Abstract. Gunilla Molin. Press, USA, s Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj, Tolkning och reflektion (1994) Studentlitteratur, s.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Abstract. Gunilla Molin. Press, USA, s. 253 2 Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj, Tolkning och reflektion (1994) Studentlitteratur, s."

Transkript

1

2 Abstract The glass ceiling is; A caste-system in Corporate America of men at the top and woman lower down (Hymowitz & Schellhardt). 1 Photos have built its own language, which helps us to see and understand the world. Media s describe of the reality is increasingly affected on us. The culture we live in, where media is presenting the reality, also decide what we are going to think about men and woman in management positions. The purpose of the study is to describe how woman in top management in Sweden, in the business paper; Dagens Industri, is shown. The author give expression to how the woman is presented in the photos, compared to the manly structure in management. The questions is: How does the woman in the pictures look like? What hidden messages can be found in the pictures? What sorts of different conventions and standards does the pictures show? What is the meaning of the messages? What effect has the pictures on a receiver, in a society? I clarify the pictures meaning in a big view, with the intention to make sense in a society perspective. The method used in this paper, is Panofskys, Iconography method, and the hermeneutic swing is combined with the social science. The result is presented in three levels: The practical experience factual and expressional meaning. The conventional subject matter the world of images, stories and allegories. The deeper sense symbolical values, unknown to the photograph himself, and the picture, as a symptom of something else. This study is one way to make a different in the gender, equal debate. Hopefully will everything that writes in the subject, make a change for the future. Its not all about searching the troth, more important is to stimulate social change.. 2 Gunilla Molin 1 Grunig, Larissa A., Toth, Elizabeth Lance, Hon, Linda Childers, Women in Public Relations (2001) Guilford Press, USA, s Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj, Tolkning och reflektion (1994) Studentlitteratur, s. 290

3 Förord Tack Charlie, för att du finns, och för att du gör det så roligt och inspirerande att vara mamma. Tack Börje Alström, min handledare till denna D-uppsats, för de intressanta resonemang och reflektioner Du erbjudit mig i samband med handledningstillfällena. Gunilla Molin Mittuniversitetet, Sundsvall 2005

4 Innehåll 1. INLEDNING 1 Maktstrukturer 1 Medier som skapare av verklighet 2 2. PROBLEMBAKGRUND 3 Glastaket vs Glasbranten 3 Kvinnor vs kvinnligt 4 3. TIDIGARE FORSKNING 5 Det sociologiska vetenskapsområdet 5 Patriarkatet 5 Human Capital Theory 6 Social Capital Theory 6 Sammanfattningsvis; 6 4. PROBLEMFORMULERING 7 Hur framställer Dagens Industri VD- och styrelsekvinnor? 7 Syfte & frågeställning 7 5. TEORI 7 Hermeneutik 7 Kultur 8 Kulturen och makten 9 Ikonografi och ikonologi 10 Diskursbegreppet 11 Retorik 12 Semiotik 12 Text och-/kontra bild 13 Framställning/visualisering METODEN 14 Hur leder synsätten fram till metoden? 14 Metod vilken? 14 Statistisk och strategisk metod 14 Urval 14 Det icke sannolika urvalets omfattning 15

5 7. TILLVÄGAGÅNGSSÄTT METOD 16 Analysverktyg 16 Det konkreta innehållet i bilden primär betydelse 17 Bildens associationer sekundär betydelse 18 Den inre betydelsen symboliskt värde 20 Bildernas bruk och funktioner 20 I praktiken METODPROBLEM 21 Sant eller falskt? 23 Vetenskapens relevans 23 Fördelar/nackdelar med metodval 24 Panofskys metod en kritisk syn 24 Om forskaren som en del av fältet 25 Förtydligande om författarens förhållningssätt 26 Stil AVGRÄNSNINGAR 27 Män 27 Feminism DEFINITIONER 28 Definitionernas omfång resonerande 28 Kommunikation 29 Organisation vad är det? 29 Organisationskultur 29 Ledarskap och Public Relation 30 Public Relation vad är det? 30 Ledarskap och organisation 30 Ledarskap och medier 30 Medier och journalism vad är det? 30 Dagens Industri vad är det? 31 Kvoteringshot 31 Kön 31 Genus 31

6 11. ANALYS & RESULTAT MED TEORIKOPPLING 31 Bild 1 32 Bild 8 46 Bild Bild 2 34 Bild 9 48 Bild Bild 3 36 Bild Bild Bild 4 38 Bild Bild Bild 5 40 Bild Bild Bild 6 42 Bild Bild Bild 7 44 Bild Bild Bild SLUTSATS 76 Hur ser kvinnorna i bilderna ut? 77 Vilka dolda budskap finns i bilderna? 77 Vad betyder de samlade budskapen? 78 Vilka olika konventioner och normer skildras i bilderna 78 Vilken påverkan har bilderna, på mottagaren, i ett samhälleligt synsätt? EGNA REFLEKTIONER OCH FRAMTIDA FORSKNING 81 Kvinnors utsikter 81 Nätverkande och mentorskap 82 The Velvet ghetto 83 Intresseväckare om männens roll 83 Mediers och journalisters roll i framtiden 84 Avslutningsvis om bildens betydelse för samhället KÄLLFÖRTECKNING 86 Litteratur 86 Artiklar 87 Elektroniska källor 87 Muntlig källa 87 Bilagor 87 Bilaga I: Sammanställda artiklar ur Dagens Industri, föremål för analys.

7 1. INLEDNING Kvinnor ses som defekta män; 3 om hur männen i näringslivstoppen ser på kvinnor. Thomas Franzén, fd chef för Riksgäldskontoret Maktstrukturer Bildningsförbundets debattbok Krossa glastaket av redaktören Herngren m fl menar att kvinnornas intåg i exempelvis politiken, har lett till ett humanare samhälle. Det är kvinnorna som slagits för vård, omsorg, barn, undervisning, miljö och jämställdhet. Men detta är inget som har lett till något genomgripande ingrepp i den manliga maktstrukturen. 4 Assistant professor in communication, Aldoory säger i The gender challenge to media, att istället för att kvinnorna ska använda manliga verktyg, är det bättre att förändra hela systemet. 5 Exempel på manliga verktyg ger den amerikanska journalisten och författaren, Helgesen; identifikation med sitt arbete, svårigheter att dela med sig av information, invecklade kontaktnät, representation, tid med andra företagsledare, arbetskamrater och kunder, arbete i hård takt, med mera. 6 Professor of Business Administration, Kanter, pratar om en manlig etik, och säger att det bara är män som har de rätta kvalitéerna för det nya rationella ledarskapet en tuff syn på problem, hög analytisk förmåga, kapacitet att foga personliga behov till syfte att lösa uppgifter, samt en kognitiv överlägsenhet i problemlösning. 7 För att öka mångfalden i organisationer är det viktigt med rätt man på rätt plats, alltså rätt egenskaper för ledarrollen. Professor Tannen menar att, att prata är för männen ett sätt att upprätthålla en hierarkisk, social status. Kvinnor konverserar för att etablera och upprätthålla kontakter med andra, samt för att förhandla om relationer. Dessa skillnader i kommunikationsstil upprätthåller stereotypen för kvinnan som den vilken supportar (teknikerns roll). Männen verkar mer passande för ledarskap med sitt sätt att uttrycka sina åsikter och tala auktoritärt i stora grupper. 8 Aldoory illustrerar ett scenario när en kvinna missade sin chans till karriär, eftersom tillsättandet av posten gjordes upp på basketbollplanen. Den här typen av informell interaktion mellan män, leder till att män rekommenderar män. Systemet leder till att kvinnor exkluderas från iside information och beslut, för att de står utanför själva organisationskulturen. 9 Ph Dr 3 Skingsley, Cecilia, Riksgäldens chef vänder ryggen åt byråkratin ( /25) Dagens Industri, Weekendbilagan, s. 4 4 Herngren, Maria m fl Krossa glastaket Makthandbok för kvinnor (1998) Utbildningsförlaget Brevskolan, s Toth, Elizabeth L. & Aldoory, Linda, The gender challenge to media (2001) Hamptom Press. Inc. New Jersey, s Helgessen, Sally, Ledarskap på kvinnors vis (1990), Svenska Dagbladets Förlag, s Kanter, Rosabeth Moss, Men and Women of the Corporation (1977; republished in 1993), I: Collinson, David L. and Hearn, Jeff Men as Managers, Managers as Men (1996) Sage, s Tannen, Deborah, You just don t understand: Woman and men in conversation. (1990), I: Grunig, Larissa A., Toth, Elizabeth Lance, Hon, Linda Childers, Women in Public Relations (2001) Guilford Press, USA, s Toth, Elizabeth L. & Aldoory, Linda, The gender challenge to media (2001) Hamptom Press. Inc. New Jersey, s

8 and professor of Public Relation, Toth, säger i Handbook of Public Relations, att hjärna och kompetens räcker bara för att komma till en punkt. Sedan gäller andra lagar, då handlar det om att högsta ledningen (männen) väljer den de känner sig bekväm med, den som har passerat osynliga tester har ett bra temperament och en bra ledarstil. 10 Mycket intressant är det faktum att många kvinnor på högre chefsposter är barnlösa, det kanske är kombinationen av kvinna och barn, snarare än kvinnan i sig, som förklarar mycket av de svårigheter eller det begränsade intresse för att nå chefsbefattningar och andra karriärjobb, kvinnor har. 11 Kvinnor misskrediteras i hierarki och lön, för att de ses som den där som inte stannar en timme extra efter arbetstid. Ett förslag är att kvinnor startar eget företag, som de kan sköta hemifrån. Majoriteten av dessa hemarbetande mödrar, värderar möjligheten att vara med sina barn högst. 12 Vad som sker är att kvinnorna förskjuts ännu längre från att ta del av ledarskap i organisationer. Organizational consultant, Rutherford, menar att kulturen med att arbeta över, har en patriarkal mening att exkludera kvinnorna från maktpositioner i organisationer. 13 Medier som skapare av verklighet Mediers beskrivning av verkligheten blir allt mer avgörande för hur vi definierar världen omkring oss. Vi lever i en kultur där medierna presenterar föreställningar om det samhälle vi alla är en del av. Därför är det också den medieala världen, som bestämmer vilken syn vi har på kvinnor och män. 14 Fotografier har byggt upp ett eget språk, vilket hjälper oss att se och förstå världen. 15 Detta en studie av bilder i affärstidningen Dagens Industri, vilka visar kvinnor, som också är ledare, där uttolkaren tränger djupare in i kulturella betydelser i bilderna. Alltså en tolkning av hur kvinnor framställs, kontra de manliga ledarattributen som härskar i dagens samhälle, för att belysa en helhetsbild av det budskap och de signaler som medierna förmedlar. Lärare och forskare Lindhoff och Mårtensson menar i Medierummet, att ekonomin får en allt större plats i journalistiken. Det handlar inte om att det ekonomiska materialet har fått större utrymme, det är ett slags ekonomiskt förnuft, vilket i allt högre grad präglar en mängd områden, exempelvis politik, sport och kultur. Den tid vi lever i är avregleringarnas, privatiseringarnas och marknadiseringens. Den helhetsbild vilken journalister förmedlar via medier, såväl kunskapsmässigt, som ideologiskt, bidrar till att forma mediepublikens föreställningar om den ekonomi, vilken svarar mot marknadens förväntningar. 16 Därför är det intressant att studera problemet ur affärstidningen Dagens Industris perspektiv. Det är ingen studie om mediernas roll inom problemet, men undersökningen låter sig ändock inte göras utan ett visst mått av sändar- och mottagarperspektiv. Mediernas roll är allt för omfattande för 10 Toth, Elisabeth, The glass ceiling (2001), I: Heath, Robert L., Handbook of Public Relations (2001) Sage, s Moe, Karine S. Editor, Woman, Family, and Work (2003) Blackwell Publ Ltd USA, s Grunig, Larissa A., Toth, Elizabeth Lance, Hon, Linda Childers, Women in Public Relations (2001) Guilford Press, USA, s Rutherford, Sarah, Are you going home already? (2001) Time and society vol. 10, No. 2/3, s Hirdman, Anja, Tilltalande bilder (2001) Atlas, Stockholm, s Hirdman, Anja, Tilltalande bilder (2001) Atlas, Stockholm, s Becker, Karin (red), Medierummet (1996) Carlssons Bokförlag, Stockholm, s

9 att rymmas inom syftet för denna studie, om hur kvinnor på ledande positioner framställs i tidningen Dagens Industri, därav det smala sändarperspektivet. Studien är ett sätt att belysa problemet med få kvinnor på ledande positioner, vilket förhoppningsvis kommer att medverka till att utgöra en förändring i fördelningen mellan kvinnor och män på ledande poster i framtiden. Eller som organisationsforskare Alvesson och docent Sköldberg säger; Det handlar inte bara om att söka Sanningen, utan än viktigare är att stimulera social förändring PROBLEMBAKGRUND Då trycket har varit stort från politiskt håll att minska skillnaderna i antal mellan män och kvinnor på ledande poster, spekuleras i om det är ett kvoteringshot som ligger bakom ökningen av kvinnor på VD-poster och i styrelser. I Dagens Industri görs tolkningen att kvoteringshotet gett avsedd verkan, då antalet kvinnor ökade från 6,1 procent, till 11,3 procent, från 2002 till juni 2004, alltså en ökning med 85 procent. Enligt Dagens Industri, ett tydligt tecken på att företagens ägare förstått allvaret bakom kravet. 18 Alternativt, så kan man anta att den ökade effekten kommer av den debatt som förts i medierna och på bolagsstämmor, vilket motiverat de rekryteringsansvariga att öka ansträngningarna att hitta kvinnor till posterna. 19 Bland annat före detta jämställdhetsminister Mona Sahlin har figurerat i samtlig press med sina kvoteringshot, om fler kvinnor på ledande poster. Den allmänna opinionen har uteblivit. Det arbete som den tidigare jämställdhetsministern Magaretha Winberg påbörjade för sex år sedan, vilket Sahlin intensifierade, antas nu hotas av jämställdhetsministern Jens Orback, vilken tillträdde sin post På grund av Orbacks vaghet inför jämställdhetsfrågan kommer, potentiellt sett, trycket att minska från politiskt håll. Den 30 oktober anklagades Orback kraftfullt i tidningen Dagens Nyheters debattsida 20, för sin vaga syn i frågan 21. Problemet med den låga andelen kvinnor på ledande poster, har förutom en vid, ekonomisk dimension, även en ideologisk sådan, och på grund av ovanstående faktorer är det intressant att studera problemet ur en affärstidnings perspektiv. Ett exempel på en sådan tidning är Dagens Industri. Glastaket vs Glasbranten Glastaket kan syfta på såväl ras som kön. I denna studie avses alltid ett genusperspektiv, och innebörden är den osynliga, kulturella barriären, vilken fängslar kvinnor under styrelsetröskeln 22. Glastaket analyserar hur taket kan spräckas, exempelvis genom traditionella metoder som mentorskap, nätverkande, ledarskapsutbildningar för kvinnor, samt kvotering till posterna, 17 Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj, Tolkning och reflektion (1994) Studentlitteratur, s Ledaren, Se det positiva, Mona Sahlin ( ) Dagens Industri, s Petrelius Karlberg, Pernilla, Kvinnor i koncernstyrelser (2003) SNS Förlag, s Bergstrand, Mats, Utnämningen av Orback ett slag mot feminismen ( ) Dagens Nyheter 21 TT, Orback ifrågasätts ( ) Sundsvalls Tidning 22 Gherardi, Silvia, Gender, Symbolism and Organizational Cultures (1995) Sage Publ USA, s. 9 3

10 med mera. Bortom Glastaket ser Glasbranten 23, vilken visar på ett samband mellan svaga resultat i organisationer och utnämnandet av kvinnor på ledande positioner. Det är professor Alex Haslan & doctor Michelle Ryan, vilka presenterar ett helt nytt synsätt, där kvinnors sätt att leda, kontra männens spelar en indirekt roll. Tankar om begreppet Glasbranten verkar rimlig för mig, då många respondenter i undersökningar inte verkar veta riktigt vad som ligger bakom ökningen av andelen kvinnor på ledande poster. Exempel på luddiga antaganden, finner jag i rapporten Kvinnor i koncernstyrelser, där en okänd styrelseordförande menar att svaret på ökningen är, citat; Det är svårt att urskilja vad som gett vad. Det har skett så många initiativ på olika håll. Det ligger i luften som man säger. Andra respondenter påstår, exempelvis, att det är en trend som pågått under en längre tid. Det föreligger alltså faktorer, vilka skulle behöva redas ut för att över huvud taget kunna angripa problemet med hur man ökar andelen kvinnor på ledande poster. 24 Kvinnor vs kvinnligt Att reda ut begreppen kring kvinnor och kvinnligt är grundläggande för att veta vad det är som undersöks. Det är en fundamental skillnad mellan de bägge begreppen. Om jag utreder det kvinnliga ledarskapet, menar jag att det är skillnad på det kvinnliga- respektive det manliga ledarskapet, vilket gör att den grammatiska formen är genusbestämd. Att studera kvinnors ledarskap, lämnar öppet för att ledarskap kan vara såväl individinriktat, som genusbestämt. Synsättet i denna studie har bland annat ett kvinnoperspektiv (kontra den feministiska ståndpunkten 25 ), vilket framhåller starkt politisk relevans, något som står i paritet med denna undersökning. Även assistant professor Grunig, Toth & assistant professor Hon sysselsätter sig med samma spekulationer. Grunig, Toth & Hon kommer fram till att det är pluralisformen av woman, alltså women, de studerar och inte woman i form av kvinnlig. Även de anammar formen women, alltså kvinnors ledarskap. 26 På ett förenklat sätt beskriver Alvesson och Sköldberg skillnaden i kvinna och kvinnligt. De menar att det är i högsta grad diskutabelt huruvida kvinnors erfarenheter är uniforma. De säger att kvinnor skiljer sig kraftigt åt när det gäller å ena sidan etnicitet, nation, klasstillhörighet, ålder, profession, sexuell läggning med mera, å andra sidan den individuella bakgrunden, livsstilen, livsbanan, samt ställningstaganden i såväl politiska som etiska frågor. Anspråken på att tala i kvinnors namn, leder i själva verket till att det är en överhängande risk för att forskningen tar fasta på föreställningar om kvinnors konkreta och gemensamma erfarenheter BBC News Introducing the glass cliff ( ) Economic & Social Research Council How pride and prejudice blur mens view of the glass cliff ( ) 24 Petrelius Karlberg, Pernilla, Kvinnor i koncernstyrelser (2003) SNS Förlag, s se Avgränsningar, kap 9 Feminism. 26 Grunig, Larissa A., Toth, Elizabeth Lance, Hon, Linda Childers, Women in Public Relations (2001) Guilford Press, USA, s Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj, Tolkning och reflektion (1994) Studentlitteratur, s

11 3. TIDIGARE FORSKNING Alvesson & lektor Due Billing refererar till de sociala krafter som verkar bakom ryggen på de individuella aktörerna. Därför måste även en sociologiskt-strukturell (språket som ett strukturellt spel med tecken 28 ) förklaring biläggas problematiken. Om Human Capital Theory 29 innehåller individuella aspekter, så är den sociologiska-strukturella påverkansfaktorn av mer omgivande karaktär, där ett exempel är det manliga broderskapet som hindrar kvinnorna från att tävla om privilegierade positioner. Grundregeln är att kvinnor är underordnade män; män styr, kvinnor lyder. 30 Alltså samhället som helhet och de normer och värderingar som styr där. Det sociologiska vetenskapsområdet Sociologi avser i denna studie ett övergripande vetenskapsteoretiskt synsätt. Finns det konventioner för hur kvinnor (och män) skildras i bild? Konventioner kan vara en länk till ett sociologiskt synsätt i en medieanalys. Inom sociologin studeras regler och normer utifrån ett samhällsteoretiskt perspektiv. På samma sätt som det inte behöver vara någon motsättning mellan kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ forskning 31, behöver det inte heller vara någon konflikt mellan det sociologiska synsättet och hermeneutiken. I fråga om samhällsammanhang är perspektivet sociologiskt, själva analysen av bilden är humanistiskt inriktad, alltså hermeneutiken, vilken har sina rötter i humanismen. Humanismen är viktig för studien, då de största beröringspunkterna med en av de metoder jag använder, ikonologen Panofskys metod, finns just här. 32 Flera synsätt kombineras därför i metoden. 33 Det sociologiska perspektivet kommer att vara betydelsefullt i analysen, på grund av problemets art. Patriarkatet Konceptet med patriarkat tyder på ett system med sociala strukturer och praktiker där män dominerar kvinnor. 34 Professor in social sciences, Woodward, menar att det är den patriarkala logiken som har framkallat det stereotypa och matcho-maskulina ledarskapet, genom pressen från det strikta idealet i den byråkratiska strukturen inom Europeiska institutioner. Ur detta ledarskap utkristalliserades en maskulin organisationskultur, med ett speciellt manligt språk och symboler. 35 Motstånd finns även inbyggt i kvinnorna själva, genom att undvika att framstå som framgångsrika, för att bete sig på ett socialt godkänt sätt. Kvinnor uppfostras till att inte vara självsäkra, aggressiva eller maktlystna, samt att inta en beroendeställning gentemot män Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj, Tolkning och reflektion (1994) Studentlitteratur, s Schwartz, F.N. Management women and the new facts of life (1989) Harvard Business Review, jan-feb, s Alvesson, Mats & Due Billing, Yvonne, Kön och organisation (1999) Studentlitteratur, s Jarlbro, Gunilla (red.) Vilken metod är bäst - ingen eller alla? (2000) Studentlitteratur, s Boström, Hans-Olof (professor), Panofsky och ikonologin (2003) Karlstad University Press, s Jarlbro, Gunilla (red.) Vilken metod är bäst - ingen eller alla? (2000) Studentlitteratur, s Rutherford, Sarah, Are you going home already? (2001) Time and society vol. 10, No. 2/3, s Woodward, Alison E., Multinational Masculinities and European Bureaucraies (1996), I: Collinson, David L. and Hearn, Jeff Men as Managers, Managers as Men (1996) Sage, s Cooper, Cary & Davidson, Marilyn, Kvinnor som ledare (1984) Norstedts, s

12 Genus kan i princip läsas in överallt. Vetenskap har traditionellt sett bedrivits av män, därför präglas resultaten i undersökningar av manligt färgade antaganden, vetenskapsideal och metodologier. Därav en uppfattning att principer och regler för vetenskap uppfattas som en del av den patriarkala dominansen. Detta leder till att det blir viktigt att ge kvinnor en röst i forskningen, att beskriva och tolka den sociala verkligheten utifrån det tidigare nonchalerade perspektivet, kvinnornas. 37 Human Capital Theory Teorin är förhållandevis gammal. Seriösa referenser står att finna i ekonomiska skrifter så långt tillbaka som Den moderna tolkningen inom Human Capital Theory är daterad till Teorin är använd av många ekonomer som en individuellt orienterad teori, och i dag är tolkningen av Human Capital Theory någon form av allt som kan översättas till högre produktivitet, inklusive fysisk trim och allmänt god hälsa. 38 Alvesson & Due Billing, redovisar att det i genomförda studier har uppvisats minimala skillnader, eller inga alls, mellan kvinnor och män, samt deras val till ledarpost. Av resultaten kan teoretikerna anse att psykologiska egenskaper inte kan förklara variationen mellan män och kvinnor i chefsjobb. Många forskare betonar att det finns rikliga belägg för att kvinnor och män i chefspositioner har liknande aspirationer, värderingar och andra personlighetsdrag, samt färdigheter och beteenden som har med arbetet att göra. 39 Vissa kvinnor gör precis som män, de sätter karriären främst. De är beredda att göra samma kompromisser som män traditionellt gjort i sin strävan efter ledande positioner. 40 Social Capital Theory Vissa forskare anser att Social Capital är viktigare än Human Capital när det gäller att komma ända upp till toppen. Human Capital är vikt, anser de, för lägre poster i hierarkin. Exempel på Human Capital kan vara utbildning och arbetslivserfarenhet, medan Social Capital kan vara socialt nätverkande och mentorskap, vilket skulle leda kvinnor till den högsta ledningen. Faktum är att det inte finns några som helst empiriska belägg för att varken den ena eller den andra skolan skulle vara den rätta. 41 Sammanfattningsvis; Den samlade bakgrunden visar att problemet är förankrat såväl till den inomvetenskapliga debatten (i relation till tidigare forskning och empiri inom området), som till samhällsdebatten (forskningsproblemet har relevans för en samhällsfråga) Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj, Tolkning och reflektion (1994) Studentlitteratur, s Moe, Karine S. Editor, Woman, Family, and Work (2003) Blackwell Publ Ltd USA, s Alvesson, Mats & Due Billing, Yvonne, Kön och organisation (1999) Studentlitteratur, s Schwartz, F.N. Management women and the new facts of life (1989) Harvard Business Review, jan-feb, s Metz, Isabel & Tharenou, Phyllis, Womens career advancement (2001) Group & Organization Management vol. 26, No. 3, s Esaiasson, Peter m fl Metodpraktikan (2004) Norstedts Juridik AB, Stockholm, s. 30 6

13 4. PROBLEMFORMULERING Hur framställer Dagens Industri VD- och styrelsekvinnor? Varför är det en viktig fråga ur ett samhällsperspektiv? Därför att det är eliten i affärsvärlden som läser denna tidning och att det är HÄR arbetet måste påbörjas för att starta en trend mot fler kvinnor på ledande poster. Att ingen allmän opinion har väckts i frågan, leder det till att pressen måste hitta nya vägar att framställa kvinnorna? Är bilden ett användbart vapen i kampen för kvinnors rättighet till VD- och styrelseposter? Syfte & frågeställning Syftet med studien är att beskriva hur (/på vilket sätt) kvinnor på ledande positioner framställs i bild, i affärstidningen Dagens Industri. Hur ser kvinnorna i bilderna ut? Vilka dolda budskap finns i bilderna? Vilka olika konventioner och normer skildras i bilderna? Vad betyder de samlade budskapen? Vilken påverkan har bilderna, på mottagaren, i ett samhälleligt synsätt? Jag klarlägger alltså bildernas helhetsbetydelse 43, för att skapa mening i ett samhälleligt perspektiv. 5. TEORI Hermeneutik Textanalysen (bild-) ställer inte krav på objektivitet. Som i hermeneutiken 44 kommer min förförståelse, eller mina fördomar, att spela väsentlig roll för min tolkning. 45 Hermeneutiken har sin förankring i humaniora och växte fram under 1800-talet, som ett sätt att analysera bland annat bibliska texter. 46 Ett huvudtema för hermeneutiken har från början varit att meningen hos en del endast kan förstås om den sätts i samband med helheten. I exemplet med bibliska texter, kan texten endast förstås om den sätts i samband med hela Bibeln. 47 Såväl delarna som helheten har med tiden genomgått förändringar. 48 I dag tillämpas hermeneutiken på alla kulturella fenomen och betraktas som en skola inom den moderna filosofin. 49 Den hermeneutiska tolkningsmetoden har kommit att omfatta såväl alla skrivna texter över huvud taget, som även det talade ordet. När det gäller helheten omfattas även författaren bakom ett verk, författaren i en samhällelig kontext, samt i hela sin historiska bakgrund. I sista hand blir helheten hela den världshistorie i vilken man måste referera till för att förstå en del, eller en enskildhet Jarlbro, Gunilla (red.) Vilken metod är bäst - ingen eller alla? (2000) Studentlitteratur, s Det hermeneutiska synsättet, kontra det positivistiska, där hermeneutiken står för kvalitativa förståelse- och tolkningssystem, där forskarrollen är öppen, subjektiv och engagerad. 45 Östbye, Helge m fl., Metodbok för medievetenskap (2004) Liber AB, Malmö, s Jarlbro, Gunilla (red.) Vilken metod är bäst - ingen eller alla? (2000) Studentlitteratur, s Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj, Tolkning och reflektion (1994) Studentlitteratur, s Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj, Tolkning och reflektion (1994) Studentlitteratur, s Jarlbro, Gunilla (red.) Vilken metod är bäst - ingen eller alla? (2000) Studentlitteratur, s Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj, Tolkning och reflektion (1994) Studentlitteratur, s

14 Allt berättande, bland annat inom medier, består av tolkningar. Såväl för forskaren som för publiken. 51 Hermeneutiken står för kvalitativa förståelse- och tolkningssystem, samt en öppen, subjektiv, synlig och engagerad forskare. Förförståelse, tankar, intryck, känslor och den kunskap forskaren har, är en tillgång och inte ett hinder för att tolka och förstå forskningsobjektet. 52 Alvesson och Sköldberg menar att förståelsen är en skapande och reproduktiv akt och ingen mekanisk avspegling, samt att forskaren alltid har med sina egna referensramar i bagaget, och därmed oundvikligen gör tolkningar i enlighet med dessa. Tolkning och förståelse ses som empati, ett sätt på vilket en uttolkare lever sig in i en situation. 53 Inom hermeneutiken närmar jag mig mitt material med tanken att det kan finnas något dolt eller underliggande i texten (bilden), det vill säga att det finns en diskrepans mellan det som är synligt 54, bildens manifesta budskap 55, och det som inte syns 56, det latenta budskapet 57, i bilden. Det kan vara något som kommer fram vid studie av ett större och fylligare material, att ett mönster skönjs. Ett direkt överförbart exempel, på min studie, är ideologiska dimensioner 58, där en samhällsfråga kan presenteras av politiker (före detta jämställdhetsminister Sahlin) i medierna (Dagens Industri) som neutralt och tekniskt, när det i själva verket handlar om en normativ fråga (kvinnors ledarskap) som folk bör ta politisk ställning till (är det vettigt att hälften av Sveriges befolkning, det vill säga kvinnorna, ska förvägras rätten till högre VD- och styrelseposter). 59 Kultur En kultur verkar som ett sorts betydelseklister, som håller ihop samhället, genom att vi delar många av de betydelser som utgör just denna kultur. Trots att ett gemensamt språk är ett viktigt utgångsläge för en kultur, är det ändå ingen garanti för att folks tolkningar överensstämmer. 60 Olika kulturer i samhället kommunicerar sin identitet genom språk, ritualer och objekt, kläder och livsstil. 61 Artefakter är de kulturuttryck vilka samtliga är de synbara fenomen som till exempel arkitektur, språk, teknologi, konst, stil, kläder (dresscode) av medlemmarna i exempelvis en organisation. Det som är mest speciellt med denna nivå är att den är lätt att observera, men mycket svår att avkoda. 62 Professor Schein uttrycker artefakter, som, förutom ovanstående, synliga ämnen, öppna för observation. 63 Civilekonom och psykologen, Bang, beskriver 51 Jarlbro, Gunilla (red.) Vilken metod är bäst - ingen eller alla? (2000) Studentlitteratur, s Patel, Runa & Davidson, Bo Forskningsmetodikens grunder (1994) Studentlitteratur, s Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj, Tolkning och reflektion (1994) Studentlitteratur, s. 121 och Jarlbro, Gunilla (red.) Vilken metod är bäst - ingen eller alla? (2000) Studentlitteratur, s Esaiasson, Peter m fl Metodpraktikan (2004) Norstedts Juridik AB, Stockholm, s Jarlbro, Gunilla (red.) Vilken metod är bäst - ingen eller alla? (2000) Studentlitteratur, s Esaiasson, Peter m fl Metodpraktikan (2004) Norstedts Juridik AB, Stockholm, s Som jag ser det står inte ideologikritiken i konflikt med diskursen, därför beskriver jag de båda inriktningarna. ( Metodpraktikan av Esiason m fl, s ) 59 Jarlbro, Gunilla (red.) Vilken metod är bäst - ingen eller alla? (2000) Studentlitteratur, s Jarlbro, Gunilla (red.) Vilken metod är bäst - ingen eller alla? (2000) Studentlitteratur, s Ekström, Mats & Larsson, Larsåke, Metoder i kommunikationsvetenskap (2000) Studentlitteratur, s Schein, Edgar H. Organizational Culture and Leadership, 1992, Jossey-Bass Inc. California, s Schein, Edgar H. Organizational Culture and Leadership, 1985, Jossey-Bass Inc. California, s. 14 8

UTMANINGAR FÖR HR: KONSTEN ATT ÖVERTYGA MED SINA IDÉER OCH BUDSKAP SOM HR-CHEF EK DR LENA LID ANDERSSON. Lena Lid Andersson Page 1

UTMANINGAR FÖR HR: KONSTEN ATT ÖVERTYGA MED SINA IDÉER OCH BUDSKAP SOM HR-CHEF EK DR LENA LID ANDERSSON. Lena Lid Andersson Page 1 UTMANINGAR FÖR HR: KONSTEN ATT ÖVERTYGA MED SINA IDÉER OCH BUDSKAP SOM HR-CHEF EK DR LENA LID ANDERSSON Lena Lid Andersson Page 1 VAD ÄR DET VI GÖR I FÖRETAG OCH ORGANISATIONER? Kommunicerar! Möten 31

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Text och språkanalys. Klassisk retorik och massmedieretorik. två ingångar till textanalys

Text och språkanalys. Klassisk retorik och massmedieretorik. två ingångar till textanalys Text och språkanalys Klassisk retorik och massmedieretorik två ingångar till textanalys Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät VT12 Kursledare: Jonas Ström och Hans Wiechel Institutionen för kultur-

Läs mer

Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik

Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik www.fungerandemedier.se Han lanserade både retoriken och dramaturgin Aristoteles, född 384 före 0, insåg potentialen i att använda hjärnans

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning.

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning. BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala, underhålla och ge oss estetiska

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Bild åk 7. Ämnets syfte: Centralt innehåll Detta kommer du att få undervisning i:

Bild åk 7. Ämnets syfte: Centralt innehåll Detta kommer du att få undervisning i: Bild åk 7 Ämnets syfte: Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, skapa bilder med digitala och hantverksmässiga

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte BL BILD 3. Kursplaner 3.1 BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala,

Läs mer

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981) Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte BL BILD 3. Kursplaner 3.1 BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala,

Läs mer

DISTANSARBETE: TEKNIK, RETORIK OCH PRAKTIK. Lennart Sturesson. Carlssons

DISTANSARBETE: TEKNIK, RETORIK OCH PRAKTIK. Lennart Sturesson. Carlssons DISTANSARBETE: TEKNIK, RETORIK OCH PRAKTIK Lennart Sturesson Carlssons Innehåll Kap 1. Inledning: Distansarbete ett ämne i tiden 13 1 Diskrepanser mellan retorik och praktik 14 2 Tidigare forskning 17

Läs mer

Syfte med undervisningen Genom undervisningen i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Syfte med undervisningen Genom undervisningen i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: A Year Abroad Lokal pedagogisk planering, åk 8, engelska, Camilla Crona Handen upp om du någon gång funderat på att åka utomlands och plugga? Handen upp om du känner någon som har gjort det? Berätta varför

Läs mer

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper I detta arbetsområde fokuserar vi på media och dess makt i samhället. Eleven ska lära sig ett kritiskt förhållningssätt till det som skrivs samt förstå

Läs mer

Kompletteringsuppgifter för missade seminarier/verkstäder för VVV1

Kompletteringsuppgifter för missade seminarier/verkstäder för VVV1 Kompletteringsuppgifter för missade seminarier/verkstäder för VVV1 Kompletteringsuppgiften kan göras i grupp (om ni är flera som vill komplettera) eller enskilt. Har du inte gjort förseminarieuppgiften

Läs mer

HJOLA-NORDEN. γνῶθι σεαυτόν gnōthi seauton Känn dig själv. Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden

HJOLA-NORDEN. γνῶθι σεαυτόν gnōthi seauton Känn dig själv. Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden P HJOLA-NORDEN Ledarskap och kommunikation i Norden 6. 10. 2010 kl. 9 17.30 Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden verktyg för möten och konferenser praktiska övningar Mona Forsskåhl Pohjola-Norden

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik

Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik Cecilia Löfstrand Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik A 390913 ÉGALITÉ Innehåll Tabell- och figurförteckning i kapitel 1-10 10 Förord 11 DEL L PROBLEM OCH METOD 15 1 Inledning: policy, problem

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

MICHAEL RÜBSAMEN, DOKTORAND I MKV SOFI QVARNSTRÖM, LEKTOR I RETORIK

MICHAEL RÜBSAMEN, DOKTORAND I MKV SOFI QVARNSTRÖM, LEKTOR I RETORIK Storytelling, ledarskap och kommunikation MICHAEL RÜBSAMEN, DOKTORAND I MKV SOFI QVARNSTRÖM, LEKTOR I RETORIK Storytelling Organisation Gemensamma mål Arbetsfördelning och Specialisering Samordning och

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 prövning engelska grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 A Muntligt prov 1. Samtal kring ett ämne som delas ut vid provet. 2. Romanredovisning (både muntlig

Läs mer

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

LEDARSKAP OCH ORGANISATION LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier

Läs mer

Engelska åk 5 höstterminen 2013

Engelska åk 5 höstterminen 2013 gelska åk 5 höstterminen 2013 Under hösten kommer vi att jobba utifrån olika temaområden i engelska. Några områden handlar om länder, intressen och partyinbjudningar. Vi utgår från ett läromedel i engelska

Läs mer

Kursplan - Grundläggande engelska

Kursplan - Grundläggande engelska 2012-11-02 Kursplan - Grundläggande engelska Grundläggande engelska innehåller fyra delkurser, sammanlagt 450 poäng: 1. Nybörjare (150 poäng) GRNENGu 2. Steg 2 (100 poäng) GRNENGv 3. Steg 3 (100 poäng)

Läs mer

Bildanalys. Introduktion

Bildanalys. Introduktion Bildanalys Introduktion Ett konstverk kan läsas på många olika sätt, ur flera olika perspektiv. Det finns inte en bestämd betydelse utan flera. Utgångspunkten för all tolkning är den personliga, egna upplevelsen,

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

Interkulturellt förhållningssätt

Interkulturellt förhållningssätt Interkulturellt förhållningssätt Professor Pirjo Lahdenperä Eskilstuna 1 Två sanningar Närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. (Tomas

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i Nivå Programkod Kod på inriktning Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Kandidatprogram

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:124) om kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet.

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. För att kunna arbeta med mångfald i organisationen är

Läs mer

Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter. Jonas Stier Mälardalens högskola

Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter. Jonas Stier Mälardalens högskola Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter Jonas Stier Mälardalens högskola Syfte Att belysa det internationella samarbetets processer, problem och möjligheter. Fokus Kultur som företeelse

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv.

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. 2008-12-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet 1 Dagens

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

Framförandeteknik Reflektioner

Framförandeteknik Reflektioner Framförandeteknik Reflektioner Uppgift 7A Pedagogik Carin Carlberg & Benny Sund Innehåll Retorik... 1 Läran om talekonsten... 1 Rätt sagt på rätt sätt... 1 Bli en bättre talare... 2 Att tala... 2 Att övertyga...

Läs mer

Koppling till kursplaner

Koppling till kursplaner Koppling till kursplaner Övnings- och tävlingsmomenten i The Battery Challenge faller inom ramen för undervisning om hållbar utveckling och du kan välja att arbeta ämnesintegrerat eller kopplat specifikt

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring Jämställdhetsintegrering - analys för förändring Eva Wittbom, Ekon.dr Akademin för ekonomistyrning i staten Stockholm Business School www.sbs.su.se/aes Ett gott exempel på politiskt mål som ska nås med

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap Övergripande Mål: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar

Läs mer

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Gäller från 2012 Teorier och metoder för forskning om sociala representationer,

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Visa vägen genom bedömning

Visa vägen genom bedömning Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

Metodologier Forskningsdesign

Metodologier Forskningsdesign Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER

LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER ANN-CHARLOTTE MÅRDSJÖ OLSSON UTMANAT LÄRANDE, SKOLLEDARKONFERENSEN DEN 2 OKTOBER Frågeställningar i presentationen Hur kan vi tolka och förstå beprövad

Läs mer

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten.

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten. Spelplanen ändras Allt fler är överens om att vi står inför en förändring i sättet att se på och arbeta i projekt och organisationer. Trender kommer och går men det finns några som kommer att bestå och

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan

Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust

Läs mer

Den gröna påsen i Linköpings kommun

Den gröna påsen i Linköpings kommun Den gröna påsen i Linköpings kommun Metod- PM 4 Thea Eriksson Almgren Problem I Linköping idag används biogas för att driva stadsbussarna. 1 Biogas är ett miljövänligt alternativ till bensin och diesel

Läs mer

Tillsammans är man mindre ensam? En studie om kvinnor och mäns attityd till social interaktion för trivsel på arbetsplatsen

Tillsammans är man mindre ensam? En studie om kvinnor och mäns attityd till social interaktion för trivsel på arbetsplatsen Linköpings universitet 2009-05-27 IBL, Psykologi 2 B-uppsats Handledare: Magnus Emilsson Tillsammans är man mindre ensam? En studie om kvinnor och mäns attityd till social interaktion för trivsel på arbetsplatsen

Läs mer

Hur parera mediestormen

Hur parera mediestormen Hur parera mediestormen Kommunmarkaden 15.9.2011 Mona Forsskåhl Professor i nordiska språk, Tammerfors universitet Talarens tre vägar att övertyga Etos Logos Patos Retorices partes enligt Aristoteles:

Läs mer

Litteracitet på flera språk. Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su.

Litteracitet på flera språk. Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su. Litteracitet på flera språk Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su.se Brian Street 1984, 1993 New Literacy Studies (tidigt 80 tal) New

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Human Dynamics att förstå sig själv och andra

Human Dynamics att förstå sig själv och andra Human Dynamics att förstå sig själv och andra Vad ger Human Dynamics? Forskning har visat att det största hindret för att skapa framgångsrika företag inte ligger i bristen på affärsidéer utan i bristande

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation

Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation -med standardiserade bedömningsinstrument som exempel Karin Alexanderson Fil.dr i socialt arbete alarnas forskningsråd Evidensbaserat

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7 1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom grundsärskolan Biologi Kurskod: SGRBIO7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet

Läs mer

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler Tillämpad experimentalpsykologi [1] Ett tillvägagångssätt för att praktiskt undersöka mänskliga processer Alltså inget forskningsområde i sig! (I motsats till kognitiv, social- eller utvecklingspsykologi.)

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing Dnr HS 2015/171 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Masterprogram i marknadsföring Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

3.14 RELIGIONSKUNSKAP. Syfte

3.14 RELIGIONSKUNSKAP. Syfte 3.14 LIGIONSKUNSKAP Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför

Läs mer

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1 Tala & SAMTALA Ämnets syfte översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i KURSLÄROMEDLET Svenska rum 1. Svenska rum 1, allt-i-ett-bok Kunskapskrav 1. Förmåga att tala inför andra

Läs mer

Interkulturellt ledarskap

Interkulturellt ledarskap Interkulturellt ledarskap Professor Pirjo Lahdenperä Örebro 2012-05-25 1 Två sanningar Närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. (Tomas

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

KONSTRUKTION AV DET IDEELLA LEDARSKAPET. SÄRART OCH MERVÄRDE? LEDARSKAPSARENAN 12 FEBRUARI 2015 ERIK SJÖSTRAND HANDELSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM

KONSTRUKTION AV DET IDEELLA LEDARSKAPET. SÄRART OCH MERVÄRDE? LEDARSKAPSARENAN 12 FEBRUARI 2015 ERIK SJÖSTRAND HANDELSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM KONSTRUKTION AV DET IDEELLA LEDARSKAPET. SÄRART OCH MERVÄRDE? LEDARSKAPSARENAN 12 FEBRUARI 2015 ERIK SJÖSTRAND HANDELSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM Page 1 SÄRART OCH MERVÄRDE Om idéburna organisationer över tid

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT 2

EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Gruppmedlemmar: Helene Brogeland Alejandra Leyton-Espinoza Ida Karlsson EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Strategisk kommunikation distans VT2013 (1MK162) 2013-04-24 Innehåll 1. Begrepp inom målgruppsanalysen... 3

Läs mer

Kursplan. Kurskod SAC463 Dnr 271/2000-510 Beslutsdatum 2000-12-14

Kursplan. Kurskod SAC463 Dnr 271/2000-510 Beslutsdatum 2000-12-14 Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kursplan Kurskod SAC463 Dnr 271/2000-510 Beslutsdatum 2000-12-14 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Socialt arbete med inriktning mot social omsorg-

Läs mer

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7.

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla de förmågor som uttrycks i målen genom

Läs mer