Allmänna domstolar m.m.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Allmänna domstolar m.m."

Transkript

1 2015/16:JO1 Allmänna domstolar m.m. Kritik mot en rådman vid Blekinge tingsrätt för att i ett mål om vårdnad om barn m.m. ha underlåtit att upprätta en tidsplan för målets handläggning och för bristfällig kontroll över hur en utsedd medlare skötte sitt uppdrag (Dnr ) Beslutet i korthet: En rättegång om vårdnad om barn m.m. pågick i tre år och fyra månader. Den ansvarige domaren får kritik för att han inte upprättade en tidsplan för målets handläggning. Han får också kritik för att han hade bristfällig kontroll över hur en medlare, som tingsrätten hade anlitat, skötte sitt uppdrag. Anmälan I en anmälan till JO framförde Henry H. som ombud för V.H. klagomål mot rådmannen Östen Mandelholm vid Blekinge tingsrätt med anledning av bl.a. handläggningen av ett mål om vårdnad m.m. Han uppgav bl.a. följande. V.H. var kärande i målet. Hon lämnade in en ansökan om stämning till tingsrätten i slutet av april Östen Mandelholm beslutade i december 2011 att utse en medlare för att försöka få föräldrarna att nå en samförståndslösning. Medlingen pågick ända fram till någon gång i mars 2013 utan att någon samförståndslösning nåddes. Medlingen borde inte ha tillåtits pågå under en så lång tid. På grund av den långa medlingstiden och att Östen Mandelholm beslutade att inhämta två vårdnads- och boendeutredningar i målet blev målets handläggningstid alldeles för lång. Utredning Handlingar i tingsrättens mål T begärdes in och granskades. Av handlingarna framgick bl.a. följande. Målet inleddes vid tingsrätten den 29 april V.H. (modern) yrkade ensam vårdnad om sina och K.H.P:s (fadern) gemensamma barn, sönerna O. och A. Sedan fadern hade gett in ett skriftligt svaromål höll tingsrätten ett första sammanträde för muntlig förberedelse den 7 juni Under sammanträdet kom parterna överens om hur barnens rätt till umgänge med fadern skulle regleras under viss tid. Tingsrätten beslutade även att inhämta en vårdnads-, boende- och umgängesutredning. Utredningen skulle redovisas senast den 21 november Sedan fadern hade framställt nya interimistiska yrkanden i målet meddelade tingsrätten ett nytt interimistiskt beslut om umgänge den 14 september Den 18 november 2011 framställde modern genom sitt dåvarande ombud nya interimistiska yrkanden. Den 5 december 2011 beslutade tingsrätten, efter att parterna hade hörts i frågan, att utse en medlare i målet. Enligt 38

2 A LLMÄNNA DOMSTOLAR M. M. 2015/16:JO1 beslutet skulle medlaren redovisa sitt uppdrag till domstolen senast den 2 januari Redan den 19 december 2011 ringde medlaren och berättade att han hade haft en första kontakt med föräldrarna. Han sade att ärendet var komplicerat, att han ville ta hjälp av en specialistläkare vid barn- och ungdomspsykiatrin vid fullgörandet av uppdraget och att han önskade att uppdragstiden förlängdes. Tingsrätten förlängde uppdragstiden till den 20 januari 2012, alltså med 18 dagar. Medlaren gav inte in någon redovisning den 20 januari. Den 25 januari 2012 gav medlaren in en skrift och angav att han hade träffat båda föräldrarna den 15 december 2011, att specialistläkaren och medlaren skulle träffa modern samma dag som skrivelsen upprättades samt att fadern inte kunde delta vid detta tillfälle. Medlaren uppgav att uppdraget skulle komma att kräva mycket tid och han begärde anstånd till den 21 februari. Vid detta tillfälle hade medlingen pågått i sju veckor. Tingsrätten biföll framställningen om anstånd. Medlaren hördes inte av den 21 februari. Den 9 mars påminde tingsrätten medlaren på dennes telefonsvarare. Det resulterade i ett meddelande från medlaren att han skulle återkomma med en rapport den 12 mars. Den 12 mars 2012 kom det in en skrift från medlaren där det framgick bl.a. att medlaren och specialistläkaren hade träffat föräldrarna var för sig två gånger samt haft ett telefonsamtal med fadern. Vad gällde den fortsatta hanteringen framförde medlaren att han och specialistläkaren skulle besöka föräldrarna var för sig i deras hem samt att dessa besök skulle bli något försenade på grund av en sedan länge planerad semester. Medlaren begärde anstånd till den 16 april. Medlingen hade nu pågått i tre månader. Tingsrätten beviljade det begärda anståndet. Den 16 april 2012 meddelade medlaren per telefon att en öppning var på väg och att han skulle återkomma den 19 april för ytterligare uppgifter. Han hörde dock inte av sig till tingsrätten förrän den 26 april. Då meddelade han per telefon att ytterligare samtal skulle genomföras med parterna och att han skulle återkomma med skriftligt besked om utgången av dessa samtal under vecka 18 (30 april 6 maj). Den 9 maj 2012 gav medlaren in en skrift till tingsrätten där det framgick att medlaren och specialistläkaren hade besökt fadern i hans hem samt modern och sönerna i deras hem. Medlaren och specialistläkaren hade kommit överens med sönerna om att sönerna skulle träffa fadern i hans hem under en eller två timmar med början den 9 maj 2012 kl Enligt medlaren skulle det fortsatta medlingsarbetet bli mycket beroende av hur detta umgänge fungerade och hur övriga kontakter skulle utvecklas. Även om umgänget den 9 maj skulle gå bra krävdes enligt medlaren ett försiktigt uppbyggnadsarbete för att allt skulle fungera på ett bra sätt för barnens bästa. Medlaren begärde anstånd till den 11 juni. Medlingen hade nu pågått i fem månader. Tingsrätten biföll framställningen om anstånd. Såvitt framgår av handlingarna hörde medlaren inte av sig den 11 juni. Vid ett telefonsamtal den 18 juni lovade han att ge in en redogörelse under veckan. 39

3 2015/16:JO1 A LLMÄNNA DOMSTOLAR M. M. Samma dag gav medlaren in en skrift till tingsrätten där det framgick att sönerna och fadern hade träffats vid två tillfällen i medlarens och specialistläkarens närvaro. Medlaren och specialistläkaren hade också haft ett möte tillsammans med båda föräldrarna. Närmast planerade specialistläkaren ett möte tillsammans med föräldrarna för att gå igenom vilka regler som skulle gälla beträffande hälsofrågorna. Därefter var avsikten att planera in ett antal möten mellan sönerna och fadern. Medlaren begärde anstånd till den 15 juli Medlingen hade nu pågått i sex och en halv månad. Tingsrätten biföll framställningen om anstånd. Såvitt framgår av handlingarna hörde medlaren inte av sig till tingsrätten den 15 juli. Vid ett telefonsamtal den 20 juli meddelade han att fadern inte hade varit anträffbar och att han skulle ge in en rapport under de närmaste dagarna. Den 25 juli meddelade medlaren att han på grund av sjukdom behövde ytterligare tid på sig för att kunna slutföra uppdraget och att han skulle återkomma med närmare besked inom kort. Den 2 augusti 2012 gav medlaren in en skrift till tingsrätten där det framgick att medlaren, specialistläkaren och parterna hade haft ett telefonmöte den 27 juli och då kommit överens om att sönerna skulle umgås med fadern vid tre tillfällen under augusti, att ett nytt telefonmöte skulle hållas den 27 augusti samt att specialistläkaren skulle ordna ett möte med sonen A:s läkare och föräldrarna i september. Medlaren begärde anstånd till den 15 september. Medlingen hade nu pågått i nästan åtta månader. Tingsrätten biföll framställningen om anstånd. Såvitt framgår av handlingarna hörde medlaren inte av sig förrän den 10 oktober. Då skrev han att det inte hade gått att ordna mötet mellan föräldrarna, specialistläkaren och sonen A:s läkare. Medlaren föreslog att tingsrätten skulle sätta ut målet till sammanträde för muntlig förberedelse. Medlingen hade nu pågått i drygt tio månader och det hade gått nästan ett och ett halvt år sedan modern hade ansökt om stämning. Tingsrätten höll ett sammanträde för muntlig förberedelse i målet den 12 december Vid sammanträdet var även medlaren och specialistläkaren närvarande. Vid sammanträdet kom parterna, efter diskussioner under ledning av medlaren och specialistläkaren, överens om att sönerna under tiden december 2012 mars 2013 skulle ha rätt till visst umgänge med fadern. Tingsrätten beslutade att ytterligare ett sammanträde för muntlig förberedelse skulle äga rum den 10 april Under våren 2013 återkallade modern sitt tidigare ombuds fullmakt och Henry H. inträdde som ombud. Varken modern eller Henry H. kom till sammanträdet den 10 april Vid det sammanträdet entledigade tingsrätten medlaren från hans uppdrag och beslutade att vårdnads-, boendeoch umgängesutredningen skulle återupptas. Utredningen skulle redovisas senast den 20 juni Tingsrätten fattade även ett interimistiskt beslut i fråga om sönernas rätt till umgänge med fadern. Socialtjänsten begärde vid tre tillfällen anstånd med att redovisa utredningen. Den 27 november 2013 gavs utredningen in till tingsrätten. Ärendet remitterades till tingsrätten för upplysningar om och yttrande över hur handläggningen av målet förhöll sig till regleringen i 42 kap. 6 tredje stycket rättegångsbalken, RB. 40

4 A LLMÄNNA DOMSTOLAR M. M. 2015/16:JO1 Tingsrätten (lagmannen Laila Kirppu) gav in ett remissvar tillsammans med ett yttrande från Östen Mandelholm. Östen Mandelholm lämnade följande yttrande. V.H. väckte talan mot K.H.P. genom stämningsansökan som kom in till tingsrätten den 29 april Målet lottades på min rotel. Det har från Henry H:s sida riktats kritik för händelser som påstås ha ägt rum flera år dessförinnan; åtgärder och beslut som jag således inte kan göras ansvarig för. Målet handlar om parternas gemensamma barn O, född år 2002, och A, född år Sedan s.k. snabbyttrande inhämtats hölls muntlig förberedelse den 7 juni 2011, varvid båda parter företräddes av juridiska ombud. V.H. yrkade, med ändring av en av Blekinge tingsrätt meddelad dom den 21 oktober 2009, att det inte längre skulle förekomma något övernattningsumgänge mellan barnen och fadern och inte heller umgänge utan umgängesstöd närvarande. Det gjordes gällande att K.H.P. inte tagit till sig, och förstått, A:s sjukdomsbild. Det gjordes även gällande att K.H.P. utövat våld mot sönerna. Förhandlingen avslutades med beslut om att sönerna skulle ha rätt till umgänge med K.H.P. i närvaro av umgängesstöd på vissa angivna villkor. Beslutet grundade sig på föräldrarnas principöverenskommelse. Det uppdrogs även åt socialförvaltningen i Olofströms kommun, att i samråd med socialförvaltningen i Klippans kommun verkställa en vårdnads-, boendeoch umgängesutredning. Genom handläggningsbeslut den 14 september 2011 beslutade tingsrätten om sedvanligt helgumgänge mellan barnen och fadern. Beslutet grundade sig bl.a. på att påstådda brottsmisstankar mot fadern lagts ner. Beslutet överklagades till hovrätten, som inte meddelade prövningstillstånd. Sedan det kunnat konstateras uppenbara samarbetssvårigheter mellan föräldrarna beslutade tingsrätten den 5 december 2011 att utse Jan Hultman som medlare. Parterna motsatte sig inte detta. Under tiden som medlaren utförde sitt uppdrag vilandeförklarades vårdnads-, boende- och umgängesutredningen. Medlarens uppdrag kom därefter i olika omgångar att förlängas till följd av ärendets komplexitet och leg. läkaren Anders Abelin, specialist vid barnoch ungdoms-psykiatrin i Kristianstad, gavs rätt att biträda medlaren. Tiden för uppdragets genomförande förlängdes även till följd av medlarens sjukdom. Undertecknad gjorde bedömningen att det fortfarande fanns en möjlighet att nå en samförstånds-lösning, ägnad att tillgodose barnens bästa. Parterna delade denna uppfattning. Medlaren rapporterade efter hand till tingsrätten om ärendets gång och viss skriftväxling förekom mellan ombuden. Ny muntlig förberedelse hölls den 12 december Vid denna förberedelse var såväl Jan Hultman som Anders Abelin närvarande. Parterna lyckades enas om en samförståndslösning avseende umgängets utformning och formerna i övrigt för detta. Vid sammanträdet beslutades att ny förhandling och avstämning skulle äga rum den 10 april Under mars månad 2013 återkallade V.H. fullmakten för sitt juridiska ombud och hon har därefter företrätts av sin far, Henry H. Vid den fortsatta muntliga förberedelsen den 10 april 2013 inställde sig varken V.H. eller hennes nya ombud. Det beslutades att medlaren skulle entledigas från sitt uppdrag. Det beslutades även att den vilandeförklarade vårdnads- boende- och umgängesutredningen skulle återupptas, att redovisas senast den 20 juni I övrigt beslutades om visst helgumgänge mellan sönerna och K.H.P. För att säkerställa detta umgänge förenades umgänget med vite. Beslutet överklagades till hovrätten, som inte meddelade prövningstillstånd. 41

5 2015/16:JO1 A LLMÄNNA DOMSTOLAR M. M. 42 Ovan nämnda beslut kom att resultera i det verkställighetsärende som redovisats ovan. I verkställighetsärendet liksom i det ursprungliga huvudmålet framfördes upprepade gånger beskyllningar mot fadern att han i samband med umgänge med sönerna den 9 mars 2013 skulle ha utsatt dessa för misshandel. Det gjordes senare även gällande från V.H:s ombud att K.H.P. dömts för sådant brott. K.H.P. tillbakavisade samtliga sådana anklagelser och det gavs även besked om att inte någon av de gjorda polisanmälningarna resulterat i åtal. I fokus har hela tiden stått ett påstått misshandelstillfälle i Klippan i samband med att K.H.P. utövade umgänge med sönerna. I detta sammanhang kan konstateras att åtal nyligen väckts mot V.H. för det att hon påståtts ha gjort sig skyldig till urkundsförfalskning avseende journalanteckningar som är att hänföra till den misshandel av sönerna som hon hävdat att K.H.P. gjort sig skyldig till. Huvudförhandling i detta mål är utsatt till den 11 mars Jävsanmälan har gjorts mot undertecknad vid två tillfällen under målets handläggning. Jävet har prövats den 12 augusti 2013 och den 18 november Vid båda tillfällena har anmälan om jäv avslagits. Tingsrättens beslut av den 12 augusti 2013 överklagades av V.H. Hovrätten meddelade inte prövningstillstånd. Även i det ovan redovisade verkställighetsärendet har anmälan om jäv gjorts och avslagits. Hovrätten meddelade inte heller nu prövningstillstånd. För närvarande gäller ett av tingsrätten den 6 november 2013 meddelat beslut om umgänge mellan sönerna och K.H.P. under fyra tillfällen i närvaro av umgängesstöd; två under hösten 2013 och två under januari månad respektive februari månad Resultatet av dessa umgängestillfällen ska redovisas till tingsrätten senast den 5 mars Enligt föreliggande uppgifter har inte något umgänge kommit till stånd under de av tingsrätten beslutade umgängestillfällena. Det kan konstateras att K.H.P. sedan den 29 november 2013 inte längre företräds av något juridiskt ombud och att såväl V.H:s nuvarande ombud, liksom K.H.P. själv, i upprepade inlagor riktat beskyllningar mot varandra. Den återupptagna vårdnads-, boende- och umgängesutredningen är slutförd. Efter det att redovisning inkommit beträffande umgänge med umgängesstöd är målet nu klart att företas till avgörande. Sammanfattningsvis kan konstateras att målet har varit, och alltjämt är, av mycket komplicerad natur, att inlagorna från båda sidor varit omfattande samt att anstånd och flera överklaganden medfört att handläggningstiden beklagligtvis dragit ut på tiden. Till detta kommer att andra mål och ärenden på grund av arbetssituationen tyvärr måst prioriteras. Någon tidsplan har tidigare inte upprättats. I dispositiva tvistemål, i synnerhet s.k. substansmål, görs detta regelmässigt. I indispositiva tvistemål däremot har jag som regel inte gjort detta. Dessa mål lever ibland sitt eget liv och är oftast styrda av tingsrättens interimistiska beslut och föräldrarnas förmåga och vilja att uppnå samförståndslösningar som bäst gagnar barnen. Ett sådant förfarande kräver olika lång tid. I förevarande fall har parternas oförmåga till samsyn medfört att tingsrättens strävan att uppnå en sådan lösning gått om intet. Målet kommer att avgöras under våren Laila Kirppu uppgav följande. Beträffande redovisning av handläggningsåtgärder och fattade beslut i målet hänvisas till Östen Mandelholms yttrande. I vårdnadsmål läggs regelmässigt stor vikt vid att finna samförståndslösningar i avsikt att tillse barnets behov av en nära kontakt med båda föräldrarna. I vårdnadsmål som detta, där förhållandet mellan föräldrarna varit av mycket infekterad och komplicerad natur, finns det risk för att sökandet efter en samförståndslösning i barnets intresse tar tid. Enligt mitt förmenande måste stora ansträngningar göras och ges ett tidsmässigt utrymme

6 A LLMÄNNA DOMSTOLAR M. M. 2015/16:JO1 med beaktande av vikten av att få föräldrarna att nå en överenskommelse som håller över tid. Där kan det ibland uppstå en konflikt mellan kravet på att nå ett snabbt avgörande av målet och kravet på att barnets bästa ska vara avgörande för alla beslut i denna typ av mål. Forskning har visat att samförståndslösningar i de mest infekterade vårdnadsmålen vinner efterföljd i betydligt större omfattning än en dom. Till detta kommer att medlarens sjukdom medfört att medlingen drog ut på tiden. Ett entledigande av medlaren skulle sannolikt ha inneburit ytterligare tidsutdräkt och att viktig kunskap och erfarenhet i målet hade gått förlorad. Vid bedömningen av målets handläggning bör även hänsyn tas till om parterna drivit processen med eller utan ombud. I detta mål har, under relativt lång tid, processen drivits av part utan ombud, vilket ytterligare har komplicerat handläggningen. Sammanfattningsvis kan sägas att tingsrätten måhända hade kunnat gå snabbare fram genom en något kraftfullare handläggning. Jag har dock svårt att finna att det finns grund för klander av den handläggning som förekommit. Parterna har i vart fall genom sitt eget agerande i hög grad bidragit till att handläggningen dragit ut på tiden. Henry H. kommenterade tingsrättens remissvar. Tingsrätten avgjorde målet genom dom den 14 augusti 2014, dvs. nästan tre år och fyra månader efter det att modern hade ansökt om stämning. I domen fick modern ensam vårdnad om sönerna. Tingsrätten beslutade också att sönerna inte skulle ha något umgänge med fadern. Av domen framgår att sönerna inte hade träffat sin far sedan den 9 februari Rättslig reglering Sedan den 1 januari 2011 finns ett uttryckligt krav i regeringsformen på att en rättegång ska genomföras inom skälig tid (2 kap. 11 andra stycket). Sedan tidigare gäller att rätten ska driva förberedelsen i ett tvistemål med inriktning på ett snabbt avgörande (42 kap. 6 tredje stycket RB). Denna förpliktelse ska rätten fullgöra genom formell och materiell processledning. Rätten ska alltså dels styra upp processens yttre ramar, dels verka för att tvistefrågorna blir klarlagda. Det är viktigt att rätten agerar med fasthet i båda nu nämnda avseenden och hela tiden är aktiv under förberedelsen. Rätten ska också upprätta en tidsplan för målets handläggning, om det inte är obehövligt på grund av målets beskaffenhet eller av något annat särskilt skäl (42 kap. 6 fjärde stycket RB). En omsorgsfullt upprättad tidsplan medför en uppstramning och effektivisering av förberedelsen och ger såväl parterna som rätten en god överblick över processen och vilka åtgärder som återstår att vidta för att få målet till ett avgörande. Det skapar vidare förutsättningar för en snabbare handläggning (prop. 2004/05:131 s. 132 f.). Utöver kravet på ett snabbt avgörande ska rätten, om det inte är olämpligt med hänsyn till målets beskaffenhet och övriga omständigheter, verka för att parterna förliks eller på annat sätt uppnår en samförståndslösning (42 kap. 17 första stycket RB). Den sistnämnda paragrafen fick sin nuvarande lydelse genom en lagändring 2011 som innebar en skärpning av rättens skyldighet att verka för en förlikning (prop. 2010/11:128; SFS 2011:861). I mål om vårdnad, boende och umgänge är det barnets bästa som ska vara avgörande för alla beslut. Vid bedömningen av vad som är barnets bästa ska 43

7 2015/16:JO1 A LLMÄNNA DOMSTOLAR M. M. särskilt barnets behov av en nära och god relation till båda sina föräldrar beaktas (6 kap. 2 a föräldrabalken, FB). Lagstiftaren har ansett att en samförståndslösning mellan föräldrarna i frågor om vårdnad, boende och umgänge normalt är till barnets bästa. Det beror bl.a. på att det normalt är bra för barnet att den konflikt som finns mellan föräldrarna får en så hållbar lösning som möjligt. Om en samförståndslösning nås, är förutsättningarna för att den ska hålla på sikt betydligt större än i andra fall (prop. 2005/2006:99 s. 62 f.). År 2006 gjordes därför bestämmelserna i 42 kap. 17 första stycket RB även tillämpliga för samförståndslösningar i indispositiva tvistemål (prop. 2005/06:99; SFS 2006:459). En sådan samförståndslösning måste dock vara till barnets bästa för att den ska kunna godtas av rätten (prop. 2005/06:99 s. 104). Enligt 6 kap. 18 FB kan föräldrar få hjälp att nå en samförståndslösning genom samarbetssamtal enligt socialtjänstlagen (2001:453). Rätten kan ge socialnämnden eller något annat organ i uppdrag att anordna sådana samarbetssamtal. Rätten kan också ge en medlare i uppdrag att försöka få föräldrarna att nå en samförståndslösning som är förenlig med barnets bästa (6 kap. 18 a FB). Möjligheten att utse en medlare är framför allt tänkt att användas i vissa fall där samarbetssamtal redan har förekommit men föräldrarna inte lyckats nå en överenskommelse och det trots det bedöms finnas möjligheter att nå en samförståndslösning. Medlaren ska inom den tid som rätten bestämmer lämna en redogörelse för de åtgärder som har vidtagits. Tiden får inte sättas längre än fyra veckor, men rätten får förlänga tiden om det finns förutsättningar att nå en samförståndslösning (6 kap. 18 a andra stycket FB). När bestämmelsen i 6 kap. 18 a infördes angavs att när det gäller möjligheten att förlänga tiden för medlarens uppdrag bör domstolen kunna medge en kortare förlängning av tiden, t.ex. om en samförståndslösning bedöms vara nära förestående (prop. 2005/06:99 s. 64 och 91). I ett beslut den 17 oktober 2014 anförde JO Lindström följande: Bedömning Allmänt En tvistemålsrättegång i en domstol leder normalt till att tingsrätten avgör målet genom en dom. Innan tingsrätten kan döma i målet ska i regel en förberedelse äga rum. Bestämmelserna om förberedelsen gäller för alla tvistemål, alltså både tvister om exempelvis penningfordringar och, som i det nu aktuella fallet, tvister mellan två föräldrar om deras gemensamma barn. Den fråga som aktualiseras genom tingsrättens yttrande till JO är om det just i tvister av det sistnämnda slaget kan finnas särskilda skäl att lägga ned tid på att nå en samförståndslösning även om det sker på bekostnad av önskemålet om att målet avgörs snabbt. Som tingsrätten varit inne på i sitt yttrande till JO kan det av hänsyn till barnen vara särskilt angeläget att åstadkomma en samförståndslösning. 44

8 A LLMÄNNA DOMSTOLAR M. M. 2015/16:JO1 I alla typer av tvistemål är rätten skyldig att driva förberedelsen med inriktning på ett snabbt avgörande av målet. Den skyldigheten är enligt lagen undantagslös. Dessutom är det rättens skyldighet att verka för en samförståndslösning. Denna skyldighet är däremot förenad med undantag: rätten ska inte verka för en samförståndslösning om det är olämpligt med hänsyn till målets beskaffenhet och övriga omständigheter. Den grundläggande skyldigheten för rätten är alltså att driva förberedelsen med inriktning på att målet avgörs snabbt. Det är inom ramen för den skyldigheten som domstolen ska verka för en samförståndslösning (se mitt beslut den 3 april 2013 i JO:s dnr ). Det är domstolen och inte parterna som bestämmer hur förberedelsen av ett tvistemål ska skötas. Och just i mål om vårdnad och umgänge är domstolens ansvar särskilt påtagligt. I dessa mål är det inte bara parterna som berörs av hur förfarandet anordnas utan även, och ibland framför allt, deras barn, som ju inte har någon möjlighet att påverka valet mellan olika alternativ. För att man som domare ska ta på sig ansvaret att dra ut på processen för att söka nå en samförståndslösning måste man enligt min mening noga ha tänkt igenom om ett sådant förfarande är till nytta för barnen eller om det främst är föräldrarnas intressen som tillgodoses. Det ligger i sakens natur att det inte är bra för någon att vara inblandad i en rättegång som det är svårt att se något slut på. Framför allt för ett barn måste den otrygghet som följer av detta vara plågsam. I familjemål har rätten särskilda verktyg till sin hjälp för att underlätta samförståndslösningar. Det är mycket vanligt att rätten ger socialnämnden i uppdrag att anordna samarbetssamtal för detta ändamål. Och sedan några år finns det också möjligheter för domstolen att utse en medlare som hjälper föräldrarna att komma överens. Både samarbetssamtalen och medlingen äger rum under målets förberedelseskede. Det innebär att tillämpningen av dessa institut begränsas av rättens skyldighet att driva förberedelsen med inriktning på ett snabbt avgörande av målet. Tidsplan För att främja snabbheten under förberedelsen av tvistemål är rätten skyldig att upprätta en tidsplan för målets handläggning om det inte är obehövligt på grund av målets beskaffenhet eller av något annat skäl. Östen Mandelholm har i sitt svar till JO skrivit att han i regel inte upprättar tidsplaner i indispositiva tvistemål eftersom dessa mål lever sitt eget liv och oftast är styrda av tingsrättens interimistiska beslut och föräldrarnas förmåga och vilja att uppnå olika samförståndslösningar som bäst gagnar barnen. Men det är just för att förhindra att målen lever sitt eget liv som lagstiftaren har bestämt att rätten ska upprätta tidsplaner. Det var alltså inte obehövligt att upprätta en tidsplan i det aktuella målet och enligt min uppfattning borde det har gjorts senast i anslutning till sammanträdet den 7 juni Medlingen Det är framför allt medlingen som har gjort att handläggningen har dragit ut på tiden. Av en notering i dagboken framgår att Östen Mandelholm i början av 45

9 2015/16:JO1 A LLMÄNNA DOMSTOLAR M. M. 46 december 2011 väckte frågan om medling med parternas ombud. Parterna motsatte sig inte detta men moderns ombud uppgav enligt anteckningen i dagboken att hon var tveksam till om det skulle ha någon effekt. Den 5 december 2011 utsåg Östen Mandelholm en medlare i målet. Medlarens uppdrag förlängdes sedan vid ett flertal tillfällen utan att parterna hade något att invända mot det. Medlingen kom till slut att pågå fram till den 10 april 2013, dvs. i ett år och fyra månader. Samtidigt som medlaren entledigades beslutade tingsrätten att den tidigare vilandeförklarade vårdnads-, boende- och umgängesutredningen skulle återupptas. Det tog sedan ytterligare cirka ett år och fyra månader innan tingsrätten avgjorde målet den 14 augusti 2014, dvs. drygt tre år och fyra månader efter det att ansökan om stämning gavs in till domstolen. När rätten överväger att anlita en medlare måste den beakta att den grundläggande regeln för förberedelsearbetet i tvistemål är att inriktningen ska vara att målet avgörs snabbt. Det torde vara mot den bakgrunden som det i förarbetena till lagregeln om medlare sägs att en medlare framför allt bör utses i situationer där samarbetssamtal har förekommit men föräldrarna trots detta inte lyckats nå en överenskommelse. I sådana fall har rätten ofta goda möjligheter att avgöra om det finns förutsättningar för medlaren att lyckas med sitt uppdrag inom en rimlig tid. Kravet på snabbhet har också föranlett att huvudregeln i lagen är att medlarens uppdrag ska slutföras inom fyra veckor. Östen Mandelholms beslut den 5 december 2011 att utse en medlare hade inte föregåtts av samarbetssamtal. Inte heller innehåller beslutet några anvisningar till medlaren om hur uppdraget skulle fullgöras. Jag finner inte tillräckliga skäl att kritisera beslutet. Men eftersom målet då hade pågått vid tingsrätten under sju månader fanns det starka skäl för tingsrätten att bevaka att medlarens uppdrag inte drog ut på tiden. I lagstiftningsförarbetena (prop. 2005/06:99 s. 64) sägs att det är naturligt att domstolen lämnar anvisningar till medlaren om hur uppdraget ska fullgöras och att medlaren bedriver medlingen på ett aktivt sätt och alltid med barnets bästa i fokus. Emellertid är det enligt propositionen inte möjligt att reglera i lag hur medlarens arbete ska bedrivas utan detta bör medlaren i samråd med domstolen få bedöma från fall till fall. Den 19 december 2011 ringde medlaren till tingsrätten och berättade att ärendet var komplicerat, att han ville ha hjälp av en läkare och att han ville ha förlängd tid. Enligt min mening borde tingsrätten med anledning av telefonsamtalet ha tagit reda på hur medlaren hade planerat att fullgöra sitt uppdrag, vilka arbetsuppgifter som läkaren skulle utföra och vilken tid medlingsuppdraget skulle ta. Besked i dessa frågor hade kunnat ge Östen Mandelholm ett underlag för att ta ställning till begäran om anstånd och till om det fanns skäl att mot bakgrund av skyndsamhetskravet avbryta medlarens uppdrag. Såvitt framgår av handlingarna begärde Östen Mandelholm emellertid inte några närmare besked från medlaren utan gav anstånd med uppdragets utförande utan några villkor. Härefter begärde och fick medlaren anstånd med sitt uppdrag vid fem tillfällen och när medlingen hade pågått under tio månader föreslog medlaren slutligen att tingsrätten skulle kalla parterna till ett sammanträde för muntlig förberedelse. Inte i någon av sina framställningar om anstånd redovisade medlaren en plan för när arbetet kunde beräknas vara slutfört och tingsrätten krävde inte

10 A LLMÄNNA DOMSTOLAR M. M. 2015/16:JO1 heller några sådana besked. Det framgår inte av någon av framställningarna om anstånd att det fanns klara indikationer på att en samförståndslösning låg inom nära räckhåll. Enligt min mening borde tingsrätten även om parterna inte hade något att invända inte ha förlängt medlarens uppdrag på det sätt som skedde. Av handlingarna framgår att tre av besluten om förlängning fattades av Östen Mandelholm. Avslutande synpunkter Avsaknaden av en tidsplan samt den bristfälliga kontrollen över hur medlaruppdraget utfördes har lett till att målets handläggning har tagit alldeles för lång tid. Östen Mandelholm, som varit ansvarig för målet, förtjänar därför kritik för sin handläggning av målet. Vad Henry H. i övrigt anfört föranleder inte någon ytterligare åtgärd eller något uttalande från min sida. Jag får avslutningsvis upplysa om att JO inte är behörig att handlägga frågor om skadestånd. Ärendet avslutas. Kritik mot en rådman vid Skaraborgs tingsrätt för att han i ett ärende om adoption inte lät de biologiska föräldrarna yttra sig och för att han inte upplyste om konsekvenserna av adoptionen (Dnr ) Beslutet i korthet: En rådman kritiseras för att han vid handläggningen av ett ärende om adoption 1. inte låtit de biologiska föräldrarna yttra sig över adoptionsansökan 2. inte upplyst de berörda om att ett adoptionsbeslut skulle innebära att adoptivbarnet inte längre i rättsligt hänseende enligt föräldrabalken skulle anses vara barn till sin biologiska mor. Initiativet m.m. I samband med JO:s inspektion av Skaraborgs tingsrätt den oktober 2013 uppmärksammades handläggningen av ett adoptionsärende (Ä ). Av de granskade handlingarna framgick bl.a. följande: Den 28 december 2012 gavs en adoptionsansökan in till Skaraborgs tingsrätt. Ansökan var undertecknad av Tommy L., född 1951, och Fredrik L., född Enligt ansökan ville Tommy L. adoptera Fredrik L. I ansökan angavs bl.a. att Tommy L. hade haft ett långvarigt förhållande med Fredrik L:s mor, Carita M., samt att Tommy L. hade uppfostrat Fredrik L. sedan denne var 3 4 år gammal. Till ansökan bifogades personbevis med ändamålet hemortsbevis för Tommy L. och Fredrik L. Personbevis med ändamålet adoption saknades för dem båda, och därmed saknades i ärendet uppgifter om Fredrik L:s föräldrar 47

11 2015/16:JO1 A LLMÄNNA DOMSTOLAR M. M. och civilstånd samt uppgifter om Tommy L:s civilstånd och eventuell make eller maka. Den 31 januari 2013 meddelade tingsrätten, genom rådmannen Tommy Eriksson, slutligt beslut i ärendet. Enligt beslutet gav tingsrätten Tommy L. tillstånd att adoptera Fredrik L. Av beslutet framgick vidare att Fredrik L. därmed var att anse som Tommy L:s adoptivbarn. Beslutet fattades utan att tingsrätten hade hämtat in yttranden från Carita M. och Fredrik L:s biologiska far. Det framgick inte heller att Tommy L. och Fredrik L. hade upplysts om konsekvenserna av den aktuella adoptionen (dvs. konsekvenserna av att adoptivbarnets biologiska förälder inte var gift med adoptanten). Jag beslutade att i ett särskilt ärende utreda tingsrättens handläggning av ärendet Ä Utredning Handlingar i tingsrättens ärende tillfördes JO:s akt. Därefter uppmanades tingsrätten att lämna upplysningar om och yttra sig över handläggningen av och beslutet i ärendet. Av yttrandet skulle särskilt framgå hur handläggningen av ärendet överensstämmer med relevanta bestämmelser i 4 kap. föräldrabalken, FB, och bestämmelsen i 12 lagen (1996:242) om domstolsärenden, den s.k. ärendelagen. Domstolen skulle vidare redovisa sin bedömning av det som kommit fram. Tingsrätten (lagmannen Anna-Karin Lundberg) gav in ett yttrande till vilket synpunkter från rådmannen Tommy Eriksson fogades. Tommy Eriksson anförde följande: Jag meddelade den 31 januari 2013 beslut där jag biföll en ansökan om adoption. Jag ska inledningsvis ange att jag idag saknar minne av handläggningen av ärendet i fråga och ej kunnat erinra mig något om detta då jag gått igenom handlingarna. Jag kan endast konstatera att det enligt mitt förmenande varit helt felaktigt av mig att meddela beslutet utan att ha berett den biologiske fadern samt modern tillfälle att yttra sig. Orsaken torde vara beroende av brist i kontroll och noggrannhet eftersom jag med all säkerhet trott att de beretts tillfälle att yttra sig men inte svarat. Det har jag inte kontrollerat i akten varför det blivit fel. Anna-Karin Lundberg anförde följande: Tingsrätten kan konstatera att handläggningen av det aktuella ärendet samt beslutet inte överensstämmer med vare sig 4 kap. FB eller 12 ärendelagen. Yttranden skulle ha inhämtats av Carita M. samt Fredrik L:s biologiske far, men framförallt skulle parterna upplysts om konsekvensen av adoptionen då Carita M. och Tommy L. inte var gifta. Fel har således uppstått vid handläggningen samt vid beslutets meddelande. Som berörd befattningshavare uppgett har felet uppstått då man brustit i kontroll och noggrannhet. Rättslig reglering Syftet med en adoption är att skapa ett rättsligt förhållande mellan adoptanten (den som adopterar) och adoptivbarnet. För att en adoption ska komma till stånd krävs ett beslut av domstol efter ansökan av den som vill adoptera. De 48

12 A LLMÄNNA DOMSTOLAR M. M. 2015/16:JO1 grundläggande materiella reglerna om adoption finns i 4 kap. FB. I 4 kap. 6 första stycket FB anges vissa allmänna förutsättningar för adoption. Enligt bestämmelsen ska rätten pröva om det är lämpligt att adoptionen äger rum. Tillstånd till adoption kan ges åt en person eller åt makar. Enligt 4 kap. 4 FB får andra än makar inte adoptera gemensamt. Enligt svensk rätt är det således inte tillåtet för sambor att adoptera gemensamt. Av 4 kap. 8 FB framgår att ett adoptivbarn i rättsligt hänseende betraktas som adoptantens barn och inte som barn till sina biologiska föräldrar. Om en make har adopterat den andre makens barn eller adoptivbarn, ska barnet emellertid anses som makarnas gemensamma. Något motsvarande undantag för sambor finns inte. Det är alltså, enligt bestämmelserna i FB, inte möjligt för en person att adoptera sin sambos barn utan att släktskapet mellan den senare sambon och barnet upphör (jfr Europadomstolens dom den 13 december 2007 i målet Emonet m.fl. mot Schweiz, ansökan nr 39051/03 och SvJT 2014 s. 832). Av 4 kap. 5 a FB följer att den som har fyllt 18 år får adopteras utan föräldrarnas samtycke. Enligt 4 kap. 10 tredje stycket FB ska dock en förälder vars samtycke till adoption inte krävs ändå höras i adoptionsärendet, om det kan ske. Ärenden om adoption är indispositiva. Detta innebär bl.a. att domstolen har en utredningsskyldighet i sådana ärenden. Domstolens utredningsskyldighet markeras i 4 kap. 10 FB. Enligt första stycket i bestämmelsen ska domstolen inhämta upplysningar bl.a. om barnet och sökanden. Domstolen har alltså ett eget ansvar för att de omständigheter som kan ha betydelse för domstolens bedömning kommer fram. Ärenden om adoption handläggs enligt ärendelagen. I 12 ärendelagen regleras domstolens s.k. materiella processledning. I bestämmelsen föreskrivs att domstolen ska se till att ärendet blir så utrett som dess beskaffenhet kräver och att inget onödigt dras in i ärendet. Genom frågor och påpekanden ska domstolen försöka avhjälpa otydligheter och ofullständigheter i parternas framställningar. I ett beslut den 8 december 2014 anförde JO Lindström följande: Bedömning Enligt 4 kap. 10 FB var det rättens skyldighet att höra Fredrik L:s biologiska föräldrar om det kunde ske. Av utredningen framgår att rätten inte ens gjorde något försök att höra föräldrarna. Adoptionsbeslutet ledde till att Fredrik L. inte längre i rättsligt hänseende enligt FB var att anse som son till Carita M. Enligt min mening innebär bestämmelsen i 12 ärendelagen att tingsrätten var skyldig att upplysa Fredrik L. och Tommy L. om denna konsekvens av ett blivande adoptionsbeslut. Av utredningen framgår att rätten inte gjorde det. Tommy Eriksson fattade adoptionsbeslutet och ska kritiseras för de angivna bristerna i handläggningen. Ärendet avslutas. 49

13 2015/16:JO1 A LLMÄNNA DOMSTOLAR M. M. Uttalanden om en lista som används vid fördelningen av uppdrag som målsägandebiträde och som särskild företrädare för barn vid Malmö tingsrätt; även uttalande om domstolssekreterares behörighet att förordna sådana och lagmannens ställningstagande till en begärd överklagandehänvisning (Dnr ) Beslutet i korthet: Lagmannen vid Malmö tingsrätt anmäldes för att inte ha fört upp tre biträdande jurister på en lista över lämpliga advokater och andra jurister för uppdrag som målsägandebiträde eller särskild företrädare för barn. I beslutet konstaterar JO att listan är ett ändamålsenligt verktyg för tingsrätten när det gäller att utse lämpliga personer till uppdrag som målsägandebiträde och särskild företrädare för barn samt att listan inte strider mot 1 kap. 9 regeringsformen. Därför finner JO ingen anledning att uttala någon kritik mot tingsrätten för hanteringen av listan. Lagmannen anmäldes också för att inte ha lämnat en överklagandehänvisning till sitt ställningstagande när detta efterfrågades av de berörda. Eftersom lagmannen ansåg att det inte gick att överklaga hennes beslut kan hon enligt JO inte kritiseras för att hon redovisade den uppfattningen. Anmälan I en anmälan till JO framförde Johan L., Maria P. och Marie L. klagomål mot Malmö tingsrätt och lagmannen Eva Wendel Rosberg för hanteringen av en lista hos tingsrätten över advokater och andra jurister som bedömts lämpliga att förordnas som bl.a. målsägandebiträde när en målsägande inte önskat någon särskild jurist som biträde. Johan L., Maria P. och Marie L. anförde bl.a. följande: I juli 2012 och mars 2013 skickade Marie L. in en begäran till Malmö tingsrätt om att jur. kand. Maria P. och jur. kand. Johan L. skulle komma i fråga för uppdrag som målsägandebiträde och som särskild företrädare för barn. Det besked som tingsrätten lämnade i båda fallen var att tingsrätten inte för upp biträdande jurister på listan över målsägandebiträden förrän den biträdande juristen tjänstgjort i ett år. Emellertid ombads Marie L. att skicka in en förteckning över vilka ärenden som Maria P. hade handlagt under sina första sex månader som biträdande jurist. Sedan denna förteckning hade lämnats till tingsrätten i februari 2013 fick Maria P. besked om att kravet på ett års tjänstgöring som biträdande jurist stod fast och Marie L. ombads att återkomma med en ny anmälan till tingsrätten efter att de biträdande juristerna hade tjänstgjort i ett års tid. Den 6 maj 2013 lämnade Marie L. in en begäran om att få en besvärshänvisning i fråga om domstolens beslut att inte föra upp de biträdande juristerna på listan. Den 21 maj 2013 meddelade lagmannen Eva Wendel Rosberg bl.a. följande: 50

14 A LLMÄNNA DOMSTOLAR M. M. 2015/16:JO1 Mitt svar är att tingsrätten inte fattat något beslut som är överklagbart. De två biträdande juristerna är inte utestängda från att ta uppdrag som målsägandebiträde, ombud eller särskild företrädare för barn. Varje domare prövar självständigt en begäran om att någon av de angivna biträdande juristerna ska förordnas. Tingsrätten har en lista med advokater och andra jurister som tingsrätten förordnar som bl.a. målsägandebiträde när en målsägande inte önskat någon särskild person som biträde. Tingsrättens ledningsgrupp har enats om följande principer för att en jurist, efter begäran, ska föras upp på listan. 1. Advokater ska föras upp på listan. 2. För biträdande jurister på advokatbyrå gäller att de kan föras upp på listan om de är tingsmeriterade. I annat fall krävs ett års tjänstgöring på advokatbyrå. Undantag kan efter särskild prövning av lagmannen göras för jurister med andra värdefulla juridiska meriter. 3. Jurister som bedriver egen verksamhet och som inte tjänstgör på advokatbyrå kan föras upp på listan om de har ansvarsförsäkring och kan åberopa goda referenser. Listan finns för att uppdragen ska kunna fördelas på ett rättvist sätt mellan jurister som har verksamhet i området. Avsikten är också att de personer som finns upptagna på listan ska vara lämpliga för de uppdrag som tingsrätten fördelar. Den 19 augusti 2013 skickades en begäran till Malmö tingsrätt om att jur. kand. Ebba G. skulle komma i fråga för uppdrag som målsägandebiträde och som särskild företrädare för barn. Inte heller den begäran beviljades trots att Ebba G. bl.a. hade värdefull domstolsvana genom att under flera år ha tjänstgjort som nämndeman i Malmö tingsrätt. Anmälarna ifrågasätter starkt huruvida det är lagenligt att inom myndigheten upprätta interna principer eller listor som bestämmer huruvida en biträdande jurist är lämplig eller inte att ta uppdrag som målsägandebiträde och särskild företrädare för barn. En persons lämplighet bör skäligen bedömas individuellt och inte genom generella riktlinjer som inte framgår av lag. Flera andra tingsrätter ställer inte upp något tidskrav för att biträdande jurister ska kunna bli aktuella som målsägandebiträde och som särskild företrädare för barn. Att inte, efter begäran, föra upp Maria P. och Johan L. på listan måste kunna anses vara ett beslut som är överklagbart. Tingsrättens ställningstagande innebär att den berörda juristen inte ges möjlighet att självständigt erhålla uppdrag som målsägandebiträde och särskild företrädare för barn inom Malmö tingsrätts domsaga. Utredning Tingsrätten uppmanades att lämna upplysningar om vad som hade framförts i anmälan till JO samt redovisa sin bedömning av det som kommit fram. Tingsrätten (lagmannen Eva Wendel Rosberg) lämnade upplysningar och yttrande enligt följande: Upplysningar Malmö tingsrätt har en förteckning (nedan benämnd listan) över advokater och andra jurister som tingsrätten förordnar som bl.a. målsägandebiträde 51

15 2015/16:JO1 A LLMÄNNA DOMSTOLAR M. M. när en målsägande inte har önskat någon särskild jurist som biträde. Även uppdrag som särskild företrädare för barn förmedlas från listan. När tingsrätten förordnar en person som finns upptagen på listan görs i praktiken ingen särskild kontroll av lämpligheten hos den som förordnas. Den kontrollen har i stället gjorts i samband med att juristen förts in på listan. Tingsrätten får regelmässigt förfrågningar från jurister som önskar bli upptagna på listan och som vill att tingsrätten ska förmedla uppdrag. För att en jurist, som önskar detta, ska föras upp på listan har tingsrättens ledningsgrupp enats om följande principer. 1. Advokater ska föras upp på listan. 2. För biträdande jurister på advokatbyrå gäller att de kan föras upp på listan om de är tingsmeriterade. I annat fall krävs ett års tjänstgöring på advokatbyrå. Undantag kan efter särskild prövning av lagmannen göras för jurister med andra värdefulla juridiska meriter. 3. Jurister som bedriver egen verksamhet och som inte tjänstgör på advokatbyrå kan föras upp på listan om de har ansvarsförsäkring och kan åberopa goda referenser. Listan används enbart när det inte finns önskemål om att en särskild person ska förordnas. Om det kommer in en begäran om att en viss person, som inte finns med på listan, ska förordnas till målsägandebiträde eller särskild företrädare för barn prövar den domare som är ansvarig för målet om personen ska förordnas. Tilläggas kan att listan också har den funktionen att uppdragen fördelas rättvist mellan jurister som är verksamma i närområdet. Marie L. har fått följande svar från mig när det gäller frågan om varför de biträdande juristerna Maria P. och Johan L. inte omedelbart togs upp på listan. Ingen av de två angivna biträdande juristerna är notariemeriterade. Av underlaget för begäran om att de skulle sättas upp på tingsrättens lista för förordnande som målsägandebiträde framgick inte att de på något sätt tidigare tagit befattning med brottmål eller ens bevistat en brottmålsförhandling. Begäran avseende Maria P. kom in till tingsrätten den 6 juli 2012 och begäran avseende Johan L. den 19 mars Maria P. hade viss erfarenhet av andra typer av ärenden och Du ombads återkomma när hon fått längre erfarenhet. Den 1 mars 2013 inkom Du med uppgift om över vilka ärenden Maria P. varit involverad i vid tingsrätten. Jag beslutade med ledning av dessa uppgifter den 5 mars 2013 att Maria P. från och med den 1 juli 2013 ska föras upp på listan för offentliga uppdrag som målsägandebiträde samt som särskild företrädare för barn. Advokatbyrån har underrättats om beslutet. När det gäller Johan L., som nyligen hade avslutat sina studier när Du begärde att han skulle föras upp på listan för att förordnas som målsägandebiträde och särskild företrädare för barn, ombads Du återkomma när Johan L. fått längre erfarenhet. När det gäller Ebba G. anställdes hon som biträdande jurist den 1 september Hon hade då, enligt Marie L., nyligen avslutat sina studier. Ebba G. har tidigare varit nämndeman vid tingsrätten. Eftersom Ebba G. inte är notariemeriterad gjorde jag bedömningen att hon borde ha viss erfarenhet innan hon togs upp på listan. Den 21 augusti 2013 ombads därför advokatbyrån återkomma om sex månader, då en ny bedömning av om Ebba G. borde tas upp listan skulle göras. Tingsrättens bedömning Målsägandebiträde förordnas, enligt 4 lagen om målsägandebiträde (1988:609), på begäran av målsäganden eller när det annars finns anledning 52

16 A LLMÄNNA DOMSTOLAR M. M. 2015/16:JO1 till det. Enligt samma lagrum ska 26 första stycket rättshjälpslagen (1996:1619) tillämpas vid förordnandet. Hänvisningen till 26 rättshjälpslagen innebär att den som förordnas som huvudregel ska vara advokat eller biträdande jurist på advokatbyrå. I bestämmelsen anges att även annan som är lämplig för uppdraget kan bli förordnad. Kravet på lämplighet gäller emellertid inte enbart annan utan även advokater och biträdande jurister. En biträdande jurist kan exempelvis anses icke lämplig om den biträdande juristen är oerfaren och det rör sig om ett komplicerat ärende (se Renfors, m.fl. Rättshjälpslagen den 7 oktober 2013, Zeteo, kommentaren till 26 ). Motsvarande regler om vem som får utses till särskild företrädare för barn finns i 5 lagen (1999:997) om särskild företrädare för barn. Här finns även kravet att endast den får förordnas som på grund av sina kunskaper och erfarenheter samt personliga egenskaper är särskilt lämplig för uppdraget. I de fall det inte finns önskemål om att en särskild jurist ska förordnas som exempelvis målsägandebiträde ankommer det på tingsrätten att välja vem som ska förordnas. Tingsrätten har ett ansvar för att den som förordnas uppfyller lämplighetskraven för uppdraget. I syfte att värna dem som får ett biträde förordnat åt sig, oavsett om det gäller målsägande eller barn, har tingsrätten satt upp de kriterier för listan som angetts ovan. Förfaringssättet underlättar också för domstolssekreterare med delegation, som utan egen lämplighetskontroll kan välja en person från listan. Det kan förtjäna att upprepas att ett upptagande på listan inte är något krav för att kunna förordnas som exempelvis målsägandebiträde. Om en aktör önskar att en viss person ska förordnas är det upp till ansvarig domare att göra en bedömning av lämpligheten hos den person som blivit önskad. När en målsägande själv har föreslagit en biträdande jurist som målsägandebiträde bör den önskade förordnas om det inte finns särskilda skäl mot det. Detta gäller alltså även om den biträdande juristen inte finns upptagen på listan. Jag anser därför att kriterierna för att bli upptagen på listan inte innebär att tingsrätten förhindrar någon från att bli förordnad för olika uppdrag. När det gäller skälen till varför de tre biträdande juristerna i anmälan inte tagits upp på listan hänvisar jag till vad som redovisats ovan under upplysningar. Vid varje begäran görs en prövning utifrån de uppgifter som lämnas eller inhämtas om vederbörande. Marie L. har begärt en besvärshänvisning när hon fått besked om att de biträdande juristerna inte tagits upp på listan. I mitt svar till henne förklarade jag att tingsrätten inte fattat något beslut som är överklagbart samt att de två biträdande juristerna inte var utestängda från att ta uppdrag som målsägandebiträde, ombud eller särskild företrädare för barn. Jag hänvisade också till att varje domare självständigt prövar en begäran om att någon av de angivna biträdande juristerna ska förordnas. Jag vidhåller att tingsrätten inte fattat något beslut som är möjligt att överklaga. De biträdande juristerna är inte avvisade som ombud och de är inte förhindrade från att bli förordnade för olika uppdrag. Inte heller är de föremål för någon s.k. svartlistning. De kriterier som gäller för att någon ska föras upp på listan har, som angetts ovan, ställts upp i syfte att värna det barn eller den målsägande som är i behov av ett biträde. Fördelning av uppdrag, när det inte finns önskemål om att en särskild person ska förordnas, hanteras på olika sätt av tingsrätterna. Jag välkomnar därför en granskning av det förfarande som Malmö tingsrätt valt. Johan L., Maria P. och Marie L. kommenterade remissvaret. I ett beslut den 19 december 2014 anförde JO Lindström följande: 53

17 2015/16:JO1 A LLMÄNNA DOMSTOLAR M. M. Bedömning Lagstiftning samt uttalanden av JO och JK Tingsrätten har redogjort för den lagstiftning som är tillämplig vid förordnande av målsägandebiträde och särskild företrädare för barn. En annan regel som är av intresse är 1 kap. 9 regeringsformen. Enligt den bestämmelsen ska domstolar i sin verksamhet iaktta saklighet och opartiskhet. Det betyder i detta fall bl.a. att när tingsrätten utser personer till uppdragen ska den vägledas av lagens krav på att den som utses ska vara lämplig och att tingsrätten i sitt arbete inte får göra en omotiverad skillnad mellan personer som vill komma i fråga för uppdragen. JO har vid flera tillfällen haft anledning att ta ställning till frågor om fördelningen av offentliga uppdrag mellan praktiserande jurister. I ett ärende (JO 2008/09 s. 36, dnr ) gällde det en advokat som tidigare hade förordnats som offentlig försvarare men som efter utförda uppdrag inte hade ansetts lämplig att få flera uppdrag. Ett annat ärende (dnr ), där beslut fattades den 16 april 2009, handlade om en advokat som hade fått besked av Migrationsverket att han tills vidare inte skulle komma att förordnas som offentligt biträde. I ytterligare ett ärende (dnr ), där beslut fattades den 5 december 2014, diskuteras Migrationsverkets förteckning över offentliga biträden som är uppsatta för uppföljning, tillsyn och kontroll. De redovisade besluten handlar om situationer där en jurist som tidigare har haft offentliga uppdrag riskerar att inte längre tilldelas sådana. Ett ärende som har större likheter med det nu aktuella fallet är JO:s ärende med dnr Det handlar om Migrationsverkets it-stöd som när ett offentligt biträde ska förordnas i första hand föreslår en advokat eller en biträdande jurist vid en advokatbyrå. Enligt JO:s beslut den 5 december 2014 var en sådan ordning inte godtagbar. Justitiekanslern har i samband med inspektioner vid tingsrätter gjort vissa uttalanden om tingsrätternas principer och rutiner för att utse offentliga försvarare (se Justitiekanslerns beslut den 26 juni 2003, dnr , och den 7 maj 2004, dnr ). Justitiekanslern har anfört bl.a. följande: Uppdragen från rätten är av stor ekonomisk betydelse för många advokater. Inte minst därför är det angeläget att tingsrätterna tillämpar någorlunda fasta principer för hur offentliga försvarare ska utses. Detta har betydelse för förtroendet för domstolens saklighet och oavhängighet. Det får inte finnas misstankar om att en advokat favoriseras eller missgynnas. De principer som tillämpas bör ha som utgångspunkt att det sker en jämn fördelning av uppdragen över tiden mellan de advokater på orten som utan särskilda inskränkningar vill ha förordnanden som offentlig försvarare. Listan Uppdragen som målsägandebiträde och särskild företrädare för barn är viktiga och många gånger svåra. Det är angeläget att domstolarna gör sitt bästa för att endast personer som är lämpliga utses till uppdragen. På en tingsrätt av Malmö tingsrätts storlek förekommer ett stort antal förordnanden av målsägandebiträde och särskild företrädare för barn. I många av dessa fall finns det inget 54

18 A LLMÄNNA DOMSTOLAR M. M. 2015/16:JO1 förslag på vem som ska utses utan tingsrätten måste välja en lämplig person. Särskilt i storstadsområden är det många jurister som konkurrerar om dessa uppdrag och det är svårt för den enskilde domaren att ta ställning till lämpligheten hos alla dem som teoretiskt skulle kunna komma i fråga. Ett system med en för tingsrätten gemensam lista över personer som bedömts uppfylla lämplighetskraven är ett sätt att förbättra kvaliteten i tingsrättens arbete med att utse målsägandebiträden och särskilda företrädare för barn. Listan kan underlätta för tingsrätten att utse dessa personer på ett sätt som överensstämmer med grundlagens krav på saklighet och opartiskhet. För att listan ska kunna fylla denna funktion måste den uppfylla vissa krav. För det första måste villkoren för att få vara med på listan vara offentliga och objektivt godtagbara. När det gäller advokater har tingsrätten bestämt att de ska finnas med på listan. Det är enligt min mening naturligt. Biträdande jurister på advokatbyråer kan föras upp om de är tingsmeriterade eller om de har tjänstgjort i ett år på en advokatbyrå. Jag har ingen invändning mot att tingsrätten ställer ett krav på viss yrkeserfarenhet för att en biträdande jurist ska föras upp på listan. Inte heller har jag någon invändning mot att det ska gå att göra undantag från kravet på yrkeserfarenhet för den biträdande jurist som har andra värdefulla juridiska meriter. För att en jurist som bedriver egen verksamhet och som inte tjänstgör på en advokatbyrå ska föras upp på listan ställs kravet att han eller hon förutom att ha en ansvarsförsäkring ska kunna åberopa goda referenser. Enligt min mening är det ett rimligt krav för att vederbörande ska kunna få kvalificerade uppdrag. Vidare måste de bedömningar som krävs innan tingsrätten för upp någon på listan göras på ett tillräckligt kvalificerat sätt. Malmö tingsrätts lista förutsätter att tingsrätten gör bedömningar av meriter som i vissa fall åberopas av biträdande jurister på advokatbyråer. Dessutom måste tingsrätten bedöma de referenser som åberopas av jurister som driver egen verksamhet och som inte tjänstgör på advokatbyrå. Jag förstår tingsrättens yttrande till JO på det sättet att det är tingsrättens lagman som bestämmer vilka jurister som ska tas upp på listan och därmed också gör dessa bedömningar. Jag anser att det är en godtagbar ordning. Listan är alltså en förteckning över personer som enligt lagmannens uppfattning är lämpliga för att ta emot förordnanden som målsägandebiträde och som särskild företrädare för barn. Men det är den domare som förordnar målsägandebiträdet respektive den särskilda företrädaren som har det slutliga ansvaret för att det är en lämplig person som utses. Listan är ett hjälpmedel för domaren men den innebär naturligtvis inget förbud mot att förordna en lämplig person som inte finns med på listan. Listan underlättar arbetet med att utse lämpliga personer till de aktuella uppdragen. Samtidigt är systemet med listan inte perfekt. Listan innebär ingen hundraprocentig garanti för att det bara är lämpliga personer som förordnas. Dessutom kan den gallring som listan innebär leda till att i och för sig lämpliga personer går miste om förordnanden. Det är en konsekvens som måste accepteras. Tingsrättens huvudsakliga ansvar är att se till målsägandenas och barnens intresse av att få kvalificerad hjälp. Det intresset är överordnat juristernas intresse av att få förordnanden. 55

19 2015/16:JO1 A LLMÄNNA DOMSTOLAR M. M. Jag anser sammanfattningsvis att listan är ett ändamålsenligt verktyg för tingsrätten när det gäller att utse lämpliga personer till uppdrag som målsägandebiträde och särskilda företrädare för barn. Listan strider inte mot 1 kap. 9 regeringsformen och jag har ingen anledning att uttala någon kritik mot tingsrätten för hanteringen av listan. Domstolssekreterarnas behörighet Jag vill dock påpeka en sak. I tingsrättens remissvar sägs att listan underlättar för domstolssekreterare med delegation som utan egen lämplighetskontroll kan välja en person från listan. Regler om förordnande för domstolssekreterare att bereda mål finns i 16 förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion. Enligt punkt 15 i paragrafens andra stycke får ett sådant förordnande inte innefatta uppgiften att meddela beslut som går att överklaga särskilt på annan grund än enligt 49 kap. 7 rättegångsbalken. Enligt lagen (2005:73) om rätt för Justitiekanslern att överklaga vissa beslut får Justitiekanslern överklaga beslut om förordnande av målsägandebiträde och särskild företrädare för barn särskilt. Det innebär att tingsrätten inte kan ge domstolssekreterare i uppdrag att förordna målsägandebiträden och särskilda företrädare för barn. Överklagandehänvisning I en skrivelse till Malmö tingsrätt den 6 maj 2013 efterfrågade Marie L. en besvärshänvisning till domstolens beslut att inte införa de biträdande juristerna på listan. Lagmannen vid tingsrätten meddelade i ett svar att tingsrätten inte hade fattat något beslut som var överklagbart. För tingsrättens hantering av listan gäller förvaltningslagen (1986:223), FL. Den myndighet som fattar ett beslut enligt FL som går en part emot och kan överklagas ska enligt 21 andra stycket FL underrätta parten om hur han eller hon kan överklaga det. Av utredningen framgår att Eva Wendel Rosberg ansåg att hennes beslut inte kunde överklagas. Hon kan inte kritiseras för att hon redovisade den uppfattningen när Marie L. begärde en besvärshänvisning (se SOU 2010:29 s. 530). Avslutning Vad som i övrigt framkommit i ärendet föranleder inga uttalanden från min sida. Ärendet avslutas. 56

20 A LLMÄNNA DOMSTOLAR M. M. 2015/16:JO1 Allvarlig kritik mot en rådman vid Skaraborgs tingsrätt för underlåten handläggning av fyra tvistemål under längre tid samt kritik mot lagmannen för underlåtenhet att agera för att få målen handlagda och avgjorda (Dnr ) Beslutet i korthet: Vid JO:s inspektion av Skaraborgs tingsrätt i oktober 2013 upptäcktes fyra tvistemål som kom in till tingsrätten i augusti 2010 och som i princip inte hade handlagts av tingsrätten. Den rådman som hade ansvaret för målen får allvarlig kritik. Tingsrättens lagman får kritik för sin underlåtenhet att agera för att få målen handlagda och avgjorda. Initiativet Under en inspektion vid Skaraborgs tingsrätt den oktober 2013 uppmärksammades handläggningen av fyra återförvisade tvistemål. Målen hade nummer T T I protokollet från inspektionen antecknades följande: Den 15 januari 2010 avvisade tingsrätten kärandens talan i fyra tvistemål. Den 26 augusti samma år undanröjde Göta hovrätt tingsrättens beslut och återförvisade tvistemålen till tingsrätten för fortsatt behandling. Tingsrätten hade därefter inte vidtagit några åtgärder med anledning av hovrättens beslut. Vid inspektionen upplystes JO om att den numera tjänstlediga rådmannen Peter Stafverfeldt varit ansvarig för målen enligt 15 förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion, TI, t.o.m. utgången av augusti 2013 och att lagmannen Anna-Karin Lundberg varit ansvarig sedan den 1 september Jag beslutade att ta upp tingsrättens handläggning av de fyra tvistemålen till utredning i ett särskilt ärende. Utredning Dagboksblad och samtliga handlingar i de fyra återförvisade tvistemålen hämtades in och granskades. På grund av vad som hade kommit fram fann jag därefter anledning att anta att tjänstefel enligt 20 kap. 1 brottsbalken hade begåtts. Jag beslutade därför att inleda en förundersökning om sådant brott. Under förundersökningen hölls förhör med rådmannen Peter Stafverfeldt. Vid förhöret delgavs han misstanke om tjänstefel. Han bestred ansvar för brott. Det hölls även förhör enligt 23 kap. 6 rättegångsbalken, RB, med lagmannen Anna-Karin Lundberg. Vidare hämtades vissa handlingar in från Skaraborgs tingsrätt. Peter Stafverfeldt uppgav under förhöret bl.a. följande om handläggningen av målen: När de fyra målen kom in gjorde han en inledande granskning av handlingarna. Han kände till käranden sedan tidigare. Hon hade varit part i ett stort antal mål vid tingsrätten. Han noterade att några av målen verkade gälla samma sak eller åtminstone närliggande förhållanden. Något mål verkade lite enklare, men 57

När det gäller klagomålen mot domstolen uppgav GB i huvudsak följande.

När det gäller klagomålen mot domstolen uppgav GB i huvudsak följande. BESLUT Justitieombudsmannen Lars Lindström Datum 2012-03-23 Dnr 222-2011 Sid 1 (6) Kritik mot en rådman vid Blekinge tingsrätt med anledning av agerandet i ett mål om umgänge med barn m.m. Beslutet i korthet:

Läs mer

BESLUT 2016-04-15 Meddelat i Stockholm

BESLUT 2016-04-15 Meddelat i Stockholm KAMMARRÄTTEN BESLUT 2016-04-15 Meddelat i Stockholm Mål nr UM 5712-15 1 KLAGANDE Ombud: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Malmö; migrationsdomstolens dom den 18 juni 2015

Läs mer

BESLUT. Chefsjustitieombudsmannen Mats Melin

BESLUT. Chefsjustitieombudsmannen Mats Melin BESLUT Chefsjustitieombudsmannen Mats Melin Datum 2007-04-24 Dnr 5433-2006 Sid 1 (6) Kritik mot Polismyndigheten i Skåne och åklagare vid Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kristianstad, för långsam

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 30 juni 2015 Ö 2282-13 KLAGANDE 1. SB 2. NB 3. AA Ombud för 1 3: jur kand AM MOTPART OB SAKEN Tillstånd till adoption ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Förvaltningsdomstolar

Förvaltningsdomstolar Förvaltningsdomstolar 2013/14:JO1 Initiativärende med anledning av handläggningen vid Förvaltningsrätten i Falun i samband med meddelande av dom i ett mål om beredande av vård enligt lagen om vård av missbrukare

Läs mer

Inspektion 1 4 oktober av Socialnämnden i Sundsvalls kommun

Inspektion 1 4 oktober av Socialnämnden i Sundsvalls kommun PROTOKOLL Justitieombudsmannen Lilian Wiklund Datum 2012-11-07 Dnr 5230-2012 Sid 1 (7) Inspektion 1 4 oktober av Socialnämnden i Sundsvalls kommun Närvarande från Riksdagens ombudsmannaexpedition: Byråchefen

Läs mer

Central statsförvaltning m.m.

Central statsförvaltning m.m. Central statsförvaltning m.m. 2012/13:JO1 Kritik mot STs arbetslöshetskassa, som innehållit ersättning på ett felaktigt sätt (Beslut av JO Axberger den 14 maj 2012, dnr 2367-2011) Beslutet i korthet: STs

Läs mer

Överförmyndarnämnder och överförmyndare

Överförmyndarnämnder och överförmyndare Överförmyndarnämnder och överförmyndare Anmälan mot Överförmyndarnämnden i Gotlands kommun angående handläggningen av ett ärende om förvaltarskap m.m. (Dnr 6301-2010) Anmälan I en anmälan, som kom in till

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Överförmyndare i samverkan i Övre Dalarna Mora kommun 792 80 Mora

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Överförmyndare i samverkan i Övre Dalarna Mora kommun 792 80 Mora Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 26 november 2015 Ö 4912-14 KLAGANDE Överförmyndare i samverkan i Övre Dalarna Mora kommun 792 80 Mora MOTPART MP SAKEN Anordnande av

Läs mer

BESLUT. Socialnämndens handläggning av ett ärende rörande utseende av ny vårdnadshavare; fråga bl.a. om nämndens utredning var bristfällig

BESLUT. Socialnämndens handläggning av ett ärende rörande utseende av ny vårdnadshavare; fråga bl.a. om nämndens utredning var bristfällig BESLUT Justitieombudsmannen Kerstin André Datum 2007-01-15 Dnr 4752-2005 Sid 1 (8) Socialnämndens handläggning av ett ärende rörande utseende av ny vårdnadshavare; fråga bl.a. om nämndens utredning var

Läs mer

Fråga om en socialnämnd fullgjort sin utredningsskyldighet i ett ärende om upphörande av vård enligt LVU.

Fråga om en socialnämnd fullgjort sin utredningsskyldighet i ett ärende om upphörande av vård enligt LVU. HFD 2014 ref 50 Fråga om en socialnämnd fullgjort sin utredningsskyldighet i ett ärende om upphörande av vård enligt LVU. Lagrum: 21 första stycket lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av

Läs mer

Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Borås, den 25 27 maj 2015

Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Borås, den 25 27 maj 2015 PROTOKOLL Justitieombudsmannen Cecilia Renfors Dnr 2313-2015 Sid 1 (8) Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Borås, den 25 27 maj 2015 Inledning Den 25 27 maj 2015 genomförde justitieombudsmannen

Läs mer

Rättsutredning 2016-03-21

Rättsutredning 2016-03-21 Bfd22 141107 1 (8) Patrik Havermann Telefon: 010-485 29 20 Rättsutredning 2016-03-21 Diarienummer 1.3.4-2016-45137 FRÅGOR OM BEDÖMNING AV ÅLDER Uppdraget är att utreda hur ansvaret för bedömning av ålder

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 1998:319 Utkom från trycket den 12 juni 1998 utfärdad den 28 maj 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2

Läs mer

Inspektion av Socialkontor ekonomi vid Individ- och familjenämnden i Västerås kommun den 21 oktober 2015

Inspektion av Socialkontor ekonomi vid Individ- och familjenämnden i Västerås kommun den 21 oktober 2015 PROTOKOLL Justitieombudsmannen Lilian Wiklund Dnr 5736-2015 Sid 1 (5) Inspektion av Socialkontor ekonomi vid Individ- och familjenämnden i Västerås kommun den 21 oktober 2015 Närvarande från Riksdagens

Läs mer

God fastighetsmäklarsed 2007-06-12. Uppsägning av uppdragsavtalet

God fastighetsmäklarsed 2007-06-12. Uppsägning av uppdragsavtalet God fastighetsmäklarsed 2007-06-12 Uppsägning av uppdragsavtalet 1. Innehåll 1. Innehåll... 2 2. Förord... 3 3. Allmänna förutsättningar... 4 3.1 Mäklarens rätt till provision... 4 3.2 Prövningen av mäklarens

Läs mer

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2015-12-01 B 4880-15 JS 01. Ert datum

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2015-12-01 B 4880-15 JS 01. Ert datum Svarsskrivelse Sida 1 (7) Rättsavdelningen Datum 2016-01-22 ÅM 2015/8347 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2015-12-01 B 4880-15 JS 01 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm AJ./. riksåklagaren

Läs mer

Inspektion vid Skaraborgs tingsrätt den 15 17 oktober 2013

Inspektion vid Skaraborgs tingsrätt den 15 17 oktober 2013 PROTOKOLL Justitieombudsmannen Lars Lindström Dnr 5451-2013 Sid 1 (14) Inspektion vid Skaraborgs tingsrätt den 15 17 oktober 2013 Inledning Den 15 17 oktober 2013 genomförde justitieombudsmannen Lars Lindström

Läs mer

BESLUT. Datum Dnr Sid

BESLUT. Datum Dnr Sid BESLUT Datum Dnr Sid -JO- 2012-01-30 6154-2011 1(2) Justitieombudsmannen Lilian Wiklund Kritik mot Liljevalchs Internationella Läroverk i Södertälje kommun för handläggningen av en begäran om utlämnande

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 16 oktober 2006 Ö 3733-05 KLAGANDE BÅE Ombud: Jur kand OL MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN Rättshjälp ÖVERKLAGADE

Läs mer

Delegation av beslutanderätten från kommunstyrelsen

Delegation av beslutanderätten från kommunstyrelsen Revisionsrapport Delegation av beslutanderätten från kommunstyrelsen Söderhamns kommun November 2009 Författare Lars Meyer Innehållsförteckning 1 Inledning 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund, revisionsfråga

Läs mer

Tillsynsbeslut enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag

Tillsynsbeslut enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag Beslut Datum 2015-06-15 Diarienummer 1363-2738/2014 Process 3.5.1 NN Sigtuna kommun Stadsbyggnadskontoret Södergatan 20 195 85 MÄRSTA Tillsynsbeslut enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag

Läs mer

Ändring av lagen om flygplatsavgifter. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Ändring av lagen om flygplatsavgifter. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Ändring av lagen om flygplatsavgifter Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 30 april 2015 Anna Johansson Jonas Ragell (Näringsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga

Läs mer

Fråga om rätt till barnbidrag för ett barn som fötts utomlands av en surrogatmamma. Lagrum: 5 kap. 9, 15 kap. 2 och 16 kap. 2 socialförsäkringsbalken

Fråga om rätt till barnbidrag för ett barn som fötts utomlands av en surrogatmamma. Lagrum: 5 kap. 9, 15 kap. 2 och 16 kap. 2 socialförsäkringsbalken HFD 2014 ref 45 Fråga om rätt till barnbidrag för ett barn som fötts utomlands av en surrogatmamma. Lagrum: 5 kap. 9, 15 kap. 2 och 16 kap. 2 socialförsäkringsbalken Försäkringskassan beslutade den 19

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (9) meddelad i Stockholm den 30 november 2010 KLAGANDE Lotteriinspektionen Box 199 645 23 Strängnäs MOTPART AB Kvällstidningen Expressen, 556025-4525 Ombud: Advokat Ulf Isaksson

Läs mer

PROTOKOLL. Inspektion den 14 17 november 2011 av Socialnämnd Väster i Örebro kommun. Justitieombudsmannen Lilian Wiklund

PROTOKOLL. Inspektion den 14 17 november 2011 av Socialnämnd Väster i Örebro kommun. Justitieombudsmannen Lilian Wiklund PROTOKOLL Justitieombudsmannen Lilian Wiklund Dnr 5735-2011 Sid 1 (6) Inspektion den 14 17 november 2011 av Socialnämnd Väster i Örebro kommun Närvarande från Riksdagens ombudsmän: justitieombudsmannen

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-01-28

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-01-28 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-01-28 Närvarande: justitierådet Nina Pripp, regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, f.d. kammarrättspresidenten Jan Francke. Enligt en lagrådsremiss den 19

Läs mer

DOM 2014-09-24 Meddelad i Stockholm

DOM 2014-09-24 Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2014-09-24 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 6686-13 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART Ombud och offentligt biträde: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Malmös, migrationsdomstolen, beslut

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård; SFS 2009:302 Utkom från trycket den 28 april 2009 utfärdad den 2 april 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande.

Läs mer

Datum. 4. Familjehemmet hade uppgett att det inte, trots upprepade påstötningar under två års tid, fått någon handledning från nämnden.

Datum. 4. Familjehemmet hade uppgett att det inte, trots upprepade påstötningar under två års tid, fått någon handledning från nämnden. BESLUT Justitieombudsmannen Kerstin André Datum 2002-05-24 Dnr 809-2000 Sid 1 (5) Fråga om socialnämndens skyldighet att samråda med vårdnadshavaren i frågor som rör ett barn som vårdas enligt LVU I en

Läs mer

Regeringens proposition 1998/99:10

Regeringens proposition 1998/99:10 Regeringens proposition 1998/99:10 Ändringar i rättshjälpslagen Prop. 1998/99:10 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 1 oktober 1998 Göran Persson Laila Freivalds (Justitiedepartementet)

Läs mer

Granskning av ärenden vid Åklagarkammaren i Östersund där den enskilde inte underrättats om hemlig tvångsmedelsanvändning

Granskning av ärenden vid Åklagarkammaren i Östersund där den enskilde inte underrättats om hemlig tvångsmedelsanvändning SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN Uttalande 2015-11-18 Dnr 2144-2014 Granskning av ärenden vid Åklagarkammaren i Östersund där den enskilde inte underrättats om hemlig tvångsmedelsanvändning 1. SAMMANFATTNING

Läs mer

Beslutet/domen har vunnit laga kraft.

Beslutet/domen har vunnit laga kraft. Beslutet i webbversion 1 (8) Saken Tillsyn enligt fastighetsmäklarlagen (2011:666), fråga om dokumentation, rådgivnings- och upplysningsskyldighet och journal. Prövning av fastighetsmäklarens upplysningsskyldighet

Läs mer

Gäldenärens möjligheter att överklaga utmätningsbeslut

Gäldenärens möjligheter att överklaga utmätningsbeslut Ds 2015:1 Gäldenärens möjligheter att överklaga utmätningsbeslut Justitiedepartementet Innehåll Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 1 Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken... 7 2 Ärendet...

Läs mer

Adoptionslag. I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 kap. Adoption av personer som uppnått myndighetsåldern. Allmänna bestämmelser

Adoptionslag. I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 kap. Adoption av personer som uppnått myndighetsåldern. Allmänna bestämmelser I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: Adoptionslag Utfärdad i Helsingfors den 20 januari 2012 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 Syftet med adoption Syftet med adoption är att främja barnets bästa genom

Läs mer

Utlänningsärenden. Allvarlig kritik mot Polismyndigheten i Gävleborgs län, som utvisat en asylsökande till fel land

Utlänningsärenden. Allvarlig kritik mot Polismyndigheten i Gävleborgs län, som utvisat en asylsökande till fel land Utlänningsärenden 2012/13:JO1 Allvarlig kritik mot Polismyndigheten i Gävleborgs län, som utvisat en asylsökande till fel land (Beslut av JO Axberger den 9 december 2011, dnr 6051-2010) Beslutet i korthet:

Läs mer

Tillsynsbeslut enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag

Tillsynsbeslut enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag Beslut 1(5) Datum 2013-11-15 Diarienummer 1363-2835/2012 NN Laholms kommun Humlegången 6 312 80 Laholm Tillsynsbeslut enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m. Slutsatser 1. Boverket uppmanar

Läs mer

DOM 2015-06-18 Stockholm

DOM 2015-06-18 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060305 DOM 2015-06-18 Stockholm Mål nr F 985-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2015-01-08 i mål nr F 4584-14, se

Läs mer

God fastighetsmäklarsed 2006-09-26. Uppdragsavtalet

God fastighetsmäklarsed 2006-09-26. Uppdragsavtalet God fastighetsmäklarsed 2006-09-26 Uppdragsavtalet 1. Innehåll 1. Innehåll... 2 2. Förord... 3 3. Allmänna förutsättningar... 4 4. Skriftlighetskravet... 4 5. Uppdragsavtalets innehåll... 4 5.1 Uppdragets

Läs mer

DOM 2010-02-11 Meddelad i Stockholm

DOM 2010-02-11 Meddelad i Stockholm 2010-02-11 Meddelad i Stockholm 1 KLAGANDE Ombud: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens i Stockholms län, migrationsdomstolen, dom den 28 april 2009 i mål nr UM 3807-09, se bilaga (Migrationsverkets

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2016-05-03

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2016-05-03 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2016-05-03 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Agneta Bäcklund. En ny lag om personnamn Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Munck, Håstad (referent), Lindeblad, Calissendorff och Wersäll. Jonsson

Munck, Håstad (referent), Lindeblad, Calissendorff och Wersäll. Jonsson HÖGSTA DOMSTOLEN PROTOKOLL Aktbil. nr Avd. 1 vid föredragning DAG FÖR BESLUT Mål nr T 1418-02 2003-06-18 Stockholm Sida 1 (7) NÄRVARANDE JUSTITIERÅD FÖREDRAGANDE REVISIONSSEKRETERARE TILLIKA PROTOKOLLFÖRARE

Läs mer

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2014-10-01 B 4574-14 R 12. Ert datum

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2014-10-01 B 4574-14 R 12. Ert datum Svarsskrivelse Sida 1 (5) Rättsavdelningen Datum 2014-10-10 ÅM 2014/7296 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2014-10-01 B 4574-14 R 12 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm PS./. riksåklagaren

Läs mer

DOM. Ombud och offentligt biträde: SAKEN Uppehållstillstånd m.m. MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS AVGÖRANDE

DOM. Ombud och offentligt biträde: SAKEN Uppehållstillstånd m.m. MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS AVGÖRANDE KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Migrationsöverdomstolen Avdelning 1 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 2686-09 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART God man: Ombud och offentligt biträde: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens

Läs mer

BESLUT 2011-12-20 Meddelat i Stockholm

BESLUT 2011-12-20 Meddelat i Stockholm KAMMARRÄTTEN BESLUT 2011-12-20 Meddelat i Stockholm Mål nr UM 9742-10 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART Ombud: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrättens i Stockholm, migrationsdomstolen, dom den 5 november

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (14) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 2 oktober 2008 B 1467-07 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART RZ Ombud och offentlig försvarare: Advokat S-EO SAKEN

Läs mer

DOM 2015-01-02 Meddelad i Stockholm

DOM 2015-01-02 Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2015-01-02 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 1836-14 1 KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Göteborgs, migrationsdomstolen,

Läs mer

Generella synpunkter på utredningen

Generella synpunkter på utredningen YTTRANDE 1(7) Tillsynsavdelningen Ellen Ringqvist ellen.ringqvist@socialstyrelsen.se 2012-02-07 Dnr 1.4-39364/2011 Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Departementspromemorian Överklagande

Läs mer

Lag (SFS 1999:116) om skiljeförfarande

Lag (SFS 1999:116) om skiljeförfarande Lag (SFS 1999:116 om skiljeförfarande Skiljeavtalet 1 Tvister i frågor som parterna kan träffa förlikning om får genom avtal lämnas till avgörande av en eller flera skiljemän. Ett sådant avtal kan avse

Läs mer

DOM 2014-08-15 Meddelad i Stockholm

DOM 2014-08-15 Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2014-08-15 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 3485-13 1 KLAGANDE Ombud: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Malmös, migrationsdomstolen, dom den 16 april 2013 i mål

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen om stöd

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2003 s. 99 (NJA 2003:14)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2003 s. 99 (NJA 2003:14) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2003 s. 99 (NJA 2003:14) Målnummer: Ö1006-01 Avdelning: 1 Domsnummer: Avgörandedatum: 2003-03-13 Rubrik: Fråga dels om en konkursförvaltare varit skyldig att enligt 7

Läs mer

Regeringens proposition 2009/10:192

Regeringens proposition 2009/10:192 Regeringens proposition 2009/10:192 Umgängesstöd och socialtjänstens förutsättningar att tala med barn Prop. 2009/10:192 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 14 april 2010

Läs mer

49 kap. Om rätten att överklaga en tingsrätts domar och beslut och om prövningstillstånd

49 kap. Om rätten att överklaga en tingsrätts domar och beslut och om prövningstillstånd Smugglingslagen m.m./rättegångsbalken m.m. 1 Femte avdelningen Om rättegången i hovrätt 49 kap. Om rätten att överklaga en tingsrätts domar och beslut och om prövningstillstånd Anm. Rubriken har fått sin

Läs mer

Protokoll fört vid inspektion av Kriminalvården, frivården Helsingborg, den 16 april 2015

Protokoll fört vid inspektion av Kriminalvården, frivården Helsingborg, den 16 april 2015 PROTOKOLL Chefsjustitieombudsmannen Elisabet Fura Dnr 1997-2015 Sid 1 (6) Protokoll fört vid inspektion av Kriminalvården, frivården Helsingborg, den 16 april 2015 Inspektionens genomförande Den 16 april

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-15. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-15. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-15 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, regeringsrådet Marianne Eliason, justitierådet Severin Blomstrand. Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Upprättande av en individuell studieplan och byte av handledare i utbildning på forskarnivå

Upprättande av en individuell studieplan och byte av handledare i utbildning på forskarnivå BESLUT 1(5) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Teresa Edelman 08-563 085 34 teresa.edelman@uk-ambetet.se Karlstads universitet Rektor 651 88 Karlstad Upprättande av en individuell studieplan och

Läs mer

Prövningstillstånd i Regeringsrätten

Prövningstillstånd i Regeringsrätten SKATTENYTT 2002 473 Arne Baekkevold Prövningstillstånd i Regeringsrätten Statistiken visar att det är mycket svårt att få prövningstillstånd i Regeringsrätten; prövningstillstånd meddelas bara i några

Läs mer

Ert datum. ML är född 1992 och var vid tiden för gärningarna 20 år fyllda.

Ert datum. ML är född 1992 och var vid tiden för gärningarna 20 år fyllda. Svarsskrivelse Sida 1 (8) Datum Rättsavdelningen 2014-09-24 ÅM 2014/5010 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2014-07-03 B 1041-14 R 1 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm ML./. riksåklagaren

Läs mer

Anspråket. Utredningen. Skatteverket har i ett yttrande hit med bifogade handlingar, avstyrkt bifall till AE:s anspråk.

Anspråket. Utredningen. Skatteverket har i ett yttrande hit med bifogade handlingar, avstyrkt bifall till AE:s anspråk. Ersättning av staten för ideell skada med 100 000 kr på grund av överträdelse av 2 kap. 7 andra stycket regeringsformen Beslutsdatum2015-11-13 Diarienummer6971-14-40 Justitiekanslerns beslut Justitiekanslern

Läs mer

Tillsyn enligt lagen om bostadsanpassningsbidrag

Tillsyn enligt lagen om bostadsanpassningsbidrag Beslut 1(5) Datum 2012-03-28 Diarienummer 1363-4046/2011 N.N. Eskilstuna kommun 631 86 ESKILSTUNA Tillsyn enligt lagen om bostadsanpassningsbidrag Slutsatser Boverket anser inte att handläggningstiden

Läs mer

Rättsläget avseende skolskjuts vid växelvis boende

Rättsläget avseende skolskjuts vid växelvis boende 1 (7) Avdelningen för utbildningsinspektion Ulrika Lindmark Rättsläget avseende skolskjuts vid växelvis boende 1 Sammanfattning I korthet kan man säga att praxis för närvarande innebär att kommunerna när

Läs mer

Arbetslöshetskassornas hantering av arbetslöshetsersättning

Arbetslöshetskassornas hantering av arbetslöshetsersättning 2015:3 Arbetslöshetskassornas hantering av arbetslöshetsersättning under uppsägningstid Kartläggning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2013/816 Till samtliga

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 14/16 Mål nr B 21/16

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 14/16 Mål nr B 21/16 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 14/16 Mål nr B 21/16 Fråga om förutsättningar för interimistiskt förordnande enligt 15 kap. 3 rättegångsbalken föreligger, som avser att förbjuda en revisor att, vid vite, under

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:23

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:23 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:23 Målnummer: UM623-15 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2015-12-17 Rubrik: Vid bedömningen av om det finns särskilda skäl mot att meddela ett återreseförbud

Läs mer

Rapport, SVT1, 2015-11-29, kl. 19.30, inslag om skönhetsingrepp; fråga om opartiskhet, saklighet och respekt för privatlivet

Rapport, SVT1, 2015-11-29, kl. 19.30, inslag om skönhetsingrepp; fråga om opartiskhet, saklighet och respekt för privatlivet 1/6 BESLUT 2016-04-18 Dnr: 15/03293 SAKEN Rapport, SVT1, 2015-11-29, kl. 19.30, inslag om skönhetsingrepp; fråga om opartiskhet, saklighet och respekt för privatlivet BESLUT Inslaget fälls. Granskningsnämnden

Läs mer

Remiss: Tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden (SOU 2012:49)

Remiss: Tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden (SOU 2012:49) 1 (5) 2012-11-12 Dnr SU 302-2419-12 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden (SOU 2012:49) Juridiska fakultetsnämnden

Läs mer

DOM 2013-11-13 Stockholm

DOM 2013-11-13 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060206 DOM 2013-11-13 Stockholm Mål nr P 8517-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-08-27 i mål P 1541-13,

Läs mer

Ert datum. Min inställning Jag bestrider ändring av hovrättens dom och anser att det inte föreligger skäl att meddela prövningstillstånd.

Ert datum. Min inställning Jag bestrider ändring av hovrättens dom och anser att det inte föreligger skäl att meddela prövningstillstånd. Svarsskrivelse Sida 1 (8) Datum Rättsavdelningen 2013-02-20 ÅM 2013/0945 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2013-02-04 B 3522-12 Rotel 20 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm RF./. riksåklagaren

Läs mer

Skriftlig information till vårdnadshavare för barn i grundskolan i Nacka kommun.

Skriftlig information till vårdnadshavare för barn i grundskolan i Nacka kommun. BESLUT I TILLSYNSÄRENDE 1 (8) 2000-03-24 Dnr 1999:3598 Nacka kommun 131 81 NACKA Skriftlig information till vårdnadshavare för barn i grundskolan i Nacka kommun. Bakgrund Skolverket fick den 24 november

Läs mer

Regeringens proposition 2005/06:185

Regeringens proposition 2005/06:185 Regeringens proposition 2005/06:185 Förstärkning och förenkling ändringar i anställningsskyddslagen och föräldraledighetslagen Prop. 2005/06:185 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Läs mer

Rättelse/komplettering

Rättelse/komplettering Mål nr UM 2929-15 UM 2930-15 Rättelse/komplettering Slutligt beslut, 2015-12-07 Rättelse, 2015-12-07 Beslutat av: Kammarrättsrådet Beslut Rättelse enligt 32 förvaltningsprocesslagen (1971:291) mål nr är

Läs mer

DOM 2009-01-15 Göteborg

DOM 2009-01-15 Göteborg HOVRÄTTEN FÖR Rotel 44 DOM 2009-01-15 Göteborg Mål nr T 3501-08 Sid 1 (7) ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Borås tingsrätts dom 2008-06-19 i mål T 1450-07, se bilaga A KLAGANDE Diskrimineringsombudsmannen Box 3686,

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (9) meddelad i Stockholm den 3 maj 2016 KLAGANDE AA Advokatfirman S.J.P. Haglund AB Box 74 521 02 Falköping MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm ÖVERKLAGAT

Läs mer

Kompletterande överklagande i mål nr. T10558-12

Kompletterande överklagande i mål nr. T10558-12 Fax 08-693 03 89 Stockholm den 4 december 2012 Svea hovrätt Box 2290 103 17 Stockholm Kompletterande överklagande i mål nr. T10558-12 Överklagat avgörande: Stockholms tingsrätts dom (mellandom) den 30

Läs mer

BESLUT. Justitieombudsmannen Cecilia Renfors

BESLUT. Justitieombudsmannen Cecilia Renfors BESLUT Justitieombudsmannen Cecilia Renfors Datum 2014-09-24 Dnr 457-2014 Sid 1 (8) Kritik mot Polismyndigheten i Stockholms län, för att polisen i strid mot proportionalitetsprincipen gripit personer

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 99/06 Mål nr A 137/05

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 99/06 Mål nr A 137/05 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 99/06 Mål nr A 137/05 Sammanfattning I mål om skadestånd för uppsägning av en anställning som anställningsskyddslagen inta varit tillämplig på har Arbetsdomstolen funnit att arbetsgivaren

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 32/09 Mål nr A 216/08

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 32/09 Mål nr A 216/08 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 32/09 Mål nr A 216/08 Sammanfattning Ett byggbolag anställde en person som löneingenjör. Arbetet innefattade bl.a. ackordsförhandlingar med den lokala fackliga organisationen och

Läs mer

Till anmälan fogade Tommy E. det aktuella överflyttningsbeslutet.

Till anmälan fogade Tommy E. det aktuella överflyttningsbeslutet. BESLUT Justitieombudsmannen Kerstin André Datum 2010-03-22 Dnr 33-2009 Sid 1 (5) Ett LVM-hem verkställde ett beslut om flyttning av en intagen till ett annat LVM-hem enligt 25 tredje stycket LVM trots

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelad i Stockholm den 4 juli 2014 T 4170-12 KLAGANDE 1. BS 2. JHS 3. JRS 4. YS. Ombud för 1 4: Advokat JS

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelad i Stockholm den 4 juli 2014 T 4170-12 KLAGANDE 1. BS 2. JHS 3. JRS 4. YS. Ombud för 1 4: Advokat JS Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelad i Stockholm den 4 juli 2014 T 4170-12 KLAGANDE 1. BS 2. JHS 3. JRS 4. YS Ombud för 1 4: Advokat JS MOTPART Halmstads kommun Box 153 301 05 Halmstad Ombud:

Läs mer

Betänkandet Omhändertagen (SOU 2000:77) (dnr S 2000/5585/ST)

Betänkandet Omhändertagen (SOU 2000:77) (dnr S 2000/5585/ST) Datum Dnr 2001-01-26 1426-2000 Juridiska sekretariatet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Betänkandet Omhändertagen (SOU 2000:77) (dnr S 2000/5585/ST) Sammanfattning Domstolsverket (DV) är positiv till

Läs mer

HFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905)

HFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905) HFD 2015 ref 79 Överklagandeförbudet i 58 1 jaktförordningen står i strid med unionsrätten när det gäller beslut om jakt efter en art som är skyddad av EU:s livsmiljödirektiv. Lagrum: 58 1 jaktförordningen

Läs mer

BESLUT. Klagomål om bristande handläggning av barnavårdsärende vid socialtjänsten,

BESLUT. Klagomål om bristande handläggning av barnavårdsärende vid socialtjänsten, Box 423registrator@ivo.se BESLUT inspektionen förvårdochomsorg 2014-10-21 Dnr 8.2-35548/20131(22) Avdelning mitt Christine Nilsanius Christine.Nilsanius tvo.se Fagersta kommun Socialnämnden, 737 80 Fagersta

Läs mer

BESLUT 1(6) Vuxennämnden ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att komma tillrätta med bristerna, senast den 19 maj 2010.

BESLUT 1(6) Vuxennämnden ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att komma tillrätta med bristerna, senast den 19 maj 2010. Tillsyn, Region syd, Sektion 4 BESLUT 1(6) 2010-03-19 Diarienummer 989/2010 Vuxennämnden i Landskrona Stadshuset 261 80 Landskrona ÄRENDET Tillsyn enligt 13 kap. 1 socialtjänstlagen (SoL) av handläggning

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 13 november 2009 KLAGANDE Halmstads Fastighets AB, 556041-1786 Box 147 301 04 Halmstad MOTPART Svensk Rörinfodring AB, 556557-3747 Ombud: Jur.kand. Roger

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2006 s. 420 (NJA 2006:47)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2006 s. 420 (NJA 2006:47) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2006 s. 420 (NJA 2006:47) Målnummer: Ö3143-04 Avdelning: 1 Domsnummer: Avgörandedatum: 2006-06-22 Rubrik: En konkursförvaltare som väcker talan om s.k. bristtäckning enligt

Läs mer

Återkallelse enligt 15 inkassolagen (1974:182) av tillstånd att bedriva inkassoverksamhet

Återkallelse enligt 15 inkassolagen (1974:182) av tillstånd att bedriva inkassoverksamhet Datum Diarienr 2011-12-22 1127-2011 Aktiebolaget Svenska Eken corpusjuriscivilis Box 53 123 21 Farsta Återkallelse enligt 15 inkassolagen (1974:182) av tillstånd att bedriva inkassoverksamhet Datainspektionens

Läs mer

Yttrande över departementspromemorian Domstolsdatalag (Ds 2013:10)

Yttrande över departementspromemorian Domstolsdatalag (Ds 2013:10) 1 (7) YTTRANDE 2013-06-05 Dnr SU FV-1.1.3-0918-13 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 STOCKHOLM Yttrande över departementspromemorian Domstolsdatalag (Ds 2013:10) Betydelsen för den rättsvetenskapliga

Läs mer

Fastighetsmäklarinspektionens avgörande

Fastighetsmäklarinspektionens avgörande Beslutet i webbversion 1 (11) Saken Tillsyn enligt fastighetsmäklarlagen (2011:666), fråga om besiktningsklausul, medhjälpare och kundkännedom - dokumentation och bevarande. Prövning av fastighetsmäklarens

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och målsägandebiträde: Advokat MM. Ombud och offentlig försvarare: Advokat SF

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och målsägandebiträde: Advokat MM. Ombud och offentlig försvarare: Advokat SF Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 20 december 2013 B 4262-12 KLAGANDE 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2. ES Ombud och målsägandebiträde: Advokat MM MOTPART BK

Läs mer

Regeringens proposition 1996/97:9

Regeringens proposition 1996/97:9 Regeringens proposition 1996/97:9 Ny rättshjälpslag Prop. 1996/97:9 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 12 september 1996 Göran Persson Laila Freivalds (Justitiedepartementet)

Läs mer

att få sin sak prövad

att få sin sak prövad Hovrätten Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. Domstolarnas uppgift är att handlägga mål och ärenden på ett rättssäkert och effektivt sätt. De allmänna domstolarna

Läs mer

Tillsyn av behandlingen av personuppgifter i allmänhetens terminal m.m.

Tillsyn av behandlingen av personuppgifter i allmänhetens terminal m.m. Datum Diarienr 2014-09-30 1319-2013 Västmanlands tingsrätt Box 40 721 04 Västerås Tillsyn av behandlingen av personuppgifter i allmänhetens terminal m.m. Datainspektionens beslut 1. Datainspektionen konstaterar

Läs mer

Meddelad i Sundsvall. SAKEN Ersättning till offentligt biträde KAMMARRATTENS AVGÖRANDE

Meddelad i Sundsvall. SAKEN Ersättning till offentligt biträde KAMMARRATTENS AVGÖRANDE KAMMARRÄTTEN T-^^^ * Mål nr 82746 I SUNDSVALL UUiVL 2016-06- 16 Meddelad i Sundsvall Sida l (3) KLAGANDE Per Bergmark Familjens jurist Box 330 901 07 Umeå ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Umeås

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom våldtäkt mot barn

Överklagande av en hovrättsdom våldtäkt mot barn Överklagande Sida 1 (6) Rättsavdelningen 2012-10-22 ÅM 2012/6701 Byråchefen Hedvig Trost Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom våldtäkt mot barn Klagande Riksåklagaren

Läs mer

Yttrande över betänkandet Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen (SOU 2015:46)

Yttrande över betänkandet Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen (SOU 2015:46) YTTRANDE Chefsjustitieombudsmannen Elisabet Fura Datum 2015-10-23 Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr R 97-2015 Sid 1 (6) Yttrande över betänkandet Skapa tilltro Generell tillsyn,

Läs mer

STATENS VA-NÄMND BESLUT BVa 63 2014-07-09 Va 93/13 Stockholm

STATENS VA-NÄMND BESLUT BVa 63 2014-07-09 Va 93/13 Stockholm Bilagor uteslutna STATENS VA-NÄMND BESLUT BVa 63 2014-07-09 Va 93/13 Stockholm SÖKANDE Järfälla kommun Ombud: Kommunjuristen F K Samma adress MOTPART Insamlingsstiftelsen A A B A o S Ombud: Jur. kand.

Läs mer

DOM 2010-02-25 Jönköping

DOM 2010-02-25 Jönköping 1 GÖTA HOVRÄTT Avdelning 1 Rotel 13 DOM 2010-02-25 Jönköping Mål nr T 1666-09 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Örebro tingsrätts dom 2009-05-19 i mål T 1867-08, se bilaga A KLAGANDE Diskrimineringsombudsmannen, Box

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713); SFS 2004:570 Utkom från trycket den 18 juni 2004 utfärdad den 10 juni 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Begångna brott Sexuellt utnyttjande av barn

Begångna brott Sexuellt utnyttjande av barn DOM Mål nr B 11280-12 meddelad i Malmö 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Ulrika Rogland Åklagarmyndigheten Malmö åklagarkammare Målsägande Sekretess Sekretess Målsägandebiträde: Advokat

Läs mer