier to Soldier sidan 15 Medverkande på veterandagen 29 maj 2013 vid Sjöhistoriska Muséet i Stockholm Medverkande myndigheter Folke Bernadotte Akademin (FBA) Försvarsmakten (FM) Kriminalvården (KVV) Kustbevakningen Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Polisen (RKP) Tullverket Medverkande ideella organisationer InvidZonen (IZ) Soldathemsförbundets familjestöd (SSHF) Sveriges Militära Kamratföreningars Riksförbund (SMKR) Sveriges Veteranförbund Fredsbaskrarna (SVF) Övriga medverkande Armémuseum Försvarshögskolan

3 Annons hela denna tematidning är utgiven av SVF, IZ, SSHF, SMKR, FM, RKP, MSB, KVV och FBA Annons 3 Krönika: Allan Widman VETERANEN OCH DENNES ANHÖRIGA Veteraner ger folkförankring I CENTRUM Få verksamheter är så centrala för det svenska samhället som dess militära försvar. Därmed berör snart sagt varje del av Försvarsmakten hela det svenska folket. Det gäller oavsett om personalförsörjning sker genom lagreglerad plikt eller frivillig rekrytering på arbetsmarknadens villkor. Det gäller såväl de insatser som görs internationellt som de som är begränsade till svenskt territorium. Försvarsmakten finns till för Sverige. I ett land som levt i fred i två hundra år finns sällan personliga minnen av säkerhetspolitikens mer tragiska dimensioner. Detta till skillnad från i våra grannländer där hotet om existentiell utplåning varit en realitet som traderats från individ till individ i generation efter generation. Det är bekymmersamt att Göteborgs universitet i sina SOM-undersökningar stadigt visar att svenska folkets förtroende för försvaret är markant lägre än för andra jämförbara myndigheter som polis och domstolar. Redan i kommentarerna 2007 skriver SOM-institutet: Polisen har en förtroendeskapande närhet till medborgarna som försvaret saknar. Och sedan dess har inte kontaktytorna mellan försvaret och resten av samhället vidgats. Snarare tvärtom. Det är därför positivt att Sveriges andra största stad tillförs två sjukvårdskompanier med 278 befattningar från Skövde. Gamla Skaraborgs län är nog idag en av ytterst få landsändar där Försvarsmakten fortfarande är en del av den samhälleliga vardagen. En stor del av Sveriges potentiella rekryter finns i de större städerna och därför måste Försvarsmakten verka och synas i städer som Göteborg, Malmö, Uppsala och Norrköping. Det vore olyckligt om Försvarsmakten krympte sin närvaro över landet ytterligare. En kampanj i media kan definitivt resultera i temporär uppmärksamhet och generera omedelbar respons. Men för sin uthålliga position har Försvarsmakten förlitat sig på nätverk av likasinnande. Tack vare tidningen Värnpliktsnytt, salig i åminnelse, så har en betydande del av Sveriges journalistkår en grundläggande kännedom om militärt försvar. Valen till värnpliktsriksdagar och värnpliktsråd har kontinuerligt skolat ledare till samtliga politiska partier och Försvarets tolkskola har försörjt utrikesdepartementet med aspiranter till diplomatutbildningen. Under epoken med tiotusentals reservofficerare fanns det knappast en företagsledning, oavsett bransch, som inte hade åtminstone en reservofficer. Allt detta är nu borta. Om svenska folkets förtroende för försvaret ska kunna återställas, så måste föregångsmän och dito kvinnor med sina exempel få visa vägen. Världsmästare som Stellan Bengtsson och Ingemar Stenmark gjorde värnplikt på sitt sätt i den tidens idrottsplutoner. Alldeles oavsett hur bra soldater de hann bli mellan alla permissioner för internationella tävlingar, så visade de att försvaret var viktigt. Det är en roll som idag kanske bara fältartisterna har lyckats fortsätta utan avbrott. I alla de stater, som liksom Sverige, valt en All-Volunteer-Force är det veteranerna som är föredömena, för att inte säga hjältarna. Statsmakterna lyfter fram sina veteraner och folket kan identifiera vad som förkroppsligar den egna statens värden och därmed dess varaktiga existensberättigande. Pusslet symboliserar hur Försvarsmakten tillsammans med ideella organisationer arbetar med veteran- och anhörigfrågor. En veteran är en resursstark person som deltagit i några av de mest dramatiska händelserna i världen. Veteranerna förtjänar samhällets erkänsla och respekt. Citatet belyser hur Försvarsmakten ser på sina veteraner. Försvarsmakten vet också att de anhöriga påverkas av verksamheten. De senaste åren har Försvarsmakten intensifierat arbetet med att sätta veteranerna och dess anhöriga i centrum, att ge begreppet veteran ett civilt meritvärde samt att, vid behov, ge veteraner och anhöriga stöd. Som en del i detta arbete har avtal med frivilliga försvarsorganisationer och ideella organisationer tecknats.

4 4 ANNONS Annons AnhörigA stöttar för Anna blev invidzonen räddningen när hennes man var på insats. AnhörigA AnnAs man DAniel åkte iväg på sin tredje insats till Afghanistan Kvar hemma var Anna och parets tre barn som då var ett, tre och sju år gamla. Trots att det var tredje gången Daniel åkte iväg, var det första gången kände Anna sig riktigt ensam och övergiven. Känslorna utvecklades snart till ilska. Jag tror att det hade att göra med att jag den här gången hade tre barn att ta hand om. Men också att insatsen var betydligt farligare än de missioner han varit borta på tidigare. Det blev en helt annan stress på mig, berättar Anna. Till slut blev det så jobbigt att Daniel var på väg att avbryta missionen för att åka hem. Men då kom räddningen för Anna. Invidzonen och Svenska För första gången kände jag att jag inte var ensam... Soldathemsförbundet hade anordnat en gemensam träff ute på Soldathemmet på Livgardet. Träffen samlade hemmavarande anhöriga till personal på internationell insats. Det var flickvänner, mammor och pappor och så var det jag och en mamma till, berättar Anna. Anhörigträffen inleddes med en presentationsrunda av alla som deltog. Anna kände till en början att det var lite jobbigt då hon upplevde att alla avslutade sin presentation med att berätta om hur stolta de var över sina soldater/officerare. Så kom turen till den andra kvinnan som också hade barn. Kvinnan som hette Petra ställde sig upp och sa att hon inte alls kände sig stolt. Det hon kände var ren och skär ilska. För första gången kände jag att jag inte var ensam om att vara arg och känna mig övergiven. Det var en enorm lättnad, säger Anna. Igenkännandet läker Mötet med Petra blev en del av räddningen för resten av tiden då Daniel var borta på insats. Det visade sig vara ett stort stöd att träffa någon som var i liknande situation som hon själv var i. Det blev så mycket lättare för mig att tackla mina känslor här hemma och Daniel märkte stor skillnad på mig, berättar Anna. Anna och Petra pratade varje dag och jämförde sina upplevelser under resten av insatstiden. De ringde varandra varje morgon för att höra hur natten varit. Det blev ett enormt stöd för båda. På anhörigträffen på Livgardet träffade Anna även Cesilia från Invidzonen och fick därmed kontakt med organisationen för första gången. På Invidzonens hemsida fick hon kontakt med ännu fler anhöriga som alla hade olika erfarenheter och känslor att dela med sig av. Ingen känsla var tabubelagd, jag kände att här får jag känna och tycka det jag verkligen tycker och vara ärlig. Det var enormt befriande, säger Anna. Anna hade även en personlig kontakt med Cesilia som blev Annas mentor. Det som är så bra med Invidzonens mentornätverk är att det bygger på igenkänning och förståelse. Vi kanske inte har upplevt eller känt exakt samma saker men det finns ändå en helt annan förståelse för varandra när vi varit med om liknande situationer och saker som kan hända när ens partner eller anhörig är borta på internationell insats och flera månader hemifrån, säger Anna. kraften I att hjälpa varandra Efter en tid av ältande och delande av arga känslor hände det något med Anna som gjorde att hennes inställning till insatsen vände. Hon började känna sig stark och stolt och hade lättare att hantera det faktum att Daniel inte var hemma. Det var till slut som att jag hade fått ur mig allt och kunde börja om på nytt, ta nya tag med ny inställning, berättar Anna. Eftersom det stöd Anna fick från Invidzonen fungerade så bra och verkligen hjälpte henne i den situation hon befann sig i, kände hon att hon ville ge tillbaka när hennes man väl kom hem igen. Hon blev mentor på Invidzonen och började själv stötta andra anhöriga. Anna arbetade först som volontär och när det blev en ledig tjänst på huvudkontoret som mentorsansvarig kände hon att det var ett självklart steg. Hon sökte tjänsten och fick den. Det känns oerhört skönt att finnas till för andra anhöriga. Tiden hemma under en insats kan vara påfrestande och svårt för många. Därför är Invidzonen en fantastisk organisation som gör mycket nytta. Det blir så mycket lättare om man har någon att dela den med. Så slipper man hinna bli sådär skitarg som jag var, skrattar Anna. invidzonen är en ideell anhörigorganisation som stöttar anhöriga till personal på internationell insats. Organisationens styrka ligger i att de själva är anhöriga och därför kan känna igen de känslor och frågor som uppkommer vid en insats, därmed kan de erbjuda ett bra stöd och hjälp. Fakta invidzonen invidzonen är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening som startade 2007 vars målgrupp är anhöriga till utlandstjänstgörande personal. invidzonen har avtal med Försvarsmakten och rikskriminalpolisens utlandsstyrka. invidzonens grundverksamhet består av mentornätverk, chatt, mailjour, stödsamtal träffar och andra aktiviteter för anhöriga. Mer information om invidzonen finns på

5 ANNONS Annons 5 Foto: Leif Andrén Vattenrening i Pakistan, MSB Foto: Försvarsmakten Liberia Gaza, 1956 Foto: Johannes Tolf/Försvarsmakten Foto: Roland Frid Afghanistan Sveriges Veteranförbund Fredsbaskrarna formar veteranengagemanget för framtiden Sverige har i över 60 år ställt upp med personal, civil som militär, i FNs insatser runt hela vår jord. Runt svenskar har gjort fredstjänst i utlandet någon gång under dessa 60 år. De har gjort en sann insats för Sverige och för världen. Det är för dessa kvinnor och män som Sveriges Veteranförbund Fredsbaskrarna finns till. Det är för dem vi engagerar oss. Har du engagerat dig för världen, engagerar vi oss för dig Vi engagerar oss, före, under och efter utlandsinsatsen, för de som engagerat sig och stöttat utsatta människor i världen. Vi finns till för att ge dem en chans att dela sina erfarenheter och upplevelser med andra och få stöd, men också för att ge dem chans att bidra till samhället även på hemmaplan med sina unika kunskaper och erfarenheter. Vi finns också till för deras nära. Vi tar till vara deras intressen och vi jobbar för att de ska få den respekt och erkänsla som de förtjänar. KOM och lev våra värderingar I Sveriges Veteranförbund Fredsbaskrarna drivs vi av starka och tydliga värderingar. Vi tar avstamp i FNs värdegrund och främjar aktivt jämställdhet, jämlikhet och respekt för alla människors lika värde. Våra värderingar har vi sammanfattat i tre ledord, som bildar en akronym. KOM Kamratskap, Omtanke, Medmänsklighet ger uttryck för vår ständiga strävan att skapa band mellan individer, folk och länder för att lösa konflikter. Vi är övertygade om att omtänksamhet bidrar till stabilitet. Ett medmänskligt förhållningssätt till alla vi möter tycker vi är en förutsättning för att mänskliga rättigheter ska kunna tillämpas. Fredstjänst i utlandet en positiv erfarenhet En fredstjänst i ett utsatt land gör även den enskilda individen utsatt. Det är en stor påfrestning och en tid som finns kvar i minnet för resten av livet. Men vi vet att det också är en positiv upplevelse. Fredsveteranen har med sig unika erfarenheter hem. Det är egenskaper och erfarenheter som kan utnyttjas även på hemmaplan, för att öka säkerheten och trygghetskänslan i samhället. SVF stödjer och utvecklar fredsveteraner Den här positiva utvecklingen är inte någon självklarhet som kommer helt av sig själv efter en fredstjänst. För att tillgodogöra sig sina erfarenheter på ett positivt sätt och kunna applicera och använda dem i sitt vardagsliv behöver veteranen få stöd och hjälp. Därför finns Sveriges Veteranförbund Fredsbaskrarna. Vi ger fredsveteraner möjlighet att hemma få samma känsla av gemenskap som under utlandstjänsten. Hos oss får veteranerna prata om sina upplevelser med likasinnade. Vi ger också samtalsstöd genom våra kamratstödjare som har jour via telefon dygnets alla timmar, årets alla dagar. Öppet för alla Vårt stöd är tillgängligt för alla fredsveteraner, oavsett om de är medlemmar i Sveriges Veteranförbund Fredsbaskrarna eller inte. Vi värnar om alla veteraner och vi har ett uppdrag från Försvarsmakten att erbjuda stöd. Sätter veteranernas frågor på samhällsagendan Sveriges Veteranförbund Fredsbaskrarna verkar också för att påverka världen runt omkring oss för att förbättra för alla fredsveteraner. Vi tycker att de ska få den erkänsla och den respekt som de förtjänar. För att åstadkomma det påverkar vi ständigt politiker, myndigheter och beslutsfattare i olika instanser och skapar debatt. SVF är remissinstans i veteranfrågor Vi är en naturlig samtalspartner i veteranfrågor till alla myndigheter och andra organisationer. Vi har de senaste åren fått en ökad trovärdighet för förbundet, både bland veteraner, politiker och allmänheten. Vi är redan i dag remissinstans åt flera myndigheter, vilket i sig är ett stort erkännande för vårt förbund och för vårt engagemang i de här frågorna. För att fortsätta vara en erkänd instans för statsmakterna måste vi fortsätta att ställa höga krav på oss själva när det kommer till kompetens, arbetssätt och kapacitet. SVF siktar på framtiden med ny organisation Veteranlagstiftningen, som förbinder Försvarsmakten att ge stöd åt sina veteraner, är naturligtvis en stor seger för oss, men vi är inte nöjda förrän lagstiftningen omfattar alla fredsveteraner, även de utanför Försvarsmakten. För att värna veteranernas bästa måste vi jobba ännu mer strategiskt och långsiktigt. Därför har vi sedan årsmötet i mars 2013 en helt ny organisation. Vår styrelse arbetar nu långsiktigt och strategiskt för att forma förbundets verksamhet. För att utföra arbetet som styrelsen beslutar har vi ett helt nytt kansli med sex medarbetare, som jobbar ut mot och för medlemmarna och föreningarna. 21 lokalföreningar gör det stora jobbet Även i vår nya organisation är det våra 21 lokalföreningar som spelar den allra viktigaste rollen. Det är där människorna finns, och det är när möten sker och människor träffas som utvecklingen kan ske. Därför kommer vi framöver lägga stort fokus på att bilda nya föreningar, bygga upp de föreningar som startas och stödja de föreningar som redan drivs. Föreningarna är vår verkliga grund, och de svarar för kärnverksamheten för att utveckla Kamratskap, Omtanke och Medmänsklighet. Anders Ramnerup Generalsekreterare

6 6 ANNONS Annons När jag ser numret till en stödtelefon utlagt på en webbsida, infinner sig genast en massa frågor. Jag undrar över om just mitt bekymmer och mina frågor är tillräckligt viktiga för att jag ska våga störa. Och om jag ringer, vem är det som svarar? Känner jag mig mottagen och känner jag förtroende för den jag pratar med? Anhöriga får stöd av Svenska Soldathemsförbundet via direktnummer När en soldat eller annan person inom Försvarsmakten åker ut på ett utlandsuppdrag, reagerar omgivningen på ett eller annat sätt. Syskon och föräldrar, sambos och barn, andra släktingar och vänner - alla har sin egen uppfattning och sin egen känsla kring beslutet. En enskild soldat som åker ut på ett uppdrag omgärdas av en stor grupp människor som direkt eller indirekt påverkas. I en sådan situation kan anhöriga och vänner känna ett stort behov av att prata med någon som förstår och som lyssnar. Man kommer långt med ett bra nätverk av vänner och släktingar, men ibland kan man behöva prata med någon utomstående. Därför har Svenska Soldathemsförbundet en stödtelefon dit soldatens anhöriga kan ringa! Här följer några vanliga frågor från anhöriga och ett försök att svara på dem: Vem kan ringa till Soldathemsförbundets stödtelefon och vid vilka tillfällen? Alla vänner och anhöriga till personer inom Försvarsmakten som är, kommer att vara, eller har varit iväg på utlandsuppdrag kan ringa. Soldater som är oroliga för sina anhöriga, och utomstående personer som är bekymrade över anhöriga till soldater i utlandstjänst kan också ringa för konsultation och rådgivning. Vad kan jag förvänta mig att få hjälp med? Möjlighet till stödsamtal direkt med den som svarar. Om det under samtalets gång visar sig att det finns behov av fortsatta stödsamtal, slussas du vidare till andra professionella samtalsrådgivare professionell samtalsrådgivning för enskild vuxen, barn/tonåring eller par. Vi har kontakter på många orter i landet. Möjlighet till kontakt med präst eller diakon, när ärendet gäller t.ex. existentiella frågor Har ni tystnadsplikt? Vi använder ordet tystnadslöfte. Det betyder att vi är noggranna med sekretess och yppar inte för någon vad vi hör på ett sådant sätt att din identitet skulle kunna röjas. Till förvarsmakten har vi endast skyldighet att rapportera statistik. Vem gör vad, när ska jag kontakta Försvarsmakten istället? Du ska kontakta Försvarsmakten när soldaten mår dåligt, oavsett om han/hon varit i utlandstjänst, är ute nu eller kommer att göra utlandstjänst. Om en soldat däremot inte vill ha kontakt med Försvarsmakten, går det bra att han/hon kontaktar oss. Försvarsmakten har dessutom det direkta ansvaret för närmast anhöriga när det händer något akut. Se hemsida Soldathemsförbundets professionella stöd en pusselbit bland flera Försvarsmakten ger Svenska Soldathemsförbundet ekonomiskt anslag för att vi skall kunna tillhandahålla stödtelefon för anhöriga. Soldathemsförbundet har i sin tur ett avtal med Vårsta Kriscentrum, se avseende stödsamtal/rådgivning, dit många av samtalen sedan slussas vidare. Vi kan också förmedla kontakt till familjerådgivare och barnterapeuter i Stockholm. Vårt samarbete med Ersta diakoni innebär att vi kan förmedla hjälp till Barnrättsbyrån, Ersta Vändpunkten och Ersta fristad, se information på Vi samarbetar nära Invidzonen, Sveriges Veteranförbund Fredsbaskrarna och Sveriges Kamratföreningar och kan även förmedla kontakt till dem när du behöver lösa praktiska, konkreta problem eller önskar prata med någon i en liknande situation. Vi hoppas att ni ska känna förtroendet för oss! Hälsningar/ Maj Pihlgren Roos Svenska Soldathemsförbundet Vi stödjer hela soldatfamiljen! Familjestödets innehåll är utformat med hänsyn till de förändrade livsvillkor som kan komma att möta soldatens familjemedlemmar, släktingar & nära vänner i samband med en utlandstjänstgöring. Vi erbjuder bland annat PREP-kurser för par, individuellt samtalsstöd, familjerådgivning och aktiviteter vid landets soldathem. Soldathemsförbundet har arbetat med Familjestöd sedan 2008 genom ett formellt uppdrag från Försvarsmakten. Vi utvecklar kontinuerligt stödet utifrån efterfrågade behov, forskning och i samråd med liknande anhörigstödjande organisationer i Tyskland, Holland och Kanada. Stödets utformas med hänsyn till de förändrade livsvillkor som kan komma att möta soldatens anhöriga i samband med en utlandstjänstgöring eller övningsperioder. Passa på att anmäla er till PREP-kurser! För mer info och anmälan, besök vår nya hemsida Soldathemsförbundets jourtelefon nummer är:

7 ANNONS Annons 7 Bakgrund Den första ännu verksamma militära kamratföreningen i Sverige bildades i december Det var Kamratföreningen Vapenbröderna knuten till Vaxholms kustartilleriregemente, KA 1. Som ett litet kuriosum kan nämnas att vapenslaget kustartilleriet bildades först tre år senare Det dröjde ända till första världskrigets utbrott 1914 innan nästa kamratförening, Älvsborgs krigareförening, som den ursprungligen hette, såg dagens ljus. Däremot var det inte andra världskriget som innebar starten för huvuddelen av dagens kamratföreningar. Dessa bildades efter hand åren 1925 till 1939 under intryck av nedrustningen fram till Det sades ju som bekant efter första världskriget att det inte skulle bli något mer världskrig. Man skulle kunna säga att den militära kamratföreningsrörelsen i Sverige fick sitt första uppsving som en protest mot nedrustningen. Det skall dock kraftigt betonas att kamratföreningsrörelsen var och alltjämt är strikt opolitisk. Flera av de nya föreningar, som började sin verksamhet efter 1927, bildades av befäl vid de regementen som drogs in med 1925 års försvarsbeslut. Några av dessa är alltjämt verksamma, t.ex. Föreningen Smålands husarer. Men även vid många av de regementen som levde vidare, skapades kamratföreningar. Den största kamratföreningen då liksom nu är den 1935 instiftade Flottans Män, som tilllika är vår enda vapenslagsförening, och även ett riksförbund inom riksförbundet SMKR. Beredskapen under andra världskriget medförde naturligt nog, att ytterligare kamratföreningar bildades. Men framförallt skedde en betydande ökning av antalet medlemmar i föreningarna. Grunden för detta var givetvis de många och långa inkallelseperioderna med tjänstgöring på avlägsna platser långt från hemorten. Under denna tid tillkom bl.a. de första föreningarna inom flygvapnet. De starka vänskapsband som knöts under denna tid har bestått genom åren även om nu leden glesnar alltmer. Riksförbundet bildas Redan under 1930-talet, när antalet föreningar ökade starkt, började man diskutera behovet av en eventuell riksorganisation. Även om kamratföreningsrörelsen var opolitisk ville man dock kunna göra sin stämma hörd. Framför allt ville man kunna deltaga i olika manifestationer som t.ex. Svenska Flaggans Dag och den särskilda årliga vårparaden i Stockholm som inleddes Ett förslag presenterades redan Det kom från Fälttelegrafisternas kamrat-förening, nu Signaltruppernas kamratförening, där man föreslog ett centralråd. Det vann emellertid inte odelat gillande och verksamheten fortsatte att baseras på frivillig samverkan från fall till fall. Det blev det nordiska samarbetet som slutligen ledde fram till den nuvarande riksorganisationens bildande. Det skulle dock komma att dröja åtskilliga år innan ett formellt förbund etablerades bildades De Svenska militära kamratföreningarnas samarbetskommitté. Huvuduppgiften för kommittén var att samordna det svenska deltagandet i de nordiska kamratföreningsmötena som inleddes redan 1946 med ett möte i Köpenhamn. Denna uppgift består ännu i dag. Efter några smärre namnförändringar under åren fastställdes namnet 1992 till Sveriges Militära Kamratföreningars Riksförbund (SMKR). Riksförbundets uppgifter fram tills idag har, förutom att samordna de nordiska mötena, varit att bevaka framför allt försvarsfrågornas utveckling inte minst på traditionsområdet samt verkar för att sprida försvarsupplysning och vidmakthålla försvarsviljan. Därutöver har förbundet utgjort och utgör allt jämt länken mellan landets kamratföreningar och Försvarsmaktens högkvarter. Kamratföreningar och Veteranstöd I dag finns kamratföreningsrörelsen spridd över hela landet, från Kiruna i norr till Ystad i söder. Ett 70-tal föreningar ingår i förbundet och är mer eller mindre aktiva inom traditionsvård, försvars upplysning, museiverksamhet, social samvaro etc. Flera föreningar engagerar sig i förbandens ceremoniella verksamhet, t.ex. försvarsdagar. I varje förening finns någon eller några av de kamrater som har tjänstgjort i utlandsstyrkorna alltsedan insatserna i Kongo för dryga 50 år sedan och fram tills idag. I samband med den veteranutredning som gjordes 2008 med påföljande lag, har stödet till veteraner och anhöriga Nordiska kamratföreningarna hedrar norska veteraner vid mötet i Oslo ökat markant. Försvarsmakten har tagit hjälp av olika ideella organisationer att, i ett samverkande pussel, efter förmåga stödja veteranerna och deras anhöriga. Sedan tidigare har Svenska Soldathemsförbundet, Invidzonen och Sveriges Veteranförbund Fredsbaskrarna varit engagerade i stödet till våra utlandsveteraner. Nu är den fjärde pusselbiten på väg att falla på plats nämligen landets kamratföreningar som lokalt, på de flesta större orter där det finns eller har funnits förband, förbereder sig på att kunna dra sitt strå till stacken genom att bl.a. lämna praktiskt stöd till veteraner och deras anhöriga. Under innevarande år informeras kamratföreningarna om veteran- och anhörigstödet. Efterhand som kamratföreningarna delger sina möjligheter att på olika sätt engagera sig i veteran- och anhörigstödet kommer detta att framgå på SMKR:s hemsida Foto: SMKR

8 Annons h e l a d e n n a t e m a t i d n i n g ä r u t g i v e n a v SV F, I Z, SSH F, SM K R, F M, R K P, MS B, K VV o c h F B A Veterandagen Annons med invigning av nationellt Helikopter 16 Black Hawk Stridsbåt 90 allmänheten är välkommen att åka m Stridsfordon Ledning i internationella insatser Minröjning i internationella insatser Kl 1300 Fallskärmsförevisning från C130 Hercules P Restare Nationellt veteranmonument av Monica Larsen Dennis Stridsbåt 90 Allmänheten är välkommen att åka med Veteraner V Ve t ra te r ner Scen 8 Mässtält Läktar e

9 n 29 maj 2013 Annons h e l a d e n n a t e m a t i d n i n g ä r u t g i v e n a v SV F, I Z, SSH F, SM K R, F M, R K P, MS B, K VV o c h F B A veteranmonument Restare med med PP Myndigheter Myndigheteroch ochideella ideella organisationer organisationer förevisar förevisaregen egen verksamhet verksamhetur urett ettveteranveteranperspektiv perspektiv Invigning Invigningav avdet detnya nyanationella nationella veteranmonumentet veteranmonumentet Veteran Veteranceremoni, ceremoni,utdelning utdelning av avkrigsdekorationer krigsdekorationer H.M H.MKonungen, Konungen,försvarsminister försvarsminister Karin KarinEnström Enströmoch ochöb ÖBSverker Sverker Göranson Göransonmedverkar. medverkar Enklare Enklaremåltid måltidoch ochgemensamt gemensamt umgänge umgängeiimässtältet mässtältet Sveriges SverigesVeteranförbund Veteranförbund Fredsbaskrarna Fredsbaskrarnadelar delarut utpriset priset Årets ÅretsVeteran Veteran iimässtältet mässtältet Veterankonsert Veterankonsert VIP VIP mottagning mottagning USSÉ MU ÉE ET T M Ståplats Ståplats publik publik Program VIP VIP A KA RIISSK OR TO HIISST ÖH SSJJÖ Caafféé & C &R Reessttaau urraan ngg Sveriges SverigesVeteranförbund Veteranförbund Fredsbaskrarna Fredsbaskrarna(SVF) (SVF) Annons 9

10 10 ANNONS Annons Foto: Försvarsmakten Foto: Försvarsmakten Foto: Marcus Olsson/Försvarsmakten Försvarsmakten sätter veteranen och dennes anhöriga i centrum Försvarsmaktens veteran- och anhörigarbete tar utgångspunkt i att en veteran är en resursstark person som deltagit i några av de mest dramatiska händelserna i världen, veteranerna förtjänar samhällets erkänsla och respekt. Veteranen är en god ambassadör för Försvarsmaktens verksamhet, en person med högt meritvärde. Förutom att exploatera den kraft, kompetens och unika erfarenhet som veteranen bär med sig efter att ha gjort insats så kraftsamlas arbetet till att ge stöd råd och vägledning till Försvarsmaktens personal och deras familjer före under och efter insats. Strävan är att arbetet ska ske preventivt. Veteran- och anhörigarbetet sker naturligt, som en naturlig del av det ordinarie ledar- och chefskapet där individens alla perspektiv och roller beaktas. Sedan 2011 har Försvarsmakten aktivt arbetat med att genomföra den veteranpolitik som riksdagen beslutat. Tillsammans med andra myndigheter och organisationer, de nordiska grannländerna och de baltiska staterna sker löpande samordning och utveckling. Försvarsmaktens veterankoncept är decentraliserat, veteranen och dennes anhöriga skall mötas, och i den mån så behövs stöttas vid respektive förband runt om i landet. Lokalt och regionalt sker även kontakt och samordning med veteraners arbetsgivare. Vid dessa kontakter är det av största vikt att förmedla och kommunicera veteranens unika kunskap, erfarenhet och meritvärde. Ideella veteran- och anhörigorganisationer utgör en mycket viktig del av konceptet och Försvarsmakten är mycket nöjda med att ha ett nära och effektivt samarbete med Sveriges veteranförbund, Svenska soldathemsförbundet, Invidzonen och Sveriges militära kamratföreningars riksförbund. Försvarsmaktens veteran- och an - hörig arbete skall vila på vetenskaplig grund, varför ett viktigt område att utveckla är forskning och statistik. Forskningsprojekt syftande till att klarlägga hur Försvarsmaktens veteraner och deras anhöriga mår har iscensatts bland annat hos Karolinska institutet, Försvarets forskningsinstitut och Kristianstads högskola. Resultat kommer löpande att redovisas med start under Försvarsmaktens veteran- och anhörigarbete har ett flertal utmaningar. Att nå ut till veteranerna, skapa och bibehålla kontakt är viktigt. Att skapa öppenhet och tilltro är av största betydelse för att nå de som är i behov av stöd. Att tydliggöra och kommunicera veteranernas meritvärde är centralt för att ge erforderlig erkänsla och respekt, men också för att möjliggöra för andra arbetsgivare att förstå och dra nytta av veteranens kunskap och färdigheter. I Försvarsmaktens strävan att vara en av Sveriges bästa arbetsgivare sätts veteranen och dennes anhöriga i cen trum. I arbetet med att utveckla Sveriges veteranpolitik till att vila i hela samhället är samarbete med andra myndigheter och organisationer nyckeln till framgång. Anders Stach Chef Veteranavdelningen Foto: Anna Norén/Försvarsmakten

11 ANNONS Annons 11 Striderna lämnar ofta utskjutna stridsfordon och vapensystem efter sig. En av huvuduppgifterna är att undersöka dessa samt röja den oexploderade ammunition som är ett direkt hot mot befolkningen, säger Christofer Wärme, MSB. Foto: Caroline Lundberg Starkt engagemang för medmänniskor När en stor olycka eller kris inträffat kan MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) bidra med åtgärder för att hantera svårigheterna. Myndigheten arbetar både med nationella och internationella insatser. Fler behövs för detta viktiga arbete. Läs mer om vad det kan innebära. Uppdraget för MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) är att utveckla och stödja samhällets förmåga att hantera olyckor och kriser. MSB bidrar till att samhället förebygger händelser och att ansvariga aktörer är beredda att hantera svårigheterna när de inträffar. Uppdraget spänner över hela hot- och riskskalan, från vardagens olyckor till stora katastrofer. MSB har beredskap för internationella såväl som nationella kris- och katastrofinsatser. Första insatsen genomfördes 1988 (av dåvarande Räddningsverket) i samband med jordbävningen i Armenien. Fler behövs MSB söker insatspersonal som känner ett starkt engagemang för sina medmänniskor och som vill utveckla samt bidra med sina kunskaper till förmån för dem som drabbats av konflikter och katastrofer. Många gånger ställs höga krav på flexibilitet och som insatspersonal kan du hamna i situationer där du snabbt behöver prioritera och tänka om. MSB söker bland annat personal inom områden som exempelvis HR, ekonomi, byggnation, logistik, miljö, it och minhantering. Vad innebär det att vara INSATSpersonal för MSB? Som medlem i MSB:s personalpool mottar du på regelbunden basis förfrågningar om insats till områden i behov av din expertis. Det är viktigt att du snabbt lämnar besked till MSB om din tillgänglighet då responstiden behöver vara kort. MSB bekostar lön och tillägg samt en rad övriga förmåner under din insatstid. Dessutom blir du inbjuden att delta i intressanta och utvecklande utbildningar inom ditt arbetsområde. Insatsens längd De förfrågningar som MSB får från EU, FN eller andra samarbetsorganisationer handlar i regel om insatser på tre till sex månader. Vissa insatser pågår i flera år och då finns det fördelar om personalen kan delta i arbetet under tolv månader eller längre, alternativt kortare perioder under flera år. För insatser inom GSFP (EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik) är kontraktstiden minst tolv månader. Du får stöd under insatsen Innan du åker ut på insats har du i regel fått en arbetsbeskrivning och en hel del information om vad som förväntas av dig under insatsen. För oss på MSB är det viktigt att du alltid känner att du kan få ett bra stöd för att du ska kunna göra ett bra arbete på plats. Innan du åker ut på insats får du personlig utrustning anpassad för insatsen. Vi bekostar även boende under insatstiden, försäkringsskydd, semester, hemresor, tillgång till hälsostöd och psykosocialt stöd samt pensionspremie. För MSB är det viktigt att vår insatspersonal känner sig trygg när de är på insats och trivs med arbetet och den sociala samvaron under insats. Vi arbetar hårt för att skapa bra förutsättningar för det. Humanitär minröjningsinsats i Mali Ett exempel på en insats där MSB medverkar gäller minröjning i Mali. I början av 2013 mottog MSB en förfrågan från UNMAS (United Nations Mine Action Service) om behov av EOD- stöd till Mali (EOD står för Explosive Ordnance Disposal och innebär röjning av explosiva objekt, så som minor och oexploderad ammunition). Sedan slutet av januari 2013 stödjer därför MSB UNMAS med två EOD- team. Behovet grundar sig i att rebeller sedan början av 2012 har tagit kontroll över den maliska arméns ammunition- och vapenförråd och stora områden kontaminerats med oexploderad ammunition. Insatsen avser att utbilda lokal personal från Mali i humanitär ammunitions- och minröjning (humanitär minröjning innebär röjning i områden där människor bor och arbetar, till skillnad från att exempelvis endast röja en väg eller en passage genom ett område). Christofer Wärme har varit medlem i MSB:s personalpool sedan Idag är han EOD- gruppchef i Mali. I korta drag går arbetet ut på att kartlägga kontaminering Christofer Wärme Foto: MSB av oexploderad ammunition i drabbade områden samt att röja den oexploderade ammunition som utgör en fara for befolkningen i området. Säkerhetsläget i Mali ställer höga krav på insatsens utformning och måste beaktas i all operativ verksamhet. Vi arbetar i en miljö där väldigt höga dagstemperaturer ställer krav på såväl fysisk som psykisk uthållighet. Arbetet vi gör får mycket konkreta resultat för befolkningen i området. Det gynnar en snabb återställning, räddar människoliv samt reducerar skador orsakade av oexploderad ammunition, berättar Christofer. Christofers insats i Mali är hans sjätte med MSB. En del har förändrats sedan hans första insats Inom mine action, där jag i första hand är verksam, finns idag en mycket snabb insatsberedskap i form av rapid response teams. MSB har skapat en hög kapacitet att bidra med personal och utrustning på kort tid och vi arbetar idag närmare den väpnade konflikten. Personligen upplever jag att MSB numera arbetar i områden med högre säkerhetsrisk, men samtidigt har högre krav på att relevanta säkerhetsåtgärder vidtas för att minimera att personal hamnar i olägenheter. Just säkerheten är ett av skälen till att MSB alltid finns tillgänglig för insatspersonalen, via en rad olika beredskapsfunktioner. Det värderar Christofer högt. Jag upplever att MSB alltid gör sitt yttersta i sin ambition att stötta oss insatspersonal på plats. Den uppbackning som MSB levererar till insatspersonal, både på individnivå samt projektnivå, möjliggör att vi kan uppnå bästa resultat ute i fält. Bäst med arbetet tycker Christofer är han får ett förtroende och ett mandat att företräda en respekterad aktör inom humanitär operativ verksamhet. När ett uppdrag lyckas och genererar konkreta resultat, där människors liv förändras till det bättre, blir både mitt personliga och mitt yrkesmässiga jag väldigt tillfredställda, säger han. Christofer ser inga negativa aspekter med att åka på insats med MSB men medger att familjelivet hemma i Sverige kan bli lidande. Det fordrar en förståelse och flexibilitet från anhöriga, nära och kära, förmodligen i högre grad än inom många andra yrkesområden, säger han. Camilla Abelson Bergling MSB bildades 2009 efter en sammanslagning av myndigheterna Krisberedskapsmyndigheten, Räddningsverket och Styrelsen för psykologiskt försvar. MSB:s personalpool består av ca 1300 personer. Under 2012 genomförde MSB totalt 122 biståndsinsatser i 39 länder. Totalt kontrakterades 250 personer för MSB:s internationella verksamhet under Läs mer om hur du ansöker på

12 12 ANNONS Annons En av svensk polis viktigaste uppgifter utomlands är att arbeta med FNs resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet. I Liberia hålls tillsammans med liberiansk polis lokala informationsmöten angående våld mot kvinnor och barn. Svensk polis arbetar för fred och demokrati Foto: Polisens Utlandssektion Lag och ordning är viktiga beståndsdelar i en demokrati. Ett tungt ansvar vilar på polisen i länder som efter krig och konflikter försöker bygga upp välfungerande samhällen. Arbetet i missionsområdet består ofta av att besöka olika rättsvårdande instanser och skapa kontakter som här med en domare vid appeal court i Maymaneh, Afghanistan. Svenska poliser är efterfrågade utomlands. De senaste åren har de involverats i att bygga upp polisutbildning i Serbien, lära ut kriminaltekniska metoder i Liberia och skapa närpolisverksamhet i Nicaragua för att ge några exempel. Sammanlagt arbetar över hundra svenska poliser utomlands idag, i ett 20-tal olika insatser och projekt. Alla insatser och projekt syftar till att bygga upp lokal polis i enlighet med demokratiska principer och internationella konventioner. Svensk polis får ofta förfrågningar från Förenta Nationerna (FN), Europeiska Unionen (EU) och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) om att delta i olika missioner. Svensk polis driver även direkta biståndsprojekt i samarbete med värdlandet inom ramen för det bi- och multilaterala utvecklingssamarbetet. Vi är efterfrågade och vi gör ett gott avtryck utomlands. Svensk polis har en hög professionalitet, säger Peter Sjögren, chef för Rikskriminalpolisens utlandssektion. Dagens fredsinsatser inriktas, vid sidan av traditionella, fredsbevarande uppgifter, alltmer mot att bygga upp demokratiska samhällsstrukturer i tidigare konfliktdrabbade områden. Ett viktigt inslag i återuppbyggnadsarbetet är att etablera en fungerande rättsstat byggd på demokratiska principer och som kännetecknas av lag och ordning. Målet är att öka tryggheten för befolkningen genom en polis som svarar mot befolkningens behov. På så vis byggs också långsiktig fred och säkerhet. De svenska poliserna är ofta rådgivare eller mentorer till den lokala polisen, eller till de ministrar som styr polisen. Många jobbar också med att utbilda den lokala poliskåren. I sällsynta fall arbetar svenska poliser som ersättare för eller komplement till värdlandets egen poliskår. De arbetar då med traditionella polisiära uppgifter som trafikövervakning, ingripanden och utredningar. De poliser som väljs ut för utlandstjänst får unika erfarenheter och lärdomar. När de återvänder till sitt vanliga jobb har de lärt sig att verka i internationella miljöer. De får ett brett nätverk med poliser i andra länder som deltagit i samma missioner. Deltagandet i internationella insatser ger också operativa mervärden för svensk polis arbete på hemmaplan. Brottsligheten idag är gränsöverskridande. Svensk polis måste finnas ute i världen, säger Peter Sjögren. Här arbetar svenska poliser Vill du veta mer om Polisens arbete utomlands? Besök oss vid Sjöhistoriska den 29 maj kl: på Veterandagen! Här visar vi också annat polisarbete, som till exempel polisflyget med helikopter på plats, polishundar och polisfordon. Foto: Polisens Utlandssektion Ofta arbetar svensk polis tillsammans med annan utländsk polis i missionsområdena. Detta skapar ett betydelsefullt nätverk med poliser i andra länder som är av stort värde även i polisarbetet på hemmaplan. Kontakt Rikskriminalpolisens utlandssektion telefon:

13 ANNONS Annons 13 Kriminalvårdens internationella engagemang styrs av ett särskilt Regleringsbrev där anslag om biståndsverksamhet och internationell civil krishantering ges. Kriminalvården uppdras att ställa svensk personal till förfogande för fredsfrämjande, säkerhetsfrämjande och konfliktförebyggande verksamhet (främst inom ramen för EU och FN) samt att arbeta med annan insatsnära verksamhet i form av t.ex. policy- metodutveckling samt utbildningsfrågor i samverkan med andra länder och i enlighet med DAC:s riktlinjer. Olfat Jafari, svensk kriminalvårdare, besöker ett kvinnofängelse på Haiti dit hon var sekonderad för att hjälpa FN stödja landet efter den stora jordbävningen Fotograf: Karin Freudenthal, FN Kriminalvården (KV) är Sveriges fjärde största myndighet med ca 9000 anställda, där ungefär 200 olika yrken finns representerade. Kriminalvårdens vision är Bättre Ut och vårt övergripande mål är att återfall i brott ska minska. Kriminalvårdens internationella engagemang styrs av ett särskilt Regleringsbrev där anslag om biståndsverksamhet och internationell civil krishantering ges och som därför möjliggör internationell verksamhet då de finansiella medlen inte belastar från Kriminalvårdens ordinarie verksamhetsbudget. Kriminalvårdens internationella engagemang Sveriges engagemang i internationella fredsfrämjande insatser syftar ytterst till att bidra till att upprätthålla internationell fred och säkerhet och därmed underlätta för en rättvis och hållbar global utveckling. I grunden ligger försvar av ett antal universella normer och värden, såsom demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet, mänsklig värdighet och utveckling. Världssamfundets engagemang i fredsinsatser har de senaste åren ändrats från att främst fokusera på militära insatser till att inkludera polisiära och civila komponenter Personal från Kriminalvården på ett FN-uppdrag tar tillsam- som arbe- i Kapoeta, Sydsudan. mans för Bilden tagen genom ett helikopterfönster. att implementera komplexa fredsavtal. Som FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon vid ett flertal tillfälle poängterat så är kriminalvård en nödvändig länk inom fredsbevarande arbete och efterfrågan på just kriminalvårdare har ökat drastiskt, från att ett fåtal till flera hundra (över 300 enbart inom FN). Från Sverige har Kriminalvården ställt personal till förfogande i Kosovo och Irak för EU; och i Demokratiska Republiken Kongo, Sydsudan, Elfenbenskusten, Liberia och Haiti för FN. Idag har Kriminalvården 15 män och 8 kvinnor i missioner. Foto Kriminalvården På Kriminalvården har det Internationella Sekretariatet (IS) inrättats för att bland annat ansvara för fredsfrämjande och bilaterala utvecklingssamarbeten. IS organiserar den kriminalvårdsspecifika missionsförberedande utbildningen United Nations Prison and Probation Officers Course (UNPriPOC) årligen på SWEDINT, och IS engageras också för att genomföra utbildningsinsatser om exempelvis mänskliga rättigheter i fängelser i andra länder. Ett exempel på KV-arbete internationellt är genomförandet av ett projekt, SMART security, genom vilket samtliga liberianska kriminalvårdare utbildats i ingripandetekniker utan nyttjande av onödigt våld. Denna utbildningsinsats föregicks av en insamling av fullt brukbar men utdaterad skyddsutrustning från svenska kriminalvårdens insatsgrupper som annars skulle förverkats i Sverige. En av de drivande i detta projekt var Anette Larsson, sekonderad till FN:s mission i Liberia. Foto: Anettes privata Att få möjligheten att arbeta i Afrika med att införa metoder baserade på FN:s minimiregler och nyttjandet av dynamisk säkerhet istället för den traditionellt vapenbaserade säkerhetskulturen har varit en fantastisk erfarenhet som gett mig många er farenheter jag nu kan dra fördel av i mitt arbete här hemma. Anette Larsson, Veteran från UNMIL Isabella Johansson lär ut sömnad till intagen. Ett annat projekt riktade sig till att stärka kvinnors roll (i relation till FN:s säkerhetsresolution 1325, fred och säkerhet) i Sydsudan genom att förse dem både med yrkeskunskap i klädsömnad och passande klädsel att bära i anstalt då de endast hade tillgång till det de greps i tidigare. Dels försåg projektet de intagna med en anständig klädsel då det första som lärdes ut var att tillverka enkla klänningar till de utsatta kvinnorna som tidigare endast hade tillgång till de kläder de gripits i. Dels utbildades såväl kvinnlig personal som intagna i konsten att nyttja trampsymaskiner (som donerats av frivilligorganisationer) för att i sin tur lära vidare sömnadskonsten Foto Kriminalvården till andra intagna och därmed ge dem bättre förutsättningar till arbete efter frigivning. Ytterligare 60 symaskiner har dessutom donerats till regionala fängelser för att fortsätta arbetet samt utöka det med att sy andra artiklar såsom till exempel sanitetskydd. Att vara del av något stort i utlandstjänst är fantastiskt. Med stolthet kan du se tillbaka på din insats. Lars Österlund, Veteran från Kosovo Är Du intresserad av att veta mer om Kriminal vårdens internationella engagemang är du välkommen att kontakta oss på SPPS.internationaldep@kriminalvarden.se eller ringa oss via växeln på Foto: Lars privata Kriminalvården som relativt ny i missionssammanhang har en nära samverkan med andra svenska utsändande myndigheter, främst polisen, och i veteranfrågor även med Fredsbaskrarna. Lars Österlund, veteran från EU:s mission i Kosovo (EULEX) är engagerad i arbetet med att bilda ett nätverk för KV veteraner och uppmuntrar kollegor att söka missionserfarenhet.