Skogsstyrelsens handlingsplan för landsbygdsprogrammet

Transkript

1 1(32) Datum Diarienr 2015/972 Skogsstyrelsens handlingsplan för landsbygdsprogrammet Version Skogsstyrelsen Jönköping

2 Skogsstyrelsen (32) Sammanfattning EU:s övergripande mål syftar bland annat till utveckling och tillvät på landsbygden. Skogen har en viktig roll i detta. Utöver att bidra till EU:s övergripande mål är de skogliga åtgärderna viktiga för att genomföra arbetet med Sveriges miljömål. Skogsnäringen är en av Sveriges viktigaste näringsgrenar med stor betydelse för den svenska ekonomin. Skogen är en resurs för samhället när det gäller människors välbefinnande, hälsa, boende/livsmiljö, regional utveckling och turism. Den biologiska mångfalden i skogen och skogslandskapet med dess vatten och våtmarker är grunden till många ekosystemtjänster men kan skadas när skogen brukas. Skogen är även rik på skyddsvärda kulturlämningar, ofta med skötselbehov. Därför ser vi ett behov av mer kunskap till skogsägare och utförare men också stödinsatser för att bevara och utveckla natur- och kulturvärden. I allt detta är rådgivning och samarbete mellan olika aktörer viktigt så att insatserna kan anpassas för att ge största möjliga nytta utifrån förutsättningarna. De skogliga åtgärderna bidrar till att skapa ett hållbart skogsbruk. Skogsstyrelsens prioriteringar inom Fokusområde 4 abc. Återställa, bevara och främja ekosystem kopplade till jord-och skogsbruk innebär möjlighet att bidra till att flera miljökvalitetsmål och i synnerhet Levande skogar uppnås, har positiva effekter för utvecklandet och bevarandet av skogliga naturtyper enligt Natura 2000, samt bidrar till att art- och habitatdirektivet och fågeldirektivet efterlevs. Det ger också möjlighet att minska skogsbrukets negativa påverkan på vattenkvaliteten och på så sätt bidra till målen i ramdirektivet för vatten. Många vattenmiljöer återfinns i skogslandskapet. I samrådsperioden inför åtgärdsprogram för vattenförvaltning betonades vikten av att även hantera små vattendrag, på vilka skogsbruket har stor påverkan. Flertalet av de förslag på övriga åtgärder som riktar sig till skogen ryms inom fokusområdet och stöd och kompetensutveckling stödjer dessa. Skogsstyrelsens prioriteringar inom Fokusområde 2 a. Samarbete med landskapsperspektiv för ökad konkurrenskraft i skogen, innebär ökad möjlighet att uppnå flera miljökvalitetsmål, samtidigt som konkurrenskraften stärks. Stöd kan beviljas till samarbeten kring adaptiv skogsskötsel samt planering och projektering kring skogsbilvägar, viltförvaltning, vattenförvaltning och att märka ut gränser i skogen. Stöden ska förankras genom redan eisterande strukturer i form av det nationella och de regionala skogliga sektorsråden. För att möjliggöra djupare delaktighet, planeras även ett separat partnerskap i form av en rådgivande grupp.

3 Skogsstyrelsen (32) Innehållsförteckning 1. Syftet med handlingsplanen EU:s mål styr innehållet i programmen Landsbygdsprogrammets koppling till fondgemensamma mål och EU Åtgärder och prioriteringar i landsbygdsprogrammet Partnerskapet Skogsstyrelsens prioriteringar och urvalskriterier i landsbygdsprogrammet Kompetensutveckling och rådgivning Stöd till kompetensutveckling och rådgivning inom miljö (delåtgärderna1.1, 1.2, 2.1, 2.3 inom fokusområde 4abc skog) Stöd för miljöåtgärder i skogen Stöd till återställande av skadad skog Stöd till att bevara och utveckla skogens miljövärden Samarbete Stöd till samarbeten med landskapsperspektiv för ökad konkurrenskraft i skogen Kommunikation Kommunikationsplan Arbete med andra mål och lokal utveckling Synergier med fonder och planer som ska bidra till samma mål Uppföljning och revidering Bilagor Bilaga 1: SWOT-analys och identifiering av regionala behov Bilaga 2: Budget och mål Bilaga 3: Bedömningsgrunder för stöd till kompetensutveckling, rådgivning och fortbildning av rådgivare inom miljö (delåtgärderna 1.1, 1.2, 2.1, 2.2, 2.3 inom fokusområde 4abc skog) Bilaga 4: Bedömningsgrunder för stöd till återställandet av skadad skog (delåtgärd 8.3 inom fokusområde 4abc skog) Bilaga 5: Bedömningsgrunder för stöd till att bevara och utveckla skogens miljövärden (delåtgärd 8.5 inom fokusområde 4abc skog) Bilaga 6: Bedömningsgrunder för stöd till samarbeten med landskapsperspektiv för ökad konkurrenskraft i skogen (delåtgärd inom 16:5 inom fokusområde 2a)... 32

4 Skogsstyrelsen (32) 1. Syftet med handlingsplanen Skogsstyrelsens handlingsplan ska användas för att styra Skogsstyrelsens arbete med prioritering och urval av ansökningar samt partnerskap, kommunikation och samordning med andra fonder samt annan regional och lokal utveckling. 2. EU:s mål styr innehållet i programmen Alla landsbygdsprogrammets prioriteringar bidrar till EU:s övergripande mål, EU EU 2020 är EU:s tillvätstrategi för en smart och hållbar ekonomi med hög sysselsättning, god produktivitet och stor social sammanhållning. I Sverige ska landsbygdsprogrammet, havs- och fiskeriprogrammet, de regionala strukturfondsprogrammen och socialfondsprogrammet gemensamt bidra till de fondgemensamma tematiska målen, se bilderna nedan. Dessa mål bidrar i sin tur alla till EU 2020.

5 Skogsstyrelsen (32) 2.1 Landsbygdsprogrammets koppling till fondgemensamma mål och EU 2020 EU 2020 Övergripande mål 1. Sysselsätning 75 % av åringar ska ha ett arbete 2. FoU/Innovation 3% av EU:s BNP (off. Och privata tillsammans) ska investeras i FoU/Innovation 3. Klimatförändring/energi Utsläppen av väthusgaser 20 % lägre än 1990 (eller 30 % om förutsätt ningarna är de rätta) 20 % av energin från förnybara energikällor 20 % ökning av energieffektiviteten 4 Utbildning minska avhopp från skolan till under 10 % minst 40 % av åringar avslutad utbildning på högskolenivå 5. Fattigdom/social utslagning minst 20 miljoner färre människor i eller i riskzonen för fattigdom och social utestängning Fondgemensamma tematiska mål 1. Stärka forskning, tekniska utveckling, innovation 2. Öka tillgång till informationsoch kommunikationsteknik 3. Ökad konkurrenskraft i SME, jordbruk och fiske 4. Stödja koldioidsnål ekonomi 5. Anpassning, riskförebyggande, riskhantering i samband med klimatförändringar 6. Miljöskydd och resurseffektivitet 7. Främja hållbara transporter och infrastruktur 8. Främja sysselsättningar och arbetskraftens rörlighet 9. Främja social utveckling och bekämpa fattigdom Unionens prioriteringar för landsbygdens utveckling 1. Horisontell prioritering: Främja kunskapsöverföring och innovation inom jord- och skogsbruk samt på landsbygden 2. Förbättra lönsamheten och konkurrenskraften i alla typer av jordbruksföretag och i alla regioner, samt främja innovativ jordbruksteknik och hållbart skogsbruk 3. Förbättra djurvälfärd, riskhantering i jordbruket och organisationen av livsmedelskedjan inklusive bearbetning och marknadsföring av jordbruksprodukter 4. Återställa, bevara och främja ekosystem kopplade till jord- och skogsbruk 5. Främja resurseffektivitet och stödja övergången till en koldioidsnål och klimattålig ekonomi inom jordbruket 10. Investera i utbildning, kompetens och ett livslångt lärande 11. Förbättra institutionella kapaciteten och effektiviteten i offentlig förvaltning 6. Främja social utveckling, bekämpa fattigdom och skapa ekonomisk utveckling på landsbygden

6 Skogsstyrelsen (32) 2.2 Åtgärder och prioriteringar i landsbygdsprogrammet Det svenska landsbygdsprogrammet är uppdelat i 6 prioriterade områden och 15 mer detaljerade fokusområden. Regeringen har beslutat hur programmets pengar ska fördelas på fokusområden och delåtgärder. Fokusområdena1abc ska genomsyra samtliga åtgärder och finns därför inte med i tabellen landsbygdsprogrammet abc handlar om kunskapsöverföring och innovation. Följande prioriteringar och fokusområden används inom det svenska landsbygdsprogrammet: 1. Främja kunskapsöverföring och innovation inom jord- och skogsbruk samt på landsbygden. a) främja innovation, samarbete och kompetensutveckling på landsbygden b) stärka banden mellan jordbruk och livsmedelsproduktion samt forskning och innovation, även i syfte att utveckla miljöledning och miljökvalitet c) främja livslångt lärande och yrkesutbildning inom jord- och skogsbruk 2. Förbättra lönsamheten och konkurrenskraften i alla typer av jordbruksföretag och i alla regioner, samt främja innovativ jordbruksteknik och hållbart skogsbruk a) konkurrenskraft, omstrukturering, diversifiering inom jordbruk, trädgård, rennäring och skog b) underlätta för unga med rätt kompetens att starta företag inom jordbruk-, trädgårdsamt rennäring 3. Förbättra djurvälfärd och organisationen av livsmedelskedjan, inklusive bearbetning och marknadsföring av jordbruksprodukter a) förbättra konkurrenskraften genom bättre djurvälfärd och kort livsmedelskedja 4. Återställa, bevara och främja ekosystem kopplade till jord- och skogsbruk a) återställa, bevara och förbättra den biologiska mångfalden b) förbättra vattenförvaltningen och hanteringen av gödsel- och vätskyddsmedel c) förebygga markerosion och förbättra markskötseln 5. Främja resurseffektivitet och stödja övergången till en koldioidsnål och klimattålig ekonomi inom jordbruket b) effektivisera energianvändningen inom jordbruket Gränsdragningen mellan fokusområdena 5b och 5c är ofta svår att göra, varför dessa insatser av förenklingsskäl hanteras under fokusområde 5c, på så sätt kan en resursmässig splittring på flera fokusområden undvikas.(från programmet) c) främja tillgången till och användningen av energi från förnybara källor och andra förnybara biologiska resurser som inte är avsedda till livsmedel

7 Skogsstyrelsen (32) d) minska utsläpp av väthusgaser och ammoniak 6. Främja social utveckling och skapa ekonomisk utveckling på landsbygden a) främja diversifiering, skapande och utveckling av nya små företag och arbetstillfällen b) främja lokal utveckling på landsbygden c) anläggning och projektering av passiv bredbandsstruktur Här ser du de åtgärder som finns i landsbygdsprogrammet och hur dessa ska bidra till olika fokusområden. I handlingsplanen kapitel 5-7 finns de åtgärder som Skogsstyrelsen handlägger. Jordbruksverket, länsstyrelserna, Sametinget, och Tillvätverket är andra myndigheter som handlägger stöd och ersättningar i landsbygdsprogrammet. Landsbygdsprogrammet Kod för åtgärd och delåtgärd Fokusområde 2a 2b 3a 4abc 5bc 5d 6a 6b 6c Konkurrenskraft och lönsamhet Unga Korta leveranskedjor och djurvälfärd Miljö i jordbruket Energieffektivisering och förnybar energi 1 Kompetensutveckling 2a 2b 3a 4abc 5bc 5d 6a 6b 6c 1.1 Stöd till kompetensutveckling 1.2 Stöd till demonstrationer och information 2 Rådgivning 2a 2b 3a 4abc 5bc 5d 6a 6b 6c 2.1 Stöd till rådgivningstjänster 2.3 Stöd till fortbildning av rådgivare 4 Investeringar till jordbruk, trädgård och rennäring 2a 2b 3a 4abc 5bc 5d 6a 6b 6c 4.1 Investeringsstöd inom jordbruk, trädgård och rennäring 4.2 Förädlingsstöd 4.4 MiIjöinvesteringar 4.4 Stängsel mot rovdjur 4.4 Engångsröjning av betesmark 4.4 Reglerbar dränering 6 Jordbruks- och affärsutveckling 2a 2b 3a 4abc 5bc 5d 6a 6b 6c 6.1 Startstöd 6.4 Investeringsstöd för jobb och klimat Minska utsläpp av väthusgaser och ammoniak Nya jobb och diversifiering Lokal utveckling Bredband

8 Skogsstyrelsen (32) 7 Service, infrastruktur och attraktiv landsbygd 2a 2b 3a 4abc 5bc 5d 6a 6b 6c 7.2 Stöd till investeringar i småskalig infrastruktur 7.3 Stöd till bredband 7.4 Stöd till investeringar i service och fritid på landsbygden 7.5 Stöd till investeringar i infrastruktur för rekreation och turism samt för turistinformation 7.6 Stöd till utveckling av natur och kulturmiljö 7.6 Miljöinvestering förbättrad vattenkvalitet 7.6 Anlägga och restaurera våtmarker och dammar för biologisk mångfald 7.6 Anlägga och restaurera våtmarker och dammar för förbättrad vattenkvalitet 7.6 Anlägga tvåstegsdiken 7.6 Återskapa och restaurera kulturmiljöer i renskötselområdet 8 Stöd för miljöåtgärder i skogen 2a 2b 3a 4abc 5bc 5d 6a 6b 6c 8.4 Stöd till återställande av skadad skog 8.5 Stöd för att bevara och utveckla skogens miljövärden 10 Miljö- och klimatvänligt jordbruk 2a 2b 3a 4abc 5bc 5d 6a 6b 6c 10.1 Miljöersättningar Betesmarker och slåtterängar Komplement - Lieslåtter Komplement - Efterbete Komplement Höhantering Komplement - Lövtäkt Komplement - Bränning Komplement Svårtillgängliga platser Fäbodar Restaurering av betesmarker och slåtterängar Vallodling Skötsel av våtmarker och dammar Minskat kväveläckage Skyddszoner Hotade husdjursraser 10.2 Projektstöd till lantrasföreningar 11 Ekologisk produktion 2a 2b 3a 4abc 5bc 5d 6a 6b 6c 11.1 Omställning till ekologisk produktion 11.2 Ersättning för ekologisk produktion 13 Kompensationsstöd 14 Djurvälfärdsersättningar 2a 2b 3a 4abc 5bc 5d 6a 6b 6c Etra djuromsorg för suggor Etra djuromsorg för får Utökad klövhälsovård för mjölkkor 16 Samarbete 2a 2b 3a 4abc 5bc 5d 6a 6b 6c 16.1 Stöd för att bilda innovationsgrupper och för innovationsprojekt inom Europeiska innovationspartnerskapet, EIP 16.2 Stöd till utveckling inom jordbruk-, livsmedel och skog samt pilotprojekt 16.4 Stöd till samarbeten mellan aktörer inom jordbruk samt inom livsmedelskedjan 16.5 Stöd till samarbeten inom miljö 16.9 Stöd till samarbeten som främjar diversifiering och information om miljö och mat 19 Lokalt ledd utveckling 2a 2b 3a 4abc 5bc 5d 6a 6b 6c 19.1 Förberedande stöd för lokalt ledd utveckling 19.2 Stöd till genomförande av lokala utvecklingsstrategier 19.3 Stöd till samarbetsåtgärder inom lokalt ledd utveckling 19.4 Löpande kostnader och ledning

9 Skogsstyrelsen (32) Landsbygdsprogrammets landsbygdsdefinition Landsbygdsdefinitionen i landsbygdsprogrammet består av fyra huvuddelar; jordbruksföretag, mindre tätorter, regionala undantag samt särskild definition för lokalt ledd utveckling. Under vissa omständigheter kan enskilda åtgärder tillämpa en annan definition. Ingen geografisk avgränsning kommer att tillämpas för de insatser som har anknytning till jordbruksföretag, jordbruksverksamhet, skogsbruksverksamhet, målen för miljö- och klimatvänligt jordbruk eller för investeringar i bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter även om stödmottagaren är lokaliserad i en tätort. För övriga åtgärder, delåtgärder eller typer av insatser med undantag för lokalt ledd utveckling, definieras landsbygd som områden utanför tätorter med mer än invånare enligt SCBs befolkningsstatistik för år I de fall där stödmottagaren (projektägaren) är lokaliserad till en tätort med mer än invånare ska projektets mervärde och nytta tillfalla landsbygdsområdet. Insatser ska kunna genomföras även i större tätorter om projektet tillför mervärden till landsbygdsområden. Förekomsten av tätorter i ett annars glest befolkat område kan vara viktiga stödjepunkter i genomförandet av programmet. Av denna anledning bör berörda myndigheter som handlägger stöd som riktas till de län där befolkningstätheten är lägre än medelvärdet för riket (22,9 invånare per kvadratkilometer) ges möjlighet att nyansera och utveckla den ovan bestämda huvudregeln. Detta kan göras genom att större tätorter räknas in i tillämpningsområdet för dessa län Partnerskapet Länsstyrelserna i egenskap av behöriga myndigheter har så kallade partnerskap där företrädare för olika intressenter är representerade för delaktighet och informationsutbyte i framtagande och genomförande av Landsbygdsprogrammet. Skogsstyrelsen som till skillnad från Länsstyrelserna arbetar nationellt med landsbygdsprogrammet har inget inrättat partnerskap i ovan mening utan tanken är att nyttja det nationella och de regionala sektorsråden för att förankra stöden. För att skapa förutsättningar för en djupare delaktighet, ser Skogsstyrelsen även behov av att skapa ett separat partnerskap i form av en rådgivande grupp. Den rådgivande gruppen ger tillfälle till avstämning, synpunkter och dialog om olika principfrågor som rör stöden. Gruppens uppgift är enbart att vara rådgivande i olika frågor som Skogsstyrelsen förbereder. Gruppen planeras bestå av representanter för några av de större organisationer som aktivt söker EU-stöd, ämnesspecialister inom Skogsstyrelsens prioriterade områden för landsbygdsprogrammet samt specialist inom området jämställdhet. Även aktörer på marknaden för skogliga tjänster kan komma att representeras i gruppen.

10 Skogsstyrelsen (32) 4. Skogsstyrelsens prioriteringar och urvalskriterier i landsbygdsprogrammet Alla stöd i landsbygdsprogrammet ska bidra till EU:s prioriteringar i programmet. I kapitel 5 till och med 7 visas de övergripande prioriteringarna för de stöd som Skogsstyrelsen ska handlägga. Här visas också Skogsstyrelsens prioriteringar som görs utifrån den SWOTanalys som finns i bilaga 1. För att välja ut de ansökningar som effektivast leder till programmets prioriteringar finns det urvalskriterier. De nationella urvalskriterierna är samma i hela landet. Urvalskriterierna speglar Skogsstyrelsens prioriteringar och bygger på SWOT-analysen. Det finns inte några urvalskriterier som utgår från diskrimineringsgrunderna kön, ålder, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning med mera. Det beror på att kriterier inom det här området riskerar att hamna i konflikt med lagstiftning och rättsprais. Vi kommer att ta hänsyn till jämställdhet genom att jämställdhetsintegrera handlingsplanen. Arbetet kommer att ske successivt under programperioden. 4.1 Hur urvalskriterier räknas Urvalskriterierna avgör hur en ansökan prioriteras Poängsättning För varje urvalskriterium finns det poängsättningar. Om det står plustecken för poängsättningen betyder det att den poängsättningen kan räknas tillsammans med andra. Om det inte finns något plustecken räknas enbart den högsta poängnivån som uppfylls. Det totala antalet poäng är alltid mellan 0 och 5 poäng, vilket gör att eventuella poäng över 5 inte räknas. Alla urvalskriterier och poängsättningar har en bedömningsgrund knuten till sig, dessa finns i handlingsplanens bilagor. Bedömningsgrunderna förklarar hur poängsättningen sker och på vilka grunder ansökan poängsätts Viktning När ett urvalskriterium är färdigbedömt multipliceras poängen med viktningen. Detta leder till att urvalskriterier som bedöms vara viktigare har en större effekt på hur ansökan ska prioriteras Krav på poäng avgör om ansökan prioriteras För att en ansökan ska prioriteras krävs följande: Den viktade summan för urvalskriterier är minst lika hög som minimipoängen som gäller för insatsområdet. Det kan gälla både nationella och regionala urvalskriterier.

11 Skogsstyrelsen (32) Ansökan måste få poäng i minst två av de angivna urvalskriterierna. Om båda av dessa krav uppfylls kommer ansökan att prioriteras på det sätt som anges i insatsområdet. 5. Kompetensutveckling och rådgivning Syftet med kompetensutvecklingen och rådgivningen är att öka kompetensen hos verksamma på landsbygden och därmed även öka effektiviteten och förbättra måluppfyllelsen för övriga åtgärder i landsbygdsprogrammet. I sin helhet ska åtgärden bidra till en hållbar ekonomisk, ekologisk och social utveckling av landsbygden. Det finns flera myndigheter som handlägger stöd inom kompetensutveckling och rådgivning. Det är länsstyrelsen, Jordbruksverket, Sametinget, Skogsstyrelsen samt Tillvätverket. Varje myndighet har sin egen handlingsplan. Jordbruksverket är den enda myndighet som handlägger stöd inom kompetensutveckling och rådgivning inom följande område: ökad konkurrenskraft, djurvälfärd samt kort livsmedelskedja och lokal marknad Stöd till kompetensutveckling och rådgivning inom miljö (delåtgärderna1.1, 1.2, 2.1, 2.3 inom fokusområde 4abc skog) Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Detta stöd riktar sig till kompetensutveckling och rådgivning inom miljö (delåtgärderna1.1, 1.2, 2.1, 2.3 inom fokusområde 4abc skog) och syftar till att återställa, bevara och förbättra den biologiska mångfalden och de europeiska landskapens karaktär (fokusområde 4a) förbättra vattenförvaltningen, inklusive hanteringen av gödsel- och vätskyddsmedel (fokusområde 4b) förebygga markerosion och förbättra markskötseln (fokusområde 4c) Skogsstyrelsens prioriteringar med kort bakgrund Skogen ska brukas i enlighet med de skogspolitiska målen och miljökvalitetsmålen. Den svenska skogspolitiken, med jämställda mål för produktion och miljö, bygger på ett uttalat sektorsansvar för att säkerställa ett långsiktigt hållbart skogsbruk. Sektorsansvaret innebär att skogsägarna vid sitt brukande av skogen med frivilliga insatser tar hänsyn till natur- och kulturvärden utöver skogsvårdslagens krav. I de skogspolitiska målen uttrycks att skogen och skogsmarken ska utnyttjas effektivt och ansvarsfullt så att den ger en uthålligt god avkastning. Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga ska bevaras och en biologisk mångfald och genetisk variation i

12 Skogsstyrelsen (32) skogen ska säkras. Skogen ska brukas så att vät- och djurarter som naturligt hör hemma i skogen ges förutsättningar att fortleva under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd. Hotade arter och naturtyper ska skyddas. Skogens kulturmiljövärden samt dess estetiska och sociala värden ska värnas. Den senaste nationella uppföljningen av Levande skogar (mars 2015) visar bland annat att för att nå miljökvalitetsmålet behöver miljöhänsynen vid skogsbruksåtgärder förbättras samtidigt som användningen av alternativa skogsbruksformer måste öka. Målet är bland annat att skogsmarkens egenskaper bibehålls, att skogens ekosystemstjänster vidmakthålls och att skogens biologiska mångfald bevaras. Skogen påverkar klimatet på flera sätt och kan spela en viktig roll för att uppfylla det nationella miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Klimatet påverkar i sin tur också skogen och kunskapen om hur skogen kan skötas för att minska negativa effekter av klimatförändringarna behöver öka. Skogsstyrelsen har utifrån dessa behov identifierat följande prioriterade områden: Strategiskt behov Ett högt betestryck i skogen har negativa effekter på den biologiska mångfalden. Vid obalans mellan hjortviltets täthet och tillgången på det foder i landskapet som viltet föredrar, främst tall och löv, har lövträd och tall svårt att bli trädbildande. Detta i kombination med att föryngring främst sker med gran, leder till en minskad trädslagblandning och lägre biodiversitet i skogslandskapet. Viltskador är även ett stort problem för skogsproduktion med stora kostnader som följd. Betesskadorna leder till en försämrad virkeskvalitet och i förlängningen till att markens produktionsförmåga inte utnyttjas fullt ut. Skogen ska brukas så att vattenkvalitet och biologisk mångfald i vattenmiljöer bevaras och främjas. För att uppnå detta krävs att skogarnas naturliga hydrologi värnas samtidigt som skogsekosystemets naturliga funktioner och processer upprätthålls. Prioriterat område En viltstam i balans Höja kunskapen om viltets påverkan på skogens värden samt om olika åtgärder med syfte att öka fodermängden i landskapet Skogens påverkan på vatten Höja kunskapen om skogsbrukets påverkan på vatten. Landskapsperspektiv bör lyftas in. Markskador till följd av körning i skogsmark kan ge upphov till ett ökat läckage av metylkvicksilver och andra tungmetaller samt näringsämnen från skogsmark till vatten. Allvarliga skador i form av spårbildning och/eller kompaktering kan förutom kemiska och biologiska effekter även ge negativa ekonomiska effekter liksom effekter på kulturmiljöer, friluftsliv och skogens rekreationsvärde. Trots den kraftiga minskningen av surt nedfall är tillståndet för skogsmarken relativt oförändrat i hela landet. Ett intensivt skogsbruk, där också uttag av grenar och toppar (grot) ingår, bidrar till försurningen av skogsmark samt sjöar och vattendrag i skogslandskapet. Askåterföring är i många fall en viktig kompensationsåtgärd. Motverka markskador inom skogsbruk Höja kunskaperna om hur motverka markskador inom skogsbruk Minskad försurning Öka kunskapen om skogsbrukets försurande effekter och nyttan av askåterföring.

13 Skogsstyrelsen (32) Skogsstyrelsen genomför årliga uppföljningar av miljöhänsyn vid föryngringsavverkning och för kulturmiljön även vid föryngringsåtgärder. Resultaten visar att det finns brister i den miljöhänsyn som tas vid avverkning och att hänsynskrävande biotoper och skyddszoner mm avverkas. Nästan hälften av alla fornoch kulturlämningar påverkas eller skadas. Även skogens sociala värden påverkas av skogsbruket. Ett antal skogstyper och många av dess arter har dålig eller otillräcklig bevarandestatus. Trenden är negativ i flera fall och många skogslevande arter är missgynnade eller hotade. Som ett komplement till formellt skyddad och frivilligt avsatt skog behöver kunskapen om olika former av skötselåtgärder öka. Klimatförändringar innebär en förhöjd risk för skogsskador. Stormfällningen kan öka och skadegörare kan gynnas. Klimatförändringarna kan även påverka mångfalden negativt. Risken för betesskador ökar och skogslevande arter kan missgynnas i takt med att sydligare arter invandrar. Risken för markskador ökar. En ökad efterfrågan på bränslesortiment kan medföra ökad intensitet i skogsbruket. Riskerna för ökade skador och en negativ påverkan på miljön kan motverkas eller minskas genom strategiska val och planering. Skogsskötsel med hänsyn till miljö- och sociala värden samt kulturmiljön. Öka kunskaperna om vilken hänsyn som behöver tas till natur, kultur- och sociala värden i skogen samt om lämpliga skötselåtgärder så att skogens alla värden ska kunna bevaras och utvecklas. Ökad biologisk mångfald i skogen Öka kunskaperna om naturvårdande skötsel och ökad användning av alternativa skogsbruksformerför att kunna bidra till en större variation och mångfald i skogen. Förebygga effekter av klimatpåverkan Öka kunskaperna om klimatförändringarna och hur man kan förebygga effekterna av klimatpåverkan Målbild Ett hållbart skogsbruk för skogens alla värden Mål För att kunna följa hur det går med landsbygdsprogrammet finns det obligatoriska indikatorer som EU har tagit fram för varje insatsområde. Målvärdena har beräknats av Jordbruksverket utifrån bland annat tidigare erfarenheter. Målvärdena har sedan fördelats enligt samma fördelningsnycklar som budgeten. EU:s indikatorer med målvärden samt budget, finns i bilaga 2 Budget och mål Upphandling, utlysning och Skogsstyrelsens eget arbete med kompetensutveckling, rådgivning och fortbildning av rådgivare Kompetensutveckling Skogsstyrelsen kommer att göra utlysning och eventuell upphandling av kompetensutveckling, demonstrationer och information inom områden där vi bedömer att det i dagsläget inte erbjuds kompetensutveckling i någon större utsträckning. Såväl ämnesområden som målgrupper kommer att prioriteras utifrån behov och bedömda effekter. Vi kommer även att beakta sektorns eget ansvar för kompetensutveckling. Vi kommer att göra fyra utlysningar under 2016:

14 Skogsstyrelsen (32) 1. Stöd till anordnande av kurser i hur man vid skogsbruksåtgärder kan motverka markskador och hur man förebygger markerosion. Utlysningen berör delåtgärd 1.1 stöd till kompetensutveckling och fokusområde 4abc. 2. Stöd till informationsträffar och/eller utveckling av tryckta eller webbaserade produkter som leder till ökade kunskaper om skogsbrukets påverkan på marken och hur det går att motverka markskador och förebygga markerosion. Utlysningen berör delåtgärd 1.2. stöd till information och fokusområde 4abc. 3. Stöd till anordnande av kurser för att höja kunskapen om viltets påverkan på skogens värden samt om olika åtgärder med syfte att minska viltskador och öka fodermängden i landskapet. Utlysningen berör delåtgärd 1.1 stöd till kompetensutveckling och fokusområde 4abc. 4. Stöd till informationsträffar och/eller utveckling av tryckta eller webbaserade produkter som leder till ökade kunskaper om viltets påverkan på skogens värden och om olika åtgärder med syfte att minska viltskador och öka fodermängden i landskapet. Utlysningen berör delåtgärd 1.2. stöd till information och fokusområde 4abc. Fullständig information om tidpunkt för utlysning, budget och övriga villkor kommer att finnas på Skogsstyrelsens webbplats: Rådgivning Skogsstyrelsen avser att bedriva rådgivning inom delåtgärden 2.1 i egen regi kopplat till stöden för att bevara och utveckla skogens miljöåtgärder (delåtgärd 8.5 inom fokusområde 4abc skog). Den rådgivning som Skogsstyrelsen avser bedriva inom landsbygdsprogrammet ska anpassas till myndighetens interna styrning av rådgivningsverksamheten. Anledning till att Skogsstyrelsen inte upphandlar detta är att stöden Skogsstyrelsen ger för att bevara och utveckla skogens miljöåtgärder är helt beroende av och nära kopplade till den rådgivning vi avser bedriva. I landsbygdsprogrammet hade vi ett liknande upplägg och en utvärdering visade mycket goda resultat och deltagarna var positiva till vår rådgivning. Skogsstyrelsen har byggt upp en unik kompetens kopplat till dessa åtgärder och kapacitet att bedriva rådgivning effektivt och med hög kvalitet i hela landet.

15 Skogsstyrelsen (32) Fortbildning av rådgivare Skogsstyrelsen kommer att bedriva fortbildning av rådgivare inom delåtgärd 2.3 i egen regi. De fortbildade rådgivarna ska därefter bedriva rådgivning inom delåtgärd 2.1 kopplat till stöden för att bevara och utveckla skogens miljöåtgärder (delåtgärd 8.5 inom fokusområde 4abc skog). Inom landsbygdsprogrammet provade Skogsstyrelsen att utbilda rådgivare från andra organisationer. Vår erfarenhet med eterna rådgivare är att det kan fungera bra men att kalibrering och kompetenssäkring försvåras. I och med att stödet till miljöåtgärder i skogen är beroende av rådgivning anser vi att det är en förutsättning att samma myndighet har kontroll över både stödet och rådgivningen för att kunna garantera att både kvaliteten och målen i delåtgärderna nås Det här gäller för urval av ansökningar Den lägsta miniminivån för urvalskriterier är 200 poäng. Åtminstone två urvalskriterier måste ge poäng för att ansökan ska kunna prioriteras Urvalskriterier (Delåtgärderna 1.1, 1.2 och 2.1 inom fokusområdena 4abc skog) Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. Om två projekt hamnar på samma poäng och det inte finns pengar till båda så prioriteras det projekt som fick högst poäng på det kriterium som viktas högst.bedömningsgrunderna finns beskrivna i kapitel 11 bilaga Nationella urvalskriterier Nationella urvalskriterier Poängsättning Viktning 1. Projektet bidrar till införandet av nya produkter, tjänster eller arbetsmetoder (innovation). 1 poäng: Kunskapen är ny och har endast viss eller ingen spridning i landet. +2 poäng: Projektet förmedlar eller skapar kunskap med innovativa inslag. +2 poäng: Kunskapen förväntas få stor tillämpning och spridning Genomföraren har kunskap, kompetens och genomförande-kapacitet för projektet 3. Projektets metod bidrar till kunskapsspridning. 3 poäng: Genomföraren har god erfarenhet och tidigare resultat från liknande verksamhet, eller kan visa på att projektet ska genomföras i samarbete med erfaren relevant aktör eller kan på annat sätt visa att tillräckligt engagemang, drivkraft och målfokus finns för att väl genomföra projektet. 5 poäng: Projektledare och projektteam har mycket god erfarenhet och har visat goda resultat från liknande verksamhet. 1 poäng: Kunskapen når endast en begränsad del av målgruppen 2 poäng: Kunskapen når en större del av målgruppen 10 25

16 Skogsstyrelsen (32) 4. Det finns ett identifierat behov av projektet. 3 poäng: Kunskapen når endast en begränsad del av målgruppen men är av stor betydelse för den gruppen, gruppen utgör en del i ett större projekt eller är en kanal till en större målgrupp 4 poäng: Kunskapen sprids till en stor del av målgruppen via flera kanaler. +1 poäng: Metoden att föra ut budskapet är innovativ. 2 poäng: Ett behov finns och behovsanalysen är tillfredställande men beskrivning av vad som redan gjorts eller pågår saknas. 3 poäng: Behovet är generellt stort (eller akut) då projektet behandlar en grundläggande fråga. Behovsanalysen i ansökan är tillfredställande och beskrivning av vad som gjorts och pågår finns. +2 poäng: Stor ekonomisk nytta för målgruppen/näringen eller till stor nytta för miljön/klimatet. 5. Projektet har tydliga mål. 1 poäng: En relevant målbeskrivning finns men målet är inte 15 specificerat så att det går att följa upp. 3 poäng: En relevant målbeskrivning finns med finns 5 poäng: Utöver en relevant målbeskrivning och tydliga finns även effektmål beskrivna. Summa viktning Stödnivå Stöd ges till 100 procent av stödberättigande utgifter. Inom stöd till kompetensutveckling och stöd till rådgivningstjänster (1.1 och 2.1) ges stöd till stödberättigande utgifter som inte täcks av intäkter som kommer från deltagare. För stöd till rådgivningstjänster (2.1) ges maimalt euro per rådgivningstillfälle. För stöd till fortbildning av rådgivare (2.3) kan varje rådgivningsföretag som mest få euro under en treårsperiod för att utbilda sin personal. Utanför jordbruks- och skogsbrukssektorn begränsas stödbeloppet enligt kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 om stöd av mindre betydelse. Inom kompetensutveckling, rådgivning och fortbildning av rådgivare gäller inte begränsningen per stödmottagare, utan för den som deltar i kompetensutveckling eller rådgivning. Begränsningen innebär att det totala stödet inte får överstiga euro under tre beskattningsår, det vill säga året för beslut samt de två föregående beskattningsåren. I totalsumman ska också andra stöd av mindre betydelse som man fått under den tiden räknas med. Schabloner och indirekta kostnader mat i form av lunch och middag, ersätts enligt Skatteverkets riktlinje årsarbetstid enligt kommissionen på timmar milersättning för resor, 30 kronor per mil traktamente enligt Skatteverkets riktlinje eget arbete, 220 kronor per redovisad timme. Som eget arbete räknas arbete som utförs av stödmottagare som bedriver verksamhet som enskild firma, handelsbolag och kommanditbolag. I de fall ett handelsbolag eller kommanditbolag är stödmottagare är också arbete som utförs av andra delägare eget arbete. Arbete som utförs av stödmottagare som är privatpersoner, enskilda firmor och delägare i 40

17 Skogsstyrelsen (32) handelsbolag och kommanditbolag betraktas som eget arbete då dessa inte kan få lön för sitt arbete. Endast eget arbete som utförs av personer som är 16 år eller äldre är stödberättigande. Schabloner används inom upphandling utlysning och även för uppdrag inom egen regi. Stöd lämnas till indirekta kostnader utifrån ett medeltal av de indirekta kostnaderna för de senaste tre boksluten. I de fall tre bokslut inte finns kan motsvarande utgifter tas upp som övriga utgifter, men då måste utgifterna fördelas till projektet i förhållande till annan verksamhet Avgifter för kompetensutveckling och rådgivning Mottagaren det vill säga den som deltar i kompetensutvecklingen eller rådgivningen ska i vissa fall betala en avgift. Avgiften ska framgå i upphandlingsunderlag, i information om utlysningar och i kursprogram. Kompetensutveckling inom miljö (delåtgärd 1.1 fokusområdena 4abc) Inget villkor att ta ut deltagaravgift. Demonstrationer och information, (delåtgärd 1.2 fokusområdena 4abc) Inget villkor att ta in avgifter för demonstrationer och information. Övrig miljö- och klimatrådgivning (delåtgärd 2.1, fokusområdena 4abc) Inget villkor att ta ut avgift. Fortbildning av rådgivare (delåtgärd 2.3, fokusområdena 4abc) Inget krav på avgift. 6. Stöd för miljöåtgärder i skogen 6.1. Stöd till återställande av skadad skog Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Detta stöd är till för att återställa skogsmark som har drabbats i samband med eempelvis skogsbränder, naturkatastrofer eller andra katastrofer(delåtgärd 8.4). Stödet syftar till att återställa, bevara och förstärka den biologiska mångfalden och i händelse av katastrof snabbt kunna sätta in krishanteringsåtgärder, för att begränsa de negativa effekterna på den biologiska mångfalden och andra miljövärden. (fokusområde 4abc skog).

18 Skogsstyrelsen (32) Skogsstyrelsens prioriteringar med kort bakgrund Vårt land drabbas återkommande av olika naturkatastrofer som skadar skog. Den vanligaste typen är stormoväder men även skogsbränder, översvämningar, insekter och svampar åstadkommer skador på skog. Vid varje stor skogsskada drabbas skogsägare och skogsbruket av ökade kostnader och förstörda produktionsvärden. Omfattande skador på skog drabbar också många ekosystemtjänster, inte minst miljövärden såsom biologisk mångfald. Omfattande bränder, stormar, insekts- eller svampangrepp och andra skador kan förstöra kulturmiljöer, upplevelsevärden och biologisk mångfald. Föreslagna insatser i stödet såsom inventering, tillvaratagande och återplantering/återställande bidrar till att bibehålla eller återupprätta de aktuella värdena. Insatser för att återställa mark och vatten kan vara aktuella för att återställa ekosystemen efter omfattande bränder eller översvämningar. Mot bakgrund av detta har Skogsstyrelsen identifierat följande prioriterade områden: Inventering av skadans utbredning och grad av skada inom det drabbade området, i syfte att kunna planera för investeringen. Omhändertagande av virke för att förhindra spridning och följdskador av till eempel insekts- eller svampangrepp. Anläggning av lagringsplatser (terminaler) och ersättning för därtill relaterade kostnader som mätanläggning, markarbeten och bevattning av virke i syfte att förhindra spridning av skada efter borttransport. Återplantering eller andra åtgärder för att återställa ekosystem. Återföring av näring eller annat som behövs för att återställa mark och vatten Målbild Skogar, biologisk mångfald och krishantering på plats! Ha beredskap för att vid behov aktivera stödet efter naturkatastrofer. Målet för insatserna är att bevara och återställa biologisk mångfald och kulturmiljövärden i skogen.

19 Skogsstyrelsen (32) Mål För att kunna följa hur det går med landsbygdsprogrammet finns det obligatoriska indikatorer som EU har tagit fram för varje insatsområde. Målvärdena har beräknats av Jordbruksverket utifrån bland annat tidigare erfarenheter. Målvärdena har sedan fördelats enligt samma fördelningsnycklar som budgeten. EU:s indikatorer med målvärden samt budget, finns i bilaga 2 Budget och mål Beslutsomgångar och urval av ansökningar Stöd kommer endast att beviljas efter att behörig myndighet har bekräftat att en naturkatastrof har ägt rum. I samband med detta kommer vi att genomföra en beslutsomgång. Skogsstyrelsen är i detta fall behörig myndighet och tar beslut om att en naturkatastrof som berättigar till stöd har ägt rum. Underlag för detta beslut tas fram av en utsedd grupp personer som i sin tur gör bedömningen utifrån ett stöddokument. Information om stöd för återställande av skadad skog, budget och tidpunkter för beslutsomgångar kommer om det blir aktuellt att finnas på Skogsstyrelsens webbplats, Den lägsta miniminivån för urvalskriterier är 150 poäng. Åtminstone två urvalskriterier måste ge poäng för att ansökan ska kunna prioriteras Urvalskriterier (Delåtgärd 8.4, fokusområde 4abc) Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. Bedömningsgrunderna finns beskrivna i kapitel 11, bilaga Nationella urvalskriterier Poängsättning Viktning 1. Det finns ett identifierat behov av stödet/projektet 2 poäng: Ett behov finns och behovsanalysen är tillfredställande men beskrivning av vad som redan gjorts eller pågår saknas. 3 poäng: Behovet är generellt stort (eller akut) då projektet behandlar en grundläggande fråga eller åtgärd. Behovsanalysen i ansökan är tillfredställande och beskrivning av vad som gjorts och pågår finns. +1 poäng: Projektet berör en stor målgrupp eller areal. +1 poäng: Resultatet förväntas få stor tillämpning och spridning. 60

20 Skogsstyrelsen (32) 2. Genomföraren har kunskap, kompetens och genomförandekapacitet för projektet. +2 poäng: Projektet innebär stor nytta för den biologiska mångfalden eller andra miljövärden. 1 poäng: Tillräcklig, egen eller köpt kompetens finns för att genomföra projektet. +1 poäng: Genomföraren har erfarenhet och kan visa på tidigare resultat från liknande verksamhet. +1 poäng: Projektet ingår i en samverkanslösning. +1 poäng: Genomföraren kan visa på att kapacitet finns för att genomföra projektet. 40 Summa viktning: Stödnivå Stöd ges till 100 procent av stödberättigande utgifter. Stöd beviljas inte till ansökningar om stöd med mindre än kronor i stödberättigande utgifter Koppling till andra mål Stöd till återställande av skadad skog genererar innovativa arbetsmoment för verksamma i skogen vilket i sin tur leder till att de får en ökad kompetens om åtgärder för att bevara och återställa natur- och kulturvärden Stöd till återställande av skadad skog genererar arbetstillfällen och har därmed synergieffekter i form av ökad sysselsättning på landsbygden Stöd till att bevara och utveckla skogens miljövärden Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Detta stöd riktar sig till skogsägare eller andra som vill bevara och utveckla skogens miljövärden (delåtgärd 8.3). Stödet syftar till att bevara och utveckla natur-, kultur- och sociala värden i skogen (fokusområde 4abc skog).

21 Skogsstyrelsen (32) Skogsstyrelsens prioriteringar med kort bakgrund Skogen och dess ekosystem varierar med olika geografiska skillnader i Sverige medan brukandet av skogen uppvisar en större enhetlighet och förändras inte så mycket från år till år. De övergripande politiska målen är att Skogen och skogsmarken ska utnyttjas effektivt och ansvarsfullt så att den ger en uthålligt god avkastning. Skogsproduktionens inriktning ska ge handlingsfrihet i fråga om användningen av vad skogen producerar och att Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga ska bevaras. En biologisk mångfald och genetisk variation i skogen ska säkras. Skogen ska brukas så att vät- och djurarter som naturligt hör hemma i skogen ges förutsättningar att fortleva under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd. Hotade arter och naturtyper ska skyddas. Skogens kulturmiljövärden samt dess estetiska och sociala värden ska värnas. För att åstadkomma ett hållbart skogsbruk har Sverige preciserat miljömålet för Levande skogar. Målet är preciserat så att skogsmarkens fysikaliska, kemiska, hydrologiska och biologiska egenskaper och processer är bibehållna skogens ekosystemtjänster är vidmakthållna skogens biologiska mångfald är bevarad i samtliga naturgeografiska regioner och arter har möjlighet att sprida sig inom sina naturliga utbredningsområden som en del i en grön infrastruktur naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till skogslandskapet har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer hotade arter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts i värdefulla skogar främmande arter och genotyper inte hotar skogens biologiska mångfald genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden inte är introducerade natur- och kulturmiljövärden i skogen är bevarade och förutsättningar för fortsatt bevarande och utveckling av värdena finns skogens värden för friluftslivet är värnande och bibehållna Mot denna bakgrund prioriteras åtgärder i skogen som bidrar och skapar förutsättningar för att nå flera av de ovan preciserade målen för ett hållbart skogsbruk

22 Skogsstyrelsen (32) Målbild Hållbart skogsbruk. Målet för insatserna är att bevara och utveckla biologisk mångfald och kulturmiljövärden i skogen. Det ska ske på skogsmark som har skötselkrävande naturoch/eller kulturmiljövärden och åtgärderna ska bidra till uppfyllelse av miljömålet Levande skogar Mål För att kunna följa hur det går med landsbygdsprogrammet finns det obligatoriska indikatorer som EU har tagit fram för varje insatsområde. Målvärdena har beräknats av Jordbruksverket utifrån bland annat tidigare erfarenheter. Målvärdena har sedan fördelats enligt samma fördelningsnycklar som budgeten. EU:s indikatorer med målvärden samt budget, finns i bilaga 2 Budget och mål Beslutsomgångar och urval av ansökningar För att öka effekten i åtgärderna för skogens miljövärden kommer ansökningar inkomna inom en viss tidsperiod att konkurrensutsättas mot varandra genom en poängsättning utifrån förutbestämda urvalskriterier. Förutsättningar för att en ansökan ska beviljas stöd är att den får minst 200 poäng och berör minst två urvalskriterier. De ansökningar som får högst poäng beviljas stöd tills varje beslutsomgångs budget är slut. Från och med 1 januari 2016 kommer fyra beslutsomgångar per år att tillämpas. Information om stöd för skogens miljövärden, budget och tidpunkter för beslutsomgångar kommer att finnas på Skogsstyrelsens webbplats: Urvalskriterier (Delåtgärd 8.5 fokusområde 4abc) Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. Bedömningsgrunderna finns beskrivna i kapitel 11 bilaga Urvalskriterier Poängsättning Viktning 1. Prioritering av områden 3 poäng för åtgärder i skogsbestånd med primär målsättning att gynna eller skapa natur- och kulturvärden +2 poäng för åtgärder i nyckelbiotop eller i fornlämning +1 poäng för åtgärd i anslutning till formellt skyddade 40

23 Skogsstyrelsen (32) 2. Bevara och utveckla naturvärden i skog områden eller nyckelbiotop +1poäng för åtgärder i objekt klassat som höga naturvärden, +1 poäng för åtgärder i värdetrakt enligt länens Strategier för formellt skydd av skog +1 poäng för åtgärder av kulturhistorisk lämning 3 poäng för åtgärder vars syfte är att öka den biologiska mångfalden +2 poäng för åtgärder som syftar till att bevara rödlistad art eller har koppling till Åtgärdsprogram för hotad art. +2 poäng för åtgärder som syftar till att återställa livsmiljöer för arter knutna till våtmarker i skog +1 poäng för åtgärd i objekt fem eller fler mycket gamla träd. +1 poäng för åtgärd avseende skyddsvärda träd +1 poäng om åtgärderna görs i anslutning till ett vattendrag eller sjö +1 poäng för åtgärder av objekt större än 3 hektar 3. Störningsregimer i skog 2 poäng för åtgärder som syftar till att återskapa och efterlikna naturliga störningsregimer i skog +3 poäng för åtgärder som skapar översvämning eller försumpning +3 poäng för åtgärder som skapar brandpåverkad skog 4. Rekreation och upplevelsevärden och lämningar av äldre tiders mänskliga aktiviteter i skog. 4 poäng för åtgärder som bevarar eller synliggör kultur eller fornlämning 2 poäng för åtgärderna i rekreationsområden eller som ligger tätortsnära +1 poäng för åtgärder som gynnar det biologiska kulturarvet Summa viktning Stödbelopp Naturvårdsbränning i skog kronor per bränning och kronor per hektar, området måste vara minst 2 hektar Röja och rensa stenmur i skog 850 kronor per 100 meter Rensa kulturmiljöer i skog kronor per styck. Gallra fram ädellöv- och lövrik skog kronor per hektar Sköta natur- och kulturmiljöer i skog kronor per hektar Skapa våtmark i skog kronor per hektar en våtmark måste vara minst 0,3 hektar. Stöd ges till ma 2 hektar per skapad våtmark

24 Skogsstyrelsen (32) Lägsta stödbelopp i ansökan om stöd är kronor Skogsstyrelsen har fastställt att högsta stödbelopp per ansökan är kronor Koppling till andra mål Stöd till skogens miljövärden har en direkt koppling till kompetensutveckling och rådgivning, se kapitel 5 Stöd till skogens miljövärden genererar innovativa arbetsmoment för verksamma i skogen vilket i sin tur leder till att de får en ökad kompetens om åtgärder för att stärka natur- och kulturvärden Stöd till skogens miljövärden genererar arbetstillfällen och har därmed synergieffekter i form av sysselsättning på landsbygden 7. Samarbete Syftet med åtgärden är att stödja samarbeten inom områden där den gemensamma nyttan av ett samarbete är stor för samhället men där incitamentet för en enskild aktör är för litet för att kunna finansiera ett utvecklingsarbete. Samarbete är en viktig del i att stärka en hållbar utveckling över längre tid på en landsbygd som präglas av problem som är en följd av glesa strukturer. Landsbygden kan inte erbjuda samma stödjande förutsättningar till företag och befolkning som i mer tätbefolkade områden. Syftet är också att samarbeta transnationellt, inte minst i projekt enligt Europaparlamentets och rådets förordning 1 och Östersjöstrategin. Projekten ska genomföras som helt nya samarbetsprojekt eller genom att pågående projekt samordnas för att nå synergieffekter. Det finns också samarbetsprojekt som är kopplade till det europeiska innovationspartnerskapet, EIP. Det finns flera myndigheter som handlägger stöd inom samarbeten. Det är länsstyrelsen, Jordbruksverket, Sametinget, Skogsstyrelsen samt Tillvätverket. Varje myndighet har sin egen handlingsplan. 1 Artikel 89 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 1303/2013

25 Skogsstyrelsen (32) 7.1. Stöd till samarbeten med landskapsperspektiv för ökad konkurrenskraft i skogen Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Syftet med stödet är att genom samarbete stärka natur- och kulturvärden och förbättra landsbygdsbefolkningens livsmiljö. Inom skogsbruket är syftet att ta ökad miljöhänsyn genom samarbeten med landskapsperspektiv, något som också kan leda till ökad konkurrenskraft. Åtgärden ger möjlighet till samarbete mellan skogsbruks-, jordbruks-, - och rennäringsföretag och andra företag som arbetar inom dessa näringar samt organisationer och föreningar(delåtgärd 16.5 fokusområde 2a). Stöd kan beviljas till skogligt samarbete med fokus på landskapsperspektivet för ökad miljöhänsyn Skogsstyrelsens prioriteringar med kort bakgrund Samarbeten kring adaptiv skogsskötsel Samhällets ökade förväntningar på skogen medför en efterfrågan på nya skogskötselmetoder med inriktning på såväl bättre hänsyn till skogens miljövärden samt ökad produktion av biomassa. Följderna av pågående klimatförändringar ställer samtidigt krav på skötselmetoder anpassade till nya förhållanden. För att få ta fram bättre kunskap om skogsskötselmetoder och önskade effekter i skogen krävs ett strukturerat lärande där åtgärder utvecklas i praktisk drift och prövas över större områden. Metodutveckling sett i ett landskapsperspektiv förutsätter samverkan mellan skogsägare. Genom erfarenhetsutbyte ökar kunskapen och möjligheten till spridning av resultat, vilket leder till en bättre miljönytta samtidigt som produktionen av biomassa kan ökas. Klimatförändringar medför en risk för ökade skogsskador vilka kan motverkas eller minskas genom att skogsägaren gör strategiska val av skogsskötselmetoder. Systematiska försök ger möjlighet till bättre beslutsunderlag för skogsägaren vid val av skötselmetod och därmed en riskspridning som ökar konkurrenskraften. Samarbeten kring planering och projektering av skogsbilvägar Skogsbilvägar berör oftast flera skogsfastigheter och markägare. En bättre samordnad planering av skogsbilvägars sträckning innebär minskade kostnader för anläggande och drift av vägar. Effektiva virkestransporter med kortare körsträckor är positivt såväl ekonomiskt som miljömässigt. Minskad transport ger en lägre klimatpåverkan. En gemensam planering som utgår från landskapets förutsättningar ger vägsträckningar med bättre dragning vilket underlättar vid utförandet av skogsvårdsåtgärder. Samtidigt kan skador på miljön såsom påverkan på vattendrag och våtmarker undvikas och fragmenteringen av landskapet minskas. Minskade kostnader vid samverkan ökar skogsägarnas konkurrenskraft samtidigt som man minskar den negativa miljöpåverkan.