Roberto Sotolongo Gallego. Förändring eller Kontinuitet Del II

Transkript

1 Roberto Sotolongo Gallego Förändring eller Kontinuitet Del II

2 Copyright 2008 Roberto Sotolongo Gallego Detta verk skyddas av upphovsrättslagen. Titel Förändring eller Kontinuitet Del II Tryckt i Spanien hos Imprentaweb Barcelona. ISBM

3 Offentliga Upphandlingar, en garanti för demokratin. Privat sektor, grunden för demokrati. Det är nödvändigt att separera den offentliga sektorn ifrån den privata sektorn för att lyckas med att utveckla en riktig demokrati i ett land.. I Sverige dominerar olika monopol olika verksamheter och de offentliga upphandlingarna används som ett medel för att låta monopolen växa utan att den privata sektorn blir större. Vad är den offentliga upphandlingen i Sverige? Om en Kommun, ett län eller regeringen vill bygga ett sjukhus: I Var är mark för att göra det? Vem väljer mark för att göra det? Om den privata sektorn vill investera pengar i ett servicehus, en liten skola eller en restaurang: Var är mark för att göra det? Vem väljer mark för att göra det? Det första steget som kan befria i Sverige är att det finns mark för att bygga hus, industriområden, företagskontor och butiker mm. Det skulle även vara bra att regeringen och länsstyrelsen understryker vikten av att bygga affärslokaler till den privata tjänstesektorn i bottenvåningen när ett nytt bostadshus byggs. Varför? Vi ser på följande tabell för enskild näringsidkare, familjeföretag och mikroföretag.

4 1000 invånare = 4 restau-bar om varje har 40 kvm = 160 kvm invånare = 2 frisörsalong om varje har 15 Kvm = 45 kvm invånare = 2 kemtvätt. om varje har 15 kvm = 45 kvm invånare = 1 biosalong om varje har 50 kvm = 50 kvm invånare = 3 gym. om varje har 70 kvm= 210 kvm invånare = 1 kiosk om varje har 20 kvm = 20 kvm invånare = 1 sportanläg- om varje har 400kvm =400 kvm. (squash, badminton, innebandy, simhall etc) 5000 invånare =1 skridskobana. om varje har 60 kvm=60kvm invånare = 10 lokal för affär om varje har 20 kvm= 200 kvm. (blommor, klockor, data, andrahand böcker bland 150 verksamhet) Så det måste finnas mark i varje kommunstadsdel, kommun och län som säljs och offentlig mark för att lyckas med samhällsplaneringen. Det måste vara absolut förbjudet att samhällets planering kommer enbart ifrån den offentliga sektorn. Den privata sektorn måste ha rätt att ha ett utrymme i diskussionen. 1) Regeringen måste ändra organisationen i kommun och län för att lyckas med att den privata sektorn kan utvecklas utan den offentliga sektorn blockerar dem. 2) Regeringen måste kräva att alla kommuner i Sverige annonserar de offentliga upphandlingarna på Länsstyrelsens hemsida och att Länsstyrelsen väljer vem som är lämpligast för jobbet. Då kan man eliminera risken att en svartlista finns när ett företag överklagar en kommuns beslut. 3) Regeringen måste kräva att Länsstyrelsen följer reglerna när de ska annonsera offentliga upphandlingar och dessutom göra inspektioner för att se att allt går rätt till. 4) Regeringen måste kräva att alla kommuner i Sverige följer EU: s statistiska system. De bör grunda politiken på statistikens begrepp. Här kan vi se hur den politiska organisationen kan fungera på ett annat sätt:

5 Regeringen. Utbildning Dept. Social Dept. Näringsliv Dept. Kultur Dept. Kommun och lansting Länsstyrelsen. Utbildnings Länsstyrelsen. Social Länsstyerlesen Näringslivs Lans styrelsen Kultur Länsstyrelsen Kommun Länsstyrelsen Bolagverket. Skattemyndigheten. Fösekringskassan. Näringslivskommun. Privat sektor. A) Jordbruk, skogbruk & fiske. B) Utvining av mineral. C) Tillverkning. D)Försörjning.el,gas,vä rme.kyla. E) Vattenförsörjning, avloppsrening, avfal... F) Byggverksamhet. G)Handel,reparation av Motorfordon och... H) Trasport & magasinering. I) Hotel & Restaurang. J) Infor mations komunikationverks... K) Finans & fösäkringsverksamhet. L)Fastighetsverksamhet.M) Juridik, ekonomi, veteskap och teknik. N) Uthyrning, fastighet, Resetjänster... P) Utbildning. Q) Vård & Omrorg, sociala tjänster. R) Kultur, nöje, och fritid. S) Annan serv. verksamheter Social Kommun. Offentliga sektor. 1) Individ-och familj omsårg. 2)Bistånd och arbete.(slut). 3) Af, jobbtorg och kommuns hemsida, 4)Barn omsorg och förskolan. 5)Stöd till per med funtionsned 6)Fritid och kultur. 7)Förvaltning medel. Bolagverket. Skattemyndigheten. Fösekringskassan.

6 Kommunen bör inte ensamma bestämma samhällsplaneringen så som det har skötts till idag. Det bör finnas två olika organisationer i kommunerna och i länen: Social Kommun och Näringslivs Kommun. Social Kommun måste planera enligt det offentliga behovet och Näringslivskommun måste planera enligt det privata behovet. Båda myndigheterna måste skicka förslag till Länsstyrelsen där man ser balansen mellan de två sekterna. Det skulle vara bra att nå en gemensamt nivå med EU:s privata sektor. Social Länsstyrelse. 1) Varje månad rapporterar Sociala Kommunen till Länsstyrelsen den offentliga samhällsplaneringen och de offentliga upphandlingarna. Länsstyrelsen kommer att annonsera och välja vem är som lämpligast för jobbet som ska tillsättas. De ska även godkänna rapporten som balanserar den offentliga sektorn med den privata sektorn. 2) Varje månad kommer Näringslivs Kommunen att rapportera till Länsstyrelsen behovet av nya privata läkare, dagliga verksamheter, servicehus mm för varje 1000 invånare. De kommer att publicera vilken mark i området är ledig för att bygga nya privata läkare mottagningar, labb, apotek, affärer etc. Sociala landstinget kommer att underlätta byggtillstånd för de privata och offentliga företagen samt ta ansvar för det medicinska frikort systemet. Sociala landstinget är skyldig att publicera en statistisk om offentliga och privata tandläkare, läkare, labb, daglig verksamhet mm som finns i varje kommun i varje län för varje 1000 invånare. Utbildnings Länsstyrelsen. 1) Varje månad rapporterar Sociala Kommunen till Länsstyrelsen den offentliga samhällsplaneringen och de offentliga upphandlingarna. Länsstyrelsen kommer

7 att annonsera och välja vem är som lämpligast för jobbet som ska tillsättas. De ska även godkänna rapporten som balanserar den offentliga sektorn med den privata sektorn. 2) Varje månad kommer Näringslivs Kommunen att rapportera till Länsstyrelsen behovet av nya privata lärare, skolor och idrottslokaler och liknande. De kommer att publicera vilket område som är ledigt för att bygga privata skolor, fritids, etc. Utbildnings Länsstyrelsen kommer att underlätta tillstånd för privata förskolor, yrkesskolor och fritid. De kommer att publicera en statisk om offentliga och privata skolor, lärare, dagis mm som finns i varje län för varje 1000 invånare. Näringslivs Länsstyrelsen. 1) Varje månad rapporterar Näringslivs Kommun till Länsstyrelsen behovet av nya företag och industrier. Näringslandstinget kommer att underlätta tillstånd till de företag som ska bygga lokaler för småföretag och anpassa olika lokaler till olika verksamheter. De kommer att publicera vilken mark i området som är ledig för att bygga enskilda firmor, småföretag och nya företagsområden. 2) Varje månad rapporterar Social kommun till Länsstyrelsen behovet av nya offentliga småföretag. De kommer att publicera en statistik om offentliga och privata företag för varje verksamhet som finns i varje kommun för varje 1000 invånare. Alla hus som byggs måste ha lokaler i bottenvåningen. Kultur Länsstyrelsen. 1)Varje månad rapporterar näringslivs Kommun till Länsstyrelsen behovet av nya privata teatrar, discon, dansgolv och Kabaréer plus privata kulturskolor. 2)Varje månad rapporterar Social Kommun till Länsstyrelsen behovet av nya offentliga teater, skolor, bidrag till föreningar, etc.

8 Kultur Länsstyrelsen kommer att underlätta tillstånd som diskon, Kabaréer, mm behöver. De kommer att publicera en statistik om offentliga och privata affärer för varje verksamhet som finns inom kulturen i varje kommun för varje 1000 invånare. Regler. 1) Alla företag måste registreras i Bolagsverket. 2) Alla företag måste registreras i Skattemyndigheten. 3) Social bidrag måste flytta till AF och Jobbtorget(för de som är arbetslösa). Försäkringskassan kan betala. 4) Asylsökande och arbetslösa ska kunna bo var de vill. Tröskel. 1) Det är viktigt att man har frihet att investera i yrkesutbildningar. Det borde finnas en liten privatskola som undervisar elektriker, snickare, murare, rörmokare och svetsare och liknande i varje kommun. Då kan medborgare ha en möjlighet att ordna utbildning även om skolmyndigheten nekar en medborgare att studera i den offentliga skolan. 2) Det skulle bli bra att en medborgare har rättigheter att studera i andra kommuner än sina hemkommuner utan kommunens tillstånd inom ett län. Kommunen, Länsstyrelsen eller Utbildnings Länsstyrelsen kan vara de ger tillstånd för studier i andra län. Rekommendation: SCB måste göra en kommun, län och nationell statisk av alla branscher. Hur många affärer och yta finns för varje bransch. Varje Social kommun måste göra en detaljerad statistik på varje verksamhet och bransch inom den

9 offentliga sektorn och Näringslivs Kommunen måste göra en detaljerad statistik på den privata sektorn. 1) Jordbruk, skogsbruk och fiske. 2) Utvinning av mineral. 1) Tillverkning. 2) Försörjning av el, gas, värme och kyla. 3) Vattenförsörjning, avloppsrening, avfallshantering och sanering. 4) Byggverksamhet. 5) Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar. 6) Transport och magasinering. 7) Hotell- och restaurangverksamhet. 8) Informations- och kommunikationsverksamhet. 9) Finans- och försäkringsverksamhet 10) Fastighetsverksamhet. 11) Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik. 12) Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster. 13) Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring. 14) Utbildning. 15) Vård och omsorg; sociala tjänster. 16) Kultur, nöje och fritid. 18) Annan serviceverksamhet Lansstyrelsen Politiska Händelser Offentlig Sektor Privat Sektor. 1) Bygga,bo. 1) Jurbruk, skogsbruk och fiske. 2) EU, internationellt. 2) Utvinning av mineral. 3) Fiske. 3) Tillverkning. 4) Integration. 4) Försörjning av el, gas, värme, kyla. 5) Jakt. 5) Vatten försörjning, avloppsrening, 6) Jämställdhet. avfallshantering och sanering.

10 7) Kartor, Gis. 6) Byggverksamhet 8) Krisberedskap. 7) Handel; reparation av motorfordon 9) Kulturmiljö. och motorcyklar. 10) Körkort. 8) Transport och magasinering. 11)Landsbygdsutveckling. 9) Hotell-och restaurangverksamhet. 12) Lantbruk. 10) Informations-och kommunikations 13) Mark, fastighets. 11) Finans & försäkringsverksamhet. 14) Miljö, Natur. 12) Fastighetsverksamhet. 15) Näringsliv. 13) Verksamhet inom juridik, ekonomi, 16) Samhällsplanering. vetenskap och teknik. 17) Social Omsorg. 14) Uthyrning, fastighetsservice, rese- 18) Veterinär, Livmedel. tjanster och andra stödtjänster. 20) Överigt verksamhet. 15) Utbildning. 16) Vård och omsorg, sociala tjänster. 17) Kultur nöje och fritid. 18) Annan serviceverksamhet. 19) Försvararbete i hushåll. Nu kan vi se den statiskiska strukturen. 6 Struktur 6.1 Övergripande struktur Nedan redovisas strukturen i NACE Rev. 2/SNI 2007 för de aggregerade nivåerna avdelning (från A till U) och huvudgrupp (från 01till 99) samt deras benämningar. Observera att det finns ej utnyttjade koder för att möjlighet ska finnas att lägga till huvudgrupper utan att förändra kodstrukturen. Följande nummer har inte använts: 04, 34, 40, 44, 48, 54, 57, 67, 76, 83 och 89. Avdelning Huvudgrupp Benämning A Jordbruk, skogsbruk och fiske 01 Jordbruk och jakt samt service i anslutning härtill 02 Skogsbruk 03 Fiske och vattenbruk B Utvinning av mineral 05 Kolutvinning 06 Utvinning av råpetroleum och naturgas 07 Utvinning av metallmalmer 08 Annan utvinning av mineral 09 Service till utvinning C Tillverkning 10 Livsmedelsframställning 11 Framställning av drycker 12 Tobaksvarutillverkning 13 Textilvarutillverkning

11 14 Tillverkning av kläder 15 Tillverkning av läder, läder- och skinnvaror m.m. 16 Tillverkning av trä och varor av trä, kork, rotting o.d. utom möbler. 17 Pappers- och pappersvarutillverkning 18 Grafisk produktion och reproduktion av inspelningar 19 Tillverkning av stenkolsprodukter och raffinerade petroleumprodukter 20 Tillverkning av kemikalier och kemiska produkter 21 Tillverkning av farmaceutiska basprodukter och läkemedel 22 Tillverkning av gummi- och plastvaror 23 Tillverkning av andra icke-metalliska mineraliska produkter 24 Stål- och metallframställning 25 Tillverkning av metallvaror utom maskiner och apparater 26 Tillverkning av datorer, elektronikvaror och optik 27 Tillverkning av elapparatur 28 Tillverkning av övriga maskiner 29 Tillverkning av motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar 30 Tillverkning av andra transportmedel 31 Tillverkning av möbler 32 Annan tillverkning 33 Reparation och installation av maskiner och apparater D Försörjning av el, gas, värme och kyla 35 Försörjning av el, gas, värme och kyla Struktur Svensk näringsgrensindelning (SNI) Statistiska centralbyrån (forts.) Avdelning Huvudgrupp Benämning E Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering och sanering 36 Vattenförsörjning 37 Avloppsrening 38 Avfallshantering; återvinning 39 Sanering, efterbehandling av jord och vatten samt annan verksamhet för föroreningsbekämpning F Byggverksamhet 41 Byggande av hus 42 Anläggningsarbeten 43 Specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet G Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar 45 Handel samt reparation av motorfordon och motorcyklar 46 Parti- och provisionshandel utom med motorfordon 47 Detaljhandel utom med motorfordon och motorcyklar H Transport och magasinering 49 Landtransport; transport i rörsystem 50 Sjötransport 51 Lufttransport 52 Magasinering och stödtjänster till transport 53 Post- och kurirverksamhet I Hotell- och restaurangverksamhet 55 Hotell- och logiverksamhet 56 Restaurang-, catering- och barverksamhet J Informations- och kommunikationsverksamhet 58 Förlagsverksamhet 59 Film-, video- och tv-programverksamhet, ljudinspelningar och fonogramutgivning 60 Planering och sändning av program 61 Telekommunikation 62 Dataprogrammering, datakonsultverksamhet o.d.

12 63 Informationstjänster K Finans- och försäkringsverksamhet 64 Finansiella tjänster utom försäkring och pensionsfondsverksamhet 65 Försäkring, återförsäkring och pensionsfondsverksamhet utom obligatorisk socialförsäkring 66 Stödtjänster till finansiella tjänster och försäkring L Fastighetsverksamhet 68 Fastighetsverksamhet M Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik 69 Juridisk och ekonomisk konsultverksamhet 70 Verksamheter som utövas av huvudkontor; konsulttjänster till företag 71 Arkitekt- och teknisk konsultverksamhet; teknisk provning och analys 72 Vetenskaplig forskning och utveckling 73 Reklam och marknadsundersökning 74 Annan verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik 75 Veterinärverksamhet N Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster 77 Uthyrning och leasing 78 Arbetsförmedling, bemanning och andra personalrelaterade tjänster 79 Resebyrå- och researrangörsverksamhet och andra resetjänster och relaterade tjänster 80 Säkerhets- och bevakningsverksamhet 81 Fastighetsservice samt skötsel och underhåll av grönytor 82 Kontorstjänster och andra företagstjänster O Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring 84 Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring P Utbildning 85 Utbildning Q Vård och omsorg; sociala tjänster 86 Hälso- och sjukvård 87 Vård och omsorg med boende 88 Öppna sociala insatser R Kultur, nöje och fritid 90 Konstnärlig och kulturell verksamhet samt underhållningsverksamhet 91 Biblioteks-, arkiv- och museiverksamhet m.m. 92 Spel- och vadhållningsverksamhet 93 Sport-, fritids- och nöjesverksamhet S Annan serviceverksamhet 94 Intressebevakning; religiös verksamhet 95 Reparation av datorer, hushållsartiklar och personliga artiklar 96 Andra konsumenttjänster T Förvärvsarbete i hushåll; hushållens produktion av diverse varor och tjänster för eget bruk 97 Förvärvsarbete i hushåll 98 Hushållens produktion av diverse varor och tjänster för eget bruk U Verksamhet vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d. 99 Verksamhet vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d. Nu kan vi se hur man kan följa lagen enlig Korkurrenverket.

13 LOU:s tillämplighet Annonsering, tidsfrister och anbudsgivning Kvalificering och anbudsprövning Upphandlingens avslutande Nu kommer vi att se hur Restaurangbranschen delar och vikan se att det inte finns en ordning när Bolagvekket, skattemindigheten och alkoholtillstånd myndigheten ger license och tillestånder. I Sverige sepa-reras inte restaurangverksamhet från barverksamhet. Avdelning I Hotell- och restaurangverksamhet Denna avdelning omfattar erbjudande av korttidsinkvartering för besökare och andra resenärer liksom kompletta måltider och dryck som ska konsumeras omedelbart. Mängden och typen av tilläggstjänster som erbjuds inom denna avdelning kan variera mycket. Avdelningen omfattar inte erbjudande av långvarig inkvartering som primär bostad, vilket ingår i fastighetsverksamhet (jfr avdelning L). Beredning av livsmedel och dryck som inte är Avsedda att ätas omedelbart eller som säljs genom oberoende distributionskanaler omfattas inte, dvs. genom partihandels- eller detaljhandelsverksamhet. Beredningen av dessa livsmedel ingår i tillverkning (jfr avdelning C). 55 Hotell- och logiverksamhet Denna huvudgrupp omfattar erbjudande av inkvartering för besökare och andra resenärer. Erbjudande av långvarig inkvartering för studenter, arbetstagare och jämförbara individer omfattas också. Vissa enheter kan erbjuda enbart inkvartering medan andra erbju-

14 der en kombination av inkvartering, måltider och/eller fritidsfaciliteter. Huvudgruppen omfattar inte verksamhet som sammanhänger med erbjudande av primär bostad på långtidsbasis i anläggningar såsom lägenheter som typiskt hyrs ut på månads- eller Årsbasis vilka redovisas inom fastighetsverksamhet (jfr avdelning L) Hotellverksamhet Omfattar: inkvartering i form av korta vistelser som erbjuds av: hotell semesterhotell lägenhets-/våningshotell motell logiverksamhet i samband med kurs- och konferensverksamhet Omfattar också: restaurangverksamhet i samband med hotellrörelse Omfattar inte: tillhandahållande av hem och utrustade eller icke utrustade våningar eller lägenheter för mer permanent användning, på månads- eller årsbasis, jfr huvudgrupp Hotellverksamhet Hotellverksamhet med restaurangrörelse Omfattar: hotell med restaurang som huvudsakligen erbjuder hotelltjänster Omfattar inte: huvudsaklig drift av konferensanläggningar, jfr Drift av konferensanläggningar Omfattar: huvudsaklig verksamhet, drift av konferensanläggningar Omfattar inte: arrangemang av kongresser, jfr Hotellverksamhet utan restaurangrörelse Svensk näringsgrensindelning (SNI) 2007 Innehållsbeskrivningar Statistiska centralbyrån Semesterbostäder och annan korttidsinkvartering Omfattar också: restaurangverksamhet i samband med semesterbostäder och annan korttidsinkvartering Omfattar inte: tillhandahållande av hem och utrustade eller icke utrustade våningar eller lägenheter för mer permanent användning, på månads- eller årsbasis, jfr huvudgrupp 68

15 55.20 Semesterbostäder och annan korttidsinkvartering Vandrarhemsverksamhet Stugbyverksamhet m.m. Omfattar: drift av stugbyar drift av semesterbyar för uthyrning av hus, bungalows och lägenheter logiverksamhet såsom övernattningsstugor (t.ex. fjällstugor), bed-and-breakfast och därmed jämförlig verksamhet 55.3 Campingplatsverksamhet Campingplatsverksamhet Campingplatsverksamhet Omfattar: drift av campingplatser, uppställningsområden för husvagnar, fritidsläger samt fiske- och jaktläger för kortvariga besökare tillhandahållandet av utrymme och anläggningar för fritidsfor don Omfattar också: inkvartering i skydd eller enkla möjligheter till bivackering för uppställande av tält och/eller sovsäcksskydd 55.9 Annan logiverksamhet Annan logiverksamhet Annan logiverksamhet Omfattar: inkvartering i: studenthem elevhem sovsalar i skolor gästhem för arbetstagare sovvagnar 56 Restaurang-, catering- och barverksamhet Denna huvudgrupp omfattar servering av mat och dryck, erbjudande av kompletta måltider avsedda att konsumeras omedelbart i traditionella restauranger, restauranger med självbetjäning eller som mat för avhämtning eller i permanenta eller tillfälliga stånd med eller utan sittplatser. Avgörande är att måltider erbjuds som är avavsedda att ätas omedelbart, inte vilken typ av etablissemang som erbjuder dem. Framtagande av måltider som inte är avsedda för omedelbar förtäring eller framställning av beredda livsmedel som inte anses va-

16 ra en måltid omfattas inte (jfr huvudgrupp 10: Livsmedelsframställning och huvudgrupp 11: Framställning av drycker). Försäljning av icke egentillverkad mat som inte anses vara en måltid eller av måltider som inte är avsedda för omedelbar förtäring omfattas inte heller (jfr avdelning G: Handel). Innehållsbeskrivningar Svensk näringsgrensindelning (SNI) Statistiska centralbyrån 56.1 Restaurangverksamhet Denna grupp omfattar erbjudande av måltidstjänster till kunder oavsett om dessa serveras vid sittande bord eller genom självservering samt oavsett om de äter de lagade måltiderna på plats, tar dem med sig eller får dem levererade. Omfattar även lagande och servering av måltider avsedda att ätas omedelbart från motordrivna fordon Restaurangverksamhet Restaurangverksamhet Omfattar också: verksamhet i: restauranger med mat för avhämtning korvkiosker, gatukök o.d. restaurangverksamhet i anslutning till transport, när den utövas av separata enheter kaféer och konditorier glassbilar rörliga matbilar matlagning i marknadsstånd Omfattar inte: försäljning av mat från varuautomater, jfr restaurangverksamhet i samband med hotell- och logiverksamhet, jfr huvudgrupp 55 koncessionsdrift av måltidsanläggningar, jfr Cateringverksamhet Cateringverksamhet vid enskilda evenemang Cateringverksamhet vid enskilda evenemang Omfattar: tillhandahållande av mattjänster på basis av ett avtal med kunden, på en plats som angivits av kunden, för ett särskilt evenemang Omfattar inte: framställning av ömtåliga livsmedelsprodukter för återförsäljning, jfr detaljhandel med ömtåliga livsmedelsprodukter, jfr huvudgrupp 47

17 56.29 Annan catering- och centralköksverksamhet Denna undergrupp omfattar industriell catering dvs. erbjudande av mattjänster på basis av ett avtal med kunden, för en angiven tidsperiod. Drift av matkoncessioner på idrottsanläggningar o.d. ingår också. Maten är vanligen tillagad vid en central enhet Drift av personalmatsalar Centralköksverksamhet för sjukhus Centralköksverksamhet för skolor, omsorgs- och andra institutioner Cateringverksamhet för transportsektorn Övrig cateringverksamhet Omfattar: drift av matkoncessioner vid idrottsanläggningar o.d. Omfattar inte: restauranger/pizzabutiker med mat för hemkörning, jfr Svensk näringsgrensindelning (SNI) 2007 Innehållsbeskrivningar Statistiska centralbyrån Barverksamhet Barverksamhet Barverksamhet Omfattar: verksamhet vid barer, pubar, nattklubbar, ölhallar etc. Omfattar inte: barverksamhet i samband med hotell- och logiverksamhet, jfr huvudgrupp 55 barverksamhet i samband med restaurangverksamhet, jfr Arbetslöshet, restauranger, frisör och tvätt &kem. Läns befolk- arbets- arbets- reatau- restau- restau- frisör frisör tvätt tvätt. ning löshet löshet 1000 alkohol 1000 & Kam & Kam. inv inv. inv. 1000Inv. Stock ,7% holm 927 Uppsa ,8% ,8 12 0,1 la 270 Söder- 265 manland , ,8 18 0,1 Östergö , ,9 29 0,2 tlands 809 Jönkö ,8 14 0,1 ping 610 Krono , ,7 9 0,1 berg Kalmar , , Gotland , ,8 4 0,1

18 . 122 Blekin , ,1 ge 900 Skåne , , Halland , ,1 Västra , , Värm , ,1 land 826 Örebro , , Väst , ,1 manland 193 Nu är så marknaden november 2008 Näringsidkare= anställda. Mikroföretag = från 1 till 10 anställda Småföretag = från 10 till 49 anställda. Mellan stora företag = från 49 till 250 anställda Stora företag = från 250 till anställda personer behöver måste söka arbetet näringsidkare ca asylsökande varje år öppet arbetslösa som finns i hela landet personer som behöver ha möjligheter på marknaden personer behöver ha möjligheter att söka jobb i arbetsmarknaden inom företag. Mikroföretag = från 1 till 10 anställda Småföretag = från 10 till 49 anställda. Mellan stora företag = från 49 till 250 anställda Stora företag = från 250 till anställda

19 Ca privata företag skulle kunna få hjälp från bankerna eller staten om det finns möjligheter att hända en återhämtning personer jobbar i privat sektor personer jobbar i offentlig sektor näringsidkare ca asylsökande per år öppen arbetslösa är beroende av arbetsgivare invånare är beroende av arbetsgivare och har lite utrymme för att skapa ett företag. Hur har tillväxten varit i Sverige? Sverige har haft en positiv tillväxten med en ökning mellan 2 eller 3 procent av BNP. Men det räckte inte för att stanna som en av de starkast länderna i världen. I ställe för att skapa en stark inre marknad och skapa mikroföretag och småföretag, skapades tusen och tusen jobb inom offentlig sektor. Sverige är ett land med en av de största stat av hela länderna. Staten blandar sig i varje människa liv och begränsar dem att investera fri i marknaden. Sverige har offentliga företag och har anställda. Men så stort stat räcker inte. Uppdragen är så stor att stat och kommun säljer varor och tjänster för drygt 150 miljarder kronor varje år. Försäljningen subventioneras med skattemedel. Tusen och tusen av entreprenad företag jobbar för att uppfylla statliga uppdrag. Staten ger också pengar till alla föreningar så alla är beroende av dem. Den som har drabbas mest är den inre marknaden därför att de som orsaker att det finns tillväxt är export och import företag. Folket är total beroende av staten och gör vad staten vill. Till-

20 växten bestämmer inte folklivskvalitet utan hur mycket stor är efterfråga och utbud i den inre marknaden. Frisörsalonger, restauranger och den traditionella detaljhandeln. Manikyr, Frisörsalong: Som vi ser i tabellen har Sverige 1 frisörsalong för varje 1000 invånare. EU har 2 till 3 frisörsalonger för varje 1000 invånare. Sverige behöver bygga frisörer för att nå EU: s nivå. Restauranger: Som vi ser i tabellen har Sverige 1 restaurang för varje 1000 invånare. EU har 4 för varje 1000 invånare. Sverige behöver bygga restauranger för att nå EU: s nivå. Alkohollag (1994:1738) 8 tillåter inte att Sverigeutvecklas på ett bra sätt : Pub, Diskotek, Dansgolv och Kabaré. Istället för att vara en plats för att dansa och lyssna på en bra pianist, en bra grupp mm, finns det massor av bord för att sitta och dricka vid. Sverige strider mot EU reglerna. EU tillåter inte att staten nekar alkoholtillstånd till restauranger, bar, cafeteria och dansgolv inte heller till de som öppnar på nytt. Bolagsverket, skattemyndigheten och alkoholtillståndsmyndighet separerar inte restaurangverksamhet ifrån barverksamhet. Restaurangbranschen skadas varje dag på grund av detta.

21 Restaurang: Resultat för Stockholms län Utbud Restauranger st st st st st Efterfrågan Omsättning Mkr Mkr 15876Mkr 17096Mkr Mkr. Restauranger med alkoholtillstånd. Stockholm har stycken. Om vi räknar utifrån de statistiska siffrorna som vi har kan vi se: invånare mellan 4824 = 404. Det finns 1 restaurang för varje 404 invånare i Stockholm län. Nu ska vi göra en annan räkning. I Stockholm bor idag invånare. Om vi delar in antalet invånare i grupper på 1000 personer ska vi se hur många grupper det blir invånare delat med1000 = 1550 grupper. Titta på följande; X 1 = 1550 restauranger 1550 X 2 = 3100 restauranger X 3 = 4650 restauranger I begreppet restaurang ingår i texten även cafeterior, diskotek, barer och kabaré. Stockholms län har ungefär 3 restauranger för varje invånare och har två restauranger med alkoholtillstånd för varje 1000 invånare.

22 Problem som finns i restaurangbranschen i Stockholm är: 1) För få restauranger för varje 1000 invånare. 2) Det finns inte tillräcklig konkurrens. 3) Det finns inte en bra balans mellan olika verksamheter inom restaurangbranschen. 4) Det finns inte lokaler i hus där man kan öppna en restaurang, en cafeteria, Kabaré, ett dansgolv mm. 5) Utanförskapet som finns i hela Sverige skapar indirekt mentalt trauma och brottslighet. 6) Det finns extremt litet nattliv. Man kan räkna hur många gånger per år en invånare går till en konsert, till ett dansgolv där en grupp spelar medan folk dansar, och till en Kabaré och liknande. Spanien har 8 restauranger för varje 1000 invånare och EU har 4. Vi kan se hur Sverige skulle fungera med halva antalet restauranger som finns i Spanien för varje 1000 invånare och som finns i EU. Alltså med 4 restauranger,1 mer än idagsläget invånare mellan 1000 = X 4 restauranger = restauranger i Stockholm län (restauranger som finns idag) =1376. Stockholm har då utrymme för att bygga och skapa nya restauranger för att fungera med 1 mer per 1000 invånare. Uppsala län Restaurang Resultat för Uppsala län Utbud