Detaljplan för del av fastigheten SÖRMJÖLE 2:190 m.fl. inom SÖRMJÖLE i Umeå kommun, Västerbottens län

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Detaljplan för del av fastigheten SÖRMJÖLE 2:190 m.fl. inom SÖRMJÖLE i Umeå kommun, Västerbottens län"

Transkript

1 Handläggare: 1 (16) Annika Ohls Detaljplan för del av fastigheten SÖRMJÖLE 2:190 m.fl. inom SÖRMJÖLE i Umeå kommun, Västerbottens län HANDLINGAR - Plankarta med bestämmelser och illustration - - Samrådsredogörelse - Utlåtande PLANENS SYFTE Syftet med detaljplanen är att skapa planmässiga förutsättningar för 17 nya fastigheter för småhusbebyggelse. Bebyggelsen placeras inom skogsmark och ska anpassas till landskapsbilden och omgivande bebyggelsestruktur. PLANDATA Planområdet utgör en del av fastigheten Sörmjöle 2:190, del av 1:14, samt den bebyggda fastigheten 2:187. Området ligger vid Grannäset/Brännäset strax norr om Sörmjöle havsbad. Avståndet till Sörmjöle by är knappt två km och till Umeå centrum ca 23 km. Området avgränsas österut av Brännäsvägen medan Bovikenvägen genomkorsar området i väster. Planområdets area är ca 11 hektar. Marken som omfattas av detaljplanen är i privat ägo. Planområdet E4 Botniabanan Figur 1. Översikt planområdet. (Källa: Umeå kommun) x

2 2 (16) BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning enligt Plan- och bygglagen och MKB-förordningen har gjorts av Umeå kommun, detaljplanering. Planen bedöms inte innebära betydande miljöpåverkan. En miljöbedömning med miljökonsekvensbeskrivning enligt miljöbalken 6 kap 11, 12 behöver därför inte genomföras. Det finns inte anledning att anta att miljökvalitetsnormer kommer att överskridas. Länsstyrelsen har den 13 augusti 2012 yttrat sig angående beslutet. De delar kommunens uppfattning att detaljplanen inte kan antas innebära betydande miljöpåverkan. Däremot förväntar Länsstyrelsen att den kommande planbeskrivningen kommer att redogöra för inventeringar av eventuella risker för påverkan av tågbuller samt kommentarer som finns i bedömningsmallen om vad som behöver belysas. Behovsbedömningen visar på vilka faktorer som kan komma att påverkas av detaljplanens genomförande: den befintliga miljöns känslighet, naturmiljö, tågbuller från Botniabanan, allmänhetens tillgänglighet till badstranden, avloppshantering, vatten- och badvattenkvalitet, samt påverkan på energikonsumtion. Dessa faktorer ska behandlas i planbeskrivningen även om en miljöbedömning inte ska göras. Beslutet har offentliggjorts på kommunens anslagstavla under tiden 30 juni 2012 till och med 21 augusti TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktsplan Planområdet ingår i ÖPL98, Översiktsplan för Umeå kommun, antagen För Sörmjöleområdet anges detaljplanelagda områden med bostäder, m.m. och fritidsbebyggelse, samt antagna områdesbestämmelser avsedda att säkerställa olika syften i översiktsplanen. Fördjupad översiktsplan I översiktsplanen Fördjupning för kusten (antagen 17 juni 2013) ligger planområdet delvis inom föreslaget kompletteringsområde B4, delvis i område med gällande detaljplan. Området anges ha stora värden för badlivet samtidigt som bebyggelsetrycket är stort. Kommunens ställningstaganden för mark- och vattenanvändning uttrycks på kartan nedan (se figur 2). Planområdet ligger delvis inom delområde B4.1, där förtätning av bebyggelse prioriteras, både inom och utanför befintlig detaljplan.

3 3 (16) I kustplanen anges också att Avloppsfrågor bör utredas i syfte att finna den lämpligaste lösningen däribland t.ex. möjligheten att området omfattas av anslutning till Sörmjöle reningsverk, alternativt tillskapande av samfällda gemensamma lösningar. Möjligheten att ansluta till gemensam båthamn vid Brännäsudden ska beaktas. Planerad framtida gång- och cykelförbindelse mellan havsbaden. Planområdet Figur 2. Mark- och vattenanvändning för delområde Sörmjöle-Norrmjöle. FÖP juni Detaljplaner Större delen av planområdet är inte tidigare detaljplanelagt. Närliggande bebyggelseområden är detaljplanelagda. Det aktuella planområdet berörs till viss del av följande detaljplaner: Byggnadsplan för strandområde, Hö by A1/4 Byggnadsplan Hö by A2/47 Förslag till utvidgning av byggnadsplan för fritidsbebyggelse för del av fastigheten Sörmjöle 1:14 m fl. Förslag till utvidgning av byggnadsplan för fritidsbebyggelse, för del av fastigheten Sörmjöle 1:14 m fl, P 00/69 Riksintressen Detaljplanen medför inte påverkan av områden av riksintresse. Strandskydd Området omfattas inte av strandskyddsbestämmelser.

4 4 (16) FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Bakgrund Markägarna har ansökt om planbesked för detaljplan avseende del av fastigheten Sörmjöle 2:190. I ansökan framfördes önskemål om att vägar och vasystem ska omfattas av kommunalt huvudmannaskap. Markägarna har tecknat samarbetsavtal med Myresjöhus. Byggnadsnämnden beslutade om planbesked den 27 januari Natur Mark och vegetation Marken i planområdet är huvudsakligen ganska flack och bevuxen med barr- och blandskog. Skogen är gles efter en gallring. Markvegetationen består bland annat av lingon- och blåbärsris samt olika gräsarter. En liten bäck rinner genom området och mynnar ut i Mjölefjärden. Se figur 3. I mitten av planområdet förekommer några lägre åsbildningar som kan vara lämningar från istiden. Dessa åsar skapar ett gestaltningsmässigt intressant inslag i den annars så flacka skogsmarken och de bör därför bevaras. Se figur 4. Detaljplanens genomförande innebär att produktiv skog tas i anspråk för bebyggelse. För att behålla karaktären i området bör den befintliga vegetationen bevaras så långt som möjligt. De boende ska ha tillgång till naturmark som gränsar till den egna tomten. Naturmarken ska utgöra allmän mark och får därför inte tas i anspråk av de boende i området. Geotekniska förhållanden Marken inom planområdet består till stora delar av morän. Väster om Bovikenvägen finns en brant klippsluttning. På krönet av branten förekommer berg i dagen på några ställen. Det kan leda till svårigheter att dra fram ledningar, gräva diken, placera byggnader, etc. Därför har inga nya fastigheter placerats där berg i dagen förekommer. Mer detaljerade geotekniska undersökningar behöver utföras på de markområden som ska bebyggas. Behovet av geoteknisk undersökning ska klarläggas i bygganmälan.

5 5 (16) Figur 3. Bäcken genom planområdet Figur 4. Åsbildning Markradon En översiktlig markradonutredning för hela Umeå kommun utfördes år 1987 av Sveriges Geologiska AB. Utredningen är grundad på flygbildstolkning och befintliga uppgifter om geologiska förhållanden samt viss komplettering med översiktlig mätning i isälvssedimentområden. Det aktuella planområdet har till största delen klassats som ett normalriskområde område som i huvudsak består av berggrund, moränmark eller sand med normal till låg radiumhalt. Risk för skred/höga vattenstånd I plan- och bygglagen betonas vikten av att kommunen i sin planering också tar ansvar för långsamma katastrofer, t ex ras, skred och översvämningar. Det bedöms inte finnas någon risk för ras, skred eller översvämningar inom eller i närheten av planområdet. Fornlämningar Inom planområdet finns inga kända fornlämningar. Bebyggelseområden Bostäder Planförslaget omfattar 17 nya fastigheter, avsedda för småhusbebyggelse. De nya fastigheterna styckas av från fastigheten Sörmjöle 2:190. Planområdet omfattar även en fastighet bebyggd med bostadshus.

6 6 (16) Minsta fastighetsstorlek ska vara 1700 m 2. På varje fastighet tillåts en huvudbyggnad och maximalt två komplementbyggnader. Byggnader ska uppföras fristående. Den sammanlagda bruttoarean per fastighet får högst vara 275 m 2. Största totala byggnadsarea för komplementbyggnader är 60 m 2 per fastighet. Carport eller fristående skärmtak tillåts för två bilar med högst 36 m 2 öppenarea per tomtplats. Carport ska placeras fristående från huvudbyggnad. Huvudbyggnad får uppföras i högst två våningar och därutöver får vind inte inredas. För att inte nya byggnader ska bli för höga och dominerande begränsas högsta byggnadshöjd till 6,3 meter för bostadshus och 3,3 meter för komplementbyggnad. Nya byggnader ska placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till landskapsbilden och till platsens natur- och kulturvärden. För nya byggnader gäller att fasad ska utgöras av trä. Taklutning för huvudbyggnad i två våningar ska vara grader och för huvudbyggnad i en våning grader. Endast källarlösa hus får uppföras. Huvudbyggnader och komplementbyggnader ska placeras minst 4,0 meter respektive 2,0 meter från fastighetsgräns. Generellt gäller 4,0 meter från användningsgräns för alla byggnader. Om garage eller carport placeras med porten mot gatan, ska avståndet till fastighetsgräns som vetter mot gatan vara minst 6,0 meter. En illustration som visar exempel på placering och utnyttjande av största möjliga byggrätter finns med på plankartan. Offentlig och kommersiell service Sörmjöle skola inrymmer förskoleklass till årskurs 6. Förskolan Korallen ligger granne med skolbyggnaden. Skolan har idag 51 barn i förskoleklass till årskurs 6 och det finns plats för fler barn. Enligt uppgift kan skolan ta emot ytterligare ca 20 barn i förskoleklass/grundskola åk 1-6 om de är spridda i åldrarna på olika årskurser. Förskolan har två avdelningar med sammanlagt 31 barn. Den verksamheten kan utökas och inrymma totalt 45 barn, med en viss omdisponering av nuvarande lokaler. I Sörmjöle finns fotbollsplaner och en isbana. I byn finns också en livsmedelsaffär. Ny bostadsbebyggelse medför att befolkningen i byn ökar, vilket i sin tur leder till ett förbättrat underlag för affär, skola, o s v.

7 7 (16) Tillgänglighet Nya byggnader och tomter ska utformas enligt gällande tillgänglighetskrav, så att dessa kan användas av personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga. Friytor för lek och rekreation De planerade bostadsfastigheterna är väl tilltagna i storlek och därför minskar behovet av gemensamma friytor inom planområdet. Det finns gott om utrymme för lek på tomtmark och i den angränsande skogen. Ett naturområde har avsatts i anslutning till tomterna. Syftet med detta område är att skapa en buffertzon för att säkerställa de boendes tillgång till angränsande skogsområde som lek- och rekreationsområde. Naturområdet omfattas av enskilt huvudmannaskap. Se även avsnittet Natur, ovan. På Brännäsudden, strax söder om planområdet finns en badstrand och en småbåtshamn. I anslutning till badstranden finns en tennisbana. Illustrationen på plankartan visar möjligheter till gångpassager i form av gena anslutningar till befintliga vägar och ner mot badstranden. Vattenområden Vattendirektivet Sveriges vattenmyndigheter har det övergripande ansvaret att se till att EU:s ramdirektiv för vatten genomförs i landet. År 2015 ska alla sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten i Europa ha uppnått en god vattenkvalitet. Vattenmyndigheterna har år 2009 beslutat om miljökvalitetsnormer (MKN) för samtliga vattenförekomster. Miljökvalitetsnormerna anger kvalitetskrav för varje enskild vattenförekomst. De ska beaktas i samband med att olika åtgärder genomförs som kan påverka förhållandena inom någon vattenförekomst, t ex vid planering av ny bebyggelse. Den ekologiska statusen för Mjölefjärden klassificeras som god. Kemisk status (exklusive kvicksilver) är god. Enligt riskbedömningen finns risk att MKN för ekologisk status inte uppnås år Riskklassningen beror på att vattenförekomsten idag har god status men fjärden belastas av enskilda avlopp och övergödning är ett potentiellt miljöproblem. Det finns ingen risk för att kemisk status (exklusive kvicksilver) inte nås till (Källa: VISS Vatteninformationsstystem Sverige) Några av badplatserna vid Mjölefjärden omfattas av badvattendirektivet och är skyddade område avseende badvatten. Badet vid Brännäsudden hör inte till dessa.

8 8 (16) Klassificering av badvattenkvaliteten vid badplatsen Brännäset visar på utmärkt kvalitet både år 2010 och Inga provtagningsresultat finns för år (Källa: Enligt badvattendirektivet anges hög skyddsnivå för spillvattenrening i området kring Sörmjöle havsbad. Detta kan kräva samfällda gemensamma anläggningar eller kommunal anslutning. (Källa: Översiktsplan Umeå kommun, Fördjupning för kusten (juni 2013). Gator och trafik Gatunät Planområdet nås via Bovikenvägen, en enskild väg som går genom byn. Strax öster om planområdet går Brännäsvägen som leder ut mot Brännäsudden och badplatsen. Bovikenvägen och Brännäsvägen förvaltas av två vägföreningar. Två nya gator ansluts mot Bovikenvägen. De nya gatorna trafikförsörjer planerade bostäder väster respektive öster om Bovikenvägen. Från Brännäsvägen i öster anläggs en ny infartsväg som försörjer tio nya fastigheter. Uppförandet av 17 nya enfamiljshus i området förväntas leda till att trafikflödet längs anslutande vägar ökar. Trafikmängderna på de enskilda vägarna förväntas även fortsättningsvis vara relativt låga och bedöms inte ge upphov till ökade störningar. Exploatören ansvarar för att iordningsställa anslutningsvägar till de planerade fastigheterna. Vägar ska utföras enligt Trafikverkets handbok för byggande av enskilda vägar. Mått och dimensioner på vägar och vändplaner anges också i Umevas handbok NOA 11. Detaljplanen ger möjlighet att bilda en gemensamhetsanläggning för de nya vägarna. Ansvaret för drift och underhåll av vägarna/lokalgatorna kan sedan förvaltas av en vägsamfällighetsförening. Detta kan regleras i ett exploateringsavtal mellan exploatören och kommunen. Planområdets nordvästra hörn korsas av en mindre skogsväg. Denna väg ska vara kvar och betecknas som skogsväg på plankartan. Parkering Parkering sker inom kvartersmark och anordnas på varje tomt. Gång-, cykel- och mopedtrafik Umeå kommun planerar att binda samman kommunens tio havsbad i ett stråk i form av en gång- och cykelväg utmed kusten. Detta är en angelägen

9 9 (16) åtgärd som ska bli föremål för en särskild utredning. Det tänkta gång- och cykelstråket längs kusten följer Bovikenvägen och Brännäsvägen och påverkas inte av den föreslagna exploateringen. Se figur 2, ovan. Detaljplanen ger möjlighet att anlägga gång- och cykelvägar för att koppla ihop de nya bebyggelsegrupperna med befintliga vägar och bebyggelse. Se planillustrationen. Kollektivtrafik Planområdet saknar direkta kollektivtrafikförbindelser. Länstrafiken i Västerbotten trafikerar E4 med flera turer dagligen. Närmaste hållplats finns i Sörmjöle vid E4. Trafikbuller Riksdagen har i samband med Infrastrukturpropositionen 1996/97:53 fastställt följande riktvärden för trafikbuller som gäller vid nybyggnation av bostadsområden: 30 dba ekvivalentnivå inomhus 45 dba maximalnivå inomhus nattetid 55 dba ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad Umeå kommun har under 2012 gjort en kartläggning av trafikbuller. Kartläggningen avser bl.a. buller från Botniabanan och från väg E4. Ingen av de mindre vägarna inom planområdet finns med i utredningen. Figurerna på nästa sida redovisar järnvägsbuller från Botniabanan. Avståndet mellan planområdet och Botniabanan varierar mellan 400 och 800 meter. Enligt bullerutredningen ligger bullernivåerna (maximal ljudnivå) inom planområdet under 65 dba. Den ekvivalenta ljudnivån, dygnsmedelvärde, ligger under 50 dba. Uppmätta bullernivåer ligger därmed under gällande riktvärden för trafikbuller som inte bör överskridas vid nybyggnad. Inga trafikflödesmätningar har gjorts för Bovikenvägen eller Brännavägen. Trafikmängden antas vara låg och ingen stor mängd tung trafik förekommer på dessa vägar. Risken för störningar i form av trafikbuller från de enskilda vägarna kan därför anses som mycket liten.

10 10 (16) E4 Botniabanan Figur 5. Järnvägsbuller maximal ljudnivå. E4 Botniabanan Figur 6. Järnvägsbuller ekvivalent ljudnivå.

11 11 (16) Teknisk försörjning Vatten Kommunala vattenledningar passerar genom planområdet. Från dessa ledningar utgår ett privat ledningsnät som försörjer området med vatten via ett antal privata vattenföreningar. Samtliga planerade fastigheter mellan Bovikenvägen och Brännäsvägen kan ansluta sig till Vattenföreningen Brännäs & Solviks väg. Föreningen har god ledningskapacitet för fler användare. Alternativ kan en egen vattenförening bildas med direktanslutning mot kommunalt vattenledningsnät. Avlopp Sörmjöle är ett attraktivt område vid havet där omvandlingen från fritidshus till permanentboende är tydlig. Den befintliga bebyggelsen i området har egna avloppslösningar. Närmaste kommunala reningsverk finns i Sörmjöle, drygt 1 km norr om planområdet. När det gäller små enskilda avlopp är Umeå kommun indelad i olika skyddsnivåer; normal respektive hög skyddsnivå. I områden med hög skyddsnivå ställs högre krav på avloppsrening höggradig reningsanläggning med efterföljande infiltration. Planområdet ligger inte inom område för hög skyddsnivå. Se karta i figur 7. Trots detta är det mycket viktigt att välja lämpliga avloppslösningar så att inte badvattenkvaliteten i Mjölefjärden påverkas negativt av detaljplanens genomförande. Med hänsyn till områdets värde för badlivet samtidigt som bebyggelsetrycket är stort bör möjligheten att samordna befintliga och tillkommande avloppsanläggningar utredas. Enligt kommunens fördjupade översiktsplan för kusten föreslås området bli föremål för utredning och åtgärdsförslag gällande va-lösningar inom en tioårsperiod. Området finns även med i kommunens framtida planering men det är i dagsläget inte aktuellt att ansluta ny bebyggelse till det kommunala va-nätet. I framtiden kan en kommunal anslutning kanske bli möjlig om kommunfullmäktige beslutar om utökat verksamhetsområde. Det aktuella planområdet finns med på en prioriteringslista som miljökontoret tagit fram. Där förordas anslutning till kommunala va-ledningar på grund av närheten till badplatsen.

12 12 (16) Planområdet Normal skyddsnivå Hög skyddsnivå Figur 7. Skyddsnivåkarta för enskilda va-anläggningar. Källa: En översiktlig utredning gällande avlopp inom planområdet har gjorts. Utredningen beskriver tre olika alternativa lösningar: 1. Enskilda avlopp Varje tomt förses med en slamavskiljare med efterföljande infiltration. I teorin uppfyller detta gällande bestämmelser men det förutsätter att alla anläggningar sköts och fungerar som de ska. Detta alternativ är inte bra då området ligger nära en känslig miljö och risken för ökade utsläpp är ganska stor. 2. Kommunal anslutning Som huvudalternativ bör alltid kommunal anslutning övervägas. I det aktuella fallet är en inkoppling på det kommunala nätet inte är möjligt då området ligger utanför verksamhetsområdet. 3. Gemensamhetsanläggning En gemensam anläggning utförs med ett ledningsnät med självfall till nytt reningsverk. Reningsverket bör vara utformade så att man senare kan montera en pumpstation och pumpa spillvattnet till det kommunala nätet om så skulle krävas i framtiden. Området söder om planområdet ligger inom zon med hög skyddsnivå avseende fosfor. Detta gör att man bör överväga att utrusta reningsverket med fosfatfälla eller liknande för att säkerställa att fosfor inte tillförs.

13 13 (16) Slutsatsen som presenteras i utredningen är att i första hand förordas en kommunal anslutning. Då detta inte är aktuellt i dagsläget är en större gemensam anläggning det enda kvarvarande alternativet som ger önskad funktion. (Källa: Kortfattad utredning gällande avlopp på Sörmjöle 2:19 Umeå entreprenad AB 2013.) Utredningen ger förslag på ett reningsverk inom planområdet. Platsen har markerats som E-område på plankartan. För att säkerställa att avloppsreningsverket anläggs först, införs en ny administrativ bestämmelse med följande lydelse: Bygglov får inte ges till bostadsbebyggelse förrän gemensamt avloppsreningsverk har anlagts. Dagvatten Omhändertagande av dagvatten sker via lokal infiltration i mark. Dagvatten samlas upp och fördröjs i öppna diken och infiltreras i marken. Marken i området består till stor del av genomsläppliga jordarter och bedöms ha goda egenskaper för infiltration av dagvatten. Eventuella partikelbundna föroreningar i dagvattnet hinner filtreras och avsättas i marken innan dagvattnet så småningom når Mjölefjärdens vatten. Avfall Avfallshantering ska ske enligt kommunens renhållningsföreskrifter. Källsortering och kompostering av köks- och trädgårdsavfall rekommenderas. UMEVA:s gällande anvisningar för ny- eller ombyggnationer av avfallsutrymmen (NOA11) ska följas. El Ny bebyggelse ansluts till Umeå Energi AB:s elnät. Det finns två transformatorstationer strax söder om planområdet. En är belägen vid korsningen Bovikenvägen-Brännäsvägen och en vid korsningen Brännäsvägen- Solsandsvägen. Det finns inget behov av fler transformatorstationer i området. Värme I området finns inte fjärrvärme. Enskilda uppvärmningssystem förordas. En energiförbrukning för värme och ventilation som är lägre än gällande föreskrifter enligt BBR bör eftersträvas. Byggteknik För att kunna uppfylla kommunens långsiktiga mål för en hållbar utveckling vid planeringen för det framtida Umeå, rekommenderas för bostadsbyggnaders uppförande att byggmaterial väljs som ger sunda bostäder. För att få sunda bostäder måste även byggmetoder användas som förhindrar att fukt tillförs under byggskedet. Val av material och byggmetoder ska göras med hänsyn till framtida återvinning och återanvändning.

14 14 (16) För installationer rekommenderas att energisnåla system för vatten, uppvärmning och ventilation installeras. Konsekvenser av planens genomförande Miljö Detaljplanens omfattning och den markanvändning som föreslås i planen är inte av sådan art att överskridande av gällande miljökvalitetsnormer för vatten eller luft kan befaras. Om avloppsrening sker via infiltrationsanläggningar eller om den nya bebyggelsen ansluts till en gemensam vaanläggning bedöms ingen risk finnas för att förorenat avloppsvatten når Mjölefjärden. Landskapsbild Landskapsbilden förändras då obebyggd skogsmark tas i anspråk för ny bebyggelse. Detaljplanen medger förtätning i ett område som redan tagits i anspråk för bebyggelse. Den nya bebyggelsen placeras till största delen längs befintliga vägar och är inte av sådant slag att betydande förändringar kan förväntas. Trafikmiljö Avsaknad av kollektivtrafik samt avstånd till skola, arbetsplatser och annan service leder till ökat transportarbete. Detaljplanens genomförande förväntas därför leda till viss ökning av biltrafik samt gång- och cykeltrafik i området. Då det planerade gång- och cykelstråket längs kusten anläggs leder det till en förbättrad tillgänglighet och säkerhet för cyklister och fotgängare. GENOMFÖRANDEFRÅGOR Genomförandetid Detaljplanens genomförandetid utgår tio år efter att planen vunnit laga kraft. Ansvarsfördelning och huvudmannaskap Planförslaget avser en detaljplan med enskilt huvudmannaskap vilket innebär att exploatören själv svarar för åtgärder inom såväl kvartersmark som allmän platsmark. Vid utbyggnad eller kvalitetshöjning av t ex vägar som nyttjas av den nya bebyggelsen, kommer kostnaderna för detta att åvila den eller de fastighetsägare som vidtar åtgärden. Ett exploateringsavtal ska tecknas mellan kommunen och markägaren. FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Planens genomförande medför behov av fastighetsbildning. Planen skapar möjlighet att nybilda ca 17 fastigheter för bostadsändamål. Samtliga fastigheter som berörs av detaljplanen är i privat ägo. Det utbyggda vägnätet är upplåtet som gemensamhetsanläggningar.

15 15 (16) För de nya vägar som ska byggas inom planområdet bör gemensamhetsanläggningar inrättas. Gemensamhetsanläggningar kan även inrättas för avloppsreningsverk och ledningsnät. Den idag befintliga bebyggelsen har ordnade anordningar för vatten vilka är dragna genom frivilliga överenskommelser. Officiell rätt till ledningarna kan tryggas genom inrättande av gemensamhetsanläggning för samtliga fastigheter som är anslutna till det privata ledningsnätet. Den del av fastigheten Sörmjöle 2:190 i detaljplanen som inte ombildas till bostadsfastigheter är i sin helhet utlagd som allmän platsmark. Ska den kringliggande bostadsbebyggelsen ansvara och sköta naturområdet finns möjlighet att området upplåts till en gemensamhetsanläggning. Möjligheten finns även att restfastigheten Sörmjöle 2:190 ombildas till en samfällighet med de nybildade fastigheterna som delägare. Bildande av gemensamhetsanläggning sker vid lantmäteriförrättning där det bland annat fattas beslut om hur fastigheterna ska sköta och fördela kostnader kring anläggningen. En gemensamhetsanläggning och det utrymme på marken som är upplåtet för anläggningen betraktas som gemensam egendom för de till gemensamhetsanläggningen anslutna fastigheterna. Fastighetsrättslig konsekvensbeskrivning Fastighet Sörmjöle 2:190 Konsekvenser Möjlighet att nybilda ca 17 fastigheter för bostadsändamål. Nya rättigheter kan komma att behöva upplåtas i fastigheten för tillkommande eller befintliga ledningar. Eventuella övriga allmänna underjordiska ledningar bör säkerställas genom upplåtelse av ledningsrätt. Sörmjöle 2:187 Den del av fastigheten som ej avstyckas är i planen utlagd som allmän plats med enskilt huvudmannaskap. Möjlighet finns att göra kvarvarande del av Sörmjöle 2:190 samfällt för kringliggande bostadsfastigheter. Om man finner det lämpligt kan naturområdet upplåtas till en eller flera gemensamhetsanläggningar. Idag nyttjas en servitutsväg. Ny gata ska anläggas. Gatan kan inrättas som en gemensamhetsanläggning. Fastigheten Sörmjöle 2:187 kan ingå i gemensamhetsanläggningen tillsammans med övriga nybildade fastigheter som nyttjar gatan.

16 16 (16) Övriga kringliggande bostadsfastigheter Sörmjöle s:2 Sörmjöle GA:3 Kan bli sakägare i framtida anläggningsförrättningar för bildande/omprövningar av gemensamhetsanläggningar. Den samfällda vägen som går genom planområdet är utlagd vid laga skifte. Samfälligheten förvaltas av Sörmjöle bys samfällighetsförening och är till stor del upplåten till Sörmjöle ga:3. Samfälligheten bedöms inte påverkas av planen. Samtliga fastigheter som nybildas ska anslutas till anläggningen. Sörmjöle GA:21 De fastigheter som nybildas och har utfart mot Brännäsvägen ska anslutas till anläggningen. PLANEKONOMISKA FRÅGOR Planavtal har tecknats mellan och fastighetsägarna Mikael Emmoth och Martin Hörnquist. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Planarbetet har utförts på uppdrag av Umeå kommun. Annika Ohls och Petra Widetun på MAF Arkitektkontor AB har upprättat planen i samarbete med kommunens tjänstemän på detaljplanering. UMEÅ KOMMUN september 2013, reviderad november 2013 Tomas Strömberg Planchef Annika Ohls Samhällsplanerare MAF Arkitektkontor AB