Underlag för landsbygdsprogrammet

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Underlag för landsbygdsprogrammet 2014-2020 2012-02-06"

Transkript

1 Underlag för landsbygdsprogrammet

2 Axlar bort, pelare o prioriteringar in Direktstöd Pelare 1 Regioner Nat. Begr Unga Grönt stöd Grundstöd Grönt stöd Minst 3 grödor, max 70 resp 5 % Max minska permanenta gräsmarker 5 % Ekologiska fokusområden (skyddszoner, träda etc) Ekologisk prod. = direktkvalificerade Utjämning mellan länder <90 % av snittet = + 30 % av mellanskillnaden Utjämning mellan regioner samma värde 2014 och ev senast 2019 Endast aktiva lantbrukare Direktstödet skall vara > 5 % av inkomsterna Progressivt stödtak Hänsyn till antal anställda 6 EU-prioriteringar 3 mål Balanserad territoriell utveckling Hållbar förvaltning av Naturresurser o klimatinsatser Förbättrad konkurrenskraft Landsbygdsutveckling TULPAN 4 grupper Horisontella frågor Miljö Bevarande Miljö Påverkan Konkurrens -kraft Fördelning? Pelare 2 Svensk vilja

3 Axlar bort, pelare o prioriteringar in Direktstöd Pelare 1 Regioner Nat. Begr Unga Grönt stöd Grundstöd Grönt stöd Minst 3 grödor, max 70 resp 5 % Max minska permanenta gräsmarker 5 % Ekologiska fokusområden (skyddszoner, träda etc) Ekologisk prod. = direktkvalificerade Utjämning mellan länder <90 % av snittet = + 30 % av mellanskillnaden Utjämning mellan regioner samma värde 2014 och ev senast 2019 Endast aktiva lantbrukare Direktstödet skall vara > 5 % av inkomsterna Progressivt stödtak Hänsyn till antal anställda 6 EU-prioriteringar 3 mål Balanserad territoriell utveckling Hållbar förvaltning av Naturresurser o klimatinsatser Förbättrad konkurrenskraft Landsbygdsutveckling Fördelning? Pelare 2 Svensk vilja

4 EU-prioriteringar Främja kunskapsöverföring och innovation inom jord- och skogsbruket Öka konkurrenskraften inom alla typer av jordbruk och öka jordbruksföretagens möjligheter att överleva Främja organisation av livsmedelskedjan och riskhantering inom jordbruket Återställa, bevara och förbättra jord- och skogsbruksberoende ekosystem Främja resurseffektivitet och omställning till en koldioxidsnål och klimatanpassad ekonomi inom jordbruks-, livsmedels- och skogsbrukssektorerna Främja social sammanhållning, fattigdomsbekämpning och ekonomisk utveckling på landsbygden

5 EU-prioriteringar 1. Främja kunskapsöverföring och innovation 2. Öka konkurrenskraften möjligheter att överleva 3. Främja organisation av livsmedelskedjan och riskhantering inom jordbruket 4. Återställa, bevara och förbättra jord- och skogsbruksberoende ekosystem 5. Främja resurseffektivitet och omställning till en koldioxidsnål och klimatanpassad ekonomi 6. Främja social sammanhållning, fattigdomsbekämpning och ekonomisk utveckling på landsbygden

6 Ingående delar Konkurrenskraft och attraktiv landsbygd Ersättningar för biologisk mångfald och kulturmiljöer miljö och klimatvänligt jord- och skogsbruk Biologisk mångfald på åkermark Miljöinvesteringar Våtmarker Traditionella växter och djur Minskade växtnäringsförluster Klimatvänligt jordbruk Ekologiskt jordbruk LEADER

7 Ingående delar Konkurrenskraft och attraktiv landsbygd Ersättningar för biologisk mångfald och kulturmiljöer miljö och klimatvänligt jord- och skogsbruk Biologisk mångfald på åkermark Miljöinvesteringar Våtmarker Traditionella växter och djur Minskade växtnäringsförluster Klimatvänligt jordbruk Ekologiskt jordbruk

8 Konkurrenskraft och attraktiv landsbygd Kunskapsöverföring, informationsinsatser Rådgivningstjänster, jordbruksrådgivning Investeringars i fysiska tillgångar Startstöd för unga lantbrukare Investeringar i annan verksamhet än jord- och skogsbruk Grundläggande tjänster och förnyelse av samhällen i landsbygdsområden Djurskydd Samarbete

9 Artikel 15 Kompetensutveckling för en hållbar landsbygdsutveckling Kompetensutveckling som gynnar: jordbrukare, skogsbrukare, livsmedelssektorn, marförvaltare, små och medelstora företag på landsbygden. Kompetens och kapacitet hos rådgivare är viktigt. Alla tänkbara ämnesområden täcks in genom en hållbar ekonomisk, ekologisk och social landsbygdsutveckling. Den som tillhandahåller kompetensutveckling är stödmottagare. Kompetensutveckling är en av de sex unionsprioriteringarna

10 Artikel 16 Jordbruksrådgivning (Farm Advisory System) Krav på Sverige att erbjuda jordbruksrådgivning Frivilligt för företagaren Målgrupp: jordbrukare, skogsbrukare och andra stödmottagare. Liknar dagens tvärvillkorsrådgivning, men med fler moduler. Innehåll, rådgivning om: Tvärvillkor Förgröningen Klimat, biologisk mångfald, vattenskydd, anmälningsplikt vid djur- och växtsjukdomar samt innovationer (kopplar till LBersättningar och EU-direktiv) Hållbart ekonomiskt företagande för småbruk. 10

11 Projektstöd och företagsstöd likt förra programperioden Mycket färre åtgärder breda åtgärder Samma möjligheter som i tidigare program Förenkling och minskning av administrativa kostnader

12 Investeringar i fysiska tillgångar (art 18) Materiella och/eller immateriella investeringar i jordbruks-, trädgårds, skogsbruks- och renskötselföretag Investering till: Förnya produktionen, miljöteknik eller energieffektivitet rationellare lokaler produktion, miljö, arbetsmiljö eller djurvälfärd produktion och användning av förnybar energi produktion och förädling eller saluföring av jordbruksprodukter Investeringar som stödjer marknadstillgång av mat med hög kvalité Investeringar i förbättrad arrondering av skogsmark

13 Investeringar i annan verksamhet än jord- och skogsbruk (art 20) Landsbygdsföretag - mikroföretag och små företag Jord- och skogsbrukare för diversifiering Investering till: innovation och produktutveckling baserat på råvaror från skogen insatser för verksamhet inom upplevelser och rekreation främja Sverige som matland användning av inhemska livsmedelsresurser investeringar för biomassa till energi (inklusive produktion och förädling av biogas) utveckling av nya affärsområden, nya samarbeten och produkter utrustning för annan förnybar energi än bioenergi

14 Startstöd 2 alternativ: ett utökat investeringsstöd för unga personer som vill förnya sin verksamhet på något sätt senast tre år efter att de för första gången etablerat sig som ägare till ett jordbruksföretag större investeringsstöd Startstöd för unga personer som för första gången vill etablera sig som ägare till ett jordbruksföretag. Startstödet kan endast erhållas om sökande också söker investeringsstöd kopplat till den startade verksamheten - klumpsumma

15 Grundläggande tjänster och förnyelse av samhällen i landsbygdsområden (art 21) Organisationer, föreningar, myndigheter samt i vissa fall företag. Projektstöd till: Utvecklingsplaner Grundläggande tjänster Bredband Småskalig infrastruktur Investering i infrastruktur för turism Investering och restaurering av kulturarv

16 Djurskydd (Art 34) Djurvälfärdsstöd extra djurvälfärd utöver lagkrav Nu: Extra djuromsorg för suggor Fler djurslag i nästa period? Utredning pågår och ska diskuteras med näringen Ej färdiga förslag till maj

17 Samarbete Art 36 Samarbete för: Jord och skog: Utveckling av nya produkter, metoder, processer Samarbeten för korta leveranskedjor och lokala marknader. Begränsning av och anpassning till klimatförändringar. Miljöprojekt Vattendrag, våtmarker, landskapsperspektiv, Djurvälfärd, smittskydd Hållbar produktion av biomassa för energiproduktion och industriprocesser. Genomförande av lokala utvecklingsstrategier

18 Schabloner- diskussioner pågår! Standardkostnader förenkla bedömningar Klumpsummor små projekt små företagsstöd Procentsats administrativa kostnader Faktiska kostnader enkla redovisningar Mycket arbete kvar!

19 Ersättningar för biologisk mångfald och kulturmiljöer miljö och klimatvänligt jordoch skogsbruk Ersättning för bete av ängs- och betesmarker Skiftesbunden ersättning Nya markklasser Färre markklasser Justering av nuvarande ersättning Kompletterande ersättningar Röjning av sly Särskild skötsel av slåtterängar Bränning Sent bete Hamling, kontinuerlig hamling och nyhamling Skötsel av kulturmiljöer Skötsel av landskapselement i renskötselområdet Fäbobete

20 Ersättning till betesmarker och slåtterängar Två förslag skiftesbundet och justering av nuvarande Tre varianter av skiftesbundet

21 Förslag skiftesbundet Beta eller slå och skörda minst 0,1 ha Alla markklasser och villkor fastställs av myndigheten Ingen markklass kan ligga utanför blockets yttergräns Information som rör markklassen på respektive yta finnas tillgänglig i SAM-internet. Valfritt om man vill beta eller slå och skörda. Inget krav rörande klippande och skärande redskap. Ingen tillskottsutfordring för marker med särskilda värden, alvarbete, skogsbete och mosaikbetesmarker och andra gräsfattiga marker

22 Nya marklasser, färre markklasser Nya markklasser Främst för att höja marker med utvecklingspotential Färre markklasser- Allmänna och särskilda värden slås ihop och får samma ersättningsnivå

23 Ersättning för skötsel av kulturmiljöer Tre olika förslag Detta är lika för alla förslag: Samma element som idag, definitioner ses över 5 åriga åtagande Startpremie per elementtyp Vem som helst ska kunna söka ersättningen Anslutning till jordbruksmark Ta bort igenväxning

24 Kulturmiljöer - vad skiljer förslagen åt? Förslag 1 Möjlighet att välja vilka element man vill sköta Kan lägga till element från år till år, ej ta bort Möjlighet till extra ersättning för vissa element Förslag 2 Hela/delar av fastigheten, alla element ska skötas Åtagandeplan Vegetation ska slås årligen Extra ersättning för att ta bort avslaget material Extra ersättning för att slå med lie Förslag 3 Som förslag 1, men möjlighet att välja till/från element varje år.

25 Komplement till betesmarker och slåtterängar Röjning av sly Särskild skötsel av slåtterängar Bränning Sent bete Hamling Svårtillgängliga platser Restaurering

26 Biologisk mångfald på åkermark Mångfaldsåker Beträda Anlägga kreotoper Vall på slätten

27 Miljöinvesteringar Liknar dagens utvald miljö och skogens mångfald Likheterna mellan Skogsstyrelsen och Jordbruksverket ska öka Schabloner av stöd som nu redovisas som faktiska kostnader Det som idag kallas specialinsats ska finnas kvar

28 Minska påverkan på miljö och klimat Påverkan på luft och vatten Kväve Fosfor Växtskydd Ammoniak Lustgas Koldioxid

29 Biologisk mångfald på åkermark Vall på slätten Syftet är, vid sidan av ett minskat näringsläckage och att begränsa klimatpåverkan, är att gynna pollinerande insekter och biologisk mångfald på slätten. Åtgärden ersätter att vallodling generellt ger lägre kostnadstäckning än konventionell växtföljd. Åtgärden prioriteras i slättbygdsregionerna och nitratkänsliga områden. Prioritering vid brist på medel bör göras på regional nivå

30 Vall på slätten Villkor Insådd sker senast den 15 juni som insådd i vårsådd spannmålsgröda Klöver eller andra arter som gynnar pollinerande insekter som bin, humlor och fjärilar ska ingå i insådd fröblandning med minst 15 procent av utsädet. Blandvallen ska skördas och användas till exempel för energi- eller foderändamål. Vallen ska ligga kvar över minst två årskiften (två vintrar) från det år då vallen sås in. Kemiska växtskyddsmedel får inte användas utom vid brytningstillfället. Cirka 5 procent av arealen lämnas kvar vid varje skörd för att gynna pollinerande insekter som humlor, bin och fjärilar

31 Våtmarker Skötsel av våtmarker Anläggning av våtmarker Rensning av våtmarker

32 Våtmarker Skötsel av våtmarker Utgrävning och borttransport av lagrat sediment ska ske vart mycket näringsrika marker och vart 10:e år i övriga marker. 5:e år i Anläggning av våtmarker Förslaget kan förenklas genom att en del av stödsumman betalas ut direkt så att markägaren inte behöver ligga ute med pengarna själv en längre tid. En viss del kan betalas ut direkt och resterande del efter det att besiktning utförts och genomförandet godkänts av kontrollmyndigheten Det är även önskvärt att eget arbete kan ersättas som faktisk kostnad samt att takbeloppet tas bort så att en dyr effektiv våtmark kan ersättas fullt ut.

33 Rensning av våtmarker Stödet ges till arbetskostnader och maskinkostnader för att rensa våtmarker. Markägare eller grupper av markägare kan söka stödet. Exempelvis kan samfälligheter och grannar som samverkar söka. Effekten av rensning är att öka våtmarkers effekt och livslängd. Åtgärden är lämplig i hela landet förutsatt att det finns våtmarker som är i behov av rensning Kan även omfatta dammar som samlar fosfor

34 Minskade växtnärings- & växtkyddsmedelsförluster Växtnäringsplanering Växtskyddsplanering Fånggröda/vårbearbetning Fånggröda och/eller vårbearbetning Vårbearbetning med eller utan fånggröda Anpassade skyddszoner Dammar som samlar fosfor Reglerbar dränering

35 Växtnäringsplanering Förbättra precisionen i tillförsel av kväve, fosfor, kalium och kalk inom lantbruket. Villkor Utbildning 2 dagar Växtnäringsbalans Markkartering 0-rutor för kväve Mynna i en NPK och kalkstrategi

36 Minskade växtnäringsförluster Växtn xtnäringsplanering (gamla miljöskydds skyddsåtg tgärder ) Syftet med åtgärden är att förbättra precisionen i tillförsel av kväve, fosfor, kalium och kalk inom lantbruket. Det minskar förluster av näringsämnen till luft och vatten och förbättrar resurseffektiviteten i odlingen. Detta leder även till mindre utsläpp av växthusgaser per kilo produkt. Åtgärden bör prioriteras i regioner med övergödningsproblem, det vill säga områden. nitratkänsliga Denna åtgärd består av delar som tidigare fanns i miljöersättningen för miljöskyddsåtgärder, växtnäringsbalans, markkartering och snabbanalys av flytgödsel

37 Villkor Växtn xtnäringsplanering Minst två dagars fortbildning eller, om utbildningar inte anordnas inom rimligt avstånd, två rådgivningsbesök inom åtagandeperioden. Det ska vara aktiviteter inom landsbygdsprogrammet och kopplat till ämnesområdet växtnäringsstrategi. Växtnäringsbalans för gården enligt STANK in MIND minst två gånger under åtagandeperioden. Skiftesbalanser årligen för de skiften som används i Kalk och NPK-strategin. Markkartering. ph, P-AL, K-AL enligt god markkarteringssed inklusive jordartskartering. Kalk och NPK-strategi. Med utgångspunkt från gårdens växtnäringsbalanser, markkartering och 0-rutor görs en plan för tillförsel av kalk och NPK inklusive spridningsteknik ett växtföljdsomlopp framåt för en eller flera växtföljder på gården (minst tre fält som täcker in gårdens huvudsakligaste karaktär). Uppdateras årligen. 0-rutor för kväve. Årligen minst en ruta i vårsäd respektive höstsäd för varje påbörjad 50 hektar åkerareal, i första hand i de utvalda skiftena för kalk och NPKstrategi. Minst 5x5 meter

38 Växtskyddsplanering Minskade växtnäringsförluster Syftet med åtgärden är att främja ett växtskydd med låg insats av bekämpningsmedel och så långt möjligt ge företräde till icke kemiska metoder. Ersättning kan ges för åtgärder som stöder integrerat växtskydd utöver krav i lagstiftningen. Det kan även bli förslag på investeringar som i så fall kommer under artikel 18. Hit hör t.ex. investeringsstöd för testutrustning av spridare, väderstationer, utrustning som medger precisionsspridning av växtskyddsmedel, säker påfyllningsplats för spridningsutrustning och modern teknik för att till exempel reglera ogräs. Det kan också vara aktuellt med samarbetsprojekt kring växtskydd vilket skulle kan rymmas inom artikel 36. Detta kan till exempel gälla prognos-och varningsverksamhet. Åtgärden riktar sig till lantbrukare som arbetar förebyggande med växtskydd. Villkor Upprätta växtodlingsplan. Obehandlade kontrollrutor i odlingen för att kunna bedöma resultatet av genomförd behandling Obehandlade skyddszoner som gränsar mot skyddsvärda objekt. Utbildning eller rådgivning två dagar per åtagandeperiod.

39 Minskade växtnäringsförluster Minskat kvävel veläckage Syftet med åtgärden är att minska kväveutlakning och fosforförluster samt att lagra in kol i marken. Man kan odla fånggröda eller vårbearbeta, eller göra både och. Åtgärden är lik den som finns nu. Datum för sådd tas bort, omvandlas till krav på god etablering och tillväxt. Oljerättika/rättika och vitsenap kan odlas i hela stödområdet och etablering av dessa grödor får ske efter grund bearbetning utan att odlingen diskvalificeras för vårbearbetningsstöd. Andelen vårsådd areal dras ner till 10 procent. Det vill säga att för att få ersättning för vårbearbetning eller fånggröda måste arealen för vardera åtgärden motsvara minst 10 procent av arealen vårsäd vilket gör åtgärden mer flexibel

40 Vårbearbetning med eller utan fånggröda Syftet med åtgärden är att minska kväveutlakning och kolavgång från marken under höst och vinter samt minska risken för jorderosion och fosforförlust. Förslaget består av två delar, enbart vårbearbetning eller vårbearbetning i kombination med fånggröda. Vårbearbetning är obligatorisk i åtgärden, men fånggrödan kan väljas till. Åtgärden är lik nuvarande ersättning för minskat kväveläckage. Följande förändringar som förenklar för lantbrukaren föreslås jämfört med i dag: Vårbearbetning är ett överordnat krav. Sådatum samt datum för olika bryttidpunkter tas bort. Eftersådd av råg och westerwoldiskt rajgräs är inte aktuellt. Oljerättika/rättika och vitsenap införs som godkända fånggrödor i hela området samtidigt godtas grund bearbetning inför sådd av dessa grödor. Om det nya känsliga området utökas till områden utanför nuvarande stödområde ska stödområdet inkludera dessa. Andelen vårsådd areal dras ner till 10 procent. Det vill säga att för att få ersättning för vårbearbetning eller fånggröda måste arealen för vardera åtgärden motsvara minst 10 procent av arealen vårsäd. Det gör ersättningen mer flexibel för sökande.

41 Anpassade skyddszoner Åtgärden är lik den som redan finns. Länsstyrelsen får dock inte längre möjlighet att besluta om särskilda skötselvillkor. De villkor som finns ska gälla för alla. Det har varit låg anslutningsgrad. Genom de justeringar som vi föreslår och om den nuvarande miljöersättningen för skyddszoner försvinner finns förmodligen större möjlighet att öka anslutningsgraden. Borttaget villkor: Åkermarken måste vara minst 4 meter bred runt den anpassade skyddszonen. Minsta möjliga areal att söka för är ändrad från 0,25 hektar till 0,1 hektar och stämmer därmed överens med åtgärden skyddszoner. Länsstyrelsen har inte längre möjlighet att bestämma om tilläggsbestämmelser i detta förslag. Länsstyrelsen ska fortfarande prioritera insatsen, vilket gör att processen fortfarande kan kännas svårtillgänglig. Ett alternativ till länsstyrelsens prioritering kan vara att det finns ett IT-stöd som kan kopplas till mer detaljerade kartor där insatsen får genomföras så att prioriteringen kan fångas i en elektronisk ansökan

42 Anpassade skyddszoner Lik nuvarande. Länsstyrelsen får inte längre möjlighet att besluta om särskilda skötselvillkor Länsstyrelsen ska fortfarande prioritera insatsen Ett alternativ kan vara att det finns ett IT-stöd som kan kopplas till mer detaljerade kartor där insatsen får genomföras så att prioriteringen kan fångas i en elektronisk ansökan

43 Dammar som samlar fosfor Syftet med att anlägga dammar som samlar fosfor är att minska läckage av partikulärt fosfor till sjöar och vattendrag och därigenom bidra till målen ingen övergödning, levande vattendrag. Dammens fosforrenande funktion ska underhållas under 10 år enligt de villkor som länsstyrelsen bestämmer. Det är inte tillåtet att plantera in fisk eller kräftor samt att utfodra fisk, kräftor eller andra djur. Inget takbelopp Kan eventuellt läggas in under våtmarksstödet Reglerbar dränering Stöd ges för investering i brunnar och observationsrör för att kunna reglera dränering från jordbruksmark. Den projektplan med villkor som länsstyrelsen tar fram ska följas. Reglerbrunnar ska anläggas. Brunnarna ska underhållas i minst 5 år enligt de villkor som länsstyrelsen beslutar. Åtgärden finns redan. Ersättning kan även ges för f r observationsrör. r

44 Dammar som samlar fosfor Minska läckage av partikulärt fosfor till sjöar och vattendrag Dammens fosforrenande funktion ska underhållas under 10 år enligt de villkor som länsstyrelsen bestämmer. Ej tillåtet att plantera in fisk eller kräftor samt att utfodra fisk, kräftor eller andra djur. Inget takbelopp Kan eventuellt läggas in under våtmarksstödet Reglerbar dränering För investering i brunnar och observationsrör för att kunna reglera dränering från jordbruksmark. Den projektplan med villkor som länsstyrelsen tar fram ska följas Reglerbrunnar ska anläggas. Brunnarna ska underhållas i minst 5 år enligt de villkor som länsstyrelsen beslutar.

45 Stallgödsel till biogas Syftet med åtgärden är att minska metanutsläppen från mjölk- och köttproduktion. Åtgärden innebär att man betalar en miljöersättning till den som levererar stallgödsel som substrat för biogasframställning. Stödet ska ges till lantbruksföretagare med djurhållning som levererar stallgödsel till en egen eller någon annans biogasanläggning. Företagaren förbinder sig att under hela året leverera all stallgödsel från de djur som redovisas i ansökan till en biogasanläggning (egen eller annans). Stallgödseln ska passera en biogasanläggning innan den sprids på åkern. Rötrest sprids på det djurhållande företagets spridningsareal

46 Stallgödsel till biogas Minska metanutsläppen från djutproduktionen Ersättning till den som levererar stallgödsel som substrat för biogasframställning. Förbinder sig att under hela året leverera all stallgödsel från de djur som redovisas i ansökan till en biogasanläggning (egen eller annans). Stallgödseln ska passera en biogasanläggning innan den sprids på åkern. Rötrest sprids på det djurhållande företagets spridningsareal

47 Ekologiskt Jordbruk Förenklad version av dagens ekostöd Syftet med ekologiska produktionsformer är att få till stånd positiva miljöeffekter. Detta för att bidra till flera av Sveriges miljömål. Villkoren föreslås bli desamma som de villkor som finns i EU:s regelverk för ekologisk produktion. Produktionen föreslås vara godkänd som ekologisk av ett ackrediterat certifieringsorgan. Ta bort ersättningen till kretsloppsinriktad produktion. Endast lantbrukare med certifierad ekologisk produktion enligt EU:s regler kan då söka stödet. Ta bort blockbundenheten i ersättningen. Stödet ger redan ersättning för marken från först året i åtagandet därmed är blockbundenheten irrelevant Sätt som villkor att hela växtodlingsdelen på ett företag ska vara omlagd. Det stärker även förslaget att det inte behöver vara blockbundet. Minska differentieringen av ersättningen till olika grödor Ett annat förslag till förenkling är att ha som villkor att produktionen ska vara godkänd som ekologisk av ett ackrediterat certifieringsorgan och att avvikelserapporter ska skickas till den kontrollerande myndigheten för uppföljning, kontroll och eventuell sanktion som följd av avvikelsen. Certifieringsorganets kontroll kan behöva kompletteras med en skötselkontroll av länsstyrelserna

48 Ett nytt Ekostöd som ges som ett omställningsstöd Syftet med omställningsstöd för ekologisk produktion är att få fler att gå över till ekologisk produktion för att få till stånd positiva miljöeffekter. Detta för att bidra till flera av Sveriges miljömål. Ett omställningsstöd för ekologisk produktion innebär att företagare som ställer om från konventionell produktion till ekologisk produktion får stöd under en viss omställningstid. Stödet föreslås gälla i första. hand tre år, om regelverket så tillåter, eller som andra alternativ i fem år. Företag ska ställa om sin lantbruksproduktion till certifierad ekologisk produktion enligt EU:s regler. Företag får inte redan ha certifierad ekologisk produktion. Dialog sker med Eko-projeketet

49 Leader Tulpan

50 Reglerna? Fondsamordning Transparens Strategier och fokus Mätbara mål Uppföljning Kommitté för urval Kompetenskrav Former för beslut

51 Förslag Leader ska genomföras i hela landet LAG frigörs från den formella handläggningen Administrationen av Leader samlas på sju länsstyrelser

52 Förslag Jordbruksverket fördelar pengarna Ny leadernyckel för budgetfördelning

53 Förslag En minsta nivå för driftsbudget

54 Förslag Samverkansstöd med direkt företagsnytta

55 Förslag Nationella indikatorer Lokala indikatorer

56 Förslag Samordning av LAG och FOG

57 Förslag Mål och Morötter

58 Tack för uppmärksamheten!

Allmänt. Denna konsekvensutredning följer Tillväxtverkets mall.

Allmänt. Denna konsekvensutredning följer Tillväxtverkets mall. 1(58) KONSEKVENS- UTREDNING Dnr: 4.1.16-12074/14 2015-06-01 Miljöersättningsenheten Konsekvensutredning med anledning av förslag till Statens jordbruksverks nya föreskrifter och allmänna råd om miljöersättningar,

Läs mer

Nyheter och översikt 2011

Nyheter och översikt 2011 Nyheter och översikt 2011 L L Lättläst svenska Stöd till landsbygden 2 Innehåll Vad kan du läsa om i broschyren?... 4 Nyheter 2011... 5 Viktiga datum...11 Tycker du det är krångligt att söka stöd? Använd

Läs mer

Norrbotten. Älska landsbygd! Alla som verkar och lever på landsbygden. Landsbygdsprogrammet 2014-2020

Norrbotten. Älska landsbygd! Alla som verkar och lever på landsbygden. Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Norrbotten Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Älska landsbygd! Alla som verkar och lever på landsbygden 1 Rådgivning Kurser och demonstrationer Rekreation Miljö Idrott och fritidssysselsättning Service Natur

Läs mer

Landsbygdsprogrammet

Landsbygdsprogrammet Landsbygdsprogrammet 2014-2020 1 Varför dessa stöd? Landsbygdsprogrammet 2014-2020 ska bidra till att nå målen i Europa 2020-strategin genom att främja: Miljö och klimat Jordbrukets konkurrenskraft inklusive

Läs mer

SKÖTSEL AV ÄNGSVALL. Villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall år 2015

SKÖTSEL AV ÄNGSVALL. Villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall år 2015 SKÖTSEL AV ÄNGSVALL Villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall år 2015 1. Allmänna villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall För att erhålla ersättning för

Läs mer

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns

Läs mer

Areella näringar 191

Areella näringar 191 Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om

Läs mer

Landsbygdsdepartementet. Europadagen 2012

Landsbygdsdepartementet. Europadagen 2012 Europadagen 2012 Den nya landsbygdspolitiken i EU EU-processen Råds- och parlamentsarbetet rådsarbetsgrupper under 2012, beslut (förhoppningsvis) under första halvåret 2013 (gäller flera relevanta råds-

Läs mer

Omläggning till ekologisk grönsaksodling

Omläggning till ekologisk grönsaksodling Ekologisk odling av grönsaker på friland Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Foto: Åsa Rölin Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Text

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Arealbaserade jordbrukarstöd så undviker du vanliga fel. En sammanfattning av fel som ofta upptäcks i samband med fältkontroll i Skåne och Blekinge

Arealbaserade jordbrukarstöd så undviker du vanliga fel. En sammanfattning av fel som ofta upptäcks i samband med fältkontroll i Skåne och Blekinge Arealbaserade jordbrukarstöd så undviker du vanliga fel En sammanfattning av fel som ofta upptäcks i samband med fältkontroll i Skåne och Blekinge Titel: Utgiven av: Författare: Copyright: Arealbaserade

Läs mer

Skogsstyrelsens handlingsplan för landsbygdsprogrammet 2014-2020

Skogsstyrelsens handlingsplan för landsbygdsprogrammet 2014-2020 1(32) Datum 2015-12-15 Diarienr 2015/972 Skogsstyrelsens handlingsplan för landsbygdsprogrammet 2014-2020 Version 2015-12-15 Skogsstyrelsen 551 83 Jönköping 036-35 93 00 www.skogsstyrelsen.se skogsstyrelsen@skogsstyrelsen.se

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

Nyheter och översikt 2014

Nyheter och översikt 2014 Nyheter och översikt 2014 Stöd till landsbygden Innehåll Det här kan du läsa om i broschyren... 4 Här kan du få hjälp... 4 Är det första gången du söker stöd?... 5 Vill du ha koll på vad som är på gång?...

Läs mer

Attraktiv landsbygd Nationell handlingsplan för landsbygdsprogrammet 2014-2020

Attraktiv landsbygd Nationell handlingsplan för landsbygdsprogrammet 2014-2020 2015-10-13 Attraktiv landsbygd Nationell handlingsplan för landsbygdsprogrammet 2014-2020 Sammanfattning Version 2015-10-13 Målet med landsbygdsprogrammet är att utveckla lantbruk och landsbygder för att

Läs mer

Förenklingsresan handlingsplan för en enklare vardag för lantbrukare

Förenklingsresan handlingsplan för en enklare vardag för lantbrukare Förenklingsresan handlingsplan för en enklare vardag för lantbrukare Under 2013 har Jordbruksverket tillsammans med Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, genomfört Förenklingsresan. Vi har besökt lantbrukare

Läs mer

REMISS 1 (6) Länsstyrelsen i Stockholms län lämnar följande svar på remissen.

REMISS 1 (6) Länsstyrelsen i Stockholms län lämnar följande svar på remissen. 1 (6) Enheten för lantbruksfrågor Anders Larsson n.registrator@regeringskansliet.se Svar på remiss slutbetänkanden av konkurrenskraftsutredningen, SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi

Läs mer

SLC:s miljöprogram UTKAST

SLC:s miljöprogram UTKAST SLC:s miljöprogram UTKAST 13.02.2012 Förslag av SLC:s miljö- och markpolitiska utskott Inledning Jordbruk har bedrivits i Finland i över tusen år. Under olika tidsperioder har man odlat enligt då kända

Läs mer

Havs- och fiskeriprogrammet slår upp portarna

Havs- och fiskeriprogrammet slår upp portarna Webbversion Skicka vidare Dela: November 2015/Nr 3 Havs- och fiskeriprogrammet slår upp portarna Nu har landsbygdsprogrammet sakta men säkert kommit igång och de ansökningar om stöd som kommit in sedan

Läs mer

Finns finansiering att finna?

Finns finansiering att finna? Finns finansiering att finna? Havs- och fiskeriprogrammet och Landsbygdsprogrammet Hans-Olof Stålgren 2015 11 14 Landsbygdsnätverket hans-olof.stalgren@jordbruksverket.se www.landsbygdsnatverket.se Varför

Läs mer

Ny struktur för Landsbygdsprogrammet 2014-2020 överordnat Växtlustteman

Ny struktur för Landsbygdsprogrammet 2014-2020 överordnat Växtlustteman Ny struktur för Landsbygdsprogrammet 2014-2020 överordnat Växtlustteman EU 2020 är EU:s gemensamma tillväxt- och sysselsättningsstrategi. Den har tre prioriteringar om smart, hållbar och inkluderande tillväxt

Läs mer

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel Tvärvillkor - så undviker du vanliga fel Felfri kontroll dröm eller verklighet? För din skull har vi samlat felaktigheter som vi hittar vid kontroll av tvärvillkor i den här broschyren. Läs texten och

Läs mer

Vi har den här perioden tre insatsområden livskvalitet, service och entreprenörskap.

Vi har den här perioden tre insatsområden livskvalitet, service och entreprenörskap. Leader Sjuhärad LLU Vårt uppdrag enligt EU är att bidra till EUs 2020-mål om en smart, hållbar, inkluderande tillväxt. Det innebär att alla ansökningar skall prövas ur ett hållbarhetsperspektiv och att

Läs mer

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING SOCIALDEMOKRATERNAS LANDSBYGDSPOLITIK...5 Jobben ska komma i hela Sverige...6 Utbildning och boende...9 Vägar, järnvägar,

Läs mer

Utdrag ur godkänd 2016-03-14 Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020

Utdrag ur godkänd 2016-03-14 Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 REDOVISNING Dnr 604-6474-2015 2016-03-14 Utdrag ur godkänd 2016-03-14 Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 1.1. Stöd till bredband (delåtgärd 7.3 fokusområde

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1997:1336) om miljöstöd; SFS 1999:29 Utkom från trycket den 23 februari 1999 utfärdad den 11 februari 1999. Regeringen föreskriver i fråga

Läs mer

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. Snabba råd: 1. Täck gödselbehållaren. 2. Större lagerutrymme för gödsel, för att undvika spridning under hösten.

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

Ekologisk produktion

Ekologisk produktion Ekologisk produktion Varför matchar inte utbudet efterfrågan? en kortversion Foto: Johan Ascard Producentpriset för ekologiskt producerade jordbruksprodukter är betydligt högre än för konventionellt producerade

Läs mer

Kontrollsystem för hållbarhetskriterier

Kontrollsystem för hållbarhetskriterier Kontrollsystem för hållbarhetskriterier För att man ska få statligt finansiellt stöd för användning av biodrivmedel och flytande biobränslen måste hållbarhetskriterierna vara uppfyllda. För jordbruksråvaror

Läs mer

Ny jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet

Ny jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet Ny jordbrukspolitik Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet Gårdsstödet För vem? Aktiv brukare Tvingande negativlista (direktstödsförordningen) Ett minsta skötselkrav på jordbruksmark Småbrukare

Läs mer

Diarienummer: 3.2.17-394/16

Diarienummer: 3.2.17-394/16 Diarienummer: 3.2.17-394/16 2016-01-21 1(113) Sammanfattning Målet med landsbygdsprogrammet är att utveckla lantbruk och landsbygder för att skapa en attraktiv landsbygd. Prioriteringarna i landsbygdsprogrammet

Läs mer

Hur styr miljöersättningen för ekologisk produktion?

Hur styr miljöersättningen för ekologisk produktion? Hur styr miljöersättningen för ekologisk produktion? effekter på marknad och miljö Rapport 2010:1 Den certifierade ekologiska produktionen har ökat mellan 2006 och 2008 samtidigt som vi har betalat ut

Läs mer

Medlemsstat: Sverige. Programändring nr. 9. Promemoria. Landsbygdsdepartementet

Medlemsstat: Sverige. Programändring nr. 9. Promemoria. Landsbygdsdepartementet Promemoria Landsbygdsdepartementet Förslag till ändring av Sveriges landsbygdsprogram för perioden 2007-2013 Medlemsstat: Sverige Programändring nr. 9 2 1. GODKÄNT PROGRAM:... 4 2. RÄTTSLIG GRUND FÖR NOTIFIERING:...

Läs mer

Kommunikationsstrategi för landsbygdsprogrammet 2014-2020 Version 2015-09-24

Kommunikationsstrategi för landsbygdsprogrammet 2014-2020 Version 2015-09-24 Kommunikationsstrategi för landsbygdsprogrammet 2014-2020 Version 2015-09-24 1 Inledning Under hela perioden för genomförandet av landsbygdsprogrammet 2014-2020 är det viktigt med god information och kommunikation

Läs mer

Sammanställning av intervjuer med rådgivare

Sammanställning av intervjuer med rådgivare Bilaga 7 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning av intervjuer med rådgivare I april 2011 har telefonintervjuer genomförts med 25 växtodlingsrådgivare från Skåne, Östergötland, Västergötland

Läs mer

Mall med skrivanvisningar för regional handlingsplan

Mall med skrivanvisningar för regional handlingsplan 1(30) INFORMATION 2014-01-28 Dnr 3.2.17-2297 13 Mall med skrivanvisningar för regional handlingsplan Dokumentet i sin helhet består av både anvisningar, färdigskriven text och luckor där ni på länsstyrelserna

Läs mer

Miljöersättning för våtmarker

Miljöersättning för våtmarker Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(22) Texten är från 2010-03-12 Artikelnummer JS6001 Version 2 Miljöersättning

Läs mer

Omställning. av Åsa Rölin

Omställning. av Åsa Rölin LING PÅ D O S K A S N Ö R G EKOLOGISK Omställning av Åsa Rölin FRILAND Omställning - förutsättningar och strategi Text: Åsa Rölin, Hushållningssällskapet, Skaraborg Foto framsida: Elisabeth Ögren En ekologisk

Läs mer

Bidrag och stöd för praktisk skötsel i kulturreservat 2011

Bidrag och stöd för praktisk skötsel i kulturreservat 2011 Rapport från Riksantikvarieämbetet Sammanställning av olika Bidrag och stöd för praktisk skötsel i kulturreservat 2011 Bidrag och stöd för praktisk skötsel i kulturreservat 2011 2 Text och bilder: Fabian

Läs mer

Välkommen till nätverksträff den 9 november

Välkommen till nätverksträff den 9 november 1(9) Dnr 49-5199/11 2011-11-02 Landsbygdsavdelningen E-post: nyttlandsbygdsprogram@jordbruksverket.se Välkommen till nätverksträff den 9 november Tyck till om nästa landsbygdsprogram! Tillsammans med dina

Läs mer

Handla ekologiskt? Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg

Handla ekologiskt? Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg Om alla 130 000 invånare i Örebro under ett år äter 20 000 000 st ekologiska ägg istället för konventionella skulle det bidra till: Minskad användning

Läs mer

Miljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011

Miljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011 Miljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011 1 2 Miljöregler i Jönköpings län Denna skrift ger en kort sammanfattning av de miljöregler som gäller för jordbruket i Jönköpings län. Regler som har med

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA REMISSYTTRANDE Länsstyrelsen i Västmanlands län Samrådssvar dnr: 537-5058-14 Vattenmyndighetens kansli 721 86 Västerås Yttrande över förslag till förvaltningsplan,

Läs mer

och odling i typområden

och odling i typområden Inventering av fastigheter och odling i typområden 1 Programområde: Jordbruksmark Undersökningstyp: Inventering av fastigheter och odling i typområden Bakgrund och syfte med undersökningstypen Det övergripande

Läs mer

Aktuellt om jordbrukspolitiken (CAP) i Sverige för tillitsvalgte i Akershus och Østfold bondelag. November 2015

Aktuellt om jordbrukspolitiken (CAP) i Sverige för tillitsvalgte i Akershus och Østfold bondelag. November 2015 Aktuellt om jordbrukspolitiken (CAP) i Sverige för tillitsvalgte i Akershus och Østfold bondelag November 2015 Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund 1990 års jordbrukspolitiska beslut Prisregleringen (som kom

Läs mer

Jordbruksinformation 1-2015. Så anlägger du en skalbaggsås

Jordbruksinformation 1-2015. Så anlägger du en skalbaggsås Jordbruksinformation 1-2015 Så anlägger du en skalbaggsås Många lantbrukare undrar hur de med enkla medel kan gynna de naturliga fienderna på slätten samtidigt som de bedriver en rationell produktion.

Läs mer

Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet

Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet Myndigheter med ansvar för biologisk mångfald Naturvårdsverket, övergripande ansvar Länsstyrelserna, 21 stycken Kommuner, 290 stycken Jordbruksverket,

Läs mer

Näringsdepartementet Anneke Svantesson 103 33 Stockholm. n.registrator@regeringskanslie.se anneke.svantesson@regeringskansliet.

Näringsdepartementet Anneke Svantesson 103 33 Stockholm. n.registrator@regeringskanslie.se anneke.svantesson@regeringskansliet. Näringsdepartementet Anneke Svantesson 103 33 Stockholm n.registrator@regeringskanslie.se anneke.svantesson@regeringskansliet.se 2015-04-27 Ert dnr: N2015/2191/J Vårt dnr: 2015/0011/1 Naturskyddsföreningens

Läs mer

Lanseringskonferens av EU:s fonder. Välkomna!

Lanseringskonferens av EU:s fonder. Välkomna! Lanseringskonferens av EU:s fonder Välkomna! Strukturfondspartnerskap Ordförande Kommuner och Landsting (tio) Arbetsmarknadens organisationer (fem) Länsstyrelser (tre) Arbetsförmedling/Försäkringskassa

Läs mer

Åtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket

Åtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket Åtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket 2006 Åtgärdsprogrammet Sveriges åtgärdsprogram Det första svenska åtgärdsprogrammet för minskat kväveläckage togs fram redan i slutet av 1980-talet

Läs mer

Artikel 15, Rådgivningstjänster samt företagslednings- och avbytartjänster inom jordbruket

Artikel 15, Rådgivningstjänster samt företagslednings- och avbytartjänster inom jordbruket Artikel 15, Rådgivningstjänster samt företagslednings- och avbytartjänster inom jordbruket Innehållsförteckning Artikel 15, Rådgivningstjänster samt företagslednings- och avbytartjänster inom jordbruket...

Läs mer

Landsbygdsprogrammet

Landsbygdsprogrammet Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Består av stöd och ersättningar som är till för att utveckla landsbygden Programmet ska ge: lönsamma och livskraftiga företag aktiva bönder som ger oss öppna marker med betande

Läs mer

LRFs viktigaste punkter inför höstbudgeten 2015. Tillsammans får vi landet att växa LATHUND FÖR POLITIKER

LRFs viktigaste punkter inför höstbudgeten 2015. Tillsammans får vi landet att växa LATHUND FÖR POLITIKER LRFs viktigaste punkter inför höstbudgeten 2015 Tillsammans får vi landet att växa LATHUND FÖR POLITIKER Vi är Sveriges bönder Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, är en partipolitiskt obunden intresse- och

Läs mer

Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar

Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt och konventionellt.

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Artikel 14, Kunskapsöverförings- och informationsåtgärder. Innehållsförteckning

Artikel 14, Kunskapsöverförings- och informationsåtgärder. Innehållsförteckning Artikel 14, Kunskapsöverförings- och informationsåtgärder Innehållsförteckning Artikel 14, Kunskapsöverförings- och informationsåtgärder... 1 Beskrivning av delåtgärd 1.1, Stöd till yrkesutbildnings- och

Läs mer

LRFs viktigaste punkter inför höstbudgeten 2015. Tillsammans får vi landet att växa LATHUND FÖR POLITIKER

LRFs viktigaste punkter inför höstbudgeten 2015. Tillsammans får vi landet att växa LATHUND FÖR POLITIKER LRFs viktigaste punkter inför höstbudgeten 2015 Tillsammans får vi landet att växa LATHUND FÖR POLITIKER Vi är Sveriges bönder Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, är en partipolitiskt obunden intresse- och

Läs mer

Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling. 21 Växtodlingsrådgivning Omläggningsplanering för växtodlingen, med grovfoder

Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling. 21 Växtodlingsrådgivning Omläggningsplanering för växtodlingen, med grovfoder Bilaga 3 Modullista rådgivning om ekologisk produktion Lista över modulgrupper, rådgivningsmoduler och tidsåtgång Modular Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling Husdjur Ekonomi Trädgård

Läs mer

Förbättrar restaurering av betesmarker situationen för de mest hotade naturtyperna?

Förbättrar restaurering av betesmarker situationen för de mest hotade naturtyperna? Förbättrar restaurering av betesmarker situationen för de mest hotade naturtyperna? Restaureringsersättningen bidrar tydligt till miljömålsuppfyllelsen för fäbodar, ljunghedar och betesmarker i Norrland.

Läs mer

Anvisning till blanketten Ansökan projektstöd

Anvisning till blanketten Ansökan projektstöd Anvisning till blanketten Ansökan projektstöd VEM SKA ANVÄNDA BLANKETTEN? Den här blanketten är till för dig som ska söka projektstöd och som ska göra något av nedanstående. Utveckla annan verksamhet än

Läs mer

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Ingrid Wesström, SLU, Institutionen för markvetenskap, Box 7014, 750 07 Uppsala. Med dämningsbrunnar på stamledningarna kan grundvattennivån i

Läs mer

DEL 3: INNEHÅLL 1. FÖRUTSÄTTNINGAR...464 2. KONSEKVENSANALYS...466

DEL 3: INNEHÅLL 1. FÖRUTSÄTTNINGAR...464 2. KONSEKVENSANALYS...466 DEL 3: FÖRDJUPNING 11. MARKANVÄNDNING Markanvändning kan definieras som reella, fysiska strukturer av naturligt eller mänskligt ursprung som innehar eller möjliggör åtkomst till ekonomiska värden. INNEHÅLL

Läs mer

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2014-2020. Länsstyrelsen Västernorrland

Landsbygdsprogrammet 2014-2020. Länsstyrelsen Västernorrland Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Länsstyrelsen Västernorrland Europeiska struktur och investeringsfonderna (ESI- fonderna) Regionala utvecklingsfonden Socialfonden Havs- och fiskerifonden Jordbruksfonden

Läs mer

Rör inte vår åkerjord

Rör inte vår åkerjord Rör inte vår åkerjord Om Skåne läns nollvision för bebyggelse på jordbruksmark 12 mars 2013 Elisabet Weber länsarkitekt Skåne i korthet! 33 kommuner 12 x 12 mil i kvadrat 1, 2 miljoner inv en del av Öresundsregionen

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

1 Långsiktig strategi för Skogsstyrelsens medverkan i det regionala tillväxtarbetet

1 Långsiktig strategi för Skogsstyrelsens medverkan i det regionala tillväxtarbetet PROTOKOLL Nr H- 11/2015 Datum 2015-03-24 1(1) Närvarande: Monika Stridsman Göran Rune Peter Blombäck Göran Lindberg Generaldirektör, beslutande Avdelningschef Enhetschef Handläggare, föredragande Justeras

Läs mer

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Skånskt lantbruk En snabb blick in i framtiden till år 2025 G.A. Johansson, L. Jonasson, H. Rosenqvist, K. Yngwe (red) 2014 Hushållningssällskapet Skåne och Länsstyrelsen i

Läs mer

Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014

Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014 Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014 "Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden." 18 november 2014 HUT

Läs mer

För mer information om IP SIGILL och IP Grundcertifiering se www.svensktsigill.se

För mer information om IP SIGILL och IP Grundcertifiering se www.svensktsigill.se Certifiering enligt IP bör leda till lägre riskklass IP är en standard för kvalitetssäkring av livsmedelskedjan som omfattar livsmedelssäkerhet, djuromsorg och miljöansvar, se bilaga 1. Standarden ägs

Läs mer

Vattenvård i lantbruket

Vattenvård i lantbruket Vattenvård i lantbruket Vad gör svenska lantbrukare för att sjöar, åar, hav och grundvattnet ska bli renare? Vattenvård i lantbruket Odling av livsmedel, och foder till djuren, medför att det lakas ut

Läs mer

Sveriges landsbygdsprogram 2014-2020. Hans-Olof Stålgren Landsbygdsnätverket 2014 01 16

Sveriges landsbygdsprogram 2014-2020. Hans-Olof Stålgren Landsbygdsnätverket 2014 01 16 Sveriges landsbygdsprogram 2014-2020 Hans-Olof Stålgren Landsbygdsnätverket 2014 01 16 Min presentation Inledning Generell info Budget Tidsplan Gårdsstöd LFA Miljöstöd Flerfond CLLD Transnationell komponent

Läs mer

Landsbygdsprogrammet. Inga riktade stöd för kulturmiljöer i odlingslandskapet Inga riktade stöd för natur- och kultur vid/i åkermark

Landsbygdsprogrammet. Inga riktade stöd för kulturmiljöer i odlingslandskapet Inga riktade stöd för natur- och kultur vid/i åkermark Landsbygdsprogrammet Flera förändringar för Ett rikt odlingslandskap Miljöersättningen för natur- och kulturmiljöer försvinner Utvald miljö försvinner Men vissa delar blir nationella Andra tas bort: Restaurering

Läs mer

Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne

Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne Hur är länsstyrelsen involverad i Landsbygden och hästnäringen? God djurhållning

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 12 januari 2015 4/2015 Statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren Utfärdad i Helsingfors

Läs mer

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram för Hällefors kommun Uppdaterad kortversion Ett naturvårdsprogram för Hällefors kommun antogs i komunfullmäktige 2010-11-16. I denna kortversion

Läs mer

Minskade växtnäringsförluster och växthusgasutsläpp till 2016

Minskade växtnäringsförluster och växthusgasutsläpp till 2016 Kortversion Minskade växtnäringsförluster och växthusgasutsläpp till 2016 förslag till handlingsprogram för jordbruket Jordbruksverkets förslag kan minska jordbrukets kvävebelastning på havet med åtta

Läs mer

Vänerns vatten är av bra kvalitet! - LRF Kristinhamns remissvar till Vattenmyndigheten i Västerhavet diarienummer 537-34925-2014

Vänerns vatten är av bra kvalitet! - LRF Kristinhamns remissvar till Vattenmyndigheten i Västerhavet diarienummer 537-34925-2014 Vänerns vatten är av bra kvalitet! - LRF Kristinhamns remissvar till Vattenmyndigheten i Västerhavet diarienummer 537-34925-2014 Nulägesanalys för lantbruken I dagsläget finns 4300 mjölkbönder kvar i Sverige.

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2004/05:FPM34. Europeiska kommissionens förslag till landsbygdsförordning för perioden 2007-2013. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2004/05:FPM34. Europeiska kommissionens förslag till landsbygdsförordning för perioden 2007-2013. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Europeiska kommissionens förslag till landsbygdsförordning för perioden 2007-2013 Jordbruksdepartementet 2004-12-20 Dokumentbeteckning COM 2004 (490) Proposal for a Council

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas

Läs mer

Jordbruksmark och åkerareal. I kraven för grund- och förgröningsstödet (+ung odlares stöd) betraktas både gårdens åkerareal och jordbruksmark.

Jordbruksmark och åkerareal. I kraven för grund- och förgröningsstödet (+ung odlares stöd) betraktas både gårdens åkerareal och jordbruksmark. GRUNDSTÖD En del av det tidigare gårdsstödet All jordbruksmark är stödberättigat Betalas till aktiv odlare enligt stödrätter Betalas för jordbruksskiften som är minst 0,05 ha. Betalas inte för: Tillfälligt

Läs mer

Länsstyrelsen i Västerbotten lämnar yttrande över Konkurrenskraftsutredningen.

Länsstyrelsen i Västerbotten lämnar yttrande över Konkurrenskraftsutredningen. Yttrande 1(6) Regeringen Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av Konkurrenskraftsutredningen, SOU 2015:15, Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks-

Läs mer

Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014

Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014 Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014 Foto: Mats Blomberg. Kometprogrammet Vad är det? Kronobergs län har under perioden 2010 till 2014 varit ett av fem försöksområden i projektet Kometprogrammet

Läs mer

Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans

Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt

Läs mer

Analys av kompetensutvecklingen

Analys av kompetensutvecklingen Analys av kompetensutvecklingen inom landsbygdsprogrammet - Fördjupning av rapport 1:3 Efter rådgivning menar cirka procent att de har förändrat sitt arbetssätt oberoende av om det var en konsult eller

Läs mer

Stöd för miljö- och klimatvänligt jordbruk. Stöd till områden med naturliga begränsningar (kompensationsersättning)

Stöd för miljö- och klimatvänligt jordbruk. Stöd till områden med naturliga begränsningar (kompensationsersättning) EUROPEISKA UNIONEN Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Europa investerar i landsbygdsområden Stöd för miljö- och klimatvänligt jordbruk Stöd för ekologisk produktion Stöd till områden med

Läs mer

9 Stödåtgärder. EU:s jordbrukspolitik

9 Stödåtgärder. EU:s jordbrukspolitik 9 Stödåtgärder 153 9 Stödåtgärder I kapitel 9 redovisas direktstöden till det svenska jordbruket inom ramen för EU:s jordbrukspolitik. Redovisningen omfattar även direktstöden till rennäringen samt till

Läs mer

Naturvård och mångfald i skogen

Naturvård och mångfald i skogen Naturvård och mångfald i skogen Naturvården en del av skogsbrukets ansvar Utgivare: Miljöministeriet och Jord- och skogsbruksministeriet Förlag: Metsäkustannus Oy Layout: Susanna Appel Kuvat: Suomen metsäkeskus

Läs mer

Prioritering 4 Återställa, bevara och förbättra ekosystem kopplade till jordbruket

Prioritering 4 Återställa, bevara och förbättra ekosystem kopplade till jordbruket Prioritering 4 Återställa, bevara och förbättra ekosystem kopplade till jordbruket Miljöersättningar, ersättningar för ekologisk produktion, kompensationsstöd och miljöinvesteringar Linda Qvarnemark, Miljöersättningsenheten

Läs mer

Leader en metod för landsbygdsutveckling. Grundkunskap

Leader en metod för landsbygdsutveckling. Grundkunskap Leader en metod för landsbygdsutveckling Grundkunskap Leader betyder Länkar mellan åtgärder för att utveckla landsbygdens ekonomi Vi börjar med en titt i backspegeln, Leader har ju faktiskt funnits i Sverige

Läs mer

Statens Jordbruksverk

Statens Jordbruksverk Statens Jordbruksverk Diarienummer 19-7986/12 Konsekvensutredning på grund av ändringar av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:90) om ansökan om vissa jordbrukarstöd och landsbygdsstöd Statens

Läs mer

Vi söker företag som vill arbeta med kompetensutveckling på landsbygden under 2009-2010 i Skåne län

Vi söker företag som vill arbeta med kompetensutveckling på landsbygden under 2009-2010 i Skåne län asdf OFFERTFÖRFRÅGAN 1(8) Vår referens Landsbygdsavdelningen Vi söker företag som vill arbeta med kompetensutveckling på landsbygden under 2009-2010 i Skåne län Har du kunskaper som kan utveckla företag

Läs mer

NOMINERING ÅRETS LEADER 2008 Med checklista

NOMINERING ÅRETS LEADER 2008 Med checklista NOMINERING ÅRETS LEADER 2008 Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader 2008. Namn på förslaget: Hjärtats fröjd Journalnummer:08016 Kontaktperson i det nominerade förslaget: Ebon

Läs mer

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun? www.logiken.se Omslagsbild: Skäfthulsjön, foto: Jennie Malm Vattenöversikt Hur mår vattnet i Lerums kommun? Lerums kommun Miljöenheten I 443 80 Lerum I Tel: 0302-52 10 00 I E-post: lerums.kommun@lerum.se

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF s kommungrupp i Uddevalla Länsstyrelsen i Västra Götaland Samrådssvar dnr 537-34925-2014 Venmyndigheten i Västerhavet 40340 GÖTEBORG Samrådssvar ang Vendirektivet, avser i

Läs mer

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och

Läs mer

Den lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra

Den lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra Den lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra Skogens framtid inspiration och innovation /Regional dialog kring nationella skogsprogrammet Växjö 2015-09-30 2015-10-05 1 Några nyckelfakta Tre fjärdedelar

Läs mer

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning

Läs mer

Introduktion Mjölby 2010-11-17. Stina Olofsson, Jordbruksverket projektledare Greppa Näringen

Introduktion Mjölby 2010-11-17. Stina Olofsson, Jordbruksverket projektledare Greppa Näringen Introduktion Mjölby 2010-11-17 Stina Olofsson, Jordbruksverket projektledare Greppa Näringen Greppa Näringens kurser för rådgivare Introduktionskurs 2 dagar (obligatorisk) Jordbrukets miljöpåverkan Verktyg

Läs mer