Valfrågor LSS Kunskap om autism:

Transkript

1 Valfrågor LSS Kunskap om autism: Autism innebär ett annat sätt att uppleva, tolka och tänka. Funktionsnedsättningen medför begränsningar i ömsesidig social interaktion och kommunikation. För att skapa rätt förutsättningar för utveckling samt goda levnadsvillkor behövs autismspecifik kompetens i alla LSS-verksamheter för personer med autism. För att tillgodose de behov som personer med autism har måste personal i LSS-bostäder och andra LSS-verksamheter ha mycket goda kunskaper om funktionsnedsättningen samt tillämpa adekvata metoder och förhållningssätt. Hur arbetar ditt parti för att säkerställa att personalen i LSS-verksamheter har autismspecifik kompetens? Svar: Vi värnar om hela den övergripande reformen gällande LSS och personlig assistans. Vi förespråkar att personal inom vård och omsorg ska få fortbildning. Den långsiktiga inriktningen och målsättningen anser vi bör vara att det behövs autismspecifik kompetens och kunskap inom alla kategorier av välfärdsverksamheter som möter med människor med någon form av autism. Det kanske allra viktigaste är kunskap om intentionerna i LSS och hur man utifrån det kan utforma ett individuellt stöd för personer med autism. 2. Rätten till stöd: Den senaste tidens indragningar av LSS-insatser har lett till en ökad press på enskilda och familjer. Många har en vardag som är långt ifrån att leva som andra, ett utav de övergripande målen med LSS. Flertalet medlemmar vittnar om att man nu måste förlita sig på sina anhöriga för att få det stöd man behöver. Hur arbetar ditt parti för att personer med autism ska få det stöd av samhället som de behöver och har rätt till? Svar: Vi värnar om assistansreformens långsiktiga hållbarhet, såväl rättsligt som ekonomiskt. Reformen ska utformas så att människor som behöver samhällets stöd allra mest ska få det de som har rätt till personlig assistans. Ett fortsatt delat huvudmannaskap har betydande inbyggda brister. Vi utgår ifrån att LSS-utredningen kommer lägga fram ett förslag om huvudmannaskapet som vi noga kommer att överväga. Det finns en hel del som pekar mot att staten är det mer naturliga alternativet. Vi har inga färdiga förslag specifikt riktat till personer med autism. 3. Ekonomisk trygghet: Många av förbundets medlemmar/personer med autism vittnar om att de lever under mycket knappa ekonomiska resurser. För dessa personer ska socialförsäkringen ge en långvarig - ibland livslång - försörjning. Har man aldrig haft en arbetsinkomst får man aktivitets- eller sjukersättning på den så kallade

2 garantinivån. De ekonomiska utfyllnadsstöden för merkostnader (t.ex. bostadstillägg) är otillräckliga. Den som har en funktionsnedsättning kan ha utgifter som andra inte har och olika avgiftssystem för kommunala tjänster skapar ojämlikhet över landet. Inkomstklyftorna har ökat drastiskt eftersom garantinivån inte följer den allmänna löneutvecklingen. Hur vill ditt parti säkerställa att personer med funktionsnedsättning ges rätt till ekonomisk trygghet och goda levnadsvillkor? Svar: Personer med funktionsnedsättning ska få möjlighet att leva självständiga liv, t.ex. genom tillgång till boendestöd. Brukarens behov ska vara i centrum, och ambitionen är att det ska vara enkelt att kunna framföra sina eventuella klagomål gällande upplevd bristande kvalitet. Den som behöver det ska i större utsträckning ges möjlighet att välja och ha inflytande över vem som ska utföra vård-, rehabiliterings-, och stödinsatser, liksom utformningen av dessa insatser. 4. Rätten till en egen fritid och att träffa människor utanför anhörigkretsen: Autism- och Aspergerförbundet får dagligen oroande signaler om brister i kvalitén gällande LSS-verksamheter. Många som bor i grupp- och servicebostäder får inte komma iväg på egna aktiviteter utan är hänvisade till en kollektiv fritid. Det kan vara svårt för en person med autism att delta i sådana gruppaktiviteter, det kan även vara så att aktiviteten inte passar eller intresserar den enskilda individen. Resultatet blir att de boende inte kommer ut på aktiviteter överhuvudtaget och blir sittande hemma. Många har också fått insatser som kontaktperson och ledsagning indragen med hänvisning till att de bor i LSS-bostad, trots att de har behov av att någon utomstående kan följa med på en individuell aktivitet eller bara för att umgås med någon utomstående. En passiv tillvaro utan meningsfulla aktiviteter riskerar att leda till allvarlig psykisk ohälsa. Hur tänker ditt parti arbeta för att personer med autism som bor i LSS-bostad får sina individuella behov av fritidsaktiviteter och sociala kontakter tillgodosedda så att LSS intention om full delaktighet i samhällslivet kan uppnås? Svar: Alla barn och unga ska få möjlighet till en meningsfull fritid. Att såväl barn och unga och som vuxna med funktionsnedsättning har visat sig i studier ha sämre hälsa och passivare fritid är nedslående. Vi anser bl.a. att kommunerna måste stärka socialtjänstens barn- och ungdomsvård. Alliansregeringen beslutade att underteckna Funktionsrättskonventionen redan år Den står vi upp för och värnar om.

3 Valfrågor Skola Elever med autism har betydligt lägre måluppfyllelse än andra elever och även jämfört med elever med andra funktionsnedsättningar. Enligt vår senaste medlemsenkät var endast 45 % av grundskoleeleverna med autism godkända i svenska, engelska och matematik under det senaste läsåret jämfört med cirka 85 % för samtliga elever i grundskolan 1. Det är en försämring sedan vår förra skolenkät 2016, då 49 % nådde målen. Hur tänker ert parti arbeta under kommande mandatperiod för att öka måluppfyllelsen för elever med autism? Svar: Vi vill satsa på lärarutbildningen så att den moderniseras med mer kunskap om specialpedagogik och neuropsykiatriska funktionsvariationer för alla blivande lärare. Vi vill utöka undervisningstiden, med start på lågstadiet, med särskilt fokus på matematik och svenska så att alla lever som lämnar årskurs 3 når målen i att läsa, skriva och räkna. Samtidigt vill vi skärpa och förbättra Skolinspektionens granskning av alla skolor och sätta in skräddarsytt stöd på skolor som brister, exempelvis vad gäller rätten till särskilt stöd och extra anpassningar. Vi vill också ge Skolinspektionen ett särskilt uppdrag att granska hur Skollagens bestämmelser om särskilt stöd tillämpas. Lagstiftningen är i dag mycket heltäckande samtidigt som frågetecken kring tillämpningen av lagen och uppfyllelse av lagens krav är ett problem på flera skolor. 2. En stor andel av eleverna med autism har lång sammanhängande frånvaro. I många fall beror frånvaron på bristande stöd och anpassningar i skolan. I grunden handlar det också om att skolmiljön inte är tillgänglig för eleverna då de ofta har perceptuella svårigheter och även kan behöva stöd i det sociala samspelet med skolkamrater. Det är framför allt flickor med autism som står för den längre frånvaron. I årskurs 7-9 har hela 30 % av flickorna med autism en sammanhängande frånvaro på över 41 dagar. Hur planerar ni i ert parti arbeta under kommande mandatperiod för att minska frånvaron för elever med autism i er kommun? Svar: Moderaterna vill att alla skolor ska ha en plan för hur frånvaro åtgärdas och att planen ska gälla alla elever. Det borde vara en självklarhet att alla skolor har en tydlig åtgärdstrappa för att säkerställa att åtgärder sätts in när eleven är frånvarande, oavsett vilken typ av frånvaro det är. Återkommande frånvaro är ofta en varningssignal om att någonting är på väg att gå snett. Det kan handla om allt från kränkningar och trakasserier till psykisk ohälsa, utanförskap och brister i skolans anpassning och stöd. Då måste skolan ha en plan för vad som behövs för att eleven ska kunna komma tillbaka. 1 Autism- och Aspergerförbundets skolenkät

4 Vi vill också skärpa reglerna så att all frånvaro, från och med den första lektionen, följs upp. Åtgärder ska sättas in omedelbart. Skolan kan jämställas med en arbetsplats, men för barn. Regelverket i skolvärlden behöver dock förtydligas, så att det finns tydliga krav på att skolorna följer upp elevers frånvaro redan från dag ett. Vi vill också säkerställa att nationell statistik om frånvaro samlas in. Vi vet att bara drygt 50 procent av kommunerna samlar eller får löpande statistik från grundskolorna gällande elevfrånvaro. Det saknas helt enkelt jämförbara siffror. Vi menar att exempelvis Skolverket skulle kunna ansvara för statistiken. 3. För elever med autism är bristande kunskap hos personalen och förmåga till adekvat stöttning och anpassning främsta orsak till låg måluppfyllelse och hög frånvaro. a. Hur vill ni i ert parti säkerställa att rätt kompetens finns på skolorna och i kommunen centralt för att möta elever med funktionsnedsättningar som t ex autism? Hur ser ert parti på resursfördelningsprincipen i relation till detta samt till exempelvis att det finns ändamålsenliga lokaler i skolan? Svar: I början av 1990-talet avskaffade den socialdemokratiska regeringen speciallärarutbildningen. Det var ett stort misstag som ledde till att många skolor stod utan kompetens att hjälpa elever med funktionsnedsättningar och särskilda behov. Den dåvarande Alliansregeringen återuppstartade därför speciallärarutbildningen. Enligt en undersökning av Karolinska Institutet (2016) anser fyra av fem lärare att de saknar tillräcklig kompetens för att kunna bemöta och undervisa grundskoleelever med neuropsykiatriska funktionsvariationer (NPF). Det är allvarligt. Många elever med bland annat ADHD och autism får inte det individualiserade särskilda stöd som de enligt skollagen har rätt till. Moderaterna vill därför att lärosätena ges i uppdrag att säkerställa att alla lärarutbildningar får ett större inslag av utbildning i hur man undervisar elever med NPF och specialpedagogik. Moderaterna vill också att alla lärare ska ha rätt till regelbunden kompetensutveckling och inom ramen för det bör kunskap inom NPF också kunna rymmas. b. Har kommunen specialpedagoger med särskild autismkompetens som ansvarar för och leder utformningen av det särskilda stödet, lärmiljön och handledning på kommunens skolor? Får personalen fortbildning? Svar: 4. Hur ser ni i ert parti på att alla elever ska inkluderas, dvs. att ni verkar för att alla elever tillhör och undervisas i en stor traditionell klass i relation till att vissa elever, t.ex. elever med autism, oftast behöver ett mindre undervisningssammanhang t.ex. en särskild undervisningsgrupp för att bäst kunna utvecklas och tillgodogöra sig undervisningen?

5 Om ni arbetar för att inkludera alla elever: hur säkerställer ni att alla elever oberoende av behov får samma förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen och nå skolans mål? Svar: Vi tror att särskilt stöd måste anpassas efter varje elevs individuella behov. Ibland kan det fungera bra med inkludering och ibland finns behov av mindre undervisningssammanhang. Detta är ingenting som vi vill detaljstyra från politisk nivå utan lämna öppet för lärarprofessionen att bedöma. Däremot ska politiken stå för att det finns tillräckliga resurser till varje skola och att åtgärder eller sanktioner sätts in så fort det finns tecken på att en skola brister i fråga om särskilt stöd och extra anpassningar. 5. Många elever med autism har behov av en fungerande skolskjuts. Medger er kommun skolskjuts (sittande parti)/vill ert parti att skolskjuts ska beviljas till den skola som eleven valt (med hänvisning till det fria skolvalet) alternativt är hänvisad till om rätt kompetens om elevens funktionsnedsättning exempelvis inte finns i elevens hemskola (närmaste skola)? Om en elev med t.ex. autism är hänvisad till en skola utanför kommungränsen: anser ert parti att eleven ska beviljas skolskjuts av den egna kommunen (vilket idag inte är ett krav enligt skollagen)? För en elev med autism är det viktigt att förare har kunskap om autism och därmed kan bemöta individen på rätt sätt. Man behöver t.ex. ha ett lågaffektivt bemötande för att resan ska fungera på ett tryggt och säkert sätt för både barn och förare. Vi menar att kvalitet och kompetens måste ingå som kriterier vid upphandling av skolskjutsen. Hur vill ert parti säkerställa att skolskjutsen är säker för barnen samt att förare har adekvat utbildning och kunskap? Svar: (Till alla tre ovanstående frågor) Att alla elever på ett tryggt sätt kan ta sig till och från skolan är en förutsättning för en fungerande och trygg skolgång. Vi har i dagsläget inget nationellt förslag om att förändra lagstiftningen, utan det är i dag hemkommunen som i varje enskilt fall gör en bedömning av om eleven har rätt till kostnadsfri skolskjuts. Om det finns indikationer på att exempelvis elever med autism inte får den hjälp att ta sig till skolan som de skulle behöva och att problemet är lagstiftningen är vi dock beredda att se över den.