Zemplar nu som. Effektiv Selektiv Preventiv

Transkript

1 Zemplar nu som Nu introduceras Zemplar i ny beredningsform, kapsel 1 µg och 2 µg Effektiv Selektiv Preventiv Indikationen omfattar CKD stadie 3, 4 och 5. SWE/108/27Apr2009 Zemplar kapsel är indicerat för profylax och behandling av sekundär hyperparatyreoidism hos patienter med kronisk njurinsufficiens, (Stadie 3 och 4) och patienter med kronisk njursvikt (Stadie 5), som behandlas med hemodialys eller peritoneal dialys. 28 Zemplar Kapsel: (A11CC07): Receptbelagt läkemedel. Profylax och behandling av sekundär hyperparatyreoidism hos patienter med kronisk njurinsufficiens, (Stadie 3 och 4) och patienter med kronisk njursvikt (Stadie 5), som behandlas med hemodialys eller peritoneal dialys. Pris: För aktuellt pris se Senaste översyn av produktresume För dosering, kontraindikationer, varningar och försiktighet samt övrig information se Abbott Scandinavia AB Box 509, SOLNA telefon DIALÄSEN

2 Tobias Larsson, docent i experimentell medicin och läkare vid njur medicinska kliniken, Karolinska universitetssjukhuset, beskriver här kalcium fosfatbalansen vid kronisk njursvikt. Hans huvudsakliga forskningsområde omfattar reglering av en och mineralmetabolismen med fokus på fibroblast growth factor-23 (fgf23), ett relativt ny upptäckt hormon som sannolikt spelar en viktig patofysiologisk roll vid kronisk njursvikt. Rubbningar i kalcium och fosfatbalansen vid kronisk njursvikt Det är ett välkänt problem att patienter med kronisk njursvikt (Chronic Kidney Disease; CKD) utvecklar rubbningar i kalcium och fosfatbalansen. Detta beror på en gradvis minskad förmåga att utsöndra fosfat vid sjunkande njurfunktion, vilket leder till en positiv fosfatbalans (fosfatretention). En annan viktig faktor som bidrar till hyperfosfatemi vid CKD är en förändrad metabolism i skelettet, vilket medför ett nettoutflöde av fosfat från skelettet till extracellulära rummet. Ökade fosfatkoncentrationer i blodbanan leder bland annat till ökade nivåer av FGF23, lägre koncentrationer av vitamin D samt tillväxt av bisköldkörtlarna och ökad PTH utsöndring (sekundär hyperparatyreoidism, shpt). Samtliga dessa biokemiska förändringar är i observationsstudier starkt associerade med försämrad prognos och överlevnad. De ingår också som delfenomen i syndromet Chronic Kidney Disease Mineral and Bone Disorder (CKD MBD), vilket definieras av förhöjd mortalitet, hjärt-kärlförkalkning och frakturer. FAKTA Kalcium bidrar till uppbyggnad och funktion av skelettet, nödvändigt för normal muskelfunktion, fortledning av nervimpulser, blodets koagulationsförmåga, energimetabolism och hormonproduktion. Fosfat förekommer hos människan till stor del i kristallform som utgör den hårda (mineraliserade) delen av skelettet, men förekommer även i cellmembran och i vår arvsmassa. Fosfat spelar en viktig roll vid energiomsättning, intracellulär signalering och som buffert mot phförändringar i blodbanan. Störningar i mineralmetabolismen är en viktig delförklaring till den höga förekomsten av hjärt-kärlsjukdomar och förhöjda mortaliteten vid CKD MBD. Kliniska och experimentella data pekar framförallt på förhöjda fosfatnivåer som en viktig patogenetisk faktor. Det finns övertygande studier som belyser att fosfatkontrollen påverkar förkalkningsprocessen i både aorta, hjärtats kranskärl och i perifera blodkärl. De senaste åren har det i det närmaste skett ett paradigmskifte som vittnar om att högre fosfatnivåer, även inom det definierade normalintervallet, är associerade med en ökad kardiovaskulär risk. Detta gäller både när man undersöker sambandet mellan fosfat och befintlig förkalkningsgrad i blodkärlen samt risken för att utveckla nya kärlförkalkningar över tid. Högt fosfat är även en oberoende riskmarkör för ischemisk hjärtsjukdom och kardiovaskulär mortalitet hos såväl friska individer som hos patienter med CKD. Mekanistiskt bidrar flera faktorer till de skadliga effekterna av förhöjda fosfatnivåer. Fosfat tillsammans med kalcium kan vid höga koncentrationer passivt deponeras som kristaller i mjuk vävnad och blodkärl. En annan viktig faktor är så kallad osteogen transformation, vilket innebär att blodkärlens glatta muskelceller till följd av höga fosfatnivåer omvandlas till benbildande celler (osteoblaster) och börjar förkalkas på samma sätt som i skelettet. I blodbanan finns specifika ämnen som hämmar denna mineraliseringsprocess, t ex Fetuin A och Matrix Gla Protein. Det har visat sig att patienter med låga nivåer av dessa mineralisationshämmare har en högre grad av kärlförkalkning och löper en ökad risk för att utveckla hjärt-kärlsjukdom. Ytterligare en viktig underliggande faktor som förvärrar de skadliga effekterna av hyperfosfatemi är så kallad adyna- DIALÄSEN

3 anna svanfeld FAKTA Tillförsel av stora mängder kalcium medför ökad risk för utfällning av kalcium och fosfat och leder till kärl och organförkalkningar. En rekommendation är att begränsa det totala intaget av elementärt kalcium till mg per dag. Fosfatnivåer bör normaliseras oberoende av njurfunktion. Sevelamer och Lanthanumkarbonat är de idag tillgängliga fosfatbindare som varken innehåller kalcium eller aluminium. Behandling med Sevelamer har, i jämförelse med kalciumhaltiga fosfatbindare, visats medföra markant mindre ökning av förkalkningar i aorta och koronarkärl hos dialyspatienter. Det finns idag ingen behandling mot CKD MBD som vid primär endpoint i randomiserade kliniska studier förbättrat överlevnaden. FGF23 hämmar återresorptionen av fosfat i njurtubuli vilket leder till normaliserade fosfatnivåer vid tidig till måttlig njursvikt. FGF23 påverkar också nyckelenzymer i vitamin D metabolismen som bidrar till lägre serumkoncentrationer av vitamin D och utveckling av sekundär hyperparatyreoidism. Kortsiktigt minskar dock FGF23 utsöndringen av PTH från bisköldkörtlarna. Vid senare stadier av njursvikt är de cirkulerande nivåerna av FGF23 mycket höga, vilket eventuellt bidrar till ökade kardiovaskulära komplikationer. metika, vilket direkt hämmar insöndringen av PTH i blodbanan och indirekt sänker nivåerna av kalcium och fosfat. Man bör också eftersträva att minska den totala kalciumbelastningen, dels genom att undvika höga kalciumkoncentrationer i dialysvätskor, dels genom att begränsa intaget av kalciumbaserade fosfatbindare. Ur ett patientperspektiv är det viktigt med kontinuerlig information och utbildning om fosfatets skadliga effekter. Upprepade observationsstudier tyder på att ungefär hälften av alla patienter inte tar sina fosfatbindare enligt given ordination. Som skäl till detta anges ofta bristande motivation och okunskap kring nyttan av behandlingen. Vidare bör alla patienter som ordineras fosfatbindare få kostrekommendationer som syftar till att begränsa fosfatintaget (gäller framförallt kött, fisk, ägg och mjölkprodukter). I praktiken är detta ofta problematiskt där nyttan med minskat fosfatintag får vägas mot risken för eventuell malnutrition och bristande proteinintag. misk bensjukdom. Överbehandling med kalcium eller vitamin D kan leda till att skelettets spontana nedbrytning och återuppbyggnad sker mycket långsammare. Detta leder till en minskad lagringskapacitet av fosfat och kalcium, vilket därmed ökar risken för utfällning i blodkärl och mjukvävnad. En mycket viktig fransk studie visade att adynamisk bensjukdom hos hemodialyspatienter är associerad med högre grad av aortastelhet och kärlförkalkning. Vidare fann man en stark positiv korrelation mellan intag av kalcium och graden av kärlförkalkning hos de patienter som hade adynamisk bensjukdom. Modern behandling av hyperfosfatemi och CKD MBD inriktas på att normalisera fosfatnivåer i blodet, bland annat med fosfatbindande läkemedel, och förhindra utveckling av shpt genom tillskott av vitamin D analoger. För dialyspatienter där denna behandling inte räcker till används kalcimi- Text: Tobias Larsson docent i experimentell medicin, Karolinska institutet. E-post: tobias.larsson@ki.se Referens London GM, Marchais SJ, Guérin AP, Boutouyrie P, Métivier F, de Vernejoul MC. Association of bone activity, calcium load, aortic stiffness, and calcifications in ESRD. J Am Soc Nephrol 2008; 19: DIALÄSEN

4 Spongiös benvävnad. På den här infärgade SEM-bilden (Scanning Electron Micrograph) syns en matrix av kollagen- och kalciumkristaller som utgör benvävnadens struktur. Den är en av de hårda komponenterna, de balkar av ben, som spongiös benvävnad består av. Sådan spongiös benvävnad hittar vi djupt inne i benen, under ett tätt yttre skal av hårt, kompakt ben. Med sitt nätverk av hårda partier med omgivande tomrum liknar strukturen en grovmaskig tvättsvamp. Men trots sitt bräckliga utseende spelar spongiös benvävnad en viktig stödjande och stärkande roll. Science Photo LiBRARy

5 Nordic SE

6 Jakten på fosfor i maten en utmaning för dialyspatienten med stort proteinbehov Förhöjda fosfatnivåer ses ofta tidigt i sjukdomsförloppet hos patienter med njursvikt, redan vid en glomerulär filtrationshastighet (gfr) mindre än 40 ml/minut. Fosfor följer i stor utsträckning protein i maten. Vid dialysbehandling rekommenderas en proteinrik kost för att täcka de förluster som behandlingen medför. Att åstadkomma en kost med högt proteininnehåll utan att samtidigt få ett oacceptabelt högt fosforinnehåll är en utmaning. Konventionell dialysbehandling med en dialystid på fyra timmar tre gånger i veckan avlägsnar cirka 900 milligram fosfor (P) per behandling, det vill säga 2700 mg per vecka. Det mesta avlägsnas under de första två timmarna då koncentrationsgradienten är hög. Jämvikten för påfyllnad av fosfor från de stora vätskerummen går långsamt, vilket gör att det krävs fler dialystillfällen eller betydligt längre dialyssessioner för att åstadkomma en effektiv rening. För en anurisk patient som äter blandad kost med ett svenskt normalintag av fosfor (1610 mg per dag) och ett förväntat upptag på 60 procent, ger kosten ett dagligt fosfortillskott på 965 mg. Om upptaget från maten minskas till 40 procent med hjälp av fosfatbindare blir upptaget 645 mg. För att undvika en ackumulering av fosfor, bör intaget inte överstiga 1000 mg per dag. Rekommendation för dagligt intag Rekommendationen för dagligt intag av fosfor till friska vuxna är 600 mg. Enligt Livsmedelsverkets matvaneundersökning Riksmaten var medelintaget i Sverige för kvinnor 1290 mg per dag och för män 1570 mg per dag. I Nordic Nutrition Recommendations 2004 (NNR) anges ett svenskt medelintag på 1610 mg. I livsmedelstabeller anges förekomsten av mängden fosfor i milligram. I sjukvården anges fosfor i serum som fosfat (PO4) i millimol/liter. En mmol fosfat väger 95 mg och en mmol fosfor väger 31 mg. Ofta blandas begreppen ihop. Vid alla diskussioner om kost är det alltid fosfor i milligram som avses. Fosfors förekomst i kroppen procent av fosfor finns i skelett och tänder, tio procent i muskelmassa, nervsystem, hud och andra organ. Endast cirka en procent återfinns i extracellulärvätskan (ECV). Fosfor ingår i flera viktiga buffertsystem. Nivåerna i plasma varierar under dygnet och är högst tidigt på morgonen och under eftermiddagen. Omfördelningen mellan intracellulärvätskan (ICV) och ECV sker genom passiv transport och är en relativt långsam process. Upptag från födan sker främst i övre delen av tunntarmen men också i tolvfingertarmen. Upptaget är delvis beroende av D-vitamin men sker också genom passiv diffusion. Ingen känd regleringsmekanism finns, ett högt intag medför alltid ett stort upptag. Fosfors biotillgänglighet Fosfor följer i stor utsträckning proteinet i maten vilket innebär att en proteinrik kost också innehåller mycket fosfor. Proteinrika livsmedel är främst animalieprodukter som Uppskattat upptag av fosfor i olika typer av livsmedel livsmedelsgrupp upptag i procent Animalier 80 Vegetabilier 30 Blandad kost Blandad kost med fosfatbindare 40 Fosfor innehållande livsmedelstillsatser >90 DIALÄSEN

7 »För att uppnå maximal effekt av ordinerade fosfatbindare är det viktigt att göra patienten uppmärksam på att dessa ska tas i samband med proteinrika måltider«stockfood 34 DIALÄSEN

8 Godkända livsmedelstillsatser som innehåller fosfor Antioxidationsmedel e-nummer typ av ämne och funktion godkänd som tillsats i angivna livsmedelsgrupper E 322 lecitin Antioxidation och emulgeringsmedel Får användas i alla livsmedel som får innehålla tillsatser utan mängdbegränsning fosforsyra och monofosfater E 338 E 339 Ost, glass, desserter, kakor, soppor, såser, frukostflingor, kött och E 340 Smak, konserverande, surhetsreglerande, och i bakpulver fiskprodukter och djupfryst fisk E 341 E 343 Emulgerings-, stabiliserings-, förtjocknings-, och geleringsmedel ammoniumfosfatider E 442 Stabiliserings och emulgeringsmedel Kan finnas i choklad och kakaoprodukter E 450 E 451 E 452 E 1410 E 1412 E 1413 E 1414 di-, tri-, och polyfosfater Bakpulver, stabiliseringsmedel, konsistensgivare, och för att binda vatten stärkelsefosfater Stabiliserings och förtjockningsmedel: Används i stället för vanlig stärkelse eftersom de är stabila och klarar både djupfrysning och snabb upphettning Ost, glass, desserter, kakor, soppor, såser, frukostflingor, kött och fiskprodukter och djupfryst fisk Får användas till alla livsmedel som får innehålla tillsatser utan mängdbegränsning. Kan stå till exempel modifierad stärkelse kött, fisk, ägg och mjölkprodukter. Proteinrika vegetabilier är ärt och baljväxter. Biotillgängligheten av fosfor vid matintag, hur stor andel vi tar upp av det vi äter, varierar mycket beroende på typ av livsmedel. I rena livsmedel är upptaget från animalier störst, cirka 80 procent. I vegetabilier med hög halt fytinsyra är fosfor hårt bundet och upptaget är dåligt. Ett i livsmedelstabellen högt värde på fosfor från en vegetabilisk källa kan därför innebära ett lägre tillskott än det tabellmässigt lägre värdet för en animalieprodukt. Tillgängligheten påverkas också av hur maten behandlas. Exempelvis frigörs mer fosfor vid långa jästider och bakning med surdeg. Blötläggning och kokning ger en urlakning. Fosfatbindare beräknas minska upptaget av fosfor till cirka 40 procent i blandad kost. Ett sätt att värdera tillskottet av fosfor i relation till proteininnehåll är att beräkna kvoten av mg fosfor/g protein. Kvoten kan användas som en hjälp att värdera livsmedel inom samma grupp, till exempel mjölkprodukter eller spannmålsprodukter och då välja livsmedel med låg kvot. De flesta rena, icke processade animaliska livsmedlen, har en kvot på knappt 10 eller mindre. Mjölkprodukter har en klart ogynnsam kvot, mjölk har 27 och hårdost runt 20. Ytterligare exempel är smältost 48-68, keso 11, äggula 33 och äggvita 1, medan ett helt ägg har 16. Urvattnad salt sill har ett värde på 3, vilket borde kunna tillskrivas effekten av urlakning då värdet för stekt sill är 8. I vegetabilier varierar kvoten mer, till exempel pasta 12, vita bönor 18 och hårt bröd 33. I blandad svensk husmanskost är kvoten cirka 15. Fosforinnehållande livsmedelstillsatser Det finns en rad godkända livsmedelstillsatser på den svenska marknaden som innehåller fosfor. Sammanställningen är gjord utifrån Livsmedelsverkets utgåva Tillsatser i livsmedel faktabok Fosfor är i dessa i oorganisk form med en hög förväntad biotillgänglighet. För de flesta livsmedelstillsatser gäller att de ska deklareras på förpackningen, antingen med E-nummer eller vedertaget namn i klartext. Ingen mängdangivelse krävs utan alla ingredienser anges efter fallande vikt. Det finns ett fåtal undantag från denna regel där det räcker att ange källa samt modifierad, ett exempel är modifierad majsstärkelse. Det finns inga av mig kända svenska uppgifter Råd för att minska fosfatnivåer hos dialyspatienter Lågt intag av mjölk och mjölkprodukter Undvika lättprodukter som innehåller modifierad stärkelse Undvika färdiga efterrätter som innehåller modifierad stärkelse och eventuellt lecitin Undvika produkter som innehåller bakpulver Undvika industritillverkade kakor och kex Öka andelen vegetabiliskt protein? Noggrann och upprepad rådgivning hur fosfatbindande medicin skall tas. DIALÄSEN

9 på hur mycket fosfor vi får i oss via tillsatser. Studier från USA visar att fosfortillskottet från färdig mat och processade livsmedel kan bidra med cirka 1000 mg dagligen för den som ofta äter processad mat. Möjligen kan den debatt som startades av Mats Eric Nilsson i Den hemlige kocken ha bidragit till att situationen i Sverige är något bättre. Hans bok uppmärksammar onödiga tillsatser i maten och har sannolikt lett till en viss återhållsamhet från industrins sida. Utifrån listan på tillsatser kan man anta att feta livsmedel som innehåller emulgeringsmedlet lecitin använts och produkter med modifierad stärkelse innehåller extra fosfor. Produkter med bakpulver bör undvikas. Mjölkprodukter förutom keso är fosforrika i sig själva och kan dessutom få ett extra tillskott via tillsatser. Vid tillverkning av smältostar används så kallade smältsalter, till exempel E339 och E452, som bidrar till ett mycket högt fosforinnehåll hos dessa produkter. Konsistensgivare som används i soppor såser, krämer, smaksatt yoghurt, lättyoghurt, magra alternativ av grädde och crème fraiche samt glass och desserter, bör kunna ge betydande tillskott. Lättglass och mjukglass innehåller mer fosfor än gräddglass. Övriga produkter där man kan förvänta sig ett tillskott är exempelvis kakor och fyllda kex. Deklarerade tillsatser i färdiga kyl och frysta maträtter, förutom redan nämnda, verkar vid en snabb kontroll i min vanliga livsmedelsaffär inte vara så vanligt förekommande. Mycket högt fosforinnehåll per viktenhet har bakpulver, nötter, mandelmassa, fröer, kli och smältost. Om man jämför bröd bakade med bagerijäst eller bakpulver är fosforinnehållet högre i de senare. När det gäller kli och produkter med hög andel spannmålsfiber kan vi förvänta oss ett lågt upptag. Nötter, mandlar och produkter baserade på dessa tillhör de kaliumrika livsmedel som de flesta dialyspatienter lärt sig att undvika på grund av kaliuminnehållet. Fosfortillskottet från dessa bör därför vara ringa. Coca Cola nämns ibland som något som bör undvikas på grund av tillsats av fosforsyra. Innehållet är 12 mg fosfor/dl vilket inte borde påverka fosfatbalansen nämnvärt i de mängder som man kan förvänta att en person med dialys konsumerar. Utmaning I kostrådgivning till personer med dialyskrävande njursvikt är det en utmaning att åstadkomma en kost med ett högt proteininnehåll som samtidigt inte ger ett alltför stort fosforintag. I USA har studier visat att bidraget av fosfor via lättresorberbara tillsatser från maten kan ge ett tillskott på uppemot 1000 mg. Även här i Sverige finns det skäl att anta att fosfortillskottet ökar med andelen färdiga produkter. Många av patienterna är gamla och beroende av matdistribution alternativt lättlagad mat. Detta innebär oftast en stor andel hel och halvfabrikat. Det kan därför finnas skäl att misstänka att intaget av färdig»mycket högt fosforinnehåll per viktenhet har bakpulver, nötter, mandelmassa, fröer, kli och smältost«mat är större hos denna grupp än hos många andra. När det gäller rätter motsvarande vanlig husmanskost verkar dock inte tillskottet vara så stort utifrån den snabbgranskning av innehållsdeklarationer som jag gjort. Dock finns troligen stora mängder i produkter innehållande modifierad stärkelse och lecitin (såser, dressingar, desserter med mera). Generellt kan sägas, att val av mat baserad på rena råvaror, att undvika lättprodukter, ett sparsamt intag av mjölkprodukter och att undvika bakpulverinnehållande produkter resulterar i ett förhållandevis lågt intag av fosfor. Att utifrån en kost baserad på vanlig mat åstadkomma ett högt proteinintag och ett fosforintag motsvarande det rekommenderade intaget på 600 mg känns närmast ouppnåeligt. Ett intag på ca 1000 mg är mer realistiskt. Tyvärr finns det endast ett fåtal proteinrika specialprodukter med ett lågt fosforinnehåll att tillgå på den svenska marknaden. För att uppnå maximal effekt av ordinerade fosfatbindare är det viktigt att göra patienten uppmärksam på att dessa ska tas i samband med proteinrika måltider. Kostrådgivning och försök att följa välmenta råd får dock inte resultera i att intaget av protein blir så lågt, att rädslan för att äta fel resulterar i undernäring. Därför behövs en kontinuerlig dietistkontakt för patienten med dialysbehandling. Referens Näringslära för högskolan Liber 2006 Nordic Nutrition Recommendations 2004 Cupisti A. Boiling can attenuate the dietary phosphate-protein conflict in the nutrition of dialysis patient. Poster»renal nutrition and metabolism«venice 2004 Uribarri J, Calvo MS, Hidden sources of phosphorus in the typical American diet: does it matter in nephrology? Semin Dial, 2003 may-jun;16(3):186-8 Takeda E et al. Phosphate restricton in diet therapy. Contrib Nnephrol 2007;155:113 Text: Sigrid Wegener, dietist, Klinisk nutrition, Akademiska sjukhuset Uppsala. E-post: sigrid.wegener@akademiska.se Kalanthar-Zadeh K et al. Understanding Sources of dietary Phosphorus in the Treatment of Patients with Chronic Kidney Disease. Clin J Am soc Nephrol 5: , DIALÄSEN

10 NYHET Europeiska indikationenför Fosrenol är nu utvidgad till att omfatta CKDpatienter som inte är i dialys med serumfosfatnivåer 1.78mmol/L (5,5 mg/dl) 1 Bibehållen fosfatkontroll måltid efter måltid, dag efter dag, vecka efter vecka 2,3,4 En 2-årig cohortstudie har visat att bibehållen 5 fosfatkontroll minskar mortaliteten med 38% De senaste KDIGO, Klinisk Praxis Riktlinjer 6 rekommenderar användning av fosfatbindare till hyperfosfatemiska patienter både i och utanför dialys In patients with CKD stages 3-5 and 5D, we suggest using phosphate bindingagents in the treatment of hyperphosphataemia 6 Referenser: 1. Fosrenol Summary of Product Characteristics, Hutchison AJ et al. Nephron Clin Pract 2008; 110(1); c15-c Hutchison AJ et al. Nephron Clin Pract 2006; 102: c61-c Finn W et al. Clin Nephrol 2006; 65(3): Danese MD et al. Clin J Am Soc Nephrol 2008; 3(5): Kidney Disease: Improving Global Outcomes (KDIGO). Kidney International 2009; 76(Suppl113): s3-s8. Indikation: Fosrenol är indicerat som fosfatbindare för kontroll av hyperfosfatemi hos patienter med kronisk njursvikt i hemodialys eller CAPD. Fosrenol är också indicerat hos vuxna patienter med kronisk njursjukdom, vilka inte står på dialys, med serumfosfatnivåer 1,78 mmol/l, hos vilka enbart en kost med lågt fosfatinnehåll inte är tillräckligt för att kontrollera fosfatnivåerna. Fosrenol finns som tuggtabletter 500 mg, 750 mg och 1000 mg. Förpackningsstorlek 90 st. VO3AE03. RX. F. Senast översyn av SPC: För övrig information och priser:

11 Njurmedicinskt Vårmöte Göteborg, 8-10 maj 2011 Photo: James Holm Photo: Chalmers Välkommen till Göteborg! Nutidsinspiration & Framtidsvisioner; Vem & Vad inspirerar oss i vårt dagliga arbete? Vad kan vi-bör vi förvänta oss av framtiden? CALL FOR ABSTRACTS senast 15 februari Kallelse till SNSF:s Årsmöte 2011 Tisdagen den 10 maj Programmet och mer information hittar du på: Huvudpartner

12 MTFD GUNNAR MALMSTRÖM Förväntningar på dialysåret 2011 Under detta år hoppas jag att vår hemhemodialysverksamhet ska blomma med många nya patienter. För många är det ju som bekant en vinstlott att själv få sköta sin dialys i hemmet. Idag har Danderyds sjukhus fyra patienter och det skulle vara roligt om antalet ökade till ungefär tio. Alla våra hempatienter behandlas med Fresenius 4008S och det är en bra hemdialysmaskin, men problemet är att den inte går att köpa längre. Så vad ska man välja istället? En av våra patienter provade en annan producents maskin under cirka sex månader. Dessvärre blev det problem då varken patient eller personal kom in i maskin handhavandet på ett bra sätt trots god utbildning. Alla frågor hinner inte alltid gås igenom under utbildningen och om kliniken till exempel endast har ett exemplar av en maskintyp så kan det bli svårt att lösa handhavandeproblem via telefonkontakt. Det fungerar bra så länge patienten går på hemdialysträning på sjukhuset eller om personalen åker hem till patienten, men sedan blir det ibland problem när patienten sitter hemma själv och dialyserar. Vår stora utmaning blir nu att hitta en bra hemdialysmaskin och fram tills att detta har uppnåtts använder vi våra sparade gamla 4008H maskiner. De nya och moderna dialysmaskinerna är konstruerade för dialys på sjukhus där personalen tar hand om krångliga problem som kan uppstå. Svårigheten för oss är att hitta en maskin som både personal och patienter känner sig trygga med det vill säga en driftsäker maskin med ett enkelt handhavande. Tyvärr är det nog så att tillverkarna inte satsar på hemhemodialysmaskiner och dess utveckling då det inte är en tillräckligt stor marknad. Men trots allt är det populärt med hemdialys idag och jag hoppas därför att tillverkarna framöver satsar mer på produktutveckling gällande hembehandling och att de även uppmärksammar behandlingens fördyrning vid bostadsanpassning med nödvändiga vattenrenare, håltagning i väggar, jordade nätuttag med jordfelsbrytare och ibland badrumsrenovering. Det är också ganska mycket pyssel med vattenrenarna, provtagning och kemisk des-»för många är det ju som bekant en vinstlott att själv få sköta sin dialys i hemmet«infektion. En del potentiella hemdialyspatienter bor väldigt trångt och det är svårt att få större lägenheter i till exempel Stockholm. Som patient får man inte förtur till större bostad för att underlätta genomförandet av eventuell hemdialys. Jag önskar också att 2011 blir året då vi får säkra hemodialysmaskiner som larmar då vennålen lossnar. Det talas mycket om att nya tekniker för nållarm utvecklats, men jag har ännu inte fått se någon prototyp. På en och samma vecka förlorade två patienter hos oss mycket blod då deras vennål lossnade. Och jag läste rätt nyligen i min lokaltidning om en patient som förlorade så mycket blod att hon svimmade. Tursamt hade hon en personlig assistent med sig vid behandlingen som slog larm. Personalen hade inte upptäckt att vennålen lossnat under täcket Danderyds sjukhus firar det nya året med start av Norrtälje dialysmottagning! En militär kasernbyggnad har byggts om till en fin dialysmottagning. Dialysmaskinerna kopplas in till en svängbar»dialystubbe«som underlättar bland annat städningen då slangarna inte ligger på golvet och avloppsvattnet inte stänker ut ur avloppstratten. Vill du se hur vi har det? Kontakta oss gärna för ett studiebesök i vår. Gunnar Malmström, ordförande i Medicin Teknisk Förening Dialys Vill du bli medlem i MTFD? Betala då medlemsavgiften och aktivera ditt medlemskap genom att fylla i dina kontaktuppgifter på vår hemsida Medlemskapet innebär att man får ett brett kontaktnät med»dialysingenjörer«i Sverige. Dessutom får du tidningen Dialäsen. Se mer information om att bli medlem: DIALÄSEN

13 Njurkonferens i Umeå i februari Norra Sverige ska synas mer på njurkartan Njurföreningen i Västerbotten har tillsammans med tre andra föreningar tagit initiativet till en två dagar lång njurkonferens i Umeå i februari. Det är dags att få med norra Sverige på njurkartan, säger Bill Svanborg, vice ordförande i Västerbotten. På lång sikt hoppas föreningen på ett nytt forskningscentrum i Umeå. På kort sikt är tanken att sprida kunskap om njursjukvård och att få uppmärksamhet för aktuella frågor. Konferensen i Umeå, den februari, vänder sig i första hand till läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och andra personer som arbetar inom njursjukvården, som kuratorer, dietister och sjukgymnaster. Men det är patientföreningarna i norra Sverige som står bakom satsningen. Njurföreningen i Västerbotten finansierar arrangemanget, i huvudsak med hjälp av donationer som har kommit in genom arv. Bill Svanborg tycker att det är naturligt att föreningen kan bidra till arrangemanget för vårdpersonal. Han ser det som ett sätt att gynna de njursjuka patienterna i förlängningen. Patienterna får nytta av att nya kunskaper sprids inom 40 vården. På lång sikt är också tanken att arbeta för ett nytt forskningscentrum i Umeå, säger han. Tanken med ett nytt forskningscentrum är förstås att ge ytterligare stöd åt forskningen inom området. Men det finns också andra skäl till att njurföreningen engagerar sig i frågan. Ett nytt forskningscentrum kanske kan stimulera intresset för att utbilda sig till specialist. Vi behöver fler nefrologer. Förhoppningsvis skulle ett forskningscentrum också bidra till att fler läkare tycker att det är intressant att stanna kvar och arbeta i den här regionen, säger Bill Svanborg. Han tycker att ett forskningscentrum är ett realistiskt mål på längre sikt. Det finns redan ett embryo här med en adjungerad professor och en forskningssjuksköterska på halvtid. Men det skulle behöva formaliseras, och det behövs lite mer ekonomiska resurser. Det är inte orimligt, tycker Bill Svanborg. Fyra länsföreningar, Jämtland/Härjedalen, Västernorrland, Västerbotten och Norrland, står bakom konferensen som innehåller både föreläsningar och debatter. Förutom vårdpersonal och styrelserepresentanter från de fyra regionerna så är också landstingspolitiker inbjudna. Programmet innehåller både föreläsningar och debatter. Men politikerna ska inte vara med och debattera. DIALÄSEN

14 Nej, vi har bjudit in dem för att vi vill att de ska vara med och lyssna och lära. Efter valet har det kommit in många nya landstingspolitiker som inte har varit med tidigare, säger Bill Svanborg. Konferensen är ett engångsarrangemang där ett av målen är att väcka uppmärksamhet för frågor som rör njursjukvård. Vi har alltid varit lite uppkäftiga här, men vi tycker verkligen att vi har blivit lite bortglömda. Det är självklart naturligt att de orter som har transplantationer också har professurer, men vi känner att vi har blivit lite bortglömda. Det bedrivs forskning även här i Umeå, säger Bill Svanborg. Planerna för konferensen har funnits under flera års tid, efter ett initiativ från Harry Strandberg som är ordförande i Västerbottensföreningen. Njurföreningarna har sedan samarbetat med vården när programmet har spikats. Magnus Lindblom, en av två planeringssjuksköterskor på dialysen på Norrlands universitetssjukhus i Umeå, är med i arbetsgruppen. Han är också med som vårdens representant i Njurföreningen Västerbottens styrelse. Han tycker att patientföreningarnas engagemang ger vården möjligheter som annars inte hade varit tillgängliga. Landstingen har ju ganska ansträngd ekonomi. Patientföreningarnas initiativ ser vi som en chans att ordna någonting som gör att vi kan utvecklas. Vi får chans att lyssna på olika föreläsningar både om njursjukvård och om organisationsfrågor, säger han. Njurkonferensen ger också vårdpersonal från de fyra nordligaste länen en chans att träffas vid sidan av det vardagliga arbetet. Vi har redan ett samarbete sedan tidigare men det här ger oss en möjlighet att fördjupa kontakterna, säger Magnus Lindblom. Anita Hedlund, avdelningschef dialysbehandlingen och Marlene Brännlund, avdelningschef njuravdelning och mottagning på Norrlands universitetssjukhus, är två av de andra vårdrepresentanterna som har varit med och planerat innehållet. De ser också positivt på patientföreningarnas engagemang. Vi har ett etablerat samarbete med Njurföreningen som fungerar jättebra. Njurföreningen har drivande och engagerade företrädare här uppe, vilket gör att vi också får mycket synpunkter och mycket stöd från dem, säger Anita Hedlund. Det är viktigt med ett öppet klimat, och att välkomna patientföreningarnas engagemang, konstaterar hon. Vi har också samarbete i njurskolan och genom att föreningen får möjlighet att vara synlig på avdelningen.»ett nytt forskningscentrum kanske kan stimulera intresset för att utbilda sig till specialist. Vi behöver fler nefrologer«några av arrangörerna och deltagarna av Njurmöte i Norr är Anita Hedlund, Magnus Lindblom, Marlene Brännlund, Maria Burström och Helen Wall. Alla anställda på njurmedicin vid Norrlands universitetssjukhus. arbetat med att utveckla och förbättra omhändertagandet när en ny patient startar hemodialys. En del i detta är att regelbundet planera enskilda samtal med både patienten och närstående. Projektet är ännu inte färdigt, men delar av resultatet kommer att presenteras på konferensen. En annan av programpunkterna handlar om det arbete transplantationssjuksköterskorna, Maria Burström och Petra Vickman, gör. Efter två års arbete konstaterar vi att deras arbetsinsatser är en viktig del i samordningen och omhändertagandet av de njurtransplanterade patienterna, säger Marlene Brännlund. Den två dagar långa konferensen innehåller i övrigt ett blandat innehåll. Professor Bernd Stegmayr från Norrlands universitetssjukhus inleder med att ge en överblick över njursjukvården i de norra regionerna. Därefter berörs en rad olika vårdfrågor i andra programpunkter, till exempel frågan om levande givare, IVA-vård och hur man kan främja organdonation: Dag två delas programmet upp i två delar, där den ena delen i första hand vänder sig till läkare och den andra delen i första hand vänder sig till sjuksköterskor och övrig vårdpersonal. På programmet då finns till exempel frågan vilken roll transplantationssjuksköterskor har och exempel på egenvårdsprojekt från Skellefteå. Konferensen tar dessutom upp frågan om effektivare organisation inom vården, det omtalade LEAN begreppet. Helena Teglund från Memeologen (utvecklingsenhet för kvalitetsfrågor) på Norrlands universitetssjukhus talar på temat hur vårdpersonal kan förändra sitt tankesätt och arbetssätt för att få bättre flyt i vården. Föreläsarna kommer från hela Sverige. Ett annat exempel på hur föreningen i Västerbotten samarbetar med vården är ett projekt som genomförs av två dialyssköterskor, Helen Wall och Anna-Maria Jakobsson. De har Text Susanne Rydell DIALÄSEN