Reklamskyltar och andra skyltar i landskapet

Transkript

1 REKLAMSKYLTAR OCH ANDRA SKYLTAR I LANDSKAPET Reklamskyltar och andra skyltar i landskapet Längs med många större vägar står reklamskyltar. Det är allt ifrån handskrivna små loppisskyltar till stora färgstarka skyltar från snabbmatskedjor. De kan upplevas både som förfulande i landskapet och innebära en trafikfara, det krävs därför tillstånd att sätta upp dem. Skyltar utmed vägarna bör i första hand vara till för att ge trafikanter information för att underlätta körningen, företrädesvis vägvisningsskyltar. Samtidigt har företagare ett behov av att marknadsföra sig. För att nå ut med sin marknadsföring till så många som möjligt vill man göra det på platser där många människor vistas, till exempel utmed en väg. Regler om skyltning längs allmänna vägar i landskapet regleras i flera olika lagstiftningar, under flera olika myndigheters ansvar. Ofta kan det vara så att ansvar för prövning av ansökan och tillsynen över att meddelat tillstånd följs ligger hos en myndighet medan ansvaret för tillsyn att lagen efterlevs ligger hos en annan myndighet. Naturvårdsverket är den centrala tillsynsmyndigheten enligt lagen (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning (LGS). Denna vägledning utgår därför främst ifrån den lagstiftningen. Bild/ Bildtext Med skylt avses enligt LGS; Tavla, skylt, inskrift eller därmed jämförlig anordning för reklam, propaganda eller liknande ändamål. B E SÖ K: ST O C K H O LM - V ALH AL L AV ÄG E N 195 Ö ST E R SU N D F O R SK AR E N S V ÄG 5, HUS U B P O ST: ST O C K HO LM TEL: F AX: E-POST: R E G IST R AT O R@NAT U RV AR D SV E R K E T.SE IN T E R N E T: WWW. N AT U R V AR D SV E R K E T.SE

2 Ingen reklam utan tillstånd I de flesta fall krävs någon form av tillstånd för att få sätta upp reklamskyltar längs vägar. Vilka tillstånd som krävs beror bland annat på skyltens syfte, placering och avstånd från vägen. Reklamskyltar kan omfattas av följande lagar; Lagen (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning (LGS) Förordningen (1998:929) om gaturenhållning och skyltning (FGS). Väglagen (1971:948) Vägmärkesförordningen (2007:90) Trafikförordningen (1998:1276) Plan- och bygglagen (2010:900) (PBL) Plan- och byggförordningen (2011:338) (PBF) Ordningslagen (1993:1617) Vilken lag gäller var och vem prövar ansökan? Inom vägområde Vägar består av en vägbana och ett vägområde. Vägområde utgörs av den mark eller det utrymme som har tagits i anspråk för väganordning (vanligen cirka 5-10 meter utanför vägbanan). Tillstånd för skyltar inom vägområde längs allmänna vägar prövas enligt Väglagen av väghållningsmyndigheten dvs. kommunen eller Trafikverket. Inom 50 m från vägområde Om man vill placera en skylt utanför vägområde men inom 50 från vägområde krävs tillstånd både enligt Väglagen och LGS. Prövning ska enligt 4 FGS ske enligt båda lagarna. Ansökan prövas av länsstyrelsen. Undantag finns exempelvis om skylten kräver bygglov, då är det kommunen som prövar ansökan. Mer än 50 m från vägområde Tillstånd krävs enligt LGS. Ansökan prövas av länsstyrelsen. Inom detaljplanelagt område Skyltar inom detaljplanelagt område kräver bygglov, om inte kommunen beslutat annat genom detaljplan. Ansökan prövas av kommunen. Offentlig plats inom detaljplanelagt område Tillstånd krävs enligt ordningslagen, om platsen ej endast tas i anspråk tillfälligt och i obetydlig omfattning och inte inkräktar på annans tillstånd. Ansökan prövas av Polisen. 4

3 Tillståndsprövningen enligt LGS Reklamskyltar som placeras i landskapet utanför tätbebyggda områden och områden som omfattas av detaljplan kräver extra hänsyn till landskapsbilden. De trafiksäkerhetsrelaterade aspekterna av en reklamskylt prövas enligt väglagen. Prövningen enligt 6 LGS ska väga skyltens påverkan på naturmiljön och landskapsbilden mot intresset av att sätta upp skylten. Bestämmelsen, som tidigare fanns i den numera upphävda naturvårdslagen, tillkom främst för att stärka skyddet för landskapsbilden (jfr prop. 1997/98:45 del 2 s 374 ff. och prop. 1964:148 s 86 och 95). I Högsta förvaltningsdomstolens rättsfall RÅ 1975 Ab 462 har domstolen uttalat att tillståndsprövningen måste vara mycket restriktiv. Kammarrätten i Göteborg har i tre domar funnit att rättsfallet fortfarande är relevant (se Kammarrätten i Göteborgs dom i mål nr och domarna i mål nr och ). Enligt kammarrätten innebär rättsfallet att en näringsidkares behov av att informera om sin verksamhet i de flesta fall inte kan tillmätas samma vikt som intresset av skydd för landskapsbilden. Även mindre inverkan på landskapsbilden ska beaktas och skyddet för landskapsbilden utgör ett starkt skäl mot att ge tillstånd inte bara på platser som är påverkade av människan i låg grad utan även på platser inom det kulturlandskap som utgör en stor del av landets yta. Att en reklamskylt medför viss påverkan på landskapsbilden utgör dock inget absolut hinder mot tillstånd utan en avvägning mot andra intressen måste göras i det enskilda fallet. Kammarrätten uttalar i domarna att bedömningen av påverkan på landskapsbilden ska göras med hänsyn till förhållandena på de olika platser som skylten är synlig från. Kammarrätten fann i de tre domarna att tillstånd inte skulle ges med hänsyn till landskapsbilden. Några omständigheter som kammarrätten beaktade i målen var att skylten skulle vara synlig på långt håll, att det inte fanns tät bebyggelse inom det området och att mänsklig påverkan på platsen (i form av odlad mark och väg) var begränsad. I ett av fallen bedömde kammarrätten att även om platsen för skylten var påverkad av motorväg skulle skylten synas på långt håll och då påverka även platser där mänsklig påverkan var begränsad. I ett annat av fallen beaktades att skylten skulle placeras nära kusten. Vad omfattas av tillståndsplikten enligt LGS? Bestämmelsen i 6 LGS avser anordningar av skiftande typ såsom anslagstavlor, reklampelare, skyltskåp, ljusskyltar och andra skyltar, målade eller ristade inskrifter eller bilder på annat underlag t.ex. en bergvägg etc. Anordningen ska vara avsedd för reklam, propaganda eller liknande 5

4 ändamål. Hit hör framför allt kommersiell reklam för varor och tjänster och även propaganda med ideellt eller politiskt syfte. Undantag från tillståndsplikten Undantag från huvudregeln om att det krävs tillstånd för att sätta upp reklamskyltar finns i 46 andra stycket p. 2 3 väglagen och 7 och 10 LGS. Skyltar som informerar om verksamhet på platsen Enligt LGS krävs det inte tillstånd för anordning som informerar om affärsrörelse eller annan verksamhet på platsen. Kravet är att skylten ska finnas på det markområde som verksamheten disponerar: vid till exempel byggnadsföretag kan entreprenörerna sätta upp sina skyltar på byggnadsplatsen, och en skomakare kan annonsera på ett staket utanför verkstaden utan att söka tillstånd. Enligt väglagen så finns dock krav på att sådana skyltar för upplysning om affärsrörelse eller annan verksamhet på platsen ska vara uppsatt på byggnad, annars krävs tillstånd enligt väglagen. Frågan om en skylt tjänar till upplysning om på stället bedriven verksamhet prövades av Högsta förvaltningsdomstolen i RÅ79 2:29. Sökanden bedrev rörelse med försäljning av fritidsstugor på fastigheten Högsta 3:3 i Uppsala, där han disponerade ett område med kontor och stugutställning. På väggen till en lada, belägen ett stycke därifrån på fastigheten Högsta 3:5 hade han låtit uppsätta en skylt, som bestod av sex gulmålade skivor med svart text som bildade ordet ETAPP och en figur föreställande en husgavel. Ladan låg ca 30 meter från länsväg 639 och i omedelbar närhet av denna vägs anslutning till E4:an. Skylten var väl synlig för trafikanter som färdades E4 norrut. Högsta förvaltningsdomstolen fann att den sökandes verksamhet, kontoret och stugutställningen, låg på sådant avstånd och i övrigt så avskild från den lada på vilken skylten var anbringad, att den inte kunde anses belägen inom rörelseområdet för försäljningsverksamheten. Vidare anförde domstolen att skylten inte tjänade till upplysning om den i ladan bedrivna verksamheten utan istället syftade till att fästa de vägfarandes uppmärksamhet på stugutställningen i grannskapet. Skylten ansågs därför tillståndspliktig. Anslagstavlor Anslagstavla för meddelanden om kommunala angelägenheter, föreningssammanträden, auktioner eller liknande är undantagna tillståndsplikten. Den om vill sätta upp en sådan anslagstavla eller skylt som informerar om verksamhet på platsen får dock söka tillstånd enligt 7 LGS. 6

5 Bygglovspliktiga skyltar De skyltar som omfattas av bygglovsplikt och som regleras i PBL kräver ingen prövning enligt LGS. Motsvarande undantag finns även i väglagen. I PBF, finns bestämmelser om krav på bygglov för skyltar inom detaljplanelagt område. För skyltar som monteras på uttjänta lastbilstrailers så faller själva trailern under bygglovsplikt oavsett placering. Rättsläget har klarlagts i en dom från Mark-och miljödomstolen (mål nr P ) rörande lastbilstrailers med reklam på (Ängelholmsfallet). I avgörandet bedömdes möjligheten att rikta föreläggande vid reklam på lastbilsflak. Det aktuella fallet gällde lastbilstrailers med reklam på, uppställda ca 70 meter från E6:an på fastigheten Norra Varalöv 7:3 i Ängelholms kommun. Mark- och miljödomstolen konstaterade i domen att PBL är tillämplig. De ifrågavarande trailrarna ansågs i domen som byggnader enligt denna lag. Då bygglov saknades hade den kommunala nämnden haft skäl att kräva av innehavaren att ta bort trailrarna. Läs mer på Boverkets websida som är vägledande myndighet för PBL och Trafikverkets websida som är vägledande för väglagen. Tillfälliga skyltar Undantag från tillståndsplikten gäller också för endast tillfälliga skyltar. Enligt 6 LGS får inte en skylt eller liknande anordning finnas varaktigt uppsatt utan tillstånd. Begreppet varaktigt tydliggörs i 9 LGS där det framgår att en affisch eller annan tillfällig anordning måste tas bort inom fyra veckor, om inget tillstånd finns som medger annat. Sådana skyltar kan vara tex. reklam för något speciellt event som en föreställning, auktion, möte eller liknande som äger rum vid en tidpunkt som oftast anges på anordningen. Tillfälliga skyltar består ofta av förgängligt pappersmaterial som inte har för avsikt att hålla längre än de fyra veckor som lagen ger utrymme för. Dessa skyltar är dock inte undantagna tillståndsplikten enligt väglagen. Uppenbart vanprydande Enligt 8 LGS får en anordning eller anslagstavla som är undantagen tillståndsplikten inte finnas uppsatt om den är uppenbart vanprydande i landskapsbilden. Innebörden av uppenbart vanprydande har behandlats i några rättsfall. En näringsidkares behov av att informera om sin verksamhet kan i de flesta fall inte tillmätas samma vikt som intresset av skydd för landskapsbilden. Även mindre inverkan på landskapsbilden ska beaktas och skyddet för landskapsbilden utgör ett starkt skäl för att inte tillåta skyltar, inte bara på platser som är påverkade av människan i låg grad utan även på platser inom det kulturlandskap som utgör en stor del av landets yta. Att en reklamskylt medför viss påverkan på landskapsbilden utgör dock inget absolut hinder mot tillstånd utan en avvägning mot andra intressen måste 7

6 göras i det enskilda fallet. Bedömningen av påverkan på landskapsbilden ska göras med hänsyn till förhållandena på de olika platser som skylten är synlig från. Privata skyltar för att stänga ute allmänheten Förutom reklamskyltar så finns även tillståndsplikt enligt 5 LGS för skyltar varigenom allmänheten avvisas från ett visst område, som är av betydelse för friluftslivet. Det förekommer att markägare sätter upp skyltar i syfte att stänga ute allmänheten till exempel med skyltar av typen "Privat mark", "Ej obehöriga" och liknande. En skylt av detta slag är tillståndspliktig och det är kommunen som prövar frågan. Allmänheten ska kunna vistas i områden för friluftsliv. Kommunen prövar även frågan om skyltar som "förbjuder" gångtrafik, cykling och ridning kan meddelas tillstånd. Enligt trafikförordningen ska en skylt intill en väg prövas av kommunen om vägen går inom tätbebyggt område och av länsstyrelsen om vägen går utanför tätbebyggt område. Läs mer om allemansrätten och skyltar här; Vem ska utöva tillsyn och hur? Inom vägområdet Tillsynsansvaret över skyltar som saknar tillstånd inom vägområdet har väghållningsmyndigheten enligt väglagen. Enligt väglagen har väghållningsmyndigheten befogenhet att ta bort skyltar utan tillstånd som står inom vägområdet. Trafikverket förvarar reklamskylten i minst tre månader, och ägaren kan hämta ut den. Om reklamanordningen kan betraktas som skräp utan värde kastas den. Utanför vägområdet Inom 50 m från vägområdet och bortanför detta område har kommunen tillsynsansvaret enligt LGS. Kommunerna kan enligt LGS se till att reklamskyltar som står utanför vägområdet, och som inte har tillstånd att stå där, tas bort. Kommunen kan besluta om föreläggande, sätta ut vite och vidta åtgärder på den ansvariges bekostnad. För skyltar som beviljats tillstånd har beslutande myndighet ansvar för att villkor som ställts i beslut om tillstånd följs. 8

7 Illustration över vem som beslutar om tillstånd och bedriver tillsyn över skyltar intill allmän väg. Tillsynsförfarandet Kommunens tillsyn enligt LGS omfattar två situationer som kräver agerande. Den ena är olovligt uppsatta skyltar (som kräver tillstånd). Den andra är uppenbart vanprydande skyltar bland de som inte kräver tillstånd. Enligt 12 LGS får kommunen besluta om de förelägganden och förbud som behövs i ett enskilt fall för att lagen (LGS) eller föreskrifter meddelade med stöd av lagen skall efterlevas. I ett beslut om föreläggande eller förbud får vite sättas ut. Blir ett föreläggande eller förbud inte åtlytt får kommunen låta vidta åtgärder på den ansvariges bekostnad. Kommunen får bestämma att dess beslut skall gälla omedelbart även om det överklagas. Flödesschema, se bilaga Intressanta rättsfall Kammarrätten har funnit att Högsta förvaltningsdomstolens rättsfall fortfarande är relevant Kammarrätten i Göteborg har i tre domar funnit att rättsfallet RÅ 1975 Ab 462 fortfarande är relevant (se Kammarrätten i Göteborgs dom i mål nr och domarna i mål nr och ). Enligt kammarrätten innebär rättsfallet att en näringsidkares behov av att informera om sin verksamhet i de flesta fall inte kan tillmätas samma vikt som intresset av skydd för landskapsbilden. Även mindre inverkan på landskapsbilden ska beaktas och skyddet för landskapsbilden utgör ett starkt skäl mot att ge tillstånd inte bara på platser som är påverkade av människan i låg grad utan även på platser inom det kulturlandskap som utgör en stor del av landets yta. Att en reklamskylt medför viss påverkan på landskapsbilden utgör dock inget absolut hinder mot tillstånd utan en avvägning mot andra intressen måste göras i det enskilda fallet. Kammarrätten uttalar i domarna 9

8 att bedömningen av påverkan på landskapsbilden ska göras med hänsyn till förhållandena på de olika platser som skylten är synlig från. Kammarrätten fann i de tre domarna att med hänsyn till landskapsbilden kunde tillstånd inte ges. Högsta förvaltningsdomstolen, fråga om skylt som informerar om verksamhet på platsen Frågan om skylt tjänar till upplysning om på stället bedriven verksamhet prövades av Högsta förvaltningsdomstolen i RÅ79 2:29. Sökanden bedrev rörelse med försäljning av fritidsstugor på fastigheten Högsta 3:3 i Uppsala, där han disponerade ett område med kontor och stugutställning. På väggen till en lada, belägen ett stycke därifrån på fastigheten Högsta 3:5 hade han låtit uppsätta en skylt, som bestod av sex gulmålade skivor med svart text som bildade ordet ETAPP och en figur föreställande en husgavel. Ladan låg ca 30 meter från länsväg 639 och i omedelbar närhet av denna vägs anslutning till E4:an. Skylten var väl synlig för trafikanter som färdades E4 norrut. Högsta förvaltningsrätten fann att den sökandes verksamhet, kontoret och stugutställningen, låg på sådant avstånd och i övrigt så avskild från den lada på vilken skylten var anbringad, att den inte kunde anses belägen inom rörelseområdet för försäljningsverksamheten. Vidare anförde domstolen att skylten inte tjänade till upplysning om den i ladan bedrivna verksamheten utan istället syftade till att fästa de vägfarandes uppmärksamhet på stugutställningen i grannskapet. Skylten ansågs därför tillståndspliktig. Mark- och miljödomstolen, fråga om skyltar på lastbilstrailers Det har blivit allt vanligare på senare år att montera reklamskyltar på uttjänta lastbilstrailers och ställa utmed större vägar. Rättsläget har klarlagts i en lagakraftvunnen dom från Mark-och miljödomstolen (mål nr P ) rörande lastbilstrailers med reklam på (Ängelholmsfallet). I avgörandet bedömdes möjligheten att rikta föreläggande vid reklam på lastbilsflak. Det aktuella fallet gällde lastbilstrailers med reklam på, uppställda ca 70 meter från E6:an på fastigheten Norra Varalöv 7:3 i Ängelholms kommun. Mark- och miljödomstolen konstaterade i domen att PBL är tillämplig. De ifrågavarande trailrarna ansågs i domen som byggnader enligt denna lag. Då bygglov saknades hade den kommunala nämnden haft skäl att kräva av innehavaren att ta bort trailrarna. Dom Växjö Tingsrätt (pdf 350 kb) När det gäller skyltar som är bygglovspliktiga är Boverket vägledande myndighet. 10

9 Ytterligare bestämmelser att ta hänsyn till Utöver de lagrum som redogjort för ovan så kan det finns ytterligare bestämmelser att ta hänsyn till vid uppförande av reklamskylt; Markägartillstånd Terrängkörningslagstiftningen Skyddsvärda arter - Artskyddsförordningen Bestämmelser om olika områdesskydd enligt miljöbalken; biotopskydd, strandskydd, naturreservat, Natura 2000-områden mfl. Riksintresseområden miljöbalken Fornlämningar med flera. 11

10 NATURVÅRDSVERKET TEMAORD HÖGST TRE RADER ÅÅÅÅ-MM-DD 12