Kurtinmur, Stora Bommens bastion och Masthamnen på Packhusplatsen

Transkript

1 UV RAPPORT 2014:99 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Kurtinmur, Stora Bommens bastion och Masthamnen på Packhusplatsen Arkeologisk förundersökning inför tillåtlighetsprövning av Västlänkenprojektet, med rapport för georadarundersökning Västra Götalands län, Västergötland, Göteborgs stad och socken, Nordstaden 702:32 med flera, Göteborg 216 Carina Bramstång Plura och Anders Kjellin

2

3 UV RAPPORT 2014:99 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Kurtinmur, Stora Bommens bastion och Masthamnen på Packhusplatsen Arkeologisk förundersökning inför tillåtlighetsprövning av Västlänkenprojektet, med rapport för georadarundersökning Västra Götalands län, Västergötland, Göteborgs stad och socken, Nordstaden 702:32 med flera, Göteborg 216 Dnr Carina Bramstång Plura och Anders Kjellin

4 Riksantikvarieämbetet, arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Väst) Kvarnbygatan Mölndal Tel.: Fax: e-post: e-post: Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2014:99 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2012/0744. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Bildredigering Lena Troedson Layout Lena Troedson Omslag Framsida: Vy mot väster över platsen för före detta Masthamnen, sedermera Packhusplatsen, efter igenfyllningen av hamnen. Masthamnen kom till i slutet av 1600-talet och fylldes igen Originalbilden till ovanstående i visitkortsformat (GMA 4797:26) tagen av Vogel & Dienstbach på 1860-talet. (Negativ D 6737, Göteborgs Stadsmuseum). Baksida: Fotot visar ett av schakten utmed trafikleden vid Packhusplatsen. Byggnaden i bakgrunden är Casino Cosmopol. I schaktet syns en del av rustbädden som kurtinmuren vilat på. Schaktet förlades inklämt mellan sittbänk vid busshållplats, armatur och ledningsstolpe, diverse ledningar, gång och cykelväg, samt brunn och trafikled. Risk för att schaktets kanter skulle rasa in förelåg varför lämningen snabbt fick dokumenteras och täckas igen, av arbetsmiljöskäl grävdes inga lager. Lösare massor i schaktkanten rasade något och problem tillstötte med att schaktet vattenfylldes i botten vilket försvårade framrensning och dokumentation. Tryck/utskrift Elanders Sverige AB, 2014

5 Innehåll Bakgrund 5 Kunskapsläget 5 Kort om Göteborgs befästningar 5 Stora Bommen och Kronans masthamn 7 Tidigare undersökningar 7 Syfte och frågeställning 10 Metod, dokumentation och genomförande 10 Resultat 13 Schakt som berörde befästningen 13 Schakt som berörde Masthamnen 17 Övriga schakt 17 Prospektering med markradar för Masthamnen 20 Utvärdering och förslag till fortsatta åtgärder 22 Problematik kring rektifiering med vilken digitala historiska kartor anpassas till GIS 22 Befästningslämningar utifrån arkeologiska iakttagelser 22 Masthamnen och övriga ytor innanför kurtinmur 24 Stora Hamnkanalen 25 Slutsatser, kunskapspotential och vetenskapligt värde 25 Inför fortsatt exploatering 28 Referenser 29 Administrativa uppgifter 30 Bilagor 31 Bilaga 1. Schaktbeskrivning 31 Bilaga 2. Prospekteringsrapport 35 Figurförteckning 86

6 Älvängen Kungälv Säve Angered Torslanda Packhusplatsen Göteborg Öjersjö Göteborg Mölnlycke Kållered Lindome NORGE Särö Kungsbacka Packhusplatsen Göteborg Onsala Figur 1. Läget för undersökningen markerat på utsnitt ur Översiktskartan, blad 253 Göteborg (skala 1: ), och GSD-Sverigekartan. 4 Kurtinmur, Stora Bommens bastion och Masthamnen på Packhusplatsen

7 En arkeologisk förundersökning har utförts på fornlämning Göteborg 216 vid Packhusplatsen. Orsaken är projektering för ny järnväg, Västlänken. Vid förundersökningen återfanns en del av kurtinmuren utmed sjöfronten och dess rustbädd samt Stora Bommenbastionens norra vinkel mot kurtinmuren. Vidare påträffades vad som tolkas vara Masthamnens kortsida, liksom tre bevarade pålar som stod förankrade i Masthamnens botten. Bakgrund Trafikverkets har ansökt om tillstånd att göra ingrepp i fornlämning Göteborg 216, inför planering och tillåtlighetsprövning av Västlänkenprojektet med ny järnväg. Med anledning av detta genomförde Riksantikvarieämbetet, arkeologiska uppdragsverksamheten (RAÄ UV Väst) en arkeologisk förundersökning mellan 17 februari och 10 mars Aktuellt förundersökningsområde utgör idag Packhusplatsen mellan Kvarnberget och Stora Hamnkanalen (figur 2). Packhusplatsen är ett torg i stadsdelen Nordstaden vid södra älvstranden av Göta älv. Vid torget ligger bland annat Casino Cosmopol och Hovrätten. Kunskapsläget Kort om Göteborgs befästningar Befästningarna runt Göteborg började uppföras under 1620-talet. Arbetet med om- och tillbyggnader fortsatte under hela 1600-talet och in på början av 1700-talet. Göteborg kom under sitt första århundrade att bli en fortifikationsstad. Det första befästningssystemet som uppfördes runt Göteborg byggdes med en två till tre meter hög jordvall med tillhörande bastioner som till en början var upplagda av ler- och jordmassor. Efterhand förbättrades dessa med timmerrustbäddar som underlag för murar. Från mitten och mot slutet av 1600-talet moderniserades fästningsverket. Bland annat gjordes stadsvallarna högre och bredare och arbetet med att anlägga raveliner påbörjades. År 1661 revs fästningen gamla Älvsborg och man återanvände stenen till stadsmuren runt Göteborg. Under denna tid påbörjade man också att anlägga bastioner mot hamnsidan. Först under 1700-talets början står befästningen helt färdig. Underhållandet av murarna åsidosattes dock, på grund av landets dåliga ekonomi, så mot slutet av århundrandet var befästningarna mycket bristfälliga. Samtidigt hade befästningsverken spelat ut sin roll ur försvarssynpunkt. Därför togs beslutet om att riva befästningarna år Rivningskontraktet innebar att man skulle rasera murarna ned till gatunivå. Rivningen av muren tog lång tid och inte förrän i mitten av 1800-talet var arbetet klart. På en karta från 1813 ser man att arbetet med rivningen har påbörjats samtidigt som muren vid nuvarande Packhusplatsen fortfarande är intakt (Bramstång & Nilsson Schönborg 2006, s. 14ff ). Kurtinmur, Stora Bommens bastion och Masthamnen på Packhusplatsen 5

8 Olivedal Hultmans holme Gullbergsvass Göteborg FU-område Nordstaden Östra Nordstaden Göta älv Stora Hamnkanalen Gustav Adolfs torg Inom Vallgraven Vallgraven Otterhällan Gustavi Domkyrka Heden Pustervik Rosenlundskanalen Haga Haga kyrka Vasastaden Lorensberg m Vasa kyrka Figur 2. Förundersökningsområdet markerat på utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, blad 07B0E Göteborg. Skala 1: Kurtinmur, Stora Bommens bastion och Masthamnen på Packhusplatsen Kommendantsängen

9 Stora Bommen och Kronans masthamn Stora Bommen var inlopp till Stora Hamnkanalen från älvsidan vid den södra älvstranden av Göta älv. Av 1644 års karta framgår att det då kan ha funnits en kaj vid nuvarande Packhusplatsen mellan Stora Hamnkanalen och Kvarnberget. Denna kaj bör ha följt samma sträckning som gatan omedelbart framför Broströmhuset. Senare kartor från 1655 och 1690 visar att man senare delvis har fyllt ut detta område och byggt strandmuren en bit ut i älven. Man har genom detta innanför sjömuren skapat en liten hamnbassäng i vinkel mot Stora Hamnkanalen innanför Stora Bommenbastionen. Denna hamnbassäng har omväxlande nämnts som Masthamn eller kronans masthamn och bör främst ha haft anknytning till Kronhuset och stadens försvar. Framförallt i form av våtförvaring av långtimmer som har använts i rustbäddar till befästningsverken. Under 1700-talet är det också troligt att man haft en enklare hamn för mindre rodd- och transportbåtar (Svedberg 2006, s. 171ff ). På historiska kartor från och framgår det att en ombyggnation av hamnen skett mellan dessa år. Vilket kan berott på att man behövde bereda plats för magasin eller upplagsplatser åt handelsvaror (se figur 3, 4). År 1784 undertecknade Gustav III, i Paris, en traktat med Frankrike vilket gjorde att Sverige fick St. Barthélemy mot att Frankrike tullfritt skulle få lagra varor i Göteborg. Dessa handelsförmåner omfattade frihamnsrätt för en mängd franska varor och för att bereda utrymme åt handelsvarorna byggdes en upplagsplats vid kronans masthamn, nuvarande Packhusplatsen. Detta område kom i folkmun att kallas för Franska tomten (Fredberg, s. 353). Packhusplatsen är som tidigare nämnts idag ett torg i stadsdelen Nordstaden och på vardera sidan om torget ligger bland annat Casino Cosmopol och Hovrätten. Torget fick sitt namn 1883 efter det tull- och packhus ( Stora Tullhuset eller Tull- och Packhuset ) vid kajen som stod klart år 1866 och numera innehåller ett casino (Baum, s. 226). Det första packhuset var först beläget vid Stora Hamnemunnen ungefär mitt emot residenset, år 1727 flyttat till hörnet av Norra Hamngatan och Smedjegatan. Huset rymde inte bara tull- och accisstaterna utan även logement och kontor för de handlande och deras mäklare (Fröding, s. 37). Masthamnen var rektangelformad, cirka 35 meter bred och sträckte sig längs och väster om Franska tomten. Hamnen upptog därmed större delen av Packhusplatsen. Masthamnens nordöstra kortsida byggs om och mursätts någon gång mellan åren 1733 och 1742, ungefär till i höjd med Kronhusgatan. (Fredberg, s. 921). I Norra Hamngatans västra förlängning, byggdes 1843 en träbro över Masthamnen. Masthamnen fylldes igen 1861 (Lagerberg, s ). Tidigare undersökningar Stora delar av befästningsverket är fortfarande bevarat under mark. Det är framförallt rustbäddar och några varv mur som finns kvar. Kunskapen om dess placering och bevarandeförhållande har blivit tydligare på senare år efter stora infrastruktursatsningar i staden. Anläggandet av Götatunneln Kurtinmur, Stora Bommens bastion och Masthamnen på Packhusplatsen 7

10 0 50 m Figur 3. Urklipp av karta från Krigsarkivet Sfp Göteborg nr 43. Här är de nu grävda förundersökningsschakten rektifierade på den historiska kartan från åren Masthamnens norra kortsida är inte lika tydligt markerad som dess kanter på långsidorna. En tolkning är att Masthamnens kortsida till en början utgjordes av en naturligt slut mot bergskanten. Skala 1: Kurtinmur, Stora Bommens bastion och Masthamnen på Packhusplatsen

11 Figur 4. Urklipp av karta från Krigsarkivet. Sfp. Göteborg nr 60c. Här är de nu grävda förundersökningsschakten rektifierade på den historiska kartan från åren De murrester vi kunde ana i schakt 6 och 7 överensstämmer väl på denna karta med ombyggnationen av Masthamnens norra kortsida. Skala cirka 1:1000. Kurtinmur, Stora Bommens bastion och Masthamnen på Packhusplatsen 9

12 t.ex. genererade ny kunskap kring befästningarnas uppförande och vad som fanns kvar under mark utmed sjöfronten. Både sänkverk och pålspärr kunde då konstateras utanför befästningsmurarna vid Lilla bommen-området. I området mellan Kvarnberget och Stora Hamnkanalen har inga tidigare arkeologiska iakttagelser gjorts förrän inför järnvägsutredningen av Västlänken. Med anledning av Trafikverkets planering och tillåtlighetsprövning inför Västlänkenprojektet, anlitades personal från Riksantikvarieämbetet UV Redaktion och teknik för en geofysisk prospektering/förundersökning med hjälp av georadar av valda delar Oscars-/Götaleden i Göteborg, där korridoren för järnvägsutredningen skulle kunna komma i konflikt med delar av Göteborgs befästningslämningar. Prospekteringsarbetet genomfördes under december Platserna för prospektering valdes dels med hänsyn till förväntade arkeologiska resultat, men även utifrån trafiksäkerhetshänsyn. Då resultatet av prospekteringen inte gav tillfredsställande resultat, beslutades om komplettering av förundersökningen i form av upptagning av schakt inom den planerade järnvägskorridoren och där murens sträckning förväntades. Undersökningen, som utfördes av Riksantikvarieämbetet UV Väst, resulterade i att förekomst och läge för bastion (Sandbastionen) och kurtinmur på ömse sidor om denna kunde konstateras. Placering för Stora Bommenbastionen gick inte att verifiera utifrån de schakt som då grävdes (se UV Rapport 2012:101). Syfte och frågeställning Förundersökningen ska förse Länsstyrelsen med ett fördjupat kunskapsunderlag inför prövningen av arbetsföretaget enligt 2kap. 12 KML. Huvudsyftet var att fastställa fornlämningarnas omfattning och avgränsning. Lämningarnas karaktär, datering, sammansättning och komplexitet skulle också bedömas, vidare skulle preciserade frågeställningar inför en kommande särskild undersökning formuleras. De konkreta frågorna i samband med förundersökningen var: Vilken typ av befästningslämningar fanns bevarade och exakt hur låg de, speciellt i förhållande till exploateringsområdet? Vad fanns bevarat av Masthamnen, vad var dess exakta utbredning och lokalisering både horisontellt och vertikalt? Fanns det spår efter annan verksamhet i området i form av exempelvis kulturlager, samt eventuella byggnadsrester? Metod, dokumentation och genomförande Inom förundersökningsområdet på Packhusplatsen grävdes totalt åtta schakt med maskin. Dessa schakt var placerade, dels naturligtvis utifrån var vi beräknat påträffa lämningar vars exakta placering nu skulle verifieras, dels anpassades placeringen efter var det överhuvudtaget var möjligt att gräva. Genom området går en trafikled, Götaleden, med tung trafik utmed älvstranden. I förundersökningsområdet finns också bland annat busshållplats, armatur till belysning, skyltar, gång och cykelvägar, parkering och lokala gator. Om man dessutom lägger till det som finns under mark i form av 10 Kurtinmur, Stora Bommens bastion och Masthamnen på Packhusplatsen

13 S8 S5 Smedjegatan Götaleden S6 S7 Kronhusgatan S4 Postgatan S3 S1 S2 Hovrätten N. Hamng. 1: m 0 50 m Figur 5. Förundersökningsschaktens placering markerade. Skala 1:1000. Kurtinmur, Stora Bommens bastion och Masthamnen på Packhusplatsen 11

14 Figur 6. I schakt 4 var lagren kontaminerade på grund av den bensinstation som legat på platsen. Kraftig lukt spreds från lagren och de giftiga ångorna gjorde att bland annat vår maskinist Mattias Johansson fick använda skyddsutrustning i form av ansiktsmask med filter. Foto: Anders Kjellin. kablar, ledningar, kulvertar, brunnar och rör, så är vi mycket begränsade i var vi kan komma åt att gräva tillräckligt djupt för att kunna frilägga lämningar för dokumentation. Av de åtta schakt som nu grävdes så var tre av dessa för att utreda kurtinmurens och Stora Bommenbastionens läge (schakt 1 3). Tre schakt grävdes för att lokalisera Masthamnens utbredning och innehåll (schakt 4, 6, 7) och två schakt i syfte att söka lämningar efter annan verksamhet i området (schakt 5 och 8). Schaktens bredd, längd och djup varierade beroende på i första hand tillgänglighet, men också efter vad som iakttogs i schakten. Schakten 1 3 förlades inklämda mellan sittbänk vid busshållplats, armatur och ledningsstolpe, diverse ledningar, gång- och cykelväg, samt brunn och trafikled. Schaktet blev mycket smalt, med en bredd på mellan 2,6 och 2,8 meter i ytan och med en svag släntning ner mot botten av schaktet, så bredden i botten blev i bästa fall dryga metern. Schaktet grävdes omkring 3 meter djupt intill trafikleden och en busshållplats. Risk för att schaktets 12 Kurtinmur, Stora Bommens bastion och Masthamnen på Packhusplatsen

15 kanter skulle rasa in förelåg varför lämningen snabbt fick dokumenteras och täckas igen. Viss framrensning gjordes utmed muren för hand för att erhålla bra fotodokumentation, men av arbetsmiljöskäl grävdes inga lager. Lösare massor i schaktkanten rasade något och problem tillstötte med att schaktet vattenfylldes i botten. Valda representativa lager och anläggningar undersöktes och dokumenterades således så gott det gick, samt mättes in och fotograferades digitalt. De anläggningar och lager som påträffades i de djupa och trånga schakten för Masthamnen (4, 6 och 7) fick dokumenteras från schaktkanten på grund av säkerhetsaspekten. Vattentillförseln i schakt 6 och 7 var stor och vattenfylldes mycket snabbt. I schakt 4 var lagren kontaminerade med diesel och bensin på grund av den bensinstation som tidigare legat på platsen. Kraftig lukt spreds från lagren som togs om hand särskilt för bortforsling och provtagning. De kraftiga ångorna gjorde att personal fick använda skyddsutrustning i form av ansiktsmasker med filter och schaktet fick täckas igen under natten för att inte sprida ångor i området (se figur 6). All mätdata, foto och beskrivningar har lagts in och registrerats i det digitala dokumentationssystemet Intrasis, enligt Riksantikvarieämbetets standard. Resultat På förundersökningsområdet grävdes cirka 145 kvadratmeter fördelat på de åtta schakten (figur 5). Som ovan nämnts grävdes tre schakt för att undersöka befästningslämningarna utmed sjöfronten, tre för att undersöka Masthamnen och två för att söka övriga kulturlagerspår. Vissa av schakten kom att bli djupa, murrester från befästningen och Masthamnen påträffades på omkring två meters djup. Under kurtin- och bastionsmurarna låg rustbädden bevarad vilken fortsatte ner i djup lera. Någon rustbädd under masthamnsmuren kunde inte iakttas, främst på grund av de svåra grävförhållandena med stor vattentillförsel. Vi kan därför inte utesluta att det finns en rustbädd även under masthamnsmuren. Däremot dokumenterades tre pålar som stått vertikalt nedkilade i Masthamnens botten. Schakt som berörde befästningen Lagerföljden i schakten som grävdes för att undersöka kurtinmurens och Stora Bommenbastionens läge (schakt 1 3), bestod överst av cirka 1 meter sentida störningar. Vid omkring 1,1 meter framkom ett 0,3 meter tjockt lager innehållande sten och tegel. Därefter ett silt/ler lager som var dryga metern djupt, vilket tolkas som påförda muddermassor. Under detta kom ett tunnare avfallslager innehållande tegel, kol, träflis, ben, keramik och lerpipsskaft. Under detta lager konstaterades befästningslämningarna på cirka 2 meters djup från marknivån (se figur 7 och 8). I schakt 1 och 2 återfanns kurtinmuren och vinkeln mot Stora Bommenbastionens mur kunde bekräftas. Av kurtinmuren var det bevarat 1 2 varv med kallmurad sten. Schakt 3 grävdes för att få fram kurtinmurens bredd och den kunde på sätt och vis dokumenteras. Själva murstenen var däremot bortplockad Kurtinmur, Stora Bommens bastion och Masthamnen på Packhusplatsen 13

16 Figur 7. Bilden visar kurtinmurens sträckning i schakt 1 mot nordöst. Kurtinmurens sida som vett mot älven är framrensad, medan murens insida mot land inte kunde tas fram, muren fortsätter in under schaktkanten till höger i bild. Foto: Anders Kjellin. 14 Kurtinmur, Stora Bommens bastion och Masthamnen på Packhusplatsen

17 Figur 8. På bilden syns kurtinmuren och dess vinkel mot Stora Bommenbastionens mur. Kurtinmuren syns i förgrunden med dess utsida som vette mot älven i högerkant. Pilen pekar mot den vinkel som anger början på bastionens norra murarm. Markeringen i toppen på bilden visar insidan av bastionsmuren. Foto, mot sydväst: Anders Kjellin. Kurtinmur, Stora Bommens bastion och Masthamnen på Packhusplatsen 15

18 S3 Trä Murspår och rustbädd Trä S1 Trä Kurtinmur mot älven S2 Bastionsmur Trä 0 1 m Figur 9. Schaktplan som visar schakten 1, 2och 3 med kurtinmuren (grå) och dess rustbädd (brun), samt vinkeln på bastion Stora Bommens nordsida (markerad med pil i schakt 2). Det är kurtinmurens kant mot älvsidan som togs fram, murens insida mot land kunde inte ses i sin helhet. I schakt 3 fanns dock rustbädden bevarad och bredden var knappa 3 meter. Skala 1:50.

19 här. Det som fanns bevarat av befästningskonstruktionen var rustbädden, bestående av pålar och en sidoregel (se figur 9). Rustbädden var här knappa 3 meter bred, vilket ger även kurtinmuren en bredd av 3 meter just här. Schakt som berörde Masthamnen Masthamnen skapades på 1600-talet, ombyggdes på 1700-talet och igenlades på 1800-talet. Det vi fann spår av i schakt 7 var sannolikt rester av muren som utgjort Masthamnens kortsida efter ombyggnationen på talet. Murresterna bestod av ett flertal stenar som påträffades på cirka 2 meters djup och under dessa framkom större stenblock (figur 12). Masthamnens längd efter ombyggnationen beräknas uppgå till knappa 150 meter och detta stämmer väl överens med var vi iakttog sten, på mellan meter ifrån kanalens kant. I schakt 4 och 6 påträffades träpålar som kan ha varit förtöjningspålar till skeppen i hamnen, alternativt delar i en konstruktion eller en inhägnad för kronans virke inför byggnationen av stadsmuren. I schakt 4 var det också möjligt att gräva ned till sjöbotten i hamnbassängen. Under moderna störningar och cirka 3 meter påförda muddermassor låg sjöbotten på 4,55 till 4,85 meters djup. I detta lager iakttogs organiskt material som vass, pinnar och ris, vilket är naturligt för sjöbottnar. Två av de påträffade pålarna stack ner en halvmeter under sjöbotten ner i leran (figur 11). Dendroprover togs på dessa pålar, men timrets beskaffenhet var inte så pass bevarade att de gick att analysera årsringarna för att erhålla en datering av fällningsår. Schakten som grävdes för att undersöka Masthamnen var svårgrävda och djupa. Schakt 4 innehöll dessutom farligt avfall och schakt 6 och 7 fylldes med vatten som forsande in under arbetets gång (figur 12). Läget för den äldsta Masthamnens kortsida kunde inte fastställas, inte heller Masthamnens exakta utbredning och bredd. För detta krävs mer omfattande schaktning. Övriga schakt I schakt 5 och 8 vid korsningen Packhusplatsen och Smedjegatan fann vi inget av arkeologiskt intresse (se figur 5). Berg i dagen framkom på en meters djup. Inga lämningar eller kulturlager efter aktiviteter eller de byggnader som antyds på äldre kartmaterial kunde ses i schakten här. Jordlagren var mycket påverkade av senare tiders markberedning. En bild från 1971 visar hur mycket området här har förändrats varför det inte är förvånande att vi i stort sett bara hittar sprängsten och grus på berg i backen här (se figur 13). Ytan mellan Kvarnberget och Masthamnen förefaller enligt kartmaterialet från 1600-talet och fram till ombyggnationen av Masthamnen på talet varit obebyggd. En teori är att Masthamnen hade ett naturligt slut mot Kvarnbergets kant och helt enkelt varit grund i den norra kortändan av hamnen. Kartan som visar Masthamnens utbredning åren (figur 3) uppvisar en rak kant mot norr som tyder på att Masthamnen haft en bestämnd avgränsning, dock saknas en murmarkering vilket anger att denna norra kant var begränsad och uppbyggd på annat sätt. Kurtinmur, Stora Bommens bastion och Masthamnen på Packhusplatsen 17

20 Masthamnsmur S7 Masthamnsmur S6 Trä Masthamnsbotten S4 Trä Trä 0 10 m Figur 10. Schaktplan som visar mur (grått), träpålar (brunt) och inmätt sjöbotten i Masthamnen. Skala 1:300.

21 Figur 11. Bilden visar träpålar och en liten bit av sjöbotten (mörkare grått) i schakt 4 i Masthamnen. Foto, mot öster: Anders Kjellin. Figur 12. Bilden visar en träpåle och ett vattenfyllt schakt 6 i Masthamnen. Här var sikten omöjlig på grund av vatteninflödet. Med skopans hjälp fick vi känna oss fram till murresterna. Foto, mot söder: Anders Kjellin.

22 Figur 13. Bilden visar hur korsningen vid Packhusplatsen och Smedjegatan såg ut 1971 innan gångbron över Götaleden byggdes. Foto, mot sydsydväst: Jan Bernhardtz ( Direkt öster om och i jämnhöjd med Masthamnens norra kortända finns en byggnad markerad på figur 3, som enligt rektifieringen mot dagens karta hamnar under fastigheten det så kallade Hertziahuset nordöst om korsningen Smedjegatan/Kronhusgatan (kvarteret 21 Kruthuset ). Denna byggnad finns kvar på kartan från (figur 4), men där finns också en husmarkering på den nyligen igenfyllda ytan som utgjort Masthamnens norra del. Denna byggnad saknar dock den rosa färgmarkering som många byggnader har på kartan. Det kan vara så att markeringen av byggnaden visar på ett planförslag och att byggnaden inte uppförts ännu vid kartans tillkomst. Denna byggnads östra gavel ligger under Hertziahuset som byggdes 1901 som ett warehouse för handelsfirman J.A. Hertz & Co. Resterande del synes ligga i gatan Packhusplatsen med den västra gaveln i St. Eriksgatan. Prospektering med markradar för Masthamnen Läget för den äldsta Masthamnens kortsida kunde inte fastställas vid den arkeologiska förundersökningen, inte heller Masthamnens exakta utbredning och bredd. För detta krävs en mer omfattande undersökning. Metoden att genomföra en georadar vid Postgatan och Norra Hamngatan valdes för att få fatt på läget för Masthamnens östra långsida vid Hovrätten (se bilaga 2, prospekteringsrapporten). De mest intressanta resultaten av prospekteringen är indikationerna på bevarade delar av Masthamnens östra kajmur. Den geofysiska anomali i data som ligger till grund för tolkningen är den tydliga skillnad i fyllnadsmassorna som framträder vid det antagna läget för den östra kajkanten. Kajkanten i sig framträder inte i data, men de mycket blandade massorna som syns i undersökningsområdets västra del kan troligen tolkas som återfyllnadsmassor i den äldre masthamnsbassängen (figur 14). 20 Kurtinmur, Stora Bommens bastion och Masthamnen på Packhusplatsen

23 m Figur 14. Bilden visar ett utsnitt av kartan från 1769 och dagens fastighetskarta med de båda prospekterade ytorna markerade. De kraftigt reflekterande fyllnadsmassorna i väster är markerade i rött på undersökningsytan i Norra Hamngatan och tolkas vara masthamnsbassängen. Skala 1:1000. Kurtinmur, Stora Bommens bastion och Masthamnen på Packhusplatsen 21

24 Utvärdering och förslag till fortsatta åtgärder Problematik kring rektifiering med vilken digitala historiska kartor anpassas till GIS Ett omfattande kartmaterial finns som visar historiska planförslag och renoveringar av Göteborgs befästning. Många gånger kan rektifiering, med vilken digitala historiska kartor anpassas till geografiska informationssystem (GIS), ge mycket värdefull data. Men beroende på varierad kvalité i mätteknik, och precis kartframställan av historiska kartor, så kan anläggningarnas exakta placering slå på flera meter vid digital kartrektifiering med lämningars faktiska läge (se exempel på figur 3 och 4). De historiska kartorna är dessutom utritade med så grova penseldrag att murar som i själva verket är mellan 2 till 3 meter breda kan bli upp emot 10 meter breda rektifierade på dagens karta. Det historiska kartmaterialet ger en god hänvisning över vad intentionerna var, hur renoveringar planerades och utfördes och en ungefärlig placering. Vi vet att befästningslämningarna delvis finns kvar, ungefär var de finns och vi kan ibland uppskatta i vilket skick de är i, men dess exakta mätdata kan vara svåra att få utan arkeologiska iakttagelser. Befästningslämningar utifrån arkeologiska iakttagelser Ett antal arkeologiska undersökningar har utförts utmed sjöfronten de senaste femton åren. Inför Götatunneln dokumenterades befästningsanläggningar vid Lilla Bommen och i samband med arbeten runt Skeppsbron har befästningslämningar dokumenterats även sydväst om Stora Bommen. Inför järnvägsutredningen av Västlänken grävdes förundersökningsschakt år 2011 i och vid sidan av trafikleden mellan Kvarnberget och Stora Hamnkanalen (se figur 15, förundersökningsschakten från 2011 är markerade i blått). Detta resulterade i att Sandbastionen och kurtinmur på ömse sidor om denna kunde konstateras i schakten. Lägger vi till det resultat som vi nu erhållit med det exakta läget för vinkeln mellan kurtinmur och Stora Bommenbastionen så framkommer en mer tydlig bild av befästningsmurens placering nordöst om kanalen (se figur 15, förundersökningsschakten från 2014 är markerade i grönt). Nu kan vi sammanlänka och uppskatta sträckningen mer precist än tidigare. Sneglar vi dessutom på de resultat som arkeologiska undersökningar gett på Skeppsbron på andra sidan kanalen så kan vi få en än tydligare bild av befästningarnas läge utmed stora delar av sjöfronten (Svedberg 2014). Figur 15. (t.h.) Bilderna visar befästningslämningarnas läge utifrån den kunskap som vi nu samlat. Här visas murens faktiska bredd så som vi tror att den ser ut i sin helhet. Den med fotogrammetri inmätta kurtinmuren vid Lilla Bommen har använts som mall för att symbolisera kurtinmurarna även vid Packhusplatsen, med så kallade contreforer var åttonde meter. Detta ger en sannolik bild över hur muren faktisk bör ha sett ut även här. En skyddszon har markerats på figur 15B för murarna som också anger en uppskattad skyddszon för eventuella lämningar inom bastionerna. Exakt i meter hur bred denna skyddszon bör vara är svårt att i dagsläget ange. Detta beror på val av teknik vid ingrepp, samt vad som anges i kontrollprogrammet till skydd för indirekt påverkade lämningar enligt Trafikverkets Handlingsprogram Kulturmiljö. 22 Kurtinmur, Stora Bommens bastion och Masthamnen på Packhusplatsen

25 A. Masthamn Sandbastionen Stora Bommens bastion B. Begränsning, befästningsmurar Masthamn

26 Förstärkningsmurar, så kallade Contreforer Förstärkningsmurar, eller Contreforer, var placerade var åttonde meter på kurtinmurens insida vid Lilla Bommen. Kurtinmuren var där cirka 2 meter bred och vid varje förstärkningsmur drygt 3 meter bred. Kurtinmuren på Skeppsbron uppvisar en liknande bredd. Vi kan utgå ifrån att kurtinmurens bredd vid Packhusplatsen är uppbyggd på ungefär samma sätt som vid Lilla Bommen och Skeppsbron. Därför är det möjligt att vi i schakt tre, som grävdes för att erhålla ett mått på murens bredd, stött på en contrefore, då rustbädden här var närmare tre meter bred. En frågeställning inför framtida ingrepp är om kurtinmuren verkligen är uppbyggd på samma sätt som vid Lilla Bommen och Skeppsbron, med contreforer cirka var åttonde meter. Bastioner Bastionernas utseende har varierat något enligt historiskt kartmaterial. På flera historiska kartor finns byggnader markerade inom bastionernas utbredning. Murarnas bredd och eventuella förbindelsegångar och ibland även rum kan ses (se t.ex. figur 3 och 4). Viktigt att beakta är att inom bastionernas yttermurar kan ytterligare befästningsanläggningar finnas bevarade som tillhör bastionen och detta får till följd att lämningens skyddszon gäller även där. En ungefärlig streckad skyddsmarkering är angiven på figur 15b. Exakt i meter hur bred denna skyddszon bör vara är svårt att i dagsläget ange. Detta beror på val av teknik vid ingrepp, samt vad som anges i kontrollprogrammet till skydd för indirekt påverkade lämningar enligt Trafikverkets Handlingsprogram Kulturmiljö. Vid ytterligare arkeologiska insatser, som berör yta vid bastionerna, bör en viktig aspekt vara att söka och dokumentera eventuella lämningar inom bastionen, som husgrunder och murade förbindelsegångar med mera. Något som försvårar tillgängligheten till dessa ytor är dock att de är belägna under den hårt trafikerade Götaleden. Masthamnen och övriga ytor innanför kurtinmur Vissa kartmaterial visar på planerade ombyggnationer och restaureringar av befästningsmurar. En sådan karta är upprättad 1743 och visar kurtinmuren i profil (se figur 16). Som tidigare nämnts så visar historiska kartor att en ombyggnation av Masthamnen skett mellan och Denna ombyggnad sammanfaller i tid med den upprustning som skett av kurtinmuren vid Packhusplatsen. En intressant frågeställning är de bakomliggande orsakerna till detta och att i sammanhanget jämföra arkeologiska resultat med undersökningarna vid Skeppsbron och Lilla Bommen. En frågeställning inför vidare undersökningar i området bör vara att söka sambandet mellan kurtinmuren och matshamnens västra kajmur. Innehållet i Masthamnen är ytterligare en fråga som vidare behöver undersökas. Under moderna störningar och cirka 3 meter påförda muddermassor låg sjöbotten på dryga 4,5 meters djup. Träpålar har nu dokumenterats, samt omkring 2 kvadratmeter av sjöbotten i hamnbassängen, vilken endast uppvisade ett lager med organiskt material naturligt för sjöbottnar. Frågan kvarstår vad som kan finnas på övriga delar av Masthamnens botten. 24 Kurtinmur, Stora Bommens bastion och Masthamnen på Packhusplatsen

27 Figur 16. Utsnittet kommer från en arbetskarta upprättad vid planerade förbättringar och renoveringar år 1743 och visar kurtinmuren i profil. Platsen är markerad B-B och ligger mellan Sandbastionen och Stora Bommenbastionen. Endast murpartiet är upptecknat på profilen; rustbädden som den vilar på syns inte. Bilden visar hur muren ovan mark en gång sett ut utmed sjösidan. Historisk karta SFP Göteborg nr På den igenfyllda ytan som tidigare utgjort Masthamnens norra del ska en byggnad ha uppförts enligt kartmaterial från mitten av 1700-talet. Vad som eventuellt kan finnas bevarat av denna samt om det finns ytterligare lämningar norr om Masthamnen är okänt. Stora Hamnkanalen Stora Hamnkanalens murar kommer att nedmonteras och dess rustbädd raseras inför Västlänken och möjligtvis kommer också den äldre kajskoningen tillhörande Stora Hamnkanalen beröras. Arkeologiska iakttagelser har gjorts av välbevarad äldre kajskoning i samband med att Trafikkontoret, Göteborgs Stad, gräver schakt längs Norra Hamngatan, mellan Fontänbron och Kämpebron under Den äldre kajskoningen visade sig finnas bevarad innanför den nuvarande kajmuren. Slutsatser, kunskapspotential och vetenskapligt värde Göteborg 216:1 Centrala Göteborg är en historiskt unik stad och ett av de förnämsta exemplen på och 1700-talets stadsanläggnings- och befästningskonst. Stadens strategiska läge vid Göta älv bidrog till att Göteborg tidigt utmärkte sig som en av Nordeuropas bäst befästa hamnstäder. Stadens identitet bygger än idag mycket på sjöfart och kontakten med Göta älv och kanalerna. Befästningslämningen med kanaler, vallgrav och fältvall tillhör landets främsta exempel på holländskt inspirerad kanalstadsplan med sin regelbundet planerade rutnätsplan i gatunät och kvartersstruktur. I och med att Göteborg initialt anläggs som en befästning, så utgör befästningslämningen fundamentet till Göteborg och dess historia utan befästningen hade Göteborg inte funnits. Detta fundament präglar fortfarande stadsbilden och har i hög grad gett staden dagens profil. Här kan en besökare orientera Kurtinmur, Stora Bommens bastion och Masthamnen på Packhusplatsen 25

28 sig efter en 1600-talskarta och känna igen gatumönstret mellan bevarade kanaler, vallgravar och murpartier, samt blicka ut mot försvarsskansarna Lejonet och Kronan. Fornlämning 216:1 har i sin helhet har ett mycket stort kulturhistoriskt och pedagogiskt värde, dessutom ett mycket stort vetenskapligt värde, inte minst av vikt för fortifikationshistorisk forskning. I kulturmiljön utgör fornlämningarna en fysisk läsbar sammanfattning av Göteborgs historia, från en av de bäst befästa handels- och sjöfartsstäderna i norra Europa, med en internationell befolkningsstruktur, till dagens stad. Lämningarna representerar rumsliga samband och en betydande kunskapsbank för vad som präglat stadens utveckling. Ur lokalbefolkningens perspektiv har fornlämningarna viktiga kulturhistoriska värden som grundläggande identitets och traditionsbärare. Fornlämningarnas upplevelsevärden är betydande och knutna till allmänhetens upplevelser av sin miljö. De har särskilt stora värden för turism. De kan lätt ses, förklaras och nås och har många besökare. Det vetenskapliga värdet samt dokumentvärdet är omfattande och har mycket stor betydelse för forskning och kunskap om historiska förhållanden. Många gånger kan fornlämningarna också tillmätas ett högt personhistoriskt värde, med allt ifrån personer knutna till världshändelser som till karaktärer av mer lokalhistorisk art. I det undersökta området återfinns omistliga och unika befästningslämningar som värderas mycket högt med ett världsomfattande perspektiv. De äger en autenticitet och sällsynthet som angår både en nationell och internationell arena. Något som kraftigt begränsar vår möjlighet att tolka lämningarnas fulla kunskapspotential och vetenskapliga värde i detalj är att vi inte kunde komma till att faktiskt gräva lämningen för hand av säkerhetsskäl i de djupa, ofta vattenfyllda och trånga schakten. Undersökningen utfördes under komplicerade förhållanden med maskin och dokumenterades därför framförallt visuellt från schaktkanten. Kurtinmur och bastionerna Sandbastionen och Stora Bommen utmed sjöfronten Utförda undersökningar har tydligt visat att befästningsverket fortfarande finns bevarat under mark utmed sjöfronten mellan Kvarnberget och Stora Bommens bastion vid inloppet till Stora Kanalen. Det är framförallt rustbäddar och några varv mur som finns kvar. Mellan de två större bastionerna finns en mindre bastion, Sandbastionen. De arkeologiska resultaten anger förekomst och läge för Sandbastionen och kurtinmur på ömse sidor om denna, samt vinkeln mellan kurtinmur och Stora Bommens norra bastionsmur. De bevarade lämningarna är en del av befästningsstråket som löper utmed älven och är därmed omistliga och unika med ett mycket högt vetenskapligt och kulturhistoriskt värde. Dokumenterade kurtinmurar och bastionsmurar, som tillkom under det tredje skedet då bastionerna mot hamnsidan anlades efter 1661, är bevarade med upp till två skift mursten. Rustbäddarna under murarna är välbevarade. 26 Kurtinmur, Stora Bommens bastion och Masthamnen på Packhusplatsen

29 En vinkel mot Stora Bommenbastionen visar tydligt att det bland annat är det tredje skedet som dokumenterats. Bitvis har murstenen helt grävts bort, detta har kunnat ses främst i schakt under eller direkt intill Götaleden. Om vi jämför med resultaten från undersökningen av befästningsmurarna på Skeppsbron så är murarna på Skeppsbron betydligt mer välbevarade med fler skift mursten kvar. En liknande bevarandegrad hade kurtinmuren vid Lilla Bommen som hade 3 4 skift mursten kvar. Först under 1700-talets början står befästningen helt färdig. Därefter påbörjas en upprustning och ombyggnationsfas av befästningslämningarna, det fjärde skedet. Enligt en arbetskarta upprättad år 1743 visas planerade förbättringar och renoveringar av kurtinmuren med tydliga markeringar för förbindelsegångar vilandes på contreforer (se figur 16). Vi har mot bakgrund av murarnas bredd på 3 meter antagit att contreforer byggts utmed sjösidan här. Schaktens ringa storlek gav inte tillräckligt goda förutsättningar att tydligare klargöra frågan kring contreforer närmare. Mer omfattande schaktning, som möjliggör fysisk närvaro i schakten och handgrävning, kan ge svar på kurtinmurarnas olika ombyggnadsskeden samt förhållande till bastionerna. De dokumenterade lämningarna lämpar sig väl för en analys av hur befästningen byggts upp och restaurerats eller byggts till. De olika faserna kan mycket väl utläsas ur materialet och belysa olika byggnadstekniker och metoder. Masthamnen Kronans Masthamn bör främst ha haft anknytning till Kronhuset och stadens försvar och verkar i samklang med befästningsstråket som löper utmed älven. Därmed har Masthamnen ett mycket högt vetenskapligt och kulturhistoriskt värde. Den symboliserar också sjöfartens betydelse för staden och den maritima influensen även historiskt sett. Masthamnen skapades på 1600-talet, ombyggdes på 1700-talet och igenlades på 1800-talet. Vid förundersökningen iakttogs rester av muren som troligen utgjort Masthamnens kortsida efter ombyggnation på talet. Masthamnens längd efter ombyggnationen beräknas uppgå till knappa 150 meter och detta stämde väl överens med iakttagelser av mursten på mellan meter ifrån Stora Kanalens murkant. Frågan kvarstår också kring varför en ombyggnation av hamnen skett mellan dessa år. Är antagandet riktigt att förklaringen är att man behövde bereda plats för magasin eller upplagsplatser åt handelsvaror? Denna frågeställning sammanfaller också med förhållandet till befästningsmuren intill Masthamnens västra arm och renoveringen av denna kurtinmur med contreforer. I Masthamnen dokumenterades träpålar som kan ha varit förtöjningspålar till skeppen i hamnen, alternativt delar i en konstruktion eller en inhägnad för kronans virke. Platsen för Masthamnens östra längsgående mur har dokumenterats genom markradarundersökning och gav därmed en viktig upplysning om Masthamnens placering. Masthamnens östra mur berörs dock inte direkt av Västlänken, däremot kommer den västra murarmen troligtvis helt tas bort. En aspekt som inte kunnat belysas under Kurtinmur, Stora Bommens bastion och Masthamnen på Packhusplatsen 27

30 nu utförd undersökning är Masthamnens förhållande till Stora Bommenkanalens äldre kajmur. Nyligen har rester efter denna äldre kajmur iakttagits innanför dagens kajmur vid renovering av densamma i Norra Hamngatan. Mycket möjligt är att denna rest av kajmur-föregångare kan iakttas där Masthamnens västra arm och dagens kajmur möts. Diverse frågeställningar kan knytas till hur kanalens uppbyggnad har sett ut under århundradena, då detta varit en väl dokumenterad problematik historiskt sett med årliga översvämningar. Frågan kvarstår om Masthamnens sjöbotten innehåller lämningar, annat än organiskt material som huggspån eller naturligt avsatta lager på botten. Då Masthamnen under 1700-talet troligtvis brukades som en enklare hamn för mindre rodd- och transportbåtar bör denna aktivitet ha avsatt visst kulturlager på botten. Troligen har Masthamnen använts som samlingsplats med våtförvaring av långtimmer, vilken skulle användas i rustbäddar till befästningsverken. Oklart är om de stående pålarna som nu dokumenterats nedkilade i masthamnsbottnen är en reminiscens efter denna aktivitet, eller helt enkelt förtöjningspålar. Dessa frågor bör kunna bringas klarhet i vid dokumentation av Masthamnens innehåll. Inför fortsatt exploatering Ytterligare åtgärder kommer att krävas med kompletterande förundersökningar inom området som av olika anledningar är otillgängliga i dagsläget. Bland annat ledningar och vägar begränsar möjligheterna att placera schakt på lämpliga platser och i den omfattning som är önskvärt ur arkeologisk synvinkel. Därmed finns vissa kunskapsluckor över hur korridoren för järnvägsutredningen kommer att komma i konflikt med specifika lämningar. För att nå ökad klarhet över bevarandegrad, innehåll, uppbyggnad och komplexitet inför kommande slutundersökningar, krävs ytterligare mer omfattande förundersökningar, först därefter kan lämningarnas vetenskapliga och pedagogiska potential till fullo värderas. Exempel på frågeställningar är: Vid ytterligare arkeologiska insatser, som berör yta vid bastionerna, bör en viktig aspekt vara att söka och dokumentera eventuella lämningar inom bastionen, som husgrunder och murade förbindelsegångar med mera. Något som försvårar tillgängligheten till dessa ytor är dock att de är belägna under den hårt trafikerade Götaleden. Av vikt är att få kunskap om bastionernas begränsning in mot staden. En frågeställning är om kurtinmuren verkligen är uppbyggd på samma sätt som vid Lilla Bommen och Skeppsbron, med contreforer cirka var åttonde meter. Vidare bör sambandet mellan kurtinmuren och Masthamnens västra kajmur sökas. Hur har detta samband eventuellt förändrats i och med reparationer och ombyggnationer? Innehållet i Masthamnen är ytterligare en fråga med stora kunskapsluckor. Vad kan eventuellt finnas bevarat på masthamnsbotten? 28 Kurtinmur, Stora Bommens bastion och Masthamnen på Packhusplatsen

31 Eventuella rester efter byggnadslämningar, anlagda efter igenläggandet i mitten på 1700-talet, bör sökas norr om Masthamnen? Masthamnens förhållande till Stora Hamnkanalen bör granskas, liksom om den äldre kajskoningen tillhörande Stora Hamnkanalen påverkas? Vidare bör frågan kring eventuella lämningar efter träbron över Masthamnen, som ska ha byggts i Norra Hamngatans västra förlängning 1843, undersökas. Indirekt påverkan Något att beakta vid arbeten i närheten av eller ovanpå befästningslämningar och andra murpartier är att de kan vara känsliga för diverse indirekt markpåverkan. Genom grundvattenförändringar kan rustbäddar torka ut och förstöras och sättningar kan skapas. De kan i särskilda fall vara vibrationskänsliga, samt ökat tryck av tung trafik kan skapa kompaktering av jordlager. För att undvika indirekt påverkan ska större skyddsområden beräknas. Riskanalyser bör genomföras och skyddsmetodik utredas för att därigenom förhindra irreversibla skador. Referenser Baum, G. (red.) Göteborgs Gatunamn: 1621 t o m Tre Böcker Förlag. Göteborg. Biwall, A. m.fl Västlänken. Arkeologisk prospektering med georadar och arkeologisk förundersökning i Göteborgs stad inför byggnation av Västlänken Västra Götalands län, Göteborgs kommun, Göteborg RAÄ 216. UV Rapport 2012:101. Riksantikvarieämbetet. Bramstång, C. & Nilsson Schönborg, G En befäst handels- och sjöfartsstad. I Fästningen Göteborg. Samlingar till stadens arkeologi. Red. Carina Bramstång. Fredberg, C.R Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag den inre staden, Andra delen, C.R. A. Fredberg, Faksimil med omfattande kommentarer och tillägg, Sven Schånberg, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Walter Ekstrands Bokförlag Göteborg. Fröding, H. Minnesskrift Göteborgs Köp- och Handelsgille Handelssocietet Handelsförening Handelskammare Göteborg. Lagerberg, C Göteborg i äldre och nyare tid: Bilder samlade och beskrifna af Carl Lagerberg. Wald. Zahrissons Förlag. Göteborg. Svedberg, V Stadens hamnar. I Fästningen Göteborg. Samlingar till stadens arkeologi. Red. Carina Bramstång. Svedberg, V Badstugubastionen i Göteborg. Rapport över framtagna bastionslämningar i kvarteret Verkstaden samt i Verkstadsgatan och Lilla Badhusgatan. Göteborg RAÄ 216. UV Rapport 2014:60. Riksantikvarieämbetet. Kurtinmur, Stora Bommens bastion och Masthamnen på Packhusplatsen 29

32 30 Kurtinmur, Stora Bommens bastion och Masthamnen på Packhusplatsen Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: Riksantikvarieämbetets projektnr: Intrasisprojekt: UV2013:166. Undersökningstid: 17/2 10/ Underkonsulter: Schakt o Transport i Borås Entreprenad AB. Undersökt yta: 145 kvadratmeter/löpmeter. Läge: GSD-Fastighetskartan, blad 07B0E Göteborg. Koordinatsystem: Sweref TM. Höjdsystem: Rikets, RH 00. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm:. Fynd: Inga fynd tillvaratogs vid undersökningen.

33 Bilagor Bilaga 1. Schaktbeskrivning Schakt 1 och 2 (201 och 204) 8,6 2,8 meter/24,08 kvadratmeter och 3,2 2,6 meter/8,3 kvadratmeter. Lagerföljd 0 1,1 meter: moderna störningar. 1,1 1,4 meter: hårt packad och relativt plan yta. Innehållande; sten och krossat tegel. Detta lager sträckte sig över hela schaktet. 1,4 1,7 meter: sandig silt. 1,7 2 meter: siltig lera. 2 2,2 meter: svart sandig silt. Innehållande; tegel, kol, trä, glas, lerpipsskaft och en syl. 2,2 2,3 meter: grusig silt. Innehållande; lerpipsskaft, ben och keramik. 2,3 2,7 meter: kurtin- och bastionsmuren. Av muren var bevarat 1 2 varv med kallmurad sten. Bastionsmuren var något högre belägen, 1,9 meter under markytan. En påle 0,07 meter i diameter som inmätts i bastionsmuren synes ha en byggnadsteknisk funktion, eventuellt vid anläggningen av muren. Schakt 3 ( ) 3 1,4 meter/4,2 kvadratmeter. Lagerföljd 0 1,2 meter: moderna störningar. 1,2 1,6 meter: sandig silt. Innehållande; tegel, 2 stycken träbitar. 1,6 2, meter: siltig lera. 2 2,3 meter: svart sandig silt. Innehållande; tegel, glas, ben, bränt trä, svallad flinta. 2,3 meter : i detta schakt var kurtinmuren bortplockad, däremot stötte vi på kurtinmurens rustbädd. Bestående av 2 pålar 0,21 meter i diameter och 0,27 meter i diameter, en sidoregel och en del övrigt trä/träflis. Schakt 4 (306) 7,6 6,3 meter/48 kvadratmeter. Lagerföljd 0 0,8 meter: moderna störningar. 0,8 1,8 meter: silt. Innehållande; tegel, mindre stenar, toppen av två nedkilade träpålar och farligt avfall. 1,8 3,15 meter: siltig lera. Innehållande; enstaka tegel, träflis och farligt avfall. 3,15 4,55 meter: siltig lera, påförda muddermassor. Innehållande; träflis, snäckskal. 4,55 4,85 meter: svart siltig lera. Förmodad sjöbotten i hamnbassängen. Kurtinmur, Stora Bommens bastion och Masthamnen på Packhusplatsen 31

34 4,85 meter : lera. Träpålarna fortsätter ungefär 0,6 meter samt 1,0 meter ned i detta lager. Träpålarna kan ha varit förtöjningspålar till skeppen i hamnen alternativt delar i en konstruktion, en inhägnad för kronans virke inför byggnationen av stadsmuren. Träpålarna: 4,0 meter respektive 5,0 meter långa, 0,15 meter diameter. Bägge pålarna är tillspetsade. Eventuellt kan de haft en funktion vid igenläggningen av hamnen på 1800-talet. Schakt 5 (310) 3,5 2,6 meter/9,1 kvadratmeter. Lagerföljd 0 0,5 meter: tunn grässvål, grusig silt, moderna störningar. 0,5 meter : krossad/sprängd sten och berg i dagen. Schakt 6 (317) 10,4 2,3 meter/23,9 kvadratmeter. Lagerföljd 0 0,6 meter: asfalt, grus och gatsten. 0,6 1,4 meter: grusig silt. Innehållande; asfalt, gatsten, enstaka tegel, toppen av påle (313). 1,4 2,6 meter: silt och lersjok, påförda muddermassor. Innehållande; tegel, sten, trä, enstaka vassbitar, snäckskal. 2,6 3,7 meter: siltig sand, påförda muddermassor. Innehållande; vass, trä, snäckor, litet tegelflis. I schaktets mitt (2,6 2,7 meters djup) framkom ett mindre grusigt sjok (0,6 0,6) och som fortsatte in i schaktväggen. Innehållande; slagg. Vi var tvungna att avbryta på detta djup på grund av vattenflöde från ett intilliggande betongrör (3 meters djup) och gruslager i schaktets ena långsida. Trots vattnet uppskattade vi ett sjöbottenlager i mitten av schaktet. 3,7 4 meter: mörkare/svart sandig silt. Innehållande; vass, pinnar, snäckskal, ben, tillhuggen pinne. Förmodad sjöbotten i Masthamnen. 4 meter : berg, eventuellt sten i mur (318). Schakt 7 (319) 3,8 2,1 meter/8 kvadratmeter. Lagerföljd 0 0,85 meter: tunn grässvål, grus, sand, asfalt och gatsten. 0,85 1,6 meter: grus, sandig silt, lersjok. Innehållande; sten, tegel, asfalt. 1,6 2 meter: sandig silt. Enstaka större sten. 2 2,2 meter: något mörkare sandig silt. Innehållande; tegel, trä. 2,2 meter : stensamling. Ett flertal stenar (0,5 0,25 0,2) ligger i lager om minst två varv och under dessa ligger större stenblock på ( Kurtinmur, Stora Bommens bastion och Masthamnen på Packhusplatsen

35 m). Förmodligen kortsidan av den yngre masthamnsmuren. På grund av avloppsrör/kablar som korsade schaktet och att schaktet började likna en djup dödsfälla kunde vi inte gräva djupare eller rensa fram en eventuell murkant. Schakt 8 (321) 6,8 2,2 meter/15 kvadratmeter. Lagerföljd 0 0,1 meter: tunn grässvål, sand. 0,1 0,4 meter: asfalt. 0,4 0,55 meter: bärlagergrus. 0,55 1,2 meter: sand. Innehållande gatsten och sten. 1,2 meter : berg i dagen. Kurtinmur, Stora Bommens bastion och Masthamnen på Packhusplatsen 33

36 34 Kurtinmur, Stora Bommens bastion och Masthamnen på Packhusplatsen

37 Bilaga 2. Prospekteringsrapport RAPPORT FRÅN RIKSANTIKVARIEÄMBETET, ARKEOLOGISKA UPPDRAGSVERKSAMHETEN (UV) ARKEOLOGISK PROSPEKTERINGSUNDERSÖKNING Georadarundersökning vid Packhusplatsen, Göteborg Västergötland, Göteborgs stad och socken Pär Karlsson, Nils Wattman & Immo Trinks Dnr Kurtinmur, Stora Bommens bastion och Masthamnen på Packhusplatsen 35

38 36 Kurtinmur, Stora Bommens bastion och Masthamnen på Packhusplatsen

39 RAPPORT FRÅN RIKSANTIKVARIEÄMBETET, ARKEOLOGISKA UPPDRAGSVERKSAMHETEN (UV) ARKEOLOGISK PROSPEKTERINGSUNDERSÖKNING Georadarundersökning vid Packhusplatsen, Göteborg Västergötland, Göteborgs stad och socken Pär Karlsson, Nils Wattman & Immo Trinks Dnr Kurtinmur, Stora Bommens bastion och Masthamnen på Packhusplatsen 37

40 Riksantikvarieämbetet, arkeologiska uppdragsverksamheten Instrumentvägen 19, HÄGERSTEN Tel Fax Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L 1999/ Riksantikvarieämbetet UV Redaktion & Teknik (UV RoT) 38 Kurtinmur, Stora Bommens bastion och Masthamnen på Packhusplatsen

41 Innehåll Inledning... 5 Georadar metod och teknik... 6 Genomförande och resultat... 7 Georadarundersökningen... 7 Sammanfattning av den arkeologiska prospekteringsundersökningen... 9 Referenser Administrativa uppgifter Arkeologisk prospektering Packhusplatsen i Göteborg 3 Kurtinmur, Stora Bommens bastion och Masthamnen på Packhusplatsen 39

42 Fig. 1. Utsnitt ur digitala Fastighetskartan med undersökningsområdet markerat. Koordinatnät Sweref Arkeologisk prospektering Packhusplatsen i Göteborg 40 Kurtinmur, Stora Bommens bastion och Masthamnen på Packhusplatsen