Första bevarade fotografiet togs av fransmannen Joseph Nicephore Niepce

Transkript

1

2 Fotohistoria Redan under medeltiden (ca ) användes camera obscura som rithjälpmedel. Motivet projicerades på papper eller duk och sedan var det bara att kalkera av det togs av fransmannen Joseph Nicephore Niepce världens äldsta bevarade fotografi. Exponeringstiden var 8 timmar. Bilden visar utsikten från ett fönster (nedan). 19 augusti 1839 räknas som fotografiets födelsedag. Den dagen lanserades daguerrotypin, den första metod för att framställa fotografiska bilder. Metoden utvecklades av fransmannen Louis Jacques Mandes Daguerre i samarbete med Joseph Nicephore Niepce inledde Kodak amatörfotografin genom att lansera en lådkamera under mottot "Ni trycker på knappen, vi gör resten". Kameran levererades laddad med rullfilm för 100 bilder (runda!). När bilderna var tagna lämnade man in hela kameran för att få filmen framkallad och ny film monterad uppfanns videobandspelaren och med den togs första steget att lagra bilder elektroniskt Sony Mavica Första bevarade fotografiet togs av fransmannen Joseph Nicephore Niepce

3 Förord SPRÄNG RAMARNA? Kombinationen digitalkamera och Photoshop innebär verkligen ett nyskapande av fotograferandet. Nu kan man enkelt korrigera alla de fel som man tidigare kämpade med i timmar i mörkrummet. Jag har skannat in negativ från 60-talet och aldrig tidigare fått så bra resultat som nu när de passerat Photoshop. Kompendiet är uppdelat i två huvudavsnitt: Det första beskriver kamerans funktioner i allmänhet samt dagens digitalkameror. Utvecklingen på kamerafronten är så pass snabb att det som skrivs i dag är föråldrat i morgon. Andra delen beskriver efterbehandling av bilderna i Photoshop. Den är rätt så allmängiltig eftersom nästan alla grundläggande funktioner finns i äldre versioner. Nyare versioner av programmet innehåller allt fler automatiserade funktioner. Varför skall man använda Photoshop? Digitalkamerans egenskaper kräver att bilden efterbehandlas. Kompaktkameror har efterbehandlingen inbyggd och ger i allmänhet acceptabla bilder för skärmen eller i mindre format. Utan att man känner till det efterbehandlas också bilden i labbet när man beställer kopior. Skärpa, kontrast och vitbalans tillförs/ändras, men samtidigt är man helt beroende av laborantens åsikter. För vem lämpar sig kompendiet? Jag har närmast tänkt mig kompendiet för vetgiriga personer som som just köpt sin första digitala systemkamera. Kameran innehåller en massa funktioner som man kan ställa in och i allmänhet ger inte insruktionsboken den information man önskar. I synnerhet saknar jag kommentarer av det man inte kan göra/ställa in. Jag har Nikonutrustning, och känner bäst till Nikonprogrammet så därför kan det bli en hel del referens till märket, men samtidigt har jag plockat en hel del från Canon EF Lens Work III och andra kamerabroschyrer. Alla exempelbilder är egna medan produktbilder är skannade från broschyrer eller knyckta från tillverkares hemsidor. Kompendiet startade jag skriva ungefär 2004 för en kurs i yrkeshögskolan. Efter det kom nya versioner av Photoshop och kameror utvecklas hela tiden, så det har blivit en massa versioner. Senaste uppdatering hösten vintern 2010.

4 Innehållsförteckning Historik...1 Teknik...3 Sensor (Bildelement)...3 Kamerans upplösning...4 Hur många pixlar...4 DPI...4 Vitbalans...4 Färgdjup...5 RGB, CMYK eller gråskala...5 Bildformat...6 Histogram...6 Interpolering...6 Färgbrus...7 Från sensor till minneskort...7 Kameratyper...8 Kompaktkamera (Pocketkamera)...8 Spegelreflexkamera...8 Nya trender...9 Kameramobiler...10 Kuriosa...11 Filformat...11 Objektiv...13 Bränvidder i digitalåldern...13 Objektivets skärpecirkel...14 Brännviddsförlängning...14 Objektivets konstruktion...15 Objektiv för digital ESR...15 Bildstabilisator...15 Autofokus...16 Fast brännvidd...16 Zoomobjektiv...18 Makroobjektiv...19 Perspektivobjektiv...20 Fish-eyeobjektiv...21 Spegelobjektiv...21 Extender...22 Från kamera till dator...22 Tillbehör...24 Trådutlösare...24 Batteri...24 Minneskort...25 Stativ...25 Filter...26 Beredskapsväska...30 Grundläggande fototeori...31 Vad är rätt exponering?...31 Hur de tre parametrarna inverkar...31 Exponering...32 Exponeringsindex...32 Känslighet...32 Bländare...33 Bländare och skärpedjup...33 Skärpedjupstabeller...34 Exponeringstid...35 Programväljare...36 Blixt...37 Tillbehör för blixtar...38 Fotografera med blixt...39 Trådlös anslutning av blixt...41 Exponera och fokusera rätt...42 P-läge, amatörmässigt eller?...45 Photoshop...46 Kalibrera skärmen...47 Färgrymd...47 Normal bildbehandling i Photoshop...48 Levels (Nivåer)...48 Justeringslager...49 Brightness/Contrast (Intensitet/kontrast) Curves (Kurvor)...49 Crop (Beskära)...52 Röda ögon...53 Skärpa...53 Funktionsmakro (Actions)...55 Skapa ett makro...55 Photoshoptips...57 Clone Stamp Tool (Klonstämpel)...57 Svartvit bild...58 Ta bort dammfläckar...59 Repor och damm vid skanning...59 Skanning av trycksaker...59 Justeringslager...60 Blandningsläge...61 Rädda en underexponerad bild...64 Clipping Mask...65 Öppna raw-bild...66 Ta bort metadata...67 RAW och smarta objekt...68 Skapa bildspel...70 Webbfotogalleri...71 Panorama med Photoshop...72 Nytt i CS 3: Panorama...79 Nytt i CS 3: Svartvitt...81 Utskrift...82 Profiler...82 Utskriftens upplösning...83 En lyckad utskrift...83 För vem fotograferar jag?...84 Hur förvara dagens bilder?...84 Visa bilder...85 Till sist

5 Historik Så här började det Den 24 augusti 1981 presenterade Sony den första elektroniska stillbildskameran. Professionella fotografer och amatörer undrade förvånat vad som stod på. Fotoindustrin konstaterade att den nya kamerans bilder var sämre än dem man ser på TV-apparater och det var inget att skryta med jämfört med film. Elektronikindustrin reagerade det var väl ingenting. Den tekniken behärskar vi sedan flera år. Vad hade Sony gjort? Sony Mavica 1981 Deras första stillbildskamera, döpt till Mavica, såg ut som en klumpig småbildskamera. Det nya var att motivet registrerades på en liten skiva fylld med hundratusentals små ljuskänsliga celler istället för film. I de små cellerna omvandlades ljuset direkt till elektriska signaler. Elektronik och datorer var redo att också ta över bildområdet på samma sätt som man visat sin förmåga inom andra informationsområden. Utvecklingen fortsätter Liksom bilen, flygplanet och TV är digital fotografering resultatet av en rad upptäckter och uppfinningar, som från början inte hade något med varandra att göra: Integrerade kretsar och mikroprocessorer utvecklades för helt andra ändamål. Samtidigt med Mavica introducerade IBM i USA sin första persondator. Därefter kunde det bara gå åt ett håll. Digitalkameror började dyka upp i samband med nyhetsuppdrag och PC:n revolutionerade kontorsarbetet i takt med att det skrevs användarvänliga programvaror. Men möjligheterna inom fotografi började också att visa sig, och bakom kulisserna arbetades det febrilt med att ta fram gemensamma standarder, så att t. ex. en skanner från den ena tillverkaren kunde prata med en dator från en annan. Filformat skulle skapas och accepteras, och det var överhuvudtaget en mängd olika pusselbitar som skulle falla på plats. Ordet "digitalkamera" dök upp omkring 1995 och ersatte "elektronisk stillbild". Genombrottet Runt 1990 började det hända saker: PC:n hade blivit så pass billig att man för ett rimligt pris kunde få tillräckligt med datorkapacitet för att skriva och räkna, och prestandan steg kraftigt de följande åren. Datakapacitet och lagringsmedier är lika viktiga förutsättningar för digital foto-grafering som själva kameran. Canon kom 1990 med den första egentliga och användbara digitalkameran, Canon Ion, som prismässigt kunde konkurrera med en bra spegelreflexkamera. Det fick Olympus 3040 plats 50 bilder på en liten 2-tums banddiskett. Bildkvaliteten var dålig men framtiden lovande. Och långsamt men säkert började saker att ta form. Bildformat fastslogs, det dök upp bildbehandlingsprogram med Adobe Photoshop i spetsen och inte minst blev hårddiskarna större, processorerna snabbare och RAM-minne i mängder, kvaliteter och priser som gjorde det möjligt att skapa bildfiler som i storlek möjliggjorde en kvalitetsmässig konkurrens med filmbaserad fotografi. Apples Mac var på den 1

6 tiden den helt dominerande datortypen när man talade om bildbehandling men i och med introduktionen av operativsystemet Windows 95 började den billigare och minst lika bra PC:n sakta men säkert knappa in på Macens försprång. Under 1995 var Olympus i täten, följt av i synnerhet Canon. Kunderna var främst skolor, institutioner och företag. Även Kodak gjorde många och billiga, enkla digitalkameror, men satsade dessutom på proffsmarknaden och gjorde digitala versioner av Canons och Nikons toppkameror. Den egentliga vändpunkten kom runt Olympus kunde nu leverera några särdeles kompetenta kameror till konkurrenskraftiga priser, och den 15 juni Canon. Upplösning 640*480 (0,3 megapixel) introducerade Nikon den digitala spegelreflexkameran D1, och därmed var de flesta pressfotografer helsålda. Nu var priset rimligt och kvaliteten tillräcklig. D1:an vidareutvecklades 2001 till D1X och D1H, kort efter att Canon till slut kom in i matchen med sin D30. Lämplig utrustning F. Jay Haynes, självporträtt, 27 år. 2

7 Teknik För att ha en chans att få kontroll över sina bilder måste man lära sig hur kamera och objektiv fungerar. Dessutom tillkommer en hel del kringutrustning som man också bör behärska. Här kommer tyngdpunkten att ligga på digitala systemkameror eftersom här finns stora valmöjligheter när man komponerar sin utrustning utgående från egna motivområden. Pocketkameran, eller den vanliga knäpparkameran, köps som en enhet och det finns små möjligheter att utöka dess prestanda annat än med större minne och kanske försättslinser för närbilder, vidvinkel och tele. Sensor (Bildelement) Egentligen är det ingen större skillnad på en analog och digital kamera. Enda är att filmen ersatts med en elektronisk film = sensor. Sedan behövs en viss kringutrustning för att använda nyheten. Det finns tre typer av bildelement: CCD eller CMOS och Foveon. De två föregående har ungefär samma funktion med olika konstruktion. CMOS (Canon) drar betydligt mindre ström än CCD (Nikon m.fl.). Foveon X3- CCD element kretsen (Fuji) har en annan konstruktion som kan tillåta hög upplösning och kanske blir framtidens bildelement. Ovanpå bildelementet sitter ett färgfilter som gör varje pixel känslig för en grundfärg: röd R, grön G och blå B. Med hjälp av grundfärgerna RGB kan man blanda alla färger. Vitt är summan av alla färger och svart avsaknad av färger. Jämför med en TV-rutan. Färgfiltret är uppdelat i grupper om fyra, varje punkt i gruppen är känsligt för en färg utom grönt som har två punkter (mänskliga ögat är speciellt känsligt för gröna nyanser). Foveon-kretsen fungerar på principen att kisel kan filtrera olika färger. Foveon X3 Blått har dålig förmåga att tränga igenom kretsen medan rött ljus har god. Varje pixel får på detta sätt information om färgen och därav namnet X3. Framför sensorn finns ett s. k. lågpassfilter, som har som uppgift både att skydda sensorn och att filtrera bort infrarött och ultraviolett ljus. Lågpassfiltret skapar automatiskt en viss suddighet i bilden för att motverka moaré (uppträder som flerfärgade ytor på motiv med fint mönster - syns ibland i TV när någon har en finrutad kostym). Det här betyder också att bilden är oskarp och måste skärpas efteråt. Damm på sensorn? Det är oundvikligt, förr eller senare har du damm på sensorn. Egentligen finns dammet på lågpassfiltret som finns framför sensorn. Lågpassfiltret är oerhört känsligt och får aldrig beröras. Det enda rätta är att blåsa bort det. Använd en blåsbälg. Om skräpet inte lossar, sänd till verkstad. Nu skall man inte överdriva problemet. Jag har tagit många tusen bilder med digikamera och endast några gånger haft dammproblem. Det var mycket värre under filmtiden (och svårare att reparera). Moderna kameror har inbyggd dammbortagning. Om man redan har dammprickar på bilden är det lätt att ta bort i Photoshop. 3

8 Kamerans upplösning En kameras upplösning har betydelse för bildkvaliteten. Kameran till höger har en upplösning på 3,34 megapixel, eller pixel. Det är tillräckligt för de flesta ändamål och kan ge en hyfsad bild upp till A4 format. Ju fler punkter kameran kan använda för att återge en bild desto mer detaljerad kommer den att bli. Man talar i sammanhanget om kamerans upplösning, alltså hur många pixlar som kameran upplöser bilden i. En högre upplösning ger bättre detalj- och färgåtergivning och därmed också bättre bildkvalitet. Betyder det då att två kameror med samma upplösning också har samma bildkvalitet? Nej, också andra Nikon Coolpix faktorer spelar in. Det är stor skillnad på kvaliteten hos bl. a. objektiv, sökare och inte minst storleken på den sensor som skapar bilden. Om sensorn rent fysiskt är större och upplösningen densamma, blir varje pixel större på den stora kameran, vilket i regel ger bättre bilder. Man får inte heller glömma den programvara, som finns i kameran och medföljande programvara. Det är i dessa program som bildinformationen avkodas och bilden skapas. Hur många pixlar Den hetaste diskussionen just nu är hur många pixlar (punkter) en kameras sensor har/bör ha. Man talar om 4-5 milj. pixlar i en vanlig knäpparkamera, systemkamerorna har upp till miljoner pixlar. Filerna blir också stora minneskortet fylls snabbt, skrivning till minneskort tar lång tid, hårdskivan på datorn fylls i rasande takt. Så frågan är: Hur många har man verkligen behov av? DPI Det är viktigt att komma ihåg, att bilderna skall framställas i olika upplösningar, beroende på vad de skall användas till. När bilderna skall användas talar man inte längre om pixlar, utan om upplösning i DPI (dots per inch). För dpi gäller att ju högre upplösningen är desto större blir bildfilen. Det är mycket stor skillnad i kvalitetskraven på en bild, beroende på om den ska tryckas på t.ex. tidningspapper eller på glättat papper i en bok, eller kanske publiceras på nätet. Under alla omständigheter gäller att bilden ska levereras i rätt upplösning. Är upplösningen för låg blir bilden inte så bra som den kunnat bli. Är upplösningen å andra sidan för hög leder det inte till något annat än att filen blir onödigt stor. Vitbalans När man använder film väljer man mellan olika slag av film beroende på belysning. I dagsljus använde man dagsljusfilm och i elljus elljusfilm. I skugga satt man på ett skylightfilter för att minska det blå ljuset. Välj rätt DPI Justera dpi-upplösningen i bildbehandlingsprogrammet. Skärmbilder, t.ex. hemsidor Dagstidning Veckotidning Tidskrift Boktryck Skrivare 72 dpi eller 96 dpi 185 dpi 200 dpi 250 dpi 300 dpi 300 dpi Särskilt när det gäller skrivare är dpi-värdena i tabellen bara vägledande. Se efter om det i praktiken överhuvudtaget är möjligt att se skillnad mellan utskrifter i t ex. 200 och 300 dpi. Vitbalans i en digitalkamera är samma som att byta film och detta sker helt automatiskt av kameran och i de flesta fall fungerar det utmärkt. De gånger automatisk vitbalans misslyckas är vid enfärgade motiv där det inte finns någon vit referens att ställa in. Då kan det vara bra att manuellt ställa in 4

9 vitbalansen efter de förhållanden som råder. Exempel kan vara solnedgångar, "blå timmen" efter solnedgång, natt, etc. Man kan alltid direkt kontrollera resultatet på LCD-displayen och ändra vid behov. Färgdjup Färgdjup är ett mått på hur många färger en bild innehåller. Färgdjupet mäts i bitar. (En bit (b) kan ha två värden, antingen 0 eller 1 av eller på.) Åtta bitar är en byte (B). Eftersom varje bit har ett 0- eller 1-läge finns det 2 8 =256 möjligheter eller för en bild 256 gråskalor eller 256 färger. Detta räcker till för en svartvit bild eller enkel färgbild (gif-format). Ögat kan urskilja mer än 256 nyanser och därför reseveras en byte (B) för varje färgkanal (RGB) och nu har man till förfogande 256*256*256=16,7 miljoner färger (2 24 ). Det sägs att en digital kamera tar bilderna i 24 bitar och levererar i 8 bitar. Detta låter kryptiskt, men leveransen sker i 8 bitar per färgkanal och 8R+8G+8B=24RGB. Varför används då 48 bits färgdjup? Det finns skannrar som behärskar ett utökat färgdjup (16 bit/kanal). Detta ger en ökad möjlighet att arbeta med färgnyanser. Observera att bildprogrammet också skall kunna använda sig av det utökade färgdjupet, t. ex. Photoshop. När bilden är bearbetad skall den konverteras till 24 bits färgdjup. Färgdjup Passar för Färgdjup Färgnyanser Svartvit grafik 1 2 Svartvit bild Förenklad färgbild RGB, CMYK eller gråskala Digitalkameran (och data-, TV-skärmen) fungerar i RGB-läge, av vilket det finns två typer: srgb och Adobe RGB Den förra typen innehåller färre nyanser än den senare. Färgrymden kan justeras endast i ett fåtal program som t. ex. Photoshop. Fotografi 24 16,7 milj RGB Utgår ifrån svart (som är brist på färg) till vilken adderas rött, grönt och blått. Kallas också därför för Additiva grundfärger. Detta kan visas med tre projektorer som varje projicerar en grundfärg och skärningspunkten i mitten blir vit. CMYK Utgår från vit färg och drar ifrån Cyan (turkos), Magenta (violett) och Yellow (gul). Kallas för Subtraktiva grundfärger. Summan av dessa färger borde bli svart, men blir i verklighet något smutsbrun-grått. Därför tillfogas K (key) svart färg. CMYK används av skrivare där färg trycks på papper. srgb eller RGB? De mer avancerade kamerorna ger alternativ att fotografera i färgrymden srgb eller RGB Vilket skall man då välja? srgb Färre antal färger och bättre anpassad för visning på skärm RGB Innehåller större antal färger. Används för för utskrift på papper (bläckstråleskrivare). 5

10 CMYK-läge kan användas i specialsituationer när man vill förvissa sig om att en färg är tryckbar innan man sänder bilden till tryckeriet, men praktiken behöver man inte bry sig om färgmetoder eftersom färgerna automatiskt konverteras till rätt färgläge när de sänds till skrivaren. Bildformat Många digitalkameror har bildformatet ca 4:3 som avviker från 35 mm formatets 3:2 förhållande men är mera anpassad till dator- eller TV-skärmen. Nikons och Canons spegelreflexkameror har förhållandet 3:2. Nytt: Just nu har första kameran för 16:9 formatet introducerats. Anpassat för bredbilds TV. (Se Trender.) Anm. Kameror där man kan ställa in olika bildformat använder hela sensorn och bilden beskärs i efterhand av kamerans processor. Detta för att förenkla direktutskrivning till skrivare (utan att gå omvägen via dator). Fotolabb använder informationen. Det finns program som kanske kan ta fram de kapade delarna av bilden. Gråskala Snabbaste sättet att skapa gråskala är att konvertera i Photoshop eller annat bildhanteringsprogram. Filstorleken minskar till 1 / 3. Om man skannar in en svartvit bild är det att rekommendera att skanna in i 16,7 miljoner färger och sedan konvertera för att bibehålla all information. Histogram Många mer avancerade digitalkameror kan visa histogram på LCD-displayen. Visar grafiskt spridningen av färg och ljusstyrka. Histogrammet visar om det finns teckning både i mörka och ljusa partier av bilden. Exemplet till höger visar att det finns teckning från svart till vitt. En hög topp för svart (till vänster), och en aning vitt (högra sidan). Det finns en smal spalt till vänster som inte täcks av histogrammet och det är en uppmaning att finjustera exponeringen (kanske - 1 / 3 steg). Interpolering Interpolering är ett matematiskt sätt att bestämma medelvärden. Om värdena inte befinner sig på en rak linje utan på en kurva måste man använda interpolering. I bildsammanhang innebär det att sätta in pixlar mellan befintliga om man förstorar en bild. I figurparet till vänster är det enkelt - alla pixlar är av samma färg (röda) och det är bara att sätta in några röda till mellan de befintliga. I figurparet till höger blir det besvärligare, rött och grönt, och mellanrummet mellan dem skall fyllas med någon färg. Nu behövs interpolering. Det här visar också att man inte kan förstora en bild med gott resultat. Vid förstoringen måste tillföras pixlar med konstgjord/uppskattad färg. 6

11 Färgbrus Det finns lågkänslig, finkornig film och högkänslig, grovkornig film. Men det finns inte högkänslig film med fint korn. Samma är det med den digitala bilden. Om man ställer in hög känslighet, t. ex ISO får man också grovt korn, eller färgbrus. Bruset ger sig tillkänna som olikfärgade pixlar i en yta som borde vara jämnfärgad. Bilden till höger är en delförstoring ca. 5-6 gångers förstoring av en kvällsbild tagen med 400 ISO. De flesta digitalkameror ställer automatiskt in känsligheten efter behov. Vill man styra exponeringen kan man själv ställa in känsligheten. Viktigt är också kamerans egen programvara. Två likvärdiga kameror kan prestera olika mängd brus under exakt samma förhållanden. Kameror kan ha en funktion som minskar bruset men det tar en avsevärd tid, flera sekunder, och under den tid är kameran låst. En fysiskt liten sensor ger i allmänhet mera brus än en kamera med stor sensor. Bruset kan minskas med lämpligt program, t. ex. NeatImage som kan laddas ner från Internet och är kostnadsfritt att använda för privat bruk. Från sensor till minneskort Bilden fångas på sensorn och lagras på kamerans minneskort. Men före lagringen passerar informationen kamerans processor. I processorn behandlas bilden enligt de parametrar man givit i inställningsmenyer eller som tillverkaren programmerat in. Här kan man själv ställa in filformat, pixelantal, komprimering, kontrast, färgmättnad, skärpa, vitbalans, ISO, etc. Råformatet sparas direkt på minneskortet. Alla ändringar sker i ett bildbehandlingsprogram. 7

12 Kameratyper Kompaktkamera (Pocketkamera) Den traditionella kameran där filmen ersatts med en sensor. De finns i många prislägen, alltifrån de simplaste som saknar alla de egenskaper man önskar till avancerade kameror som innehåller mer funktioner än man behöver. En viktig detalj är objektivet som bör ha tillräcklig ljusstyrka (omkring 2,8) samt förmåga att rita skarpt. Zoomomfånget borde vara minst 3X. (Observera att den s. k. digitala zoomen är värdelös. Bilden beskärs och resultatet interpoleras upp till normal bildstorlek. Det kan man göra bättre i Photoshop och dessutom ha marginal kring bilden.) Här lönar det sig att läsa kameratester för att kunna skilja smörja från excelenta produkter. Här gäller väl att man betalar för vad man får. Stora kända märken står också för sina produkter, t. ex. Canon, Nikon, Konica-Minolta (sålt åt Sony), Olympus, m. fl. Canon PowerShot S2 IS Nikon Coolpix 8400 Spegelreflexkamera ESR (enögd spegelreflex, på engelska SLR). En avancerad elektronisk kamera där filmen ersatts av en CCD, lagringsmedium (= något slag av minneskort) och en buffert att lagra bilderna i innan de skrivs till kortet. Dessutom en display (LCD) på baksidan som visar bilder efter exponering och på minneskortet. (Observera att man kan inte använda displayen som sökare vid fotografering eftersom spegeln är i vägen - men numera kan man = Live view.) Kameratypen är en del i ett system och en stor del av tillbehören är samma som till filmversionen och kan användas. Ibland har vissa begränsningar införts, t. ex. att manuella objektiv fungerar inte ljusmätningen (Nikon D70 - D90 och enklare versioner.nu har det kommit kameror med inbyggd dammbortagning.). En nackdel i en digital ESR är avsaknaden av film Nikon D2x som dras fram. Bildsensorn är fast och med tiden samlas damm som ger sig tillkänna som svarta prickar. Det är svårt att själv rengöra sensorn och i värsta fall kan man helt förstöra den. Dammet kommer i allmänhet vid objektivbyten så det gäller att hålla objektiv och kamerahus dammfria. En annan orsak kan vara att kameran är påslagen vid byte, och då är sensorn elektriskt laddad och suger åt sig damm. Läste 8

13 på Fotosidan att byte av sensor kostar ca kr när kamerahusets pris är ca kr. Det lönar sig att föra kameran till specialist när det blir för mycket damm på sensorn. (Själv har jag ännu inte en endaste dammprick på sensorn efter ca exponeringar, så man bör inte överdriva problemet.) En annan nackdel är att alla fina, dyra vidvinkelobjektiv blir till normal- eller teleobjektiv. Detta beror på sensorns mindre storlek i förhållande till det filmformat objektiven ursprungligen konstruerats för. (Det börjar komma objektiv speciellt för digitalkameror, både märkes- och fristående tillverkare.) Nya trender Får en kamera se ut hur som helst? Ja, varför inte, bara den är funktionell och passar bra i handen och för ögat. Kameran till höger, Casio Exilim, representerar en ny trend: Den tunna kameran. Den är inte tjockare än en kulspetspenna och övrigt i kreditkortsformat (nästan). Optisk sökare saknas. LCD:n på baksidan är stor, 2" - 2½". Det verkar som de senaste försäljningsargumenten gäller vem som har störst LCD. Den är som gjord att förvara i skjortans bröstficka, (men tål den fukten?) Casio Exilim EX

14 Sony Cyber-Shot har inbyggt det mesta en fotograf behöver, t. ex. stort zoomomfång (upp till 15 gånger), fantastisk närgräns, blixt, all den automatik man kan önska sig. P. g. a. sin konstruktion kommer inget damm in i kameran. Stor vridbar LCD på baksidan. Kort sagt allt som man finner i en digital systemkamera, men hittills har alla en sak gemensamt: en usel digital sökare (men LCD:n går att använda hela tiden). Panasonic Lumix DMC-LX1 är den första Sony Cyber-Shot DSC-H1 kameran gjord för TV-formatet 16:9. Kamerahuset av aluminiumlegering. Objektiv Leitz mm f/2,8-4,9. Optisk sökare saknas. Man är hänvisad till 2,5" LCD på baksidan av kameran. Det blir intressant att se om det kommer efterföljare. (Javist har det kommit i massor hösten 2007.) Åtminstone ställer det till problem för objektivtillverkarna eftersom objektivets skärpecirkel utnyttjas dåligt. (Bilden skall vara skarp ända ut till kanterna.) Det är också intressant att notera att traditionella elektronikföretag gett sig in på fotobranschen, t. ex. Panasonic, Sony, Samsung, HP. De Lumix DMC-LX1 har elektronikkunskap och löst bristande kamera- och optikkunskap genom att köpa från kända tillverkare, t. ex. Leitz, Zeiss. Kameramobiler Det finns två miljarder (ja, du läste rätt, st. enligt textstv sept. 2005) mobiltelefoner i bruk i världen. Kameramobiler har funnits i några år och var rätt så anspråkslösa i starten. Ca 0,3 milj. pixlar och ett luddigt objektiv. Mobiloperatörerna utvecklar sina tjänster och överföringen (och andra tjänster) blir allt snabbare. I dag pressar mobiltillverkarna in sensorer med tre milj. pixlar och objektiv från kända tillverkare. Problemet i dag är att förse mobilerna med tillräckligt avancerade objektiv (utrymmesbrist) för seriös fotografering. men vänta bara, snart finns de. Kameramobilerna är redan en plåga i skolor och på krogen, samt underlättar industrispionage. Snart är varje ägare möjlighet att bli en paparazzifotograf. Det är dags att ta kameramobilerna på allvar. Nokia N90 kameramobil. Objektiv f/2,9-5,5 mm. Autofokus, 2 milj. Pixel. Bild och video + en massa annat. Ja - den fungerar också som telefon. 10

15 Kuriosa Minox, känd tillverkare av spionkameran med samma namn, har tillverkat några kameror som påminner om klassiska filmkameror men i miniatyrformat. Några av dem är digitala. På bilden Rolleiflex och Leica M3. De har blygsamma data, inget zoomobjektiv (originalen har fast brännvidd). Minox Hur skulle det vara med en panoramakamera i det klassiska formatet 6*17 med en sensor som innehåller 160 miljoner pixlar (7500*21250 pixlar). Här finns resurser att blåsa upp till jätteförstoringar. Pris ca Tillverkare Seitz Phototecnik AG, Schweitz. Seitz Digital camera Filformat Det finns ett antal olika filformat för digitala bilder. Till de flesta avancerade bildbehandlingsprogram som Adobe Photoshop och Corel Photo-Paint finns specialformat som gör att man kan bearbeta bilderna och spara en mängd tilläggsinfonnation utöver själva bilden. Man kan också spara bilden i olika format beroende på vad den skall användas till. GIF Graphics Interchange Format är en standard för icke-förstörande komprimering av bilder. Formatet är populärt på webben eftersom det finns möjlighet att skapa enkla animationer. En GIF-bild kan endast innehålla 256 färger och är inte lämpligt för fotografier men lämpligt för grafiskt material. JPEG JPEG står för Joint Photographic Experts Group. Bilder i JPEG-format har alltid 3 bytes (24 bitar) per pixel. JPEG-bilden kan innehålla 16,7 miljoner färger och lämpar sig därför bra för fotografier. På grund av den effektiva (men förstörande) komprimeringen har JPEG blivit ett standardformat på Internet. Många digitalkameror använder JPEG som standardformat. Egentligen är JPG en färdig produkt för webben eller utskrift och aldrig något man jobbar med. Det är bättre att spara i.psd som inte har förstörande komprimering (men det blir stora filer). TIFF TIFF (Tagged Image File Format) utvecklades som ett flexibelt format för att föra över bildinformation från t.ex. bildläsare till bildbehandlingsprogram. Formatet används flitigt i desktop publishing-sammanhang. 11

16 RAW Formatet innehåller obearbetad bildinformation som den registreras på sensorn. Indexet kan vara något annat, beroende på tillverkare. Nikons.raw heter.nef men behandlas på samma sätt. Bilderna bör efterbehandlas i något bildhanteringsprogram. Raw-bild öppnad i Photoshop CS4. Här skall man ställa in färgbalans, exponering, skärpa och en hel massa annat innan bilden går vidare till redigering. Sedan kan den sparas i valfritt format. PSD När man redigerar ett fotografi i Photoshop och öppnat t. ex. ett justeringslager och lagerpaletten visar två eller fler lager, föreslår programmet att filen skall sparas som.psd. Väljer man Spara som (Save As) kan man spara i.jpg eller.tif (och många fler alternativ), men Photoshop envisas med att fråga om man inte också skall spara som.pdf. Varför? En.pdf-fil innehåller alla de lager som skapats och det har man nytta av om man senare fortsätter med redigeringen. PSD är Adobes eget format. Bilden är inte komprimerad vilket betyder stora filer. Nåja, hårdskivor och DVD-skivor är billiga i dag - det lönar sig att spara också som.psd. Andra bildredigeringsprogram har egna index. Observera att en.psd-fil kan skrivas ut från Photoshop. Photoshop CS4 12

17 Objektiv Objektivet är den viktigaste detaljen på en kamera. Dess uppgift är att avbilda skarpt utan färgeller distortionsfel. Är objektivet dåligt, ger oskarpa bilder, är också hela kameran värdelös, men man bör ställa kravet på objektiv i relation till önskat resultat. Om man nöjer sig med 9 * 12 kopior behöver man inte ställa så höga krav som om man vill skriva ut A4 eller större. Alla tillverkare har ett imponerande stort urval objektiv. (Canon) Bränvidder i digitalåldern En gång i tiden hade nästan alla kameror samma filmformat (syftar på 35 mm formatet givetvis finns andra format). Då visste man exakt bildvinkeln hos ett objektiv och också övriga egenskaper såsom skärpedjup vid olika bländare. Nu, när bildsensorn kan ha vilket format som helst förändras objektivets bildvinkel i förhållande till sensorns storlek. Här kommer en förvandlingstabell för de vanliga sensorstorlekar och brännvidder (bildvinkel horisontell, brännvidder i mm): Observera att jag i detta kompendium är konservativ och i följande beskrivning om brännvidder relaterar till fullformat. Supervidvinkel Vidvinkel Normal Kort tele Långt tele Sensorstorlek [mm]/ bildvinkel ,5 5 2,5 Fullformat 36* DX (23,7*15,6) APS-C (22,7*15,1) 9, /3" (17,8*13,4) 7, /3" (8,8*6,6) 3,7 4,4 5,2 6,3 7,6 9, /1,8" (7,7*5,3) 3 3,6 4,3 5,1 6,2 7,7 9, /2,5" (5,8*4,3) 2,4 2,9 3,5 4,1 5 6, /2,7" (5,3*4,0) 2,2 2,6 3,1 3,8 4,5 5,7 7, /3,2" (4,5*3,4) 1,9 2,3 2,6 3,2 3,9 4,9 6,2 8, Källa: Allt om Digitalfoto 13

18 Objektivets skärpecirkel Ibland hänvisar jag till objektivets skärpecirkel. Ett objektiv skapar en cirkelrund bild, skarpast i mitten och mera oskarp och kontrastlös längre ut i kanten. Nu gäller det att placera bildrutan på det ställe där bilden avbildas med tillräcklig skärpa. Objektivtillverkarna har problem, i synnerhet med vidvinkelobjektiv, eftersom avståndet från objektivets brännpunkt till hörnen av bilden är större än i mitten. Därav ljusbortfall i hörnen = hörnen blir mörka. Brännviddsförlängning I annonser och kamerabroschyrer för digitala kameror nämns begreppet brännviddsförlängning. (Det finns endast ett fåtal kameror med sensor som motsvarar det ursprungliga 35 mm formatet.) Egentligen borde man tala om bildvinkelförändring, men vem kommer ihåg ett objektivs bildvinkel (ex. 135 mm objektiv = 18 ). Det är lättare att berätta vad objektivets brännvidd på digitalkameran motsvaras av på en 35 mm kamera. Brännvidd, ljusstyrka, skärpedjup är fortfarande det som anges på objektivet, inte vad det motsvarar. (Bilddvinkeln mäts på diagonalen.) Om exempelobjektivet 135 mm sätts på en digital ESR med förlängningsfaktor 1,6 är den skenbara brännvidden 135 * 1,6 = ca. 210 mm. Men objektivet har inte förändrats, längd och ljusstyrka är den ursprungliga. Bildvinkeln har ändrat till 13,5, vilket motsvarar 210 mm brännvidd. Bildvinkeländring för olika stora sensorer, fullformat (Canon, Nikon och Sony) och DX-format (Nikon m. fl.) 14

19 Objektivets konstruktion Objektivet på bilden är utbytbart Canon Zoom mm / f 1:3,5-4,5 och passar både för traditionell 35 mm. kamera och digital ESR. Det har följande egenskaper: 1 Filtergänga, i dethär fallet i67 mm. (Enklare pocketkameror kan helt sakna filtergänga.) 2 Zoomobjektiv med upp till linser som rör sig i grupper eller enskilt och ibland tillverkade av specialglas. 3 Manuell zoomring. (Pocketkameror saknar oftast ringen och zoomningen sker med motor.) 4 Bländare som reglerar hur mycket ljus som släpps in i kameran. Bländaren är av iristyp, vilket innebär att den består av ett antal lameller som vrids innåt och minskar ljusöppningen. Förutom att den påverkar exponeringen inverkar den också på skärpedjupet. 5 Elmotor för bländaren. Kan också vara mekanisk och ställs in med en ring placerad runt objektivet. 6 Skärpeinställningsmotor och kretskort. I detta fall sköts skärpeinställningen av en ultraljudmotor, USM, men det finns på enklare objektiv en vanlig elmotor i kamerahuset som sköter samma sak. Via kretskortet, kallas också CPU, kommunicerar objektivet med kameran. Kameran berättar var skärpan skall ställas och vilken bländare och objektivet bekräftar att uppgiften är slutförd. 7 Manuell avståndsinställningsring. Kan vara bra när kameran inte hittar skärpan p. g. a. enfärgad yta, eller annars bara ställer in på fel avstånd. Objektiv för digital ESR I princip kan alla autofokusobjektiv för 35 mm fullformatkameror användas på digitala ESR. Objektivens skärpecirkel är större än vad som behövs för det mindre bildformatet och det är bara bra, för man utnyttjar det bästa i objektivet. Nackdel är att ett supervidvinkelobjektiv blir vidvinkelobjektiv. Framför bildsensorn finns en glasskiva (lågpassfilter) som eliminerar bl. a. infrarött ljus och den kan skapa reflexer i objektivets bakre lins. Dessutom uppstår andra problem p. g. a. samma skiva. Nu börjar det tillverkas objektiv mera anpassade för det mindre digitalformatet, i synnerhet korta brännvidder. Observera att de nya objektiven inte kan sättas på en fullformat ESR. Bildstabilisator Alla tillverkare har i dag infört bildstabilisering. Det har utkristalliserats två lösningar: Rörligt linspaket i objektivet. Objektivet/kameran känner av kameraskakningar och kompenserar genom att flytta linspaketet. Kan skräddarsys för objektiv med olika brännvidd och ljusstyrka. Som bonus erhålls dessutom en stabil bild i sökaren. Nackdelen är dyrare objektiv. Rörlig sensor. Kameran känner av skakningar och sensorn rör sig i takt med skakningarna. En stor fördel är att alla objektiv har bildstabilisering. Nacdelen är att om stabiliseringen går sönder påverkar det all fotografering (reparation eller ny kamera) Sökarbilden fortfarande suddig. 15 Bildstabilisering i objektiv och kamerahus

20 Autofokus Alla kameror med fast objektiv har autofokusmotorn i kamerahuset (pocketkameror). Det har också alla ESR-kameror för enklare objektiv. Behovet av bättre fokuseringsmotor uppstod med långa teleobjektiv och makroobjektiv där utdraget är stort. Dessutom var motorn i kamerahuset högljudd och långsam. Nu får man en snabb reaktion på avståndsinställningen och dessutom praktiskt taget ljudlös. Om det dessutom kombineras med intern avståndsinställning förändras inte objektivets längd och objektivet blir mycket stabilt. Motorerna i de mest avancerade objektiven fungerar med ultraljud. Nikon har gått ett steg längre, på gott och ont, när de slopat fokuseringsmotorn i kamerahuset i sina billigaste instegsmodeller, t. ex D5000. Detta innebär att man inte kan använda objektiv som saknar inbyggd fokuseringsmotor. Två versioner av fokuseringsmotorer (Canon USM I och USM II) Fast brännvidd Här kan man dela in objektiven i supervidvinkel-, vidvinkel-, normal- och teleobjektiv samt specialobjektiv. Gemensamt för alla objektiv med fast brännvidd är att de kan tillverkas med hög ljusstyrka, optiska fel eliminerade, låg vikt till hyfsade priser. Nackdelen är att man själv får fungera som zoom, d. v. s. ta ett eller flera steg framåt eller bakåt. Supervidvinkel Brännvidd mm. Komplicerad tillverkning och blir dyra vid höga ljusstyrkor. Supervidvinkel(Canon EF14 mm f/2,8l USM) 16