EMPATI. Åsas bror förändrade hennes liv. Phrenicus har bytt namn

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EMPATI. Åsas bror förändrade hennes liv. Phrenicus har bytt namn"

Transkript

1 EMPATI Phrenicus har bytt namn Nr Åsas bror förändrade hennes liv BOENDE: Nu får Nandi sina pengar UTTALANDE: Läkemedel - men inte till varje pris GRANSKNING: Satsning når inte målgruppen

2 2 Medlemsbladet Utgivare Intresseförbundet för personer med schizofreni och liknande psykoser, Schizofreniförbundet Ansvarig utgivare Per G Torell, förbundsordförande tel Adress Schizofreniförbundet Hantverkargatan 3G Stockholm tel fax Redaktör/redaktion Kristina Kleinert Redaktionsråd Sture Andreasson Ulla Elfving Ekström Per G Torell Layout Kristina Kleinert Omslag Foto: Kristina Kleinert Tryck Exaktaprinting AB Antal nummer Fyra nummer per år. Upplaga 4000 ex Prenumeration 250 kr per år Manusstopp Nr 2, 2014 Manusstopp 28 maj I brevlådan 25 juni Insändare Max 800 tecken. Villkor Gästskribenter står själva för sina åsikter. Redaktionen ansvarar inte för insänt material. Redaktören tar sig frihet att redigera. Annonser ISSN X Ser med nya ögon Nu är det mitt i årsmötestider då alla tänker bakåt på det som har hänt i föreningen under året. Jag väljer alltid att koncentrera mig på det positiva. Verksamhetsberättelsens sammanställningar av föreningars aktiviteter påminner om att det ofta är överraskande mycket som har uträttats. Det är verkligen ett beundransvärt arbete som utförs genom engagerade medlemmar i våra föreningar runt om i landet. Kommer ni ihåg skriften Så vill vi ha det? Patient-, brukar- och anhörignätverkets krav på framtida vård, stöd och behandling inom psykiatriområdet. Den kom ut Ibland kan det vara intressant att läsa om gamla visioner. Vad har hänt under dessa sju år? Hur blev det? Har något av det som önskades blivit förverkligat? För ungefär en månad sedan hade jag förmånen att få göra en resa till Bolivia i Sydamerika. Jag fick besöka föreningen Parasoll-Bolivia i staden Cochabamba. Där pågår sedan flera år ett projekt med stöd från Sverige. De har en livaktig grupp själverfarna och en stor grupp anhöriga/närstående. Det är Schizofreniförbundet och Riksförbundet för social och mental hälsa (RSMH) som driver Parasoll. Parasoll har personlig ombudsverksamhet i Stockholm och Uppsala. Per G Torell, förbundsordförande Under hösten 2007 fick Parasoll Sida-medel via handikapprörelsens biståndsorganisation MyRight för ett utbytesprojekt, vilket innebar att ett par personer fick komma till Sverige på studiebesök och ett par personer från Parasoll fick möjlighet att åka till Cochabamba. De själverfarna håller på att bygga upp en bageriverksamhet. Och de anhöriga startar olika grupper för att skaffa sig mer kunskap främst om psykiska sjukdomar och om hur lagstiftningen ser ut på funktionshinderområdet. Bland annat arbetar man med frågan om fri medicin till psykiskt sjuka. I valbloggen på vår hemsida redovisas en diskussion som egentligen började inför förra valet för fyra år sedan med en debattartikel av vår förra ordförande Rakel Lundgren och Harald Wilhelmsson. Diskussionen sammanfattas längre fram i tidningen. Båda dessa inlägg talar samma språk. Vårt förbund med alla beslutsamma medlemmar och alla de andra som vill stödja vårt arbete behövs fortfarande. Våra viktigaste frågor är fortfarande högst aktuella: överdödlighet, fattigdom, utanförskap och brist på god vård för en grupp som lider av allvarliga och komplicerade psykiska funktionsnedsättningar. Vi har fortfarande mycket att kämpa för! Per G förbundsordförande

3 Empati nr Läkemedel men inte till varje pris Läkemedelsbehandling måste vägas mot negativa effekter. Schizofreniförbundet har lämnat synpunkter på Socialstyrelsens nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Förbundet anser att antipsykotiska läkemedel i individuellt anpassade, låga doser kan vara en god hjälp. Men inte nödvändigtvis en förutsättning för rehabilitering. Det som är viktigt för en lyckad läkemedelsbehandling är att patienten får den i kombination med psykosociala insatser efter individuellt behov. Har någon önskemål om nedtrappning och utsättning av medicin borde det finnas möjligheter att få professionell hjälp. I en sådan situation skulle man kunna få möjlighet att vara inlagd på avdelning med särskild kunskap i frågan. Det skulle göra nertrappning eller byte av läkemedel tryggare för både patient och läkare. Biverkningar som stör ämnesomsättningen och sämre somatisk vård orsakar års kortare livslängd än befolkningen i övrigt. Till detta bidrar också en ohälsosam livsstil, enligt Schizofreniförbundet. Detta finner vi oacceptabelt. Det måste uppmärksammans både inom behandling och i forskning, säger Ulla Elfving Ekström andre vice ordförande i Schizofreniförbundet. Vad som är bestående sjukdomssymtom eller biverkningar kan inte enkelt avgöras. Det borde vara ett ämne för långsiktig forskning. Bedömer man att ett speciellt läkemedel är viktigt, ska man ge insatser för att mildra biverkningar som exempelvis viktuppgång. Det kan vara motion, diet eller dylikt. Det är viktigt att jämföra effekterna av att använda läkemedelsbehandling med följderna av att inte göra det. Att avstå läkemedel kan ge ökad dödlighet genom självmord, psykotiskt skov och dålig livskvalitet. Men att ta läkemedel kan ge svåra biverkningar, dålig livskvalitet och ökad dödlighet genom somatiska sjukdomar. Text: Kristina Kleinert Läs hela svaret på Schizofreniförbundets hemsida under Läs mer. Eller ring kansliet Arbetssatsning granskad Hjälpen var tänkt för personer med allvarlig psykisk sjukdom deltog men endast 200 var allvarligt sjuka. Regeringen satstade totalt 105 miljoner åren på ett försök med Individual Placement and Support (IPS). 32 kommuner sökte och fick dela på pengarna. Nu har Socialstyrelsen utvärderat insatsen. Resultatet av det treåriga projektet blev att 36 deltagare av 1000 fick lönearbete på den reguljära marknaden. Endast 200 av de 1000 deltagarna uppfyllde kravet på allvarlig psykisk sjukdom, varav 140 hade psykosproblematik. Hur många av de allvarligt sjuka som fick arbete står inte i utvärderingen. Ett problem, enligt granskningen, var den inbyggda motsättningen mellan projektformen och löftet att stödja deltagarna utan tidsgräns. Det skapade en osäkerhet som kan ha påverkat resultatet. Vidare krockade IPS-filosofin med tänket hos Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. De är vana vid den gamla modellen med arbetsträning. Enligt IPS bestämmer deltagaren själv vilka arbetsuppgifter han/hon är motiverad till. Krocken beskrivs som problem av Socialstyrelsen. Stödet från coacherna bedömdes ha varit mycket bra. Deras respekt, tillgänglighet och hjälp ses som en framgångsfaktor i utvärderingen Flera deltagare beskriver minskade symtom och bättre självkänsla. Positivt men ingen avsedd effekt enligt analysen. Text: Kristina Kleinert Hämta hela utvärderingen på Schizofreniförbundets hemsida under Läs mer. Eller ring Birgitta Greitz FAKTA IPS Individual Placement and Support (IPS) är en metod som bygger på att deltagaren får stöd att söka arbete på den reguljära marknaden. Det sker utifrån deltagarens egna önskemål utan arbetsträning. En personlig coach hjälper till att förverkliga önskningarna. Metoden är vetenskapligt bevisat verksam för personer med schizofreni och liknande psykossjukdomar. IPS rekommenderas i de psykosociala riktlinjerna för dessa personer. Läs mer om IPS i Phrenicus nummer 2, 2012 och nummer 1, (Phrenicus är f.d. Empati.)

4 4 Medlemsbladet Viktigt ha koll på bilförsäkringen Vår dotter blev akut sjuk för någon månad sedan. Hon är registrerad ägare till en bil. Vi misstänker nu att hon inte betalar bilens försäkring. Vad kan hända? Juristen svarar: Är det däremot inte avställt och försäkringen inte erläggs blir det snabbt sjuk. Efter några månader visar det sig han eller hon ägde eller äger en bil. dyrt. Försäkringsbolaget meddelar då Denna kan ha varit uppställd någonstans, något som heter Trafikförsäkringsföre- utlånad eller överlämnad till ningen om förhållandet och denna går försäljning. Försäkringspremien har då in och övertar försäkringsansvaret dock inte betalts. Avierna har kommit gentemot tredje man. bort på något sätt och ägaren, om För detta tar man ordentligt betalt denne är i livet, kan ha fått för sig att av fordonets ägare, oavsett om det fordonet avställts. är en juridisk eller en fysisk person, Om så är fallet är det helt OK. Då eller vilket är ganska vanligt, ett gäller det bara att hålla reda på fordonet dödsbo. så att det inte skrotas, slaktas eller Det går att begära eftergift men på annat sätt förstörs. min erfarenhet är att det är svårt att få Per Scholtz, förbundsjurist, svarar på medlemmarnas frågor i Empati från och med detta nummer. sådan. Är man inte nöjd med Trafikförsäkringsföreningens beslut kan man klaga hos Förvaltningsdomstolen. Även där är min erfarenhet att det är svårt att eftergift. Har man således på känn att det finns ett fordon som är kanske både oförsäkrat och oskattat och ägaren inte har riktigt reda på vad som gäller kan man hos Vägverket få hjälp med att ställa av det. Ju fortare ju bättre. Följ oss på valbloggen Förbättring i sjukvård och socialtjänst Om du skulle må och fungera bättre genom att insatserna från socialtjänst och sjukvården samordnades be då om en Samordnad Individuell Plan (SIP). I en sådan plan kan anhöriga delta. Be din kontakt i sjukvården eller i kommunen förbereda och kalla till en SIP. LÄS MER PÅ: i-nod.se/sip PrinSIP! är ett projekt som ingår i ett utvecklingsarbete för starkare samordning av vård och stödinsatser som heter I-nod. I-Nod är en del av regeringens priosatsning och finansieras av SKL Läs vad de politiska partierna svarar på Schizofreniförbundets frågor inför valet. Här är Schizofreniförbundets första fråga: Trots att det finns evidensbaserad kunskap, tillämpas den bara i liten omfattning i Sverige. Varför? Utvecklingen inom den medicinska och sociala vetenskapen har gått snabbt under senare år. Vi har anledning att tro att processen kommer att fortsätta. Den har gett oss enastående utsikter till förbättring av både fysisk hälsa och levnadsförhållanden för personer som drabbats av schizofreni och likande sjukdomar. Det finns nu också stora möjligheter att reformera de psykiatriska behandlingsinsatserna vid psykos och samsjuklighet. Staten och SKL har tagit ett nytt initiativ (PRIO ) som syftar till att påskynda genomförandet av de möjligheter som nu finns. Man här behövs nya initiativ och ökad uthållighet för att åstadkomma de förändringar som behövs.

5 Empati nr Schizofreniförbundets krav i valstugan: Förbättra vård och omsorg Nu krävs krafttag mot bristerna i vård och socialtjänst, anser Harald Wilhelmsson, ordförande för Schizofreniföreningen i Skåne. Den statliga planen för insatser till vissa psykiskt funktionshindrade, kallad Prio, måste bli effektivare och mer långsiktig. Harald Wilhelmsson gör en systematisk genomgång av situationen för människor med psykossjukdomar i en brevväxling med Anders Printz. Han är samordnare av Prio, en satsning som får 870 miljoner kronor per år. Det som brister är myndigheters och vårdansvarigas förmåga, skriver Harald Wilhelmsson, som anser att lagstiftning som skyddar de svagaste fortfarande saknas. De bådas brev utgör startskottet för Schizofreniförbundets valstuga på webben och de har även publicerats på Prios blogg. Upprinnelsen är en debattartikel i Dagens Medicin inför 2010 års val. Där konstaterade Harald Wilhelmsson och Schizofreniförbundets dåvarande ordförande att hemlösheten hade ökat, den ekonomiska standarden hade sjunkit och dödligheten i jämförelse med övriga befolkningen hade ökat. Många miljoner Nu, fyra år senare, ställer Harald Wilhelmsson frågor kring vad som hänt sedan dess, och hur Prios många miljoner används. Schizofreniförbundets ordförande Per G Torell understryker att frågorna fortfarande är lika angelägna, och att förbundet till fullo ställer sig bakom Skåneföreningens uppfattning. Både han och Harald Wilhelmsson anser att situationen på de flesta områden är bedrövlig och Harald Wilhelmsson konstaterar till Anders Printz att kvalitetsbrister och systemfel inom psykatrin och socialtjänsten medverkar till denna situation. Harald Wilhelmsson och Anders Printz. Kan du se att det lagliga stödet har förbättrats? undrar Harald Wilhelmsson. Anders Printz refererar till riksdagsbeslutet 2010 om att kommuner och landsting måste ha överenskommelser om samverkan, och att den som behöver insatser från både vården och socialtjänsten ska få en individuell plan. Behövs krafttag Men han medger att det behövs krafttag för att komma till rätta med den somatiska ohälsan: Alla siffror vi har bekräftar den ohälsa Harald beskrev Därför var ett av prestationsmålen förra året inriktat på att 50 procent av patienterna skulle ha fått en uppföljning av sin läkemedelsbehandling, skriver Anders Printz. Alla landsting klarade det, enligt Printz, och han framhåller att patienterna i år ska erbjudas hälsobefrämjande åtgärder, som exempelvis rådgivning. När det gäller frågan om sysselsättning är han mer pessimistisk. De siffror vi har visar inte att det sker någon ökning av antalet personer som har tillgång till sysselsättning, skriver Anders Printz och tror att det främst beror på bristande anpassning till den enskildes vilja, intresse och kompetens. Han konstaterar också att kommunerna varit dåliga på att inventera behov hos personer med psykisk funktionsnedsättning, men sedan Prio kom har det blivit bättre, och förra året gjorde 199 kommuner en godkänd inventering. Harald Wilhelmsson replikerar att situationen för enskilda individer fortfarande är oförändrad, i förhållande till beskrivningen i debattartikeln Han tillägger: Du nämner att du känner frustration över brister inom sysselsättningen. Vi kan komplettera med frustration över omfattande brister vad gäller bostadssituationen och den ökande institutionaliseringen samt att reformen med stöd från personliga ombud har brister. Sammanfattningsvis säger Harald Wilhelmsson till Empati: - Statens Priosatsning är bra men den behöver kompletteras med nya initiativ för att minska den höga dödligheten, fattigdomen och hemlösheten. Han vill att de evidensbaserade insatser och kliniska riktlinjer som finns inom vård och social omsorg ska komma patienter och anhöriga till godo, och han får medhåll av Per G. Torell: - Vi fortsätter att driva dessa frågor kraftfullt eftersom de är helt avgörande för att människor med schizofreni och deras anhöriga ska få en rimlig livssituation, säger Per G Torell. Text: Marianne Hühne von Seth Foto: Pawel Flato Läs hela brevväxlingen på

6 6 Medlemsbladet Gisela Grahm är missnöjd med handläggningen av dottern Nandis ärende. Nandi fick rätt till slut Nandi Grahm i Göteborg hade inte en krona kvar när hon hade betalat mat och hyra för sitt LSS-boende. Men efter omräkning och införande av nytt regelverk i Göteborg får hon nu minst kronor för sina personliga levnadsomkostnader. Empati kunde i förra numret berätta om Nandi Grahm, 40, som har schizofreni och bor i ett LSS-boende i Göteborg. Hennes mamma Gisela Grahm har kämpat för att dottern ska få en dräglig ekonomi och har gång på gång via socialsekreterare och tjänstemän i Norra Hisingens stadsdelsförvaltning försökt få klarhet. - Jag fick aldrig besked och ingen ville prata med mig, säger Gisela Grahm som hamnade i en karusell där hon bollades runt utan att förstå beräkningssystemet eller vem som hade ansvaret för att hjälpa dottern. När hon i höstas kontaktade Empatis redaktion hade dottern bott i sitt LSS-boende på Smörkärnegatan i Göteborg i drygt fyra månader. Nandis lägenhet är på 49 kvadratmeter. Hyran var förra året kronor i månaden och inkluderar hennes andel av gemensamhetsytor utanför lägenheten. På hyresavierna var avdraget kronor som angavs som reducering förbehållsbelopp och resten kronor var det belopp som återstod för Nandi att betala. Utöver hyran betalade hon kronor i obligatorisk matkostnad, tillsammans med hyran blev det kronor. Nandis sjukersättning var efter skatt kronor. Därmed hade Nandi inte ett öre kvar till sådant som kläder, schampo, fritid eller mediciner. - Jag fick stötta Nandi med pengar för att hon skulle klara sig. Vi förstod inte vad förbehållsbelopp var och därmed inte heller vad reduceringen betydde, säger Gisela Grahm. Otympligt system I vår förra artikel kopplade vi in planeringschefen Lars Eriksson vid stadsledningskontoret i Göteborg för att reda ut begreppen. Hans besked var att det så kallade förbehållsbelop- pet (garanterat belopp för personliga levnadsomkostnader) skulle beräknas efter det att obligatorisk mat och hyra var betalda och att beräkningen för Nandi föreföll felaktig. Nandis ekonomi havererade på grund av flera problem som sammanföll i tid. Dels handlar det om ett krångligt beräkningssystem som inte ens tjänstemännen förstod sig på. Dels handlar det om att ingen kände ansvar för att ta tag i Nandis situation. Göteborgs stads system var fram till i år föråldrat och ledde till att personer som Nandi kunde hamna i kläm under en övergångsperiod innan ett nytt system trädde i kraft Nandi själv kan på grund av sin funktionsnedsättning inte sköta myndighetskontakter, utan till sin hjälp har hon både sin mamma och ett personligt ombud. Hur kunde det komma sig att socialförvaltningen inte tog tag i hennes ekonomi, trots upprepade larm både från mamman och ombudet? Svaren finns delvis i handlingarna i Nandis personaktakt, som hon har begärt ut från socialkontoret. Hon har godkänt att Empati fått ta del av dem. Vägrade komma till möte En omfattande mejlkommunikation mellan Nandis personliga ombud och socialsekreteraren bevisar att frågan om Nandis ekonomi var uppe flera gånger under hösten. Personliga ombudet påtalade redan i september att Nandi inte fick ihop sin ekonomi och att hon var orolig över detta och ombudet skriver vidare det vore av stor vikt att ses för att titta över denna fråga. Inget resultat. I ett annat mejl samma månad begärde hon ett möte där Nandi, mamman Gisela, kurator och personliga ombudet själva ska få träffa socialsekreteraren och föreslår två datum. Men inget möte kom till stånd. Det är visserligen socialsekreteraren som skrivit under besluten om förbehållsbeloppen, men hon poängterade ändå i e-post till Nandis ombud att detta inte var hennes bord. Oturligt nog står mitt namn som beslutsfattare, det beror på ett administrativt fel meddelade hon, och fortsatte: Jag träffar er gärna om det gäller

7 Empati nr Gisela Grahm kämpar för dottern. Han sa att jag inte fick tala med Nandis socialsekreterare. andra frågor än ekonomi. Men ombudet gav inte upp: Det finns ett flertal frågor kring Nandis ekonomi och det uträknade förbehållsbeloppet. För att förstå hur detta ligger till och för att kunna ställa de frågor som finns önskar vi boka in ett möte där N, hennes mor, kuratorn du och jag träffas, skrev hon. Socialsekreteraren svarade: Ser inte att jag kan komma på ett möte för att prata om förbehållsbelopp då jag med största sannolikhet inte kommer kunna besvara sådana frågor dessvärre. Trevlig helg. Det personliga ombudet har avböjt att uttala sig, men Gisela Grahm säger att hon flera gånger har försökt få besked från den enhet som sköter beräkningarna men att hon inte fått någon klarhet i varför dottern inte fick några pengar över. Ingen dokumentation När Empati började gräva i fallet i november fanns många frågetecken. Varför hade Nandi inte fått det fribelopp som hon enligt regelverket skulle ha för personliga utgifter? Och varför fick Gisela Grahm inga besked? Eftersom socialsekreterarna är skyldiga att löpande dokumentera sin handläggning söker vi svaren i Nandis journal. Där finns emellertid inga anteckningar alls gjorda mellan den 18 juni 2013 och den 15 januari 2014, trots begäran om konkreta åtgärder hela hösten. När Gisela Grahm ringde socialsekreteraren svarade kollegan Bengt- Åke Jonsson, förste socialsekreterare. - Han sa att jag inte fick tala med Nandis socialsekreterare. Inte heller Jonsson tog initiativ till att reda ut problemen. Varken han eller ordinarie socialsekreterare nämnde heller möjligheten att söka försörjningsstöd (socialbidrag) i ett akut läge. Empati var första gången i kontakt med Bengt-Åke Jonsson i november Då vidhöll han i telefon att beräkningen av Nandis förbehållsbelopp var korrekt. Men det ska visa sig vara en sanning med modifikation. Den 17 december får Nandi plötsligt en retroaktiv utbetalning från stadsdelen på kronor. Återbetalning på grund av indraget bostadstillägg står det på utbetalningsordern. Så vad hade hänt? Jo, systemet med förbehållsbelopp byggde på att stadsdelen utgick från att de boende i LSS-boendena också hade statligt bostadstillägg. Men i september 2013 godkände inte längre Försäkringskassan det göteborgska beräkningssystemet och drog in bostadstilläggen med hänvisning till att kommunen redan hade reducerat hyran med sitt förbehållsbelopp (med eller utan reducering) som var angivet på hyresavierna. Nandi utan pengar När Försäkringskassan ändrade sina spelregler satte Göteborgs stadsledning igång en utredning som ledde till ett nytt system från 1 januari Men under den mellanliggande perioden september-december stod Nandi utan pengar när hyran var betald. - Nandi är orolig för att hon inte ska kunna bo kvar. Det har varit fruktansvärt att inte få några besked någonstans, det har verkat som att ingen visste, säger Gisela Grahm. Saknad blankett I januari 2014 sade Bengt-Åke Jonsson till Empati att en anledning till de uteblivna pengarna var att Nandi hade fått hemskickat en blankett i oktober, där hon på nytt skulle fylla in sina inkomster. Detta för att en ny beräkning av förbehållsbeloppet skulle göras. Av olika skäl skickades denna blankett inte in, bland annat på grund av att mamman Gisela var inlagd på sjukhus. Blanketten fanns under tiden hos en jurist som Gisela hade anlitat för att få hjälp, och som inte hade satt sig in i ärendet. - Jag förstod inte att blanketten var så viktig, eftersom vi hade skickat in en sådan när Nandi flyttade in, och hennes inkomster hade inte ändrats, säger Gisela Grahm. Först i december, efter Empatis förra artikel, gick en ny blankett ut och det var då den retroaktiva utbetalningen gjordes. Trots att Nandi till slut ser ut att kunna bo kvar är Gisela Grahm mycket kritisk till hanteringen. - Jag hade så länge försökt få kontakt med ansvariga personer men bollades bara runt utan att få besked. Det var först när Empati började gräva i det här som det började hända något. I år har Nandi Grahm fått ett schablonbelopp för personliga kostnader på kronor varje månad. När matavgiften i boendet är betald återstår kronor, i stället för 0 kronor. Därtill kommer möjligheten att Nandi Grahm kan vara berättigad till statligt bostadstillägg. Nu fortsätter striden om hyressättningen i gruppboendet, som vi också kunde berätta om i förra numret. I Nandis lägenhet råder matlagningsförbud till följd av ventilationsproblem i fastigheten. Därmed är lägenheten inte fullvärdig enlig lagstiftningen. Men hon betalar full hyra, och hur tjänstemännen ser på det redovisar vi i artikeln på nästa sida. > > > Text och foto: Marianne Hühne von Seth

8 8 Medlemsbladet Stadsdelen svarar på kritiken: Vi har sett över våra rutiner Många tjänstemän i Norra Hisingens stadsdel har haft kontakt med Gisela Grahm. Här förklarar några av dem sin syn på karusellen kring Nandis förbehållsbelopp och hyra. Empati har träffat områdeschefen Gun Olsson, enhetschefen Anette Månsson och förste socialsekreteraren Bengt-Åke Jonsson på Norra Hisingens stadsdelskontor i Göteborg. Nandis socialsekreterare är däremot inte med utan hon företräds av Bengt-Åke Jonsson. Alla tre anser att handläggningen har följt gängse regler. Att Gisela Grahm har fått oklara eller inga besked beror på att socialförvaltningen anser att man inte vetat om dottern ville bli företrädd av mamman. - När samtal kommer från anhöriga är det viktigt att veta om den som ringer är god man eller har fullmakt att ringa, säger Gun Olsson. Det finns ingenting i Nandi Grahms personakt som tyder på att Nandi skulle ha motsatt sig att mamman hjälper henne. Inte heller i Göteborgs stads anvisningar till stadsdelarna står att anhöriga måste ha fullmakt för att få hjälpa till med myndighetskontakter. Ingen fullmakt Bengt Åke-Jonsson säger att han har frågat Gisela Grahm om hon har fullmakt från dottern och fått nekande svar. Varken han eller ordinarie socialsekreterare har bett Gisela ordna en fullmakt. Han kan inte svara på varför han inte gjort det, eller om Gisela Grahm har förstått att förvaltningen vill ha en fullmakt. Göteborg har en tydlig regel att den funktionshindrade ska ha kontakt med en enda socialsekreterare, som ska hålla i hela ärendet. Åtminstone fem tjänstemän har varit inblandade eller refererats till när Gisela Grahm hade frågor utan att det blev klarhet. Var det rätt? - Vi har ambitionen att följa den principen, men det är inte alltid så lätt i praktiken. De som sköter uträkningar och fakturering sitter i ett helt annat hus och därför måste de svara på frågor som rör deras arbete, säger Bengt-Åke Jonsson. I artikeln här intill framgår att det personliga ombudet två gånger föreslagit möten med Nandis social- Bengt-Åke Jonsson, förste socialsekreterare i Norra Hisingens stadsdel. sekreterare, när Nandis ekonomi blev allt mer prekär. Ena gången föreslog ombudet att även Nandi och mamman skulle vara med. Socialsekreteraren nekade med motiveringen att hon inte kan något om förbehållsbelopp. I stället hänvisades ombudet till avgiftshandläggaren. Empati har skriftligen frågat varför inte socialsekreteraren då ordnade ett möte där tjänstemännen som sköter uträkningarna också var med. Denna fråga har vi inte fått svar på. Bengt-Åke Jonsson bekräftar att varken han eller Nandis socialsekreterare har informerat Nandi om möjligheten att söka försörjningsstöd (socialbidrag) och kan inte säga varför det inte gjorts. Stadsdelen menar att huvudanledningen till att Nandi under hösten blev utan pengar är att hon inte skickade in en ny blankett med sina inkomstuppgifter i tid. - Men visst hade vi kunnat påminna och följa upp det bättre. Vi har brustit i kommunikationen och har nu sett över våra rutiner, säger Gun Olsson. I samband med kartläggningen av hyror och förbehållsbelopp har Gisela Grahm väckt frågan om hyran. Nandis lägenhet har matlagningsförbud till följd av ventilationsproblem och är då inte fullvärdig i lagens mening. Gun Olsson säger att hon aldrig hört talas om detta och lovar återkomma. Fyra veckor senare bekräftar hon i sak men menar att eftersom boendet är tillfälligt i inväntan på att ett nybygge ska bli klart har frågan om hyresnedsättning inte varit aktuell. Tillfälligt betyder för Nandi en period på 1,5 år. Gun Olsson hänvisar till hyresförhandlaren, Susanne Ramshage vid Lokalförvaltningen. Hon svarar: Smörkärnegatan är en fullvärdig gruppbostad med särskild service. Hyran är bruksvärdeshyra som har förhandlats med Hyresgästföreningen. När Empati ifrågasätter den bedömningen skriver Susanne Ramshage: Till dags datum har dock ingen felanmälan inkommit till vår serviceavdelning i ärendet och därför kan inte heller en hyresnedsättning bli aktuell. Vem som ska göra felanmälan är oklart. Enligt Gun Olsson är det chefen för boendet och denna person fick redan i slutet av förra året information från Gisela Grahm om problemet. Detta bekräftas av Ramshage men någon felanmälan har inte inkommit till lokalförvaltningen. Nyligen träffades Hyresgästföreningen, Susanne Ramshage och Gisela Grahm för att bringa reda i hyresfrågan. Text och foto: Marianne Hühne von Seth

9 Empati nr Ingen granskning av stadsdelarnas arbete Många kan känna igen maktlösheten som Gisela Grahm upplevt som anhörig till en person med schizofreni. Empati träffar planeringsledare Lars Eriksson vid stadsledningskontoret i Göteborg för att reda ut vad man som medborgare kan göra om man är missnöjd med hur kommunen eller en stadsdel hanterar ett ärende. - Är man missnöjd med handläggningen ska man vända sig till socialsekreterarens chef. Vill man klaga vidare är det Inspektionen för vård och omsorg, IVO, tillsynsmyndighet över socialtjänsten, säger Lars Eriksson. Lars Eriksson är planeringsledare vid stadsledningskontoret och informerar stadsdelarna om deras ansvar. Han säger att stadsledningskontoret i viss mån ansvarar för det som sker i stadsdelarna men aldrig vad gäller ett enskilt ärende. Stadsdelarna handlägger självständigt vissa frågor, som exempelvis bistånd och insatser till funktionshindrade. - På generell nivå ska vi däremot informera om riktlinjer och följa upp om saker och ting brister. Göteborgs kommunfullmäktige har beslutat om ett regelverk som stadsdelarna ska följa i sin myndighetsutövning. Där finns åtminstone två regler som Norra Hisingens stadsdel till synes inte har följt. Den första är att den som har funktionsnedsättning ska möta en enda socialsekreterare, som ska hålla i alla insatser runt den enskilde. gällande personens hela behov av stöd utifrån funktionsnedsättningen. Den andra regeln är att om en person med funktionsnedsättning vill ha en anhörig som hjälp vid myndighetskontakter är det helt i sin ordning. Göteborgs Stad har ingen kvalitetskontroll där man mäter hur stadsdelarna hanterar myndighetsutövningen. Tidigare fanns brukarenkäter, men dessa har mer handlat om insatserna än om myndighetsutövningen, enligt Lars Eriksson. Han säger att han är medveten om att det har varit krångel kring beräkningen av förbehållsbelopp ute i stadsdelarna i samband med att Försäkringskassan ändrade sina regler för beräkning av statligt bostadstillägg. - Men enligt de regler som fanns skulle förbehållsbeloppet gå in och kompensera de berörda för det bostadstillägg som Försäkringskassan inte betalat ut. En annan regel i systemet gäller kravet på dokumentation. I Nandis fall har socialsekreteraren inte gjort en enda anteckning på sju månader, trots att hela hösten var fylld av kontakter och påstötningar gällande Nandis ekonomi, hyra och förbehållsbelopp. - I princip ska allt viktigt dokumenteras, om än inte vartenda enskilt telefonsamtal säger Lars Eriksson. När ord står mot ord om vad som är sagt i telefon eller vilka telefonkontakter som funnits kan det vara bra att kommunicera skriftligt, gärna med e-post, tycker Lars Eriksson. E-post är en allmän handling, precis som vanlig inkommande post, och den ska diarieföras om den utgör någon form av ärende som ska handläggas. - Dessutom ska tjänstemännen svara på e-post, precis som på vanliga brev, inom rimlig tid. När det gäller sakfrågan, det vill säga krånglet kring de tidigare förbehållsbeloppen säger han: - Jag har täta kontakter med stadsdelarna vad gäller den besvärliga period som nu löper, innan allt är på plats vad gäller förändringen från förbehållsbelopp till garantibelopp. Text och foto: Marianne Hühne von Seth

10 10 Medlemsbladet Åsa brinner för livsuppgiften Åsa Konradsson Geuken har funnit sitt kall i livet sedan hennes bror insjuknade i schizofreni. Hon forskar idag inom fältet för just schizofreni och har stor nytta av erfarenheterna med sin bror. Jag tror att jag har en djupare förståelse än många av mina forskarkollegor eftersom jag har upplevt symptomen genom min bror, säger Åsa Konradsson Geuken. Hon ser även problematiken kring de läkemedel som används för att mildra symptomen. Dessutom har hon följt den psykiatriska vårdens utveckling under 25 år. - Många av mina kollegor har aldrig mött en person som lider av schizofreni utan har enbart papperskunskap. I mitt yrke använder jag mig dagligen av de erfarenheter som drabbade min familj för drygt 25 år sedan. - Jag var 14 år när Mats blev sjuk. Jag fick på ett dramatiskt sätt lära mig hur snabbt livet kan förändras. Åsas mamma var den första personen som försökte förklara vilken typ av sjukdom Åsas bror drabbats av. Hon var mycket tydlig med att förklara att det var en sjukdom som alla andra, men som drabbat broderns hjärna. Åsa bestämde sig snabbt för att det som hänt i familjen inte fick komma ut. Hon skämdes för att hennes bror fått diagnosen schizofreni. - Min mamma förstod mina känslor men informerade vuxna i min omgivning vad som skett. Hon ville att de skulle hålla ett vakande öga över mig. Dessa vuxna var min klassföreståndare, min baskettränare och mina bästa kompisars föräldrar. På så sätt visste hon att jag var i trygga händer. Åsas upplevelse när hennes bror Mats blev sjuk var att han fick all uppmärksamhet. Hon kände en otrolig avundsjuka för detta. - Jag visste samtidigt att skammen över min brors sjukdom var fel liksom mina känslor av avundsjuka för den uppmärksamhet han fick av våra föräldrar. Det gav mig skuldkänslor. När man är 14 år är det otroligt svårt att hålla reda på sina känslor när något så dramatiskt som detta sker. Det tog mig fem år att acceptera att min bror drabbats av schizofreni. - Jag blev frustrerad och tog ut mycket av detta på min stackars bror. Det var inte lätt för honom att ha en lillasyster som mig. Det tog mig fem år att acceptera att min bror drabbats av schizofreni. Jag kan än idag må dåligt över hur jag betedde mig under dessa år. Förlåt Mats! - Min bror Mats är drygt fem år äldre än jag vilket innebär att han under hela min uppväxt var min stora idol. Han är fortfarande min idol. Jag tror inte att vår relation skiljer sig från andra syskonpar. Mats var en lugn och trygg storebror som alltid fanns när jag behövde honom men som också kunde reta gallfeber på mig och tvärtom. Åsa och Mats växte upp i en lugn och trygg förort till Stockholm där deras föräldrar byggde ett radhus. Eftersom alla i området var självbyggare så var det mest barnfamiljer som bodde där. - Det var som att bo i Astrid Lindgrens Bullerbyn. Det vimlade av kompisar och fritiden kantades av bus och lekar. Alla skollov och många helger spendrade vi på våra sommarställen i ljuva Dalarna. Föräldrarna skiljdes när Åsa var 5 år och Mats 11. Det var en stor sorg men Åsa beundrar sina föräldrar för att de har behållit en god vänskap trots att de separerade. - Vår pappa träffade en ny kvinna som hade två barn, jag och Mats fick plastsyskon. Det var kul att varannan helg och under vissa lov vara en syskonskara på fyra. När jag ser tillbaks på min barndom så blir jag varm inombords, vi hade en fin uppväxt, min bror och jag. - Innan Mats blev sjuk var han en sportig, energirik kille med många intressen och ett stort socialt nätverk. Efter det han blev sjuk så sviktar motivation och energi, något som tillhör sjukdomsbilden. Jag blir ledsen när jag tänker på det. Åsa Konradsson Geuken berättar att de kompisar som finns kvar sedan tiden före Mats sjukdom är underbara och de betyder oerhört mycket, inte bara för Mats, utan för hela deras familj.

11 Empati nr insikt kring medicinering och de hypoteser som finns kring sjukdomen. Att ha en bror som lider av schizofreni har gjort att Åsa har utvecklat en stor empati för andra människor. Det är en egenskap som hon är stolt över. Det gör henne otroligt ont att folk är rädda för psykiskt sjuka människor och hur en del medier spär på dessa rädslor med sina obehagliga löpsedlar. - Jag övertygad om att de rädslor som finns för psykisk sjukdom beror på okunskap. Som forskare och anhörig ser jag därför att jag har ett ansvar för att sprida information kring schizofreni. Åsa Konradsson Geuken föreläser om hjärnan och dess sjukdomar, för barn i lågstadiet, studenter och doktorander på Karolinska Institutet samt för den äldre generationen på pensionärsklubbar. Både hon och hennes bror har också ställt upp för intervju i ett flertal tidskrifter. - När en nära anhörig drabbas av schizofreni så drabbas man själv av en stor sorg. Men det finns inte tid att sörja. All kraft måste läggas på att hjälpa den som blivit sjuk, säger Åsa Konradsson Geuken. - När man jämför sig med andra syskonpar i vår närhet så har Mats och min syskonrelation varit med om många motgångar, och det var tufft de första åren efter det att Mats blev sjuk. Detta skulle ha kunnat skada vår relation, men jag skulle säga det har gjort det motsatta. Vi har en fin relation där vi stöttar varandra i vardagen. Utan min bror vore jag ingenting! Åsa försöker hjälpa sin bror i kontakten med hans sjukvårdsteam. Han har ibland svårt att förklara varför han inte mår bra och då kan hon hjälpa till. Hon kan beskriva hur hon tycker att sjukdomen har förändrats och tillsammans har de kunnat lösa eventuella problem i hennes brors behandling. - I dessa lägen ser jag klar fördel att jag även är forskare med djupare Åsas bror finns alltid i hennes tankar. Om hon vet att Mats inte mår bra så blir hon orolig och det kan påverka hennes hälsa på olika sätt. Beroende på hur hon mår i övrigt kan, till exempel, sömnen påverkas. - I perioder reser jag mycket utomlands i jobbet. Jag vet att Mats kan tycka att det är jobbigt när jag lämnar sta n. Men tack vare , Skype och andra sociala medier så håller vi kontakt och det känns bra för oss båda. - Mina personliga erfarenheter och djupa förståelse om vad schizofreni är och den problematik som finns, både när det gäller behandling och hur samhället fungerar kring psykisk sjukdom. Det ger mig en enorm drivkraft att försöka hitta någon slags lösning till att förbättra det dagliga livet för de människor som lider av schizofreni. Utan denna drivkraft skulle jag aldrig kunna vara en bra forskare. Jag arbetar med någonting som jag brinner för. Fotnot: Läs om Åsa Konradsson Geukens forskning i förra numret av Empati, nummer 4, Text och foto: Kristina Kleinert

12 Posttidning B AVSÄNDARE: Schizofreniförbundet Hantverkargatan 3G, Stockholm Ny upplaga av Lag & Rätt Boken tar upp de senaste ändringarna i Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, Hälsooch sjukvårdslagen och Socialförsäkringsbalken. Lag & Rätt är en handbok med fokus på psykisk funktionsnedsättning. Boken kom till efter att det framkommit att det är svårt för personer med psykisk funktionsnedsättning, och även för deras anhöriga, att veta vilka rättigheter och skyldigheter man har och vart man ska vända sig för att få hjälp. Författaren Sofia Linderot presenterar lagbestämmelser som styr handläggningen inom socialtjänst, hälsooch sjukvård och socialförsäkring. Hon ger svar på frågor kring vem som kan ha rätt till LSS-insats och assistansersättning. Vad som krävs för att en person ska beviljas försörjningsstöd och annat bistånd enligt socialtjänstlagen. Samt vilka tvångslagar som finns och grunder som måste vara uppfyllda för att ett omhändertagande ska kunna ske. Läsaren får veta en hel del om olika socialförsäkringsförmåner, exempelvis sjukpenning, sjukersättning och handikappersättning. Författaren tar upp vilka beslut man kan överklaga och vart man vänder sig med klagomål och överklaganden. - Min förhoppning är att boken ska bidra till ökade kunskaper om det rättsliga området och på så sätt stärka den enskildes ställning, säger Sofia Linderot. Anhöriga kan använda den, men också personal som i sitt arbete möter personer med psykiska funktionsnedsättningar. Författaren har omarbetat texten sedan förra upplagan. Hon har, bland annat, kompletterat kapitlet om socialförsäkring med ett avsnitt om rehabiliteringsinsatser som ska hjälpa den som är sjukskriven att komma tillbaka till arbetet. För att underlätta läsningen finns det sammanfattningar och figurer som illustrerar villkor och krav för att, få en rättighet beviljad eller bli omhändertagen med tvång. Avsnitten avslutas med konkreta frågor och svar. Text: Kristina Kleinert Foto: The Studio Malmö Sofia Linderot författare till Lag & Rätt, socionom, fil.lic och universitetsadjunkt Socialhögskolan Lund Medlem Köp boken till specialpris 233: Beställ under länken: studentlitteratur.se/ kampanj/mh1256

Socialtjänstlagen. Vad gäller för dig från 1 januari 2002? Lättläst

Socialtjänstlagen. Vad gäller för dig från 1 januari 2002? Lättläst Socialtjänstlagen Vad gäller för dig från 1 januari 2002? Lättläst SOCIALSTYRELSEN 2002 Broschyren kan beställas från: Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm. Webbutik Fax 08-779 96 67 Artikelnummer

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering Ansökan

Rutin ärendes aktualisering Ansökan Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Guide för personer med psykiska funktionshinder

Guide för personer med psykiska funktionshinder Guide för personer med psykiska funktionshinder Information och vägledning till Dig som bor i Orsa kommun. Informationsansvarig: Åsa Lundin Reviderad: 2013-06-17 E-post: asa.lundin@orsa.se Innehållsförteckning

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Avgifter för äldreomsorg

Avgifter för äldreomsorg Avgifter för äldreomsorg 2015 Göteborg Stad tar ut avgifter för service, stöd och omvårdnad inom äldreomsorgen. Din kostnad beror på vilken inkomst du har, samt hur mycket och vilken slags hjälp du får.

Läs mer

Övrigt försörjningsstöd som kan ansökas om och som inte ingår i riksnorm

Övrigt försörjningsstöd som kan ansökas om och som inte ingår i riksnorm Rätt till ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd Beslutet innebär alltid en bedömning. Försörjningsstödet omfattar det mest grundläggande behoven som mat, boende kostnader, kläder, sjukvårds- och läkemedelskostnader,

Läs mer

Schizofreniförbundet

Schizofreniförbundet Schizofreniförbundet Ögon av Mats Konradsson Under de senaste veckorna hade hon känt sig konstig. Hon hade svårt att sova och kände sig orolig utan att veta varför. Men en natt hände det någonting. Utan

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Ekonomiskt bistånd. i Lessebo kommun

Ekonomiskt bistånd. i Lessebo kommun Ekonomiskt bistånd i Lessebo kommun Rätten till bistånd Rätten till bistånd (stöd) regleras i 4 kap, 1, Socialtjänstlagen (SoL). Rättigheten förutsätter dock att man inte själv kan tillgodose sina behov

Läs mer

Inspektionen för vård och omsorg IVO - Verksamhetstillsyn enligt socialtjänstlagen (Dnr 9.2-21753/2012)

Inspektionen för vård och omsorg IVO - Verksamhetstillsyn enligt socialtjänstlagen (Dnr 9.2-21753/2012) KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Danielsson Åsa Eva Egnell Datum 2013-08-26 Rev 2013-09-04 Diarienummer UAN-2013-0412 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Inspektionen för vård

Läs mer

Hur kan man planera framtiden för sitt kroniskt sjuka barn?

Hur kan man planera framtiden för sitt kroniskt sjuka barn? Hur kan man planera framtiden för sitt kroniskt sjuka barn? Karin Sparring Björkstén Karin.Sparring-Bjorksten@sll.se Med Dr Överläkare, Specialist i psykiatri och geriatrik Skäms inte! Schizofreni är ingens

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

EMPATI. Granskar hjärnan. Phrenicus har bytt namn

EMPATI. Granskar hjärnan. Phrenicus har bytt namn EMPATI Phrenicus har bytt namn Nr 4-2013 Granskar hjärnan Christoffer Rahm har doktorerat på schizofreni EKONOMI: Gruppbostad ruin för Nandi forskning: Hjärnans kemi vid psykos RIKTLINJER: Läkemedel mot

Läs mer

Informationsmeddelande IM2014:054 2014-05-16

Informationsmeddelande IM2014:054 2014-05-16 Informationsmeddelande IM2014:054 2014-05-16 Ett IM gäller i högst ett år från utgivningsdatum, men kan upphöra att gälla tidigare. För korrekt information om vilka IM som är giltiga, titta alltid på Fia.

Läs mer

2014-04-24. Misa Fridhemsplan. Markus, 31 år. När är man redo att arbeta?

2014-04-24. Misa Fridhemsplan. Markus, 31 år. När är man redo att arbeta? Misa Fridhemsplan Med rätt stöd kan alla som vill delta i arbetslivet. Diagnoser/tillstånd/socialmedicinska arbetshinder: Psykoser, social fobi, schizofreni, personlighetsstörning, bipolära tillstånd,

Läs mer

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning LSS-omsorgen Det här kan du som har funktionsnedsättning få hjälp med Genom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) kan personer med omfattande funktionsnedsättningar få möjlighet

Läs mer

Stöd och service Insatser för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning - (Inriktning ADHD/ADD)

Stöd och service Insatser för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning - (Inriktning ADHD/ADD) Stöd och service Insatser för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning - (Inriktning ADHD/ADD) Riitta-Leena Karlsson Funktionshinderombudsman i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Lagar

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Information om taxor och avgifter

Information om taxor och avgifter Information om taxor och avgifter inom särskilt boende i Nynäshamns kommun 2007 Den här broschyren beskriver avgifterna för dig som bor med omsorg dygnet runt i s k särskilt boende. I denna broschyr får

Läs mer

Vårdsamverkan Fyrbodal. psykiatri/missbruk

Vårdsamverkan Fyrbodal. psykiatri/missbruk Vårdsamverkan Fyrbodal Beredningen psykiatri/missbruk Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012 Överenskommelse mellan staten och SKL Fortsättning på tidigare satsningar inom området

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Barn- och utbildningsförvaltningen

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Barn- och utbildningsförvaltningen LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Barn- och utbildningsförvaltningen Vilka omfattas av lagen? - LSS är en lag om hjälp till personer som har något eller några av dessa funktionshinder:

Läs mer

Social- och omsorgskontoret Avgifter för äldre och personer med funktionsnedsättning

Social- och omsorgskontoret Avgifter för äldre och personer med funktionsnedsättning Social- och omsorgskontoret Avgifter för äldre och personer med funktionsnedsättning Gäller från 1 februari 2015 Innehåll Om kommunens avgifter... 3 Avgifter för dig som bor i eget/ordinärt boende... 4

Läs mer

Revisionsrapport Faktureringsrutiner

Revisionsrapport Faktureringsrutiner s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av faktureringsrutiner inom äldreomsorgen. Revisionen hemställer

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 25 juni 2015 KLAGANDE Allmänna ombudet för socialförsäkringen 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: Advokat Allan Saietz Snösundsvägen 45 134

Läs mer

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge Servicebostad -VAD ÄR DET? -Lättläst Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Servicebostad - VAD ÄR DET? Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

1. Skillnad mellan god man och förvaltare

1. Skillnad mellan god man och förvaltare VÄNERSBORGS ÖVERFÖRMYNDARNÄMND INFORMERAR ANSÖKAN OM GOD MAN ELLER FÖRVALTARE För att godmanskap eller förvaltarskap skall kunna anordnas och en god man eller förvaltare förordnas krävs att de förutsättningar

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Nordmalings kommun 914 81 NORDMALING Tfn 0930-140 00 www.nordmaling.se Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Lagen börjar med personkretsen. Det är de personer som har rätt till hjälp.

Läs mer

Maxtaxa 2010. Särskilt boende

Maxtaxa 2010. Särskilt boende Maxtaxa 2010 Särskilt boende Maxtaxa 2010 Särskilt boende Gävle kommun har satt en övre gräns för hur mycket omvårdnaden får kosta varje person per månad. Det kallas maxtaxa och beloppet är 1 696 kronor/månad

Läs mer

Information från. Askersunds kommun Socialförvaltningen FÖRSÖRJNINGSSTÖD. www.askersund.se

Information från. Askersunds kommun Socialförvaltningen FÖRSÖRJNINGSSTÖD. www.askersund.se Information från Askersunds kommun Socialförvaltningen FÖRSÖRJNINGSSTÖD www.askersund.se Försörjningsstöd vad är det? Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt

Läs mer

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS HAGFORS KOMMUN MÅLET MED LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS, ÄR ATT DEN ENSKILDE FÅR MÖJLIGHET ATT LEVA SOM ANDRA LSS

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad

Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad PLAN Stadskontoret Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad Lättläst Den här planen är skriven på lättläst av Centrum för lättläst. Innehållsförteckning Så ska det vara i Malmö stad... 1 Om LSS och FN-konventionen...

Läs mer

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet

Läs mer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer Stärka barn i socialt utsatta livssituationer genom att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka beslutsfattare och politiker

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD

INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Frida Kvinnojour, Hässleholm kl. 14.00 17.35

Frida Kvinnojour, Hässleholm kl. 14.00 17.35 1 (14) Plats och tid Frida Kvinnojour, Hässleholm kl. 14.00 17.35 Beslutande Pehr Magnusson (M), ordförande Viveca Dahlqvist (PF), 1:e vice ordf Elisabeth Holmer (S), 2:e vice ordf Marianne Zackrisson

Läs mer

LSS. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1

LSS. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1 LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1 Principer i LSS 5 Verksamhet ska: Främja jämlikhet i levnadsvillkor Främja full delaktighet i samhällslivet Målet är: Få

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Riktlinjer för uppsökande tandvård i Region Skåne

Riktlinjer för uppsökande tandvård i Region Skåne 2005-04-12 Riktlinjer för uppsökande tandvård i Region Skåne Dessa riktlinjer föreslås komplettera cirkulär 1998:209, Svenska kommunförbundet/landstingsförbundet och ligga till grund för lokala överenskommelser,

Läs mer

Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre

Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre VEM KAN FÅ HJÄLP? Socialtjänstlagen ger Dig rätt till hjälp i hemmet, äldreboende, dagverksamhet och annat bistånd om Du inte själv kan tillgodose Dina

Läs mer

uidenpsykiatriguidenp

uidenpsykiatriguidenp sykiatriguidenpsykiatri uidenpsykiatriguidenp ykiatriguidenpsykiatrig idenpsykiatriguidenpsy iatriguidenpsykiatrigui enpsykiatriguidenpsyki Psykiatriguiden Denna broschyr är till för dig som är psykiskt

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 NPF i Sverige framsteg och utmaningar Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 Attention vi organiserar personer med NPF Vi driver på utvecklingen inom NPF Vi skapar medlemsnytta Vi sprider

Läs mer

INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD

INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Information om ekonomiskt bistånd

Information om ekonomiskt bistånd Information om ekonomiskt bistånd Du är välkommen Till Datum.Kl Om du får förhinder ring återbud, tfn 0144-350 03 eller skicka e-post till ifo@odeshog.se Postadress Besöksadress Ödeshögs kommun Storgatan

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal 1 ( 7) Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal Innehåll Sida Om dokumentation 2 Individuell planering 2 Därför är dokumentation viktigt 2 Vi kan ta del av dokumentationen 2 Förberedelser

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK

EVIDENSBASERAD PRAKTIK EVIDENSBASERAD PRAKTIK inom området stöd till personer med funktionsnedsättning Webbkartläggning Primärvård Delaktighet, inflytande och samverkan 2014 Bakgrund evidensbaserad praktik I överenskommelsen

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-06-19 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser

Läs mer

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (5) Vård och omsorgsförvaltningen Arbetsmarknadsenheten, IFA Diarienummer 59117/2012 ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER

Läs mer

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd Enköpings kommun Träffar du i ditt arbete personer som är anhöriga? Den 1 juli 2009 gjordes en ändring i Socialtjänstlagen: Socialnämnden ska erbjuda stöd

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Vad kostar det? AVGIFTER FÖR ÄLDRE- OCH FUNKTIONSHINDERSOMSORG 2015 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Vad kostar det? AVGIFTER FÖR ÄLDRE- OCH FUNKTIONSHINDERSOMSORG 2015 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad kostar det? AVGIFTER FÖR ÄLDRE- OCH FUNKTIONSHINDERSOMSORG 2015 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad kostar mina insatser inom äldreoch funktionshindersomsorg? Norrköpings kommun tar ut en avgift för vård

Läs mer

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter som

Läs mer

INFORMATION OM AVGIFTER. Omsorg i hemmet, korttidsvistelse och särskilt boende

INFORMATION OM AVGIFTER. Omsorg i hemmet, korttidsvistelse och särskilt boende INFORMATION OM AVGIFTER Omsorg i hemmet, korttidsvistelse och särskilt boende Mars 2014 Februari 2015 Innehåll Information om avgifter... 3 Avgift omsorg i hemmet... 3 Trygghetslarm... 3 Matleverans...

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Information om taxor och avgifter

Information om taxor och avgifter Information om taxor och avgifter inom hemtjänsten i Nynäshamns kommun 2007 Den här broschyren beskriver avgifterna för hemtjänst, trygghetslarm, mat, dagvård och korttidsboende. I denna broschyr får

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

Stegen framåt! Case Managment. Jeanette Andersson

Stegen framåt! Case Managment. Jeanette Andersson Stegen framåt! Case Managment Jeanette Andersson 1 Stegen framåt! Copyright 2012, Jeanette Andersson Ansvarig utgivare: Stegen framåt Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-2436-7 2 Innehåll Förord...

Läs mer

Alla inkomster påverkar rätten till försörjningsstöd

Alla inkomster påverkar rätten till försörjningsstöd Försörjningsstöd Försörjningsstöd är ett ekonomiskt bistånd som betalas ut av kommunens socialtjänst. Alla som bor i Sverige och inte kan försörja sig själva eller bli försörjda på annat sätt har rätt

Läs mer

Mat Maten i äldreboendet kostar 3 319 kr i månaden. Då ingår frukost, lunch, kvällsmat och mellanmål/kaffe.

Mat Maten i äldreboendet kostar 3 319 kr i månaden. Då ingår frukost, lunch, kvällsmat och mellanmål/kaffe. Sida 1(5) Omsorgsavgifter i äldreboende Kommunen har enligt socialtjänstlagen rätt att ta ut avgifter för den service och personliga omvårdnad som ges inom kommunens äldreboenden. I denna skrift kan du

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för köhanteringssystem. vård- och omsorgsboenden

Tillämpningsanvisningar för köhanteringssystem. vård- och omsorgsboenden ÄLDREFÖRVALTNINGEN UPPHANDLING OCH UTVE CKLING TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 0801-88/2012 2013-02-26 Handläggare: Marita Sundell 08-508 36 205 Revidering av tillämpningsanvisningar från 2012-04-24 Tillämpningsanvisningar

Läs mer

Uppföljning av verksamheten med personligt ombud

Uppföljning av verksamheten med personligt ombud Uppföljning av verksamheten med personligt ombud Hässleholm 1 september 2014 Projektledare Birgitta Greitz, Socialstyrelsen Verksamhet med personligt ombud Tio försöksverksamheter Utvärderingen av försöksverksamheterna

Läs mer

Melleruds kommun Socialförvaltningen 1

Melleruds kommun Socialförvaltningen 1 Melleruds kommun Socialförvaltningen 1 Allmänt Riktlinjer för avgifter i vård och omsorg Melleruds kommun fr.o.m. Avgifter för hemtjänst, dagverksamhet och bostad i särskilt boende regleras i 8 kap socialtjänstlagen

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder

Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder Vård- och omsorgsnämndens handling nr 27/2014 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Vår handläggare Johanna Wennerth, utvecklingsledare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion

Läs mer

Verksamhetsberättelse PO-verksamheten Eslöv 2013

Verksamhetsberättelse PO-verksamheten Eslöv 2013 r)r).(11. r rine, Fristående personfiga om ud DrIr ESLÖVSKOMMUN Vård och Omsorg 214 1 Sida 1 Verksamhetsberättelse PO-verksamheten Eslöv 213 Inledning Under året lämnade Anne Levenius tjänsten som ombud

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Avgifter inom Vård & Omsorg. Information från Socialförvaltningen i Simrishamns kommun. (SoL och HSL)

Avgifter inom Vård & Omsorg. Information från Socialförvaltningen i Simrishamns kommun. (SoL och HSL) Avgifter inom Vård & Omsorg Information från Socialförvaltningen i Simrishamns kommun (SoL och HSL) 2007 Riksdagen beslutade i november 2001 om nya regler för avgifter inom äldre- och handikappomsorgen

Läs mer

Handikappersättning. Hur mycket får man i handikappersättning? Vem kan få handikappersättning?

Handikappersättning. Hur mycket får man i handikappersättning? Vem kan få handikappersättning? Handikappersättning Du som är över 19 år kan få handikappersätt ning om du behöver extra hjälp eller har extra kostnader på grund av varaktig sjukdom eller funktionsnedsättning. Det är inte graden av nedsättning

Läs mer

17 april 2012. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST

17 april 2012. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST 17 april 2012 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST FSS yttrande till Socialdepartementet över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6). Sammanfattning

Läs mer

tiskt tillsammans kan förändra en hel det fram till 2020. Men då måste vi acceptera att våra kunskaper verkligen kommer fram. Vi måste också från

tiskt tillsammans kan förändra en hel det fram till 2020. Men då måste vi acceptera att våra kunskaper verkligen kommer fram. Vi måste också från Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Jimmie Trevett, andre vice ordförande RSMH. Det har varit många goda ord

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

Vård- och omsorgstaxa

Vård- och omsorgstaxa Vård- och omsorgstaxa Gäller från och med 1:a januari 2015 1 Innehåll Förutsättningar vid beräkning av avgifter 3 Garanterad levnadsnivå Individuella tillägg på förbehållsbeloppet 4 Avdrag på förbehållsbeloppet

Läs mer

Motioner. med förbundsstyrelsens yttranden. och förslag till beslut

Motioner. med förbundsstyrelsens yttranden. och förslag till beslut Motioner med förbundsstyrelsens yttranden och förslag till beslut FUB:s förbundsstämma 9-10 maj 2015 Motioner inför förbundsstämman 2014 Nr Sid 1 Ny insats i LSS-boendestöd och hemtjänst, LL 3 2 Bra hälso-

Läs mer

Avgifter inom Vård och omsorg

Avgifter inom Vård och omsorg Sunne kommun Avgifter inom Vård och omsorg Information från Socialförvaltningen i Sunne kommun (SoL och HSL) 2015 Innehållsförteckning. Taxa. Avgifter inom eget boende, särskilt boende. 1. Lagrum 2. Så

Läs mer

Ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd)

Ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd) Ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd) Alla som bor i Sverige och inte kan försörja sig eller bli försörjda på annat sätt har rätt att söka försörjningsstöd. Det betalas ut av kommunens socialförvaltning.

Läs mer

Äldreboende. Information från Alvesta kommun, Omsorgsförvaltningen

Äldreboende. Information från Alvesta kommun, Omsorgsförvaltningen Äldreboende Information från Alvesta kommun, Omsorgsförvaltningen 1 Äldreboende När man inte längre klarar av att bo kvar hemma finns möjlighet att söka till ett äldreboende. Boendet är till för Dig som

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer