Europeiska unionens officiella tidning

Transkript

1 C 265/6 SV Riktlinjer för bedömningen av icke-horisontella koncentrationer enligt rådets förordning om kontroll av företagskoncentrationer (2008/C 265/07) I INLEDNING 1. I artikel 2 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer ( 1 ) (nedan kallad koncentrationsförordningen) anges att kommissionen ska bedöma koncentrationer på grundval av koncentrationsförordningen för att fastställa om de är förenliga med den gemensamma marknaden. När kommissionen gör sin bedömning ska den enligt artikel 2.2 och artikel 2.3 beakta om en koncentration påtagligt skulle hämma effektiv konkurrens, i synnerhet till följd av att en dominerande ställning skapas eller förstärks på den gemensamma marknaden eller en väsentlig del av den. 2. I det här tillkännagivandet ges vägledning om hur kommissionen bedömer koncentrationer ( 2 ) där företagen i fråga är verksamma på olika relevanta marknader ( 3 ). I det här tillkännagivandet kommer sådana koncentrationer att kallas icke-horisontella koncentrationer. 3. Man kan skilja mellan två huvudtyper av icke-horisontella koncentrationer, nämligen vertikala koncentrationer och koncentrationer av konglomerattyp. 4. Vertikala koncentrationer sker mellan företag som är verksamma i olika led i leverantörskedjan. Om till exempel en tillverkare av en viss produkt ( företaget i föregående led ) går samman med en av sina distributörer ( företaget i efterföljande led ) kallas detta en vertikal koncentration ( 4 ). 5. Koncentrationer av konglomerattyp är koncentrationer mellan företag vars förbindelser med varandra varken är horisontella (som konkurrenter på samma relevanta marknad) eller vertikala (som leverantörer eller kunder) ( 5 ). Dessa riktlinjer inriktas främst på koncentrationer mellan företag som är verksamma på näraliggande marknader (t.ex. koncentrationer som omfattar leverantörer av kompletterande produkter eller produkter som hör till samma produktsortiment. 6. Den allmänna vägledning som ges redan i tillkännagivandet om horisontella koncentrationer är också relevant för icke-horisontella koncentrationer. Syftet med detta tillkännagivande är att fokusera på de konkurrensaspekter som är av betydelse just i samband med icke-horisontella koncentrationer. Dessutom kommer tillkännagivandet att innehålla en beskrivning av hur kommissionen kommer att gå tillväga när det gäller tröskelvärden för marknadsandelar och marknadskoncentration. 7. I praktiken kan koncentrationer medföra både horisontella och icke-horisontella effekter. Detta kan till exempel vara fallet när de samgående företagen inte bara har vertikala förbindelser eller förbindelser av konglomerattyp, utan också är faktiska eller potentiella konkurrenter till varandra på en eller flera av de berörda relevanta marknaderna ( 6 ). I sådana fall kommer kommissionen att bedöma horisontella och vertikala effekter samt konglomerateffekter i enlighet med vägledningen i de berörda tillkännagivandena ( 7 ). ( 1 ) Rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 (EUT L 24, , s. 1). ( 2 ) Begreppet koncentration som används i koncentrationsförordningen avser olika former av transaktioner, till exempel sammanslagningar, företagsförvärv, övertaganden och vissa typer av gemensamma företag. I detta tillkännagivande kommer begreppet koncentration i fortsättningen, om inget annat anges, att omfatta alla ovannämnda typer av transaktioner. ( 3 ) Vägledning om bedömningen av koncentrationer mellan företag som är faktiska eller potentiella konkurrenter på samma relevanta marknad (horisontella koncentrationer) ges i kommissionens tillkännagivande: Riktlinjer för bedömning av horisontella koncentrationer enligt rådets förordning om kontroll av företagskoncentrationer (EUT C 31, , s. 5) (tillkännagivandet om horisontella koncentrationer). ( 4 ) I det här tillkännagivandet används begreppen efterföljande led och föregående led för att beskriva en affärsförbindelse som de samgående företagen eventuellt har med varandra. I allmänhet är affärsförbindelsen sådan att företaget i efterföljande led köper produkter från företaget i föregående led och använder dem som insatsvaror för att tillverka egna produkter, som företaget sedan säljer till kunderna. Den marknad där de förstnämnda transaktionerna görs kallas den mellanliggande marknaden (marknaden i föregående led). Den marknad där företaget i det efterföljande ledet säljer sina produkter till kunderna kallas marknaden i efterföljande led. ( 5 ) Skillnaden mellan koncentrationer av konglomerattyp och horisontella koncentrationer kan vara subtil, t.ex. när en koncentration av konglomerattyp omfattar produkter som är mindre goda substitut för varandra. Detsamma gäller för skillnaden mellan koncentrationer av konglomerattyp och vertikala koncentrationer. Vissa företag kan till exempel leverera produkter där insatsvarorna redan är integrerade (vertikalt förhållande), medan andra låter kunderna själva skaffa och montera insatsvarorna (förhållande av konglomerattyp). ( 6 ) På vissa marknader är till exempel företag i föregående eller efterföljande led ofta välplacerade potentiella nya aktörer. Se t.ex. i el- och gassektorn ärende COMP/M.3340 EDP/ENI/GDP (2004). Detsamma kan gälla för tillverkare av kompletterande produkter. Se t.ex. sektorn för förpackning av vätskor, ärende COMP/M.2416 TetraLaval/Sidel (2001). ( 7 ) Vägledning om bedömningen av en koncentration med en potentiell konkurrent ges i tillkännagivandet om horisontella koncentrationer, särskilt punkterna

2 SV C 265/7 8. Vägledningen i detta tillkännagivande stödjer sig och bygger vidare på kommissionens ökade erfarenhet av att bedöma icke-horisontella koncentrationer mot bakgrund av förordning (EEG) nr 4064/89 sedan den trädde i kraft den 21 september 1990 samt på EG-domstolens och förstainstansrättens rättspraxis. Kommissionen kommer att tillämpa, vidareutveckla och finslipa principerna i detta tillkännagivande i enskilda ärenden. Kommissionen kan komma att se över tillkännagivandet då och då mot bakgrund av hur situationen utvecklar sig i framtiden. 9. Kommissionens tolkning av koncentrationsförordningen vid bedömningen av icke-horisontella koncentrationer föregriper inte den tolkning EG-domstolen eller förstainstansrätten kan komma att göra. II BAKGRUND 10. Effektiv konkurrens ger konsumenterna fördelar, t.ex. låga priser, produkter av hög kvalitet, ett brett utbud av varor och tjänster samt innovation. Genom sin kontroll av företagskoncentrationer hindrar kommissionen koncentrationer som troligtvis skulle beröva kunderna dessa fördelar genom att avsevärt öka företagens marknadsmakt. Med ökad marknadsmakt avses i detta sammanhang att ett eller flera företag på ett lönsamt sätt kan höja priser, minska produktionen, minska utbudet eller kvaliteten på varor och tjänster, minska innovationen eller på annat sätt negativt påverka konkurrensparametrar ( 1 ). 11. Det är i allmänhet mindre sannolikt att icke-horisontella koncentrationer påtagligt hämmar en effektiv konkurrens än att horisontella koncentrationer. 12. För det första medför inte vertikala koncentrationer eller koncentrationer av konglomerattyp att den direkta konkurrensen mellan de samgående företagen går förlorad på samma relevanta marknad ( 2 ). Den främsta orsaken till att horisontella koncentrationer har konkurrensbegränsande effekter saknas därför vid vertikala koncentrationer och koncentrationer av konglomerattyp. 13. För det andra ger vertikala koncentrationer och koncentrationer av konglomerattyp stort utrymme för effektivitetsvinster. Ett särdrag hos vertikala koncentrationer och vissa koncentrationer av konglomerattyp är att de berörda företagens verksamhet och/eller produkter kompletterar varandra ( 3 ). Att integrera kompletterande verksamhet eller produkter inom ett enda företag kan ge betydande effektivitetsvinster och dessutom främja konkurrensen. Till följd av att verksamheten eller produkterna kompletterar varandra kommer till exempel i vertikala förbindelser minskade pålägg i efterföljande led att leda till större efterfrågan även i föregående led. En del av den ökade efterfrågan kommer att avse leverantörerna i föregående led. Ett integrerat företag kommer att ta hänsyn till denna förmån. Vertikal integrering kan alltså öka viljan att försöka sänka priserna och höja produktionen, eftersom det integrerade företaget kan tillgodogöra sig en större andel av förmånerna. Detta kallas på engelska ofta för internalisation of double mark-ups, dvs. internalisering av dubbla pålägg. På samma sätt kan andra insatser för att öka försäljningen på en nivå (t.ex. förbättrad service eller ökad innovation) medföra en större belöning för ett integrerat företag som kommer att ta hänsyn till förmåner som uppstår på andra nivåer. 14. Integrering kan också sänka transaktionskostnaderna och ge möjlighet till en bättre samordning av produktutformning, organisationen av produktionsprocessen och sättet på vilket produkterna säljs. På samma sätt kan koncentrationer som omfattar produkter som hör till produktsortiment eller produktutbud som i allmänhet säljs till samma kundgrupp (vare sig de är kompletterande produkter eller inte) ge upphov till fördelar för kunderna, t.ex. att de kan handla alla varor vid ett enda tillfälle. ( 1 ) I detta tillkännagivande används uttrycket höjda priser ofta som en förkortning för de olika sätt på vilka en koncentration kan resultera i en negativ påverkan på konkurrensen. Med uttrycket ska också förstås till exempel situationer där priserna sänks mindre, eller det är mindre troligt att de sänks, än om koncentrationen inte hade genomförts och där priserna höjs mer, eller det är mer sannolikt att de höjs, än om koncentrationen inte hade genomförts. ( 2 ) Direkt konkurrens kan ändå gå förlorad om ett av de samgående företagen är en potentiell konkurrent på den relevanta marknad där det andra samgående företaget är verksamt. Se punkt 7. ( 3 ) I detta tillkännagivande kallas produkter eller tjänster för kompletterande (eller ekonomiska komplement) när de är värda mer för kunden om de används eller konsumeras tillsammans än om de används eller konsumeras separat. Även en koncentration mellan verksamhet i föregående led och verksamhet i efterföljande led kan ses som en kombination av komplement som ingår i slutprodukten. Till exempel kompletterar produktion och distribution varandra när det gäller att få ut en produkt på marknaden.

3 C 265/8 SV Under vissa omständigheter kan dock icke-horisontella koncentrationer påtagligt hämma effektiv konkurrens, framför allt till följd av att en dominerande ställning skapas eller stärks. Detta beror främst på att en icke-horisontell koncentration, på ett sätt som är till skada för konsumenterna, kan påverka både de samgående företagens och konkurrenternas möjlighet och drivfjäder att konkurrera. 16. Med begreppet konsumenter avses i konkurrenslagstiftningen konsumenter i mellanliggande och slutliga distributionsled ( 1 ). Om konsumenter i det mellanliggande distributionsledet är faktiska eller potentiella konkurrenter till parterna i koncentrationen, fokuserar kommissionen på koncentrationens effekter för de konsumenter till vilka det sammanslagna företaget och dessa konkurrenter säljer. Att en koncentration påverkar konkurrenter är alltså inte i sig något problem. Det viktiga är koncentrationens påverkan på effektiv konkurrens, inte dess påverkan på konkurrenter i något led av distributionskedjan ( 2 ). Att konkurrenter kan skadas därför att en koncentration medför effektivitetsvinster kan i sig inte ge upphov till konkurrensproblem. 17. Icke-horisontella koncentrationer kan påtagligt hämma en effektiv konkurrens genom icke samordnade effekter och samordnade effekter ( 3 ). 18. Icke samordnade effekter kan framför allt uppstå när icke-horisontella koncentrationer ger upphov till avskärmning. I detta tillkännagivande kommer begreppet avskärmning att användas för att beskriva varje fall där faktiska eller potentiella konkurrenters tillträde till leveranser eller marknader försvåras eller hindras. Till följd av sådan avskärmning av marknaden kan det sammanslagna företaget och eventuellt även några av dess konkurrenter få möjlighet att höja det pris ( 4 ) som tas ut av konsumenterna. I fall som dessa hämmas effektiv konkurrens påtagligt och de kallas därför nedan för konkurrenshämmande avskärmning. 19. Samordnade effekter uppstår när koncentrationen förändrar konkurrensens karaktär på ett sådant sätt att företag som tidigare inte samordnade sitt beteende nu med betydligt större sannolikhet kommer att samordna och höja sina priser eller på något annat sätt skada effektiv konkurrens. En koncentration kan också göra samordning lättare, stabilare eller effektivare för företag som samordnade sitt beteende före koncentrationen. 20. När kommissionen bedömer hur en koncentration påverkar konkurrensen jämför den de konkurrensvillkor som skulle bli följden av den anmälda koncentrationen med de villkor som skulle ha rått om koncentrationen inte genomförts ( 5 ). I de flesta fall är de konkurrensförhållanden som råder vid tidpunkten för koncentrationen det relevanta jämförelseobjektet när effekterna av en koncentration bedöms. Under vissa omständigheter kommer kommissionen emellertid att beakta framtida förändringar på marknaden som rimligen kan förutsägas. Den kan framför allt ta hänsyn till om det är troligt att företag kommer in på eller lämnar marknaden om koncentrationen inte genomförs när den överväger vad som är ett relevant jämförelseobjekt. Kommissionen kan beakta framtida förändringar på marknaden som är en följd av kommande förändringar i lagstiftningen ( 6 ). ( 1 ) Se artikel 2.1 b i koncentrationsförordningen och punkt 84 i Meddelande från kommissionen Tillkännagivande Riktlinjer för tillämpningen av artikel 81.3 i fördraget (EUT C 101, , s. 97). ( 2 ) Ett exempel på ett ärende där denna metod använts är ärende COMP/M.3653 Siemens/VA Tech (2005), där kommissionen bedömde transaktionens effekt på de två kompletterande marknaderna för elektriska spårfordon och elektriska traktionssystem för spårfordon, som tillsammans bildar ett komplett spårfordon. Koncentrationen ansågs minska det oberoende utbudet av elektriska traktionssystem. Däremot skulle det fortfarande finnas flera integrerade leverantörer som kunde leverera spårfordon. Kommissionen drog därför slutsatsen att även om koncentrationen hade negativa konsekvenser för fristående leverantörer av elektriska spårfordon så skulle det fortfarande finnas tillräcklig konkurrens i efterföljande led på den berörda marknaden för spårfordon. ( 3 ) Se avsnitt II i tillkännagivandet om horisontella koncentrationer. ( 4 ) Se fotnot 8 om betydelsen av uttrycket höjda priser. ( 5 ) I analogi med detta skulle kommissionen, i fråga om en koncentration som har genomförts utan att ha anmälts, bedöma koncentrationen mot bakgrund av de konkurrensförhållanden som skulle ha varit rådande om koncentrationen inte hade genomförts. ( 6 ) Detta kan vara av betydelse särskilt i fall där effektiv konkurrens förväntas uppkomma i framtiden till följd av att marknaden blir konkurrensutsatt. Se t.ex. ärende COMP/M.3696 E.ON/MOL (2005), punkterna

4 SV C 265/9 21. Kommissionen kommer i sin bedömning att överväga både koncentrationens eventuella konkurrenshämmande effekter och de eventuella konkurrensfrämjande effekter som härrör från påvisade effektivitetsvinster som innebär fördelar för konsumenterna ( 1 ). Kommissionen granskar olika tänkbara händelsekedjor med utgångspunkt från orsak och verkan för att avgöra vilken som är den mest sannolika. Ju snabbare en koncentration får konkurrenshämmande effekter och ju mer direkta dessa effekter är, desto mer sannolikt är det att kommissionen kommer att anse att den ger upphov till konkurrensproblem. Ju snabbare en koncentration får konkurrensfrämjande effekter och ju mer direkta dessa effekter är, desto mer sannolikt är det att kommissionen kommer att anse att den ger uppväger eventuella konkurrenshämmande effekter. 22. I detta tillkännagivande beskrivs hur vertikala koncentrationer och koncentrationer av konglomerattyp kan skada konkurrensen och hur de kan leda till effektivitetsvinster. III MARKNADSANDEL OCH KONCENTRATIONSNIVÅ 23. Icke-horisontella koncentrationer är inte något hot mot effektiv konkurrens så länge det sammanslagna företaget inte har en betydande marknadsmakt. Kommissionen kommer att granska denna fråga innan den bedömer koncentrationens påverkan på konkurrensen. 24. Marknadsandelar och koncentrationsnivåer ger en första indikation på de samgående parternas och konkurrenternas marknadsmakt och betydelse för konkurrensen ( 2 ). 25. Kommissionen kommer sannolikt inte att finna några konkurrensproblem vid icke-horisontella koncentrationer vare sig de är av samordnad eller icke samordnad karaktär, om det nya företagets marknadsandel efter koncentrationen är mindre än 30 % ( 3 ) och Hirschmann-Herfindahls index (HHI) är lägre än I praktiken kommer kommissionen inte att granska sådana koncentrationer ingående, utom i fall där en eller flera av följande faktorer förekommer: a) En koncentration omfattar ett företag som sannolikt kommer att utvidga sin verksamhet betydligt i en nära framtid, t.ex. genom en nyligen gjord innovation. b) Det finns ett betydande korsvist ägande eller gemensam ledning mellan marknadsaktörerna. c) Ett av de samgående företagen är ett företag som med stor sannolikhet kommer att störa ett samordnat beteende. d) Det finns tecken på tidigare eller pågående samordning eller beteende som underlättar samordning. 27. Kommissionen kommer att använda ovannämnda marknadsandel och HHI-tröskelvärden som ett första tecken på att det inte finns några konkurrensproblem. Dessa tröskelvärden ger dock inte upphov till en rättslig presumtion. Kommissionen anser att det i detta sammanhang är mindre lämpligt att ange marknadsandelar och koncentrationsnivåer över vilka konkurrensproblem skulle anses sannolika, eftersom förekomsten av en tillräcklig grad av marknadsmakt på åtminstone en av de berörda marknaderna visserligen är en nödvändig förutsättning för att konkurrensen ska ta skada, men inte en tillräcklig förutsättning ( 4 ). IV VERTIKALA KONCENTRATIONER 28. I detta avsnitt beskrivs den analysram som kommissionen kommer att använda vid bedömning av vertikala koncentrationer. Kommissionen kommer i sin bedömning att överväga både koncentrationens eventuella konkurrenshämmande effekter och de eventuella konkurrensfrämjande effekter som härrör från de effektivitetsvinster som parterna gör. ( 1 ) Se avsnitt VII om effektivitetsvinster i tillkännagivandet om horisontella koncentrationer. ( 2 ) Se avsnitt III i tillkännagivandet om horisontella koncentrationer. Marknadsdefinitionen är avgörande för beräkningen av marknadsandelar (se kommissionens tillkännagivande om definitionen av relevant marknad i gemenskapens konkurrenslagstiftning (EGT C 372, ). Särskild noggrannhet krävs i fall där vertikalt integrerade företag levererar produkter internt. ( 3 ) Kommissionens förordning (EG) nr 2790/1999 av den 22 december 1999 om tillämpningen av artikel 81.3 i fördraget på grupper av vertikala avtal och samordnade förfaranden (EGT L 336, , s. 21). Om en sammanslagen enhet skulle ha en marknadsandel just ovanför tröskelvärdet 30 % på en marknad, men väsentligt under 30 % på en annan, näraliggande marknad är det mindre sannolikt att det skulle uppstå konkurrensproblem. ( 4 ) Se avsnitt IV och V.

5 C 265/10 SV A. Icke samordnade effekter: avskärmning 29. I detta tillkännagivande kommer begreppet avskärmning att användas för att beskriva varje tillfälle när faktiska eller potentiella konkurrenters tillträde till leveranser eller marknader försvåras eller hindras. En sådan avskärmning kan avskräcka konkurrenter från att gå in på marknaden eller expandera. Den kan också få dem att lämna marknaden. Det kan alltså vara fråga om avskärmning även om konkurrenterna inte tvingas att lämna marknaden. Det räcker att konkurrenterna missgynnas och därför inte kan konkurrera lika effektivt. Sådan avskärmning betraktas som konkurrenshämmande om den leder till att det sammanslagna företaget och eventuellt även några av dess konkurrenter får möjlighet att höja det pris som tas ut av konsumenterna ( 1 ). 30. Det finns två olika typer av avskärmning. Den första typen innebär att koncentrationen sannolikt kommer att höja kostnaderna för konkurrenterna i efterföljande led genom att den begränsar deras tillgång till en viktig insatsprodukt (avskärmning av insatsprodukter). Den andra typen innebär att koncentrationen sannolikt kommer att utestänga konkurrenter i föregående led genom att den begränsar deras tillgång till ett tillräckligt kundunderlag (avskärmning av kundmarknaden) ( 2 ). 1. Avskärmning av insatsprodukter 31. Det är fråga om avskärmning av insatsprodukter om den nya enheten efter koncentrationen sannolikt skulle begränsa tillgången till produkter och tjänster som skulle ha levererats om koncentrationen inte hade ägt rum. Detta leder till höjda kostnader för konkurrenterna i efterföljande led genom att de får svårare att köpa insatsprodukter till samma pris och på samma villkor som om koncentrationen inte hade ägt rum. Detta kan leda till att det sammanslagna företaget på ett lönande sätt höjer det pris som tas ut av konsumenterna, vilket påtagligt skulle hämma en effektiv konkurrens. Som nämndes ovan kan avskärmning av insatsprodukter vara till skada för konsumenterna även om det sammanslagna företagets konkurrenter inte lämnar marknaden. Den fråga man bör ställa sig är om de höjda kostnaderna för insatsprodukterna skulle leda till högre priser för konsumenterna. Om koncentrationen ger effektivitetsvinster kan detta dock leda till att det sammanslagna företaget i stället sänker priserna, så att den övergripande effekten för konsumenterna sannolikt skulle vara neutral eller positiv. Denna mekanism illustreras i diagram 1. Diagram 1 Avskärmning av insatsprodukter ( 1 ) Se fotnot 8 om betydelsen av uttrycket höjda priser. Se fotnot 16 om begreppet konsumenter. ( 2 ) Se artikel 2.1 b i koncentrationsförordningen om tillgång till leveranser och tillgång till [ ] marknader.

6 SV C 265/ När kommissionen bedömer sannolikheten för att en koncentration ska leda till konkurrenshämmande avskärmning av insatsprodukter granskar den först om det sammanslagna företaget efter koncentrationen skulle ha möjlighet att på ett påtagligt sätt avskärma insatsprodukter. Därefter granskar kommissionen om den nya enheten skulle ha någon drivfjäder att göra detta. Slutligen undersöker kommissionen om en avskärmningsstrategi skulle ha en betydande negativ inverkan på konkurrensen i efterföljande led ( 1 ). I praktiken granskas dessa faktorer ofta tillsammans eftersom de hör nära samman. A. Möjlighet att avskärma insatsprodukter ( 2 ) 33. Avskärmning av insatsprodukter kan förekomma i flera olika former. Det sammanslagna företaget kan besluta att inte handla med sina faktiska eller potentiella konkurrenter på den vertikalt relaterade marknaden. Det sammanslagna företaget kan också besluta att begränsa leveranser och/eller att höja det pris den tar ut från konkurrenter och/eller att på annat sätt göra leveransvillkoren mindre förmånliga än de skulle ha varit om koncentrationen inte hade genomförts ( 3 ). Dessutom kan det sammanslagna företaget välja en viss typ av teknik inom det nya företaget som inte är kompatibel med den teknik som konkurrenterna valt ( 4 ). Avskärmning kan också ta sig mer subtila former, till exempel försämrad kvalitet på insatsprodukten ( 5 ). I sin bedömning kan kommissionen behandla en rad alternativa eller kompletterande möjliga strategier. 34. Avskärmning av insatsprodukter leder till konkurrensproblem endast om den rör en viktig insatsprodukt för produkten i efterföljande led ( 6 ). Detta är fallet till exempel om den berörda insatsprodukten har stor betydelse för priset på produkten i efterföljande led. Oberoende av kostnaden kan en insatsprodukt även vara tillräckligt viktig av andra skäl. Insatsprodukten kan vara en avgörande komponent utan vilken produkten i efterföljande led inte kan tillverkas eller säljas på ett effektivt sätt ( 7 ). Den kan också vara en viktig källa till produktdifferentiering för produkten i efterföljande led ( 8 ). Kostnaderna för att byta till en alternativ insatsprodukt kan också vara ganska hög. 35. För att avskärmning av insatsprodukter ska vara ett problem måste det vertikalt integrerade företag som skapas genom koncentrationen ha en betydande grad av marknadsmakt på marknaden i föregående led. Det är endast under dessa omständigheter som det sammanslagna företaget kan förväntas ha ett betydande inflytande över konkurrensvillkoren på marknaden i föregående led och därmed eventuellt på priser och leveransvillkor på marknaden i efterföljande led. 36. Det sammanslagna företaget skulle kunna avskärma konkurrenter i efterföljande led endast om det, genom att begränsa tillgången till sina egna produkter eller tjänster i föregående led, kunde påverka tillgången till insatsprodukter på marknaden i efterföljande led i form av pris eller kvalitet. Detta kan vara fallet när de återstående leverantörerna i föregående led är mindre effektiva, erbjuder mindre populära alternativ eller saknar möjlighet att öka produktionen som svar på leveransbegränsningen, till exempel därför att de inte har tillräcklig kapacitet eller därför att deras skalfördelar minskar överlag ( 9 ). Även förekomsten av exklusiva avtal mellan det sammanslagna företaget och fristående leverantörer av insatsprodukter kan hindra konkurrenter i efterföljande led från att få fullgod tillgång till insatsprodukter. ( 1 ) Se t.ex. ärende COMP/M.4300 Philips/Intermagnetics, COMP/M.4314 Johnson & Johnson/Pfizer Consumer Healthcare, COMP/M.4389 WLR/BST, COMP/M.4403 Thales/Finmeccanica/Alcatel Alenia Space och Telespazio, COMP/M.4494 Evraz/Highveld och COMP/M.4561 GE/Smiths Aerospace. ( 2 ) Begreppet insatsprodukter används här som ett allmänt begrepp som även kan omfatta tjänster, tillträde till infrastruktur och tillgång till immateriella rättigheter. ( 3 ) Se t.ex. ärende COMP/M.1693 Alcoa/Reynolds (2000), ärende COMP/M.4403 Thales/Finmeccanica/Alcatel Alenia Space/Telespazio, punkterna ( 4 ) Se t.ex. ärende COMP/M.2861 Siemens/Drägerwerk/JV (2003), ärende COMP/M.3998 Axalto, punkt 75. ( 5 ) Se t.ex. ärende COMP/M.4314 Johnson & Johnson/Pfizer Consumer Healthcare, punkterna ( 6 ) Se t.ex. ärende COMP/M.3868 Dong/Elsam/Energi E2, ärende COMP/M.4094 Ineos/BP Dormagen, punkterna , ärende COMP/M.4561 GE/Smiths Aerospace, punkterna ( 7 ) En startmotor kan till exempel betraktas som en avgörande komponent i en motor (ärende T-210/01, General Electric mot kommissionen, REG 2005, s. II-000). Se även t.ex. ärende COMP/M.3410 Total/GDF, punkterna och ( 8 ) Persondatorer säljs till exempel ofta utan direkt hänvisning till vilken typ av mikroprocessor som använts. ( 9 ) Se t.ex. ärende COMP/M.4494 Evraz/Highveld, punkt 92 och punkterna

7 C 265/12 SV När man fastställer i vilken omfattning avskärmning av insatsprodukter skulle kunna förekomma måste man ta hänsyn till att det sammanslagna företagets beslut att köpa insatsprodukter endast av sin enhet i föregående led kan frigöra kapacitet hos de andra leverantörer av insatsprodukter från vilka enheten i nedre led tidigare bruka köpa. Det kan faktiskt bli så att koncentrationen endast sammanför konkurrerande företags inköpsvanor. 38. Om konkurrensen på marknaden för inköpsprodukter är oligopolistisk och det sammanslagna företaget beslutar att begränsa tillgången till sina insatsprodukter, så minskar konkurrenstrycket på de återstående leverantörerna av insatsprodukter, vilket kan göra det möjligt för dem att höja priset på insatsprodukter för icke integrerade konkurrenter i efterföljande led. Kort sagt: om det sammanslagna företaget avskärmar sina insatsprodukter kan det blotta dess konkurrenter i efterföljande led för icke vertikalt integrerade leverantörer med ökad marknadsmakt ( 1 ). Denna ökning av tredje parts marknadsmakt kommer att vara större ju lägre graden av produktdifferentiering som finns mellan det sammanslagna företaget och de övriga leverantörerna i föregående led och ju högre koncentrationsgraden är i föregående led. Försöket att höja priset på insatsprodukterna kan dock misslyckas om fristående leverantörer av insatsprodukter, som ser en minskad efterfrågan på sina produkter (från det sammanslagna företagets enhet i efterföljande led eller från fristående företag i efterföljande led), svarar genom mer aggressiv prissättning ( 2 ). 39. Kommissionen kommer i sin bedömning att bedöma, på grundval av tillgängliga uppgifter, om det finns effektiva och tidsmässigt lämpliga motstrategier som konkurrenterna sannolikt skulle tillämpa. Sådana motstrategier är bland annat möjligheten att ändra produktionsprocessen så att de blir mindre beroende av insatsprodukterna i fråga eller att stödja nya leverantörers inträde på marknaden i föregående led. B. Drivkraft att avskärma insatsprodukter 40. Hur stark drivkraften att avskärma insatsprodukter är beror på hur lönsam en sådan avskärmning skulle vara. Det vertikalt integrerade företaget kommer att ta hänsyn till hur dess leveranser av insatsprodukter till konkurrenter i efterföljande led kommer att påverka vinsterna för dess enhet i föregående och efterföljande led. Det sammanslagna företaget måste väga den vinstförlust som uppstår på marknaden i föregående led på grund av minskad försäljning av insatsprodukter till (faktiska eller potentiella) konkurrenter och den vinstökning som på kortare eller längre sikt uppkommer från ökad försäljning i efterföljande led eller genom höjda konsumentpriser. 41. Avvägningen kommer sannolikt att bero på vilken vinstnivå som det sammanslagna företaget uppnår i föregående och efterföljande led ( 3 ). Allt annat lika så gäller att ju mindre marginalerna är i föregående led, desto mindre blir den förlust som orsakas av att man begränsar försäljningen av insatsprodukter. På samma sätt gäller att ju större marginal i efterföljande led, desto större vinstökning genom att marknadsandelen i efterföljande led växer på bekostnad av de konkurrenter som drabbas av avskärmningen av insatsprodukter. ( 4 ) 42. Det integrerade företagets drivkraft att höja konkurrenternas kostnader beror också på i vilken utsträckning efterfrågan i efterföljande led kan avledas från utestängda konkurrenter och hur stor andel av denna avledda efterfrågan som det integrerade företagets enhet i efterföljande led kan kapa åt sig ( 5 ). ( 1 ) Analysen av den sannolika följden av att en del av konkurrenstrycket försvinner motsvarar analysen av icke samordnade effekter vid horisontella koncentrationer (se avsnitt IV i tillkännagivandet om horisontella koncentrationer). ( 2 ) Även utformningen av leveransavtalen mellan leverantörer i föregående led och de fristående företagen i efterföljande led kan vara viktig i detta hänseende. Om man i dessa avtal t.ex. använder ett prissystem där en fast avgift kombineras med ett leveranspris per enhet kan detta ha mindre effekt på de marginalkostnader som bärs av konkurrenterna i efterföljande led än om avtalen endast omfattar leveranspriser per enhet. ( 3 ) Se t.ex. ärende COMP/M.4300 Philips/Intermagnetics, punkterna 56 62, ärende COMP/M.4576 AVR/Van Gansewinkel, punkterna ( 4 ) Man måste komma ihåg att marginalerna i föregående och efterföljande led kan ändras till följd av koncentrationen. Detta kan påverka det sammanslagna företagets drivkraft att avskärma insatsprodukterna. ( 5 ) Se t.ex. ärende COMP/M.3943 Saint-Gobain/BPB (2005), punkt 78. Kommissionen konstaterade att det var mycket osannolikt att BPB, den största leverantören av gipsskivor i Förenade kungariket, skulle minska leveranserna till de distributörer som konkurrerade med Saint-Gobain, delvis därför att det var svårt att öka Saint-Gobains distributionskapacitet.

8 SV C 265/13 Denna andel kommer i regel att vara större ju mindre det sammanslagna företagets kapacitet är begränsad jämfört med kapaciteten hos konkurrenter i efterföljande led som inte är utestängda och i ju högre grad det sammanslagna företagets produkter och de utestängda konkurrenternas produkter är substitut. Effekten på efterfrågan i efterföljande led kommer också att vara större om de berörda insatsprodukterna står för en betydande andel av kostnaderna för konkurrenterna i efterföljande led eller om de berörda insatsprodukterna är en avgörande komponent i produkten i efterföljande led ( 1 ). 43. Drivkraften att utestänga faktiska eller potentiella konkurrenter kan också bero på i vilken utsträckning det integrerade företagets enhet i efterföljande led kan förväntas dra nytta av högre prisnivåer i efterföljande led till följd av en strategi att höja konkurrenternas kostnader ( 2 ). Ju större marknadsandelar det sammanslagna företaget har i efterföljande led, desto större är det försäljningsunderlag på vilken företaget kan dra nytta av större marginaler ( 3 ). 44. Ett monopolföretag i föregående led som redan har möjlighet att ta ut all vinst som kan hämtas på vertikalt integrerade marknader kanske inte har någon drivkraft att utestänga konkurrenter efter en vertikal koncentration. Möjligheten att ta ut all tillgänglig vinst från konsumenterna följer inte automatiskt av en mycket stor marknadsandel ( 4 ). Under sådana omständigheter skulle det krävas en mer ingående analys av de faktiska och framtida begränsningar som monopolföretaget omfattas av. Om all tillgänglig vinst inte kan hämtas hem kan en vertikal koncentration även om den omfattar ett monopolföretag i föregående led ge det sammanslagna företaget en drivkraft att öka kostnaderna för konkurrenter i efterföljande led för att på så sätt minska det konkurrenstryck som de utövar på det sammanslagna företaget på marknaden i efterföljande led. 45. Vid sin bedömning av det sammanslagna företagets sannolika drivkrafter får kommissionen beakta olika faktorer som det sammanslagna företagets ägarstruktur ( 5 ), de strategier som tidigare har använts på marknaden ( 6 ) eller innehållet i interna strategidokument som verksamhetsplaner. ( 1 ) Om insatsprodukterna endast står för en liten del av kostnaderna för produkten i efterföljande led och inte är någon avgörande komponent, är det möjligt att inte ens en stor marknadsandel i föregående led skulle vara någon drivfjäder för det sammanslagna företaget att utestänga konkurrenter i efterföljande led, eftersom endast en liten andel av försäljningen skulle avledas till det integrerade företagets enhet i efterföljande led. Se t.ex. COMP/M.2738 GEES/Unison, ärende COMP/M.4561 GE/Smiths Aerospace, punkterna ( 2 ) Se t.ex. ärende COMP/M.4314 Johnson & Johnson/Pfizer Consumer Healthcare, punkterna ( 3 ) Man bör lägga märke till att ju mindre det sammanslagna företaget kan rikta in sig på en viss marknad i efterföljande led, desto mindre sannolikt är det att företaget kommer att höja priset på de insatsprodukter det levererar, eftersom det skulle ådra sig alternativkostnader på andra marknader i efterföljande led. I detta sammanhang får man beakta i vilken utsträckning det sammanslagna företaget kan utöva diskriminerande prissättning när det levererar till flera marknader i efterföljande led och/eller anknytande marknader (t.ex. för reservdelar). ( 4 ) En situation där detta kanske inte är fallet skulle vara när monopolföretaget har ett så kallat åtagandeproblem som det inte kan lösa. Till exempel kan en köpare i efterföljande led vara villig att betala ett högt pris till ett monopolföretag i föregående led om det företaget inte senare säljer ytterligare kvantiteter till en konkurrent. När leveransvillkoren med ett företag i efterföljande led har fastställts kan leverantören i föregående led ha en drivfjäder att öka sina leveranser till andra företag i efterföljande led och på så sätt göra det första inköpet olönsamt. Eftersom företag i efterföljande led kommer att förutse ett sådant opportunistiskt beteende, så kommer leverantören i föregående led inte att kunna utnyttja sin marknadsmakt fullt ut. Vertikal integrering kan återställa den leverantörens möjligheter att åta sig att inte utvidga försäljningen av insatsprodukter, eftersom detta skulle skada dess enhet i efterföljande led. Ett annat exempel på en situation där monopolföretaget inte kan erhålla all vinst som finns tillgänglig för det som monopolföretag är om företaget inte kan ta ut olika priser av olika kunder. ( 5 ) Om två företag till exempel har gemensam kontroll över ett företag som är verksamt på marknaden i föregående led och endast ett av dem är verksamt i efterföljande led, så kan det företag som inte har någon verksamhet i efterföljande led ha mycket litet intresse av att avstå från försäljning av insatsprodukter. I sådana fall är drivkraften att avskärma insatsprodukter mindre än om företaget i föregående led helt kontrolleras av ett företag med verksamhet i efterföljande led. Se t.ex. ärende COMP/M.3440 EDP/ENI/GDP (2004), ärende COMP/M.4403 Thales/Finmeccanica/Alcatel Alenia Space/Telespazio, punkterna 121 och 268. ( 6 ) Det faktum att en konkurrent med en marknadsställning som liknar det sammanslagna företagets tidigare har slutat att leverera insatsprodukter kan vara ett tecken på att det finns affärsmässiga grunder att tillämpa en sådan strategi (se t.ex. COMP/M.3225 Alcan/Pechiney, (2004), punkt 40).

9 C 265/14 SV Om det sammanslagna företaget beslutar sig för ett visst beteende och detta är ett avgörande steg vid avskärmningen, granskar kommissionen dessutom både drivkrafterna bakom beslutet och de faktorer som kan minska eller till och med undanröja dessa drivkrafter, inbegripet möjligheten att beteendet är olagligt. Ett beteende kan vara olagligt bland annat på grund av konkurrensregler eller branschspecifika regler på EU-nivå eller nationell nivå. Denna bedömning kräver dock inte en uttömmande och detaljerad undersökning av de olika rättsordningarnas eventuellt tillämpliga regler eller av den verkställighetspolicy som tillämpas inom olika rättsordningar ( 1 ). Att ett beteende är olagligt kan förväntas avskräcka det sammanslagna företaget från att ägna sig åt sådant beteende endast under vissa omständigheter. Kommissionen kommer framför allt att granska i) sannolikheten för att detta beteende utan tvekan eller högst sannolikt är olagligt enligt gemenskapslagstiftningen ( 2 ),ii) sannolikheten för att detta olagliga beteende kan upptäckas ( 3 ), och iii) vilka böter som kan åläggas. C. Sannolik påverkan på en effektiv konkurrens allmänt sett 47. I allmänhet kommer en koncentration att ge upphov till konkurrensproblem på grund av en avskärmning av insatsprodukter om den leder till höjda priser på marknaden i efterföljande led och på så sätt påtagligt hämmar en effektiv konkurrens. 48. För det första kan konkurrenshämmande avskärmning förekomma om en vertikal koncentration ger de samgående parterna möjlighet att öka kostnaderna för konkurrenter i efterföljande marknadsled, vilket utsätter dem för ett tryck att höja sina försäljningspriser. För att det ska vara fråga om betydande skada för en effektiv konkurrens krävs det i regel att de utestängda företagen spelar en tillräckligt betydande roll för konkurrensen på marknaden i efterföljande led. Ju större andel av konkurrenterna som skulle utestängas på marknaden i efterföljande led, desto mer sannolikt är det att koncentrationen leder till en betydande prishöjning på marknaden i efterföljande led och därför påtagligt hämmar konkurrensen på den marknaden ( 4 ). Trots en ganska liten marknadsandel jämfört med andra aktörer kan ett visst företag spela en betydande roll för konkurrensen jämfört med andra aktörer ( 5 ), till exempel därför att det är en nära konkurrent till det vertikalt integrerade företaget eller därför att det är en särskilt aggressiv konkurrent. 49. För det andra kan en effektiv konkurrens påtagligt hämmas genom att man hindrar potentiella konkurrenter från att gå in på marknaden ( 6 ). En vertikal koncentration kan utestänga potentiella konkurrenter på marknaden i efterföljande led om det sammanslagna företaget sannolikt inte skulle leverera till nya aktörer på marknaden i efterföljande led eller skulle leverera men endast på mindre förmånliga villkor än om koncentrationen inte hade ägt rum. Sannolikheten för att det sammanslagna företaget skulle tillämpa en avskärmningsstrategi efter koncentrationen kan i sig vara en stark avhållande effekt för potentiella aktörer att gå in på marknaden ( 7 ). Inträdeshinder kan leda till att en effektiv konkurrens på marknaden i efterföljande led påtagligt hämmas, särskilt om avskärmning av insatsprodukter skulle leda till att potentiella konkurrenter var tvungna att gå in både på marknaden i föregående led och marknaden i efterföljande led för att kunna konkurrera effektivt på den ena eller andra marknaden. Frågan om inträdeshinder är särskilt viktigt i de branscher som håller på att bli konkurrensutsatta eller som förväntas bli det i en förutsebar framtid ( 8 ). ( 1 ) Mål C-12/03 P, kommissionen mot Tetra Laval BV, REG 2003, punkterna Mål T-210/01, General Electric mot kommissionen, REG 2005, s. II-000, punkt 73. ( 2 ) Mål T-210/01, General Electric mot kommissionen, REG 2005, s. II-000, punkterna och ( 3 ) I t.ex. ärende COMP/M.3696 E.ON/MOL (2005), punkterna 433 och lade kommissionen vikt vid att den nationella ungerska tillsynsmyndigheten för gassektorn uppgav att den, trots att den hade rätt att kontrollera och tvinga marknadsaktörerna att agera utan att diskriminera, i många fall inte skulle kunna få tillräcklig information om operatörernas affärsmetoder. Se även ärende COMP/M.3440 EDP/ENI/GDP (2004), punkt 424. ( 4 ) Se t.ex. ärende COMP/M.4494 Evraz/Highveld, punkterna ( 5 ) Se t.ex. COMP/M.3440 EDP/ENI/GDP (2004). ( 6 ) Se t.ex. ärende COMP/M.4180 Gaz de France/Suez, punkterna , ärende COMP/M.4576 AVR/Van Gansewinkel, punkterna ( 7 ) Se t.ex. ärende COMP/M.3696 E.ON/MOL (2005), punkt 662 ff. ( 8 ) Se punkt 20. Det är viktigt att lagstiftningsåtgärder som syftar till att införa konkurrens på marknaden inte omintetgörs genom att tidigare monopolföretag med vertikala förbindelser går samman och på så sätt stänger marknaden eller undanröjer varandra som potentiella konkurrenter.

10 SV C 265/ Om det finns tillräckligt många trovärdiga konkurrenter i efterföljande led vars kostnader sannolikt inte kommer att höjas, till exempel därför att de själva är vertikalt integrerade ( 1 ) eller därför att de kan byta till andra passande insatsprodukter, kan konkurrensen från dessa företag utgöra ett tillräckligt konkurrenstryck på det sammanslagna företaget och hindra att produktpriserna stiger över den nivå som gällde före koncentrationen. 51. Effekten på konkurrensen i efterföljande led måste också bedömas mot bakgrund av motverkande faktorer som förekomsten av köparstyrka ( 2 ) eller sannolikheten för att inträde på marknaden i föregående led kommer att upprätthålla en effektiv konkurrens ( 3 ). 52. Effekten på konkurrensen måste också bedömas mot bakgrund av de samgående parternas påvisade effektivitetsvinster ( 4 ). Kommissionen får besluta att det på grund av de effektivitetsvinster som koncentrationer för med sig inte finns någon grund för att förklara koncentrationen oförenlig med den gemensamma marknaden enligt artikel 2.3 i koncentrationsförordningen. Detta är fallet om kommissionen på grundval av tillräckliga bevis med tillräcklig säkerhet kan fastställa att de effektivitetsvinster koncentrationen ger upphov till sannolikt ökar möjligheterna och drivkrafterna för det sammanslagna företaget att agera på ett konkurrensfrämjande sätt till nytta för konsumenterna, och därigenom motverka de negativa effekter på konkurrensen som koncentrationen annars skulle kunna få. 53. Vid bedömningen av effektivitetsvinster i samband med icke-horisontella koncentrationer tillämpar kommissionen de principer som anges i avsnitt VII i tillkännagivandet om horisontella koncentrationer. Kommissionen kommer framför allt att beakta vilka effektivitetsvinster som uppstår, att effektivitetsvinsterna är till nytta för konsumenterna, orsakade av koncentrationen och möjliga att kontrollera. Dessa villkor är kumulativa ( 5 ). 54. Vid vertikala koncentrationer kan vissa specifika effektivitetsvinster uppstå. Nedan ges några exempel. 55. En vertikal koncentration ger det sammanslagna företaget möjlighet att internalisera eventuella dubbla pålägg som uppkommer genom att båda parterna före koncentrationen har satt sina priser oberoende av varandra ( 6 ). Beroende på marknadsvillkoren kan en minskning av det kombinerade pålägget (jämfört med en situation där prisbeslut på båda nivåerna inte samordnas) ge det vertikalt integrerade företaget möjlighet att på ett lönsamt sätt öka produktionen på marknaden i efterföljande led ( 7 ). 56. En vertikal koncentration kan dessutom ge parterna möjlighet att samordna produktions- och distributionsprocessen på ett bättre sätt och därmed spara på lagerkostnaderna. 57. Mer allmänt kan en vertikal koncentration leda till en samordning av parternas drivkrafter när det gäller investeringar i nya produkter, nya produktionsprocesser och i marknadsföringen av produkter. Till exempel kan en distributör i efterföljande led före koncentrationen ha varit ovillig att investera i reklam och information till kunderna om de produkter som enheten i föregående led saluför, om en sådan investering också skulle ha varit till nytta för andra företag i efterföljande led. Koncentrationen kan innebära att sådana motivationsproblem minskar. ( 1 ) Se t.ex. ärende COMP/M.3653 Siemens/VA Tech (2005), punkt 164. ( 2 ) Se avsnitt V om motverkande köparmakt i tillkännagivandet om horisontella koncentrationer. ( 3 ) Se avsnitt VI om effektivitetsvinster i tillkännagivandet om horisontella koncentrationer. ( 4 ) Se avsnitt VII om effektivitetsvinster i tillkännagivandet om horisontella koncentrationer. ( 5 ) För närmare uppgifter, se punkterna i tillkännagivandet om horisontella koncentrationer. ( 6 ) Se även punkt 13 ovan. ( 7 ) Det är dock viktigt att komma ihåg att det inte alltid finns något problem med dubbla pålägg eller att detta problem endast är av mindre betydelse före koncentrationen, t.ex. därför att de samgående parterna redan hade slutit ett leveransavtal med en prismekanism som innehöll volymrabatter som avlägsnade pålägget. De effektivitetsvinster som hänger samman med avskaffandet av dubbla pålägg beror därför inte alltid på en koncentration, eftersom vertikalt samarbete eller vertikala avtal också kan leda till sådana förmåner men med mindre konkurrenshämmande effekter. Dessutom är det möjligt att en koncentration inte helt avlägsnar det dubbla pålägget om leveranserna av insatsprodukter begränsas genom kapacitetsbegränsningar och det finns ett lika lönsamt alternativt användningsområde för insatsprodukterna. Under sådana omständigheter medför den interna användningen av insatsprodukterna en alternativkostnad för det vertikalt integrerade företaget. Att använda mer av insatsprodukterna internt för att öka produktionen i efterföljande led betyder mindre försäljning på den alternativa marknaden. Det innebär att drivkraften att använda insatsprodukterna internt och öka produktionen i efterföljande led är mindre än om det inte finns någon alternativkostnad.

11 C 265/16 SV Avskärmning av kundmarknaden 58. Avskärmning som hindrar tillträde till kundmarknaden kan förekomma när en leverantör integreras med en stor kund på marknaden i efterföljande led ( 1 ). På grund av sin närvaro på marknaden i efterföljande led kan det sammanslagna företaget hindra sina faktiska eller potentiella konkurrenter på marknaden i föregående led (marknaden för insatsprodukter) från att få tillträde till ett tillräckligt kundunderlag och minska deras möjlighet eller incitament att konkurrera. Detta kan i sin tur öka kostnaderna för konkurrenter i efterföljande led genom att det blir svårare för dem att få insatsprodukter till liknande priser och villkor som om koncentrationen inte hade ägt rum. Detta kan göra det möjligt för det sammanslagna företaget att på ett lönsamt sätt ta ut högre priser på marknaden i efterföljande led. Eventuella effektivitetsvinster som koncentrationen ger upphov till kan dock föranleda det sammanslagna företaget att sänka priserna, vilket innebär att konsekvenserna för kunderna inte blir negativa totalt sett. Det krävs således inte att det sammanslagna företagets konkurrenter tvingas lämna marknaden för att avskärmningen av kundmarknaden ska orsaka skada för konsumenterna. Avgörande är om de ökade råvarukostnaderna leder till högre priser för konsumenterna. Denna mekanism visas grafiskt i diagram 2. Diagram 2 Avskärmning av kundmarknaden 59. När kommissionen bedömer sannolikheten för en konkurrensbegränsande situation där kundmarknaden avskärmas undersöker den för det första om det sammanslagna företaget skulle kunna hindra tillträdet till marknaden i efterföljande led genom att minska sina inköp från konkurrenter på marknaden i föregående led, för det andra om den skulle ha en drivfjäder att minska sina inköp i föregående led, och för det tredje om en avskärmningsstrategi skulle ha en betydande skadlig inverkan på konsumenterna på marknaden i efterföljande led ( 2 ). A. Kapacitet att hindra tillträde till marknader i efterföljande led 60. En vertikal koncentration kan påverka konkurrenter i föregående led genom att öka deras kostnader för att få tillträde till kunder i efterföljande led eller genom att begränsa deras tillgång till ett betydande kundunderlag. Avskärmningen av kundmarknaden kan ta sig olika uttryck. Det sammanslagna företaget kan exempelvis besluta att tillgodose hela sitt behov av varor eller tjänster med leveranser från sin enhet i ett föregående led och till följd av detta sluta köpa från sina konkurrenter i föregående led. Den kan också minska sina inköp från konkurrenter i föregående led, eller köpa från dessa konkurrenter till mindre fördelaktiga villkor än om koncentrationen inte hade ägt rum ( 3 ). ( 1 ) Se fotnot 4 för en definition av efterföljande led och föregående led. ( 2 ) Se t.ex. ärende COMP/M.4389 WLR/BST. ( 3 ) Till exempel i fall som omfattar distribution kan det sammanslagna företaget vara mindre benäget att ge tillträde till sina försäljningsställen på samma villkor som om koncentrationen inte hade ägt rum.