Avtal, enkelt bolag eller samägande?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Avtal, enkelt bolag eller samägande?"

Transkript

1 Institutionen för handelsrätt Department of Commercial Law Handelsrätt C Uppsats VT 2007 Avtal, enkelt bolag eller samägande? En rättsdogmatisk studie med utgångspunkt i en pågående tvist Författare: Charlotte Berneheim Handledare: Bo Westlund

2 Sammanfattning I dagens samhälle ingås ständigt nya avtal och i många fall är parterna inte medvetna om vilken form av samverkan avtalet faktiskt avser. Många avtal är inte rena avtal och kan därför regleras av andra lagområden än AvtL. Enkla bolag är den enklaste formen av bolag och föreligger om två eller flera avtalat om att gemensamt bedriva verksamhet i bolag. Avtalet är nödvändigt men kräver ingen form vilket gör att det kan vara svårt att avgöra huruvida ett enkelt bolag har kommit till stånd och avtalstolkningen får stor betydelse. Ibland kan t.o.m. ett avtal om förvaltningen av egendom leda till att ett enkelt bolag bildas. Dock måste bolagsrekvisiten alltid vara uppfyllda för att ett enkelt bolag skall anses föreligga. Samäganderätten är ett närliggande område vars bestämmelser om förfogande över egendom är intressanta för uppsatsen. Detta på grund av att gemensam egendom kan vara samägd inom det enkla bolaget, bolagsbelastad, eller bara samägd. Ett enkelt bolag kan inte äga några tillgångar vilket medför att de ägs av bolagsmännen, antingen individuellt eller gemensamt. Syftet med uppsatsen är att undersöka riskerna med att omedvetet och oavsiktligt bilda ett enkelt bolag samt redogöra för hur en sådan situation kan undvikas. Samverkan för ett gemensamt ekonomiskt ändamål är en förutsättning för att ett avtal skall kunna tolkas som ett bolagsavtal i ett enkelt bolag. I uppsatsen dras slutsatsen att det finns några metoder för att undvika att ett avtal bildar ett enkelt bolag. Ett alternativ är att avtala om uteslutning av en part från vinst eller förlust vilket medför att den nödvändiga intressegemenskapen urholkas. Dessutom borde avtalet, vid dess tillkomst, noggrant granskas för att se till att bolagsrekvisiten inte kan anses uppfyllda i något avseende. Uppsatsen gör ett försök att lösa en pågående tvist, kallad Tvisten, gällande huruvida ett enkelt bolag har bildats och hur rätten till egendom, i synnerhet hyresavtal, behandlas vid en upplösning av bolaget. Är hyresrätten en bolagsbelastad tillgång bestäms förfogandemöjligheterna av BL vilket innebär att en bolagsman endast med övriga bolagsmäns samtycke får företa åtgärder med den samägda egendomen. Dock kan endast en oinskränkt bolagsbelastad tillgång bli föremål för en likvidation. Övriga gemensamma bolagsbelastade tillgångar påverkas i den mån att samäganderätten består efter bolagets upplösning. SamÄL tillämpas alltså på egendom som inte längre står under BL och egendom som endast är samägd. Detta innebär att varje delägare fritt får företa åtgärder med sin andel i egendomen men vid åtgärder avseende hela egendomen krävs samtycke. Vad gäller Tvisten dras slutsatsen att bolagsrekvisiten inte uppfylls, således föreligger inget enkelt bolag. SamÄL skall tillämpas på förhållandet avseende hyresrätten eftersom avtalet undertecknades av båda parter. I detta fall kan ingen part tvinga den andre att flytta eftersom åtgärder med hela godset kräver samtycke. Många företag delar lokal, därmed förefaller det märkligt om en hyresrätt kan ingå i en likvidation av ett enkelt bolag eftersom ett samarbete avseende lokal vore alldeles för riskabelt. Slutsatsen är att lagarnas tillämpning och således skillnaderna i förfogandemöjligheter är beroende av huruvida egendom omfattas av bolagsavtalet. 1

3 Förkortningslista AD AvtL BD BL HD Arbetsdomstolen Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område Bostadsdomstolen Lag (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag Högsta domstolen Hyreslagen Jordabalken (1970:994), 12 kap NJA Prop. SamÄL Nytt Juridisk Arkiv Proposition Lag (1904:48 s.1) om samäganderätt 2

4 Innehållsförteckning Sammanfattning...1 Förkortningslista...2 Innehållsförteckning Inledning Problemformulering Syfte Avgränsningar Metod Redogörelse för tvisten Avtalet mellan bolagsmännen Grundläggande bestämmelser om avtal Avtalets giltighet och ogiltighet Avtalstolkning Bolagsavtalet Allmänt om handelsbolag, enkla bolag och samägande Rekvisit för bolag Enkla bolag Handelsbolag Samägande Tvisten Handelsbolaget Enkelt bolag mellan verksamheterna Parternas inbördes förhållande BLs dispositiva regler Bolagets tillgångar Bolagsbelastade tillgångar Samägande Avtal om förvaltningen Allmänt Förvärv av egendom Hyresavtal Hyresrätten Förhållandet mellan parterna Bolagets likvidation och upplösning Uppsägning av bolagsavtalet Likvidation Tvisten Konklusioner Diskussion Slutsats...23 Källförteckning

5 1 Inledning 1.1 Problemformulering Avtalsfrihet är ett centralt begrepp inom civilrätten som dock begränsas till stor del av andra regler. Avtal i olika former ligger till grund för samverkan mellan två parter. I dagens samhälle ingås ständigt nya avtal och i många fall är parterna inte medvetna om vilken form av samverkan de faktiskt har ingått. För att ett avtal i sin enklaste form skall komma till stånd krävs att en part avger ett anbud som sedan accepteras av motparten med en accept. 1 Många avtal är inte rena avtal utan finns även reglerade i andra lagområden. 2 Avtal reglerar till exempel parternas förhållande i ett enkelt bolag och samäganderätt till egendom. Enkla bolag är den enklaste formen av bolag och föreligger om två eller flera avtalat om att gemensamt bedriva verksamhet i ett bolag. 3 Avtalet är en nödvändig förutsättning för att ett enkelt bolag skall anses föreligga men detta kan vara helt formlöst eller till och med uppkomma genom konkludenta handlingar. Likaså kan ett förhållande utan formellt avtal anses utgöra ett enkelt bolag med tanke på avsaknaden av formkrav. Således blir avtalstolkningen mycket viktig. Vid tolkningen av avtal brukar ordalagen i det skriftliga avtalet ligga till grund för bedömningen. Avgörande är också den gemensamma partsviljan. Det förefaller orimligt att en skrivelse tillämpas om det är uppenbart att en part inte avsett det som står skrivet som ett resultat av en felskrivning eller missuppfattning. Ett närliggande område till enkla bolag är samäganderätten. Problem brukar uppstå då frågan är om ett förhållande anses utgöra ett enkelt bolag eller om förhållandet avser samäganderätt till egendomen. SamÄL reglerar förhållandet där två eller flera tillsammans är ägare av en fastighet eller lös sak, eller att aktie, obligation eller skuldebrev tillhör två eller flera gemensamt. 4 Ett samäganderättsförhållande anses oftast föreligga då två personer tillsammans äger en båt eller en fastighet som testamenterats till dem för gemensamt bruk. Skulle däremot delägarna före eller efter förvärvet kommit överens om att utöva verksamhet med användning av egendomen, kan förhållandet dem emellan förvandlas till ett enkelt bolag. I dessa fall blir det svårt att avgöra vilken kategori parternas förhållande skall hänföras till men oftast är det viktigaste hur förhållandet sett ut vid avtalets uppkomst. Ibland kan dock rättsförhållandets karaktär vara svår att fastställa då syftet är att delvis reglera parternas brukningsrätt men också delvis att förvärva vinst. 5 Avtalstolkningen är således en synnerligen viktig del i alla samverkansformer. Frågeställning 1 Kan man någonsin vara säker på om och i sådana fall i vilken form ett samarbete föreligger mellan två parter? Finns det något sätt att undvika att ett avtal eller ett samägande betraktas som ett enkelt bolag? Det finns både likheter med och skillnader mellan samägande och enkla bolag. Dessa tar sig uttryck i bland annat förfogandemöjligheterna över egendomen. Vid samäganderätt gäller att 1 Agell & Malmström, 2007, s 91, Agell & Malmström, 2007, s BL 1 kap 1. 4 SamÄL 1 kap 1. 5 Nial, 1992, s 62. 4

6 varje delägare kan förfoga över sin andel i egendomen utan de övrigas samtycke vilket innebär att denne kan sälja sin andel till en annan. Däremot måste delägarna vara ense om varje åtgärd som skall vidtas med det gemensamma godset. Då ett enkelt bolag föreligger krävs samtliga bolagsmäns samtycke i båda fall. Med andra ord får gränsdragningen mellan enkla bolag och samäganderätt stor betydelse vid konflikter mellan parterna. Dock finns inte mycket utrett på detta område och endast ett fåtal fall har behandlats i domstol. Eftersom det knappt finns några normer eller rättsfall som kan fungera som vägledning blir gränsdragningen ännu mer komplicerad. Frågeställning 2 Kan en part, som gemensamt innehar en hyresrätt med en annan part, tvinga denna att flytta ifrån lokalen genom att hävda att hyresrätten ingår i ett enkelt bolag mellan parterna och därmed skall omfattas av en likvidation? 1.2 Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka riskerna med att omedvetet och oavsiktligt bilda ett enkelt bolag och redogöra för hur en sådan situation kan undvikas. Uppsatsen gör även ett försök att lösa en pågående tvist gällande huruvida ett enkelt bolag har bildats och hur rätten till egendom, i synnerhet hyresavtal, behandlas vid en upplösning av bolaget. 1.3 Avgränsningar På grund av begränsningen av uppsatsens omfattning kommer endast de angränsande samarbetsformerna avtal och samägande behandlas. Fokus ligger på avtal utan särskild form eftersom uppsatsen avser att undersöka fall då parterna inte har något uttryckligt inbördes avtal. Handelsbolag behandlas i vissa avseenden eftersom många av reglerna för handelsbolag även gäller för enkla bolag. I slutsatsen och diskussionen kommer dock endast enkla bolag och samäganderätt bli föremål för analys. 1.4 Metod Metoden för denna uppsats är rättsdogmatisk och utgår då från gällande rätt och rättspraxis. Vad gäller Tvisten kommer dokumentation från båda parters advokater bli föremål för diskussion. Dokumentationen, som framkommit genom brevväxling mellan advokaterna, är inte offentlig handling och kan därför inte användas som bilaga till uppsatsen. Ett problem med BL är att majoriteten av de obligationsrättsliga reglerna är dispositiva vilket gör att tolkningen av det grundläggande avtalet får stor betydelse. Det finns inte mycket litteratur på detta område varav många egna synpunkter ryms i den litteratur som finns. Avsaknaden av tillfredsställande mängd litteratur bidrar till att rättspraxis och lagtolkning får stort utrymme. De konsulterade advokaterna har bidragit med vad de anser vara rätt i Tvisten. Dock framhåller de att detta område är en enda stor gråzon vilket gör att en subjektiv bedömning blir nödvändig. Eftersom det inte finns mycket utrett på detta område förs en diskussion 5

7 genomgående i uppsatsen där mina egna reflektioner och slutsatser får anses komplettera litteraturen. 6

8 2 Redogörelse för tvisten Parterna, A och B, totalrenoverade en lokal under våren 2004 med avsikt att gemensamt driva näringsverksamhet i lokalen. Det beslutades att samarbetet mellan parterna skulle anta formen av ett handelsbolag. Avsikten var att dela personal, intäkter och kostnader mellan parterna. Handelsbolaget registrerades omgående eftersom parterna ville starta upp verksamheten så fort som möjligt. Vidare bestämdes att handelsbolaget skulle ägas till hundra procent av två aktiebolag, varav A och B står som ensamma ägare till varsitt. En utomstående part utformade, i samverkan med A och B, ett bolagsavtal som sedan var klart att undertecknas. I början annonserade parterna tillsammans i handelsbolagets namn. Tanken var att personalen skulle vara anställd i handelsbolaget men endast receptionisten hann bli anställd av handelsbolaget innan problem uppstod. Under hösten 2004 visade det sig att B inte ville underteckna bolagsavtalet trots att verksamheten redan var igång. Då beslutades att handelsbolaget skulle sättas åt sidan och att verksamheterna istället skulle drivas av de enskilda aktiebolagen. Handelsbolaget stod nu stilla. Parterna avsåg att avregistrera handelsbolaget vilket drog ut på tiden medan parterna antog att handelsbolaget var upplöst. På grund av komplikationerna med handelsbolaget arbetade parterna aldrig gemensamt. Redan under hösten 2004 skedde en uppdelning av tillgångarna så att verksamheterna skulle kunna fungera individuellt. Handelsbolaget ägde från och med nu inga tillgångar och drog heller inte in några intäkter. Ej heller tecknades några avtal i egenskap av handelsbolaget utan aktiebolagen fick istället träda in. Förbrukningsmaterial har sedan starten inhandlats och betalats individuellt. Även det första bokslutet, per den 31/ , fördes på respektive aktiebolag eftersom handelsbolaget tagits ur bruk. Det var däremot fortfarande nödvändigt att dela gemensamma kostnader avseende lokalen och tillhörande kostnader mellan aktiebolagen. Exempel på detta är telefonräkningar, elräkningar, gemensamma inventarier etc. Handelsbolaget avregistrerades inte under 2004, vilket parterna trodde, utan avregistreringen slutfördes istället i april Efter denna tidpunkt kvarstod det gemensamma telefonnumret, den gemensamma hemsidan och varumärket under vilket handelsbolaget bedrevs eftersom parterna inte kunde komma överens. Frågan var om någon part skulle behålla telefonnumret, hemsidan samt varumärket eller om de skulle lägga ner allt. Till slut löste sig denna fråga och resultatet blev att allt lades ner. Hyreskontraktet, som står på båda aktiebolagen, har blivit föremål för den förevarande tvisten. Båda aktiebolagen står antecknade på kontraktet som hyresgäster i fastigheten. B yrkar att samverkan mellan parterna har formen av ett enkelt bolag och att de gemensamma tillgångarna skall bli föremål för en likvidation. A anser att inget enkelt bolag föreligger mellan verksamheterna och att samäganderätt istället uppstått mellan parterna. Parternas yrkanden grundar sig på de fördelar och nackdelar ett enkelt bolag respektive samäganderätt innebär för endera parten. 7

9 3 Avtalet mellan bolagsmännen 3.1 Grundläggande bestämmelser om avtal En grundläggande princip inom avtalsrätten är att det råder avtalsfrihet. Det står alltså varje människa fritt att ingå avtal med en annan person. Dessutom råder avtalsbundenhet som är rättsligt sanktionerad för att se till att avtalen följs. Utan avtalsfriheten finns risk för att människor mer eller mindre tvingas ingå bindande avtal som senare visar sig vara till nackdel för dem. Däremot finns regler som begränsar både avtalsfriheten och avtalsbundenheten. För vissa verksamheter, till exempel försäkringsbolag, råder kontraheringsplikt som innebär att de måste bistå samhället med vissa tjänster. Försäkringsbolaget har här ingen rätt att neka en person som vill bli försäkrad. Även för andra näringsidkare finns förbud mot diskriminering som innebär att de i många fall måste ingå avtal med kunder de helst vill undvika. 6 Principen att avtal skall hållas ( pacta sunt servanda ) kan förklaras med att två parter som ingår ett avtal med varandra antas ha för avsikt att fullgöra avtalet. På så sätt får de båda det resultat de ville uppnå med avtalet. Detta är helt oberoende av vad avtalet avser. Avtalsfriheten tillåter två parter att avtala om vad som helst men detta inskränks genom flera tvingande regler. Dessa finns för att till exempel skydda svaga parter och konsumenter, som antas ha en underlägsen ställning Avtalets giltighet och ogiltighet Det finns grundläggande regler för vad som är att betrakta som ett giltigt avtal. Denna bedömning gäller för alla typer av avtal och sålunda även bolagsavtal. Enligt Adlercreutz finns det sju saker att ta hänsyn till men självklart finns även här vissa undantag. För det första skall avtalet ha företagits av en person som har rättslig handlingsförmåga. Detta innebär att personen ej får vara underårig, stå under förvaltarskap eller lida av en psykisk störning. För det andra skall personen haft för avsikt att företa en rättshandling. Vidare skall rättshandlingen vara utgiven, rikta sig till en adressat och den skall ha nått eller mottagits av adressaten. Avtalets innehåll skall vara tillräckligt preciserat och tydligt för sitt ändamål vilket innebär att villkoren i avtalet måste vara förståeliga även för en annan person. Till sist skall avtalet uppfylla de eventuella formkraven som finns för den avsedda avtalstypen. 8 Bolagsavtal är inte förenade med några formkrav, därför kan den sista punkten bortses från. I AvtL tredje kapitel regleras otillbörliga förfaranden som kan förekomma vid tillkomsten av en rättshandling. Bestämmelserna ogiltigförklarar avtal som företagits under dessa omständigheter. Om medkontrahenten är i god tro blir rättshandlingen gällande trots att den tillkommit genom tvång, svek eller ocker. En person kan däremot inte vara i god tro om han själv agerat på ett otillbörligt sätt. Alltså måste en tredje part ha utövat det otillbörliga förfarandet för att god tro skall vara möjlig. 9 Exempelvis om part A, med avsikt att svikligen 6 Lehrberg, 2006, s Lehrberg, 2006, s 69 f. 8 Adlercreutz, 2002, s 119 ff. 9 Adlercreutz, 2002, s

10 förleda part B, uppmanar denne att ingå avtal med part C, blir avtalet giltigt förutsatt att part C är i god tro. Bestämmelserna i AvtL tredje kapitel är av den svagare typen eftersom den godtroende parten skyddas och det otillbörliga förfarandet kräver en reaktion för att kunna angripas. 10 Nedan behandlas de regler som kan vara aktuella med hänsyn till uppsatsens inriktning. 3.2 Avtalstolkning Innehållet i ett avtal bestämmer dess rättsföljder men utöver det kan även lagstiftning påverka utgången. Avtal måste tolkas när konflikter uppstår exempelvis gällande avtalets innehåll eller dess rättsverkningar. Detta följer av den grundläggande regeln att avtal är bindande. Avtalstolkningen består av två delar, tolkning och utfyllning. Tolkningen syftar till att precisera avtalets innehåll som rättsfaktum. Parternas viljeförklaringar spelar här en central roll eftersom hänsyn tas till hur parterna har uppfattat dem. Alltså är det viktigt vilken avsikt avgivaren haft med sin viljeförklaring och dessutom vilket intryck detta har gjort på mottagaren. 11 Vad parterna tänkt, velat och givit uttryck åt ger innehåll till det egentliga avtalet. 12 Tolkningen görs individuellt för varje fall och den har i stort sett ingen koppling till juridiken. Parternas språkbruk, uppträdande, tecken och uttryckssätt i samband med avtalsslutet tas i beaktning. Juridiska aspekter kan också få betydelse vid bedömningen men det är endast som vägledning när omständigheterna i avtalet inte ger tillräcklig information. 13 Utanför detta område tar utfyllningen vid vilken bestäms med hjälp av allmänna regler eller juridiska överväganden. Bland dessa kan nämnas allmänna rättsgrundsatser samt dispositiva lagregler. 14 Dispositiva regler har funktionen av normer som vägledning för parterna. När en dispositiv lagregel är gällande krävs att den part som vill undvika tillämpning av den uttryckligen förklarar det för motparten. Annars finns risk för att lagregeln tillämpas. BL består till stor del av dispositiva regler som kommer till användning vid utfyllning av ett bolagsavtal. Även tvingande lagregler kan bestämma avtalets rättsliga betydelse i vissa sammanhang, de har en viktig funktion som består i att bestämma de yttersta ramarna för utfyllningen. Det är mycket viktigt att förstå att tolkningen, det egentliga avtalet, och utfyllningen är skilda saker. 15 Rättshandlingens betydelse, dess innehåll, bestäms genom tolkningen medan utfyllningen bestämmer vad som skall gälla i frågor som inte ryms i eller besvaras av rättshandlingen. I vissa fall är det dock svårt att se gränsen mellan de båda metoderna. Utfyllning kan exempelvis ske i den enskilda situationen, så kallad individuell utfyllning, vilket gör att metoderna står varandra mycket nära. Allmänna rättsgrundsatser ligger då inte till grund vid bedömningen. Lagstiftningen hamnar ibland i skymundan till förmån för vad som är avtalat mellan parterna. Uttrycket följer av avtalet betyder inte enbart det som står skrivet i avtalet utan individuell utfyllning ryms även inom detta begrepp. Trots närheten som ibland uppstår mellan begreppen är det viktigt att en avtalstolkare håller isär dem eftersom de syftar till olika ändamål. En tvingande rättsregel kan sätta resultatet av en tolkning ur spel eftersom 10 Adlercreutz, 2002, s Lehrberg, 2006, s Sundberg, SvJT 1961 s 12 f. 13 Lehrberg, 2006, s Lehrberg, 2006, s Sundberg, SvJT 1961 s 12 f. 9

11 tolkningen inte får strida mot gällande rätt. Vid utfyllning är det däremot de tvingande reglerna som sätter gränserna redan från början Bolagsavtalet Bolagsavtalet bestämmer bolagsmännens inbördes rättigheter och skyldigheter. Det kräver ingen form och kan vara muntligt, skriftligt eller uppkomma genom konkludenta handlingar. Vidare gäller att ett bolagsavtal kan slutas på bestämd eller obestämd tid och det kan även slutas för en bolagsmans livstid. 17 BL dispositiva regler träder in när bolagsmännen inte har något inbördes avtal. Om parterna agerar som om ett enkelt bolag föreligger kan det tolkas som ett enkelt bolag och då blir reglerna i BL tillämpliga. Detta kallas konkludent handlande och kräver alltså en inte särskilt uttalad överenskommelse utan endast ett underförstånd av parterna. För att undvika risken för detta är det viktigt att parterna försäkrar sig om att fortlöpande tydliggöra eventuella oklarheter. I AD 131/1981 utreds problemet med konkludent handlande rörande ett anställningsavtal där AD fastslår att parternas agerande haft stor betydelse vid bedömningen. 18 Avtalet hade antagligen inte kommit till stånd i den utformningen om endera parten förhört sig om motpartens uppfattning av förhållandets art. Vid avgörandet om ett avtal är ett bolagsavtal är det av stor betydelse vad samverkan mellan parterna syftar till. Enligt ett utlåtande av Håkan Nial rörande huruvida ett enkelt bolag kommit till stånd mellan parterna är det gemensamma ändamålet och vinstfördelningen av stor vikt. I NJA 1962 s 359 avtalades att vinsten i verksamheten skulle fördelas lika mellan parterna. Oavsett hur fördelningen ser ut framhåller Nial att det viktigaste är att totalvinsten på hela den avtalade verksamheten slutligen skall delas lika mellan parterna. När en part får del av vinsten men inte bär någon del av förlusten enligt avtal är det ofta inte att anse som bolagsavtal. Detta på grund av att intressegemenskapen mellan parterna anses försvagad. Alltså kan två parter avtala om att befria en part från förlust och därigenom undgå att avtalet betraktas som ett avtal om enkelt bolag. 19 I NJA 1962 s 359 har dock inte avtalats om en befrielse från förlust. Det kan förhålla sig så att parterna endast inte funderat över att en förlust skulle kunna bli aktuell. Parternas gemensamma utpräglade ekonomiska ändamål i övrigt får anses utgöra ett enkelt bolag. BL erbjuder en lösning gällande förlusten som innebär att den skall fördelas på samma sätt som vinsten om inte annat har avtalats. Parterna har inga gemensamma tillgångar men det är inte tillräckligt för att ett enkelt bolag inte skall kunna föreligga. 20 Nial sammanfattar fallet med att förklara att avtalets syfte att genom samverkan erhålla vinst till lika fördelning mellan parterna ett typiskt bolagsändamål att rättsförhållandet icke utan mycket starka skäl kan frånkännas bolagskaraktär. 21 Skulle vissa av bolagsrekvisiten inte vara uppfyllda hade avtalet endast varit att betrakta som ett avtal. 16 Lehrberg, 2006, s BL 2 kap AD 131/1981, tingsrättens bedömning. 19 NJA 1962 s 359, HD s dom. 20 Nial, 1992, s NJA 1962 s 359, s HD s dom. 10

12 4 Allmänt om handelsbolag, enkla bolag och samägande 4.1 Rekvisit för bolag För att ett bolag skall anses föreligga måste de grundläggande rekvisiten för en association i första hand uppfyllas; ett avtal om samverkan mellan parterna för ett gemensamt ekonomiskt mål måste finnas. Vidare krävs en förpliktelse att verka för det gemensamma ändamålet för att ett bolag skall anses föreligga. 22 I BL stadgas att ett enkelt bolag föreligger om två eller flera har avtalat om att utöva verksamhet i bolag utan att handelsbolag föreligger. 23 För att ett handelsbolag skall föreligga krävs att parterna avtalat om att gemensamt utöva näringsverksamhet i bolag, dessutom måste det föras in i handelsregistret. Rekvisiten skiljer sig alltså avseende kravet på vilken sorts verksamhet samarbetet skall avse och registreringskravet. Huvudprincipen är att en underårig eller en person som står under förmyndarskap inte får sluta avtal om bolag. Dock gäller att en person som fyllt 16 år får råda över sådan egendom som han genom eget arbete har förvärvat. Detsamma gäller för en person som står under förmyndarskap. Alltså får de använda förvärvad egendom som exempelvis insats i ett enkelt bolag. Skillnaden blir att de inte kan åläggas några andra skyldigheter rörande bolaget. 4.2 Enkla bolag Om de tre rekvisiten för bolag är uppfyllda föreligger ett enkelt bolag. Tidigare fick inte näringsverksamhet drivas i ett enkelt bolag eftersom det i sådana fall skulle utgöra ett handelsbolag. Den 1 januari 1995 ändrades lagen vilket gjorde det möjligt att driva gemensam näringsverksamhet även i ett enkelt bolag. 24 Som lagen anger krävs endast att det enkla bolaget driver verksamhet, den säger inget om vilken typ av verksamhet som avses. I NJA 1986 s 402 fanns att ett enkelt bolag kommit till stånd genom att ett antal personer tippade tillsammans. Spelet hade pågått i tio veckor, samtliga deltagare hade satsat samma summa varje vecka och eventuell vinst delades lika mellan parterna. Trots att inga fasta regler bestämts för verksamheten bedömdes att ett enkelt bolag förelåg. Det enkla bolaget skall inte registreras och blir därmed ingen juridisk person. Ett enkelt bolag kan konverteras till ett handelsbolag på flera sätt, bl.a. genom registrering i handelsregistret. Dock krävs att näringsverksamhet utövas för att ett handelsbolag skall föreligga. 25 På grund av det torde inte samtliga enkla bolag kunna bli handelsbolag genom registrering utan kravet på gemensam näringsverksamhet skall vara uppfyllt. 22 Hemström, 2005, s 16, BL 1 kap Hemström, 2005, s Prop. 1992/93:137 s

13 4.3 Handelsbolag Ett handelsbolag är en mer avancerad form av bolag som kräver att näringsverksamhet utövas i bolaget. Den nya gränsdragningen, som infördes den 1 januari 1995, innebär att ett handelsbolag uppkommer först genom registrering i handelsregistret. 26 Kravet på registrering har stor betydelse eftersom den ger handelsbolaget egenskapen av en juridisk person vilket innebär att bolaget kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter Samägande SamÄL reglerar förhållandet där två eller flera tillsammans är ägare av en fastighet eller lös sak, eller att aktie, obligation eller skuldebrev tillhör två eller flera gemensamt. 28 Vid samägande får varje delägare förfoga över sin andel i egendomen utan övrigas samtycke. Dock kan en delägare, såsom i ett enkelt bolag, inte förfoga över hela egendomen utan samtycke från övriga delägare. Om delägarna inte kan enas om förvaltningen kan en god man utses för att överta förvaltningen. Dessutom kan varje delägare påkalla att egendomen gemensamt skall försäljas Tvisten Handelsbolaget A och B avsåg att driva ett handelsbolag tillsammans i vilket de skulle verka som läkare. Handelsbolaget registrerades innan bolagsavtalet var undertecknat av båda parter. Senare ville inte B underteckna avtalet utan ville istället att verksamheterna skulle bedrivas enskilt av respektive aktiebolag. Frågan är om samarbetet mellan parterna utgjorde ett handelsbolag. Bolaget bedrev näringsverksamhet och var registrerat i handelsregistret. Eftersom rekvisiten i 1 kap 3 BL är uppfyllda får bolaget anses utgöra ett handelsbolag. Att bolagsavtalet inte är påskrivet får ingen betydelse då lagen inte ställer några krav på det. Organisatorisk skiss över samarbetet i gemensamma lokaler i handelsbolag med anställda: A 100 % A AB 50 % andel Handelsbolagsavtal Resultatfördelning enligt avtal HB under registrering B 100 % B AB 50 % andel 26 Prop. 1992/93:137 s BL 1 kap SamÄL 1 kap Nial, 1992, s

14 4.5.2 Enkelt bolag mellan verksamheterna Det är klart att ett handelsbolag förelegat mellan parterna. Frågan är om ett enkelt bolag senare kan anses ha uppstått mellan parternas verksamheter. Advokat B har anfört följande omständigheter som talar för att ett bolagsförhållande föreligger mellan parterna: Parterna har bedrivit sina verksamheter under det gemensamma registrerade varumärket. De har haft gemensam marknadsföring på hemsida, i annonser och dylikt. De har haft gemensam bemannad reception. De äger viss utrustning och andra inventarier gemensamt. De innehar gemensamt praktiklokalen som de gemensamt inrett. Det har alltså avgjort funnits ett gemensamt bolagsändamål, en slags intressegemenskap, som gått ut på att skapa fördelar och vinst för parterna. På grund av detta anser advokat B att ett avtalsförhållande föreligger mellan bolagen. 30 Vidare kan ett enkelt bolag föreligga om självständiga företag avtalar om exempelvis gemensam reklam. 31 Advokat A medger att enkelt bolag möjligen kan ha uppstått gällande den gemensamma marknadsföringen men det samarbetet upphörde då parterna beslutade att driva verksamhet i sina respektive bolag. 32 Vad gäller det enkla bolaget måste i första hand avgöras om bolagsrekvisiten är uppfyllda. Parterna arbetar i samma lokal och delar på kostnaderna för denna. De har haft en gemensam receptionist men det samarbetet avslutades förra året. Verksamheterna drivs var för sig, varpå det aldrig har förvärvats någon gemensam vinst. Parterna har likadana mål med sina respektive verksamheter eftersom de verkar inom samma bransch men de har inget gemensamt mål. 30 Dokumentation från advokat B. 31 Nial, 1992, s Dokumentation från advokat A. 13

15 5 Parternas inbördes förhållande 5.1 BLs dispositiva regler Många bestämmelser gällande handelsbolag tillämpas även på enkla bolag. Huvuddelen av de obligationsrättsliga reglerna är dispositiva och kan således upphöra att gälla genom att ett uttryckligt avtal kommit till stånd mellan parterna och även genom muntliga överenskommelser eller konkludent handlande. 33 En viktig regel är att det fordras samtliga bolagsmäns samtycke för att en ny bolagsman skall få inträda i bolaget. 34 Även denna regel är dispositiv så bolagsmännen kan avtala om att alla andras samtycke inte fordras. Istället kan bolagsmännen avtala om hur en ny person skall vara eller vilken utbildning personen skall ha. En fördel med detta är att det blir en person som möter allas krav men samtycke krävs inte för att godkänna en specifik person. En inträdande bolagsman ikläder sig endast förbindelser till tredje man som åligger andra bolagsmän genom konkludenta handlingar eller särskilt åtagande. Likaså gäller att en bolagsman inte får utträda ut bolaget utan övrigas samtycke samt att en utträdande bolagsman inte blir fri från de förpliktelser han ådragit sig under bolagsverksamheten. Förvaltningen i ett enkelt bolag är oftast i stort sett obefintlig. Trots det finns en bestämmelse i BL som säger att åtgärder i förvaltningen endast får vidtas med samtliga bolagsmäns samtycke. Men om det är en åtgärd som inte tål uppskov får den vidtas utan samtliga bolagsmäns samtycke. 35 Detta gäller främst när det inte är möjligt att få tag på bolagsmannen i fråga. Med tanke på dagens tekniska utveckling är det svårt att hävda att en person inte går att få tag på. Regelns senare del kan alltså bortses från. Den dispositiva karaktären gör gällande att en överenskommelse om bolagets förvaltning inte behöver vara uttrycklig. 36 Vid avtal gäller ofta att handelsbruk eller sedvänja kan ligga till grund för avtalets tolkning, detta gäller även för avtal om enkla bolag. Bolagsmännen, inklusive de som är uteslutna från förvaltningen, har en kontrollrätt vilket innebär en rätt att få granska bolagets räkenskaper och att få kännedom om bolagets angelägenheter. 37 Denna regel har inte stor betydelse i enkla bolag eftersom det enkla bolaget oftast inte driver näringsverksamhet. Vidare är ett enkelt bolag inte bokföringsskyldigt eftersom bolaget inte utgör en juridisk person. Plikten åligger istället de enskilda bolagsmännen. Dock måste en redovisning av bolagets ekonomiska förhållanden lämnas in till bolagsmännen, detta görs lämpligen av den bolagsman som sköter bolagets verksamhet och tillgångar. Resultatet skall fördelas lika mellan bolagsmännen i ett enkelt bolag men även det kan avtalas bort. 38 Ett muntligt avtal eller konkludent handlande kan leda till att resultatet skall fördelas på ett annat sätt. Detta kan ske oavsiktligt men ändå vara gällande. Vidare måste även förlusten fördelas mellan bolagsmännen. Har parterna endast avtalat om fördelningen av 33 Nial, 1992, s BL 2 kap BL 4 kap Nial, 1992, s BL 2 kap BL 2 kap 8. 14

16 vinsten gäller denna fördelning även för förlusten och vice versa. 39 Tolkningen av parternas avsikt med avtalet och exempelvis handelsbruk får här stor betydelse. En bolagsman kan åläggas skyldighet att betala skadestånd till en annan bolagsman om han, när han fullgjort sina uppgifter, åsamkat denne skada. 40 Det föreligger alltså ingen skadeståndsskyldighet gentemot bolaget utan endast mot de övriga bolagsmännen. Detta är också en följd av att bolaget inte är ett självständigt rättssubjekt. I NJA 1986 s 402 hade en delägare i ett tipsbolag underlåtit att lämna in en tipskupong som skulle ha gett vinst om den deltagit i tipsomgången. Därigenom förorsakade han skada för de övriga bolagsmännen genom att vara oaktsam. Han blev dock inte skyldig att utge någon ersättning på grund av uppdragets art och de förutsättningar som gällde för att fullgöra uppdraget. Skadeståndsregelns omfattning i 2 kap 14 är alltså bland annat beroende av omständigheterna i det särskilda fallet och verksamhetens utformning. 39 BL 2 kap BL 4 kap 2-2 kap

17 6 Bolagets tillgångar 6.1 Bolagsbelastade tillgångar Ett enkelt bolag kan inte äga några tillgångar eller inneha skulder eftersom det inte är en juridisk person. Egendom som omfattas av bolagsavtalet måste ägas av bolagsmännen. Att en tillgång omfattas av bolagsavtalet innebär en belastning på egendomen. En bolagsman kan individuellt äga egendom som sedan får nyttjas av bolaget genom att en nyttjanderätt utfärdas. Flera bolagsmän kan även tillsammans äga egendom som omfattas av bolagsavtalet, dvs. bolagstillgångar. Däremot gäller att egendom inte behöver vara upplåten för bolagsförhållandet i alla avseenden. När det inte finns några gemensamma tillgångar kan det tala för att det inte finns en tillräckligt stark intressegemenskap som krävs för bolag. Däremot finns inget krav på att bolagsmännen skall ha gemensamma tillgångar i ett enkelt bolag. 41 En oinskränkt bolagsbelastad tillgång omfattas av bolagsförhållandet i alla avseenden. Detta innebär exempelvis att tillgången skall säljas vid en upplösning av bolaget. Vem eller vilka som är bärare av rättigheterna till egendomen regleras i bolagsavtalet. Gemensamt förvärvad egendom för bolagsverksamheten torde kunna ingå i bolaget som oinskränkt belastad egendom men är då förenad med samäganderätt mellan förvärvarna, om inte annat anges i bolagsavtalet. En inskränkt bolagsbelastad tillgång omfattas däremot inte av bolagsavtalet och skall således inte ingå i en likvidation av bolaget. Dock måste tillgången tillhandahållas bolaget efter vad som följer av bolagsavtalet men äganderätten tillkommer den tillhandahållande bolagsmannen i slutändan. Även i detta fall kan flera bolagsmän stå antecknade som ägare till egendomen. Utöver de belastade tillgångarna finns tillgångar som överhuvudtaget inte omfattas av bolagsavtalet. Bolagsmännen kan då avtala om vem som skall vara rättighetsbärare, belastningens innebörd och dess omfattning. 6.2 Samägande Huvudregeln i ett enkelt bolag är samförvaltning vilket innebär att en bolagsman t.ex. inte ensam kan sälja egendomen utan att först få bolaget att upphöra. Denna regel kan dock avtalas bort och då är det inte givet vilken lag som skall tillämpas. 42 Om flera bolagsmän står som ägare till en bolagsbelastad tillgång blir SamÄL tillämplig på förhållandet mellan dem efter bolagets upplösning. 43 Skulle alltså en bolagsman välja att sälja sin andel i egendomen under bolagets bestånd uppkommer ett skadeståndsansvar gentemot övriga bolagsmän enligt BL. 44 Vid tillämpning av SamÄL kan en delägare sälja sin del i den samägda egendomen vilket inte är möjligt när BL tillämpas. Alltså kan en bolagsman sälja sin andel efter att bolaget har blivit upplöst. 41 Nial, 1992, s Lindskog, 2001, s Lindskog, 2001, s Lindskog, 2001, s

18 6.3 Avtal om förvaltningen Allmänt Ett bolagsavtal avseende förvaltningen av den samägda egendomen kan träffas mellan parterna. SamÄL enligt dess 19 blir då inte längre tillämplig om avtalet uppfyller bolagsrekvisiten. 45 Istället tillämpas BL eftersom ett enkelt bolag anses föreligga. I vissa fall kan även ett enkelt bolag avseende egendomen tillkomma genom konkludent handlande men frågan är när den gemensamma förvaltningen har fått sådan form att ett enkelt bolag skall anses ha slutits konkludent. 46 Om bolagsmännen enbart har samma intresse avseende egendomen behöver det inte innebära ett konkludent handlande. Ett avtal som reglerar delägarnas brukningsrätt och kostnader för samägd egendom som används i privat syfte är inte heller tillräckligt för att utgöra ett enkelt bolag. Däremot skulle det kunna finnas ett tillräckligt bolagsändamål om ett gemensamt vinstsyfte förelåg. 47 I NJA 1960 s 454 bedömde HD att samäganderätt inte förelåg mellan parterna. Mest anmärkningsvärt är att den omständigheten att parterna delat på kostnaderna för underhållsoch förbättringsarbeten på egendomen inte ansågs tillräckligt för att utgöra ett bolagsförhållande. Varken SamÄL eller BL kunde tillämpas på detta fall. En överenskommelse avseende kostnader för underhåll och reparationer kan alltså enbart avse en uppgörelse om förvaltning inom samäganderättsförhållandet och således inte vara tillräckligt för att ge förhållandet karaktären av ett enkelt bolag. 48 Här är det tydligt att huruvida bolagsrekvisiten är uppfyllda blir avgörande för förhållandets art Förvärv av egendom Egendom som är gemensamt förvärvad och där ett avtal träffats om förvaltningen betraktas nästan alltid som ett enkelt bolag. Om syftet med den gemensamma förvaltningen är att uppnå gemensamma fördelar kan det vara tillräckligt för att utgöra ett bolagsändamål. Syftet behöver inte vara att generera vinst utan ett gemensamt intresse för ökat mervärde kan också utgöra bolagsändamål. Ävenså uppkommer ett enkelt bolag om två personer köper egendom i syfte att förvärva vinst exempelvis genom uthyrning som sedan delas lika mellan dem. 49 I NJA 1914 s 286, ansågs en gemensamt inköpt egendom inte utgöra samäganderätt utan BL blev istället tillämplig. Detta beslut grundades på det faktum att egendomen var gemensamt inköpt samt att parterna gemensamt innehaft egendomen i över 10 år. Parterna hade alltså tidigare slutit bolag tillsammans för att förvärva den berörda egendomen med avsikt att med den driva sågverksrörelse. I detta fall hade parterna haft för avsikt att använda egendomen i sin verksamhet. Men det finns även fall då förvärvad egendom ansetts ingå i ett bolagsförhållande utan att bolagsmännen haft det för avsikt vid förvärvet. I NJA 1980 s 547 förvärvades en fastighet för bostadsändamål för två personer, vilka i enkelt bolag bedrev yrkesmässigt fiske. 45 Agell & Malmström, 2003, s Lindskog, 2001, s Lindskog, 2001, s Nial, 1992, s Nial, 1992, s

19 Frågan var om fastigheten ansetts ingå i bolagsförhållandet med hänsyn till dess anknytning även till fisket. HD fann att förvärvet av fastigheten betingats av det gemensamt bedrivna fisket och att parterna därför avsett att fastigheten skulle ingå i det enkla bolaget. I detta fall blev SamÄL inte tillämplig på fastigheten. Parterna hade i relativt stor utsträckning använt sig av fastigheten för fiske trots att det från början inte var meningen. Om de istället inte nyttjat fastigheten till något fiske överhuvudtaget skulle domen kanske ha sett annorlunda ut. Det avgörande var alltså att fastighetens nyttjande till stor del gick att hänföra till det enkla bolagets verksamhet. Syftet med egendomen har med andra ord stor betydelse vid gränsdragningen mellan enkla bolag och samäganderätt. 6.4 Hyresavtal Hyresrätten Frågan är huruvida ett hyresavtal kan omfattas av ett enkelt bolag. I ett fall bedömde Bostadsdomstolen att lokalen utgjorde en bolagstillgång i ett handelsbolag som gått i konkurs. 50 Alltså kan hyresrätt till en lokal utgöra bolagstillgång i ett handelsbolag och borde således kunna utgöra en bolagsbelastning i ett enkelt bolag. Även om ett enkelt bolag skulle anses föreligga mellan parterna i Tvisten anser advokat A att en hyresrätt inte kan skiftas genom en likvidation. 51 Enligt hyreslagen kan en lokal endast överlåtas under vissa speciella förutsättningar. Hyresgästen får inte överlåta hyresrätten utan hyresvärdens samtycke och det gäller även ifråga om övergång genom t.ex. bolagsskifte. 52 Dock finns vissa undantag från denna regel. Kapitlets 36 anger att den som hyr en lägenhet för att helt eller till väsentlig del använda den för handel, hantverk, industri eller annan förvärvsverksamhet, får överlåta hyresrätten till den som skall överta verksamheten, om hyresnämnden lämnar tillstånd till överlåtelsen. Ett krav som uppställs är att handel, hantverk, industri eller annan förvärvsverksamhet skall drivas i lokalen. Detta rekvisit får anses uppfyllt i Tvisten eftersom parterna verkar som läkare i lokalen. Ytterligare ett krav är att hyresrätten skall överlåtas till den som övertar verksamheten. 53 Med andra ord är det inte endast lokalen som skall överlåtas utan även den verksamhet som bedrivs i den. En överlåtelse kan inte ske till någon som avser att utöva en annan verksamhet är den som bedrivits i lokalen. Advokat A framhåller att för att en överlåtelse skall kunna äga rum skall bland annat hela den verksamheten som bedrivits i lokalen övertas av den tilltänkte nya hyresgästen. Lagen säger dock inte att hela verksamheten skall övertas utan nämner endast verksamheten. Advokat B har tolkat lagen som att ett krav på att verksamheten överlåts tillsammans med lokalen föreligger. Denna uppfattning är i enlighet med lagtexten. Om två parter delar lokal med skilda verksamheter kan en av parterna överlåta sin andel i lokalen tillsammans med sin verksamhet om denne så önskar. Annars skulle det vara omöjligt för flera parter med egna verksamheter att verka i samma lokal. Dessutom om en part hade möjlighet att förfoga över hela lokalen skulle denne kunna tvinga de övriga att flytta utan större anledning. 50 BD 1977: Dokumentation från advokat A. 52 JB 12 kap Norstedts juridiks rättsdatabaser. 18

20 6.4.2 Förhållandet mellan parterna På grund av hyresrättens överlåtbarhet till annan part är det viktigt att avgöra om ett enkelt bolag föreligger mellan parterna som delar lokal. Om en part gavs möjlighet att förfoga över hela lokalen skulle denne utan vidare kunna tvinga de övriga att flytta. Det är märkligt om lagen fungerar på detta sätt med tanke på att flera företag då inte skulle kunna dela lokal utan att det innebär ett stort risktagande. I Tvisten står båda parter på hyreskontraktet. Lokalen är endast en plats där parterna driver sina verksamheter. Ett bolagsändamål avseende hyresrätten verkar inte finnas eftersom det kräver att parterna har ett gemensamt mål och en gemensam verksamhet. Även om ett bolagsändamål funnits mellan parternas verksamheter är det inte säkert att hyresavtalet omfattas av bolagsavtalet. Det är viktigt att skilja på en inskränkt bolagsbelastad tillgång och tillgång som inte på något sätt omfattas av bolagsavtalet. SamÄL blir nämligen tillämplig på en inskränkt bolagsbelastad tillgång först då bolaget har upplösts. Omfattas inte tillgången över huvud taget av bolagsavtalet är SamÄL direkt tillämplig. Utgången blir alltså densamma men i det förra fallet krävs att bolagsavtalet först sägs upp. Alternativet som kvarstår är att hyresrätten endast innehas med samäganderätt. Eftersom båda parter har undertecknat avtalet i egenskap av sina respektive verksamheter verkar samägande vara för handen. Enligt SamÄL får en delägare fritt förfoga över sin andel i egendomen. Således kan en part besluta sig för att överlåta verksamheten till en annan utan att samtycke från övriga delägare krävs. Om ett bolagsändamål funnits mellan parterna skulle en överlåtelse av detta slag kräva samtycke av övriga bolagsmän. Däremot får varken en bolagsman eller en delägare vidta åtgärder avseende hela egendomen utan samtycke från övriga parter. Denna bestämmelse går att finna både i BL 54 och SamÄL 55. Det går alltså inte att tvinga en part att flytta ifrån en gemensam lokal utan vidare. 54 BL 4 kap SamÄL 2. 19

andelsbolag och kommanditbolag

andelsbolag och kommanditbolag H andelsbolag och kommanditbolag av Christer Nilsson Publicerad 2010-03-15 Handelsbolag och kommanditbolag är bolagsformer som har vissa likheter men dess skillnader är viktiga att komma ihåg. Denna artikel

Läs mer

Högsta domstolen fastställer hovrättens domslut.

Högsta domstolen fastställer hovrättens domslut. Sida 1 (7) Aktbilaga 28 HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 15 december 2016 T 2841-15 KLAGANDE GB Ombud: Advokat JP MOTPART ÅE Ombud: Jur.kand. EA SAKEN Fordran ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Om handelsbolag och enkla bolag

Om handelsbolag och enkla bolag HÅKAN NIAL och CARL HEMSTRÖM Om handelsbolag och enkla bolag FJÄRDE UPPLAGAN NORSTEDTS JURIDIK Innehåll Förord 5 Förkortningar 7 FÖRSTA AVDELNINGEN Allmänt om bolag 21 1. Historisk översikt 23 2. De olika

Läs mer

Grundläggande principer

Grundläggande principer Avtalsrätt I och II Grundläggande principer HR: Avtalsfrihet Und: tvingande skyddslagstiftn HR: Pacta sunt servanda Und: Ogiltighet enl 3 kap Avtalslagen Und: Bristande rättshandlingsförmåga hos motparten

Läs mer

OM HANDELSBOLAG ENKLA BOLAG

OM HANDELSBOLAG ENKLA BOLAG INSTITUTET FÖR RÄTTSVETENSKAPLIG FORSKNING OM HANDELSBOLAG OCH ENKLA BOLAG AV HÅKAN STOCKHOLM P. A. NORSTEDT & FÖRLAG INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning I. Kort resumé över bolagsrättens historia fram till

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 januari 2004 T 4320-02 KLAGANDE 1. Hemiur Aktiebolag, 556480-2980, Rostvändaregatan 4, 791 72 FALUN 2. Rotunda Konsult Aktiebolag, 556315-1090,

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2006 s. 678 (NJA 2006:83)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2006 s. 678 (NJA 2006:83) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2006 s. 678 (NJA 2006:83) Målnummer: Ö2131-05 Avdelning: 2 Domsnummer: Avgörandedatum: 2006-12-20 Rubrik: Lagrum: Bestämmelserna i 6 lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt

Läs mer

Innehåll. Innehåll 3. Förkortningar 15. Förord 17. 1 En formell översikt av avtalsrätten 19

Innehåll. Innehåll 3. Förkortningar 15. Förord 17. 1 En formell översikt av avtalsrätten 19 Innehåll Innehåll 3 Förkortningar 15 Förord 17 1 En formell översikt av avtalsrätten 19 1.1 Form och materia inom avtalsrätten 19 1.2 Den moderna forskningens fundamentala misstag 21 1.3 Konsekvenser för

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 24 november 2003 T 402-02 KLAGANDE Tylömarks Förvaltning Aktiebolag, 556477-5178, Box 14048, 167 14 BROMMA Ombud: jur. kand. G-BG MOTPART

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 5 februari 2008 T 3305-05 KLAGANDE MS Ombud: Advokat SF och jur.kand. MS MOTPART Bostadsrättsföreningen Sjökadetten, 716000-0803 c/o Bengt

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 15 juni 2004 T 2565-02 KLAGANDE Skatteverket, 171 94 SOLNA Ombud: verksjuristen NM MOTPART UA Ombud: advokaten GW SAKEN Bättre rätt till

Läs mer

ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1

ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1 ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1 VAD ÄR ETT BOLAG? En (i) sammanslutning av fysiska personer med ett (ii) gemensamt syfte Det gemensamma syftet bestäms i avtal Bolaget kan vara juridisk person med

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 4 april 2013 T 1238-11 KLAGANDE Dödsboet efter Carl af Ekenstam Ombud: Advokat TT MOTPART Dödsboet efter Anita Swartling Ombud: Professor

Läs mer

Hyresförhandlingslag (1978:304)

Hyresförhandlingslag (1978:304) Hyresförhandlingslag (1978:304) Källa: http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1978:304 Datum: 26 januari 2010 Inledande bestämmelser 1 Förhandling om hyresförhållanden i fråga om bostadslägenheter

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om öppna bolag och kommanditbolag

Lag. om ändring av lagen om öppna bolag och kommanditbolag Lag om ändring av lagen om öppna bolag och kommanditbolag I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om öppna bolag och kommanditbolag (389/1988) 7 kap. 1, ändras 1 kap. 1, 2 och 4, 2 kap. 1 1 mom.

Läs mer

S e t t e r w a l l s

S e t t e r w a l l s S e t t e r w a l l s FÖRSTUDIE AVSEENDE ASSOCIATIONSFORM FÖR UNGA KLARA 2 1. Bakgrund och frågeställning 1.1 Unga Klara är för närvarande en verksamhetsgren inom Stockholms Stadsteater AB (Stadsteatern).

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE MAKARS FÖRMÖGENHETSFÖRHÅLLANDEN

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE MAKARS FÖRMÖGENHETSFÖRHÅLLANDEN EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE MAKARS FÖRMÖGENHETSFÖRHÅLLANDEN PREAMBEL Med insikt om att de nationella rättsliga regleringarna rörande familj, trots rådande skillnader, ändå gradvis närmar sig

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 22 december 2003 T 1581-02 KLAGANDE OH Ombud: advokaten BM MOTPART LB Ombud: advokaten ME SAKEN Klander av bodelning ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET

Läs mer

Avdelningen för JURIDIK. Britta Forsberg C 430

Avdelningen för JURIDIK. Britta Forsberg C 430 Britta Forsberg 054 700 13 15 britta.forsberg@kau.se 11C 430 Rättshandling, vad är det? Avtalets funktion Ömsesidighet Viljehandling Allmän & speciell avtalsrätt Avtalslagen, Lag (1915) om avtal och andra

Läs mer

Avtalsrätt. Huvuddrag i kursen. Avtalslagen Avtalslagen Avtalsrättsliga grundprinciper. Ogiltighet och oskälighet Fullmakt

Avtalsrätt. Huvuddrag i kursen. Avtalslagen Avtalslagen Avtalsrättsliga grundprinciper. Ogiltighet och oskälighet Fullmakt Avtalsrätt Peter Gustavsson Huvuddrag i kursen Avtalslagen Avtalsbundenhet Ogiltighet och oskälighet Fullmakt Avtalslagen 1 Allmän avtalsrätt Vad är allmän avtalsrätt? Regler som är gemensamma för alla

Läs mer

Avdelningen för JURIDIK. Avtalsrätt I. Britta Forsberg C 430

Avdelningen för JURIDIK. Avtalsrätt I. Britta Forsberg C 430 Avtalsrätt I Britta Forsberg 054 700 13 15 britta.forsberg@kau.se 11C 430 Del I: Föreläsningar i avtalsrätt Allmänt om avtal, rättskällor, avtalets ingående, huvudprinciper, slutande av avtal, anbud och

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 maj 2007 T 871-05 KLAGANDE Fastighetsaktiebolaget Uman, 556029-2970 Nygatan 21 903 29 UMEÅ Ombud: Advokat C Ä MOTPART Bruwi UTDV 90392

Läs mer

Avdelningen för JURIDIK. Avtalsrätt I. Britta Forsberg C 430

Avdelningen för JURIDIK. Avtalsrätt I. Britta Forsberg C 430 Avtalsrätt I Britta Forsberg 054 700 13 15 britta.forsberg@kau.se 11C 430 Dagens föreläsning Rättskällor Avtalsrättens teorier och huvudprinciper Vem kan avtala? Avtalets grundstenar Vem, Vad, När, Var?

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 29 oktober 2015 KLAGANDE AA Ombud: Advokat Kristoffer Sparring Advokatfirman Fylgia Box 55555 102 04 Stockholm MOTPART Skatteverket 171

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om uppskov med beskattningen vid andelsöverlåtelser inom koncerner; SFS 1998:1602 Utkom från trycket den 18 december 1998 utfärdad den 10 december 1998. Enligt riksdagens

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 2 juli 2007 T 4171-05 KLAGANDE STS Skoglund Transport System i Göteborg AB:s konkursbo, 556620-2924 c/o Advokat Bo Stefan Arleij Lilla Bommen

Läs mer

Rev. 2008-11-03 HYRESJURIDIK

Rev. 2008-11-03 HYRESJURIDIK PM Rev. 2008-11-03 HYRESJURIDIK Att tänka på vid uppsägning av lokaler...3 Adressaten...3 Objektet...3 Tiden...3 Sättet...3 Innehållet...4 Bevakning...4 Acceptfristen...4 Hänskjuta till hyresnämnden...5

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 oktober 2003 T 184-03 KLAGANDE Hyr-Börsen i Roslagen Aktiebolag, 556295-7539, Box 60, 184 61 ÅKERSBERGA Ombud: advokaten J.S. och jur.

Läs mer

Lag (SFS 1999:116) om skiljeförfarande

Lag (SFS 1999:116) om skiljeförfarande Lag (SFS 1999:116 om skiljeförfarande Skiljeavtalet 1 Tvister i frågor som parterna kan träffa förlikning om får genom avtal lämnas till avgörande av en eller flera skiljemän. Ett sådant avtal kan avse

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 19 maj 2009 T 2061-08 KLAGANDE 1. L.E. 2. A.L. 3. E.L. 4. T.L. 5. A.M. 6. C.S-S. 7. A.W. 8. M.W. 9. P.W. Dok.Id 36374 HÖGSTA DOMSTOLEN

Läs mer

God fastighetsmäklarsed 2006-06-12. Förmedling av bostadsrätt m.m.

God fastighetsmäklarsed 2006-06-12. Förmedling av bostadsrätt m.m. God fastighetsmäklarsed 2006-06-12 Förmedling av bostadsrätt m.m. 1. Innehåll 1. Innehåll... 2 2. Förord... 3 3. Allmänna förutsättningar... 4 4. Mäklarens kontrollskyldigheter... 4 4.1 Ägare... 4 4.2

Läs mer

Samarbetsavtal IDEELL ARENA

Samarbetsavtal IDEELL ARENA Samarbetsavtal IDEELL ARENA 1 Syfte Samarbetet i IDEELL ARENA har till syfte att: initiera och utveckla högkvalitativa utvecklingsprogram för ledande förtroendevalda och tjänstemän inom den ideella sektorn

Läs mer

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 659 35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall prop. 1999/2000:2 Del 2, s. 600-604 prop. 1995/96:109, s. 94-95 prop. 1992/93:151 Särskilda bestämmelser

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 45/04 Mål nr B 24/04

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 45/04 Mål nr B 24/04 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 45/04 Mål nr B 24/04 Sammanfattning Frågan om tillämplig lag i tvist om uppsägning. En brittisk medborgare var anställd hos ett svenskt aktiebolag. Vid rekrytering och anställning,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 30 december 2004 Ö 1918-03 KLAGANDE RGP Dental Inc., 22 Burnside Street, 02809 BRISTOL R1, USA Ombud: advokaten HS MOTPART SunDesign

Läs mer

LAHOLMS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 5.8

LAHOLMS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 5.8 LAHOLMS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 5.8 Stadgar för Laholmsortens företagshälsovårdscentral LFS 5.8 1 Föreningens firma är Laholmsortens företagshälsovårdscentral. Föreningens firma tecknas förutom av

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM meddelad i Stockholm den 25 maj 2004 Mål nr T 4509-02 KLAGANDE RW Ombud: förbundsjuristen JM MOTPART LS Ombud: advokaten ME SAKEN Skadestånd ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten

Läs mer

1. pröva frågor om godkännande, auktorisation och registrering enligt denna lag,

1. pröva frågor om godkännande, auktorisation och registrering enligt denna lag, SFS nr: 2001:883 Revisorslag (2001:883) 3 Revisorsnämnden skall 1. pröva frågor om godkännande, auktorisation och registrering enligt denna lag, 2. utöva tillsyn över revisionsverksamhet samt över revisorer

Läs mer

Gällande lagar och regler

Gällande lagar och regler Gällande lagar och regler för uthyrning i andrahand och uthyrning av rum i bostad För dig som hyr ut Innehållsförteckning - Kortfattad Information Sida 3 - Vad är Andrahandsuthyrning Sida 3 - När får jag

Läs mer

Avtal om konsulttjänster

Avtal om konsulttjänster Avtal om konsulttjänster Parter Uppdragsgivare: I U C i Skåne AB, 556101-2153, Anckargripsgatan 3, 211 19 Malmö i det följande IUC SKÅNE AB Uppdragstagare: i det följande Konsulten Detta avtal anger de

Läs mer

CHECKLISTA. För uppsägning av lokalhyresavtal. www.svenskhandeljuridik.se

CHECKLISTA. För uppsägning av lokalhyresavtal. www.svenskhandeljuridik.se CHECKLISTA För uppsägning av lokalhyresavtal www.svenskhandeljuridik.se 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Inledning...3 Det indirekta besittningsskyddet...3 Hyresvärdens uppsägning för villkorsändring...3

Läs mer

Juridisk metod. Socionomer, VT Per-Ola Ohlsson

Juridisk metod. Socionomer, VT Per-Ola Ohlsson Juridisk metod Socionomer, VT 2011 Per-Ola Ohlsson Delar för att förstå socialt arbete Psykologi Sociologi Rättsvetenskap Socialpolitik Juridiken styr inte bara det socialrättsliga beslutsfattandet utan

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 april 2017 Ö 583-16 KLAGANDE IW Ombud: MB MOTPART AS SAKEN Försäljning enligt samäganderättslagen ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Göta hovrätts

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 21 maj 2003 T 1480-00 KLAGANDE Timmia Aktiebolags konkursbo, 556083-6180, c/o konkursförvaltaren, advokaten L.L. Ställföreträdare: L.L.

Läs mer

Avdelningen för JURIDIK. Avtalsrätt II. Britta Forsberg C 430

Avdelningen för JURIDIK. Avtalsrätt II. Britta Forsberg C 430 Avtalsrätt II Britta Forsberg 054 700 13 15 britta.forsberg@kau.se 11C 430 Repetition Fullmakter Kommissionär Tvång, ocker, mm. 36 Avtalslagen Ogiltiga avtal Avtalstolkning Dagens föreläsning Repetition

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 14 maj 2012 Ö 1803-10 PARTER 1. Bandteknik i Jönköping Aktiebolags i likvidation konkursbo, 556283-9463 c/o advokat C G H Ombud: Jur.kand.

Läs mer

AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. CHRISTER NILSSON

AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. CHRISTER NILSSON AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. Av CHRISTER NILSSON Aktiebolag är en bolagsform som kan vara ett lämpligt val för den näringsverksamhet som

Läs mer

Allmänna villkor för anslutning till BVB Byggvarubedömningens Webtjänst

Allmänna villkor för anslutning till BVB Byggvarubedömningens Webtjänst Allmänna villkor för anslutning till BVB Byggvarubedömningens Webtjänst Allmänt 1.1 Definitioner Begreppen nedan har följande betydelse i dessa Allmänna villkor. Allmänna villkor: Användare: Avgift: Avtalet:

Läs mer

Rådets direktiv 85/577/EEG av den 20 december 1985 för att skydda konsumenten i de fall då avtal ingås utanför fasta affärslokaler

Rådets direktiv 85/577/EEG av den 20 december 1985 för att skydda konsumenten i de fall då avtal ingås utanför fasta affärslokaler Rådets direktiv 85/577/EEG av den 20 december 1985 för att skydda konsumenten i de fall då avtal ingås utanför fasta affärslokaler Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 372, 31/12/1985 s. 0031-0033

Läs mer

Allmänna villkor Hosting

Allmänna villkor Hosting Allmänna villkor Hosting 1 Allmänt 2 Tjänsterna 3 Avtalstid och uppsägning 4 Domännamn 5 Avgifter 6 Överlåtelse av Tjänsterna 7 Leafstudios ansvar 8 Kunds ansvar 9 Force majeure 10 Övrigt 1 Allmänt 1.

Läs mer

TILLFÄLLE 3. Jessica Östberg, jur. dr, lektor Stockholm Centre for Commercial Law

TILLFÄLLE 3. Jessica Östberg, jur. dr, lektor Stockholm Centre for Commercial Law TILLFÄLLE 3 AVTALSRÄTT II Jessica Östberg, jur. dr, lektor Stockholm Centre for Commercial Law Agenda Fullmaktsläran Avtals ogiltighet FULLMAKTSLÄRAN Vad är en mellanman? En person som på uppdrag (i kraft

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 8 juli 2013 Ö 2880-11 PARTER Kärande vid tingsrätten Centrumhuset i Vällingby KB, 916637-1469 Box 95 162 12 Vällingby Ombud: Advokat

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 december 2003 Ö 4190-03 KLAGANDE Hydraulkranar Sverige Aktiebolag, 556439-2172, Produktvägen 12 C, 246 43 LÖDDEKÖPINGE Ombud: jur.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 7 november 2008 Ö 1139-08 KLAGANDE ME MOTPART HE Ombud: Advokat MA SAKEN Avvisande av ansökan om försäljning enligt lagen (1904:48 s.

Läs mer

praktikan RELIGIONSLAGSTIFTNINGEN

praktikan RELIGIONSLAGSTIFTNINGEN RELIGIONSLAGSTIFTNINGEN 1951 fick Sverige sin första religionsfrihetslag vilket bl a innebar att man ej var skyldig att tillhöra något trossamfund. Senare kom också frågan om stat och kyrka upp på dagordningen

Läs mer

HYRA I Allmänna nyttjanderätter, bostadshyra, II Lokalhyra, andra nyttjanderätter

HYRA I Allmänna nyttjanderätter, bostadshyra, II Lokalhyra, andra nyttjanderätter 1 HYRA I Allmänna nyttjanderätter, bostadshyra, II Lokalhyra, andra nyttjanderätter ALLMÄNNA NYTTJANDERÄTTER Nyttjanderätt, en rätt att använda något Många fler regler betr. nyttjanderätt till fast egendom

Läs mer

8 Spelskatt. 8.1 Författningar m.m. Spelskatt, Avsnitt 8 403

8 Spelskatt. 8.1 Författningar m.m. Spelskatt, Avsnitt 8 403 Spelskatt, Avsnitt 8 403 8 Spelskatt 8.1 Författningar m.m. Lag (1972:820) om skatt på spel, prop. 1972:128, SkU 1972:66 Lagändringar SFS 1973:319 ändr. 1 SkU 1973:37 SFS 1975:145 ändr. författningsrubr,

Läs mer

Bilaga 3. Ramavtal SMHI och XXXXX

Bilaga 3. Ramavtal SMHI och XXXXX Bilaga 3 Ramavtal SMHI och XXXXX Innehållsförteckning 1 Parter... 1 2 Avtalets omfattning... 1 3 Avtalstid - Förlängning... 1 4 Avtalshandlingar... 1 5 Överlåtelse av avtalet... 1 6 Leverantörens åtaganden...

Läs mer

RAMAVTAL FÖR JURIDISKA TJÄNSTER

RAMAVTAL FÖR JURIDISKA TJÄNSTER Diarienummer 2015/136 RAMAVTAL FÖR JURIDISKA TJÄNSTER Detta ramavtal, ( Ramavtalet ), har träffats mellan Tredje AP-fonden, ( AP3 ) och [firma leverantör] ( Juristbyrån ). 1. Bakgrund 1.1 AP3 har genomfört

Läs mer

Eftergift av rätt till ersättning enligt tvingande kollektivavtalsbestämmelser

Eftergift av rätt till ersättning enligt tvingande kollektivavtalsbestämmelser 160 RÄTTSFALL Eftergift av rätt till ersättning enligt tvingande kollektivavtalsbestämmelser Tvisten I AD 2000 nr 29 behandlar arbetsdomstolen frågan om en enskild arbetstagare vid någon tidpunkt kan avstå

Läs mer

meddelat i Stockholm den 18 februari 2003 Ö 1437-98 HÖGSTA DOMSTOLENS AVGÖRANDE

meddelat i Stockholm den 18 februari 2003 Ö 1437-98 HÖGSTA DOMSTOLENS AVGÖRANDE Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 februari 2003 Ö 1437-98 KLAGANDE Dödsboet efter S. W. Ställföreträdare: advokaten B. W. MOTPART Riksskatteverket, 171 94 SOLNA SAKEN

Läs mer

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 2 Fråga om tillämpning av den s.k. utomståenderegeln när en utomstående är andelsägare i ett fåmansföretag i vilket en annan delägares andelar är kvalificerade till följd av att denne är verksam

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. Titel: Ogiltigt fastighetsköp Rättsområde: Fastighetsrätt Författare: Sten Gisselberg Datum: 2015-01-30. Klander av fastighetsköp

GWA ARTIKELSERIE. Titel: Ogiltigt fastighetsköp Rättsområde: Fastighetsrätt Författare: Sten Gisselberg Datum: 2015-01-30. Klander av fastighetsköp GWA ARTIKELSERIE Titel: Ogiltigt fastighetsköp Rättsområde: Fastighetsrätt Författare: Sten Gisselberg Datum: 2015-01-30 Klander av fastighetsköp Ett fastighetsköp kan vara ogiltigt av olika anledningar.

Läs mer

Allmänna villkor för anslutning till BVB Byggvarubedömningens

Allmänna villkor för anslutning till BVB Byggvarubedömningens Allmänna villkor för anslutning till BVB Byggvarubedömningens Webtjänst 1 Allmänt 1.1 Definitioner Begreppen nedan har följande betydelse i dessa Allmänna villkor. Allmänna villkor: Användare: Avtalet:

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 januari 2008 Ö 5203-06 KLAGANDE AK Ombud: Advokat CA MOTPART DS Ombud: Advokat GB SAKEN Förordnande av bodelningsförrättare ÖVERKLAGADE

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i revisorslagen (2001:883); utfärdad den 25 april 2013. SFS 2013:217 Utkom från trycket den 8 maj 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om revisorslagen

Läs mer

meddelad i Stockholm den 20 november 2008 KLAGANDE Fastighetsmäklarnämnden Box 17174 104 62 Stockholm

meddelad i Stockholm den 20 november 2008 KLAGANDE Fastighetsmäklarnämnden Box 17174 104 62 Stockholm 1 (6) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 20 november 2008 KLAGANDE Fastighetsmäklarnämnden Box 17174 104 62 Stockholm MOTPART AA Ombud: Advokaten Christer Sackemark Mäster Samuelsgatan 1 111

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 juli 2014 T 4726-12 KLAGANDE Rörvik Timber Boxholm Aktiebolag, 556345-3108 Box 12 590 10 Boxholm Ombud: Advokat M K MOTPART CFL cargo

Läs mer

Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti

Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti Februari 2015 1 (7) Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti 1 Definitioner I dessa allmänna villkor avses med BETALNINGSDRÖJSMÅL: kredittagarens underlåtenhet

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (13) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 5 april 2016 T 3573-14 KLAGANDE Lindorff Sverige AB, 556209-5363 Kungsgatan 57 A 111 22 Stockholm Ombud: Advokat MA MOTPART Sveamalm fastigheter

Läs mer

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 4 mars 2010 T 227-08 KLAGANDE ME Ombud: Advokaterna PB och KH MOTPART Eskilstuna kommun 631 86 Eskilstuna Ombud: Advokat AG SAKEN Fastställelsetalan

Läs mer

Avtal Hälsoval Sörmland

Avtal Hälsoval Sörmland Avtal Hälsoval Sörmland Avtal Avtal har denna dag slutits mellan Landstinget Sörmland genom Enheten för Hälsoval Sörmland, nedan kallad Landstinget, och XX, nedan kallad Vårdgivaren. Avtalsparter Landstinget

Läs mer

Allmänna villkor för konsultuppdrag

Allmänna villkor för konsultuppdrag 14 FEBRUARI 2011 ALLMÄNNA VILLKOR Stockholm Strategic Advise AB 1(6) STRATVISE 11-0078 Allmänna villkor för konsultuppdrag Dessa bestämmelser gäller vid anlitande av konsulter vid kompetens- och resursuppdrag.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM. Mål nr. meddelad i Stockholm den 5 juli 2016 T KLAGANDE RN. Ombud: Advokat TJ MOTPARTER 1. AA 2. JT

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM. Mål nr. meddelad i Stockholm den 5 juli 2016 T KLAGANDE RN. Ombud: Advokat TJ MOTPARTER 1. AA 2. JT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 5 juli 2016 T 1834-15 KLAGANDE RN Ombud: Advokat TJ MOTPARTER 1. AA 2. JT Ombud för 1 och 2: Advokat KH SAKEN Bättre rätt till del av fastighet

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 11 november 2015 Ö 1132-15

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 11 november 2015 Ö 1132-15 Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 11 november 2015 Ö 1132-15 KLAGANDE OCH MOTPART Kontel Trade AG Bahnhofstrasse 21 6300 Zug Schweiz Ombud: Advokat ON KLAGANDE OCH MOTPART

Läs mer

Förbundsordning för Kommunalförbundet Kalmarsundsregionens Renhållare KSRR Fastställd på KSRR Förbundsfullmäktiges möte 2010-11-26

Förbundsordning för Kommunalförbundet Kalmarsundsregionens Renhållare KSRR Fastställd på KSRR Förbundsfullmäktiges möte 2010-11-26 1 Medlemmar Kalmarsundsregionens Renhållare är ett kommunalförbund enligt kommunallagen (1991:900), (KL). Medlemmar i kommunalförbundet är de fyra kommunerna Kalmar, Mörbylånga, Nybro och Torsås. Kommunalförbundet

Läs mer

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 28 december 2010 Ö 5070-09 KLAGANDE 1. SB 2. CO 3. HT 4. RT Ombud för 1 4: Advokat RP MOTPART BEB Ombud: Advokat FI SAKEN Giftorätt och

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 26 mars 2012 T 2052-10 KLAGANDE JM Värmdöstrand AB, 556001-6213 169 82 Stockholm Ombud: Advokat VD MOTPART Kustbostäder i Oxelösund Aktiebolag,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 28 mars 2013 Ö 371-11 KLAGANDE If Skadeförsäkring AB (publ) Ombud: Advokaterna EA och FF MOTPARTER 1. Sandvik Aktiebolag 2. Sandvik Inc

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om uppskov med beskattningen vid andelsbyten; SFS 1998:1601 Utkom från trycket den 18 december 1998 utfärdad den 10 december 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande.

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 85/12 Mål nr B 71/12

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 85/12 Mål nr B 71/12 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 85/12 Mål nr B 71/12 Sammanfattning En revisor som varit anställd hos ett revisionsbolag har också varit delägare i revisionsbolagets moderbolag. Som delägare var revisorn bunden

Läs mer

ÖVERENSKOMMELSE OM FASTIGHETSREGLERING

ÖVERENSKOMMELSE OM FASTIGHETSREGLERING ÖVERENSKOMMELSE OM FASTIGHETSREGLERING har denna dag träffats mellan (1) Jernhusen Fastigheter AB, org. nr 556596-9598, Box 520, 101 30 Stockholm ( Överlåtaren ); och (2) Piteå Kommun, org. nr 212000-2759,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART Stockholm Yrkesmannen AB, 556676-0061 Kolartorpsvägen 13 136 48 Handen

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART Stockholm Yrkesmannen AB, 556676-0061 Kolartorpsvägen 13 136 48 Handen Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 1 april 2015 T 2895-13 KLAGANDE Europeiska Motor AB, 556406-5448 Box 2097 174 02 Sundbyberg Ombud: Advokat FZ MOTPART Stockholm Yrkesmannen

Läs mer

Stadgar för STOCKHOLMS TRÄVARUHANDELSFÖRENING. 1 Ändamål

Stadgar för STOCKHOLMS TRÄVARUHANDELSFÖRENING. 1 Ändamål Stadgar för STOCKHOLMS TRÄVARUHANDELSFÖRENING 1 Ändamål Stockholms Trävaruhandelsförening är en organisation för företag inom handeln med byggoch trävaror inom Stockholmsregionen Föreningen har till ändamål

Läs mer

Kommersiella villkor m.m.

Kommersiella villkor m.m. Kommersiella villkor m.m. Priser (vid avrop) Tjänsterna är prissatta per timme med ett angivet takpris som inte får överskridas. Debitering ska baseras på faktiska förhållanden. Endast utförda arbetsuppgifter

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 17 juni 2014 T 2031-13 KLAGANDE Hypestreetwear Aktiebolag i konkurs, 556491-4116 c/o TH Ombud: Advokat JO MOTPARTER 1. S:t Erik Försäkrings

Läs mer

Kammarkollegiet kan ge stiftelser tillstånd att ändra sina föreskrifter. En sådan ändring kallas permutation.

Kammarkollegiet kan ge stiftelser tillstånd att ändra sina föreskrifter. En sådan ändring kallas permutation. Senast ändrad 2015-01-12 Kammarkollegiet Permutation av stiftelser Kammarkollegiet kan ge stiftelser tillstånd att ändra sina föreskrifter. En sådan ändring kallas permutation. En stiftelse är en s.k.

Läs mer

H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 1997 s. 660 (NJA 1997:110)

H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 1997 s. 660 (NJA 1997:110) H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 1997 s. 660 (NJA 1997:110) Målnummer: Ö1002-95 Avdelning: Domsnummer: Avgörandedatum: 1997-10-10 Rubrik: Beslut i fråga som av TR hänskjutits till HD:s prövning. En flytdocka,

Läs mer

Välkommen till kursen

Välkommen till kursen Välkommen till kursen Gör rätt som hyresvärd Vilka är vi? Avsnitt 1 Definitioner Uppsägningstider 1 Hyresavtal Hus eller del av hus lägenhet Upplåtits Till nyttjande Mot ersättning Bostadslägenhet resp.

Läs mer

AKTIEÄGARAVTAL AVSEENDE

AKTIEÄGARAVTAL AVSEENDE 5163964-v1 AKTIEÄGARAVTAL AVSEENDE NORTH SWEDEN DATACENTER LOCATIONS AB INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND 2 2 BOLAGET 3 3 BOLAGSORDNING 3 4 STYRELSE M.M. 3 5 ÖVERLÅTELSE AV AKTIER 3 6 SEKRETESS 4 7 AVTALSBROTT

Läs mer

AVTALS & KÖPRÄTT. Daniel Nordström

AVTALS & KÖPRÄTT. Daniel Nordström AVTALS & KÖPRÄTT Daniel Nordström PRESENTATIONENS INNEHÅLL Juridiska begrepp Avtalslagen Avtalsförfarande Fullmakt Ogiltigt avtal Juridiska dokument i privatjuridik Kompletterande lagstiftning Köplagen

Läs mer

NJA I sid 1995:654 (Nummer i NJA 1995:101) HD:s dom meddelades d 30 nov 1995 (nr DT 205).

NJA I sid 1995:654 (Nummer i NJA 1995:101) HD:s dom meddelades d 30 nov 1995 (nr DT 205). Page 1 of 6 NJA I sid 1995:654 (Nummer i NJA 1995:101) HD:s dom meddelades d 30 nov 1995 (nr DT 205). Rättspraxis i litteraturen A, som var registrerad som bolagsman i ett handelsbolag, utträdde ur bolaget.

Läs mer

PROMEMORIA. Svenska Golfförbundet 1. BAKGRUND

PROMEMORIA. Svenska Golfförbundet 1. BAKGRUND PROMEMORIA Svenska Golfförbundet 1. BAKGRUND Denna promemoria har tagits fram på uppdrag av Svenska Golfförbundet i syfte att utreda och belysa vissa frågeställningar kring golfklubbar. Vid upprättande

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (16) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 17 juni 2015 T 5767-13 KLAGANDE OCH MOTPART Systembolaget Aktiebolag, 556059-9473 103 84 Stockholm Ombud: Advokaterna JM och JS KLAGANDE

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i jordabalken; SFS 2009:180 Utkom från trycket den 24 mars 2009 utfärdad den 5 mars 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om jordabalken 2 dels att

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 37/12 Mål nr B 40/12

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 37/12 Mål nr B 40/12 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 37/12 Mål nr B 40/12 Sammanfattning En arbetsgivare har hävt ett anställningsavtal och åberopat avtalslagens ogiltighetsregler. Fråga om interimistiskt förordnande enligt 35 andra

Läs mer

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 653 35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 51 kap. IL SkU 1992/93:20, prop. 1992/93:151 SkU 1995/96:20, prop. 1995/96:109 s. 94 95 SkU 1999/2000:2, 5 och 8, prop. 1999/2000:2 Del 2, s. 600

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 juni 2012 T 3108-10 KLAGANDE LN Ombud: Advokat CS MOTPART LS Ombud: Advokat RB SAKEN Fordran m.m. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Svea hovrätts

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 29 april 2005 Ö 3463-04 KLAGANDE YC Ombud: advokaten GR MOTPARTER 1. WS 2. KLS 3. KCS Ombud för samtliga: jur. kand. PH SAKEN Återförvisning

Läs mer

KOMMERSIELLA HYRESAVTAL

KOMMERSIELLA HYRESAVTAL ANDERS DAHLQUIST-SJOBERG KOMMERSIELLA HYRESAVTAL EN AVTALSTYP I OMVANDLING INNEHALL FORORD vn INNEHALL IX FORKORTNINGAR xvn I. INTRODUKTION 19 1 Inledning 21 1.1 Amnet 21 1.1.1 Utgangspunkt 23 1.1.2 Hypotes

Läs mer