Hävning av avtal med L & S Hemservice och Städ AB

Transkript

1 (11) TJÄNSTESKRIVELSE SÄN 2009/157 Social- och äldrenämnden Hävning av avtal med L & S Hemservice och Städ AB Förslag till beslut Social- och äldrenämnden beslutar att häva avtalet med bolaget L & S Hemservice och Städ AB, org.nr , gällande valfrihetssystem för hemtjänst, avlösning och ledsagning från och med den 30 november 2011 då anordnaren inte uppfyller flertalet villkor som enligt avtal krävs för att vara godkänd i Nacka kommun. Sammanfattning Hemtjänstanordnaren L & S Hemservice och Städ AB tilldelades en varning i maj 2011 då vissa brister i verksamheten hade framkommit. En fördjupad granskning efterföljde som har visat på ytterligare brister som strider mot Nacka kommuns avtal för anordnare av hemtjänst, avlösning och ledsagning: - L & S står utan en godkänd verksamhetsansvarig sedan den 24 april Enbart 24 % av totala antalet årsarbetare når upp till kravet på utbildning som ställs på en majoritet av personalen. - Bristfälliga rutiner för att säkra bemanningen. - Frånvaro av kompetensutveckling. - Omfattande och allvarliga brister i det systematiska kvalitetsarbetet som främst rör ansvar, rutiner och hantering av dokumentation, klagomål och anmälan av allvarliga missförhållanden. Dessa brister rapporterades inte av L & S i Socialtjänstens årliga uppföljning istället angavs felaktiga uppgifter. - Bristfälliga rutiner rörande intern och extern kommunikation och samverkan. - Undermålig hantering av kunders nycklar. Då anordnaren inte uppfyller flertalet villkor som ställs för att vara godkänd anordnare i Nacka kommun bör avtalet med L & S Hemservice och Städ AB hävas. Bristerna är många, de flesta långvariga, och påverkar stora och viktiga delar av verksamheten. Bakgrund Nacka kommun utfärdade den 6 maj 2011 en varning till hemtjänstanordnaren L & S Hemservice och Städ AB (org.nr ) på grund av brister i verksamheten. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

2 2 (11) Verksamheten hade brustit i villkoren som rör verksamhetsansvar, dokumentation samt uppföljning (se bilaga 1). I samband med varningen fattade kommunen beslut om att genomföra en fördjupad granskning av L & S Hemservice och Städ. Granskningen omfattar två besök på bolagets kontor, samt 05-17, då bolagets styrelse närvarade och intervjuades. Under besöken granskades även verksamhetens dokumentation, rutiner samt nyckelförvaring/hantering. Ytterligare ett möte med styrelsen tog plats då brister som framkommit presenterades, och som bemöttes av styrelsen. Vidare har intervjuer genomförts med fem anställda, slumpmässigt utvalda, och information har inhämtats från biståndshandläggare som samarbetar med L & S. L & S har i många år varit verksamma i kommunen som hemtjänstanordnare och har sedan avtal enligt Lagen om valfrihetssystem. Företaget utför både hemtjänst, avlösning och ledsagning och har 45 kunder. L & S har genom avtalet åtagit sig att utföra sin verksamhet i enlighet med de villkor och tillämpningsanvisningar som framgår av kravspecifikationen. Granskningen har visat att flera villkor inte uppfylls. Bolagets ledning och dess ansvar L & S är ett privat aktiebolag utan en VD. Detta innebär att styrelsen har kvar det ansvar som annars hade övergått på VD. Styrelsen består av en styrelseledamot, Benita Laaja, samt en styrelsesuppleant, Mikael Iinatti. Aktierna ägs av styrelseledamoten och styrelsesuppleanten. Både styrelseledamoten och suppleanten är anställda av bolaget och arbetar i detta. All beslutanderätt i bolaget ligger således samlad hos styrelseledamoten och suppleanten. Det är bolaget som sådant, som juridisk person, som ansvarar gentemot kommunen för att avtalet följs. Bolaget har hävdat att den huvudsakliga orsaken till den bristande efterlevnaden av avtalet beror på personalsituationen och då närmare bestämt verksamhetsansvarige. Men bolagets organisation, ledning och personal är interna frågor som ligger utanför kommunens ansvarsområde och som bolaget självt svarar för. Skulle någon anställd missköta sitt arbete är detta en fråga mellan bolagets styrelse och den anställde. Det är styrelsen som ansvarar utåt, inför kommunen, för bolagets verksamhet. En viktig uppgift för styrelsen är att se till att det finns effektiva system för uppföljning och kontroll av bolagets verksamhet. Genom att styrelseledamoten och suppleanten själva arbetar i bolaget har de stora möjligheter att fullgöra denna uppgift, inte bara genom rutiner för uppföljning, utan även pga. den insyn de som anställda har i bolagets verksamhet. Om någon annan anställd skulle missköta sitt arbete bör styrelseledamoten och suppleanten därför snabbt kunna åtgärda detta och förebygga att problemet återkommer. Enligt granskningen är det emellertid fråga om ett stort antal brister som funnits under lång tid.

3 3 (11) Problemen borde därför ha uppmärksammats av styrelsen i dess uppföljningsarbete och åtgärdats. Detta särskilt som styrelseledamoten och suppleanten själva arbetar i bolaget. Brister i verksamheten - brott mot avtal Personal Verksamhetsansvarig Den som utövar den dagliga ledningen av verksamheten ska enligt villkoren ha för arbetsuppgifterna och verksamhetens inriktning adekvat kompetens. Adekvat kompetens innebär bland annat att den verksamhetsansvarige ska ha minst två års eftergymnasial vård- och omsorgsutbildning. Vid brist blir påföljden varning och/eller. L & S senaste verksamhetsansvarige var anställd från september 2010 och avslutade sin tjänst den 24 april Företaget står nu utan en av kommunen godkänd verksamhetsansvarig. Styrelseledamoten ansökte den 28 april 2011 om dispens från villkoren vad gäller krav på den som utövar den dagliga ledningen, då hon själv önskade bli godkänd verksamhetsansvarig. Vederbörande uppnår dock inte utbildningskravet och kommunen gav inte dispens. Den 22 juni meddelade suppleanten att bolaget anställt en ny verksamhetsansvarig från och med den 1 juli Bolaget har dock inte lämnat in en ändringsansökan till kommunen trots påminnelse om detta, varvid den nye verksamhetsansvarige inte är godkänd enligt villkoren. Vad gäller verksamhetsansvariges roll och ansvar i bolaget uppgav styrelsen vid intervju att ansvaret i huvudsak innebär att se till att kunderna får de insatser de ska ha, ansvara för om något måste åtgärdas hos kunden samt dokumentation. Verksamhetsansvarige har inte ansvar för bolagets ekonomi eller schemaläggning. Vid intervjuer med personalen framkom information från flera av dem att förre verksamhetsansvarige var mycket ute hos kunderna och utförde insatser, och att vederbörande därför inte hann med arbetet som verksamhetsansvarig. De menade att på detta vis var det omöjligt för verksamhetsansvarige att ta ansvar för den dagliga ledningen. Utbildningsnivå Villkoren och tillämpningsanvisningarna anger att det ska senast när verksamheten startar finnas personal i sådan omfattning och med relevant utbildning och erfarenhet att statliga och/eller kommunala mål för verksamheten kan nås Relevant utbildning för personal innebär att majoriteten av den personal som utför omvårdnad ska ha yrkesförberedande utbildning, dvs. genomgången vårdlinje, social service linje, omvårdnadsprogrammet i gymnasieskolan eller minst 900 gymnasiepoäng i karaktärsämnen inom KOMVUX. Vid brist blir påföljden varning och/eller.

4 4 (11) Enligt den förteckning över personal L & S inlämnat i samband med granskningen har företaget 12,5 årsarbetare, inkl. styrelseledamoten och suppleanten (tot. 19 personer). Enbart 24 % av årsarbetare uppnår utbildning enligt villkorens definition av vad som är relevant utbildning för personal som utför omvårdnad. En av dessa är styrelseledamoten som inte förlägger hela sin tjänst på omvårdnadsarbete. L & S har uppgivit att de inte har personal anställd som enbart utför serviceinsatser utan alla utför även omvårdnad. L & S ligger därmed långt under det krav som kommunen ställer. Bemanning Ledningssystemet har en skyldighet att säkerställa att det finns rutiner för att fortlöpande kontrollera att det finns den bemanning som behövs för att utföra socialtjänstens uppdrag (SOFS 2006:11 4 kap 5 ). Brister i denna rutin, då verksamheten tillfälligt lämnades utan ledning, var del av den varning som utfärdades till L & S i maj 2011 (se bil. 1). Styrelsen menar att samtliga anställda är fast anställda, även de som går på timmar. De har uppgivit att de arbetar under lika villkor. Vad gäller bemanning och schemaläggning skickar styrelsen helgschema till personalen på torsdagar och veckoschema på fredagar. På frågan om nödvändigheten med att ha ett helt nytt schema varje vecka svarar styrelsen att kunderna har så många nya önskemål som ändrade inköpsdagar, inställda insatser etc. För att tillmötesgå kunderna så görs ett nytt schema varje vecka. Styrelsen menar att de samtidigt försöker ge kunderna samma personal i största möjligaste mån. I intervjuer med personalen lyfte ett par av dem fram att de får sitt schema med alltför kort varsel. De beskrev att de anställda kan få sms kvällen innan de förväntas jobba. Detta kan hända även vid tillfällen då en timanställd uttryckt att hon/han inte kan jobba. Suppleanten uppger å andra sidan att de anställda får inkomma med ett önskeschema som styrelsen tar hänsyn till i schemaläggningen. Styrelsen har informerat att personalen sjukanmäler sig till dem och att de själva träder in vid sjukdom. Flera av personalen tog dock upp sjukanmälningar som ett problem och menade att de anställda har svårt att sjukanmäla sig, eller anmäla VAB, till styrelsen då de inte svarar i telefon eller på meddelanden. Det händer att personalen löser situationen sinsemellan, och hoppar in för varandra. Personalens ovan uppgifter visar på att styrelsen förlitar sig på att personalen i alla lägen ställer upp och kan rycka in på kort varsel. En slags lojalitet från personalen blir då avgörande för att säkerställa bemanningen. Att personalen kan ha svårigheter att sjukanmäla sig är allvarligt och kan innebära en stor risk för säkerställandet av bemanning och utförandet av insatser.

5 5 (11) Personalomsättning Enligt inlämnade uppgifter var personalomsättningen 28% under Styrelsen menar att detta inte beror på missnöje utan personliga skäl såsom studier och flytt. Kompetensutveckling Villkoren hänvisar till SOFS 2006:11 4 kap 5 - Ledningssystemet skall säkerställa att det finns rutiner för att fortlöpande kontrollera att 3. personalen ges förutsättningar för fortlöpande kompetensutveckling som svarar mot verksamhetens behov och kunskapsutveckling inom verksamhetsområdet. Styrelsen har uppgivit att de inte har tagit tag i frågan om kompetensutveckling. Det finns ingen kompetensutvecklingsplan för personalen, och de har inte erbjudits kurser eller dylikt. Systematiskt kvalitetsarbete och dokumentation Kraven på det systematiska kvalitetsarbetet och dokumentation regleras i villkoren. Här anges bland annat att anordnaren ska vara förtrogen med och följa inom området gällande lagar, förordningar och föreskrifter som gäller för verksamhet som omfattas av valfrihetssystemet. Här avses bl.a. socialtjänstlagen och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd 2006:5 samt 2006:11. Vid brist blir påföljden varning och/eller. Vidare specificerar villkoren att anordnaren ska: 1. rapportera allvarliga klagomål, fel, brister och avvikelser till socialtjänsten. Vid brist blir påföljden varning och/eller. 2. ha rutiner för hantering av synpunkter, klagomål, fel, brister och avvikelser. Vid brist blir påföljden varning. 3. ha rutiner som säkerställer att personalen har kunskap om och iakttar sekretess och bestämmelser i lag om dokumentation och skyldighet att anmäla missförhållanden. Vid brist blir påföljden varning. Granskningen har funnit att L & S har omfattande och allvarliga brister i det systematiska kvalitetsarbetet. L & S rapporterade inte dessa brister till Socialtjänsten i den årliga uppföljningen av anordnarnas kvalitetsarbete via en enkätundersökning. För undersökningen år 2010 uppgav L & S styrelse följande uppgifter som under granskningen visade sig vara felaktiga: Samtliga kunder har genomförandeplaner Åtta punkter som anger innehållet i genomförandeplanerna Samtliga kunder har en löpande social journal enligt SOFS 2006:5 Rutiner finns för hur den löpande sociala journalen ska vara tillgänglig för den enskilde eller dennes företrädare.

6 6 (11) Skriftliga rutiner finns för hur synpunkter och klagomål ska sammanställas och hur erfarenheter ska användas i verksamheten Skriftliga rutiner finns för hur synpunkter och klagomål ska dokumenteras och åtgärdas Skriftliga rutiner finns för hur enskilda kan lämna synpunkter och klagomål. Skriftliga rutiner finns för anmälan om allvarliga missförhållanden enligt SoL 14 kap. 2 Lex Sarah. Dessa rutiner är kända av personalen genom att information ges vid introduktion, rutinen finns i en pärm samt att en genomgång görs minst en gång årligen. För att ta reda på hur brukare och andra intressenter uppfattar verksamhetens kvalitet har L&S gjort utvärderande intervjuer eller telefonintervjuer samt regelbundna protokollförda gruppmöten med berörda brukare. Skriftliga rutiner Vid granskningen kunde inte L & S styrelse uppvisa ovan skriftliga rutiner. Styrelsen uppgav att de aldrig haft dessa rutiner med undantag för anmälan om allvarliga missförhållanden enl. SoL 14 kap. 2 Lex Sarah. Denna rutin ska vara en följd av att Arbetsmiljöverket gjorde en granskning av bolaget för ett par år sedan. Styrelsen har ombetts att inkomma med den skriftliga rutinen, men har inte gjort detta. Styrelsen har informerat att kunderna ringer till dem eller meddelar personalen vid klagomål. Det finns dock ingen rutin för hur man hanterar klagomålen. Styrelsen ringer till kunden för att kontrollera att allt är bra och bland skrivs klagomålet ner i en anteckningsbok som finns på kontoret. Styrelseledamoten säger att hon har det mesta i huvudet. För övrigt menar hon att det inte finns särskilt många klagomål. Social journal Enligt villkoren ska anordnaren ha rutiner som säkerställer att personalen har kunskap om bestämmelser i lag om dokumentation. Socialtjänstlagen 11 kap. 5 anger att handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av beslut om stödinsatser, vård och behandling skall dokumenteras. Dokumentationen skall utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse. Handlingar som rör enskildas personliga förhållanden skall förvaras så att obehöriga inte får tillgång till dem.. Dessa bestämmelser gäller även i tillämpliga delar i enskild verksamhet som står under Socialstyrelsens tillsyn enligt SoL 7 kap 3. Genomförandet ska enligt villkorens tillämpningsanvisningar dokumenteras fortlöpande i en social journal. Av journalen ska det bl.a. framgå förändrade behov, händelser som medför att insatsen inte har kunnat genomföras, klagomål av större vikt. Vidare ska handlingar som rör enskilda hållas ordnade på ett sådant sätt att det enkelt och överskådligt går att följa och granska genomförandet av en insats (SOFS 2006:5 4 kap 6 ).

7 7 (11) Det framkom av granskningen att styrelsen inte kände till sitt ansvar vad gäller dokumentation. Verksamheten har heller inga rutiner som säkerställer att personalen har de kunskaper de är skyldiga att ha om dokumentation. Handlingar och anteckningar om den enskilde förvaras okontrollerat och öppet på olika ställen i ett till största delen obemannat kontor. Det finns inga personakter eller annat system som gör det möjligt att enkelt och överskådligt följa genomförandet av insatser. Genomförandet dokumenteras inte i en social journal utan personalen gör noteringar om kunder i en anteckningsbok, kallad rapportbok, som ligger öppen på ett bord på kontoret. Boken fungerar som en slags dagbok där inte bara information om kunder överförs till nästa personal som tar vid, utan där finns även meddelanden personalen sinsemellan som inte är relaterat till kund, samt information till och från ledningen/styrelsen gällande alla möjliga frågor. I intervjuerna med personalen uppgav dessa att de skriver i rapportboken gällande kund vid avvikelser, klagomål eller andra händelser såsom avbokningar eller läkarbesök. I samtal med styrelsen framkom det att det inte finns någon som ansvarar för att se till att viktig information gällande kund och insatser hålls samman. Det finns heller ingen som ansvarar för hur och var rapportböckerna förvaras när de är fulltecknade. Styrelsen har ingen kontroll utan hänvisar till att personalen städar på kontoret och att de därför inte kan vara säkra på var de placeras. Övrig information gällande kunder, t.ex. nya/förändrade insatser, hamnar på lite olika ställen. Kommunens beställningar faxas hem till styrelseledamotens och suppleantens bostad, och förvaras enligt uppgift från dem i ett kassaskåp i hemmet. Styrelseledamoten uppgav att hon ofta faxar information om t.ex. förändrade insatser till kontoret och då får den personal som råkar vara där ta hand om faxet. Det finns ingen rutin om var informationen ska placeras vidare. Ibland åker styrelseledamoten själv till kontoret för att kopiera upp information och som placeras i personalens postfack eller på ett bord. Personalen får sedan själva ansvara för dokumenten antingen ligger de kvar på bordet, i postfacket eller lägger de dokumenten i sin väska och förvarar dem själva. Det finns även ett par pärmar på kontoret där en del information om kunder och meddelanden till personalen har samlats. L & S hantering av kundinformation och handlingar strider emot ovan lagstiftning - SoL 11 kap 5, samt SOFS 2006:5 4 kap 5 som föreskriver att handlingar som rör enskilda ska förvaras på sådant sätt att endast den person som har legitim anledning att ta del av handlingarna för att fullgöra sina arbetsuppgifter kan få tillgång till dem. Genomförandeplaner Villkorens tillämpningsanvisningar anger att en genomförandeplan ska upprättas tillsammans med kund/närstående med biståndsbeslutet som grund. Dokumentet ska bl.a.

8 8 (11) innehålla målet för insatsen, hur och när insatser ska utföras samt när planen ska följas upp. Genomförandeplanen ska skickas till biståndshandläggaren senast två veckor efter det att anordnaren mottagit beställningen. L & S har omfattande och långvariga brister vad gäller upprättandet av genomförandeplaner. Kommunens enhet Äldre har rapporterat att utav 42 kunder har enbart två aktuella genomförandeplaner. Tolv inaktuella genomförandeplaner har rapporterats från åren Styrelsen har uppgett att de inte kände till kravet på att genomförandeplanen ska skickas till biståndshandläggaren senast två veckor efter mottagen beställning. L & S använde sig av genomförandeplaner för några år sedan men inte längre. Styrelsen säger att de ombad den förre verksamhetsansvarige att ansvara för upprättandet av skriftliga genomförandeplaner tillsammans med befintliga kunder. Vid nya beställningar planerar styrelseledamoten insatserna muntligen tillsammans med den nya kunden. Rutinen är att styrelseledamoten ringer upp kunden och bestämmer tillsammans med vederbörande om när och hur insatserna ska ske. Ibland åker hon med hemtjänstpersonalen på första besöket, ibland åker hon själv. Anhöriga brukar då vara med. L & S kunduppföljning För att ta reda på hur brukare och andra intressenter uppfattar verksamhetens kvalitet har L&S enligt uppgift i den årliga enkätundersökningen gjort utvärderande intervjuer eller telefonintervjuer samt regelbundna protokollförda gruppmöten med berörda brukare. Vid granskningen framkom det dock att det inte utförts någon systematisk kunduppföljning. Istället är det så att styrelseledamoten ibland samtalar med kunderna per telefon och frågar då hur de tycker det går med insatserna. Samverkan och informationsöverföring SOFS 2006:11 4 kap 1 anger att ledningssystemet skall säkerställa att det finns rutiner som tydliggör 1. ansvaret för samarbete, internt och externt, som gäller den enskildes behov av insatser vad avser t.ex. överföring av information,. Under granskningen har information kommit fram som visar på brister i den interna och externa kommunikationen och samverkan. Detta var även en av grunderna till den varning som utfärdades till L & S i maj 2011 (se bil. 1). I intervjuer med personal (fyra) framställdes kommunikationen med styrelseledamoten och suppleanten som ett stort och övergripande problem. De arbetar från det egna hemmet, är

9 9 (11) ibland hos kund och utför insatser, och syns mycket sällan till på verksamhetens kontor. Rapportboken framställs som den huvudsakliga kommunikationsvägen mellan personal och styrelse. Vid ändring hos kund skickar styrelsen fax eller sms. Enligt personalen svarar styrelseledamoten och suppleanten inte i telefon och enbart i undantagsfall ringer de åter. Styrelsen har uppgivit att de främst kommunicerar med personalen via fax, sms och rapportboken, men att de ringer upp om personalen söker dem. L & S har inga personalmöten, vilket försvårar möjligheten att dela information och kunskaper. Styrelsen berättade att personalen förr vid upprepade tillfällen bad om personalmöten. För några år sedan ordnades därför ett möte men styrelsen ansåg att det inte var till någon nytta då inget av vikt kom fram på mötet. Vidare menar suppleanten att det är svårt att få ihop personalmöten. Ovan personal uppgav att det även är ett problem för kunder att nå ledningen/styrelsen att detta är det vanligaste klagomålet. Även kommunens biståndshandläggare som samarbetar med L & S har rapporterat om samma svårigheter både för handläggare och kunder. Under 2010 inkom två specifika klagomål från kunder/anhöriga gällande detta. Styrelsen och personal har uppgivit att verksamheten har en jourtelefon för kunder som personalen ansvarar för. Trygghet och säkerhet Hantering av kunders nycklar Anordnaren ska enligt kommunens villkor ha rutiner för hantering av nycklar till brukarnas bostäder. Vid brist blir påföljden varning och/eller. Styrelsen uppgav att en nyckelkvittens skrivs under tillsammans med kunden när anordnaren tar emot nya nycklar. På L & S kontor hänger sedan kundernas nycklar i ett olåst skåp på väggen. Styrelsen informerade att skåpet är olåst då nyckeln till skåpet ofta försvann förut. Personalen sköter själva hämtning och lämning av nycklar. Nycklarna är märkta med antingen förnamn eller efternamn, förnamn och efternamnets initial, eller efternamn och förnamnets initial. Kroken som nyckeln hänger på är märkt med för- eller efternamn, och i många fall får man kundens hela namn genom att titta på märkningen av kroken och nyckeln. I samma lokal som nycklarna förvaras finns kunduppgifter utlagda på bord, med namn, personnummer, adress, telefonnummer samt schema över veckans kundbesök och vilken personal som besöker vilken kund. Både den intervjuade personalen och styrelsen har vittnat om att anställda ibland inte återlämnar kunders nycklar efter arbetspassets slut. Förutom att det är en felaktig hantering av nycklarna skapar det problem i de fall där en kollega ska utföra nästa arbetspass. Kollegan

10 10 (11) får då söka reda på vem som har nycklarna och arrangera för överlämning. Denna hantering riskerar att försena eller i värsta fall omöjliggöra utförandet av insatser. L & S hantering av kundernas nycklar är långt ifrån en trygg och säker hantering. För en obehörig som vistas, eller tar sig in, på kontoret finns nycklar och all kundinformation lättillgänglig och genom detta utsätts kunderna för onödiga risker. Fotolegitimation Tillämpningsanvisningarna till villkoren anger att Fast anställd personal ska bära fotolegitimation. Vikarier och timanställda ska bära tjänstekort utan foto, som ska uppvisas tillsammans med personlig legitimation. Legitimation och tjänstekort ska bäras väl synliga. I kommunens enkätundersökning för 2010 års uppföljning uppgav L & S att samtlig personal använder och bär sin fotolegitimation synlig. Vid granskningen framkom det dock att personalen inte använder sig av fotolegitimation. Möjligtvis ett par stycken, enligt styrelsen. Styrelsen berättade att de hade planerat att själva trycka upp namnbrickor med foto för längesedan men att det inte ännu blivit av. Slutsats Granskningen av anordnaren L & S har visat på flera allvarliga brister i verksamheten och där följande brott mot villkoren för att vara godkänd anordnare av hemtjänst, avlösning och ledsagning framkommit: Villkor: "Anordnaren ska vara förtrogen med och följa inom området gällande lagar, förordningar och föreskrifter som gäller för verksamhet som omfattas av valfrihetssystemet." "Den som utövar den dagliga ledningen av verksamheten ska ha för arbetsuppgifterna och verksamhetens inriktning adekvat kompetens." "Om anordnaren byter den som ansvarar för den dagliga ledningen av verksamheten ska detta anmälas till socialtjänsten för godkännande av den nya ansvariga enligt ovan." "De ska senast när verksamheten startar finnas personal i sådan omfattning och med relevant utbildning och erfarenhet att statliga och/eller kommunala mål för verksamheten kan nås. " "Anordnaren ska ha rutiner för hantering av nycklar till brukarnas bostäder " "Socialtjänsten ska ha rätt till insyn i verksamheten för uppföljning och utvärdering. I detta ingår att socialtjänsten ska få del av handlingar som socialtjänsten efterfrågar. Anordnaren ska delta i den uppföljning som socialtjänsten genomför." "Anordnaren ska rapportera allvarliga brister... till socialtjänsten." Påföljd vid brist: Varning

11 11 (11) "Anordnaren ska ha rutiner för hantering av synpunkter, klagomål, fel, brister och avvikelser." "Anordnaren ska ha rutiner som säkerställer att personalen har kunskap om och iakttar sekretess och bestämmelser i lag om dokumentation och skyldighet att anmäla missförhållanden." Varning Varning Då L & S inte uppfyller flertalet villkor som ställs för att vara godkänd anordnare i Nacka kommun bör avtalet med L & S Hemservice och Städ AB hävas. Bristerna är många, de flesta långvariga, och påverkar stora och viktiga delar av verksamheten. Åsa Bratt Chef enheten Äldre Lisette Wahlroth Planerare/Utvecklare Bilagor 1. Beslut om varning gällande brister i L & S Hemservice och Städs verksamhet, Kommunicering av utredning, Svar på utredning,