Döden lurar överallt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Döden lurar överallt"

Transkript

1 Döden lurar överallt

2 Anders Borg. Nummer ett på listan över före detta fältbiologer vars samvete skrumpnat samman och dött i vuxen ålder. Levererade en budget hösten 2007 som var en käftsmäll till naturvården och en kniv i ryggen på tusentals utrotningshotade arter. Reservatsbildningen får 450 miljoner kronor mindre under tre år, något som strider mot EU-direktiv och FN-konventioner. Fältbiologen 3/007 Känns det gött att förråda din ungdoms björnar och sångsvanar Anders?

3 innehåll 20 De kommer aldrig tillbaka 8 Död och förintelse på gigantisk skala Livet på liket 14 En dag får de dig också Frystorkning 16 Revolutionerande begravningsmetod Hafwstjädern ropar 20 Phalacrocorax flyger igen Alltid i Fältbiologen Tips och notiser 5 Smaskigt recept, läsardikt och Sally Mann Debatt 6 Minikikare och bäverattacker Hotspot 7 Stora vyer, husbilar och valar Förlaget 25 Nya snygga linnen Minifältis 26 Spela ett spel med döden 5 Vi vet allt 28 Strandskydd och grönblåa däggdjur Krönika 29 Konstnär med dåligt samvete På stan 29 Vi vill bli mosade av klövdjur Aktuellt & internt 30 Rapporteringar från land och rike FÄLTBIOLOGEN är Fältbiologernas medlemstidning som utkommer med fyra nummer per år och distribueras gratis till alla medlemmar. Skolor och andra intresserade kan prenumerera genom att sätta in 250 kr på postgiro Märk talongen Prenumeration på Fältbiologen. Tidningen Fältbiologen produceras av en ideellt arbetande redaktion. Redaktionen tar sig rätten att redigera inkomna texter. För icke beställt material ansvaras ej. OMSLAG Fram: Aron Hejdström Sidan 2: John Green & Jennie Wadman Bak: Foto: Frida Klingberg, Östra kyrkogården, Göteborg REDAKTIONEN Lars Axelsson, Lisa Behrenfeldt, John Green, Aron Hejdström, Miriam Löwenstein och Jennie Wadman. Mail till redaktionen: Gäller det prenumeration, kontakta föreningens kansli: Adress: Fältbiologen, Brunnsgatan 62, Gävle. Ansvarig utgivare: Jennie Wadman TRYCKINFO Tryck: Risbergs Information & Media AB Papper: Multi Art Matt 115 g, Svanenmärkt Upplaga: 4500 exemplar Fältbiologen 3/007 3

4 ledare & notiser Redaktionen tipsar: Vi vill ha din hjälp att skapa denna tidning. Har du intr Dagsländan och kreosotbusken En dagslända lever högst några dagar efter att den avslutat sitt larvstadie. Vissa arters liv varar bara några timmar vilket är allt som behövs för att de ska para sig och sedan dö. För människan ter sig deras liv extremt korta och förbifladdrande. Men ur dagsländans perspektiv är varje sekund ett ögonblick att ta vara på, lika långt för dem som ett år är för oss. Människan är en långsam koloss som oändligt segt rör sig genom århundranden. I södra Kalifornien växer en kreosotbuske som genom kloning fortsatt leva i över år och som fortfarande vägrar att dö. När den ser på en människas liv är det kanske som att titta på en film i snabbspolnings-läge. Tjattrande rusar vi omkring, planlöst och förvirrat innan vi plötsligt faller ihop och dör utan att ens upplevt en timme av buskens liv. Döden är slutet. Döden var slutet för Sebastien, Ilya, David och flera andra som dött när de kämpat mot miljöförstöring och rovdrift på planeten. Överkörd av tåg med radioaktivt avfall, mördad av nazister vid antikärnkrafts-läger, krossad av fallande träd under gammelskogs-avverkning. Döden kommer vara slutet för dig och mig, oavsett om det blir lugnt i en säng eller på en barrikad. När du dör kommer du aldrig mer få se de månghundraåriga tallarna djupt inne i de sista gammelskogarna eller kravla omkring på en fjällbrant och försöka hitta det sällsynta halvgräset Arvid. Du kommer aldrig mer få en chans att storma ett möte med bestämmande slipsklädda gubbiga gubbar, kasta ut dem och säga att nu får det fan vara slut på den här skiten eller stå mitt i vägen för avverkningsmaskinerna och tjafsa med polisen. Du kommer aldrig mer få ragla upp innan soluppgången för att du hoppas att sällsynt fågel nr 7 flyger in från havet den här morgonen fast den inte gjorde det igår och du kommer aldrig igen hångla i ett nät högt uppe mellan träd mitt i natten. Men döden är också en början. Döda träd ger livsrum, näring och hem åt en mångfald av svampar, mossor, lavar och insekter. Döda djur blir mat åt andra djur. Diptera calliphoridae, spyflugorna, är bland de första som hälsar på en död kropp, mänsklig eller djurlig, för att lägga sina ägg, framförallt i ansiktet. Där lever larverna, även kallade likmaskar, på de ruttnande kropparna som får påhälsning av allt fler insekter och asätare innan de slutligen brutits ner i jorden igen. Så kommer även våra kroppar att fortsätta i kretsloppet. På lite olika vägar beroende på om man kremeras, frystorkas eller nåt annat. Vem är du?, frågar en gravallvarlig Max von Sydow-riddare när detta nummer av Fältbiologen kommer skridande över stranden. Fältbiologen nr svarar: Jag är Död n. Skogsstyrelsen styr upp Skogsstyrelsen genom sin Generaldirektör Göran Enander tar steg i rätt riktning. De föreslår reviderade mål och nödvändiga satsningar för att bevara den biologiska mångfalden i skogen. Målet för arealen skyddad skogsmark inom ramen för Levande skogar måste utökas. År 2020 ska 1,6 miljoner hektar produktiv skogsmark, motsvarande omkring 7 procent av all skog i Sverige, vara skyddad som naturreservat eller liknande. Förslaget innebär en ökning med hektar jämfört med gällande delmål för år Skogsbolagen skriker förstås rakt ut. Bland annat Jerker Karlsson, VD för SCA Skog, tycker tydligen inte att det duger att redovisa vinster som tex 2 miljarder kronor före skatt för årets andra kvartal, utan häver ur sig saker som Den äldre skogen måste ransoneras i avvaktan på att de väl växande ungskogar som anlagts under det senaste halvseklet blir mogna för avverkning om några decennier. Med andra ord vet Jerker att han och hans kompisar i skogsindustrin överavverkat skogen och för att fortsätta casha in lär de nu hugga ner gammelskogen i väntan på att det händer nåt med plantagerna. Hållbar utveckling någon? Fältbiologen 3/007 Lars Axelsson redaktionen Nu finns Fältbiologen på internet. Där kan du ladda ner alla nummer från och med 2003 i formatet PDF samt läsa om redaktionen.

5 esse för färg, form, layout eller fotografi? Då är redaktionen rätt plats för dig. Kom på nästa möte vettja! Om du istället gillar att laga god näringsrik mat så är du varmt välkommen att bli vår personliga matlagare. tips och notiser Dikt från en läsare: I världens utkanter, långt från kafferep och tanter, låg en skog, där människan bara tog. Träden togs i all hast, och förvandlades fort till plast. Allt vi ser, är ett verk av vad naturen ger. Hugg ner blommor och blad, så de rika kan bygga ett bubbelbad. När fåglarna dör, vi ej deras fågelsång hör och ingenting stör. Då tar insekterna över och dödar varenda klöver. När naturen försvinner är det ingen som vinner. Tova Svensson, Löberöd Läskigt likgiltigt Ordspråket här ligger en hund begravd, brukar indikera att något fuffens är på gång. Men vad säger man när liket inte har begravts, och det verkligen handlar om ett lik? Sjukt kanske, fast forskarna vid den rättsentomologiska avdelningen på Tennessees universitet skulle säga: vetenskapligt. Dessa forskare har nämligen hägnat in en bit tätvuxen skog med stängsel och taggtråd och sedan dumpat döda människor därinne! Målet är att lära sig den naturliga förruttnelseprocessen hos den mänskliga kroppen så att man kan fastställa hur länge någon varit död vid till exempel ett mord. För er som vill se bilder på ruttnande kropparna har fotokonstnären Sally Mann givit ut boken What remains, där hon traskat runt och fotograferat i vetenskapens lik-skog! Kiskamavaara räddades Vid Kiskamavaara, tre mil öster om Kiruna ligger en urskogsartad skog. Vid ett fältbesök i somras hittade Naturskyddsföreningen hundratals exemplar av femton rödlistade arter, bland annat svampen kritporing (CR). Den 25 september upptäcktes att skogen på uppdrag av markägaren avverkades av Sveaskog. Naturskyddsföreningen lyckades stoppa avverkningen samma dag genom att skapa uppmärksamhet i media, kontakta Sveaskog och framförallt ha en lista med artfynd. Tänk om Sveaskog äntligen skulle ta och börja försöka leva upp till sin egen miljöpolicy? Fältbiologens mattips Folk gör vad som helst för att bli av med de spanska skogssniglarna som invaderar trädgårdslanden. Hacka av huvudet med spaden! Häll på salt! Låt dem drunkna i öl! Sätt elstängsel runt trädgården! En enda kan ge upphov till 200 nya! utropar min mamma och häller kokande vatten över sniglarna. Det finns otaliga makabra tips på hur man bäst har ihjäl den fruktade snigeln. I sommar kom dock det bästa hittills, efter en orgie av saltande, kokande och hackande kan du äta upp din fiende. foto: arkivet Hur du tillagar en mördarsnigel: Lägg sniglarna du samlat i din trädgård i en sil, häll över salt och skölj dem sen intensivt. Koka sniglarna snabbt 6-7 gånger, på så sätt blir du av med det värsta slemmet. Koka därefter sniglarna i en timme tillsammans med morötter, lagerblad och lök. Gör ett snitt i buken på de nu grå och förkrympta sniglarna och krafsa ut innandömet. Sådär, garanterat döda och färdiga att hacka sönder och steka med mycket kryddor. Fältbiologen 3/007

6 debatt På barrikaderna för minikikaren! Hög kvalité, högt pris. Låg kvalité, lågt pris. Sådan är de flestas grundhållning till allehanda varor, även min. Det finns dock undantag. Ett är prisskillnaden mellan stora och små kikare. Att tillverka stora linser av en viss kvalité kostar mer än att tillverka mindre av samma kvalité, en större lins är svårare att få jämn. Därför kan de mindre kikarna i en serie av kikare vara billigare än de större bröderna, mycket billigare. Det starkaste argumentet för stora kikare, upplever jag, är möjligheten att få ett bra förhållande mellan förstoring och frontlinsens diameter. Då man har en låg förstoring och en stor frontlins får man nämligen en ljusstark kikare, något som dels förhöjer upplevelsen, dels underlättar användande i skymning. Mina erfarenheter är dock sådana att bra kvalité på linserna är nog så viktigt som att kikaren släpper igenom mycket ljus. Att en minikikare är liten gör dessutom att man oftare väljer att ta med den än en stor kluns. Den följer med i vardagen och blir inte kvar hemma även om inte skådning är prioriterat då man reser bort. Så det man förlorar i form av några enstaka skymningsminuter får man igen tusenfalt i vardagsupphöjande kikarbeväpnade ögonblick! Även då man går in för att skåda fågel blir dagen mycket häftigare om man slipper det där extra kilot om halsen. En bra utformad kikare är också mycket bekvämare att ha i handen och kan hållas i enhandsgrepp, detta ger mer tid med okularen för ögonen och därmed blir det du som får se den där skrikörnen som de andra missade eller är den som hänger i när bävern äntligen bryter vattenytan. Att låna ut min kikare har dock inte alltid varit det självklara nöje det kan tyckas måste vara, av någon anledning som kanske går att koppla till att det är en minikikare så krävs att man har gjort en mycket precis okularinställning innan man börjar ratta in skärpan. Okularinställning är den anpassning användaren gör av kikaren gentemot sina ögon genom att vrida det ena okularet mellan en plus- och en minusmarkering, en inställning användaren behåller. Då en ev. låntagare tittar i min kikare utan att först göra sig omaket med den berörda inställningen kan denne chockeras över gröten som skådas istället för den åtrådda tranan. Sedan förefaller detta med optik att vara en imagefråga, riktiga skådare har inte minikikare, en bild som förefaller rotad då vissa inte riktigt tar någon med en 8x22 kikare om halsen på allvar. Man kan alltså få riktigt bra kvalité till ett humant pris om man investerar i en bra minikikare. Det gäller dock att hitta en bra, det finns många dåliga. Just eftersom det är billigt att producera små linser går det att göra riktigt dåliga små kikare till inga priser alls, sådana dyker upp överallt. Så till viss del gäller satsen i ingressen, hög kvalité högt pris, de medeldyra till dyra märkena är de jag tycker att man ska satsa på. Deras minimodeller kostar faktiskt bråkdelar av vad deras stora gör.... Erik Börjesson Felaktig bäver-information! Hej! I Fältbiologen nr hävdas i artikeln Det bruna djuret att bävern har som kostvana att livnära sig på barn som förirrat sig från människobyn! Det är mig oförståeligt att en tidning som hävdar sig vara Sveriges främsta organ för natur och miljö-intresserad ungdom far med inkorrekta uppgifter på ett sådant flagrant sätt!! Upprörd Hej Upprörd! Kul att någon reagerar på något som står i vår tidning, det är inte så jättevanligt. Vi tycker det är viktigt att du gör oss uppmärksamma på vårat fel. För att citera Nerikes Allehanda den åttonde augusti i år: Den senaste bäverattacken inträffade förra helgen, ett 100- tal meter nedströms om den kommunala badplatsen vid Norsviken i utkanten av Lindesberg. En familj som hade gått ner till en brygga på västra sidan av ån upptäckte att en bäver simmade en bit ut i ån. I vattnet befann sig två mindre barn, två och ett halvt och fem år gamla, deras mamma och deras mormor. Bävern attackerade mormodern. Köttsår efter klor eller tänder samt en rejäl smäll från svansen innebar att mormodern fick föras till sjukhus. Närpolischef Magnus Luhr berättar att det även finns en tidigare rapport om att ett barn attackerats i Bottenån. Det korrekta av oss hade förstås varit att utöka listan med inte bara barn utan även mormödrar. Vi ber om ursäkt. Redaktionen Fältbiologen 3/007

7 Inte behöver du sticka till latinamerikanska djungler eller förvandla dig själv till ett mygghärdigt överlevnadsproffs för att uppleva lite häftig natur! Här vill Fältbiologen tipsa om platser i Norden med spännande djur, växter och landskap. hotspot Fjordar och fjäll Hav möter berg. Valar möter clownnäbbade lunnefåglar. Tyska monsterhusbilar löper amok på smala bilvägar. Välkomna till Lofoten, Norges natursköna gamla fiskeutpost. text: Lars Axelsson bild: John Green När tekniken för telekommunikation kom till Norge fick även Lofotens avlägsnaste öar telegrafer mycket tidigt. Det var för att snabbt kunna meddela när fiskstimmen nalkades. Fisket är en fortfarande en huvudindustri och sysselsätter cirka 4000 människor på Lofoten, men nu flockas även turiststimmen kring öarna. Lofotens naturscener är vad som lockar besökarna. De för Norge karakteristiska och vackra fjordarna ligger kant i kant med fjälltopp efter fjälltopp. Mellan berg och hav vindlar sig smala vägar fram mellan samhällena. Sommartid kryllar det här av husbilar från hela Europa. Men förstås också en del andra som med hjälp av sin liftartumme, Lofotens kollektivtrafik eller organiserad resa med Fältbiologerna tar sig fram desto billigare. De flesta turistande husbilar lämnar sällan bilvägarna och längs dessa finns stora betongparkeringar ordnade där husbilarna samlar sig för natten för att ha någonstans att ta vägen. Så vill du slippa den mest turist iga känslan ska du ge dig en bit bort, där det går, från de mest välanvända vägarna och campa någonstans där man får vara ifred med havsörnarna och lunnefåglarna. Att hitta någonstans att övernatta kan vara knivigare än vad man är van vid. Norge har allemansrätt, men ibland kan det vara svårt att hitta utrymme att tälta på som inte är en fjällsluttning eller ett hav. Några skogar att tala om kommer du tillexempel inte att hitta här, så ett tips kan vara att kolla upp olika potentiella övernattningsplatser i förväg på en karta. Tyvärr är det omöjligt att ta sig ut till de lite mer avlägsna öarna utan att betala multum för färjor, särskilt jobbigt blir det om man vill ut i de yttersta utknaterna och får betala för en plats på självaste snordyra Hurtigrutten. Till Lofoten tar du dig kollektivt först med Norrlandståget till Narvik, sedan med norska bussar. På finns tidtabeller och information.... Fältbiologen 3/007 7

8 Utrotning varar för alltid text: Lars Axelsson och John Green bild: Sara Forsberg För 257 miljoner år sedan inträffade den största artdöden i Jordens historia. Cirka 95 procent av alla sjölevande arter och 70 procent av landlevande ryggradsdjur dog ut. För 65 miljoner år sedan försvann 15 procent av alla sjölevande arter i ett annat fall av massdöd, de allra flesta dinosaurierna strök med. Idag är vi mitt uppe i en liknande katastrof. Den största artutrotningen på 65 miljoner år har bara börjat. Fältbiologen 3/007

9 utrotning utrotning för alltid utrotning Den tidiga gryningen i trakten när ogräsen som röjdes undan var det där det innan kunde finnas ett femtiotal kring nedre Dalälven. Diset står mesta utom de grödor som monokulturen på bara en kvadratmeter. högt på de grova trädstammarna skulle frambringa. Biotoperna likriktades På den andra, den rena artnivån, krymper antalet arter ständigt. Eftersom deras i den svala marsmorgonen. Det ligger och utrymmet för mångfald krymptes rester av snö på marken. Älven forsar och ner. Man har fått för sig att det lönar sig livsmiljöer och genetiska mångfald ständigt hotas på olika sätt på den majoritet någonstans inne i bruset hörs ett klickande läte som från en hackspett. En vitryg- mer att skapa monokulturer och satsa på ett fåtal arter än att upplåta utrymme åt av jordens yta. gig hackspettshane sitter i en gammal asp ett mer krävande myller. Fälthumlan försöker hitta de blommor som en gång var Den tredje nivån utgörs av den genetiska och lockar efter en hona att få spendera mångfalden. De individer som är kvar men våren med. Lätet upprepas om och om så vanliga källor till pollen för dess larver, har en för liten population blir genetiskt igen. Solen går sakta upp medan hanen men att utrotning hitta tillräckliga mängder rödklöver som tillåts gå i blom, att hitta vallört, utarmade, inavlade, när de blir isolerade fortsätter. Med tiden blir ramsorna allt i små öar av naturreservat och oförstörda ojämnare hanen är orolig. Med rätta. bosyska eller oxtunga är nu mycket svårt. områden. Eller helt enkelt saknar en tillräckligt stor population för att hitta någon Det finns nämligen inga honor kvar att Fälthumlan är inte ensam. Bland annat två tredjedelar av Sveriges rödlistade locka på. Han är den siste i sitt slag. att fortplanta sig med. När avkomman får växter hör hemma i odlingslandskapet DNA-strängar böjs och vindlar inuti liksom hälften av alla rödlistade insekter, vargens celler. Generna har förts vidare samt en tredjedel av alla de utrotningshotade fågelarterna. genom generationer till varje ny individ. Men det finns inte vargar med tillräcklig genetisk mångfald att para sig med för att Detta illustrerar hur den biologiska skapa nya kombinationer av DNA. Alla mångfalden hotas på tre olika nivåer. har könsceller som är släkt och inaveln blir Mångfald av habitat, mångfald av olika allvarligare utrotning och allvarligare. Resistansen arter samt genetisk mångfald. mot sjukdomar blir sämre och ärftliga defekter slår lättare till. Men det finns inga ett osannolikt stort antal arter för varje år På samtliga nivåer ser läget sämre ut för andra att bilda nya flockar med, vargarna av oansvarig exploatering av jorden som är hänvisade till varandra och DNA-spiralerna dras åt till snaror. Den första nivån, handlar om hur livs- äger rum. På 60-talet infördes herbicider för att miljöer förstörs. Värdefulla livsmiljöer bekämpa ogräsen i jordbruket. De blomrika odlingslandskapen försvann snabbt ofta innehåller bara någon enstaka krymper och ersätts med odlingar som art utrotnin utrotni genuppsättningar från föräldrarna som är för likartade ökar risken för ärftliga defekter och att en sjukdom slår ut alla med för lika genuppsättningar. I arternas mångfald av genetisk variation och DNA-koder finns resultatet av miljarder år av evolution. Man kan säga att alla arter på Jorden utgör en enorm genbank där resultatet och minnet av denna extremt långa process. För varje art som dör ut försvinner en liten bit ur banken för alltid, en bit av minnet som aldrig kommer att komma tillbaka. Evolutionen kan eventuellt återbilda mångfalden, så som skett sen dinosaurierna dog ut. Men det tar väldigt lång tid. Penicillinet har fått sitt namn av mögelsvampfamiljen Penicillium Fältbiologen 3/007

10 i vilkas gener vi funnit bekämpandet av bakterier och sjukdomar. Ingen vet vilka forskningsframsteg som vilar oupptäckta i den stora genetiska minnesbanken och som går förlorade när bit för bit av minnet raderas. Uppskattningar på hur många arter det finns på Jorden brukar hamna kring tio miljoner, men det har gjorts teoretiska beräkningar på mer än hundra miljoner. Antalet kända och namngivna arter på Jorden är ungefär en och en halv miljon. Av dessa kända arter är arter betecknade som utrotningshotade på den globala rödlistan. Och då är forskningen väldigt långt ifrån fullständig. Stora utrotningskatastrofer har ägt rum fem gånger tidigare i Jordens historia. I den senaste för 65 miljoner år sedan dog de flesta dinosaurier ut och femton procent av alla havslevande arter. Den takt med vilken arter utrotas idag gör att vi är mitt uppe i en likadan katastrof nu. Forskare som den brittiske professorn Norman Myers kallar det för Den Sjätte Utrotningen. Den här gången är det varken meteoriter eller vulkanutbrott som är orsaken utan en annan art som ger sig på alla andra. Forskare är oense om i hur stor grad människor utrotat arter i förhistorien. Flera rapporter stödjer dock tanken om att människor varit bidragande faktorer i utdöendet av till exempel den ullhåriga mammuten och andra stora däggdjur. Under de senaste hundra åren har människans påverkan på de andra arterna i ekosystemet ökat exponentiellt och det finns inga direkta tecken på att det förhållandet kommer att förändras. Uppskattningar om hur stor påverkan är talar om att mellan tre arter i timmen och femtio arter per dag utrotas direkt eller indirekt av Homo sapiens. De flesta upptäcktes aldrig av människan innan det var för sent. Med evolutionens ögon sett är det bara en blinkning. Men för oss är det en växande katastrof i samma eller större klass som klimatet. Många tänker på artutrotande som att människor jagar, säger Claes Hellsten, biolog från Gränna. Men de flesta arter försvinner när man förstör deras livsmiljö. Storkar var väldigt vanliga i Skåne tills man dikade ur 90 procent av markerna. Mellanspett var väldigt vanlig i Småland ända tills det blev tillåtet att hugga ner ekarna. Johan Nitare som arbetar på Skogsstyrelsen i Jönköping berättar om samma sak. Skogsbruket spelar en mycket stor roll i utarmningen av biologisk mångfald. I Sverige har ekosystemet genomgått en mycket mycket stor omvandling och det mesta är snart ödelagt. Av skogslandskapet finns bara fragment kvar i olika reservat. Det är oerhört söndrat. Vad de hotade arterna behöver för att överleva är fungerande nätverk av livsmiljöer, säger Per Angelstam, professor vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Man måste ha naturliga processer i landskapet, översvämningar, bränder, hävd av kulturlandskapet så att livsmiljöer bevaras och skapas. Processerna ser olika ut för olika naturtyper. Tillexempel vill många utrotningshotade skogslevande arter ha en skog som får växa och dö från skott till liggande ruttnande låga, vilket inte blir produktivt för skogsindustrin. Arter som levt på slagna ägnar och i buskar vid åkerkanter försvinner när jordbruket inte längre bedrivs på det sättet eller tar hänsyn till arternas krav. Globalt är de tropiska regnskogarna de artrikaste miljöerna i världen och när de ersätts med monokulturella odlingar av tillexempel eukalyptus eller soja försvinner förutsättningarna för otroligt många arter. De flesta känner vi inte ens till. Internationellt sett ligger Sverige före de flesta i vårt arbete med att bevara biologisk mångfald, säger Johan Nitare. Vi har en lång tradition av forskning, sen Linnés tid och allt det. På internationell nivå ligger man efter vad det gäller till exempel så kallade lägre arter, lavar, mossor och svampar. Men den kunskapen riskerar att stanna vid att vara en vetskap om vilka arter vi kommer att förlora. För trots att Sverige skrivit under FN-konventionen om biologisk mångfald och satt upp egna miljömål som tillexempel att skydda hektar skogsmark till år 2010, så är det miljömål som inte kommer att nås om inte extra insatser görs. Trots att man är medveten om vad som behövs sänker regeringen anslagen för reservatsbildning och skogsbolagen fortsätter att hugga gammelskogar, eftersom virkespriserna är höga och det finns pengar att tjäna. I dag är det bara en procent av skogen nedanför det fjällnära området som har skydd i naturreservat och liknande medan fyra procent är frivilligt avsatta. Dessutom, säger Per Angelstam, räcker inte det för att nå de mål som skogs- och miljöpolitiken ställer upp. I genomsnitt tio procent av skogen behöver avsättas för artbevarande om man vill lyckas rädda arter. Och detta kräver både skötsel och återskapande av livsmiljöer som det intensivt brukade landskapet inte kan leverera. Det finns ett tröskelvärde för hur dåligt läget kan bli för en art, förklarar Johan Nitare. Om det bara återstår 20 procent av en population ligger den nära en tröskel. Överskrids den kan det rasa utför mycket snabbt. Tillfälligheter kan leda till total utrotning. En liten population har mycket svårare att anpassa sig till slumpmässiga förändringar i miljön som inte hade någon större påverkan på den stora populationen. En hård vinter kan tillexempel få förödande konsekvenser. Om man drar en parallell med försurningen för 20 år sen, säger Per Angelstam. I alla kemiska system finns det en buffert som kan hantera att något surt eller basiskt tillförs. Man kan tillföra ganska mycket surt till en i huvudsak basisk lösning innan hela lösningen blir sur. Men ph-värdet förändras exponentiellt ökningen ökar hela tiden trots att man tillsätter något i samma takt. Det finns ett tröskelvärde vid vilket hela systemet förändras drastiskt. På samma sätt är det med den biologiska mångfalden. Det kan finnas cirka 20 procent av den ursprungliga mängden död ved i en skog för att de flesta arter ska klara sig. Minskar man mängden till tio procent kan många arter riskera att dö ut lokalt. Exakt var gränsen går är ganska svårt att säga för varje art, och skiljer sig åt mellan arter.i det svenska brukade skogslandskapet finns mindre än fem procent kvar. Det betyder att även 10 Fältbiologen 3/007

11 Fältbiologen 3/007 11

12 om naturreservaten behövs mer än någonsin krävs det inte att man måste göra om hela Sverige till ett enda stort reservat för att rädda en biologisk mångfald. Man behöver skaffa sig en större förståelse för hur mångfalden fungerar och utnyttja åkrar, skogar och hav på ett sätt som bevarar livsmiljöer, arter och genpooler. Att återskapa förutsättningar för biologisk mångfald är en gemensam utmaning för många länder och regioner med en lång historia av intensivt nyttjande av landskapets naturresurser. Men det är bråttom. De flesta hotade arter ligger mycket risigt till idag. Man måste förstå att utdöende oftast är en långt utdragen process, inte en enskild händelse. För många arter har denna process redan gått allt för långt för att kunna hejdas. Livsmiljön, tillexempel i form av grova och döda träd, är helt enkelt inte tillräcklig. Exempelvis har forskare i Finland beräknat att över 1000 arter kommer att försvinna från Finlands skogar även om man inte hugger ett enda träd till. Man brukar kalla denna skara av redan dödsdömda arter för ett områdes utdöendeskuld. Alla arter på rödlistan med status (CR) eller (EN) är utdöendeskulder, suckar Claes Hellsten. De är redan väldigt svåra att rädda som det är. Denna process illustreras idag tydligt på lokal nivå. Jämför vi artinnehållet under 1800-talet med dagsläget i t.ex. en viss socken kan vi finna att uppemot hälften av arterna nu är borta. Motsvarande minskning på läns- eller riksnivå är ännu inte alls så stor därför att de flesta arterna finns kvar åtminstone i någon skog eller i någon hage. Men dessa skogar och hagar är idag ofta för små och allt för isolerade. Arterna försvinner därför successivt från skog till skog och från 1 Fältbiologen 3/007 hage till hage. Det är detta man menar när man talar om utdöendeskuld. Även om arterna finns kvar idag är de en skuld som måste betalas för hur de och deras livsmiljöer behandlats tidigare. Exempelvis så finns det en risk att även om man behöll alla kända lokaler med rosenticka skulle den dö ut på cirka 300 års tid, en långsam genetisk degenerering eftersom den blivit så utarmad och fragmenterad redan. Jag tror att det är kört för idén med att bevara alla inhemska arter, säger Claes uppgivet. Att de ska bevaras är målet i riksdagen, EU och FN. Men det är kört- Det finns inte resurser avsatta för det. Så varför skallar inte fler rop på gator och torg? Ett problem kan vara att hela diskussionen om den biologiska mångfalden blir för abstrakt. Vad betyder egentligen biologisk mångfald? Vem begriper vad det egentligen innebär med rödlistan? Det kan också vara svårt att förstå hur utrotningen av mångfalden hänger ihop, från den lilla utrotningshotade bladmossan till hela livsmiljöer. Ett exempel på det är Naturskyddsföreningens projekt för att rädda den vitryggiga hackspetten från att dö ut i Sverige. Folk har kritiserat Naturskyddsföreningen för att slösa miljoner i bidragspengar på en enda art som det ändå inte är säkert kommer klara sig. Samtidigt som den lever och frodas i Baltstaterna och i Norge. Men det handlar inte om att just den vitryggiga hackspetten plötsligt försvinner, utan att hackspettens livsmiljö förstörts. Och försvinner den livsmiljön, gamla skogar med många lövträd, så försvinner även andra arter som också är beroende av just den sortens skog. Med andra ord är den vitryggiga hackspetten en paraply-art; där den trivs finns förutsättningar för många andra hotade arter. Det finns de som hävdar att det ändå är kört för arter som är så extremt hotade att de dör ut i vilket fall som helst och de tycker inte att det finns någon anledning att arbeta för att bevara dem, som till exempel den före detta skogsbolags- VD:n och numera professorn Mårten Benz. De ignorerar alltså de arter som finns i skuggan av paraplyet. För att inte tala om vilken logisk kullerbytta det finns i resonemanget att eftersom en art redan förmodligen kommer att dö ut, är det lika bra vi fortsäter på samma sätt som gjorde att vi hamnade i den situationen. Vi vet heller inte hur det påverkar hela Jordens ekosystem att en art går bärsärkagång och accelerar artutrotningen till en hastighet långt över den naturliga. Vi vet för lite om hur ekosystemen hänger ihop. Vi vet inte hur utrotningen kommer att påverka andra arter och i sin tur hela ekosystem. Artutrotningen har jämförts med att dra bultar ur ett flygande plan. När första bulten dras ur händer ingenting. När andra bulten dras ut händer heller ingenting. Men förr eller senare nås den kritiska gränsen bortom vilken allting faller i bitar. Jordens artrikedom finns inte till för oss, utan har utvecklats för sin egen skull. Men den är en del i ett ekosystem, precis som vi är och även om det kan vara svårt för många att tänka sig att en art existerar för sin egen skull, är det även för vårat eget bästa att vi bevarar den biologiska mångfalden.... Fotnot: Rödlistan är förteckningen över arter vars existens är hotad på olika sätt. Den internationella rödlistan drivs av Internationella naturvårdsunionen och hittas på Den svenska rödlistan sköts av ArtDatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet och hittas på deras hemsida (CR), (EN), (VU) och (NT) är mått på hur hotade olika arter är, där (CR) är högst och står för Akut Hotad och (NT) lägst och står för Missgynnad.

13 Kadavret Charles Baudelaire Minns ni, min älskade, synen vi såg i sommarens milda ljus denna morgon: ett skändligt kadaver som låg på skogsstigens bädd av grus? Med lyfta ben som en kvinna i brunst och svettandes gift som en sjuk utbjöd det fräckt sin av febrig dunst stinna, obscena buk. Och solen stekte detta ruttnande djur för att upplöst och hundrafalt kunna ge åter till moder Natur vad hon hopfört till en gestalt. Kring buken surrade asflugors flock medan larvernas svarta här flöt fram likt en vätska, seg och tjock, över lemmar som sakta föll sär. Allt sänktes och steg likt ebb och flod eller frambröt i bubblande skred som om kroppens liv, där den pöste, bestod i att mångfaldigt brytas ned. Ja, detta, min drottning, väntar er då ni biktat och blivit smord och lagts under gräs och blommor som ler att bland knotor multna till jord. Säg åt masken då, när dess kyss er förött, att formen, allt det som var av himmelskt ursprung i upplöst kött skall evigt hos mig leva kvar! Fältbiologen 3/ foto: Jennie Wadman

14 foto: Pennsylvania Department of Conservation and Natural Resources, Bugwood.org Livliga lik De följer i dödens spår och skänker nytt liv till de allt som har dött. En smått makaber fauna som har sin självklara plats i kretsloppet. Necrobia Violacea text: Miriam Löwenstein Det kan röra sig om minuter innan flugorna landar och börjar lägga sina ägg. En död kropp är full av liv på ett sätt mer liv än när personen levde. Trots det är det få som lockas att undersöka den sprudlande faunan. Några hundra olika insektsarter kan dra nytta av en kropps förruttnelseprocess och hjälpa till med nedbrytningen. Insekterna kan delas in i flera grupper. Det skiljer sig hur fort de olika arterna kommer till kroppen efter att den dött, en del livnär sig direkt på kroppen, andra är mer intresserade av andra insekter. Vilka insekter som kommer åt kroppen om den ligger ute eller inomhus skiljer sig också åt. Det berättar Anders Lindström som är Sveriges enda rättsemontolog. Det betyder att han bland annat undersöker insektsfaunan på lik för att till exempel fastställa hur länge personen varit död och om kroppen har flyttats. Anders Lindström är konsult åt Rättsmedicinalverket som ibland kan behöva hjälp med att bestämma omständigheterna runt någons död med hjälp av insekter. Till vardags är han forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet, där han arbetar med bin. Spyflugor är absolut vanligast, särskilt på lik som ligger utomhus, de är först på plats och det finns över 1000 arter i hela världen. I Sverige finns ett 50-tal arter. Tillsammans med andra flugarter lägger de ägg i kroppen och ur dem kläcks det vi till vardags kallar likmaskar. Asbaggar och dödgrävare är andra som snabbt brukar dyka upp. Dödgrävarna har fått sitt namn efter att de gräver ner mindre kroppar. Sedan slåss de och dem och den vinnande hanen och honan parar sig. Honan stannar hos ägggen tills de kläcks och matar larverna tills de färdiga skalbaggarna kryper upp ur jorden, själv dör hon inne i kroppen. Tummelplatsen för insekter utnyttjas också av arter som inte är intresserade av själva liket. Det finns kvalster som lever på flugägg men de är så små att det har svårt att ta sig till kroppen på egen hand. Dödgrävarna kan vara fulla med kvalster som lever på flugägg och på så vis hjälper de skalbaggarna i konkurrensen med flugorna. När dödgrävarna kläcks hoppar kvalstren över till nästa generation och följer med till nästa kropp, säger Anders Lindström. Ostflugor (Piophilidae) brukar dyka upp när kroppen har legat ett tag, deras larver är mycket små och kan ta sig in i skelettet genom hål för blodkärl. Där inne lever de gott på benmärgen. Vanliga fläskängrar (Dermestidae) bosätter sig gärna i håret som bryts ned långsamt, utomhus är det i stället släktingen rävänger som flyttar in. Rävängern är väldigt vacker. I våras hittade jag ett kadaver i skogen där jag kunde samla in mängder av dem. Även släktet Necrobia, köttbaggar på svenska, är himla fina. De är blanka och finns i 1 Fältbiologen 3/007

15 flera färger, berättar Anders Lindström. Glansbaggar (Nitidulidae) kommer efter festen och utnyttjar det allra sista av kroppen, när nästan bara skelettet är kvar letar de upp senfästen att gnaga på. Vilka insekter som lever i döda kroppar påverkas naturligtvis av faunan, det ser olika ut på olika platser i världen men även inom Sverige finns det skillnader. I södra Sverige, upp till Dalarna, är den grönskimrande flugan Lucilia sericata vanlig, överlag gäller det att insekterna norrut blir mer bundna till människor för att hålla värmen och få tag på mat. En typisk norrländsk art är Calliphora uralensis, den är hårig, relativt stor, blå och trivs bäst på skuggiga platser. Flugor och skalbaggar brukar inte vara kända för sin skönhet, särskilt inte när de kravlar omkring på ett ruttnande lik. Men Anders Lindström har flera favoriter. Lucilia arterna är vackra, kopparglänsande och gröna. Svängflugor (Sepsidae) som framför allt finns på äldre kadaver ser ganska roliga ut när de springer omkring på kroppen och viftar på vingarna för att locka till sig honor. Dödgrävarna och asbaggarna är stora och spektakulära, en riktigt stor kortvingeart är Creophilus maxillosus (Staphylinidae), säger han. En del av spyflugorna bryr sig inte om en kropp är levande eller död, det de dras till är lukten och förruttnelsen och de kan därför angripa misskötta och variga sår. På sommaren kan får kan drabbas av flugor som lägger ägg under den varma, fuktiga pälsen eftersom huden luckras upp av fukten. Anders Lindström berättar att hans fru arbetar som veterinär och under sommaren får hon ibland in kaniner som har fått fluglarver i anus. De gräver sig långt in och det går inte att få ut dem igen, kaninen måste avlivas. Fluglarver används ibland av läkare på levande patienter för att rensa bort död hud ur sår, då är det viktigt att ta bort dem innan de blir så stora att de kan äta levande kött. Men det är precis samma arter som lever på får, kaniner och kadaver. Är en kropp levande och vid god hälsa är det inte intressant för flugorna, skulle du hälla blod på magen eller smörja in dig med avföring kommer de säkert och lägger sina ägg, förklarar Anders Lindström. Vår rättsemotolog hjälper gärna till att avliva ett par myter om processen kring döden, de flesta tycker han är ganska underliga. Som att kroppen blir 23 gram lättare direkt efter att man dött, en del menar att det är själen som lämnar kroppen. Det sägs att det skulle kunna vara Rödbandad dödgrävare, Necrophorus investigator luften i lungorna som pressas ut, men den väger inte så mycket. Då är det troligare att det är urin eller avföring, allt sådant kan släppa när man dör. Urin är ganska tungt, det blir ungefär 23 milliliter och det är inte mycket. Anders Lindström råkar ofta ut för människor som tror att likmaskar finns i kroppen latent från födseln och kläcks när vi dör. Han tycker att det är en obegriplig de kommer utifrån och det har varit känt sedan mitten av 1600-talet. Likmaskar är ett djur som de flesta aldrig ser, det kanske är därför det har blivit så mytomspunnet, gissar han. Vi människor är noga med att plocka undan kroppar men det är inget hot mot insekternas fortlevnad, det finns gott om djurkadaver i det vilda. Möjligtvis har likflugans bestånd minskat, Anders Lindström berättar att likflugan är specialiserad på kroppar som ligger under marken, den utvecklades för att ta vara på kaniner, rävar och grävlingar som kan dö under jord. När människor begravs hela är det vanligt att man ser flugorna ovanför gravplatser. De lever på ruttet fett men är inte beroende av människokroppar. Insekter som bryter ned död materia finns över hela världen och är livsviktigt för att ekosystemet ska fungera. Annars skulle jorden snabbt översvämmas av lik, djurkadaver och döda växter.... Korta fakta om livet efter döden: 0-2 dagar. Ingen förruttnelse, men nedbrytningen har startat inifrån. De första spyflugorna anländer till kroppen. De lägger sina ägg främst i mun, näsa, ögon, öron och eventuella sår dagar. Måttlig förruttnelse, kroppen är nu uppsvälld av gaser och luktar illa. Köttflugor, husflugor, asbaggar och kortvingar är några av de arter som nu brukar ha hittat fram. Ligger kroppen inomhus kan den istället torka ut och mumifieras, det gillar ängrar dagar. Uttalad förruttnelse där köttet blir mjukt och krämigt, vissa delar svartnar. Liket stinker ordentligt, fluglarverna kryllar och får sällskap av skalbaggslarver dagar. Grav förruttnelse, kroppen börjar torka ut och fluglarverna har satt i sig det mesta av mjukdelarna. Spyflugorna börjar ge sig av och ersätts av bland annat Piophilider dagar. Skelettering, lite torkad hud men mest ben och senor finns kvar. Skalbaggar som Cleridae och Nitidulidae letar envetet efter näring. Piophiliderna festar fortfarande inne i benmärgen. De som lever på lik under en viss period av sin livscykel kallas necrofager. Rödbandad dödgrävare, Necrophorus investigator, är en skalbagge som gräver ner och lägger ägg i kroppen. Insekter som inte lever direkt av kroppen utan på andra insekter som dras dit kallas parasiter eller predatorer. Några exempel är: Kortvingar (Staphylinidae) är skalbaggar. Kortvingearten Creophilus maxillosus är en av Sveriges största kortvingar. Svängflugor, (Sepsidae), jagar också på kroppen och larverna lever på liket. De små, svartglänsande bruna, något myrlika flugor, de har ofta en mörk fläck nära vingspetsen. De svänger de utåtriktade vingarna på ett karakteristiskt sätt. Djur som kan äta av kroppen eller insekterna på den men inte måste för att överleva kallas omnivorer. Det kan vara getingar och myror. En extra grupp är insekter som råkar befinna sig i, på eller i närheten av kroppen och har den som del i sin naturliga omgivning. Fältbiologen 3/007 1

16 Frystorkning ett miljövänligt alternativ? text: Jennie Wadman bild: Emma Hanquist och Sara Forsberg Det finns en sak i livet som alla någon gång ställs inför döden, vårt sista ekologiska fotavtryck. Hur vi än valt att leva livet så finns det idag ingen möjlighet att själv välja i vilken utsträckning miljön påverkas när vi dör. När det kommer till begravningar så finns det en dast två alternativ. Antingen kremeras kroppen och blir till aska, eller så begravs kroppen hel i en kista två meter under marken. Men ett nytt alternativ är på väg. År 2005 godkände regeringen en försöksverksamhet med frystorkning, så kallad promession, ett alternativ till kremering och jordbegravning. Promession bygger på en kombination av olika tekniker som förbereder kroppen för en naturlig förmultning till skillnad mot vad som sker i dag, säger initiativtagaren och biologen Susanne Wiigh-Mäsak. Kortfattat kan man säga att detta sker genom att man sänker ned kroppen i flytande kväve, något som gör kroppen så skör att den sönderfaller genom mekanisk vibration till ett organiskt pulver. Efter torkning begravs sedan stoftet 50 centimeter under marken där det förmultnar och förvandlas till jord inom ett år. Huvuddelen av promessionen består av kryoteknik baserad på flytande kväve; en biprodukt från syrgastillverkningen. Syrgas som sjukhus över hela världen använder sig av. Vid tillverkning av ett kilo syrgas bildas fyra kilo kvävgas. Gasen används idag bland annat inom livsmedelsindustrin som skyddsatmosfär, till frysning, däckåtervinning och till att avlägsna målarfärg. Det finns fyra stora gasbolag i hela världen som tillverkar syrgas och alla fyra är väldigt intresserade av nya användningsområden för kvävgasen då den ständigt produceras. Själva nedfrysningen går till så att kroppen fryses ned i en enkel spånkista ihoplimmad med miljövänligt lim. Kistan är Fältbiologen 1 Fältbiologen 3/007 3/007 1

17 densamma som kroppen ligger i under bårtäcket eller innanför ädelträfodralet på begravningen, samma sorts kista som vid en kremering. Efter nedfrysningen som tar ett dygn förs kistan med kroppen in i promatorn. Det är här det flytande kvävet kommer in i bilden. Temperaturen sjunker till 196 grader under 1-2 timmar. En nedfrysning som gör kroppen och kistan så skör att de efter en mekanisk vibration på mindre än sextio sekunder sönderfaller till ett pulver. Det som drar mest energi under hela promessionen är den vakumbehandling på 12 timmar som torkar pulvret. En torkning som är nödvändig för att hanteringen av kroppen skall bli hygienisk genom att förhindra dålig lukt och göra bakterier och virus inaktiva. Energi Luft Promession Kremering Jordbegravning Hög, dock kan miljövänlig energi användas. Ingen påverkan. Hög, motsvarande 23 liter eldningsolja/gas samt ½ kilo aktivt kol per kremering. Negativ påverkan via rökgaser, CO2 & kvicksilverutsläpp*. Vatten Ingen påverkan. Ingen påverkan. Jord Yta Positiv påverkan då jorden får ett tillskott av mull och järn. Medelstora ytor tas i anspråk. Möjligheter att återanvända gammal gravmark. Låga krav på dränering och rening. Ingen påverkan. Små ytor tas i anspråk. Liten påverkan. Ingen påverkan. Bidrar till övergödning, samt utsläpp av formalin i storstäder. Negativa formalin utsläpp, främst i storstäderna. Stora ytor tas i anspråk. Höga krav på dränering och rening. * Krematorierna står för 1/3 av sveriges totala kvicksilverutsläpp Både Fonus och Svenska Begravningsbyråernas Förbund har tagit avstånd från Promession. De kritiserar metoden för att vara både energikrävande och våldsam. Susanne bemöter kritiken: Tanken med Promessionstekniken har aldrig varit att den skall vara mindre energikrävande. Den energiåtgång som går åt är jämförlig med den energimängd som går åt vid en kremering. Det vill säga samma mängd energi som det går åt att bo kvar hemma i några dagar. Och jag anser att det for lov ta denna energimängd för att personen skall få ett bra slut. Jag kan även tillägga att det enligt en engelsk undersökning, är begravningsgästerna som kommer i bil som utgör den största energiåtgången under en normal begravning. Susanne fortsätter att bemöta kritiken mot att tekniken skulle vara våldsam med att säga att kritikerna refererar till tekniken som får kroppen att sönderfalla. Denna vibration skapas av en så kalllad powerplate, samma platta som används för att stimulera muskler. Jag har valt den då det för mig är den värdigaste och mest hygieniska metoden. Ett annat problem som tagits upp är att smittorisken skulle vara högre då kistan efter en Promession endast grävs ned 50 centimeter under markytan. Socialstyrelsen intygar dock att det inte innebär någon ökad risk för smittospridning. De dementerar även riskerna med att djur skulle kunna gräva upp stoftet. Susanne och hennes företag Promessa AB har tagit patent på hela metoden för promession. Detta innebär att alla som ansöker om att få bygga ett promatorium måste följa de regler som Promessa AB satt upp kring begravningsmetoden. Det gäller allt ifrån att endast använda miljövänliga rengöringsmedel inne i promatoriet till att inte använda några bekampningsmedel eller konstgodning pa kyrkogarden. Hela det här begravningssättet bottnar i en djup biologisk kunskap. Genom patentet och reglerna tvingar vi uppköparna att genomföra alla steg kring begravningen på ett miljövänligt sätt. Vi har dessutom tagit patentskydd på stoftkistan i sig självt för att man inte skall råka ut för misstaget att ta vilken kista som helst, eller en låda av papper tillexempel. Något som skulle haverera hela nedbryttningsprocessen. Vid Promession är graven en halv meter djup. Ett 10 centimeter tjockt jordlager läggs i botten, därefter sänks en ny kista ner och begravs under 20 centimeter luftig jord. Denna kista är 20 centimeter hög och tar upp cirka en kvadratmeter. Kistan består av stärkelse från ekologisk majs och/ eller potatis och stommen är konstruerad av ett järnskelett som fungerar som ett mineraltillskott till jorden då det sönderfaller. Kistan behövs för att det handlar om människor, säger Susanne då jag frågar Fältbiologen 3/

18 henne varför de använder en sådan. Hon menar att det handlar om värdighet. Hade det varit en ko hade jag harvat ner pulvret i jorden, säger hon. Men nu handlar det om människor och då bör man handla med värdighet. I praktiken kommer de första människorna förmodligen att frystorkas redan inom ett år. Detta då man vid Jönköpings krematorium planerar att ta en anläggningi bruk så fort man utvärderat testanläggningen som provas utanför Göteborg under vintern. Under förutsättning att allting fungerar som det ska, och att ett beslut tas hos länsstyrelsen så planerar vi att ta emot en anläggning under 2008, säger Göran Rundqvist som är projektledare för promessionstekniken inom svenska kyrkan och ansvarig för anläggningen på Jönköpings krematorium. Jag befarar dock att det kan ta längre tid då det handlar om en kommunal upphandling, vid sådana har en tendens att dra ut på tiden. Om det går enligt planerna så innebär promatoriet i Jönköping att det kommer bli möjligt att begravas på ett, enligt Susanne Wiigh-Mäsak, mer ekologiskt hållbart sätt redan inom ett par år. Samt även ett steg närmare en revolutionerande miljöfärbättring världen över. Den teoretiska marknaden är hisnande, säger Susanne. Uppemot två procent av jordens sex miljarder människor dör varje år. Det blir 120 miljoner människokroppar om året som behöver någonstans att ta vägen. I Sverige avled år 2006 cirka personer. Ungefär 70 procent av dessa kremerades och begravdes i urna eller ströddes ut i antingen minneslund eller på enskild plats. De återstående 30 procenten jordbegravdes. På Svenska Kyrkan har det inte gått att få tag på någon som kan prata om förmultningsprocessen. På deras hemsida står följande att läsa: Vid en jordbegravning sänks kistan med den avlidne ned i en grav i jorden för att förmultna. Enligt Susanne Wiigh-Mäsak är inte förmultning något att tala om under en vanlig jordbegravning i kista. Två meter under marken, på det djup där kistorna begravs, saknas det syre som är en av förutsättningarna för att en förmultning skall äga rum. Men trots att vi med dagens kunskaper vet att det behövs Fältbiologen 1 Fältbiologen 3/007 3/007 1

19 syre för att någonting skall multna, så begraver vi de döda på ett djup där syre saknas. Vi utsätter därmed de döda kropparna för en förruttnelseprocess. Det är syrebristen i kombination med storleken som gör att kroppen inte förmultnar vid en vanlig jordbegravning, säger Susanne. Med så stora kroppar som vi människor har så startar det alltid en förruttnelse om vi inte först sönderdelas till mindre delar så att syret kan komma åt alla kroppens delar. Det är alltså viktigt att komma ihåg att det frystorkade pulvret skulle ruttna på 2 meters djup på grund av att syret saknas. Detsamma gäller för en kropp som ligger ovan jord eller i de övre jordlagren med hög tillgång av syre. Trots den höga syrehalten ruttnar kroppen eftersom kroppen är intakt. Det räcker alltså inte med det ena eller det andra. Förmultning av en död människa kräver en kombination av sönderdelning av kroppen, syrerik jord samt mikro- och makroorganismer. Därför ser jag promessionen som ett modernt och etiskt sätt att omvandla kroppen till mindre beståndsdelar för att få den att förmultna och återgå till kretsloppet. Susanne berättar för mig om en norsk präst hon träffat några år tidigare. Han frågade henne om hon hade någon aning om vad det betydde för honom att ha sagt fel i hela sitt liv som präst. Av jord är du kommen, till jord ska du åter varda. En annan präst som hon talat med berättade att han skämdes. Att man som präst, efter 7 års utbildning inte fått någon utbildning i vad som händer efter begravningen från en biologisk synvinkel. Människan är toppen på ett isberg av allt material vi plockar ut ur jorden. Jag anser att vi måste börja med människan för att skapa förståelse för varför vi till exempel behöver kompostera och återvinna. Det är lättare att förstå och ställa sig positiv till kompostering och återvinning för annat organiskt material om det är någonting som man gör med sina nära och kära efter att de gått bort. Susanne avslutar med att säga att hon tycker att det är ett systemfel att inte återgå till jorden efter att vi dör. Men visst, hade det handlat om en handfull människor på jorden hade det inte varit något problem. Men nu är vi sex miljarder människor och då spelar det roll.... Fältbiologen 3/

20 Dödens fågel back in black text: Lisa Behrenfeldt foto: Aron Hejdström 0 Fältbiologen 3/007

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Lärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen?

Lärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen? Lärarhandledning Lilla Kotts djuräventyr. Från förskolan till årskurs 3 Inledning Lilla Kotts djuräventyr är en lektion som bygger på att barnen ska lära sig mer om djur och natur. Här får barnen träffa

Läs mer

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning. I det här arbetsområdet ska du få lära dig en del om några olika biologiska samband. Du ska få läsa om hur blommor blir till frukter, repetera det där med kretslopp och lära dig om jordens kanske viktigaste

Läs mer

Äger du ett gammalt träd?

Äger du ett gammalt träd? Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Vad ska ni kunna om djur?

Vad ska ni kunna om djur? Livets former Vad ska ni kunna om djur? Vad som är gemensamt för alla djur. Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur. Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur. Vad som menas med yttre

Läs mer

STÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år

STÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år Sivu 1/6 STÄNGA AV FÖNSTER De 45 vackra illustrerade korten avbildar 15 olika djur som flyger. Alla djuren finns i tre delar och i varje spel försöker man samla och para ihop kort för att få fram den kompletta

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Zackarina bodde i ett hus vid havet tillsammans med sin mamma och sin pappa. Huset var litet men havet var stort, och i havet kan man bada i alla

Läs mer

Blommande mångfald Plats: gärna en äng, hage eller vägren

Blommande mångfald Plats: gärna en äng, hage eller vägren ELEVBLAD - Blommor Blommande mångfald Plats: gärna en äng, hage eller vägren 1. Djurkort Tag fram ditt djurkort och fundera på: Är detta en trivsam plats för ditt djur? Skulle djuret kunna bygga ett bo

Läs mer

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen. Teoridel Utförs i skolan

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen. Teoridel Utförs i skolan MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen Teoridel Utförs i skolan Som förberedelse inför besöket på Fredriksdal och för att kunna redovisa resultaten av din uppgift för klassen, bör du sätta dig in i nedanstående

Läs mer

Ormar. Malmö Naturskola

Ormar. Malmö Naturskola Ormar Ormarna är kräldjur och alltså släktingar till dinosaurierna som levde på jorden förr. Andra kräldjurssläktingar är ödlor, sköldpaddor och krokodiler. De är växelvarma liksom till exempel grodor

Läs mer

Kompostering av matavfall. Information till dig som tänker kompostera matavfall.

Kompostering av matavfall. Information till dig som tänker kompostera matavfall. Kompostering av matavfall Information till dig som tänker kompostera matavfall. Kompostering är en naturlig nedbrytning av organiskt material Kompostering är en gammal metod att ta tillvara mat- och trädgårdsavfall.

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

Av Lukas.Ullström klass 5 svettpärlan.

Av Lukas.Ullström klass 5 svettpärlan. Jorden Bildas Av Lukas.Ullström klass 5 svettpärlan. Det var en gång en måne som kallades gubben i månen för han var typ en levande måne som åkte omkring i rymden och skapade saker. Han var gud över allting

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter

Läs mer

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade.

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade. 1. Det torra landskapet bredde ut sig framför dem och de visste att de hade en lång riskabel vandring att gå. Inte bara för det lilla vatten de hade kvar utan de visste också vilka faror som lurade där

Läs mer

Våra nordiska smådjur

Våra nordiska smådjur SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Våra nordiska smådjur Åk4 - Åk6 Lektion på Lill-Skansen Innehåll Inledning... 1 Innan... 1 Notebook Smartboard... 1 Power Point... 1 Under lektionen.... 2 Efter lektionen...

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Biologi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Livets slut. Begravning

Livets slut. Begravning Livets slut De flesta av oss går inte ständigt omkring och tänker på döden. Vi är fullt upptagna av att leva våra liv. Men ibland händer det något som får oss att börja fundera över att livet ska ta slut

Läs mer

Stort naturvårdsintresse efter branden i Västmanland

Stort naturvårdsintresse efter branden i Västmanland Stort naturvårdsintresse efter branden i Västmanland Foto: Roger Andersson Ett hundratal av landets arter insekter, svampar och vissa växter är beroende av skogsbränder. Ett unikt stort naturreservat planeras

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol Tornhagsskolan Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol De här frågorna är bra för att lära om det viktigaste om ekologi och alkohol. Du behöver Fokusboken.

Läs mer

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert 3. Naturens konsert På våren och försommaren sjunger fågelhanarna. De lockar till sig honor och hävdar revir genom att sjunga. Honorna väljer kräset den som sjunger mest och bäst. Senare på sommaren tystnar

Läs mer

Fjärilsspelet. Tidsåtgång för spelet ca 40 min inklusive introduktion och summering.

Fjärilsspelet. Tidsåtgång för spelet ca 40 min inklusive introduktion och summering. Fjärilsspelet Foto Göran Andersson Fjärilsspelet är en lättsam, fartfylld och rolig lek som hjälper eleverna att fundera över artbevarande, biologiska mångfald och ekosystemtjänster. Spelet passar från

Läs mer

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner. Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda

Läs mer

Kyss aldrig en groda ROLLER MAMMA JULIA FAMILJEN PÅ SLOTTET PAPPA MAMMA FINA FAMILJEN I STUGAN PAPPA MAMMA MARIA GILLION GRODJÄGARNA

Kyss aldrig en groda ROLLER MAMMA JULIA FAMILJEN PÅ SLOTTET PAPPA MAMMA FINA FAMILJEN I STUGAN PAPPA MAMMA MARIA GILLION GRODJÄGARNA Kyss aldrig en groda En liten bredvidberättelse om jakten på en groda att kyssa till prins ROLLER FAMILJEN PÅ SLOTTET FAMILJEN I STUGAN GRODJÄGARNA DOM ONDA MAKTERNA TROLLKARLEN BORROR (GRODAN / HÄSTEN)

Läs mer

Bergfink. barrskog, från Dalarna och norrut. Ses ofta i flyttningstid och om vintern i stora flockar i bokskogarna i södra Sverige.

Bergfink. barrskog, från Dalarna och norrut. Ses ofta i flyttningstid och om vintern i stora flockar i bokskogarna i södra Sverige. Bergfink 5 Ord n i n g tättingar, fa m i l j f i n k a r Utseende: 14 16 centimeter. Hannen (bilden) har svart huvud och rygg, orangefärgat bröst och vit undersida med mörka fläckar på sidorna. Honan är

Läs mer

Frågor och svar angående vildsvin

Frågor och svar angående vildsvin Frågor och svar angående vildsvin Finns det vildsvin på Göteborgs Stads marker? Svar: Ja, det gör det. Hur många finns det? Svar: Det är svårt att uppskatta men vi tror att det finns runt 75 stycken. Var

Läs mer

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista Kapitel 1 I full galopp Sol Hästarna galopperade så snabbt att Sol fick tårar i ögonen. Hon hann knappt ducka för ett par lågt

Läs mer

Fler övningar och lekar för ökad vattenvana

Fler övningar och lekar för ökad vattenvana Fler övningar och lekar för ökad vattenvana Övningar flyta och glida Stjärnan Stå i ring, varannan ligger på rygg eller mage. De andra drar ringen runt. På rygg Försök att ligga stilla på rygg i vattnet.

Läs mer

Fakta om pollinatörer

Fakta om pollinatörer Fakta om pollinatörer Vill du bidra mer? gå till: villbidra.wordpress.com Fakta om bin 2 Många bipopulationer i Sverige har under de senaste åren minskat kraftigt. Det finns 285 olika vilda biarter i Sverige,

Läs mer

Vuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva

Vuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva Vuxen 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga X. Den kan simma 2. Den kan gräva Barn 1. Fladdermusen flyger på natten, men vad äter den? 1. Den suger blod från människor X. Sorkar och möss

Läs mer

Death is not an event in life. Magdalena Dziurlikowska

Death is not an event in life. Magdalena Dziurlikowska Death is not an event in life Magdalena Dziurlikowska Death is not an event in life Döden är ingen livshändelse menade Ludvig Wittgenstein och Shakespeare lät Hamlet säga: Döden, det oupptäckta landet

Läs mer

Fakta om Polartrakterna

Fakta om Polartrakterna Pressinformation Stockholm, 2010-12-06 Fakta om Polartrakterna Polartrakterna är en av världens största utställningar om livet i Arktis och Antarktis. I utställningen får besökarna se några av världens

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Donny Bergsten. Skifte. vintern anlände i natt den har andats över rosor och spindelnät en tunn hinna av vit rost

Donny Bergsten. Skifte. vintern anlände i natt den har andats över rosor och spindelnät en tunn hinna av vit rost Donny Bergsten Skifte vintern anlände i natt den har andats över rosor och spindelnät en tunn hinna av vit rost bäcken syr sitt täcke igelkotten luktar på vinden ute på havet seglar ett skepp mot horisonten

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett. Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte

Läs mer

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då Hon går till sitt jobb Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då mer än att älska henne så, som jag gör Hon går på café och sätter sig ner men ingenting

Läs mer

När ditt djurs liv närmar sig sitt slut

När ditt djurs liv närmar sig sitt slut När ditt djurs liv närmar sig sitt slut DJURSJUKHUSET MALMÖ När tiden är inne Att ta beslutet att avliva ett djur är alltid svårt. Varje djur och varje situation är unik och det är bara du som djurägare

Läs mer

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från Reslust Tulugaq tycker att det är tråkigt att öva bokstäverna på tavlan. De gör det så ofta. Varje dag faktiskt! Så han ser ut genom fönstret istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv

Läs mer

Information och utbildningsmaterial

Information och utbildningsmaterial Information och utbildningsmaterial Älvstädar-SM Ett miljösamarbete mellan Städa Sverige och Fortum Syftet med Älvstädar-SM är att involvera föreningar i miljöaktiviteter kring älvar där Fortum verkar.

Läs mer

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Jag vaknade på morgonen. Fåglarna kvittrade och solen lyste. Jag gick ut ur den trasiga fula dörren. Idag var det en vacker dag på gården. Jag satte mig på gräset vid min syster.

Läs mer

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling

Läs mer

Hasse Andersson - Avtryck i naturen

Hasse Andersson - Avtryck i naturen Hasse Andersson - Avtryck i naturen En i gänget Efter nio timmar i bil anländer jag till Kongsvold fjällstation i Norge. Klockan är halv fyra och solen står fortfarande högt på himlen. Det är september

Läs mer

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012 FEBRUARI 2012 JVM-Distans den 22 februari 2012 Då var första tävlingen avklarad för oss äldre igår, resultatet från min egen sida var inte alls suveränt, faktiskt inte ens i närheten.. Men med tanke på

Läs mer

Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Rabén & Sjögren 2006

Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Rabén & Sjögren 2006 En solig dag mitt i sommaren satt Zackarina på stranden och frös så att tänderna skallrade. Här, ta på dig badrocken, sa pappa. Han frös också. De hade varit i vattnet i säkert en timma, för Zackarina

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Det var kväll, och bara de allra sista av solens alla strålar dröjde sej kvar i de översta ruskorna av grantopparna.

Det var kväll, och bara de allra sista av solens alla strålar dröjde sej kvar i de översta ruskorna av grantopparna. Det var kväll, och bara de allra sista av solens alla strålar dröjde sej kvar i de översta ruskorna av grantopparna. I slaskhinken intill dörren mellan köket och verandan hade man glömt att lägga locket

Läs mer

Barnens guide till Getteröns naturreservat

Barnens guide till Getteröns naturreservat Barnens guide till Getteröns naturreservat Rödspov Tofsvipa Välkommen till Getterön! Naturum Getterön ligger vid ett av norra Europas fågelrikaste områden. Här kan du bekanta dig med fåglarnas spännande

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Ny tidning i Adelöv! Här kommer nummer 2 av ADELÖVSBLADET. Vi kommer fortfarande att jobba med: 1. Intervjuer. 2. Reportage. 3. Korta notiser om allt

Ny tidning i Adelöv! Här kommer nummer 2 av ADELÖVSBLADET. Vi kommer fortfarande att jobba med: 1. Intervjuer. 2. Reportage. 3. Korta notiser om allt Nr. 2 ADELÖVSBLADET vecka 8-9 2011 Ny tidning i Adelöv! Här kommer nummer 2 av ADELÖVSBLADET Vi kommer fortfarande att jobba med: 1. Intervjuer 2. Reportage 3. Korta notiser om allt 4. Roliga historier,

Läs mer

Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna!

Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna! Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna! Almsjukan är en mycket allvarlig svampsjukdom som sprids med almsplintborren (en liten skalbagge) eller via rötterna. En annan

Läs mer

Hej alla Jupiterbarn, här kommer svar på alla era frågor.

Hej alla Jupiterbarn, här kommer svar på alla era frågor. Brev från Sofia (Noaks mamma) Hej alla Jupiterbarn, här kommer svar på alla era frågor. Hur vet man att det funnits någon som heter Estrid och Jarlabanke? Hur vet man att hon var betydelsefull? Det vet

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

Lektionsupplägg: Behöver vi skogen?

Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck och diskutera. Lärarinstruktion

Läs mer

DÄGGDJUR. Utter. Utter

DÄGGDJUR. Utter. Utter REMIBAR REMIBAR DÄGGDJUR Utter Utter tillhör en grupp djur som kallas mårddjur. Under 1970-talet släpptes det ut mycket miljögifter i naturen och många utterungar dog. Men de senaste 10 åren har antalet

Läs mer

Petter och mamma är i fjällen. De ska åka skidor. Petters kompis Elias brukar alltid vara med. Men nu är bara Petter och mamma här.

Petter och mamma är i fjällen. De ska åka skidor. Petters kompis Elias brukar alltid vara med. Men nu är bara Petter och mamma här. Petter och mamma är i fjällen. De ska åka skidor. Petters kompis Elias brukar alltid vara med. Men nu är bara Petter och mamma här. Det är morgon och fortfarande mörkt ute. Utanför fönstret är det bara

Läs mer

Bruksanvisning. Gröna Hinken Bokashi kökskompostering. www.bokashi.se

Bruksanvisning. Gröna Hinken Bokashi kökskompostering. www.bokashi.se Bruksanvisning Gröna Hinken Bokashi kökskompostering Bruksanvisning Rev 2c. Bokashi kökskompost levereras av: ME Gård & Teknik AB Säffle. Reg. Nr. 556216-0167 Webb: E- post: info@bokashi.se Sida 2 Gratulerar!

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs

Läs mer

Bzzzz hur konstigt det än kan låta

Bzzzz hur konstigt det än kan låta Bzzzz hur konstigt det än kan låta Järva motorbana bidrar till att både viktiga sällsynta och utrotningshotade insekter och växter som annars skulle dö ut i området! Banområdet har under 1900-talet varit

Läs mer

André 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

André 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej, Jag heter Aragon. Jag och min far bor i en liten stuga i en liten stad kallas sed Wood. Här bor det inte många men vi odlar mat så det räcker till alla. Men vi har inte mycket

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

EGEN MATKOMPOST. www.rekosundsvall.se

EGEN MATKOMPOST. www.rekosundsvall.se EGEN MATKOMPOST + www.rekosundsvall.se FÖRBEREDELSER Med en matkompost kan du minska vikten på hushållsavfallet som skickas med sopbilen och på så sätt göra sophämtningen billigare för dig själv. Regler

Läs mer

Kompostera mera. Komposten. Trädgårdskomposten... 1. Kompostbehållaren... 1. Kompostera så här... 1. Livet i komposten... 2

Kompostera mera. Komposten. Trädgårdskomposten... 1. Kompostbehållaren... 1. Kompostera så här... 1. Livet i komposten... 2 Komposten Innehåll Trädgårdskomposten... 1 Kompostbehållaren... 1 Kompostera så här... 1 Livet i komposten... 2 När det inte fungerar... 2 Hushållskomposten... 2 Problem med hushållskomposten... 4 Varmbänk

Läs mer

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.

Läs mer

Max handtvättskola. Handhygien

Max handtvättskola. Handhygien Max handtvättskola Handhygien 2 Nu har jag lärt mig en del om att tvätta händerna, så jag tänkte att jag skulle dela med mig av det till dig. Jag hoppas att du kommer att tycka att det är lika kul som

Läs mer

Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN MAMMA OLE DOLE DOFF

Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN MAMMA OLE DOLE DOFF Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN D sovande flicka mamma lat son lat son lat son flitig gårdskarl gift med Ingvild flitig gårdsfru gift

Läs mer

SMÅKRYP I SÖTVATTEN. Innehåll. Malmö Naturskola

SMÅKRYP I SÖTVATTEN. Innehåll. Malmö Naturskola SMÅKRYP I SÖTVATTEN Innehåll Innehåll... 1 Buksimmare... 2 Dykare... 2 Flickslända... 3 Gråsuggor... 3 Iglar... 4 Klodyvel... 5 Ryggsimmare... 6 Sävslända... 6 Sötvattensmärla... 7 Tordyvel... 7 Trollslända...

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

RÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN

RÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN RÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN Anneli Gustafsson NATUR I NORRKÖPING 1:04 Förord I denna rapport kan du läsa och låta dig förundras över hur många märkliga djur och växter det finns i vår kommun.

Läs mer

Facit Spra kva gen B tester

Facit Spra kva gen B tester Facit Spra kva gen B tester En stressig dag B 1 Pappan (mannen) låser dörren. 2 Han handlar mat efter jobbet. 3 Barnen gråter i affären. 4 Han diskar och tvättar efter maten. 5 Han somnar i soffan. C 1

Läs mer

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se Lill-Skansens djur. Här presenterar vi de djur som finns inne på Lill- Skansen. För att besöket ska bli så bra som möjligt är det bra om du lär dig känna igen så många djur som möjligt. Foton: Anders Bouvin

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER och GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER och GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER och GRÖNSAKER PÅ riktigt Den som odlar ekopotatis behöver välja potatissort extra noga varför? tuffa potatisar När äpplen eller

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer

SBR - 2009 Lotta Fabricius Preben Kristiansen

SBR - 2009 Lotta Fabricius Preben Kristiansen 1 Honungsbin bor här i Sverige oftast i bikupor, som är deras hus. Husen kan se lite olika ut. Bina vet precis i vilket hus de bor. Hur kan de hitta rätt? 2 Hur många bin kan det bo i en bikupa under sommaren?

Läs mer

Helene Thäpp, S:t Örjans skolor, Stockholm

Helene Thäpp, S:t Örjans skolor, Stockholm Hej! Nu ska jag berätta en helt osannolik historia för dig!! Den handlar faktiskt om mig och mitt liv såå man skulle kunna säga att det är mina memoarer, hm.. Så kallas en historia om en människas liv.

Läs mer

16 sönd e Tref 1 årg Sorgens ansikten och Jesus

16 sönd e Tref 1 årg Sorgens ansikten och Jesus 16 sönd e Tref 1 årg Sorgens ansikten och Jesus 19Dina döda skall få liv igen, deras kroppar skall uppstå. Vakna och jubla, ni som vilar i mullen! Ty din dagg är en ljusets dagg, du låter den falla över

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar TUMBA BRUK anlägga börja bygga något anonym som inte talar om sitt namn ark ett blad av papper balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex.

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

Biologi. Livet på jorden

Biologi. Livet på jorden Biologi Livet på jorden Vi känner bara till en planet i universum där det finns liv. Det är jorden. Tack vare solen har vi ljus och lagom temperatur. Här finns också syre att andas, mat att äta och många

Läs mer

Förslag på inledning. Att göra i trädgården. Studera fjärilens livscykel. Undersök bikupan. Artrally

Förslag på inledning. Att göra i trädgården. Studera fjärilens livscykel. Undersök bikupan. Artrally Syfte: Skapa intresse och förståelse för olika småkryp. Visa att insekterna fyller flera viktiga funktioner och är avgörande för att våra ekosystem ska fungera och vi människor få mat. Mål: Att skapa fler

Läs mer

Kapitel 4 - Naturens häftigaste NATURENS HÄFTIGASTE

Kapitel 4 - Naturens häftigaste NATURENS HÄFTIGASTE Kapitel 4 - Naturens häftigaste NATURENS HÄFTIGASTE Ormar som hugger blixtsnabbt. Vargar som ylar i natten. Björnar som ryter. Fästingar som biter sig fast Ska man vara rädd för dem? Nej då! Du behöver

Läs mer

Uppdaterad. Tisdag v 47. Torsdag v 46. Tisdag v 45. Måndag v 43. Tisdag v 42

Uppdaterad. Tisdag v 47. Torsdag v 46. Tisdag v 45. Måndag v 43. Tisdag v 42 Uppdaterad Vill du vara med från starten, rulla då ner till slutet av dokumentet. Nya inlägg alltid först. Tisdag v 47 Utvärdering Avslutning Torsdag v 46 Vattnets kretslopp Tisdag v 45 Kretslopp Tippen

Läs mer

Men ingen svarar. Han är inte här, säger Maja. Vi går ut och kollar.

Men ingen svarar. Han är inte här, säger Maja. Vi går ut och kollar. Mannen som äger campingen, förklarar Maja. Han sa det när jag ringde. Fråga bara efter Gunnarsson, sa han. De går in i huset. Där inne står konserv burkar och paket på olika hyllor. Hallå, ropar Lasse.

Läs mer

Vad är jord och vad är substrat?

Vad är jord och vad är substrat? Vad är jord och vad är substrat? I dagligt tal säger de flesta människor jord om allt som växtens rötter kan växa i. Det är inte fel, men inte tillräckligt bra för en växtskötare. Jord är något vi går

Läs mer

Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström

Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström Du är värdefull! Det är viktigt att få höra att man är värdefull och att man är duktig på något. Så kom ihåg, beröm dina kompisar och personer i

Läs mer

FOTOGRAFERING EJ TILLÅTEN TÄNK PÅ ATT STÄNGA AV MOBILTELEFONEN

FOTOGRAFERING EJ TILLÅTEN TÄNK PÅ ATT STÄNGA AV MOBILTELEFONEN 1 2 Översättning: Göran Gademan FOTOGRAFERING EJ TILLÅTEN TÄNK PÅ ATT STÄNGA AV MOBILTELEFONEN 3 ERWARTUNG 4 black 5 In här? Man ser inte vägen 10 15 Så silvrigt stammarna skimrar som björkar! Åh, vår

Läs mer

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag

Läs mer