Kommunstyrelsen protokoll Kl. 13:00. Domsalen, Rådhuset

Transkript

1 Kommunstyrelsen protokoll Kl. 13:00 Domsalen, Rådhuset

2 2(34) Plats och tid Domsalen, Rådhuset, tisdagen den 21 maj 2019 kl 13: Paragrafer Beslutande Ledamöter Bosse Svensson, C, ordf. Kerstin Arnemo, C Magnus Andersson, C Sara Wikman, C Effi Kourlos, C Pär Jönsson, M, 1.e vice ordf. Joackim Ekroth, M Lise Hjemgaard Svensson, M Stephen Jerand, KD Pär Löfstrand, L Anders Edvinsson, S Mona Modin Tjulin, S, deltog till kl , 130, Kholod Mahmood, S, tjänstgörande från kl , 131 Niklas Daoson, S, 2:e vice ordf. Maria Nerpin, S Florian Stamm, MP Anton Waara, S Lotta Blomberg, V Stefan Sundberg, SD Ej tjänstgörande ersättare Magnus Rönnerfjäll, C Joel Nordkvist, M Stig Andersson, KD Margareta Widell, L Ginger Olofsson, SD

3 3(34) Övriga närvarande Anders Wennerberg, kommundirektör Daniel Nordman Krell, kommunsekreterare Linda Stenman, chefsjurist Unto Järvirova, ekonomidirektör Hans Green, sektorschef fastighet, 129 Marianne Laurin Jacobsson, verksamhetschef barn och utbildningsförvaltningen, 129 Patric Bergström, lokalstrateg barn och utbildningsförvaltningen, 129 Annika Hermansson, integrationsstrateg, 130 Oskar Vikman, planarkitekt, 131 Maria Boberg, stadsarkitekt, 131 Ann-Charlotte Skoog, miljöchef, 132 och 136 Kristina Tajani, kommunekolog, 132 och 136 Jimmy Jonsson, utredare HR, 134 Utses att justera Niklas Daoson, S Justering Underskrifter Sekreterare Ordförande Justerare Daniel Nordman Krell Bosse Svensson Niklas Daoson

4 4(34) Protokollet är justerat. Justeringen av Kommunstyrelsens protokoll har tillkännagivits genom anslag på /anslagstavla. Anslagstid t o m Förvaringsplats Rådhuset

5 5(34) Ärendelista 128 Dnr Protokollets justering, upprop samt fastställande av dagordning - kommunstyrelsen Dnr Investering - lokalanpassning av Palmcrantzsskolan för extern hyresgäst Dnr Samarbete mellan Östersunds kommun och Östersundshem kring verksamheten Innanförskapsakademin och Verket Dnr Detaljplan - Magasinet 1 (del av Staden 2:1 och Söder 1:17) etapp 2 Storsjö Strand Dnr Remiss Energi- och klimatstrategi för Jämtlands län Dnr Samarbetsavtal med Storsjöyran AB Dnr Överenskommelse kring lokal arbetsmarknadspolitik, Östersunds kommun-arbetsförmedlingen Dnr Instruktion för kommundirektören Dnr Reservatsbildning Lillsjön Dnr Valärenden - kommunstyrelsen... 34

6 6(34) 128 Dnr Protokollets justering, upprop samt fastställande av dagordning - kommunstyrelsen Protokollets justering En ledamot som tillsammans med ordföranden ska justera protokollet samt en ersättare för denna utses. Protokollet ska justeras den 21 maj på Rådhuset. Kommunstyrelsens beslut Protokollets justering Till justerande utses Niklas Daoson, S Upprop Fastställande av dagordning Dagordningen fastställs.

7 7(34) 129 Dnr Investering - lokalanpassning av Palmcrantzsskolan för extern hyresgäst Internationella Engelska Skolan har förhört sig till Östersunds kommun om förhyrning av upptill m 2 inklusive biytor av Jämtlands Gymnasiums tidigare skollokaler på Palmcrantzskolan. Lokalerna är i dag utrymda. Engelska Skolans plan är att till hösten 2020 ha en fungerande skolbyggnad för att inhysa över 600 elever. Östersund kommunfullmäktige beslutade , 72, att ge Kommundirektören i uppdrag att utreda fem verksamhetskonsekvenser. Utredningens syfte är att ge kommunfullmäktige ett bättre underlag om vilka konsekvenser en etablering av den Engelska Skolan får för den kommunala särskolan, de kommunala skolorna i närområdet, vilka kostnader som fram till dagsläget är nerlagda på Palmcrantzskolan, lagligheten om kommunen kan vara leverantör av städ- och mattjänster samt vilka konsekvenser en eventuell etablering får för det kommunala köket som redan är etablerat i byggnaden. Barn- och utbildningsnämnden har lämnat ett yttrande i ärendet enligt beredningstvånget, Det yttrandet har legat till grund för remissvaren nedan, fråga 1 och 2. Kommundirektörens övervägande bedömning är att den kommunala skolan och andra skolhuvudmän måste anpassa sina verksamheter beroende av hur elevunderlaget fördelas med bakgrund i det fria skolvalet.

8 8(34) Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges beslut 1. Tekniska nämnden får 60 miljoner kronor, fördelat på 20 miljoner kronor 2019 och 40 miljoner kronor 2020, i utökad investeringsram för 2019 för lokalanpassning av upptill 7250 m2 av Palmcrantzskolan till extern hyresgäst. 2. Tekniska nämnden får i uppdrag att förhandla fram ett hyreskontrakt. Kommunstyrelsens beslut 1. Innan igångsättningstillstånd utfärdas, ska Finans- och Ledningsutskottet godkänna hyreskontraktets ekonomiska säkerhet för kommunens utlägg till hyresanpassning. 2. Kommundirektören får i uppdrag att skyndsamt planera och arbeta fram beslutsunderlag till förstudie för en grundsärskola integrerad med grundskola (F-9). Beräknad start för verksamheten är höstterminen Kommundirektören får i uppdrag att utreda trafiksituationen vid Palmcrantzskolan så att gå, cykla och åka kollektivt till skolan underlättas. 4. Kommundirektören får i uppdrag att revidera Den strategiska planen för kommande investeringar i lär- och arbetsmiljö baserat på de nya förutsättningar som IES etablering kan innebära. Revideringen ska också ta hänsyn till de övriga nya förutsättningar som kan ha förändrats sedan planen beslutades i barn och utbildningsnämnden. Innan planen färdigställs ska också funktionsprogram, lokalprogram och typrumsprogram revideras med fokus på kostnadseffektiva och lämpliga lokaler. Den strategiska planen ska sedan beslutas av kommunfullmäktige. Förvaltningens förslag till beslut 1. Tekniska nämnden får 60 miljoner kronor, fördelat på 20 miljoner kronor 2019 och 40 miljoner kronor 2020, i utökad investeringsram för 2019 för lokalanpassning av upptill 7250 m2 av Palmcrantzskolan till extern hyresgäst. 2. Tekniska nämnden får i uppdrag att förhandla fram ett hyreskontrakt.

9 9(34) 3. Innan igångsättningstillstånd utfärdas, ska Finans- och Ledningsutskottet godkänna hyreskontraktets ekonomiska säkerhet för kommunens utlägg till hyresanpassning. 4. Kommundirektören får i uppdrag att skyndsamt planera och arbeta fram beslutsunderlag till förstudie för en grundsärskola integrerad med grundskola (F-9). Beräknad start för verksamheten är höstterminen Kommundirektören får i uppdrag att utreda trafiksituationen vid Palmcrantzskolan så att gå, cykla och åka kollektivt till skolan underlättas. Förslag till beslut på mötet Bosse Svensson, C: Följande punkt läggs till: Kommundirektören får i uppdrag att revidera Den strategiska planen för kommande investeringar i lär- och arbetsmiljö baserat på de nya förutsättningar som IES etablering kan innebära. Revideringen ska också ta hänsyn till de övriga nya förutsättningar som kan ha förändrats sedan planen beslutades i barn och utbildningsnämnden. Innan planen färdigställs ska också funktionsprogram, lokalprogram och typrumsprogram revideras med fokus på kostnadseffektiva och lämpliga lokaler. Den strategiska planen ska sedan beslutas av kommunfullmäktige. Mona Modin Tjulin, S: Kommunledningsförvaltningens förslag avslås. Beslutsgång Ordförande ställer kommunledningsförvaltningens förslag mot Mona Modin Tjulins yrkande och finner att kommunstyrelsen bifaller kommunledningsförvaltningens förslag. Omröstning begärs och genomförs. Följande omröstningsordning godkänns: JA-röst för bifall till kommunledningsförvaltningens förslag. NEJ-röst för bifall till Mona Modin Tjulins yrkande.

10 10(34) Omröstningsresultat Med 9 ja-röster och 6 nej-röster beslutar kommunstyrelsen att bifalla kommunledningsförvaltningens förslag. Nedan redovisas hur ledamöterna har röstat. Bosse Svensson, C Kerstin Arnemo, C Magnus Andersson, C Effi Kourlos, C Joakim Ekroth, M Lise Hjemgaard Svensson, M Stephen Jerand, KD Pär Löfstrand, L Anders Edvinsson, S Mona Modin Tjulin, S Niklas Daoson, S Maria Nerpin, S Anton Waara, S Lotta Blomberg, V Stefan Sundberg, SD JA JA JA JA JA JA JA JA NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ JA Beslutsgång Ordförande frågar om kommunstyrelsen bifaller eller avslår Bosse Svenssons tilläggsyrkande och finner att det bifalls. Reservation Vi reserverar oss mot kommunstyrelsens beslut på samtliga punkter, till förmån för socialdemokraternas reservation i barn- och utbildningsnämnden den 16 maj 2019 i samma ärende.

11 11(34) Niklas Daoson, S, Mona Modin Tjulin, S, Anders Edvinsson, S, Maria Nerpin, S och Anton Waara, S Vänsterpartiet reserverar sig mot beslutet då vi inte anser att beslutet är i enlighet med de planer för goda lär- och arbetsmiljöer som vi anser ska vara styrande för skolutvecklingen. Lotta Blomberg, V Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse, Barn- och Utbildningsnämndens beslut angående remissyttrande, Barn- och Utbildningsförvaltningens förslag till beslut Östersund kommunfullmäktiges beslut, Östersund kommunstyrelses beslut, Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaskrivelse, Beslutet skickas till Unto Järvirova, ekonomidirektör Christina Westman, budgetchef Barn- och Utbildningsförvaltningen Teknisk förvaltning

12 12(34) 130 Dnr Samarbete mellan Östersunds kommun och Östersundshem kring verksamheten Innanförskapsakademin och Verket Östersunds kommun och Östersundshem har för avsikt att tillsammans med andra aktörer formera ett dynamiskt samarbete som syftar till breddad kompetensförsörjning och ökad social sammanhållning. Det primära syftet är att bygga vidare på fungerande samarbeten/koncept för att tillhandahålla riktat stöd för breddad kompetensförsörjning inom näringslivet. Det vidare syftet handlar även om att stärka engagemang samt kontakt och tillit mellan olika medborgargrupper i Östersunds kommun. Kommunstyrelsens beslut 1. Östersunds kommun ingår ett samarbete med Östersundshem kring verksamheten Innanförskapsakademin och Verket i enlighet med framtaget förslag till partnerskap 2. Östersunds kommun finansierar partnerskapet och dess verksamhet med kronor för innevarande år. Medlen tas ur kvarvarande integrationsmedel på balanskonto. Förvaltningens förslag till beslut 1. Östersunds kommun ingår ett samarbete med Östersundshem kring verksamheten Innanförskapsakademin och Verket i enlighet med framtaget förslag till partnerskap 2. Östersunds kommun finansierar partnerskapet och dess verksamhet med kronor för innevarande år. Medlen tas ur kvarvarande integrationsmedel på balanskonto.

13 13(34) Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse, Förslag till partnerskap mellan Östersunds kommun och Östersundshem kring verksamheten Innanförskapsakademin och Verket PM Innanförskapsakademin Jäv Joackim Ekroth, M, anmäler jäv och deltar inte i handläggning och beslut. Beslutet skickas till Östersundshem Näringslivskontoret

14 14(34) 131 Dnr Detaljplan - Magasinet 1 (del av Staden 2:1 och Söder 1:17) etapp 2 Storsjö Strand Mark och exploatering har ansökt om planändring för Storsjö strand etapp 2 (fastigheterna Magasinet 1, samt Söder 1.17, 1:16 och 3:1). Ett förslag till detaljplan har tagits fram i syfte att möjliggöra sex nya bostadskvarter samt lokaler och allmänna ytor inom området. Förslaget möjliggör ca m2 bruttoarea vilket innebär ca lägenheter beroende på lägenhetsstorlek. Särskilt viktigt i denna etapp är anläggandet av en strandpark. Granskning har genomförts kring detaljplanen, i enlighet med beslut i Kommunstyrelsen den 4 december , under tiden den 11 december 2018 till och med den 11 januari Planärendet handläggs med utökat planförfarande. Yttranden i granskningen har sammanställts i ett granskningsutlåtande. Invändningar mot planförslaget har lämnats av bl.a. Länsmuseet Jamtli, Föreningen gamla Östersund, Trafikverket, och några privatpersoner. Invändningarna avser i huvudsak påverkan på utblickar från staden, anblicken av staden och bullerstörningar från järnvägen. Länsstyrelsen har framfört att det finns risk att de överprövar planen med anledning av påverkan på riksintresse för kulturmiljövård och risker för hälsa och säkerhet kopplat till buller. Efter granskningen har planförslaget delats upp i två delar. En del som omfattar gång- och cykelbro, med landfästen och trapphus som kommunstyrelsen den 19 mars beslutade att skicka vidare till kommunfullmäktige för antagande. Det här planförslaget omfattar etapp 2 av stadsdelen Storsjö strand. Planförslaget har bearbetats för att bättre ta till vara utblickar mot Storsjön och Frösön från Gränsgatan, vilket innebär att det närmaste bostadskvarteret

15 15(34) flyttats 6 meter och höjden sänkts från 5 till 4 våningar i förlängningen av Gränsgatan. Fotomontage och bullerutredning har kompletterats. Med anledning av ändringarna skickas ärendet ut på ny granskning. Kommunstyrelsens beslut 1. Det bearbetade planförslaget godkänns som underlag för granskning. 2. Förslag till miljökonsekvensbeskrivning ska hållas tillgängligt för granskning. 3. Planförslaget ska hållas tillgängligt för granskning. 4. I detaljplanen ska särskild hänsyn tas till utsikten från Österängsparken och därför måste höga krav ställas på utformningen av byggnaden som blir synlig bakom centralstationen. Förvaltningens förslag till beslut 1. Det bearbetade planförslaget godkänns som underlag för granskning. 2. Förslag till miljökonsekvensbeskrivning ska hållas tillgängligt för granskning. 3. Planförslaget ska hållas tillgängligt för granskning. Förslag till beslut på mötet Bosse Svensson, C: Samhällsbyggnads förslag bifalls. Niklas Daoson, S med bifall av Pär Löfstrand, L och Bosse Svensson C: I detaljplanen ska särskild hänsyn tas till utsikten från Österängsparken och därför måste höga krav ställas på utformningen av byggnaden som blir synlig bakom centralstationen. Stefan Sundberg, SD: Samhällsbyggnads förslag avslås.

16 16(34) Beslutsgång Ordförande ställer samhällsbyggnads förslag mot Stefan Sundbergs yrkande och finner att kommunstyrelsen bifaller samhällsbyggnads förslag. Ordförande frågar därefter om kommunstyrelsen bifaller eller avslår Niklas Daosons yrkande och finner att det bifalls. Underlag för beslut Samhällsbyggnads tjänsteskrivelse Samhällsbyggnads förslag till detaljplan Samhällsbyggnads granskningsutlåtande Samhällsbyggnads förslag till miljökonsekvensbeskrivning Beslutet skickas till Samhällsbyggnad Mark- och exploatering

17 17(34) 132 Dnr Remiss Energi- och klimatstrategi för Jämtlands län Östersunds kommun har fått möjlighet att lämna yttrande avseende Länsstyrelsens remiss, Energi- och klimatstrategi Jämtlands län, senast den 31 maj Länsstyrelsen Jämtlands län och Region Jämtland Härjedalen har i dialog med länets aktörer tagit fram ett förslag till en ny regional energi- och klimatstrategi. Arbetet utgår från ett regeringsuppdrag där Länsstyrelsen i dialog med andra aktörer ska ta fram nya långsiktiga regionala energi- och klimatstrategier. Länsstyrelsen ger kommunen möjlighet att inkomma med synpunkter på nedanstående frågeställningar. - Är de föreslagna målen relevanta och tillräckliga? - Är din organisation beredd att arbeta för årliga utsläppsminskningar av växthusgaser motsvarande 10%? - Speglar fokusområdena länets styrkor och utmaningar? - Speglar framgångsfaktorerna hur din organisation vill att länets klimatarbete bedrivs? - Är rätt insatsområden beskrivna? Berörda tjänstemän på kommunledningsförvaltningen, samhällsbyggnad samt Teknisk förvaltning har bidragit med synpunkter utifrån sitt verksamhetsperspektiv till remissvaret.

18 18(34) Kommunstyrelsens beslut Ärendet lyfts ur dagordningen för att istället beslutas genom ordförandebeslut. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen antar samhällsbyggnads tjänsteskrivelse den 8 maj 2019 till remissyttrande över Energi- och klimatstrategi Jämtlands län, som sitt yttrande. Är de föreslagna målen relevanta och tillräckliga? a) Minst 10 procent minskade utsläpp av växthusgaser under perioden Kommunens kommentar: Det föreslagna målet är i linje med kommunens mål att minska de fossila koldioxidutsläppen med 100 % till Däremot har kommunen större påverkansmöjlighet på koldioxidutsläppen än samtliga växthusgaser. Men bedömningen är att genom kommunens åtgärder för att minska koldioxidutsläppen kommer kommunen att bidra med sin andel till länsmålet. b) Ökat upptag och lagring av koldioxid Kommunens kommentar: Kommunen är positiv till målet. Komplettera gärna fokusområden och insatsområden så de omfattar åtgärder ex att undersöka möjligheten till projekt inom Carbon capture and storage (CCS), alltså avskiljning och lagring av koldioxid. Eller projekt inom Carbon capture and utilization (CCU), alltså avskiljning och återanvändning av koldioxid för tillverkning av produkter. I dagsläget genomför inte kommunen någon åtgärd på detta område, men aspekten är identifierad i kommunens klimatprogram och strategi och omvärldsbevakning sker för att identifiera tänkbara projekt och aktiviteter. c) Jämtlands län är fortsatt ledande exportörer av förnybar energi i Sverige. Kommunens kommentar: Kommunen är positiv till målet.

19 19(34) d) 60 procent energieffektivisering jämfört med 2005 Kommunens kommentar: Målet är i linje med kommunens mål att minska energianvändningen med 20 % till 2030 jmf med Dock är länets målsättning högre än kommunens nuvarande mål. Kommunens mest energikrävande verksamheter är fastighetsdrift samt vatten- och avloppsverksamhet. Inom vatten och avloppsverksamheten har man under flera års tid arbetat med energibesparande projekt i form av byte av pumpar, omdimensionering av processer samt rensning av ledningar för minskat motstånd. Detta har inneburit en mycket god trend i arbetet med energieffektivisering. Planerna framåt är att fortsätta med detta arbete samt bygga solceller. Dock kommer den planerade nya processen i Minnesgärdets vattenverk med membranfilter att bidra till ökad energianvändning. Man planerar även att införa en membranfilteranläggning i ytterligare ett av kommunens mindre vattenverk. Inom fastighetsdrift pågår ett kontinuerligt arbete för att minska energianvändningen. Kommunen avser att bidra till att länsmålet nås. Det kan vara värdefullt att komplettera texten och förklara att länet har haft denna målsättning sedan tidigare, vilket förklarar varför målnivån är högre än den nationella målsättningen. Sammanfattning gällande hela frågan: Tagna var och en för sig ser målen relevanta ut och kopplingen som görs till de nationella och globala målen är tydlig. Det skulle däremot kunna förtydligas i strategin om varför just dessa målsättningarna valts, för Jämtlands län, som ett samlat sätt att nå framåt. På såväl lokal, som på regional och global nivå har beslutsfattare svårt att veta om målen är tillräckliga för att bromsa och slutligen vända klimatförändringen. Det viktiga för länets aktörer är att lägga fokus på det som de själva kan påverka och där länet har störst utväxling för det klimatarbete som läggs in, framförallt för att minska klimatpåverkan, men också för att ta till vara de möjligheter det ger för länet, innovations- och tillväxtmässigt. Två av målen är inte kvantifierade, vilket kanske inte heller är nödvändigt eller möjligt. Men då blir det också mer otydligt vilka insatser som behöver göras inom området. Det är otydligt om det finns en prioritetsordning bland de föreslagna målen. Vare sig det finns eller inte så bör det förslagsvis framgå, och även varför.

20 20(34) Är din organisation beredd att arbeta för årliga utsläppsminskningar av växthusgaser motsvarande 10%? Kommunens kommentar: Kommunen avser att bidra till att länsmålet nås, se svar ovan angående målet om minskade växthusgasutsläpp. Speglar fokusområdena länets styrkor och utmaningar? a) fossilfria transporter och arbetsmaskiner Kommunens kommentar: den största andelen av länets utsläpp härrör från transporter och det är rimligt, och viktigt, att fossilbränslefria transporter prioriteras högt. I texten anges att utsläppen från utlandsresor med flyg behöver också minska om vår koldioxidbudget ska hållas Med tanke på hur stor påverkan utrikesflyget har, så föreslås en starkare skrivning. Samtidigt kämpar stora delar av länet med ett minskat befolkningsunderlag. För att öka befolkningsmängden krävs bland annat ökade transportmöjligheter, detta är en mycket stor utmaning. b) Hållbar produktion och konsumtion av livsmedel Kommunens kommentar: Kommunens måltidsverksamhet arbetar i linje med strategins intentioner och avser att fortsätta detta arbete, med målsättningen att minska miljöpåverkan ytterligare. Hållbar produktion och konsumtion av livsmedel är ytterligare ett område som länets aktörer har en hög rådighet över och där det finns särskilda förutsättningar i länet. Detta är ett viktigt område med tanke på att konsumtionsperspektivet inte belyses på ett sammanhållet sätt i nationella ramverk och strategier. Här skulle dock eventuella målkonflikter tydligare också kunna tas upp direkt i strategin, även om det står omnämnt att man bör öka andelen vegetabilier i maten. c) Skogen som resurs och kolsänka

21 21(34) Kommunens kommentar: Skogen som resurs är ett rimligt fokusområde. Att ange insatser kring kolsänkor känns också relevant men det kunde i strategin eventuellt förtydligas, på vilket sätt. Detta med tanke på eventuell konflikt mellan produktionsskog och bevarandeaspekten, samt vilken rådighet länets aktörer har över det. Komplettera gärna med skogens värde för bevarande av biologisk mångfald samt folkhälsa för de som bor och besöker länet. Ett hållbart skogsbruk bör stimuleras. En blandad skog med lövinslag har också en brandförebyggande funktion, vilket är värdefullt ur ett klimatanpassningsperspektiv. Förslagsvis kompletteras texten med en skrivning om jordbruksmark, då länets jordbruksmark brukas på ett sätt som bidrar till betydligt lägre utsläpp än i övriga världen och bidrar som kolsänka. d) Ökad produktion av förnybar energi Kommunens kommentar: Ett av länets främsta nationella nettobidrag till klimatomställningen gäller användning av förnybara energikällor vid produktion av el, för export. e) Effektiv resursanvändning Kommunens kommentar: Det är positivt att de utpekade fokusområdena avser både direkta åtgärder i kommunen och länet, men även de utsläpp och påverkan som sker i andra delar av världen som resultat av den produktion som sker för att tillfredsställa den lokala konsumtionen. Konsumtion och beteendeförändringar är ett utmanande område men det är av vikt att man tar sig an det. Effektiv resursanvändning är något länet har rådighet över och kan implementeras hos alla, såväl offentliga organisationer, företag som privatpersoner Sammanfattning gällande hela frågan: Det är otydligt om det finns en prioritetsordning bland de föreslagna fokusområdena. Vare sig det finns en prioritering eller inte så bör det förslagsvis framgå, och även varför. Speglar framgångsfaktorerna hur din organisation vill att länets kli-matarbete bedrivs? a) Vi vill vara föregångare

22 22(34) b) Vi ser och kommunicerar möjligheter c) Tillsammans når vi längre d) Vi planerar framtiden idag Kommunens kommentar: De beskrivna framgångsfaktorerna speglar viktiga förutsättningar för framgångsrikt klimatarbete. Det är dock otydligt på vilket specifikt sätt, och i vilken omfattning, respektive framgångsfaktor ska bidra till målen och handlingsplanen. Speglar framgångsfaktorerna enbart hur vi ska bedriva arbetet eller finns konkreta målsättningar även inom framgångsfaktorerna? Exempelvis är samhällsplanering och digitalisering mycket viktiga delar i klimatomställningen och skulle kunna framhållas tydligare i strategin och ha egna målsättningar/insatser. Alternativt så kan en kommande handlingsplan innefatta dessa, såväl som fler av framgångsfaktorernas delar. Är rätt insatsområden beskrivna? Kommunens kommentar: Insatsområdena är i stort relevanta för länet och kopplar mot fokusområdena. Förslagsvis kan länsstyrelsen komplettera med följande insatsområden till följande fokusområden; c) Skogen som resurs och kolsänka - verka för biokolproduktion i länet. e) Effektiv resursanvändning - säkerställ att de offentliga verksamheterna placerar sitt kapital i fossilfria kapitalplaceringar ex pensionsmedel. - bidra till att de evenemang som anordnas i länet genomförs på ett hållbart sätt med minimal miljö- och klimatpåverkan. Övriga kommentarer: I inledningen anges att strategin ska vara vägledande. När det gäller punkt 1 och 2, dvs Länsstyrelsens och Regionens egen verksamhet samt fördelning av tillväxtmedel så föreslås strategin istället vara styrande. Det är mycket

23 23(34) positivt att tillväxtmedel styrs så att de leder till minskad klimatpåverkan och därigenom bidrar till en hållbar tillväxt. Detta skulle bidra till att länet blir den föregångare som uttrycks i strategin. Under rubriken Genomförande och uppföljning bör man förtydliga vad som ska följas upp för följande indikatorer; tågresor, energiintensitet. Förslagsvis kompletterar man även med följande indikator; andel fossilfria penningplaceringar i offentlig förvaltning. Under rubriken relaterade regionala program och styrdokument står Kommunala översiktsplaner ska i enlighet med Plan- och bygglagen ta hänsyn till den regionala energi- och klimatstrategin och dess mål. Förslagsvis kompletteras denna skrivning med att även detaljplaner ska ta hänsyn till strategin där det är relevant. Beskriv gärna en ekonomisk analys av föreslagna åtgärder. Att visa att föreslagna åtgärder både är bra för miljön och leder till en förbättrad ekonomi för privatpersoner eller för företag är en viktig förutsättning för att nå fram till en omställning. Det är speciellt viktigt utifrån ambitionen att vara ett föregångslän, ska nya idéer och levnadsvanor marknadsföras behöver ekonomiska konsekvenser beskrivas. Det här beskrivs allmänt som en möjlighet i texten men komplettera gärna med konkreta beräkningar och exempel. Med en bra analys får man även underlag för en prioritering så att rätt åtgärder prioriteras. Det är också värdefullt med en analys av vad omställningen innebär sysselsättningsmässigt, i remissmaterialet används uttrycken, minska, sluta, dra ner etc. Här vore det värdefullt att ta fram siffror på vilka jobb som försvinner och vilka som tillkommer. Jämtland och Östersund är glesbygd i Norrlands inland med speciella fördelar men även med nackdelar konkurrensmässigt, det är långa avstånd, många gånger dålig infrastruktur. Så man bör upprätthålla underhåll av befintligt vägnät mm på landsbygden, detta är även viktigt för skogsbruket som är en konkurrensutsatt bransch. Man bör säkerställa möjligheten att även fortsättningsvis kunna bo och verka på landsbygden, många befinner sig redan nu i mobilitetsskugga.

24 24(34) Det är bra att målkonflikter belyses, tex om turism. Eventuellt kan dokumentets möjlighet att nå ut till länets aktörer och privatpersoner ytterligare förstärkas om eventuella målkonflikter belyses/förtydligas för alla fokusområdena. Genom att göra så öppnar man upp för kreativa lösningar samtidigt som man belyser svåra områden att ta hänsyn till. Det är även positivt att det finns särskilt utpekade föreslagna insatser för privatpersoner, då dokumentet i övrigt är relativt inriktat till myndigheter, organisationer och företag. Det saknas referenser i materialet, vilket kan försvåra bedömning av relevans, och det blir särskilt tydligt vad gäller de avsnitt där faktaunderlaget överlag kanske är mindre känt, och det skulle behövas för att stärka underlaget på ett positivt sätt, till exempel kring Jämställdhet leder till lägre klimatpåverkan. Det är bra att det finns hänvisning till andra relaterade regionala program och styrdokument. Förslag till beslut på mötet Kerstin Arnemo, C, med bifall av Niklas Daoson, S: Ärendet lyfts ur dagordningen för att istället beslutas genom ordförandebeslut. Beslutsgång Ordförande frågar om kommunstyrelsen bifaller eller avslår Kerstin Arnemos yrkande och finner att det bifalls. Underlag för beslut Samhällsbyggnads tjänsteskrivelse,

25 25(34) Remiss Energi- och klimatstrategi Jämtlands län Beslutet skickas till Länsstyrelsen i Jämtlands län

26 26(34) 133 Dnr Samarbetsavtal med Storsjöyran AB Storsjöyran (Yran) vill ingå ett tre-årigt samarbetsavtal med Östersunds kommun och söker kr/år för samarbetet. Avtalet innefattar samarbeten och aktiviteter under treårsperioden Avtalets aktiviteter kan justeras inför varje kalenderår om någon av parterna vill göra förändringar i innehållet för kommande år. Den stora huvudaktiviteten är själva Yran som är ett unikt tillfälle att marknadsföra och profilera Östersund. Under Yran är många så kallade hemvändare och besökare i stan. Dessa är viktiga målgrupper för att sprida information kring möjligheterna med att leva och verka i Östersund. Östersunds nya platsvarumärke Östersundspulsen kommer delvis att användas i Yrans marknadsföring. Kommunstyrelsens beslut 1. Kommunstyrelsen beviljar samarbetsavtalet med Storsjöyran AB som får kr per år, Pengarna för 2019 tas från ansvar 01000, verksamhet , stora arrangemangsbudgeten. 3. Pengarna för år 2020 och 2021 tas från ordinarie budgetram för kommunledningsförvaltningen ansvar 02020, kommundirektörens och ekonomidirektörens utrymme för tjänsteköp. 4. Evenemangsrapportering till kommunen och Näringslivskontoret sker senast den 15 oktober varje år vilket ligger till grund för förnyat avtal. 5. Yran ska tillsammans med kommunen redovisa aktiviteterna i samarbetsavtalet på Utvecklingsutskottet under hösten 2019.

27 27(34) Förvaltningens förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen beviljar samarbetsavtalet med Storsjöyran AB som får kr per år, Pengarna för 2019 tas från ansvar 01000, verksamhet , stora arrangemangsbudgeten. 3. Pengarna för år 2020 och 2021 tas från ordinarie budgetram för kommunledningsförvaltningen ansvar 02020, kommundirektörens och ekonomidirektörens utrymme för tjänsteköp. 4. Evenemangsrapportering till kommunen och Näringslivskontoret sker senast den 15 oktober varje år vilket ligger till grund för förnyat avtal. 5. Yran ska tillsammans med kommunen redovisa aktiviteterna i samarbetsavtalet på Utvecklingsutskottet under hösten Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse, Bilaga, förslag på samarbetsavtal med Storsjöyran AB Beslutet skickas till Fredric Kilander, Näringslivskontoret Karin Henriksson, Område Tillväxt Putte Eby, Område Tillväxt, för kännedom Björn Strindlund, Team Styrning, för kännedom Christina Westman, Team Styrning, för kännedom Gerd Kjellin, Område Tillväxt, för kännedom

28 28(34) 134 Dnr Överenskommelse kring lokal arbetsmarknadspolitik, Östersunds kommun-arbetsförmedlingen Sommaren 2018 fattade Östersunds kommun och Arbetsförmedlingen en avsiktsförklaring där avsikten var att ingå en övergripande överenskommelse. Meningen var att tydliggöra parternas långsiktiga intentioner inom den lokala arbetsmarknadspolitiken. Syftet med överenskommelsen är att konkretisera samarbetet där prioriterade målgrupper och fokusområden synliggörs. Överenskommelsen har arbetats fram av en ledningsgrupp bestående av representanter från Östersunds kommun och Arbetsförmedlingen. Överenskommelsen kan framledes komma att justeras beroende på den politiska riktningen hos Östersunds kommun samt hos Arbetsförmedlingen. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen antar Överenskommelse kring lokal arbetsmarknadspolitik. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen antar Överenskommelse kring lokal arbetsmarknadspolitik. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse

29 29(34) Överenskommelse mellan Östersunds kommun och Arbetsförmedlingen kring lokal arbetsmarknadspolitik. Avsiktsförklaring mellan Östersunds kommun och Arbetsförmedlingen kring lokal arbetsmarknadspolitik, Dnr Underlag för satta prioriteringar Beslutet skickas till Arbetsförmedlingen, Henrik Moralo Arbetsförmedlingschef, Social- och arbetsmarknadsnämnden Vård och omsorgsnämnden Område HR Utredare Jimmy Jonsson Controller Helena Albinsson

30 30(34) 135 Dnr Instruktion för kommundirektören Enligt den nya kommunallagen (2017:725) ska kommunstyrelsen i en instruktion fastställa kommundirektörens uppgifter. Mot bakgrund härav har en instruktion för kommundirektören i Östersunds kommun upprättats. Kommunstyrelsens beslut Instruktion för kommundirektören i Östersunds kommun fastställs. Förvaltningens förslag till beslut Instruktion för kommundirektören i Östersunds kommun fastställs. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse Instruktion för kommundirektör Beslutet skickas till Kommunstyrelsens ordförande Bosse Svensson Kommundirektör Anders Wennerberg

31 31(34) 136 Dnr Reservatsbildning Lillsjön Miljö- och samhällsnämnden har tagit fram ett förslag till kommunalt naturreservat för Lillsjön med närområde. Syftet med naturreservatet är att värna om och utveckla det rörliga friluftslivet, samt att skydda och bevara värdefulla naturområden. Reservatsförslaget, inklusive karta och förslag till skötselföreskrifter har remitterats till berörda myndigheter och organisationer. Även privatpersoner och lokala intresseföreningar har haft möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Synpunkterna har sammanställts i den kommenterade samrådsredogörelsen. De yttranden och synpunkter som kommit in har inte gett någon anledning att ändra förslaget till beslut om naturreservat eller förslag till skötselåtgärder. Ärendet togs upp i kommunstyrelsen men blev då återremitterat. Återremiss och svar på kommunstyrelsens frågor finns i Underlag för beslut. Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunfullmäktige inrättar det kommunala naturreservatet Lillsjön enligt förslag Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att med stöd av 7 kap 4 miljöbalken, förklara det område i Lillsjön som pekats ut i förslaget som naturreservat. Reservatet har den avgränsning som framgår av kartunderlaget och med de gränser som har utmärkts.

32 32(34) 2. Kommunfullmäktige beslutar att med stöd av 3 förordningen om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. (1998:1252), fastställa skötselplan för naturreservat Lillsjön, med mål, riktlinjer och åtgärder för reservatets skötsel och förvaltning. 3. Kommunfullmäktige beslutar, i enlighet med 2 förordningen om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. (1998:1252), att Östersunds kommun ska vara förvaltare av naturreservatet. Förvaltningens förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att med stöd av 7 kap 4 miljöbalken, förklara det område i Lillsjön som pekats ut i förslaget som naturreservat. Reservatet har den avgränsning som framgår av kartunderlaget och med de gränser som har utmärkts. 2. Kommunfullmäktige beslutar att med stöd av 3 förordningen om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. (1998:1252), fastställa skötselplan för naturreservat Lillsjön, med mål, riktlinjer och åtgärder för reservatets skötsel och förvaltning. 3. Kommunfullmäktige beslutar, i enlighet med 2 förordningen om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. (1998:1252), att Östersunds kommun ska vara förvaltare av naturreservatet. Underlag för beslut Förslag till beslut Reservatsbildning Lillsjön Svar återremiss till Kommunstyrelsen Protokoll Kommunstyrelsen Protokoll Miljö- och samhällsnämnden Samrådsredogörelse

33 33(34) Förslag till reservatsbeslut Förslag till skötselplan Skötselområden/karta Artlista Beslutet skickas till Mark och exploatering Samhällsbyggnad Teknisk förvaltning Tjänsteskrivelsen ska skickas med beslutet

34 34(34) 137 Dnr Valärenden - kommunstyrelsen Nominering av ledamot till styrelsen för Inlandsbanan AB. Kommunstyrelsens beslut Kerstin Arnemo, C, nomineras som ledamot i styrelsen för Inlandsbanan AB. Jäv Maria Nerpin, S, anmäler jäv och deltar inte i handläggning och beslut. Beslutet skickas till Kerstin Arnemo Inlandsbanan AB