Östermalms stadsdelsförvaltning Dnr:

Transkript

1 Östermalms stadsdelsförvaltning Dnr:

2 2

3 3 Inledning Kommunerna i Stockholms län och Stockholms läns landsting upprättade år 2012 en överenskommelse för att underlätta samverkan för personer med demenssjukdom i Stockholms län. Överenskommelsen är att samtliga kommuner i Stockholms län arbetar fram skriftliga lokala program i samverkan med landstinget. Det lokala programmet ska innehålla beskrivande rutiner, tydliggöra ansvars och rollfördelning mellan berörda aktörer och beskriva samverkansformer för vård och omsorg kring personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt och stöd till deras anhöriga. Det lokala samverkansprogrammet på Östermalm gäller från och med februari 2015 ( reviderat november 2018). Bakgrund Till grund för det lokala samverkansprogrammet ligger Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2017; Hälso och sjukvårdslagen (2017:30); Socialtjänstlagen (2001:453); Lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso och sjukvård (2017:612); Regionala överenskommelse mellan kommunerna i Stockholms län och Stockholms läns landsting om utveckling av samverkan vid utskrivning från sluten hälso och sjukvård; Gemensam riktlinje för samverkan vid utskrivning från sluten hälso och sjukvård. Målsättningen är en sammanhållen vårdkedja och god samverkan mellan berörda aktörer kring personen och anhöriga. Kommun, primärvård och minnesmottagning ska samverka vid vård och omsorg under sjukdomstidens olika skeden. De båda huvudmännens olika professioner ska aktivt arbeta för god samverkan för att personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt och deras anhöriga ska uppleva trygghet under sjukdomstiden. Uppföljning och avvikelsehantering Uppföljning av det lokala samverkansprogrammet på Östermalm sker minst en gång per år på gemensamma samverkansmöten mellan kommun och landsting. Ledningen hos båda huvudmännen ansvarar för att överenskommelsen och innehållet i det lokala samverkansprogrammet är förankrat och följs inom den egna organisationen. Ledningen hos huvudmännen ansvarar för att vid behov påtala och delta vid uppföljning och revidering av det lokala samverkansprogrammet. Avvikelsehantering är en viktig del i uppföljningen av det lokala samverkansprogrammet. Alla aktörer binder sig att uppmärksamma och dokumentera eventuella avvikelser som uppstår i samverkan parterna emellan. Avvikelser rapporteras i den egna organisationen enligt rutiner för avvikelsehantering och till den aktör avvikelsen gäller. Svar på avvikelser skickas skriftligt till den som uppmärksammat avvikelsen. Avvikelser från enskild person eller anhörig kan också vidarebefordras annan part förutsatt att samtycke ges. Avvikelser gås igenom vid det årliga uppföljningsmötet av det lokala samverkansprogrammet med syfte att identifiera förbättringsområden och förekomma brister. Demenssjukdom Demens är ett samlingsnamn på flera symtom som beror på sjukdom eller skador i hjärnans nervceller. Demenssjukdomar medför funktionsnedsättningar bland annat av minne, språkförmåga samt orienteringsförmåga i tid, rum och till person. Handlingsförmågan påverkas vilket innebär att personen får allt svårare att planera och utföra handlingar, vilket

4 4 medför risk för passivitet. Även symptom som beteendeförändringar, oro och nedstämdhet är vanliga. Då sjukdomen fortskrider behöver personen ofta hjälp med basala behov, såsom hjälp med hygien och att äta. Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer (2017) finns ungefär personer med demenssjukdom i Sverige. Cirka åtta procent av befolkningen över 65 år och cirka hälften av 90åringarna i Sverige har demenssjukdom. De vanligaste demenssjukdomarna är Alzheimers sjukdom och vaskulär demens. Prognosen är att antalet personer med demenssjukdom kommer att öka efter 2020 när det stora antalet personer födda under 1940 talet uppnår hög ålder. Samordning av insatser från hälso och sjukvård och socialtjänsten För att personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt och deras anhöriga ska få god vård och omsorg krävs samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. En fungerande samverkan ökar möjligheten för en gemensam helhetssyn på personens situation genom att allas kunskap, kompetens och erfarenheter tas tillvara. Hälso och sjukvården utreder, ställer diagnos och gör uppföljningar av sjukdomen samt ansvarar för läkemedelsbehandling. Socialtjänsten ansvarar för hemtjänstinsatser, dagverksamhet och boendeformer för vård och omsorg. Både hälso och sjukvården och socialtjänsten har ansvar för stödinsatser till anhöriga. Samordnad individuell plan För att stärka förutsättningarna för samordnad vård och omsorg för den enskilde står det sedan 1 januari 2010 i 2 kap 7 socialtjänstlagen och i 16 kap 4 hälso och sjukvårdslagen att om en enskild person har behov av insatser från både socialtjänsten och hälso och sjukvården ska båda huvudmännen efter personens samtycke upprätta en gemensam samordnad individuell plan (SIP) för personen. Syftet med planen är att personen ska ha inflytande och vara delaktig i planeringen och genomförandet av sin vård och omsorg och att tydliggöra ansvaret mellan huvudmännen. Av planen ska det framgå vilka insatser som behövs, vilka insatser som respektive huvudman ansvarar för, vilka åtgärder som vidtas av någon annan än landstinget eller kommunen och vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen och när uppföljning ska ske. Vid upprättandet av en SIP deltar personen, anhöriga, biståndshandläggare, distriktsköterska och kontaktman från hemtjänsten. Vid behov deltar även närmaste arbetsledare från hemtjänst och andra professioner såsom arbetsterapeut. Den huvudman som upptäcker att behov av samordning av insatserna finns är skyldig att göra en behovsbedömning om en SIP ska upprättas. Personen eller dennes anhöriga kan också ta initiativ till att en SIP upprättas. Kommunförbundet Stockholms län och Hälso och sjukvårdsförvaltningen Stockholms läns landsting har utarbetat en vägledning Samordnad individuell plan (SIP) för vuxna och äldre i Stockholms län (2014). Denna vägledning med tillhörande blanketter är utgångspunkt för arbetet med SIP. Kallelse till möten för SIP kan ske via telefon, fax eller brev. För mer information hänvisas till hälso och sjukvårdslagen (2017:30) lag 2009:979 och till socialtjänstlagen (2001:453) lag 2009:981.

5 5 I samband med att en person med demenssjukdom eller kognitiv svikt är inskriven inom sluten hälsooch sjukvård hänvisas till kommunerna i Stockholms län och Stockholms läns landstings överenskommelse om utveckling av samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård och gemensam riktlinje för samverkan vid utskrivning från sluten hälso och sjukvård. Anhörigstöd Syftet med att stödja anhöriga är framför allt att minska deras psykiska och fysiska belastning när de vårdar närstående med demenssjukdom. Målet med stödet är att anhöriga ska få en förbättrad livssituation samtidigt som risken för ohälsa minskar. I socialtjänstlagens 5 kapitel 10 regleras kommunens ansvar för anhörigstöd: Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Kommunens stöd till anhöriga kan bestå av bistånd i form av avlösning i olika former. Det finns även möjlighet till personligt samtal och att träffa andra anhöriga i liknande situation. Hälso och sjukvården har i uppgift att förebygga ohälsa, sjukdom eller skada som regleras i hälso och sjukvårdslagen 3 kap 2 : Hälso och sjukvården skall arbeta för att förebygga ohälsa. Det är oftast personal från hälso och sjukvården som kommer i kontakt med anhöriga i första skedet och kan därför tidigt identifiera och informera om stödinsatser för anhöriga. Inom hälso och sjukvården kan anhöriga få stöd genom att få kunskap om den närståendes sjukdomsförlopp, behandlingar och rehabiliteringsinsatser. Det finns även tillgång till personal som kan ge professionellt samtalsstöd till anhöriga. Vid behov kan hälso och sjukvården förmedla kontakt med kommunens anhörigkonsulent. Nationella riktlinjer Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 upprättades som ett stöd för beslutsfattare inom landsting, kommun samt för chefer inom vård och omsorg. Reviderad upplaga Riktlinjerna ska fungera vägledande inom vård och omsorg för personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt och stöd till deras anhöriga. Många personer med demenssjukdom har insatser från både kommun och landsting och riktlinjerna kan användas för att stärka samverkan mellan huvudmännen. Några centrala riktlinjer för både socialtjänsten och hälso och sjukvården är personcentrerad vård och omsorg och att arbeta i multiprofessionella team. Samverkan i olika faser Från upptäckt till utredning/diagnos, behandling/omsorg och regelbundna uppföljningar är vårdcentral, primärvårdsrehabilitering, minnesmottagning och socialtjänst involverade genom

6 6 olika insatser till personen och de anhöriga. Samverkan mellan de olika huvudmännen och verksamheterna är nödvändig i de olika faserna för att skapa en samsyn kring personen och för att kunna ge en personcentrerad vård och omsorg. Vid behov kan kommun och landsting göra gemensamma hembesök hos personen för att samverka kring personens vård och omsorg. Tidig upptäckt All personal inom hälso och sjukvården samt i kommunala verksamheter bör ha grundläggande kunskaper kring demens för att kunna uppmärksamma och reagera på tidiga tecken som kan vara begynnande demenssjukdom. En tidig upptäckt är av stor betydelse för att kunna fastställa vad symptomen beror på, då de kan ha andra orsaker än demenssjukdom. Det är därför viktigt att personen får kontakt med husläkarmottagningen för utredning. All personal ska verka för att personer som visar tecken på begynnande demenssjukdom får kontakt med husläkarmottagningen för utredning. Vid tidiga tecken på demenssjukdom och vid oro över symptom kan personen själv, anhöriga eller annan person efter samtycke ta kontakt med husläkarmottagningen. Även socialtjänsten på stadsdelsförvaltningen kan kontaktas för att ansöka om insatser från kommunen. Utredning/diagnos Vid misstanke om demens ska i första hand en basal demensutredning göras av primärvården. Det är husläkaren på husläkarmottagningen som avgör om en basal utredning ska göras utifrån de symptom som personen uppvisar. En basal utredning innebär att resultatet från flera undersökningar och bedömningar, bland annat en funktions och aktivitetsbedömning av arbetsterapeuten, vägs samman för att fastställa om personen har en demenssjukdom eller inte. Vid behov kan husläkarmottagningen konsultera minnesmottagningen i samband med fastställande av diagnos. Om den basala utredningen inte är tillräcklig för att kunna fastställa en demensdiagnos behöver en utvidgad demensutredning göras av minnesmottagningen. Husläkarmottagningen skickar remiss till minnesmottagningen. Till denna bifogas den basala utredningen, aktuell medicinering och primärvårdsrehabiliteringens aktivitets och funktionsbedömning samt den enskildes samtycke om att minnesmottagningen får läsa journaluppgifter i sammanhållen journal. Efter utredning skickar minnesmottagningen remissvar till husläkarmottagningen. Om husläkarmottagningen, primärvårdsrehabiliteringen eller minnesmottagningen bedömer att personen är i behov av stöd i sitt dagliga liv kontaktas biståndshandläggaren på beställarenheten på stadsdelsförvaltningen, efter samtycke från personen. I samråd med den enskilde och anhöriga samt utifrån information från exempelvis husläkarmottagning, primärvårdsrehabilitering eller minnesmottagning utreder, bedömer och fattar biståndshandläggare beslut om insats utifrån personens behov enligt socialtjänstlagen. Behandling/Omsorg Husläkarmottagningen ansvarar för personens hälso och sjukvårdsinsatser. I de fall behov finns av flera insatser kan personen bli inskriven i hemsjukvården. Primärvårdsrehabiliteringen ansvarar för bedömning av aktivitetsförmåga och

7 7 hjälpmedelsförskrivning. Minnesmottagningen ansvarar för den utvidgade utredningen och initierar behandling. Kommunen ansvarar för personens omsorgsinsatser i form av bland annat hemtjänst, avlösning, dagverksamhet och särskilda boendeformer. Både landstinget och kommunen ansvarar för stödinsatser till anhöriga. Uppföljning Minst en gång om året ska hälso och sjukvården och socialtjänsten göra uppföljningar. Husläkarmottagningen ansvarar för uppföljning av demenssjukdomens utveckling, bland annat kognition, beteendeförändringar och läkemedel. Primärvårdsrehabiliteringen ansvarar för uppföljning och bedömning av personens funktion, aktivitetsförmåga, hjälpmedelsbehov och bostadsanpassning. Om minnesmottagningen har gjort en utvidgad utredning ansvarar de för uppföljning fram till att personen återremitterats till husläkarmottagningen. Kommunen ansvarar för uppföljning av beviljade insatser. Personal inom hemtjänst och dagverksamhet har vid behov kontinuerlig kontakt med husläkarmottagningen och beställarenheten för att påtala förändringar i personens hälsotillstånd och hjälpbehov. En sammanvägning av personens sociala och medicinska uppföljning bör göras för att se över och bedöma om personen har tillräckligt med insatser utifrån sina behov. Vid behov kan personen få nya insatser/behandlingar. Båda huvudmännen ansvarar för uppföljning av anhörigas stödinsatser. Samtycke Uppgifter om enskilda personer är sekretessreglerade enligt Offentlighet och sekretesslagen (2009:400), OSL. För att kunna ge en god vård och omsorg och för att kunna arbeta personcentrerat och multiprofessionellt behöver den enskildes vård och omsorgsgivare kommunicera med varandra. Alla verksamheter bör därför aktivt arbeta för att få personens samtycke till att information får delas mellan verksamheterna. Om en person med demenssjukdom saknar förmåga att ge samtycke kan samråd ske med anhöriga eller laglig ställföreträdare. Viktigt att veta är att varken anhöriga eller laglig ställföreträdare har rätt att ge samtycke i personens ställe, men deras åsikt kan vara vägledande. I de fall ett samtycke inte kan inhämtas från personen kan en menprövning göras. Menprövning innebär att uppgifter får lämnas ut i de fall det står klart att dessa kan röjas utan att personen eller någon anhörig lider men.

8 8 Ansvarsfördelning mellan huvudmännen

9 9 Personen ska i första hand vända sig till husläkarmottagningen vid misstanke om demenssjukdom. Om personen och eventuell anhörig inte kan kontakta husläkarmottagningen, kan hemtjänsten alternativt andra vårdkontakter ge stöd eller hjälpa personen att ta kontakt. Det är då viktigt att alltid få personens samtycke innan kontakt tas med husläkarmottagningen. Samtycket ska dokumenteras. Läkaren på husläkarmottagningen gör en bedömning och om utredning behöver göras sker den i samverkan med distriktssköterskan. I de fall personal på husläkarmottagningen bedömer att personen och/eller anhöriga är i behov av stöd i sitt dagliga liv tas, efter samtycke från personen, kontakt med biståndshandläggare på stadsdelsförvaltningen. Kontakt tas även vid förändring av personens behov. Sex husläkarmottagningar på Östermalm är godkända av landstinget som äldremottagningar. Detta innebär att de har ett direktnummer som den äldre kan ringa. Fast vårdkontakt En fast vårdkontakt kan utses i alla verksamheter som bedriver hälso och sjukvård. En fast vårdkontakt ska utses för patienten om han eller hon begär det, eller om det är nödvändigt för att tillgodose hans eller hennes behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet. Hälso och sjukvårdsförordning (2017:80); Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso och sjukvård; Patientlagen (2014:821). Basal utredning Husläkarmottagningen ansvarar för att göra en basal utredning enligt rutinerna på Om personen får en demensdiagnos efter den basala utredningen ansvarar läkaren på husläkarmottagningen för uppföljning av personen. Vid behov av vidare utredning remitterar läkaren personen till minnesmottagningen. Efter samtycke från personen skickas diagnosintyg och aktivitets och funktionsbedömningen till biståndshandläggare på stadsdelsförvaltningen. Stadsdelsförvaltningen återkopplar till husläkarmottagningen att diagnosintyg mottagits. Husläkarmottagningen kan också vara behjälplig med intyg för till exempel färdtjänst eller god man. Personens symtom kan ha en annan orsak än demenssjukdom och det är därför viktigt att utreda orsaken till symtomen för att kunna sätta in rätt behandling och åtgärd.

10 Kontaktuppgifter 10

11 11 Primärvårdsrehabklinikerna har ett geografiskt ansvarsområde för hemrehabilitering, där sjukgymnast, arbetsterapeut och dietist arbetar i team. Personer kan även söka och få behandling på mottagningen av arbetsterapeut, sjukgymnast, kiropraktor och dietist. Hösten 2018 fanns fyra verksamheter som har avtal med landstinget om primärvårdsrehabilitering på Östermalm, Rehab City Östermalm; Adolf Fredriks Fysiocenter Primärvårdsrehabilitering; Primärvårdsrehab Kungsholmen, Stockholms sjukhem; Stockholms Kiropraktor och Rehabklinik. Funktions och aktivitetsbedömning Efter remiss från husläkarmottagningen är primärvårdsrehabiliteringens uppdrag att göra funktions och aktivitetsbedömning som en del av den basala demensutredningen. Syftet är att bedöma personens funktions och aktivitetsförmåga samt vilka problem eventuella kognitiva nedsättningarna leder till i vardagen. Bedömningen görs i hemmet genom intervju och observation. ADLbedömning görs inom personlig vård, boende och/eller annan aktivitet där den kognitiva nedsättningen kommer fram. Arbetsterapeuten använder flera bedömningsinstrument som exempelvis ADLtaxonomin, Kognitiva checklistan och MoCAtest. Detta i enlighet med Akademiskt Primärvårdscenters (APC) utbildning för primärvårdsarbetsterapeuter. MMSESR kan även göras. Vid behov kan arbetsterapeut vid minnesmottagningen kontaktas. Arbetsterapeuten genomför två hembesök. Vid första hembesöket görs en intervju med personen för att inhämta information om tidigare aktivitetsförmåga kring personlig vård, boendeaktiviteter, fritidsaktiviteter samt att arbetsterapeuten gör en boendemiljöbedömning. Vid andra besöket utförs en strukturerad aktivitetsbedömning av en vardagsaktivitet som personen är van att utföra regelbundet. Personen informeras innan utförandet om vilka moment aktiviteten ska innehålla och efter avslutad aktivitet sammanfattas aktivitetsutförandet tillsammans med personen. Hembesöken journalförs och resultatet av bedömningen sammanfattas och skickas till personens läkare på husläkarmottagningen. Personen informeras om att remissvar kommer att skickas till husläkarmottagningen. Om personal på primärvårdsrehabiliteringen bedömer att personen eller anhöriga är i behov av stöd i sitt dagliga liv eller att personens behov förändras tas kontakt med biståndshandläggare på stadsdelsförvaltningen efter samtycke från personen. Hjälpmedel Bedömning, förskrivning och uppföljning av kognitiva hjälpmedel ingår i uppdraget. Primärvårdsrehabiliteringen gör även bedömning av andra hjälpmedel och hjälper till med ansökan om bostadsanpassning till exempel för spis eller gasvakt samt ger råd och stöd i hemmet till anhöriga och hemtjänst. En bedömning kan initieras genom remiss från läkare eller kontakt med anhörig, hemtjänstpersonal eller biståndshandläggare. Sjukgymnast och dietist kopplas in vid behov.

12 Kontaktuppgifter 12

13 13 Minnesmottagningen ansvarar för utvidgad demensutredning efter remiss från personens läkare på husläkarmottagningen. Minnesmottagningen kan också vid behov ge stöd till husläkarmottagningarna vid diagnos och behandling. Utvidgad utredning En utvidgad demensutredning innebär sammanfattningsvis ett läkarbesök för en första bedömning med genomgång av personens sjukdomshistoria, fysiskt, psykiskt och kognitivt status (MMSESR och klocktest). Därefter beslutas om hur fortsatt utredning ska ske. Det kan till exempel vara en utvidgad kognitiv bedömning av arbetsterapeut eller neuropsykolog och eventuellt komplettering av blodprover, ytterligare skiktröntgen (CT) eller magnetkameraundersökning (MR) av hjärnan och analys av ryggmärgsvätska (lumbalpunktion, LP). Vid den neuropsykologiska testningen görs en kartläggning av personens kognitiva funktioner såsom minne, språk, exekutiv och rumslig förmåga. Yttre faktorer som stress och psykisk ohälsa tas i beaktande vid bedömning av de kognitiva förmågorna. Olika demenssjukdomar kan ge olika nedsättningar av de kognitiva funktionerna och undersökningen kan ge vägledning till vilken typ av demenssjukdom personen lider av. Psykologen kan också ge återkoppling på det kognitiva fungerandet utifrån testresultaten samt ge enstaka stödsamtal till personen och anhöriga. Bedömning av arbetsterapeut görs antingen på mottagningen eller i hemmet. Arbetsterapeuten gör en kartläggning av hur personen utför vardagliga sysslor och hanterar vardagsteknik med fokus på förändringar och försämringar av förmågor, men även av kvarvarande förmågor. Det görs även en kognitiv testning och bedömning. För personer som har en pågående kontakt med minnesmottagningen kan arbetsterapeuten vid behov prova ut och förskriva kognitiva hjälpmedel samt vara behjälplig vid ansökan om spisvakt. Om det finns behov av hjälpmedel för personlig vård, hygien eller andra anpassningsåtgärder av bostaden förmedlas kontakt till primärvårdens arbetsterapeut efter personens eller anhörigs medgivande. Anhörigas medverkan i den utvidgade utredningen är ett viktigt komplement för att fastställa diagnos. Diagnos och uppföljning Diagnosen fastställs vid en teamrond där minnesmottagningens läkare ansvarar för den utvidgade utredningen, diagnossättningen och initiering av eventuell läkemedelsbehandling. Information om diagnos lämnas till personen och anhöriga vid ett diagnosåterbesök och remissvar med utredningsresultat skickas till husläkarmottagningen. Insättning och

14 14 uppföljning av läkemedelsbehandling sker via minnesmottagningen eller husläkarmottagningen. Efter samtycke skickas diagnosintyg till kommunens biståndshandläggare och/eller ges till personen själv och anhöriga. Information ges om det stöd som kommunen kan ge till personen och till anhöriga såsom kontakt med anhörigkonsulent. Minnesmottagningen kan också vara behjälplig med att utfärda nödvändiga intyg för till exempel färdtjänst och god man. Efter avslutande besök på minnesmottagningen sker fortsatt uppföljning på husläkarmottagningen. Minnesmottagningen följer vissa personer med mer ovanlig demensdiagnos. Patientansvarig läkare är alltid husläkaren. Kontaktuppgifter

15 15 Biståndshandläggare på Enheten för biståndsbedömning, äldreomsorgen utreder, bedömer och fattar beslut om insats utifrån personens behov enligt socialtjänstlagen. Personen själv eller anhöriga, laglig ställföreträdare och personal från hälso och sjukvården kan efter personens samtycke vända sig till kommunens biståndshandläggare för att informera om personens behov av stöd i det vardagliga livet. För att ta del av insatser inom socialtjänsten krävs en ansökan från personen samt ett beslut om beviljad insats från stadsdelsnämnden. Biståndshandläggaren använder ett kartläggnings och bedömningsinstrument för alla som ansöker om någon form av service och omvårdnad och som utgår från nio livsområden i det dagliga livet. Livsområdena berör boende, social situation, fysisk och psykisk hälsa, hushåll, mathållning, ekonomi, livsstil och aktiviteter i det dagliga livet såsom personlig omvårdnad. Biståndshandläggaren tar endast upp de livsområden som är viktiga för utredningen i förhållande till vad personen ansöker om. Biståndsbeslut kan omfatta hemtjänst, dagverksamhet, avlösning, boendeformer och hemvårdsbidrag. Beställarenheten arbetar också med uppsökande verksamhet för att nå ut till äldre på Östermalm. Kontakt tas med personer 80 år och äldre och som inte har några insatser från kommunen. Om personal inom kommunens verksamheter uppmärksammar och bedömer att personens hälsotillstånd förändrats tas kontakt, efter samtycke från personen, med aktuell husläkarmottagning, primärvårdsrehabilitering eller minnesmottagningen. Om biståndshandläggare uppmärksammar behov av minnesutredning eller vill ha information om diagnos tas kontakt, efter samtycke från personen, med husläkarmottagningen. Husläkarmottagningen svarar beställarenheten. Hemtjänst Hemtjänsten utför beviljade insatser i personens hem. Hemtjänsten är delaktig i uppföljningen av personens insatser och har kontinuerlig kontakt med beställarenheten. Utifrån uppgift från Äldreförvaltningen, november 2018 var fem hemtjänstutförare specialiserade mot personer med demenssjukdom varav två var kommunala och tre privata. Dagverksamhet Dagverksamhet ger stöd och stimulans till personer med demensdiagnos som bor hemma. Verksamheten erbjuder samvaro, aktiviteter, struktur i vardagen och ett socialt sammanhang som ska ge en meningsfull dag och motverka ensamhet och isolering. Avlösning Anhörig som vårdar en person med demensdiagnos i hemmet och som inte kan lämna personen ensam längre stunder kan få avlösning i hemmet. Avlösningen innebär att

16 16 hemtjänstpersonal kommer hem och avlöser den anhörige i hemmet och tar över omvårdnadsansvaret under den tiden. Korttidsboende, växelboende Korttidsboende innebär att personen under en kortare period vistas på ett vård och omsorgsboende. Växelboende innebär att personen under regelbundet återkommande perioder vistas på ett vård och omsorgsboende, exempelvis två veckor hemma och två veckor på vårdoch omsorgsboende. Vård och omsorgsboende Om en person till följd av sin demenssjukdom har ett omfattande behov av omsorg kan flytt till en permanent plats på vård och omsorgsboende bli aktuell. På vård och omsorgsboende finns personal att tillgå dygnet runt. Tryggt mottagande i hemmet I samband med utskrivning från sjukhus eller vid hemgång från korttidsboende kan biståndshandläggare efter bedömning bevilja en person insatsen Tryggt mottagande i hemmet som ett komplement till ordinarie hemtjänst. Tryggt mottagande syftar till att öka tryggheten för den äldre och närstående samt minska behovet av vård och omsorgsinsatser. Tryggt mottagande syftar också till att förbättra samverkan med hemtjänst, primärvård och primärvårdsrehabilitering. Insatsen innebär att undersköterskor anställda inom Tryggt mottagande ansvarar för att hjälpa den äldre med omsorg och serviceinsatser, säkerställa delaktighet och koordinera nödvändiga kontakter för att minska risken för återinskrivning på sjukhus. En enhet för Tryggt mottagande startar på Östermalm i början av Hemvårdsbidrag Hemvårdsbidrag är en ekonomisk ersättning till de personer vars anhöriga utför ett väsentligt merarbete kring personens omvårdnad och som annars skulle utföras inom ramen för hemtjänst. Anhörigstöd Anhörigkonsulenten har i uppdrag att ge stöd till anhöriga genom exempelvis stödsamtal, samtalsgrupper och föreläsningar. Anhöriga kan själva ta kontakt med anhörigkonsulenten men även biståndshandläggare eller personal inom hälso och sjukvården kan kontakta anhörigkonsulenten efter samtycke från den anhörige. Insatser som kan beviljas via kommunens beställarenhet kan också fungera som stöd och avlastning för anhöriga. Heminstruktör för syn och hörselskadade Personer som har nedsatt syn och hörsel kan få hjälp i vardagen med hjälpmedel samt träning i hemmet och närmiljön av en heminstruktör.

17 17 Träffpunkter På Östermalm finns två träffpunkter, Seniorträffen Bo Bergman, Bo Bergmans gata 4 och Rioträffen, Sandhamnsgatan 4. Träffpunkterna är öppna mötesplatser som erbjuder social samvaro, aktiviteter och underhållning för personer över 65 år. Informationscenter för seniorer på Östermalm Personer som bor på Östermalm och är över 65 år kan vända sig till Informationscentret för att få hjälp med frågor som rör äldreomsorgen och för att lämna synpunkter. Informationscentret finns på Bo Bergmans gata 4 och har öppet tisdag till torsdag eftermiddag. Övrig tid kan informatör nås på telefon. Kontaktuppgifter:

18 18 Äldre direkt Äldre direkt är en del av Kontaktcenter Stockholm. Äldre direkt ger svar, råd och vägledning i frågor som rör stadens verksamheter. Stockholms trygghetsjour Trygghetsjouren ger råd och stöd samt akuta hjälpinsatser via jourpatrullen. Trygghetsjouren kan besluta om akuta och utökade hjälpinsatser från hemtjänsten och kontaktas då stadsdelsförvaltningen har stängt. Trygghetsjouren är bemannad vardag mellan kl. 16:00 08:00 samt röda dagar dygnet runt. God man/förvaltare En god man eller förvaltare utses till myndiga personer som behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom och sörja för sin person. God man/förvaltare förordnas första gången (det vill säga vid anordnandet) av tingsrätten. Överförmyndarförvaltningen ansvarar för handläggningen. Framtidsfullmakt En framtidsfullmakt (Lag 2017:310) är ett frivilligt uppdrag som den enskilde ger till en annan person. Framtidsfullmakten innebär att den enskilde utser en person som i framtiden ska företräda hen då personen inte längre kan göra det själv. Framtidsfullmakten har samma formkrav som ett testamente. Den ska vara skriftlig, underskriven och bevittnad av två personer. Kontaktuppgifter: