Kartläggning avseende tillgängliggörande av information om vård- och omsorgstjänster i regionerna

Transkript

1 Kartläggning avseende tillgängliggörande av information om omsorgstjänster i På uppdrag av Ineras förvaltningsorganisation för Utbudstjänsten

2 Innehåll 1. Inledning Utbudstjänsten bakgrund och syfte Uppdragsbeskrivning Avgränsningar Definitioner Genomförande Metodik Regioner som medverkat Sammanfattning Två regioner har implementerat Utbudstjänsten, men fler regioner är intresserade Utbudstjänstens kodverk bör prioriteras att få klart Remittering mellan regioner är ett primärt användningsområde Lösningsarkitektur med hjälp av lokala HSA-katalogen mest populär Tydlig rekommendation kring Utbudstjänsten efterfrågad Termerna vårdutbud och omsorgstjänster är fortfarande inte nationellt spritt och förstått Journalsystemsupphandlingar påverkar s utvecklingstakt Resultat Kvantitativa resultat Kvalitativa resultat Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Härjedalen Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten

3 Skåne Stockholm Sörmland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland Slutsatser och nästa steg Tydlig rekommendation Instruktioner för införande Anslutningsrutiner Affärsmodell och prissättning Föreslå projekt med Cambio kundgrupp för elektronisk remiss Dialog och kundstöd till intresserade regioner Prioritering Utbudstjänstens kodverk

4 Revisionshistorik Version Datum Författare Kommentar Lovisa Lundin Första version skickad på granskning Lovisa Lundin Svar från Värmland tillagt Lovisa Lundin Johan Zenk Anna Lettse 0.4 Lovisa Lundin Marcus Claus Granskning och kompletteringar Granskning och kompletteringar 1.0 Lovisa Lundin Rapport godkänd och publicerad Bilagor Version A B Kommentar Introduktion till kartläggningen Analys av nationella tjänster Region Skåne Referenser # Hänvisning Kommentar R1 Utbudstjänstens sida på webben R2 R3 Utbudstjänstens tekniska specifikation Vårdutbud på websidan Väntetider i Vården som förvaltas av SKL. 4

5 Ordlista Begrepp/förkortning HJV Kontaktkortsadmin (KKA) Kontaktkort Kodverk Vård- och omsorgstjänst Vård- och omsorgsutbud COSMIC Cerner Förklaring Hitta och Jämför Vård på 1177.se Kontaktkortsadmin som är stödtjänsten Hitta och Jämför Vårds eget administrationsgränssnitt för att tillföra informationsinnehåll som inte kan hämtas från annan källa. Benämning på den sammansatta information om en enhet som visas på t.ex se, Hitta och Jämför Vård, umo.se, Rådgivningsstödet Kombination av en uppsättning värden och en uppsättning koder, som sammanfogats enligt ett kodschema. Ex. HSA verksamhetskoder, Snomed CT. Tjänster som utförs av en organisatorisk enhet på en specifik plats för att tillgodose behov av hälso- och sjukvård eller socialtjänst hos invånare. Del av omsorgsutbudet. Även kallat Vård- och omsorgstjänst i rapporten. Sammanfattningen av alla omsorgstjänster som erbjuds eller kan erbjudas av en organisation för att tillgodose behov av vård och omsorg hos invånare. Även kallat Vårdutbud i rapporten. Leverantören Cambios vårdinformationssystem Upphandlad leverantör för vårdinformationssystem i Region Skåne och Västra Götalandsregionen 5

6 Lösningsarkitektur 1 ( av information direkt via NTjP) Lösningsarkitektur 2 ( av information via HSA) Lösningsarkitektur konsument (konsument av information via NTjP) MVO-koder NTjP Utbudsinformationen tillgängliggörs från en regional/lokal utbudskatalog som ansluter enligt tjänstekontraktet för Vårdoch omsorgsutbud till Ineras nationella tjänsteplattform Utbudsinformationen tillgängliggörs från den regionala/lokala HSA-katalogen som synkar informationen till nationella HSAkatalogen hos Inera där tjänstekontraktet för Vård- och omsorgsutbud är anslutet till Ineras nationella tjänsteplattform Utbudsinformationen söks och hämtas enligt tjänstekontraktet för Vård- och omsorgsutbud via Ineras Nationella tjänsteplattform Medicinska verksamhetsområden med kod och klartext. Förvaltas av Socialstyrelsen Nationella tjänsteplattformen (Inera) 6

7 1. Inledning Inledningsvis vill vi tacka alla som har deltagit och bidragit till att denna kundundersökning kunde genomföras. Extra tack till alla deltagare i intervjuerna och likaså till alla som har hjälpt till att hitta rätt kontaktpersoner i. Kundkartläggningen gjorde under tidsperioden oktober december 2018 av förvaltningen för Ineras Utbudstjänst. Rapporten inleds med en kort beskrivning av tjänstens bakgrund, följt av kartläggnings syfte, metodik och genomförande. Resultatdelen inleds med en summering av viktiga punkter som vill lyftas fram. Efter detta följer redogörelser av kvantitativa samt kvalitativa data från intervjuerna med. Avslutande presenteras slutsatser och nästa steg utifrån kartläggningen. För att få en snabb sammanfattning av kartläggningens viktigaste punkter, rekommenderas det att läsa avsnitt 3. Sammanfattning samt 5. Slutsatser och nästa steg. För att få mer detaljerad information om respektive regions deltagande, rekommenderas det att läsa avsnitt 4. Resultat, där både kvantitativa och kvalitativa data finns presenterat. Läs mer om Utbudstjänsten i sin helhet på webben [R1] och se bilaga A för att se introduktionen som presenterats för respektive region i kartläggningen. Bilaga B är en analys gjord av Region Skåne avseende användning av Ineras nationella tjänster. 1.1 Utbudstjänsten bakgrund och syfte Utbudstjänsten togs fram 2015 på initiativ av Stockholms läns landsting, SLL, och Region Skåne i samverkan med 1177 Hitta och Jämför Vård och Inera. Den första versionen av tjänsten togs i produktion år 2016 i Region Skåne för 1177 Hitta och Jämför Vård och 2017 i SLL. Våren 2016 initierade Inera ett projekt med syfte att genomföra en bredare intressent- och behovskartläggning som sedan utgjorde grunden för version 2.0 av tjänsten. Parallellt med att version 2.0 av tjänstekontraktet togs fram inleddes arbetet med att ta fram gemensamma kodverk över omsorgstjänster som är det centrala begreppet i Utbudstjänsten. I dagsläget är tjänstekontraktet och programkoden (inklusive demonstrator) redo att implementeras av intressenter medan alla delar av det gemensamma kodverket ännu inte är färdiga. Vård- och omsorgstjänster ska beskrivas med koder från Utbudstjänstens kodverk så långt som kodverket är färdigställt. För de områden där Utbudstjänstens kodverk ännu inte är framtaget kan regionala versioner användas men övergång ska göras när nya områden är klara. Syftet med Utbudstjänsten är att göra det enklare för både vårdpersonal och invånare att söka information om olika utförare och omsorgstjänster som erbjuds regionalt och nationellt. Se figur 1. 7

8 Figur 1 - Utbudstjänstens användningsområden För vårdpersonal innebär det att det blir enklare att hänvisa och remittera patienter till olika utförare av vård. De kan med hjälp av tjänsten söka och hitta de utförare som passar bäst både ur behandlingsperspektivet och efter patientens önskemål. För invånare innebär det att de exempelvis kan hitta mottagningar som erbjuder den vård de söker på en geografisk plats som passar dem, samt få reda på dessa mottagningars öppettider. Med hjälp av de sökmöjligheter som Utbudstjänsten ger kan följande frågeställning besvaras: Vilken utförarorganisation utför vilka omsorgstjänster, på vilken ansvarig och finansierande huvudmans uppdrag, var någonstans, när, för vilken/vilka målgrupper och i förekommande fall under vilka särskilda förutsättningar? 1.2 Uppdragsbeskrivning I dagsläget finns det två implementationer (sedan 2015/2016) av Utbudstjänsten version 1.0 som ; Stockholm och Skåne samt en implementation som konsument 1177 HJV. Region Stockholm använder sig själva dessutom av sin regionala utbudstjänste för att stödja en rad regionala behov och it-tjänster; regionalt hänvisningsstöd samt vårdgivarsökning, Än så länge har ingen vårdgivarhuvudman implementerat version 2.0 av Utbudstjänstens tjänstekontrakt. Inera HSA har implementerat version 2.0 i testmiljö. För att följa upp den intressent- och behovskartläggning som gjordes i samband med initieringen av projektet 2016 har under hösten 2018 en kartläggning gjorts hos alla regioner i Sverige. Detta för att få en nulägesbild över hur Ineras kunder (exklusive kommunerna) arbetar med att beskriva vad avtalade vårdgivare erbjuder för vård samt att undersöka intresset för en Utbudstjänst. Detta ligger till grund för att kunna planera arbetet med Utbudstjänsten framåt. 8

9 Konkret syfte med kartläggningen har varit följande: Kartläggning av s möjlighet till att ge digital tillgång till omsorgsutbudet. Kartlägga s användning av omsorgsutbud baserat på avtalsinformation. Kartlägga s konsumtion (regionalt och nationellt) av omsorgsutbud. Identifiering av vilka av Ineras ägare som kan behöva stöd i införande av användning av Utbudstjänsten. Kartläggning kring vilken av Utbudstjänstens lösningsarkitekturer som är intresserade av att använda (egen tjänste eller via regional/lokal HSA). Inventering av behov för vidare kundstöd avseende Utbudstjänsten. 1.3 Avgränsningar I den här kartläggningen har i Sverige valt att kartläggas. Kartläggning av kommunernas förmåga att tillgängliggöra digital information som sitt omsorgsutbud kan komma att ske senare på ett liknande sätt som för. 1.4 Definitioner Nedan definitioner har legat till grund för vad intervjuerna har handlat om och dessa har specifikt diskuterats under varje intervju för att säkerställa förståelse för dessa termer. De är framtagna i arbetet med Utbudstjänsten och finns även beskrivna i tjänstens tekniska specifikation [R2] Vård- och omsorgstjänst 1 - Tjänster som utförs av en organisatorisk enhet på en specifik plats för att tillgodose behov av hälso- och sjukvård eller socialtjänst hos invånare. Del av omsorgsutbudet. Ex. kataraktkirurgi, röntgenundersökning av knä, medicinsk abort. Vård- och omsorgsutbud 2 - Sammanfattningen av alla omsorgstjänster som erbjuds eller kan erbjudas av en organisation för att tillgodose behov av vård och omsorg hos invånare. 1 Informationsspecifikation för Utbudstjänsten [R2] 2 Informationsspecifikation för Utbudstjänsten [R2] 9

10 2. Genomförande 2.1 Metodik Kartläggningen har valt att göras i respektive region genom personliga eller digitala möten. Initialt kontaktades alla HSA-ansvariga i som fick i uppgift att hänvisa vidare till rätt person som ansågs lämplig att svara på frågor kring hur regionen arbetar med omsorgstjänster. Varje region som deltagit har bidragit med en eller flera personer till undersökningen och möten med dessa har genomförts. Under mötena har först en introduktion till Utbudstjänsten presenterats, följt av intervjufrågor som har tagits fram inför kartläggningen. Frågorna har dokumenterats via ett enkätprogram med fördefinierade svarsalternativ för att säkerställa att frågorna formulerades och besvarades med samma struktur för alla deltagare. Utifrån enkätprogrammet har svaren på frågorna sammanställts såväl kvalitativt som kvantitativt. Metodiken har presenterats för alla deltagare enligt figur 2.. Figur 2 - delmoment under kartläggningen 10

11 Följande frågor har legat till grund för intervjuerna. Utifrån detta kan även andra ämnen ha diskuterats och dessa finns då dokumenterade och beskrivna i den kvalitativa sammanfattningen för respektive region. Intervjufrågor 1. Hur pratar man om vårdutbud och omsorgstjänster i er region? 2. Har er region strukturerad information om 3. Tillgängliggör ni HSA verksamhetskoder till 1177 HJV via lokala katalogen? 4. Är HSA verksamhetskoderna administrerade av beställare i regionen? 5. Är HSA verksamhetskoderna administrerade av vårdgivare själva? 6. Tillgängliggör ni information till 1177 HJV via Kontaktkortsadmin? 7. Har ni upplevt ett behov av att beskriva omsorgstjänster på andra nivåer än med de kodverk som finns i dagsläget? 8. Planerar ni att tillgängliggöra information om omsorgstjänster digitalt inom kommande år? 9. Vilken av lösningsarkitekturerna är mest av intresse? Om JA på fråga 2, ställdes även frågorna: 1. Lagrar ni den strukturerade informationen digitalt? 2. Erbjuder ni digital tillgång till den strukturerade informationen? 3. Tillgängliggör ni information med hjälp av 4. På hur många sätt tillgängliggör ni denna information? 5. Till hur många konsumenter tillgängliggör ni denna information? 6. Vilken av lösningsarkitekturerna används? 7. Är omsorgsutbudet beskrivet utifrån vad beställaren anger? 8. Är omsorgsutbudet beskrivet utifrån en (vårdgivaren) anger? 9. Är omsorgstjänster beskrivna utifrån vad som står i uppdrag/avtal med vårdgivare? 10. Hur många och vilka kodverk används för att beskriva 2.2 Regioner som medverkat Alla regioner har deltagit i kartläggningen. 18 stycken regioner har deltagit i djupintervjuer via skype alternativt fysiskt möte och tre stycken regioner har deltagit via mailkontakt. 11

12 Nedan presenteras hur har medverkat i kartläggning. Notera att medverkanstyp kan ha påverkat innehållet i analysen. Deltagarna i intervjuerna har också haft olika roller, bakgrund och kompetenser vilket kan ha påverkat innehållet i intervjuerna. Exempel på roller har varit: utvecklingschef, förvaltningsledare IT, förvaltningsrepresentant för invånartjänster, kommunikationschef, redaktörer för 1177.se, avtalshandläggare, strateg, objektägare för e- tjänster etc. Region Medverkanstyp Antal medverkande personer Blekinge Skypemöte 2 Dalarna Skypemöte 1 Gotland Skypemöte 3 Gävleborg Skypemöte 1 Halland Skypemöte 2 Jämtland Härjedalen Mail 1 Jönköping Skypemöte 3 Kalmar Skypemöte 3 Kronoberg Skypemöte 4 Norrbotten Skypemöte 2 Skåne Skypemöte 1 Stockholms Fysiskt möte 1 Sörmland Skypemöte 1 Uppsala Skypemöte 4 Värmland Mail 1 Västerbotten Mail + kort telefonmöte 2 Västernorrland Skypemöte 2 Västmanland Skypemöte 1 Västra Götaland Skypemöte 2 Örebro Skypemöte 1 Östergötland Skypemöte 4 12

13 3. Sammanfattning 3.1 Två regioner har implementerat Utbudstjänsten, men fler regioner är intresserade Stockholm och Skåne Två regioner tillgängliggör information om omsorgstjänster som erbjuds av vårdgivare med hjälp av Inera Utbudstjänsten; Stockholm och Skåne. Stockholm har breddinfört och tillgängliggör allt vårdutbud via Utbudstjänsten med egen utbudskatalog som lösningsarkitektur. Skåne har gjort en pilot för tre vårdval där omsorgstjänster också tillgängliggörs via Utbudstjänsten med egen utbudskatalog som lösningsarkitektur. Stockholm tillgängliggör information till tre olika konsumenter i dagsläget: 1177 Hitta och Jämför Vård, Vårdgivarguiden.se samt Hänvisningsstöd SLL. Skåne tillgängliggör vårdutbudet till 1177 Hitta och Jämför Vård. Övriga regioner Övriga regioner har ännu inte implementerat någon Utbudstjänst som tillgängliggör vårdutbudsinformation om vårdgivare. Det finns intresse från vissa regioner att titta mer noggrant på hur Utbudstjänsten skulle kunna implementeras och nyttjas regionalt och nationellt. Östergötland Bland annat har Östergötland gjort ett test med att lägga till omsorgstjänst-attribut i den lokala katalogen och utveckla CDA-gränssnittet för att kunna administrera omsorgstjänsterna via sitt lokala gränssnitt. Inget skarpt införande har gjorts och inga beslut finns om eller när detta ska ske. Läs mer om möjligheterna med att administrera omsorgstjänster genom CDA-gränssnitt på webben för Utbudstjänsten [R1] Gävleborg, Uppsala och Västra Götaland Även Gävleborg har ett intresse av Utbudstjänsten då de ska utveckla ett triagestöd (ett stöd för att sortera, prioritera och hänvisa patienter utifrån symtom och anamnes) under 2019 där de behöver kunna identifiera vilken vårdgivare som erbjuder vad, på ett strukturerat vis. Region Uppsala är också intresserade av att veta mer om Utbudstjänsten och se hur det kan underlätta i deras region. Västra Götalandsregionen, som precis har upphandlat ny journalsystemsleverantör, har visioner om en Utbudstjänst i framtiden. Kronoberg behöver en Utbudstjänst för att kunna införa elektronisk remittering men ingenting är planerat, endast behovet är konstaterat. 13

14 3.2 Utbudstjänstens kodverk bör prioriteras att få klart Majoriteten av är överens om att det behövs ett gemensamt kodverk för att kunna beskriva vad vårdgivarna erbjuder för omsorgstjänster med samma grund. Speciellt viktigt anses det vara nu när hela Sverige enligt patientlagen är en yta för sjukvård. Ännu mer remittering kommer att behöva göras över regiongränserna för att klara de vårdgarantier som finns. Förvaltningen för Utbudstjänsten arbetar med det gemensamma kodverket och har under kartläggningen efterfrågat representanter till kodningsarbetet från. Till dess att det gemensamma kodverket är färdigställt finns möjligheten att använda befintliga kodverk i men med vetskapen om att söka och jämföra information nationellt kan påverkas. Över tid ska det gemensamma kodverket införas och de regionala kodverken ska användas i minimal utsträckning. 3.3 Remittering mellan regioner är ett primärt användningsområde De regioner som remitterar mycket till andra regioner upplevs ha större behov av att hitta strukturerad information hos andra än de regioner som i huvudsak får remisser skickat till sig. Remittering upplevs som de användningsområde som har störst nytta för en Utbudstjänst i dagsläget och då som stöd i att kunna remittera och jämföra inom och utom läns- och regiongränser. Förvaltningen för Utbudstjänsten har under Q4 etablerat samverkan med tjänsten Elektronisk Remiss och fortsatt samarbete planeras framöver för att möjliggöra ovan nämnda användningsområde. 3.4 Lösningsarkitektur med hjälp av lokala HSA-katalogen mest populär Lösningsarkitektur 2 (via lokal katalog) är det mest intressanta alternativet för de regioner som inte har en egen regional/lokal utbudskatalog idag. Prioriterat för Utbudstjänstens förvaltning är framöver att säkerställa dokumentation och införandeprocess för denna typ av anslutning. 14

15 3.5 Tydlig rekommendation kring Utbudstjänsten efterfrågad Många regioner önskar ha tydliga direktiv och rekommendationer från Inera (och andra nationella aktörer) för vad som är nyttor, möjligheter och prioriterat att implementera. Det finns många tjänster hos olika organisationer som knackar på dörren för att implementeras i liksom nationellt. För att ska kunna prioritera och planera behövs tydliga rekommendationer och tydliggörande för hur olika tjänster också samspelar och drar nytt av varandra. Många regioner väntar på att andra ska ta första steget och starta implementationen för att sedan kunna dra nytta av lärdomar. Genom att tydliggöra hur viktigt det är med transparens inom vårdutbudet och vilka nyttor det skulle kunna möjliggöra kring exempelvis remittering, triagering/hänvisningsstöd samt invånartjänster torde fler regioner vilja ansluta sig till och använda Utbudstjänsten. 3.6 Termerna vårdutbud och omsorgstjänster är fortfarande inte nationellt spritt och förstått Det finns fortfarande inte en nationell enighet om definitionerna för vad omsorgstjänster och vårdutbud är. Det upplevs som förvirrande att termerna vårdutbud används av många olika aktörer i olika sammanhang. Exempelvis används termen vårdutbud hos SKL inom väntetider vilket kan skapa förvirring. Det önskas förtydligande inom detta för att möjliggöra förankring nationellt. Utbudstjänstens informationsspecifikation [R2] tydliggör detta i sina begrepps- och informationsmodeller. 3.7 Journalsystemsupphandlingar påverkar s utvecklingstakt Upphandling av journalsystem påverkar troligen prioritering och implementeringstakt av andra initiativ, exempelvis elektronisk remittering och Utbudstjänsten. I dagsläget har både Skåne och Västra Götaland annonserat nya leverantörer av journalsystem men Stockholm och SUSSAgruppen är i en upphandling där val av leverantör ännu inte är klart. Det är oklart vad som är kravställt att ingå gällande omsorgstjänster i upphandlingarna. Västra götalandsregionen har dock haft informatik, standardisering och kliniskt innehåll som ett delprojekt inom upphandlingen och planer finns att arbeta vidare med detta under implementeringsfasen. Region Skåne har valt ny leverantör av vårdinformationsmiljö: Cerner. Kopplat till implementationen har en studie av Ineras tjänster gjorts där Utbudstjänsten föreslås att fortsätt användas eftersom motsvarande funktionalitet ej finns i Cerners system. Hur och i vilket syfte som Utbudstjänsten ska fortsätt användas är ej beslutat och det är oklart om det finns ett pågående arbete för att utreda detta framåt i Skåne. Läs mer i Bilaga B. 15

16 4. Resultat 4.1 Kvantitativa resultat Nedan presenteras kvantitativa resultat för några utvalda områden. Nedan tabell visar vilka regioner som redan har anslutit till Utbudstjänsten och producerar information om omsorgstjänster. Regioner som tillgängliggör vårdoch omsorgstjänster via Utbudstjänsten Lösningsarkitektur Kommentar Skåne Egen utbudskatalog Pilot med 3 vårdval Stockholm Egen utbudskatalog Breddinfört för allt vårdutbud Nedan tabell visar vilka regioner som utifrån intervjuerna uttryckt intresse av att Utbudstjänsten. Regioner som uttryckt intresse av att tillgängliggöra omsorgstjänster via Utbudstjänsten Gävleborg Behöver en utbudskatalog till sitt framtida triagestöd Kronoberg Uppsala Västra Götaland Östergötland Behöver det inom elektronisk remittering Generellt intresse Behöver utredas om omsorgsutbudet ska vara kopplat till nya vårdinformationssystemet alternativt via Utbudstjänsten Gjort testinläsning av omsorgstjänst-attribut i lokala katalogen men inget beslut finns på att införa i produktion Följande tabell visar hur svarat på frågan kring hur man administrerar information om vilka verksamheter som vårdenheter bedriver. Detta ger en bild av om det är centralt administrerat i eller om ansvaret ligger på vårdgivarna att ange korrekt information. Då omsorgsutbudet ska vara definierat utifrån det som är offentligt finansierat av via egen regi eller avtal bör administrationen för omsorgstjänster ske centralt i regionen. 16

17 Är det beställare (region) eller vårdgivare som administrerar HSA verksamhetskoderna? Blekinge - Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Härjedalen Jönköping Kalmar Norrbotten Skåne Stockholm Sörmland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland Beställare Beställare Beställare Vårdgivare Vårdgivare Vårdgivare Beställare Vårdgivare Både och Beställare Beställare Både och Vårdgivare Både och Vårdgivare Vårdgivare Beställare Vårdgivare Beställare Tabellen nedan beskriver om administrerar information i Kontaktkortsadmin centralt eller om det görs av vårdgivarna själva. Många regioner uppgav under intervjuerna att den information som beskrivs med hjälp av Kontaktkortsadmin tangerar vad omsorgstjänster beskriver. En del av informationen via Kontaktkortsadmin skulle hypotetiskt kunna beskrivas standardiserat och strukturerat med hjälp av Utbudstjänsten istället. 17

18 Administreras informationen i Kontaktkortsadmin av beställare (region) eller vårdgivare? Blekinge - Dalarna Både och Gävleborg Beställare Halland Beställare Jämtland Härjedalen Beställare Jönköping Vårdgivare Kalmar Beställare Kronoberg Vårdgivare Skåne Beställare Uppsala Både och Värmland - Västerbotten Vårdgivare Västernorrland Vårdgivare Västmanland Vårdgivare Örebro - Östergötland Kvalitativa resultat Blekinge Nej Vet ej Ej svarat 2 I Blekinge tolkar man att omsorgstjänster är olika typer av operationer, cancerbehandlingar och behandlingsformer av olika slag. I dagsläget har inte Blekinge någon strukturerad information om de omsorgstjänster som vårdgivare erbjuder. De använder ofta 1177 Hitta och Jämför Vård för att kunna se tillgänglighet och väntetider mellan exempelvis olika vårdcentraler. 18

19 Inom kort kommer förhoppningsvis en pilot med elektronisk remiss (Ineras tjänst) att startas men troligen kommer inte vårdutbudet vara en del av detta eftersom att remittenterna redan vet till vilken vårdgivare de ska skicka remisser. Det finns inte heller någon information om vem som erbjuder vilka omsorgstjänster kopplat till avtal vilket gör att processen för att införa detta blir rätt omfattande. Man pratar mycket om produktionsplanering och kunskapsstyrning inom Blekinge och det handlar om att bygga vidare på de vårdprogram som finns. Hur detta kan lyftas vidare i Utbudstjänsten är någonting som bör utredas vidare då det kan göra tjänsten intressant för Blekinge. Den pågående upphandlingen om nytt journalsystem gör att utvecklingstakten kring annat bromsas. Det måste utredas vidare vad som är kravställt i journalsystemet och vad som kommer att behövas kopplat till vårdutbud Dalarna Nej Vet ej Ja 2 I region Dalarna pratar man inte så mycket i termer likt vårdutbud eller omsorgstjänster. Det finns i dagsläget inte strukturerat någonstans i Dalarna. Det finns dock en del detaljerad information om vilka konsultationsorsaker olika vårdgivare kan ta emot i deras journalsystem. Dessa är dock inte standardiserade eller strukturerade likt vad som beskrivs i Utbudstjänsten. I den lokala katalogen finns det HSA verksamhetskoder som anges för varje verksamhet/vårdgivare. En lokal förvaltning i Dalarna administrerar detta och det finns en mappning mot MVO-koder i bakgrunden. MVO-koderna ligger alltså till grund för hur kodningen av HSA verksamhetskoder blir. Dalarna använder även Kontaktkortsadmin (KKA) för att beskriva verksamheterna ytterligare på 1177 Hitta och Jämför Vård. Detta sker via kommunikationsenheten i regionen. Verksamheterna beställer vad som ska vara angivet och kommunikationsenheten centralt sköter det administrativa. Representanten som intervjuades för Region Dalarna menar på att det är av yttersta vikt att arbetet med att definiera det gemensamma kodverket i Utbudstjänsten fortsätter och att alla regioner börjar arbeta med detta gemensamt. Speciellt när/om hela Sverige blir arbetsytan för utomlänsremittering behöver det bli mer transparent med detaljerad information om omsorgstjänster som erbjuds. 19

20 Dalarna tar inte emot så många remisser från andra regioner då de inte har kapacitet i dagsläget. De är dock beroende av att skicka remisser till andra regioner för att klara av vårdgarantin. Många remisser skickas till Stockholm där det finns flera privata vårdgivare men det finns också andra regionala samarbeten med exempelvis Uppsala och Gävleborg. Dalarna tittar fortsatt på att jobba vidare med extern elektronisk remittering och primärt för att skicka till Uppsala. Dalarna har ett initialt behov av att Uppsala definierar och tillgängliggör vårdutbudet för att kunna skicka remisser (elektroniskt och via papper) dit. Lösningsarkitekturen med att bygga ut sin lokala HSA-katalog med attribut om omsorgstjänster upplevs mest lockande enligt intervjupersonen i Dalarna. Det är bra att kunna bygga vidare på något som redan finns och inte behöva utveckla nya separata system Gotland Nej Nej Ja 2 På Gotland pratar man inte så mycket i termer av vårdutbud utan snarare om operativa definitioner och vad som produceras hos vårdgivarna. Det finns ingen strukturerad information om omsorgstjänster i Gotland för tillfället. Närmast beskriver de sina vårdgivare med vårdtyper i den lokala HSA-katalog som de delar med Stockholm. Den kallas för EK. Vårdtyperna i EK omvandlas till HSA verksamhetskoder via Puttes snurra innan de publiceras på 1177 Hitta och Jämför Vård. Stockholm har utvecklat en egen utbudsdatabas vilket gör att deras vårdtyper i EK inte används för publicering på 1177 Hitta och Jämför Vård men Gotlands vårdgivare beskrivs fortfarande med vårdtyper. Det är en central enhet inom Gotland som lägger in vårdtyperna i EK. Vårdtyperna är dock inte baserade på vad avtalen med vårdgivarna anger att de ska utföra utan är baserad på den kunskap som finns hos medarbetarna. Vissa privata aktörer har egna administratörer som sköter detta men till största delen utgår vårdtyperna från vad beställaren anger. Gotland använder i dagsläget inte Kontaktkortsadmin för att beskriva vårdgivares erbjudande ytterligare på 1177 Hitta och Jämför Vård. Det upplevs positivt och önskvärt att vårdpersonal och invånare skulle kunna söka strukturerat i vårdutbudet genom möjligheterna med Utbudstjänsten. Gotland är dock en väldigt liten region och det behöver utredas internt hur detta skulle kunna möjliggöras. Ledningen på Gotland vet i dagsläget inte vad Utbudstjänsten är vilket gör att det blir svårt att svara på om det finns intresse eller ej. Enligt intervjun skulle Gotland troligen inte bygga en egen utbudsdatabas som Stockholm har gjort, utan hellre lägga till attribut i den lokala katalogen. 20

21 Gotland skickar ganska många remisser till andra län (främst till fastlandet) då de inte har någon högspecialiserad vård. Bland annat skickas det till Lund, Örebro, Sahlgrenska och Stockholm. Oftast känner läkare andra läkare som de skickar remisser till och det finns vissa överenskommelser som styr detta. Men de intervjuade påpekar att ibland tror man sig veta vilka omsorgstjänster som erbjuds på vilken typ av verksamhet och remitterar utifrån det. Men ett exempel från Gotland är att gynekologi/obstetrik-mottagningarna även har ansvar för att erbjuda omsorgstjänster inom uroterapi vilket man nog inte skulle tro. Där skulle det behöva beskrivas tydligare med omsorgstjänster och inte bara med vårdtyper Gävleborg Nej Ja Nej 2 Region Gävleborg har i dagsläget ingen implementerad Utbudstjänst enligt Ineras tjänst. Region Gävleborg presenterar på 1177 Hitta och Jämför Vård vad verksamheterna/vårdgivarna är för typ av verksamhet med hjälp av HSA verksamhetskoder som anges i deras lokala HSA-katalog vid namn KiX. Det finns lokala KiX-administratörer i varje division och förvaltning som ansvarar för att kataloguppgifter läggs in och uppdateras. HSA verksamhetskoder anges av en central del i regionen och det är inte delegerat till verksamheterna att själv ange detta. Koderna sätts utifrån vad enheterna bedriver för verksamhet men finns ingen automatiserad koppling till vad som står i avtalen/uppdragsbeskrivningarna. Kontaktkortsadmin (KKA) används även till viss del för att beskriva vårdutbudet på 1177 Hitta och Jämför Vård. Vissa fält anges av en centraliserad del i regionen (IT-avdelningen eller webbredaktionen). Verksamheterna lägger själva in telefonnummer, öppettider och tillfällig information. Det finns en regional hemsida för allmänheten i Region Gävleborg men där finns dock ingen ytterligare information om vilken vård som vårdgivare erbjuder utan invånaren länkas vidare till 1177 Hitta och Jämför Vård för att läsa mer om vårdutbudet. Region Gävleborg använder elektronisk remiss mellan några vårdgivare. I modulen finns inget vårdutbud angett utan det anges vilka vårdgivare som tar emot en elektronisk remiss. Det finns så pass lite specialiserad vård i Gävleborg vilket gör att det mesta av remisserna skickas till sjukhusen direkt. Det finns inte så många privata aktörer vilket gör att flödet troligen inte kräver mer specificerad information om vem som erbjuder vilken vård. 21

22 Gävleborg kommer dock inom kort att upphandla en aktör för att utveckla en triagesmotor (som stöd i att prioritera och hänvisa patienter) utifrån symtom. För att kunna hänvisa patienter till rätt vårdgivare i detta behövs informationen om vem som utför och erbjuder vad och ett intresse för hur Utbudstjänsten skulle kunna möjliggöra detta finns därför. Detta skulle behöva vara på plats under slutet av 2019 för att följa med i utvecklingen som den upphandlade leverantören kommer påbörja Halland Nej Vet ej Nej 2 Vi borde nog ha börjat jobba med det här tidigare Det finns en stark styrning och politisk kraft i Region Halland för att få invånarna att ta del av vårdutbudet så att delaktighet och transparens kan främjas. Det måste finnas en transparens i att få veta vad som finns och vilken vårdgivare som ska och kan erbjuda vad. Region Halland har i dagsläget ingen digitalt strukturerad information om omsorgstjänster. De beskriver dock sina vårdgivare med HSA verksamhetskoder som publiceras på 1177 Hitta och Jämför Vård. Det är verksamheterna/vårdgivarna själva som anger koderna i den lokala katalogen som de kallar för HAK. Verksamheterna ska följa de nationella riktlinjerna som finns för detta kodverk när de anger koderna men kvaliteten följs inte upp i dagsläget. Intervjudeltagarna känner igen att det har förts diskussioner kring att 1177 Hitta och Jämför Vård riskerar att bli en reklamplats om verksamheterna/vårdgivarna själva får ange verksamhetskoder utan kvalitetskontroll men ingen åtgärd har gjorts. Även Kontaktkortsadmin (KKA) används i Region Halland för att beskriva vårdutbudet med fritext för varje vårdgivare. Det är en central del i Region Halland som sköter detta, vårdgivarna/verksamheterna administrerar det inte. Region Halland följer också det nationella arbetet som sker med elektronisk remiss. Halland tar inte emot stora mängder remisser utan det skickas mest remisser till andra regioner. Till Region Skåne och Västra Götalandsregionen går de största flödena. Då båda dessa regioner nu har upphandlat nya journalsystem förväntas intresset av att implementera elektronisk remiss inom närmsta tiden från dessa vara svalt. Detta gör att intresset i även Halland är lågt då de inte kommer ha några vårdgivare att skicka remisser till i ett sådant system och därför är drivkraften att detaljera och implementera vårdutbudet svalt. I dagsläget finns det, i journalen som används av alla vårdgivare i regionen, ett kodat adressregister med olika mottagningar och kliniker utifrån typ av verksamhet som man kan skicka remisser till. 22

23 Region Halland kommer också inom kort att upphandla nytt journalsystem tillsammans med SUSSA-gruppen och allt som innebär nyutveckling i det befintliga systemet nedprioriteras och granskas noggrant. Att implementera en utbudstjänst behöver synkroniseras tillsammans med det nya vårdinformationssystemet och beslut bör tas på en strategisk nivå. Drivkraften och nyttorna måste förklaras tydligt med att implementera en Utbudstjänst och troligen är remittering den mest framkomliga vägen. Intervjupersonerna tycket det är rimligt att man vid remittering behöver ha information om omsorgstjänster men man har i regionen inte tagit ställning till om det räcker med enbart verksamhetstypnivå eller om det behövs mer detaljerad information med omsorgstjänster Jämtland Härjedalen Nej Ej svarat Nej Ej svarat Jämtland Härjedalen har valt att inte delta vid intervjuer. De har dock svarat på vissa frågor via mail. Regionen har ingen strukturerad information om vårdutbudet i dagsläget och ingen uppbyggd Utbudstjänst. HSA verksamhetskoder används för att beskriva den typ av verksamhet som vårdgivarna bedriver. Detta visas primärt upp för invånare på 1177 Hitta och Jämför Vård. Det är ofta lokala administratörer i verksamheterna som administrerar detta och det finns i dagsläget ingen koppling till de avtal som de har med regionen. Kontaktkortsadmin används också för att beskriva mer av vad vårdgivaren erbjuder. Det administreras centralt av kommunikationsavdelningen i regionen. Under 2019 planeras det att börja använda elektronisk remiss i COSMIC. Utbudstjänsten upplevs vara förutsättningen för att hitta andra remittenter men med bristande kvalitet i grunddata i regionen har detta ännu inte gjorts. Det är primärt intressant att kunna hitta remissmottagare utom regionen men inom regionen är behovet troligen inte så stort. 23

24 4.2.7 Jönköping Nej Vet ej Ja 2 Vårdutbud och omsorgstjänster i Jönköping tolkas att närmast handla om det som anges i journalsystemet COSMIC. Det är dock inte strukturerat och vårdgivarna själva anger vårdutbudet där. Vårdcentraler har ett basutbud som de ska ange men utöver det är det fritt valt arbete många gånger. Jönköping har varit med i den projektgrupp/referensgrupps om under hösten arbetat med COSMICs förstudie kring elektronisk remiss. De menar att Utbudstjänsten är navet i att kunna hitta rätt och har väntat på att den ska inkluderas i elektronisk remiss men främst för att hålla adresser och kontaktuppgifter a jour. De tror inte nödvändigtvis att de behöver hitta omsorgstjänster eftersom att de har avtalat med vilka vårdgivare som de ska skicka remisser till utom länet. Eventuellt att det kan vara intressant för invånarperspektivet internt i regionen att visa upp omsorgstjänsterna men troligen ej för remittering. Remittering upplevs vara det närmast liggande användarfallet i dagsläget och de skickar främst till Östergötland, Skåne samt Västra Götaland. De önskar att dessa regioner skulle börja med att lägga in omsorgstjänsterna eftersom relativt få skickar remisser in till Jönköping. Jönköping har CDA-gränssnittet för att administrera i sin lokala HSA-katalog vilket gör att lösningsarkitektur 2 anses vara av större intresse och mindre arbete att implementera. Förutom de ostrukturerade omsorgstjänsterna, som finns i journalsystemet, beskrivs vårdgivare med HSA verksamhetskoder samt via Kontaktkortsadmin på 1177.se. HSA verksamhetskoder administreras av verksamheterna själva och samma sak för Kontaktkortsadmin. Dock finns kommunikationsavdelningen till hjälp vid behov. De upplever att det finns behov av mer detaljerade koder för att beskriva vårdutbudet men tycker samtidigt att det gemensamma kodverket har en stor del i att detta ska kunna bli enhetligt och strukturerat. Om Utbudstjänsten ska användas i Jönköping i framtiden är osagt, men det finns ett behov kopplat till elektronisk remiss. Det måste dock utredas internt hur dessa flöden och processer skulle skapas och hur man skulle minimera manuellt arbete. 24

25 4.2.8 Kalmar Nej Nej Nej 2 I Kalmar har man inte pratat om vårdutbud eller omsorgstjänster mer än att man har följt vad Östergötland har gjort i sitt test att implementera administration av omsorgstjänster i lokala katalogen. Tidigare fanns det planer på att göra en pilot mellan Kalmar, Östergötland och Jönköping men det blev ej av. Kalmar har journalsystemet COSMIC och genom Cambio har det initierats ett projekt för elektronisk remittering där representanter från Kalmar finns med. I projektet finns det intresse av att hitta rätt vårdgivare genom att göra en slagning mot de omsorgstjänster som finns i de deltagande s utbudstjänster. Detta kräver att piloter för de involverade genomförs, men ingenting är i skrivande stund beslutat. Kalmar har genom sitt administrationsgränssnitt CDA till lokala katalogen möjlighet att administrera omsorgstjänster direkt i lokala katalogen. I lokala katalogen administreras redan HSA verksamhetskoder för alla vårdgivare. Dessa hanteras centralt av kommunikationsavdelningen i regionen och alla vårdgivare får en grundkodning baserat på hur man bestämt i regionen. Verksamheterna/vårdgivarna kan sedan inkomma med önskemål och förslag på ytterligare koder som de vill lägga till. Det upplevs dock som att vårdgivare ofta är mer reaktiva än proaktiva när det kommer till att kontrollera vad som står om respektive verksamhet på 1177 Hitta och Jämför Vård. Grundkodningen av HSA verksamhetskoder ska vara lika för alla och är baserat på vad som står i avtalen. Kommunikationsavdelningen hanterar även informationen i Kontaktkortsadmin (KKA). Där ska kommunikativ information till invånarna presenteras. Kalmar upplever att det inte finns ett stort behov av en Utbudstjänst i dagsläget. Dels för att det inte finns lika mycket vårdutbud som i exempelvis Skåne och Stockholm och dels för att det troligen skulle ge mer jobb än nytta till verksamheten. På sikt kanske det finns drivkrafter att implementera, men det bygger på att alla regioner gör det tillsammans, Kalmar kommer dock troligen inte gå i täten. Det viktigaste att arbeta med system och funktioner som redan är implementerade och säkerställa användning och funktion där, inte lägga till nytt. 25

26 4.2.9 Kronoberg Nej Ja Ja 2 I Kronoberg pratar man om vårdutbud dels när det gäller väntetider i vården och dels när det gäller remittering. Det upplevs dock en aning förvirrande att SKL beskriver väntetiderna med vårdutbud samtidigt som vårdutbud och omsorgstjänster kan användas vid exempelvis remittering. Det är mer tydligt att omsorgstjänster skulle användas inom remittering än för väntetider enligt de intervjuade. Kronoberg har ingen strukturerad information om omsorgstjänster som vårdenheterna erbjuder men när det gäller väntetider i vården (SKL), som kallas för vårdutbud, rapporteras det in i en väntetidsdatabas. Otydligheten som upplevs ligger troligen i att det finns olika tolkningar av definitionen vårdutbud. Tillägg från Utbudstjänstens förvaltning: Enligt Utbudstjänstens definition är inte själva omsorgstjänsten en väntetid men omsorgstjänsten kan ha indikatorer som bland annat kan vara en väntetid. När det gäller att visa upp vilket vårdutbud som vårdenheter har på 1177 Hitta och Jämför Vård är det HSA verksamhetskoder som används. Dessa administreras i den lokala katalogen (Verksamhetskatalogen i Kronoberg) och det görs av verksamheternas administratörer. Initialt läggs dock nya verksamheter in av en central funktion i Kronoberg men efter det är det vårdenheterna själva som kan administrera vilka verksamhetskoder som ska presenteras på 1177 Hitta och Jämför Vård. Även Kontaktkortsadmin (KKA) används för att genom fritext beskriva vårdenheterna i Kronoberg. Det sker genom lokal administration ute hos vårdenheterna men stöd finns att få av centrala resurser i regionen. Kronoberg har främst offentliga aktörer och inte så många privata vårdgivare. I journalsystemet, som används i Kronoberg, finns det omsorgstjänster som handlar om typ av besök, exempelvis återbesök, nybesök. Dessa har konfigurerats av respektive vårdenhet och är inte enhetligt beslutade. I journalsystemet finns även någonting som heter Kategori där det kan anges olika typer av behandlingar, operationer samt andra åtgärds- och diagnoskoder. Detta konfigureras enskilt för respektive vårdenhet och skulle kunna matcha definitionen på omsorgstjänstenivå. När det gäller remittering används elektronisk remiss för all remisshantering inom länet. Utanför länet skickas pappersremisser. Bättre struktur behövs för både remittering och för invånaren att kunna hitta information enligt intervjun. Det går inte att hitta rätt på 1177 Hitta och Jämför Vård och det är otydligt kring tidbokning. Det står att man kan boka en tid, men en tid för vad - undrar de intervjuade. 26

27 För remitteringen utom länet är det mest akut att få korrekt information om adressuppgifter som idag hanteras manuellt och det är svårt att hålla uppdaterat. Ett stort intresse för Utbudstjänsten finns när det kommer till remittering. En eventuell pilot med COSMIC planeras. Det skulle då enligt intervjun vara mest logiskt att används lösningsarkitektur Norrbotten Nej Nej Nej 2 I Norrbotten pratar man enligt de intervjuade inte så mycket om vårdutbud eller omsorgstjänster. Det finns nämligen inte mer strukturerad information om vårdutbudet, i deras lokala HSA-katalog, än vad som anges genom HSA verksamhetskoder. Dessa visas upp på 1177 Hitta och Jämför Vård och tillsammans med det som står i om-oss -texterna bildar det helheten kring vårdgivares vårdutbud. Norrbotten använder inte Kontaktkortsadmin (KKA) för att beskriva vårdutbudet ytterligare. HSA verksamhetskod är således den närmaste strukturerade information om vårdutbudet som Region Norrbotten har. Informationen skall vara kvalitetssäkrad men det finns stora olikheter då det är lokala administratörer som sätter HSA verksamhetskoder i den lokala katalogen. Det finns ett regelverk att utgå ifrån när administratörerna anger koderna och det finns instruktioner om att man inte ska beskriva för detaljerat utan endast använda de HSA verksamhetskoder som är adekvata för verksamheten. Annars kan det enligt de intervjuade bli svårt att särskilja verksamheterna. HSA verksamhetskoderna är som sagt beskriva utifrån vad vårdenheterna själv anser att de gör, inte automatiserat till vad som står i avtalen. I vissa avtal finns det beskrivet relativt detaljerat vad som ska ingå att erbjuda invånaren för omsorgstjänster. Detta står dock i fritext och det är beställarenheten i regionen som sköter detta. De intervjuade upplever inte att det skulle finnas något behov av att ha en utbudstjänst som hjälpmedel just nu, specifikt inte inom remittering. De flesta vårdenheterna vet var de ska skicka patienterna och oftast går det in till någon av de större sjukhusen i regionen. Ibland har de intervjuade upplevt ett behov av att kunna detaljera vilka undersökningar som kan erbjudas men det finns ingen plan på att gå vidare med att implementera en Utbudstjänst i dagsläget. 27

28 Skåne Ja - Ja - (producerar vi egen lokal utbudskatalog) Skåne har i en pilot från 2016 tillgängliggjort information om omsorgstjänster och vårdgivare via Utbudstjänsten med hjälp av en egenbyggd utbudskatalog/databas. De tillgängliggör omsorgstjänsterna via tjänstekontrakt 1.0 till 1177 Hitta och Jämför Vård och piloten omfattar 3 stycken vårdval. Till 1177 Hitta och Jämför Vård hämtas för resterande vårdgivare information från den lokala katalogen och deras vårdutbud beskrivs med HSA verksamhetskoder, fritext och Kontaktkortsadmin (KKA). KKA används för att beskriva delar av vårdutbudet som inte går att göra med de befintliga kodverken som visas upp på 1177 Hitta och Jämför Vård. Endast kommunikatörerna i Region Skåne kan administrera KKA och vårdgivarna/verksamheterna styr alltså inte över detta själva. HSA verksamhetskoder i den lokala katalogen anges för respektive HSA-id genom att vårdgivarna/verksamheterna gör en beställning till en central funktion i regionen. Skåne kommer eventuellt att pausa visningen av information via Utbudstjänsten. Det finns regionala bekymmer med att informationsstrukturen bakom inte riktigt är på plats. På grund av detta går det inte att tillgängliggöra alla vårdenheter och dess omsorgstjänster genom Utbudstjänsten och att endast nyttja Utbudstjänsten för en bråkdel av alla vårdenheter känns bristfälligt. Förhoppningar finns att man via nya upphandlingen av vårdinformationssystem ska kunna få till en bättre informationsstruktur. Region Skåne publicerade i Q en rapport som studerat och analyserat alla de tjänster som Inera erbjuder kopplat till hur dessa bör adresseras i Skånes projekt kring den nya vårdinformationsmiljön Cerner. I denna rapport uttrycks det tydligt att Utbudstjänsten ska fortsätta användas och att det är en förutsättning för framtida lösningar för remiss och svar över regiongränser 3 men att det kräver regional anpassning och vidareutveckling samt att att ägarskap tas kring fortsatt arbete nationellt för att få en tydlig vision för tjänsten. Rapporten beskriver att ingen motsvarande funktionalitet finns i vårdinformationsmiljön som ska implementeras men att vårdutbudsinformationen kan lagras där som masterdata. Hur Skåne ska använda tjänsten i framtiden är inte beslutat men troligen för ett mer internt perspektiv enligt rapporten. Läs mer i Bilaga B om Region Skånes analys. 28

29 Stockholm Ja - Ja - (producerar vi egen lokal utbudskatalog) Stockholm har sedan 2016 tillgängliggjort all information om vårdutbudet via Inera Utbudstjänstens tjänstekontrakt. Stockholm har byggt en egen utbudskatalog/databas som i bakgrunden har integrationer till olika interna masterdatakällor, som tillsammans bildar helheten. Stockholm tillgängliggör information om omsorgstjänster och vårdgivare till Vårdgivarguiden via tjänstekontrakt 1.0 på den regionala tjänsteplattformen och till 1177 Hitta och Jämför Vård via tjänstekontrakt 1.0 på den nationella tjänsteplattformen. Det sker även en filöverföring från deras utbudsdatabas till det regionala hänvisningsstödet. Planer finns att denna filöverföring ska ersättas med att tillgängliggöra informationen via Utbudstjänstens tjänstekontrakt. Till 1177 Hitta och Jämför Vård hämtas allt vårdutbud från Stockholms utbudstjänst. Sökningar på 1177 Hitta och Jämför Vård görs endast på det som skickas från deras utbudstjänst, inte i det som står i om-oss -texter för vårdgivare som det görs slagningar mot för alla andra regioner. Kontaktkortsadmin (KKA) används inte för att beskriva vårdgivare med avtal med Region Stockholm. Vårdutbudet (och omsorgstjänsterna) i Stockholms utbudstjänst baseras på de avtal som varje vårdgivare har med regionen. Inför varje nytt avtalsunderlag som tillkommer (FFU, upphandling), kodifieras fritexten i det generiska avtalet med omsorgstjänster. När en vårdgivare sedan får ett avtal kopplas per automatik de omsorgstjänster för det avtalet ihop med vårdgivaren. Det är regionen som styr omsorgstjänsterna baserat på avtalen och vårdgivare/verksamheter administrerar därför inte detta själva. I dagsläget används fyra olika nationella vårdgivare utifrån avtal. HSA Verksamhetskoder Snomed CT KVÅ ICD-10 3 Bilaga B 29

30 HSA verksamhetskoder beskriver vilken verksamhet som vårdgivaren bedriver och urval av de tre andra beskriver omsorgstjänster enligt Stockholm. Tillägg från förvaltningen för Utbudstjänsten: Snomed CT beskriver generella termer, KVÅ beskriver produktion och ICD-10 beskriver diagnoser. Alla HSA verksamhetskoder hämtas till 1177 Hitta och Jämför Vård medan endast ett fåtal av de övriga omsorgstjänsterna i form av Snomed CT-koder hämtas in till 1177 Hitta och Jämför Vård och blir sökbara. Detta styrs av det Inkluderande filtret som finns i förvaltningen på 1177 Hitta och Jämför Vård som styr vilka koder som blir sökbara Sörmland Nej Vet ej Nej 2 Sörmland tycker att det är bra att Inera arbetar med ett gemensamt kodverk och hur information ska tillgängliggöras enhetligt och strukturerat. Vi är allt för bra på att uppfinna hjulet i alla regioner och landsting separat. Vårdgaranti inom olika områden är svårt att hålla i Sörmland och det upplevs som att de avtalade privata vårdgivarna ofta har snabbare hantering av remisser. Dessa vill man identifiera och veta vad de erbjuder för omsorgstjänster. Detta skulle kunna möjliggöras av en Utbudstjänst. Speciellt remisser för proteser är svåra att hålla vårdgaranti för. När det tillkommer nya vårdgivare och enheter i den lokala katalogen EKS, fastställer det centrala organisationsrådet och katalogansvariga vilka HSA verksamhetskoder som ska anges. Detta är utifrån vilken verksamhet de ska bedriva men det finns inte en standardiserad eller automatiserad lösning. Jämförelser av befintlig kodning på andra enheter görs för att identifiera hur de ska ange verksamhetskoderna. Vårdgivarna/verksamheterna kan inte ändra på dessa själva i efterhand utan en förfrågan går via det centrala organisationsrådet. Det är HSA verksamhetskoder samt fritext i om-oss -fältet som bildar helheten av vårdutbudet på 1177 Hitta och Jämför Vård. Det är främst fritexten som detaljerat beskriver vilka omsorgstjänster som erbjuds och den författas av kommunikationsenheten. Kontaktkortsadmin (KKA) används inte i dagsläget men det diskuteras och kan eventuellt blir implementerat i framtiden. Gällande remittering finns det etablerade avtal med andra regioner för hur remisser ska skickas och var. Dessa förnyas och uppdateras kontinuerligt. Högspecialiserad vård inom ortopedi ska skickas till Region Uppsala. 30

31 Det finns inte någon plan på att införa en Utbudstjänst i Region Sörmland just nu eller i framtiden. Det har ännu inte diskuterats på den nivån som behövs men det finns en del vård som skulle behöva beskrivas, exempelvis inom cancerkirurgi, öron-, näs- och halssjukvård samt ögonsjukvård. Intervjupersonen tror att man skulle behöva prata mer om detta och att det då potentiellt skulle kunna finnas intresse. Intervjupersonen poängterar att Inera behöver vara tydliga med uppskattade implementeringsparametrar: tid, kostnad och nyttor så att lättare kan sortera och prioritera in detta i andra initiativ som kommer Uppsala Nej Ja Ja Vet ej Uppsala har ingen strukturerad information om omsorgstjänster i dagsläget. Det finns dock tidstyper i webtidbokningen i COSMIC, exempelvis blodtrycksmätning, nybesök hos sjukgymnast som skulle kunna tolkas som omsorgstjänster. Det är vårdsamordnare som lägger in det när systemet konfigureras och finns endast för webbtidboken. Det finns startmöten i regionen med alla nya vårdgivare där man sätter upp informationsmängder, som ska läggas in i lokala katalogen, utifrån avtalet de har med regionen. Det ska i Uppsala enligt de intervjuade finnas struktur och tydliga riktlinjer kring exempelvis vilka HSA verksamhetskoder som anges på respektive enhet. I praktiken skiljer det sig dock utifrån vem som hade uppstartsmötena, vem som lade in det i systemen, när det lades in osv. Det finns utöver problematiken ovan olika administratörer i regionen för offentlig och privat vård som ytterligare kan påverka kvaliteten. Kvalitetssäkringen för detta skulle behöva kontrolleras mer än vad som görs idag enligt de intervjuade. Det finns exempel där barnmorskor skrivit att de erbjuder yoga trots att det inte ingår i avtalet med regionen. Om-oss -texterna som läggs in i lokala katalogen skickas in till en central administratör i regionen men den funktionen har ingen befogenhet att säkra vad som står i texterna utan vårdgivaren bestämmer och beställaren (regionen) gör det administrativa. Till 1177 Hitta och Jämför Vård anger Region Uppsala HSA verksamhetskoder för respektive enhet. Även Kontaktkortsadmin (KKA) används för att ytterligare beskriva vårdutbudet mer detaljerat än med verksamhetskoderna. KKA används dock endast för vissa vårdcentraler. Man vill kunna erbjuda vårdgivaren att brodera ut information om vad de erbjuder och helst skulle man vilja breddinföra detta för fler verksamheter. 31

32 Region Uppsala förstår syftet med Utbudstjänsten men visste inte om att den fanns och den är troligen inte prioriterad att införas närmaste tiden. Men de håller med om att det är svårt att ge samma förutsättningar till alla vårdgivare med deras lösning idag då det beror på vem som lägger in informationen i systemet. I efterhand (efter intervjun) har Region Uppsala tagit kontakt med arbetsgruppen för Utbudstjänsten och uttryckt sitt intresse för att utreda eventuellt införande närmare Värmland Nej Vet ej Ja Ej svarat Har valt att delta i kundundersökningen via mail där frågorna har besvarats. Generellt pratas det väldigt lite om omsorgstjänster samt vårdutbud i regionen. Hur man pratar om vårdutbudet beror troligen på vilken nivå man är rent organisatoriskt. Begreppet vårdtjänst används på lägre nivå för bokning och produktionsplanering i journalsystemet men det är inte strukturerat. Närmast strukturerad information om omsorgstjänster är verksamhetskoderna som finns i den lokala katalogen men informationen är inte uppdaterad. Det är HSA verksamhetskoder samt Kontaktkortsadmin som används i Värmland för att beskriva omsorgsutbudet i dagsläget. HSA verksamhetskoder administreras inte centralt i regionen av beställaren utan det är verksamheterna själva som styr. Värmland har upplevt ett behov av att beskriva omsorgstjänster på andra nivåer än med de kodverk som finns i dagsläget och det kan planeras in att tillgängliggöra information om omsorgstjänsterna digitalt under kommande år, förutsatt att det finns ett nationellt/regionalt arbete runt det. Gällande remittering tar Värmland emot remisser inom samverkansregionen Uppsala-Örebro. Man skickar även remisser till denna samverkansregion samt till de regioner som det finns upphandlade avtal med; exempelvis Västra Götaland, Halmstad, Jönköping och Östergötland. Det är upp till respektive verksamhet/vårdgivare att skicka remissen rätt och de vet detta via de befintliga avtalen. 32

33 Västerbotten Nej Vet ej Ej svarat Ej svarat Västerbotten har valt att inte delta på en djupintervju då de inte har någon utpekad person som har ett helhetsgrepp kring hur regionen beskriver vad vårdgivare erbjuder. De har dock valt att svara på några frågor utanför djupintervju. I dagsläget finns ingen strukturerad information om omsorgstjänster, inte som är digital och kan tillgängliggöras nationellt. De beskriver vad vårdgivare erbjuder på 1177 Hitta och Jämför Vård med hjälp av HSA verksamhetskoder och Kontaktkortsadmin (KKA). HSA verksamhetskoder administreras via kommunikationsstaben där det sitter 6-7 stycken personer och lägger upp nya enheter i den lokala katalogen. Vårdgivare får sedan kryssa i en lista på vilka HSA verksamhetskoder som de vill ska läggas in i lokala katalogen. KKA administreras av redaktörer i varje respektive verksamhet i regionen. Verksamheterna kan inkomma via ett formulär med vad som ska anges i Om-oss -texter i lokala katalogen, vilket telefonnummer som är korrekt etc. Det sker dock främst språkkorrigeringar av administratörerna i regionen, inte någon strukturerad kvalitetssäkring av innehållet. Det har hittills varit mycket förvirring kring vad Utbudstjänsten är och tolkas som i Region Västerbotten. De håller på att sammanställa en lista över alla tjänster som Inera har och vilka som är ansvariga och hur förvaltningen ser ut i regionen. Där kommer Utbudstjänsten in, men då regionen ännu inte använder den finns det heller inte så mycket kunskap om nyttorna och funktionaliteten av tjänsten. I och med kartläggningen har regionen fått mer information och de ska ta upp detta internt för att diskutera vidare. 33

34 Västernorrland Nej Nej Vet ej 2 Det finns indikationer på att det kan finnas behov av andra nivåer av kodverk som passar patienterna/invånarna bättre att söka och leta information genom. Det är för detaljerat med Snomed CT-koder men för övergripande med HSA verksamhetskoder. Följande exempel lyfts fram under intervjun: Gynekologmottagning (HSA verksamhetskod) är för övergripande, medicinsk abort (Snomed CT-kod) är för detaljerad. Önskvärt hade varit en nivå som heter: abort. Invånaren vet inte om det är gynekologmottagningen som utför detta och inte heller om det ska vara medicinsk eller kirurgisk abort och en mellannivå skulle troligen göra det lättare för invånaren. I Västernorrland har behovet av strukturerad och detaljerad information om omsorgstjänster inte varit så stort att man aktivt börjat arbeta med det. Då Västernorrland är en relativt liten region med få aktörer är drivkraften kring att påbörja ett sådant här arbete inte så stort i dagsläget. Det upplevs vara mer anpassat mot professionen vid exempelvis remittering men inte mot invånarperspektivet. Det närmaste strukturerad information är HSA verksamhetskoder som anges i den lokala katalogen, Oktav, och sedan visas upp på 1177 Hitta och Jämför Vård. Dessa är dock inte kvalitetssäkrade utan administrationen är decentraliserad och utlokaliserad till verksamheterna själva. Det är upp till vårdgivarna/verksamheterna själva att ange verksamhetskoder och hålla de uppdaterade utifrån styrdokument med definitioner på HSA verksamhetskoder. Man har försökt att förbättra kvalitén avseende HSA-verksamhetskoder men har inte lyckats. Vissa verksamheter inom primärvården och vissa privata vårdcentraler använder även Kontaktkortsadmin (KKA) för att beskriva ytterligare kring vård som de erbjuder. Regionen utbildar verksamheterna i detta men stöttar sedan endast vid behov. Regionen har upplevt ett behov av att mer jobba med synonymer kring sökningar på 1177 Hitta och Jämför Vård eftersom patienter ibland inte hittar vad de söker efter. De intervjuade har svårt att avgöra om det är bättre synonymhantering eller andra typer av kodverk som behövs. 34

35 Västmanland Nej Vet ej Ja 2 Ordet omsorgstjänst landar inte riktigt rätt i Västmanland eftersom det inte är på den nivå man pratar om vårdutbud i dagsläget. Det finns ingen strukturerad information om vårdoch omsorgstjänster men det är en region med många privata vårdgivare som skulle behöva mer struktur i beskrivningar enligt intervjun. Digitalisering är viktig i Västmanland just nu, och att göra information tillgängligt oavsett tid och rum trots komplexiteten och konstanta förändringar är något alla måste arbeta med enligt intervjun. Västmanland kämpar för att hålla kvalitén på kontaktkorten på 1177 Hitta och Jämför Vård men det är svårt med så många privata vårdgivare och avsaknad av struktur. Enligt den intervjuade läggs inte tillräckligt med tid på detta i dagsläget. HSA verksamhetskoder anges och administreras i den lokala katalogen. Det finns ca 200 HSAadministratörer i verksamheten som ansvarar för att hålla denna informationen uppdaterad mot 1177 Hitta och Jämför Vård. Kontaktkortsadmin används och administreras också av vårdgivarna/verksamheterna själva. De kan dock få hjälp från kommunikationsavdelning centralt om de önskar stöttning. Regionen har precis gjort en genomlysning av primärvårdens texter på 1177 HJV för att få upp kvalitén ytterligare. Men det saknas ofta ett invånarperspektiv i texterna som skrivs där och man beskriver saker olika utifrån tradition, kultur osv. Behövs enligt intervjun mer strukturerade koder som detaljerat beskriver erbjudanden för invånare. Kommunikationsavdelningen har insett behovet av att arbeta mer med detta och skapa högre grad av automatisering för att kunna nå digitaliseringens mål. Att beskriva erbjudanden mer detaljerat och mer strukturerat kan dock enligt intervjun krocka med den medicinska professionen som själv ofta vill beskriva vad de erbjuder och gör. Och trots lagstiftningen (patientlagen) och att politikerna är tydliga finns det motstånd till transparensen i vissa regioner. Utbudstjänst är inte en prioriterad fråga i dagsläget i Västmanland eftersom det inte finns några mottagare på plats att jobba vidare med det, men troligen behöver regionen ha en Utbudstjänst någon gång i framtiden. Då skulle troligen lösningsarkitektur 2 vara mest intressant och att försöka kroka arm med Östergötlands arbete. 35

36 Västra Götaland Nej Vet ej Ja Vet ej Västra Götalandsregionen har hittills inte haft en ensad process för att beskriva och hantera omsorgstjänster, det har varit upp till varje vårdgivares behov och krav att bygga upp dokumentation och konfigurera i det befintliga journalsystemet. Det finns på regional och lokal nivå olika definitioner på vårdutbud eftersom att det beskrivs av verksamheterna själva. Det finns exempelvis fyra olika kärnsjukhus som har helt olika vårdutbud. I dagsläget finns det PDF:er med vårdutbud för varje vårdgivare som gör sin tolkning. Det finns alltså information om vårdutbudet men inte på enhetligt eller strukturerat sätt och det tillgängliggörs inte digitalt i dagsläget. För den lokala katalogen, KiV (Katalogen i Väst), finns det dock processer och organisatorisk förklaring av enheter, resurser och kompetenser. Denna håller just nu på att uppdateras till en version 3.0 och den ska då kunna hantera exempelvis avtalskoder. Det som anges i KiV hanteras centralt i regionen och även HSA verksamhetskoder. Det är dessa som primärt används för att visa invånaren vad vårdgivare erbjuder. Kontaktkortsadmin används inte i regionen. Västra Götalandsregionen har precis upphandlat en ny journalsystemleverantör, Cerner, och det har där bland annat startats ett projekt för standardisering och kliniskt innehåll som ska kartlägga enhetlig och strukturerad information om resurser och omsorgstjänster. Det finns i regionen ett behov av att beskriva vårdgivare strukturerat med omsorgstjänster men det är ett strategiskt beslut hur detta ska gå till. Och det finns funderingar på om omsorgstjänsterna skulle kunna vara kopplade till resurs istället för vårdgivare. Sannolikt kommer Västra Götalandsregionen tillgängliggöra information om omsorgstjänster i framtiden då det varit en del i upphandlingsprojekten och det finns möjligheter att påverka implementeringen av nya journalsystemet. Men om det blir internt i journalsystemet eller via Utbudstjänsten är i dagsläget oklart. Cerner (nya journalleverantören) är bra på remittering inom systemet och i första led skulle man kunna koda upp omsorgstjänster tillsammans med Skåne då de även har Cerner som nya leverantör. Detta för att möjliggöra remittering utomläns med hjälp av Utbudstjänsten men i samma journalsystem. Det är ett effektmål att offentliggöra vårdutbudet och göra patienter mer delaktiga och Utbudstjänsten skulle vara en del i detta. Inga beslut finns tagna och krav och möjligheterna i projekt och implementering måste kartläggas först. 36

37 Örebro Nej Vet ej Nej Vet ej Örebro har som många andra regioner inte strukturerad och detaljerad information om vårdutbudet för vårdgivare. För att på 1177 Hitta och Jämför Vård visa upp vilka typer av verksamheter som vårdgivarna bedriver använder de främst HSA verksamhetskoder i den lokala HSA katalogen (KOLL-katalogen). De har dock en avtalsdatabas där man kan ange kopplingar till avtal, exempelvis mammografigranskning men där finns inga övriga informationsmängder som har med omsorgstjänster att göra. Det är vårdgivare/verksamheterna själva som administrerar HSA verksamhetskoder i KOLLkatalogen. Vilka koder som anges ska utgå från avtalen men finns inte strukturerat på något vis. Vissa privata vårdcentraler upplevs fylla i lite för mycket information ibland. Kontaktkortsadmin (KKA) används för folktandvården men man börjar titta på vilka inom hälso- och sjukvården som skulle behöva göra det också. Det kanske inte bara är vården som behöver beskrivas (behandlingar och undersökningar) med hjälp av KKA utan även beskrivningar som tillgång till WiFi, värdeskåp osv. I dagsläget finns inget stort behov av att implementera en Utbudstjänst men det är intressant kopplat till utomlänsvård och det upplevs som största nyttan Östergötland Nej Vet ej Ja 2 I Östergötland pratar man inte så mycket om utbud, snarare om behovsgrupper och innehåll i vården. Det blir enligt intervjupersonerna mer intressant med strukturerad information om vårdutbudet kopplat till patientlagen då man ska öka transparensen och främja delaktigheten av patienten. Men i praktiken vet man var man ska söka vård eller till vem man ska remittera patienten. De tror att behovet korrelerar starkt med storlek på region och vårdkomplexitet. Har man en mer fragmenterad vård blir det mer praktiskt att använda en Utbudstjänst men för mindre regioner blir det snarare mer jobb än nytta. 37

38 Östergötland har gjort ett test med att lägga till attributen omsorgstjänster i den lokala katalogen (lösningsarkitektur 2) och de administrationsgränssnitt (CDA) som används har vidareutvecklats för att kunna hantera administrationen. Det finns i dagsläget inget beslut på att testet ska övergå i skarp produktion och att man ska fylla fälten med omsorgstjänster. De intervjuade tycker att det finns behov av att detaljera och strukturera informationen om vårdutbudet med omsorgstjänster för vårdenheternas skull (och då främst för remittering), inte för patienten då de behöver en mer generell nivå. Det upplevs som ett generellt problem att många regioner tar sina egna regionala begrepp och publicerar på exempelvis 1177 Hitta och Jämför Vård, istället för att använda gemensamma och nationella kodverk. I dagsläget använder man HSA verksamhetskoder och Kontaktkortsadmin för att presentera vårdgivare på 1177 Hitta och Jämför Vård. HSA verksamhetskoder underhålls i den lokala katalogen. Det finns en mappningstabell som utgående från HSA verksamhetskoder sätter MVO-koder på enheterna inför inrapporteringen till Socialstyrelsen. Det är en central del i Östergötland som hanterar och administrerar detta. Kontaktkortsadmin används mycket i Östergötland för vårdenheter. Där beskrivs erbjudanden i fritext för sådant som inte kan hämtas strukturerat från system. Det finns som sagt inget beslut för Östergötland att registrera omsorgstjänsteattributen i lokala katalogen. Viktigt är att bestämma fokus för vem informationen ska presenteras för eftersom att det styr nivåer och benämningar på omsorgstjänster. Om implementation skulle ske fullt ut är det utifrån lösningsarkitektur 2. 38

39 5. Slutsatser och nästa steg För det fortsatta arbetet inom Utbudstjänsten har utifrån kartläggningen följande punkter, som är prioriterat att arbeta vidare med under 2019, identifierats. 5.1 Tydlig rekommendation Regionerna efterfrågar en tydlig rekommendation för hur Utbudstjänsten ska användas, dess nyttor och möjligheter, estimeringar av tids- och resursåtgång och hur detta ställer sig i paritet till andra tjänster och initiativ som Inera samtidigt arbetar med. Utan tydlig rekommendation har svårt att ta ställning till nya tjänster som kommer ut. Status: Inera har under hösten publicerat en rekommendation via HSA nätverksmötet den 27 november 2018 som tydliggör nyttor och möjligheter för Utbudstjänsten i. Fortsatt arbete sker i förvaltningen för Utbudstjänsten för att kunna tydliggöra tids- och resursåtgång samt beställningsprocess för anslutning till Utbudstjänsten. Rekommendationen finns att läsa på Utbudstjänstens websida [R1]. 5.2 Instruktioner för införande För att enkelt kunna få en överblick av de steg som krävs för att införa och ansluta sig till Utbudstjänsten behöver en mall / checklista för stegvis införande tas fram. Viktigt där är att lyfta fram vilka vägval som behöver göras, vilka processer internt i som behöver skapas/kartläggas och i vilken ordning de olika stegen ska göras. Status: Förvaltningen för tjänsten tar under Q fram en instruktion för införande som stöd till kundstöd gentemot. 5.3 Anslutningsrutiner Då det finns regioner som nu är intresserade av att implementera anslutning till Utbudstjänsten behöver anslutningsrutinerna hos Inera färdigställas. Detta gäller då specifikt för lösningsarkitekturerna (Lösningsarkitetur 1, Lösningsarkitektur 2 samt Lösningsarkitektur konsument), tjänstekontrakt och till den nationella tjänsteplattformen. Dessa ska sedan läggas in som en del i instruktioner för införande (punkt 5.2) Status: Förvaltningen för tjänsten arbetar med att ta fram rutiner kring beställning och anslutning till tjänsten. Beräknat vara färdigställt Q

40 5.4 Affärsmodell och prissättning Det är hög tid att färdigställa affärsmodell och prissättning för de olika lösningsarkitekturerna som finns för att tillgängliggöra (producera) information respektive söka och läsa (konsumera) information. Detta eftersom att det eventuellt är flera regioner som är intresserade av att ansluta sig till Utbudstjänsten. Lika viktigt är det att färdigställa detta då en rekommendation från Inera redan har presenterats där det rekommenderas att alla regioner skyndsamt ansluter sig till Utbudstjänsten. För att kunna rekommendera anslutning till Utbudstjänsten krävs det att alla interna processer och rutiner är färdigställda. Status: Tjänsteområdesansvarig för Utbudstjänsten arbetar med att ta fram en affärsmodell för att producera (Lösningsarkitektur 1 och Lösningsarkitektur 2) samt konsumera (Lösningsarkitektur konsument) information om omsorgsutbudet. Beräknas vara färdigställt Q Föreslå projekt med Cambio kundgrupp för elektronisk remiss Många av de regioner som har COSMIC som journalsystem, via leverantören Cambio, är intresserade av att använda Utbudstjänsten för sökning i samband vid remittering. Därför föreslås att ett projekt initieras i samverkan med Ineras förvaltning för nationell elektronisk remiss, och tillsammans med Cambios kundgrupp dels för utbudssökning i traditionell remittering men också för elektronisk remittering (Ineras tjänst). Då många regioner väntar på att andra regioner ska börja med anslutning till Utbudstjänsten rekommenderas utifrån kundundersökningen att gemensamt sätta upp ett projekt där flera regioner arbetar tillsammans för att implementera detta stegvis. Regioner som varit deltagande i Cambios kundgrupp är: Region Jönköpings län Region Kronoberg Region Värmland Region Östergötland Region Uppsala Region Kalmar Övriga deltagare: Capio Status: Förvaltningen för Utbudstjänsten kommer under Q1-Q arbeta för att etablera en kontakt med kundgruppen och föreslå gemensamma steg om anslutning till tjänsten i syfte att möjliggöra remittering. 40

41 5.6 Dialog och kundstöd till intresserade regioner De regioner som är intresserade ska kontaktas av arbetsgruppen för Utbudstjänsten. Dialog och kundstöd ska erbjudas för att starta implementeringen. För att detta ska vara gångbart behöver arbetsgruppen för Inera tydliggöra vad kundstödet innebär och vad som innefattas eller ligger inom ramen för avrop av kundstöd. Status: Intresserade regioner är kontaktade och etablerad kontakt finns med Gävleborg och Uppsala finns. Resterande regioner kommer att kontaktas under Q Prioritering Utbudstjänstens kodverk Det gemensamma kodverket som Utbudstjänstens arbetsgrupp arbetar fram tillsammans med ämnesexperter hos vissa regioner bör prioriteras som viktigaste aktiviteten under Det bör skyndsamt färdigställas för att möjliggöra enhetliga definitioner av begrepp (koder och namn) för omsorgstjänster, för de nya som är intresserade av att implementera anslutning till Utbudstjänsten. Förslagsvis prioriteras det att färdigställa de behandlingsområden i kodverket som har störst patientflöden inom remittering eftersom att detta är det mest attraktiva användningsområdet för vårdutbudsinformation enligt kartläggningen. De mest sökta tjänsterna i invånartjänster (HJV) bör också utgöra grund för hur det fortsatta arbetet med kodverket prioriteras. Status: Arbetsgruppen för kodverket fortsätter att arbeta vidare. Fokus för Q1-Q är att arbeta igenom de begrepp för vårdtjänster som följs upp på SKL:s (Sveriges Kommuner och Landsting) hemsida för väntetider i vården 4 och föreslå koder för dessa. Detta för att få en större bredd av vårdtjänster inom fler vårdområden än vad som är framtaget hittills. Arbetet sker enligt metodik framtagen av arbetsgruppen, se figur 3. Figur 3 - Arbetsprocess för kodverksarbetet 4 Väntetider i Vården [R3] 41