Stödmaterial till grundskolan om miljökvalitetsmålen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stödmaterial till grundskolan om miljökvalitetsmålen"

Transkript

1 SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY PM Ärendenr: NV Stödmaterial till grundskolan om miljökvalitetsmålen Redovisning av regeringsuppdrag - komplettering till Naturvårdsverkets årsredovisning 2014 BESÖK: STOCKHOLM - VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND FORSKARENS VÄG 5, HUS UB KIRUNA KASERNGATAN 14 POST: STOCKHOLM TEL: FAX: E-POST: SE INTERNET: WWW. NATURVARDSVERKET. SE

2 2

3 Innehåll INNEHÅLL 3 SAMMANFATTNING 4 INLEDNING 5 Regeringsuppdragets innehåll och redovisning 5 Genomförande 5 Bakgrund och syfte 6 Miljöfrågorna i undervisningen 6 Undersökning om lärares syn på stödmaterial till grundskolan om miljömålssystemet och miljökvalitetsmålen 8 UPPDRAGETS DELAR RESULTAT OCH SLUTSATSER 10 Uppdatera och fördjupa skolmaterialet på miljömål.se 10 Skolmaterialets koppling till relevanta styrdokument 12 Öka kännedomen hos grundskolelärare om att materialet finns 13 KÄLLFÖRTECKNING 16 BILAGOR 17 3

4 Sammanfattning Naturvårdsverket har i regleringsbrevet för 2014 fått regeringsuppdraget Stödmaterial till grundskolan om miljökvalitetsmålen. Uppdraget ska redovisas i Naturvårdsverkets årsredovisning för För att kunna redovisa samtliga delar som ingår i regeringsuppdraget kompletterar Naturvårdsverket med detta pm. Uppdragets syfte har varit att uppdatera och fördjupa skolmaterialet på webbplatsen miljömål.se, att se till att det nya materialet kopplar till relevanta styrdokument och att öka kännedomen hos grundskolelärare om att materialet finns. Regeringsuppdraget har genomförts i samarbete med Stiftelsen Håll Sverige Rent (HSR), som producerat de lektionsupplägg som tagits fram. Uppdraget är genomfört efter samråd med Skolverket. Ett helt nytt innehåll har tagits fram för skolsidorna på miljömål.se. Materialet har utformats som lektionsupplägg, med ett upplägg för varje miljökvalitetsmål respektive ett vardera för generationsmålet och miljömålssystemet. Lektionsuppläggen är åldersanpassade för olika årskurser. Lektionsuppläggen har publicerats både på miljömålsportalen och på stiftelsen Håll Sverige Rents webbplats. För att göra kopplingen till skolans styrande dokument tydlig innehåller varje lektionsupplägg hänvisningar till relevanta avsnitt i det centrala innehållet i läroplanen (Lgr 11). En översiktsmatris som visar på kopplingarna mellan miljömålen och innehållet i kursplanen har också tagits fram. Skolmaterialet görs känt för lärarna bl.a. inom ramen för stiftelsen Håll Sverige Rents skolnätverk Grön Flagg, där ca skolor och förskolor deltar. 4

5 Inledning Regeringsuppdragets innehåll och redovisning Naturvårdsverket har i regleringsbrevet för 2014 fått regeringsuppdraget Stödmaterial till grundskolan om miljökvalitetsmålen. Uppdraget ska redovisas i Naturvårdsverkets årsredovisning för För att kunna redovisa samtliga delar som ingår i regeringsuppdraget kompletterar Naturvårdsverket med detta pm, bl.a. beroende på de begränsningar till form och omfattning som årsredovisningsformatet innebär. Innehållet i denna kompletterande redovisning av beslutats av gd Maria Ågren 18 december Regeringsuppdraget lyder: Naturvårdsverket ska, efter samråd med Statens skolverk, vidareutveckla det befintliga stödmaterial som är riktat mot skolor om miljökvalitetsmålen och generationsmålet på webbplatsen Vidareutvecklingen ska syfta till att fördjupa och utöka stödmaterialet med ytterligare innehåll, säkerställa att det tydligt kopplar till befintliga styrdokument för grundskola samt att kännedomen om stödmaterialet bland lärare i grundskola ökar. Naturvårdsverket ska även, efter samråd med Skolverket, se över vilka behov grundskolelärare har för att få stöd i sin undervisning kring det svenska miljömålssystemet med fördjupat och målgruppsanpassat skolmaterial. Uppdraget ska redovisas i årsredovisningen för Genomförande Regeringsuppdraget har genomförts i samarbete med Stiftelsen Håll Sverige Rent (HSR). Stiftelsen har fått bidrag av Naturvårdsverket för att arbeta med information i skolan om miljökvalitetsmålen. Som ett led i arbetet har HSR producerat lektionsmaterialet som tagits fram och vars innehåll har granskats av Naturvårdsverket och kontaktpersoner för respektive miljömål på de olika miljömålsmyndigheterna. HSR har ett väl uppbyggt kontaktnät med grundskolor genom sitt Grön Flagg -nätverk, där ca skolor och förskolor ingår. Detta har bidragit till att materialet har kunnat utformas på ett pedagogiskt lämpligt sätt och har också tagits till vara i arbetet att sprida kännedom om skolmaterialet. Lisa Adelsköld har varit sammanhållande i Håll Sverige Rents arbete med skolmaterialet. Uppdraget har genomförts efter samråd med Skolverket. Skolverket har bl.a. bidragit med kunskap om innehåll i relevanta styrdokument kopplat till miljömålen och vid formulering av frågor vid skolundersökningen (se nedan). Kontaktperson i arbetet har varit Per-Olov Ottosson. 5

6 Internt inom Naturvårdsverket bildades en projektgrupp där bl.a. Bengt Rundqvist, Jonas Rodhe och Susanne Roos ingick. Isabelle Ålander arbetade med webbpublicering och Johan Wihlke bidrog med grafisk utformning av översiktsmatrisen. Katrin Nilsson Taylor var projektledare. En undersökning av lärarnas syn på stödmaterial till grundskolan om miljömålssystemet och miljökvalitetsmålen genomfördes av Sweco Strategy AB, med David Rydberg som uppdragsledare. Bakgrund och syfte Det skolmaterial som fanns publicerat på miljömål.se när arbetet med regeringsuppdraget inleddes var inte uppdaterat mot aktuella styrdokument (Lgr 11 med kursplaner). Exempel fanns på hur elever kan arbeta med frågor med koppling till miljömålen, men tidpunkten var inne för att utveckla materialet vidare, eftersom det befintliga materialet utarbetades Skolsidorna innehåller också en länksamling med aktuella länkar som tipsar om fler relevanta skolsidor. Muntlig information från Håll Sverige Rent och Skolverket tydde på att grundskolelärare har låg kännedom om miljömålssystemet och miljökvalitetsmålen. Det fanns samtidigt ett uttalat önskemål från Miljödepartementet att kännedomen bland eleverna om miljömålssystemet ska öka, med utgångspunkt i att miljökvalitetsmålen och generationsmålet är de målsättningar som arbetet med miljö och hållbar utveckling ska utgå från i Sverige. Skolan och dess lärare har som huvudsaklig uppgift att undervisa enligt skollagen, läroplan och kursplaner/ämnesplaner. Skolverket bedömer att de nationella miljökvalitetsmålen är en utmärkt utgångspunkt för undervisning runt miljö och hållbarhetsfrågor. I kursplanerna för grundskolan går det att finna kopplingar till det centrala innehållet i läroplanens olika ämnen och till samtliga miljökvalitetsmål. En svårighet är dock att miljömålen (miljökvalitetsmålen och generationsmålet) inte finns specifikt omnämnda i styrdokumenten. Ett viktigt inslag vid utformningen av det nya skolmaterialet har därför varit att göra det lätt för lärarna att se kopplingarna mellan miljökvalitetsmålen, de styrande dokumenten och innehållet i undervisningen. Sammanfattningsvis har syftet med projektet varit att uppdatera och fördjupa skolmaterialet på miljömål.se, se till att materialet kopplar till relevanta styrdokument och att öka kännedomen hos grundskolelärare om att materialet finns. Miljöfrågorna i undervisningen Miljöundervisningen har idag en stark ställning i det svenska skolväsendet. Inriktningen på undervisningen har förändrats över tid talets undervisning var 6

7 av faktainsamlande karaktär, t.ex. att utföra mätningar, oftast med stark anknytning till de naturvetenskapliga ämnena. Mer sällan fokuserade man framåt och funderade över orsaker och diskuterade framtida ställningstaganden. Under talet blev undervisningen mer av normerande karaktär. Eleverna fick lära sig vad som var rätt och vad som var fel miljömässigt. Normen stod läromedel och läraren för i hög utsträckning. I de nu gällande styrdokumenten för skolan, dvs. läroplan och kursplaner, betonas vikten av att eleverna själva kan bilda sig en uppfattning om ett problemområde, t.ex. kopplat till en miljöfråga. Denna pluralistiska syn på undervisning där eleverna utvecklar handlingskompetens kan sägas börja i och med införandet av Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94), där förarbetena går att spåra tillbaka till tidigt 1990-tal. Idag är begreppet hållbar utveckling viktigt. FN har t.ex. utsett till ett årtionde för utbildning för hållbar utveckling. De styrdokument för förskola och skola som gäller nu, dvs. Läroplan för förskolan (reviderad 2010), Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) samt Läroplan för gymnasieskolan 2011 (Gy11) betonar samtliga starkt en vidgad syn på miljöbegreppet. I läroplanen för grundskolans inledande del om skolans värdegrund och uppdrag anges följande mål: Genom ett miljöperspektiv får de (eleverna) möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. Genom att arbeta med det centrala innehållet i de olika ämnena förväntas eleverna utveckla förmågor som gör att de själva kan fatta hållbara beslut för egen del ur ett medborgarperspektiv men också i sina framtida yrkesroller. Ett lärande för hållbar utveckling karaktäriseras av: demokratiska arbetssätt kritiska förhållningssätt ämnesövergripande samarbeten mångfald av pedagogiska metoder delaktighet och inflytande Källa: Skolverket, baserat på Att lära för hållbar utveckling, SOU 2004:104. En viktig faktor för hur man arbetar med hållbar utveckling lokalt i skolorna är också vilka kommunala mål som formulerats för miljöarbetet, utifrån de nationella miljökvalitetsmålen. För att uppnå dessa mål krävs ofta ett långtgående samarbete 7

8 mellan kommunens olika förvaltningar, där barn- och ungdomssektorn ofta är den största. Att integrera skolans miljöarbete utifrån styrdokumenten (läroplan och kursplaner) med de kommunala målen, med utgångspunkt i de nationella miljömålen, är en viktig uppgift för alla inblandade aktörer. På sikt bidrar det till att uppfylla miljökvalitetsmålen och generationsmålet. Undersökning om lärares syn på stödmaterial till grundskolan om miljömålssystemet och miljökvalitetsmålen I regeringsuppdraget ingår att se över vilka behov grundskolelärare har för att få stöd i sin undervisning kring det svenska miljömålssystemet med fördjupat och målgruppsanpassat skolmaterial. För att belysa frågan om lärarnas behov av skolmaterial, hur materialet bör utformas och hur det bör spridas genomfördes en studie av lärares syn på stödmaterial till grundskolan. Studien genomfördes av Sweco Strategy och redovisas i rapporten Lärares syn på stödmaterial till grundskolan om miljömålssystemet och miljökvalitetsmålen. Undersökningen syftade till att ge (ett icke representativt urval av) lärares perspektiv på frågeställningarna och baserade sig på intervjuer (se vidare under Metod för intervjuundersökningen, nedan). Övergripande frågeställningar i undersökningen hur bör Naturvårdsverket vidareutveckla det befintliga stödmaterial som är riktat mot skolor om miljökvalitetsmålen och generationsmålet på webbplatsen miljömål.se vilken annan typ av skolmaterial om miljömålssystemet skulle behövas och hur det skulle det utformas vilken annan typ av stöd (i mer generell bemärkelse, dvs. annat än skolmaterial) skulle lärarna behöva för att kunna arbeta med miljömålen i undervisningen? Specifika frågor ställdes för att belysa: I vilken kanal bör skolmaterialet finnas t.ex. miljömål.se, HSR:s webbplats, utbudet. se eller andra skolwebbplatser? I vilken form bör materialet vara; webbaserat, tryckt form, annan form? Vilken inriktning bör materialet ha; material som är färdigt att sätta i händerna på eleverna, material som underlättar för lärarna att göra sitt eget upplägg i undervisningen, etc? Är det någon speciell typ av innehåll som materialet bör ha? Vilka synpunkter har lärarna på ett par konkreta exempel på lektionsmaterial om miljömålen, som är under utarbetande. Den frågeguide som användes i undersökningen finns i bilaga 2 i Sweco Strategys rapport. 8

9 Metod för intervjuundersökningen Tolv telefonintervjuer har genomförts med lärare inom grundskolan. Intervjupersonerna som deltagit i djupintervjuerna har kommit från hela landet och de allra flesta har rekryteras från skolor som kan antas ha ett visst intresse för frågan. Flertalet av dessa arbetar på skolor som är aktiva inom stiftelsen Håll Sverige Rents skolnätverk Grön Flagg. En majoritet av de som intervjuats är högstadielärare, medan några är låg- och mellanstadielärare. Intervjupersonerna har bestått av lärare inom både samhällsvetenskap och naturvetenskap. I intervjuerna har frågor huvudsakligen ställts med koppling till de frågeställningar som beskrivs ovan. I samband med detta diskuterades också två konkreta exempel på stödmaterial (lektionsupplägg) som var under utarbetande. Sammanfattande om undersökningens resultat Kunskapen bland de intervjuade lärarna om det stödmaterial som vid undersökningstillfället fanns tillgängligt på webbplatsen miljömål.se var liten eller inte existerande. Sammanfattningsvis menade de allra flesta deltagarna att det stödmaterial som skulle utarbetas bör innehålla både faktakunskaper, begreppsförklaringar samt konkreta övningar kopplade till ämnesområdet. Stödmaterialet bör även vara inriktat på miljömålen och ha en tydlig koppling till skolans styrande dokument. Stödmaterialet bör vara mångfacetterat; det bör kunna sättas i händerna på elever (lektionsupplägg), formas efter elevernas förutsättningar samt inspirera läraren att forma sitt eget upplägg. De lektionsupplägg som utarbetas bör vara konstruerade på ett sådant sätt att det får eleverna att resonera och diskutera kring miljöproblem hur det ser ut nu, hur det kan se ut i framtiden och hur problemet kan lösas. Om möjligt är det att föredra att materialet inspirerar till tvärvetenskaplig undervisning. Stödmaterialet bör dessutom vara digitalt, webbaserat och innehållet ska kunna tillhandahållas i PDF-format. Stödmaterialet bör även variera i form, innehåll och nivå beroende på olika barns förutsättningar samt ålder. Andra typer av stöd som efterfrågas är bl.a. kompetensutveckling kring hållbar utveckling och miljömålssystemet. För lärare som undervisar inom andra ämnen än de naturorienterande kan undervisning kring miljöfrågor och hållbar utveckling vara en stor utmaning. Att frågan om undervisning om hållbar utveckling prioriteras på alla nivåer i skolsystemet, genom tydlig styrning från skolledning, huvudman och myndigheter lyfts också fram i intervjuerna. Vissa resultat av undersökningen redovisas nedan integrerat med de olika delarna i uppdraget. För den fullständiga redovisningen av undersökningen, se bilaga 1: Lärares syn på stödmaterial till grundskolan om miljömålssystemet och miljökvalitetsmålen, Sweco Strategy AB,

10 Uppdragets delar resultat och slutsatser Regeringsuppdraget består i tre delar; att uppdatera och fördjupa skolmaterialet på miljömål.se, se till att materialet kopplar till relevanta styrdokument och att öka kännedomen hos grundskolelärare om att materialet finns. Uppdatera och fördjupa skolmaterialet på miljömål.se Ett helt nytt innehåll har tagits fram för skolsidorna på miljömål.se Materialet har utformats som lektionsupplägg, med ett upplägg för varje miljökvalitetsmål respektive ett vardera för generationsmålet och miljömålssystemet. Lektionsuppläggen är åldersanpassade, elva av dem riktar sig till äldre elever i årkurserna 7-9 och sju till yngre elever i årskurserna 4-6. Lektionsuppläggen har publicerats både på miljömålsportalen och på stiftelsen Håll Sverige Rents webbplats. En viktig praktisk detalj är att materialet går att ladda ned som PDF-fil och skriva ut, något som efterfrågas både av lärare inom HSR:s Grön Flagg-nätverk och av de lärare som deltog i skolundersökningen. Webbadresser: Lektionsuppläggen innehåller: lärarinstruktioner och presentation av lektionsupplägget elevblad med olika typer av uppgifter för eleverna; t.ex. praktiska övningar, exkursioner, diskussioner, debatter, rollspel, argumenterande texter, sagor och kortfilmer ett avsnitt som visar på kopplingarna till läroplanen för den aktuella uppgiften och miljömålet Centralt innehåll i läroplanen som anknyter till uppgiften introduktion om Miljömålen i klassrummet: läs, lär, prata, agera!, som bl.a. tar upp hur barn och unga berörs av miljömålen och möjligheterna till samarbete över ämnesgränserna. en beskrivande text Målet i korthet som ger bakgrundskunskap om miljömålet för lärarna 10

11 Följande lektionsupplägg har tagits fram: Miljökvalitetsmål Tema Årskurs Begränsad klimatpåverkan Vår klimatsmarta festmåltid 7-9 Frisk luft Undersök det osynliga 4-6 Bara naturlig försurning Vad har hänt med sjön? 7-9 Giftfri miljö Farliga ämnen i vår vardag 7-9 Skyddande ozonskikt Ozon vad gör det? 7-9 Säker strålmiljö I jakten på en snygg bränna 7-9 Ingen övergödning Östersjön ett hav i kris 7-9 Levande sjöar och vattendrag Mångfalden i sjön 4-6 Grundvatten av god kvalitet Rent vatten, tack! 4-6 Hav i balans samt levande Klassen skriver en "Rädda havet"- 4-6 kust och skärgård saga Myllrande våtmarker Behöver vi våtmarker? 7-9 Levande skogar Behöver vi skogen? 7-9 Ett rikt odlingslandskap Tack för maten, naturen! 4-6 Storslagen fjällmiljö Rollspel om fjällen 7-9 God bebyggd miljö "Det här är vårt kvarter - om vi får 7-9 bestämma! " Ett rikt växt- och djurliv Faller en, faller alla? 4-6 Generationsmålet Tusen år i ett växthus 7-9 Sveriges miljömål Varför behövs miljömålen? 7-9 Ämneskopplingar i lektionsuppläggen: Tema Vår klimatsmarta festmåltid Undersök det osynliga Vad har hänt med sjön? Farliga ämnen i vår vardag Ozon vad gör det? I jakten på en snygg bränna Östersjön ett hav i kris Mångfalden i sjön Rent vatten, tack! Klassen skriver en "Rädda havet"-saga Skolämne uppgiftens koppling till centralt innehåll i läroplanen Fysik, geografi, kemi, hem- och konsumentkunskap Biologi, geografi Kemi, biologi Kemi, biologi, hem- och konsumentkunskap Biologi, kemi och fysik Fysik, svenska, samhällskunskap, biologi Biologi Biologi Geografi, biologi och teknik Biologi, svenska, hem- och konsumentkunskap 11

12 Behöver vi våtmarker? Behöver vi skogen? Tack för maten, naturen! Rollspel om fjällen Det här är vårt kvarter om vi får bestämma! Faller en, faller alla? Tusen år i ett växthus Varför behövs miljömålen? Biologi, geografi Biologi Biologi, geografi Biologi, geografi, samhällskunskap och svenska Samhällskunskap, biolog, bild, svenska Biologi Biologi, kemi och geografi Biologi, samhällskunskap Skolmaterialets koppling till relevanta styrdokument Hållbar utveckling har beröringspunkter med ett brett spektrum av ämnesområden och är ofta tvärvetenskaplig till sin natur. Arbetet med miljöfrågor och hållbar utveckling inom ramen för grundskolans ofta strikt ämnesindelade organisation beskrivs av många lärare (som deltog i undersökningen) som en utmaning. Kunskapen om miljökvalitetsmålen, generationsmålet och miljömålssystemet är varierad och har ett starkt samband med vilket engagemang den egna skolan och huvudmannen har i de aktuella frågorna. De lärare som Sweco intervjuat beskriver att undervisning i miljöfrågor och hållbar utveckling utgår från läroplanen. Kopplingen mellan den egna miljöundervisningen och hållbar utveckling och/eller miljömålsystemet är dock frånvarande eller i bästa fall osystematisk. På direkta frågor framgår det att det primärt handlar om bristande kunskap och att det av olika anledningar inte är prioriterat. Miljömålskopplingar lyfts fram i lektionsupplägg och översiktsmatris För att göra det lättare för lärarna att ta upp miljömålen i undervisningen finns det i alla lektionsupplägg som tagits fram ett avsnitt som beskriver vilket avsnitt i läroplanen som uppgiften kopplar till. Att göra det tydligt att det finns täckning i de styrande dokumenten för att ta upp miljömålen är en viktig insats för att skapa utrymme i undervisningen, där konkurrensen om vad som ska rymmas ofta är hård. För att ge en översikt har en matris tagits fram som kopplar formuleringarna i Lgr 11 till de respektive miljömålen: Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. Matrisen har publicerats på miljömål.se. och finns i pm:ets bilaga 2. Översiktsmatrisen innehåller: Övergripande mål och riktlinjer, kapitel 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11), med inriktning på miljö Kopplingar till de 16 miljökvalitetsmålen och det centrala innehållet i kursplanerna -Lgr 11, sorterat på skolämne och årskurs 12

13 Öka kännedomen hos grundskolelärare om att materialet finns En viktig del i uppdraget är att öka kännedomen hos grundskolelärare om att det finns undervisningsmaterial om miljömålen att tillgå. Strategin för att öka kännedomen om materialet baserar sig på att använda väl etablerade kanaler och kontaktnät för lärare, snarare än att försöka lansera Naturvårdsverket som avsändare. Tillvägagångssättet stöds av resultaten i lärarundersökningen, där ingen av de intervjuade lärarna kände till det stödmaterial som fanns tillgängligt på miljömål.se:s sidor vid intervjutillfället. Huvuddelen av kommunikations- och informationsinsatser respektive spridningen av lektionsuppläggen om miljömålen har därför genomförts av Håll Sverige Rent, med kompletterande insatser av Naturvårdsverket i befintliga kanaler som nyhetsbrevet Miljömålsnytt med ca prenumeranter, webbplatserna miljömål.se och naturvardsverket.se. En grundpelare i det fortsatta arbetet med att göra materialet känt är att det kommer att ingå i det material som används av skolorna inom HSR:s Grön Flagg-nätverk, med ca deltagande skolor och förskolor. Lanseringen av det nya materialet på miljömål.se och HSR.se genomfördes 27 november 2014, men redan innan dess hade materialet börjat presenteras för lärare vid olika tillfällen. Nedan återges några av de aktiviteter som genomförts för att sprida materialet till dags dato (början av december 2014). Arbetet med att göra materialet känt fortsätter kontinuerligt framöver, bl.a. inom ramen för Grön Flaggarbetet. INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSAKTIVITETER Skolforum Till Skolforum den oktober 2014 trycktes tre av lektionsuppläggen upp i 300 exemplar styck. Dessa delades ut och projektet kommunicerade till de lärare som besökte montern. Trafiken i montern var extremt hög (7 050 personer besökte mässan) och intresset för exemplen var stort. HSR hade också två presentationer på scener i mässhallen där miljömålsuppläggen presenterades. Utbildningar Håll Sverige Rent har under hösten 2014, sedan lektionsuppläggen var klara, medverkat i eller arrangerat totalt åtta utbildningar. Sammanlagt har ca 300 pedagoger deltagit. Under dessa utbildningar har HSR presenterat projektet och deltagarna har fått möjlighet att plocka med sig utskrivna exemplar av lektionsuppläggen. Under årets Håll Sverige Rent-konferens på Skansen (19 nov.) kommunicerades projektet under eftermiddagens skolspår där pedagoger, skolledare, miljöstrateger, miljösamordnare och politiker deltog. Nyhetsbrev Ett nyhetsbrev med information om de nya lektionsuppläggen om miljömålen skickades till Håll Sverige Rents nätverk i skolan, med över mottagare. 13

14 Även de ca 2000 kontaktpolitikerna inom Grön Flagg har fått information om arbetet med miljömålen i ett särskilt nyhetsbrev. Kommunikation via Grön Flagg-verksamheternas egna sidor Rutor/puffar med bild och text ligger uppe på Grön Flagg-användarnas Mina sidor där skolor och förskolor med Grön Flagg loggar in sig regelbundet för att rapportera. Annonser På Lektion.se (med medlemmar och unika besökare i veckan) finns ett sponsrat lektionsupplägg som beskriver ett av miljömålsuppläggen och som länkar till HSR:s webbplats, där alla upplägg finns. En banner på förstasidan på lektion.se med info om målen kommer upp under vecka 49. Materialet kommer att ligga uppe under december till februari PR Den 27 november 2014 lanserades materialet om miljömålen och ett pressmeddelande gick ut via HSR. Kontaktpersoner för skolfrågor (HSR) och miljömålsarbetet (Naturvårdsverket) angavs. Tidningen Skolvärlden (ca läsare) lyfte nyheten i sin digitala utgåva. Information gick också ut via ett nyhetsbrev från Naturvårdsverket och Skolverket puffade för materialet via sociala medier. HSR:s webbplats En stor puff ligger sedan lanseringen på Håll Sverige Rents startsida som tipsar om det nya materialet. Lektionsuppläggen ligger på en egen sida: De finns också i Håll Sverige Rents exempelsamling som lanserats under november 2014 och där PR-arbetet kommer fortgå de närmaste två månaderna med annonser m.m. Innan årsskiftet kommer exempelsamlingen att finnas som ett sammanhängande material (häfte i PDF) under sidan material för skola och förskola (www.hsr.se/pedagogisktmaterial; en av HSR:s mest besökta sidor). Sociala medier Vecka 49 lanserade HSR en Facebook-sida som riktar sig till pedagoger och som ska innehålla ämnen som rör hållbar utveckling. Här kommer lektionsuppläggen spridas. Samma vecka lanserades även en Facebook-grupp för pedagoger som jobbar med Grön Flagg och här kommer information läggas upp om miljömålsmaterialet. Under vecka 49 presenterades materialet också på Skolverkets Facebook-sida under v. 49. Sidan har följare. Grön Flagg Håll Sverige Rent ger daglig återkoppling till skolor på deras Grön Flagg-arbete genom handlingsplaner och rapporter samt via telefon och här ger vi information och en uppmaning att arbeta med miljömålen inom Grön Flagg. Information om 14

15 lektionsuppläggen kommer att skickas till Grön Flagg-samordnare (ca 40 stycken i hela Sverige, alltifrån miljösamordnare till naturskolor, som stöttar skolor att arbeta med miljöfrågor och Grön Flagg) samt de kommunkontakter HSR har tät dialog med genom kampanjen Skräpplockardagarna. 15

16 Källförteckning Att lära för hållbar utveckling, SOU 2004:104. Kommittén för utbildning för hållbar utveckling, 2004 De svenska miljömålen en introduktion. Naturvårdsverket, 2012 Hållbar utveckling i skolan var god dröj. Naturskyddsföreningen, 2014 Lärares syn på stödmaterial till grundskolan om miljömålssystemet och miljökvalitetsmålen, Sweco Strategy AB, 2014 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Skolverket Miljömålen - Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2014 Naturvårdsverket Redovisning av uppdrag gällande Skolverkets roll avseende uppfyllandet av generationsmålet, miljökvalitetsmålen samt ytterligare integrering i myndighetens kärnverksamhet, Skolverket Regeringens skrivelse 2013/14:145, Svenska miljömål visar vägen! Webbplatser: 16

17 Bilagor Bilaga 1. Lärares syn på stödmaterial till grundskolan om miljömålssystemet och miljökvalitetsmålen, Sweco Strategy AB, 2014 Bilaga 2. Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Översiktsmatris. Källa: Skolverket. Bilaga 3. Framtidsfrågor i klassrummet. 18 lektionsupplägg om de svenska miljömålen. Håll Sverige Rent. 17

Grafisk manual för Sveriges miljömål

Grafisk manual för Sveriges miljömål Grafisk manual för Sveriges miljömål GRAFISK MANUAL MILJÖMÅLEN, VERSION 1, SID 1 Det ska vara lätt för alla att kommunicera Sveriges miljömål! Många företag och myndigheter kommunicerar Sveriges miljömål,

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Turism, vindkraftverk, gruvindustri eller renskötsel? Vad händer i fjällen om eleverna får bestämma? Genom ett rollspel får eleverna kunskap om fjällens storslagna

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Miljömål och indikatorer

Miljömål och indikatorer Miljömål och indikatorer Bernt Röndell Karin Öberg Bernt.rondell@naturvardsverket.se Karin.oberg@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se www.miljomal.nu Samhälle & Miljömål / Miljöindikatorer www.eea.eu.int

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Kvalificering. Final. Anmälan. Vinster 1:an 10.000:- 2:an 5.000:- 3:an 3.000:- 4:an 2.000:-

Kvalificering. Final. Anmälan. Vinster 1:an 10.000:- 2:an 5.000:- 3:an 3.000:- 4:an 2.000:- SKOGENS MÄSTARE Vilka blir årets Skogens mästare?! Vi vill veta vem som kan mest om skog, både teoretiskt och praktiskt! Är din klass redo att anta utmaningen? Skogens mästare är en tävling som riktar

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram SLUTRAPPORT 2010-07-12 Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen 205 15 Malmö Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram Projektets namn: Naturvårdsprogram Kontaktperson på kommunen:

Läs mer

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora BILAGA 2 2005-03-14 Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora Miljöförbundet Blekinge Väst ansöker om bidrag med 60 000 kronor för Blekinges Flora enligt beskrivning nedan. Projektets

Läs mer

Måltidspedagogik i vardagen

Måltidspedagogik i vardagen Hanna Sepp, FD Måltidspedagogik i vardagen Upplägg Folkhälsomål Miljökvalitetsmål Läroplan & allmänna råd för pedagogisk omsorg Känt Gott 1 Folkhälsomål 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser Bilaga till presentation på konferensen Fokus Miljörätt den 6 december 2012 av Pernilla Strid

Läs mer

Uppdrag: Östersjön mår dåligt. Antar ni uppdraget och försöker rädda den? Rädda Östersjön! Lärarhandledning

Uppdrag: Östersjön mår dåligt. Antar ni uppdraget och försöker rädda den? Rädda Östersjön! Lärarhandledning Östersjön mår dåligt. Antar ni uppdraget och försöker rädda den? Uppdrag: Rädda Östersjön! Lärarhandledning Hur kan du och dina elever bidra till en friskare Östersjö? Hav i balans Giftri miljö Ingen övergödning

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) F 4.2 VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN 2014 1 INLEDNING Nämndsplanen är grundad på dokumentet Övergripande mål och riktlinjer 2011-2014, fastställt av Kommunfullmäktige

Läs mer

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers

Läs mer

MILJÖMÅL: HAV I BALANS SAMT LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD

MILJÖMÅL: HAV I BALANS SAMT LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD MILJÖMÅL: HAV I BALANS SAMT LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD Lektionsupplägg: Klassen skriver en Rädda havet -saga Klassen läser en text om nedskräpning av våra hav och författar sedan en gemensam stafett-saga

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011 Hem- och konsumentkunskap Göteborg 9 november 2011 lärare, didaktiker och experter i referens- och arbetsgrupper Lärare från ca. 30 referensskolor Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Livsmedelsverkets miljösmarta matval Livsmedelsverkets miljösmarta matval Anna-Karin Johansson, Miljöstrateg www.slv.se se e/matomiljo Livsmedelsverket ts vision i Alla känner matgläd dje och mår bra av mat ten. Vi vill dela visionen med

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) F 4.2 VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN 2013 1 INLEDNING Nämndsplanen är grundad på dokumentet Övergripande mål och riktlinjer 2011-2014, fastställt av Kommunfullmäktige

Läs mer

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Dnr KK09/250 Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Beslutad i kommunstyrelsen 2011-XX-XX Beslutad i kommunfullmäktige 2011-XX-XX Förord Alla globala problem är lokala någonstans.

Läs mer

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015 Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola Uppdaterad 2015 I denna skrift ges en kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i förskola, förskoleklass och skola. Syftet

Läs mer

Grön Flagg Stadionparkens förskola

Grön Flagg Stadionparkens förskola Grön Flagg Stadionparkens förskola Handlingsplanen godkänd 2012-04-10 Handlingsplanen godkänd 2012-05-01 Stadionparkens förskola Det demokratiska arbetet och hela skolans eller förskolans delaktighet är

Läs mer

Resultatuppföljning 2014

Resultatuppföljning 2014 Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för 1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling i förskolor och skolor

Lärande för hållbar utveckling i förskolor och skolor Lärande för hållbar utveckling i förskolor och skolor BioFuel Region ett kluster Norra Sverige - världsledande region i omställningen 4ll e5 ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle KNUT- projektet

Läs mer

Sweden Green Building Council

Sweden Green Building Council Sweden Green Building Council 1 Ca 215 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Vad innebär miljöcertifiering av byggnader? Byggnadens prestanda jämförs med mätbara kriterier skalan är poäng

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Fr o m 2011-07-01 2011-01-28 Sida 1 Innehållsförteckning Elev och föräldrainflytande... 2 Förskolechefs, rektors ansvar... 2

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader Miljöcertifiering av byggnader Evelina Strandfeldt Sweden Green Building Council 1 240 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Sweden Green Building Council Ideell förening för företag i bygg-

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Förskolechefen och rektorn

Förskolechefen och rektorn Juridisk vägledning Reviderad augusti 2013 Mer om Förskolechefen och rektorn Bestämmelser om förskolechef och rektor finns i skollagen. En förskolechef eller rektor får vara det för flera förskole- respektive

Läs mer

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Vision Krokoms framgångsrika skolor utmanar och formar framtiden Inledning Krokoms kommun har gjort medvetna satsningar under årens

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

Max18skolan Gymnasiet. Hälsa

Max18skolan Gymnasiet. Hälsa Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom

Läs mer

Handlingsplan Lärande för hållbar utveckling

Handlingsplan Lärande för hållbar utveckling Handlingsplan Lärande för hållbar utveckling för- och grundskolan i Umeå, ht 2013-vt 2015 Mål enligt beslutad uppdragsplan av FGN - Lärande för hållbar utveckling ska genomsyra all verksamhet. - Alla enheter

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 21 november 2013. SFS 2013:924 Utkom från trycket den 29 november 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Miljötillståndet i Bottniska viken Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Hur mår havet? BSEP 122 EU Vattendirektivet Havsmiljödirektivet Sveriges 16 miljömål - Begränsad klimatpåverkan

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut ein Skolinspektionen 2014-12-15 Leksands kommun Rektorn vid Siljansnäs skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Siljansnäs skola i Leksands kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13 2015 Matte i πteå Piteå kommun 2015-02-13 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Försämringen märks i att andelen elever som uppnår det lägsta betyget ökar och

Läs mer

Grön Flagg skapar handlingskompetens och framtidstro genom att

Grön Flagg skapar handlingskompetens och framtidstro genom att Grön Flagg Är en del av ett internationellt nätverk Eco-Schools, som finns i 47 länder Startade 1996 i Sverige Grön Flagg-nätverket består av mer än 2000 skolor och förskolor! Grön Flagg skapar handlingskompetens

Läs mer

- Elbussar på Orust- Varför, hur och när?

- Elbussar på Orust- Varför, hur och när? - Elbussar på Orust- Varför, hur och när? Sveriges Miljömål Generationsmålet Presentationsmaterial och diskussionsnoteringar från möte i Kajutan 24 september 20 Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Medverkande Miljöprogramberedningen Sofia Nilsson (C), ordförande Magnus Nilsson (KD), 1:e vice ordförande Mikael

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

Energimyndigheten som aktör inom utbildningssektorn

Energimyndigheten som aktör inom utbildningssektorn Energimyndigheten som aktör inom utbildningssektorn Morgan Dahlman Projektledare Avdelningen för energieffektivisering Enheten samhälle och transporter Innehåll: 1. Energieffektivisering, styrmedel, information,

Läs mer

BRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet

BRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet Vad är BRUK? BRUK bedömning reflektion utveckling kvalitet BRUK är ett verktyg för självskattning av kvaliteten i samtliga läroplansstyrda verksamhetsformer. BRUK är en del av det systematiska kvalitetsarbetet.

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 26 Sammanfattning IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN Författare: CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Copyright: Upphovsrätten tillkommer KK-stiftelsen. Materialet

Läs mer

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande med Skogen i Skolan NYFIKENHET TEKNIK Motivation tävling livsmedel SKOG MILJÖ Hälsa framtiden friluftsliv Drivkrafter innovationer Entreprenörskap kreativitet

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket Paula Caleca Costa Hallberg paula.hallberg@skolverket.se Skolverket Utvecklingsavdelningen Enheten för kvalitetsutveckling 1 Regeringsuppdraget Tre nivåer Skollagen SFS 2010:800 Stödmaterial 2 Regeringsuppdrag

Läs mer

IT-strategi. Essviks skola 2015

IT-strategi. Essviks skola 2015 IT-strategi Essviks skola 2015 Vision och mål Vision På Essviks skola ska alla elever ha möjlighet att använda digitala verktyg för ett livslångt och lustfyllt lärande. Inför framtiden ska eleverna kunna

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE

Läs mer

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning EN BÄTTRE VÄRLD Lärarhandledning 2 3 DET HÄR ÄR VÄRLDSKOLL Undersökningar som gjorts de senaste åren visar att vi svenskar har en pessimistisk syn på utvecklingen i världen. Vi känner inte till all utveckling

Läs mer

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning EN BÄTTRE VÄRLD Lärarhandledning 2 VÄRLDSKOLL Lärarhandledning DET HÄR ÄR VÄRLDSKOLL Undersökningar som gjorts de senaste åren visar att vi svenskar har en pessimistisk syn på utvecklingen i världen. Vi

Läs mer

Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014

Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014 Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014 Internationalisering i lärarutbildningen Skälen till att ha en målsättning om hög grad av internationalisering i Linnéuniversitetets lärarutbildning

Läs mer

Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105.

Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105. Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten

Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Totalt 174 lärare har svarat på enkätundersökningen fördelat på

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå

Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå Bättre skola Södra Berget Sundsvall 2015-01-21 Lars Thorin Presentation Lars Thorin 44 år från Bräcke, Jämtland Lärare 1-7 Sv/So/Idr

Läs mer

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 2 Det här är en proposition med förslag till en ny skollag. Det

Läs mer

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1 Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1 Miljöledning i staten 2014 och kommande utmaningar Kristina von Oelreich 2015-09-28

Läs mer

kort sagt Planera med miljömål!

kort sagt Planera med miljömål! Planera med miljömål! kort sagt Nya lokaler för näringslivet, attraktiva och trygga bostadsområden, god tillgång till service, nya vägar och järnvägar och en bibehållen god miljö, hur går det ihop? Kan

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

Läget för lärarlegitimationer 2014

Läget för lärarlegitimationer 2014 Läget för lärarlegitimationer 2014 SKL genomförde våren 2014 en enkätundersökning ställd till skolans huvudmän. Den syftar till att följa upp genomförandet av lärarlegitimationsreformen och bland annat

Läs mer

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever Symposium 4 oktober 2012 Anniqa Sandell Ring anniqa.sandell.ring@andrasprak.su.se Arash Hassanpour arash.hassanpour@linkoping.se Innehåll En historisk tillbakablick

Läs mer