Inför reviderad Landstingsplan (LS/504/2013)

Transkript

1 Förslag till beslut Landstingsstyrelsen 1(1) Samordningskansliet Charlotte Funseth Tfn: E-post: Inför reviderad Landstingsplan (LS/504/2013) Ärendebeskrivning Protokollsutdrag från Ekonomiutskottet , 63 Inför reviderad landstingsplan Ärendebeskrivning Landstingsfullmäktige fastställde landstingsplan vid sitt junisammanträde. I beslutet fastslås att vad gäller beslut om landstingsstyrelsens verksamhetsplan 2014, inprioriteringar för 2014, Länstrafikens budget 2014 samt taxor och avgifter återkommer till landstingsfullmäktiges novembersammanträde. Ett tjänstemannamöte har hållits med Länstrafiken och man jobbar vidare utifrån de diskussioner som fördes vid mötet. Yrkande Ordföranden yrkar följande: 1. Att ge landstingsdirektören i uppdrag att sammanställa en inventering med förslag till inprioriteringar för Förslaget bereds av ekonomiutskottet vid sammanträde för beslut i landstingsstyrelsen Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Ekonomiutskottets beslut Ekonomiutskottet föreslår landstingsstyrelsen 1. Att ge landstingsdirektören i uppdrag att sammanställa en inventering med förslag till inprioriteringar för Förslaget bereds av ekonomiutskottet vid sammanträde för beslut i landstingsstyrelsen Paragrafen förklaras omedelbart justerad.

2 Förslag till beslut Landstingsstyrelsen 1(2) Samordningskansliet Charlotte Funseth Tfn: E-post: Aktuellt läge - rapport från Ekonomiutskottet (LS/1151/2013) Ärendebeskrivning Protokollsutdrag från Ekonomiutskottet , 62 Aktuellt läge. Ärendebeskrivning Lena Weinstock Svedh redogör för de avtal som finns med privata vårdgivare. Delar av den ej färdigställda månadsrapporten för juni presenteras. Det ekonomiska utfallet efter juni månad uppgår till -162,5 miljoner kronor, inklusive sänkning av RIPS-räntan med 117,8 miljoner kronor. Prognosen för året har försämrats till -179 miljoner kronor. Centrum för medicinska specialiteter har ökat sitt prognostiserade underskott med 11 miljoner kronor beroende på en ansträngd arbetsmiljö med bemanningssvårigheter. Finansförvaltningens överskott beräknas öka med 2 miljoner kronor eftersom skatteintäkterna räknats upp i de senaste planeringsförutsättningarna från SKL. En analys av hur personalsituationen sett ut under sommaren ska vara klar i september. Centrumcheferna redogör för hur nyttjandet av stafettläkare verkar bli under året. Målet är en minskning med 10% jämfört med föregående år, vilket endast Centrum för Diagnostik, teknik och service ser ut att kunna uppnå. Yrkande Ordföranden yrkar följande: 1. Att ge landstingsdirektören i uppdrag att ge Centrum för medicinska specialiteter möjlighet att erbjuda vikarierande sjuksköterskor tillsvidareanställningar. 2. Landstingsdirektören återkommer vid landstingsstyrelsens sammanträde med förslag på omfattning på åtgärden. Åtgärden bedöms vara kostnadsneutral. 3. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Ekonomiutskottets beslut Ekonomiutskottet föreslår landstingsstyrelsen 1. Att ge landstingsdirektören i uppdrag att ge Centrum för medicinska specialiteter möjlighet att erbjuda vikarierande sjuksköterskor tillsvidareanställningar.

3 Förslag till beslut 2 (2) 2. Landstingsdirektören återkommer vid landstingsstyrelsens sammanträde med förslag på omfattning på åtgärden. Åtgärden bedöms vara kostnadsneutral. 3. Paragrafen förklaras omedelbart justerad.

4 Förslag till beslut Landstingsstyrelsen 1(1) Samordningskansliet Charlotte Funseth Tfn: E-post: Uppdrag till landstingsstyrelsens ordförande att svara på Remiss: Förslag till nationell plan för transportsystemet (LS/901/2013) Ärendebeskrivning Landstinget har getts möjlighet att lämna synpunkter på Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet Remissvaret ska vara Näringsdepartementet tillhanda senast 1 oktober För att kunna utnyttja tiden fram till sista inlämningsdatum föreslås att landstingsstyrelsen ordförande efter samråd med landstingsstyrelsens andre vice ordförande tar beslut om landstingets remissvar. Beslutsunderlag Remiss: Förslag till nationell plan för transportsystemet (missiv inkl. länkar) Utkast till remissvar från Regionförbundet om förslag till nationell plan för transportsystemet Landstingsdirektörens förslag Landstingsstyrelsen ger ordföranden i uppdrag att ta beslut om remissvar angående Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet efter samråd med andre vice ordförande. I tjänsten Björn Ahlnäs Tf Landstingsdirektör Ingela Jönsson Chef för planerings- och beställarstaben

5 1(5) Jan Molde Infrastruktur och Kommunikationer Dnr: RS 2013/531 FÖRSLAG TILL REMISSVAR PÅ FÖRSLAG TILL NATIONELL PLAN FÖR TRANSPORTSYSTEMET Regionförbundet Jämtlands län har tagit del av Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet avseende perioden Inledningsvis lämnas här några allmänna synpunkter på förslaget i sin helhet, därefter lämnas synpunkter på de delar i förslaget som mer direkt berör vårt län. Allmänna synpunkter Förslaget till plan redovisar på ett förtjänstfullt sätt de utmaningar som ställs på framtidens transportsystem och, i allmänna ordalag, många goda ambitioner för att möta dessa utmaningar. Dessvärre följs inte alltid dessa redovisningar och ambitioner av konkreta förslag. När det gäller en av samtidens största utmaningar, att begränsa den pågående klimatförändringen, står bland annat i förslaget att det är oklart om planförslaget i sig innebär någon ytterligare energieffektivisering och ökad andel förnybar energi. och att Det finns inte underlag att bedöma om planförslaget förändrar mängden personbil- och lastbildstrafik samt gång, cykel och kollektivtrafik. Av förslaget framgår också att Om förväntad utveckling utifrån dagens beslutade styrmedel och åtgärder sätts relation till det sektorsövergripande och transportpolitiska klimatmålet, är det tydligt att transportsystemet inte kommer att bidra tillräckligt för att nå dessa. Tranportsektorn står för drygt 40 % av de svenska utsläppen av koldioxid och vägtrafiken står för den dominerande delen av dessa utsläpp. En nationell plan för det svenska transportsystemet borde därför innehålla tydliga och konkreta förslag för att minska dessa utsläpp. Nuvarande transportstråk har visat sig vara mycket robusta och godsströmmarna går i huvudsak i samma riktning som tidigare. Utifrån de pågående klimatförändringarna är det därför mycket viktigt med kraftfulla insatser för att ändra såväl godsströmmar som trafiklösningar för att

6 2(5) minska utsläppen av växthusgaser. En ökad överföring av vägtransporter till sjö och järnväg måste vara högt prioriterat. Vi saknar tydliga förslag i den riktningen. I ett avsnitt om samhällsekonomisk effektivitet konstateras att Vägobjekten är i genomsnitt betydligt lönsammare än järnvägsobjekten. Detta konstaterande grundar sig sannolikt på den beräkningsmodell som använts och borde ha åtföljts av en diskussion om styrkor och svagheter i denna modell, inte minst utifrån klimatutmaningen. Av den totala ramen för åtgärder i den statliga transportinfrastrukturen under perioden om 522 miljarder avser cirka 35 miljarder investeringar utifrån de länsplaner som respektive län förutsätts ta fram. Hur dessa 35 miljarder fördelas till respektive län avgörs inte inom ramen för den nationella planen, men Regionförbundet Jämtlands län vill ändå ta tillfället i akt att framföra sina synpunkter på denna fördelning. De ekonomiska ramarna har nämligen fördelats efter en modell där befolkningsstorleken väger tyngst. Med en sådan fördelningsmodell tas inte tillräcklig hänsyn till vare sig omfattningen på vägnäten i länen eller till den trafik som bedrivs på dem. För Jämtlands del, med en mycket spridd befolkningsstruktur och ett därmed mycket omfattande vägnät, ger inte fördelningen tillräckliga förutsättningar för att vidmakthålla och utveckla infrastrukturen. Dessutom tas i ramfördelningen inte hänsyn till den trafik som alstras av den starkast växande näringen i länet och landet, nämligen turistnäringen. Regionförbundet har både inför och under planeringsarbetet framfört behovet av andra modeller för fördelning av ramar för de regionala planerna. Vi utgår från att fördelningsmodellen när det gäller de regionala ramarna kommer att ses över inom kort. Synpunkter på förslag med koppling till Jämtlands län Åtgärderna i förslaget till nationell plan svarar inte alls mot de stora behoven av förbättringar av transportsystemet i Jämtlands län. De stora behoven har bland annat beskrivits i den regionala systemanalys som togs fram av de fyra nordliga länen redan Av den regionala systemanalysen framgår bland annat behovet av väl fungerande infrastruktur för den växande turistnäringens behov. Utan satsningar som ger bland annat turistnäringen förutsättningar att växa tas inte norra Sveriges möjliga bidrag till den samlade tillväxten i landet till vara. Mittbanan och E 14 För att stärka utvecklingskraften i Jämtlands län behövs betydligt kraftfullare satsningar på både det ost västliga stråket Sundsvall Östersund Trondheim och det nord sydliga stråket i form av väg E 45 och Inlandsbanan än vad som nu föreslås i förslaget till nationell plan.

7 3(5) Mittbanan kommer att få en väsentligt större betydelse då dess förlängning på den norska sidan Meråkerbanan har elektrifierats. Det norska Stortinget har, genom sitt beslut om Nasjonal Transportplan, avsatt medel för en elektrifiering av banan. Medel har avsatts under perioden , men arbete pågår för att genom någon form av förskottering tidigarelägga denna investering. Det är av yttersta vikt att Trafikverket ges möjligheter att göra de investeringar på den svenska sidan gränsen som behövs för att stråket i sin helhet ska få avsedd funktion. Särskilda medel för detta ändamål måste avsättas i den svenska nationella planen. En upprustning och elektrifiering av Meråkerbanan kommer inte bara att vara viktig för godstransporterna. Den kommer också få stor betydelse för utvecklingen av persontrafiken. En utvecklad persontågstrafik kommer bland annat att stärka samverkan mellan arbetsmarknaderna och universiteten i Östersund/Sundsvall och Trondheim samt bidra till utvecklingen av fjällturismen på båda sidor av gränsen. När det gäller Mittbanan anges i förslaget till Nationell plan slipersbyte på sträckan Ånge Stöde Sundsvall och åtgärdande av plankorsningar efter Mittbanan. På sträckan mellan Stöde och Sundsvall finns behov av betydligt större åtgärder föra att kunna korta restiderna så att tågtrafiken på allvar kan konkurrera med biltrafiken. Det finns också behov av anläggande av en ny station/resecentrum i Nälden ca tre mil väster om Östersund. Järnvägen passerar rakt genom centrala Nälden och en station där skulle möjliggöra arbetspendling med tåg mellan Nälden och Östersund med väsentligt kortare restider än dagens busstrafik. Med all sannolikhet skulle en sådan trafik också innebära ett minskat bilåkande och därmed bidra till uppfyllande av miljömål och mål när det gäller trafiksäkerhet. Förslagen när det gäller åtgärder för att få bort obevakade plankorsningar efter Mittbanan är viktiga för att korta restider och minska olycksriskerna. När det gäller väg E 14 anger planförslaget en ny sträckning förbi Brunflo mellan Lockne och Optand. Åtgärden förslås utföras i perioden Det är mycket angeläget att planeringsarbetet för denna åtgärd startar så snart det är möjligt. I dagsläget finns en relativt bred korridor reserverad för detta ändamål. Denna korridor sätter i praktiken stopp för all form av ny bebyggelse eller verksamhet i området. Det är därför viktigt att planarbetet sätts igång så snart som möjligt så att den mer exakta sträckningen kan anges och det reserverade området begränsas till vad som behövs och att planering och utveckling i Brunfloområdet kan ske utifrån dessa förutsättningar. Dagens trafiksituation i och i kring Brunflo har många brister, inte minst ur trafiksäkerhetssynpunkt. Flera av dessa brister kommer att kvarstå också efter en ny förbifart. Det är därför viktigt att medel också avsätts i närtid till åtgärder utmed dagens sträckning av väg E 14 i och i anslutning till Brunflo. Bland annat är behovet av en gång- och cykelbana utmed E 14 mellan Brunflo och avfarten mot Ope stort. Regionförbundet vill också påpeka vikten av att den förslagna nya sträckningen utformas som en naturlig del i en längre ny sträckning mellan Pilgrimstad och Lockne. Denna sträcka har funnits med i tidigare planer och planeringsunderlag finns framtaget sedan tidigare. Sträckan är

8 4(5) olycksdrabbad och har därför nedsatt hastighet. Sträckan har i flera studier (bland annat inom projektet NECL, North East Cargo Link) beskrivits om en flaskhals på det viktiga godsstråket mellan Sundsvall Östersund Trondheim. Regionförbundet anser därför att sträckan Lockne Pilgrimstad bör åtgärdas i anslutning till investeringen i förbifart Brunflo. Om kostnadsnivån för åtgärder på delsträckan Lockne Pilgrimstad enligt tidigare planer bedöms för hög i förhållande till effekterna bör alternativa åtgärder utredas och medel avsättas för åtgärder efter delar av sträckan i syfte att öka trafiksäkerheten och förbättra framkomligheten Inlandsbanan och väg E 45 I nord sydlig riktning finns två vikta transportvägar för länet; Inlandsbanan och väg E 45. I förslaget i Nationell plan konstateras att Inlandsbanan är viktig för att säkerställa ett robust transportsystem från och till Norra Sverige. I planförslaget skrivs vidare att Inlandsbanan fyller en funktion för regional godstrafik samt för långväga godstrafik mellan norra och sydvästra Sverige samt att den har en omledande funktion för stambanorna. Det är därför anmärkningsvärt att inte medel avsätts i planförslaget för bärighetshöjande åtgärder på banan. Regionförbundet anser att medel måste avsättas för bärighetshöjande åtgärder på Inlandsbanan mellan Sveg och Brunflo. När det gäller väg E 45 så finns i planförslaget medel avsatta under perioden för förbifart Sveg mellan Rengsjön och Älvros. Den trafik på väg E 45 som ska till eller från västra Härjedalen kommer även sedan den nya förbifarten är byggd att utnyttja nuvarande sträckning av E 45. Det finns således behov av åtgärder efter nuvarande sträckning oavsett en framtida ny sträckning förbi Sveg. Väg E 45 mellan Ytterhogdal och Rätan har idag bitvis mycket låg standard och utgör en tydlig flaskhals efter detta viktiga stråk i inlandet. Vägen har stor betydelse för både godstrafik i nordsydlig riktning och för turisttrafiken upp till Jämtlandsfjällen. En mycket stor andel av de turister som kommer till vårt län per bil söderifrån kommer via väg E4, väg 83, väg 84, väg 296 och möter väg E45 strax söder om Ytterhogdal för vidare färd norrut. Sträckan mellan Ytterhogdal och Rätan av väg E45 omfattar 42 km och har tidigare kostnadsberäknats till 158 mkr. Sträckan har sedan hösten 2008 fått sänkt hastighet till 80 km/h vilket förstärker behovet av förbättring av vägen. Regionförbundet anser därför att medel måste avsättas i den nationella planen även för förbättring av väg E 45 mellan Ytterhogdal och Rätan. Bärighetsmedel Regioinförbundet konstaterar med stor oro att de så kallade bärighetsmedlen i den nationella planen föreslås minskas i omfattning. Dessutom har vi förstått att medlen inte lika tydligt

9 5(5) fördelas till olika regioner som tidigare. Bärighetsmedlen är av mycket stor betydelse för skogsnäringen i Jämtlands län och därmed också för övriga landet, då merparten av skogsråvaran i Jämtland förädlas utanför länet. Stora insatser har gjorts med bärighetsmedel för att förstärka vägnätet i länet till nytta för skogsnäringen. Insatserna har också haft stor betydelse för turistnäringen och boende i de områden som berörts. Fortfarande finns mycket stora behov av förstärkning av vägnätet i länet. Regionförbundet har i sitt förslag till Länstranportplan som för närvarande är föremål för remissbehandling, föreslagit samfinansiering mellan medel för Länstransportplanen och medel för bärighetsåtgärdet när det gäller åtgärder efter flera viktiga vägstråk i länet. Denna planering försvåras om inte tillräckliga medel finns i bärighetsanslagen som tydligt destinerats till vår region. Regionförbundet anser därför att högre summor än vad som föreslagits bör anvisas för bärighetsåtgärder och att medlen, så som tidigare, tydligt måste destineras till respektive region. Underskrifter

10 Ärendenummer Dokumentdatum TRV 2012/ Ert ärendenummer Sidor [Motpartens ärendeid] 1(2) Enligt sändlista Remissinstanser Remiss Förslag till nationell plan för transportsystemet Härmed översänds Trafikverkets förslag till Nationell plan för transportsystemet Som underlag till planförslaget tas nio underlagsrapporter fram som publiceras på Dessutom har flera särskilda regeringsuppdrag, vilka relaterar till planförslaget, redovisats i samband med förslaget till nationell plan. Länkar till dessa uppdrag finns på Planförslaget Innehållet i planförslaget har i stor utsträckning hämtats ur Nationell plan för transportsystemet , Kapacitetsutredningen och de åtgärder som pekats ut i infrastrukturpropositionen och i regeringens direktiv om att upprätta förslag till nationell plan för transportsystemet Trafikverket har arbetat i enlighet med det nya planeringssystemet som beslutades av riksdagen Förslaget är trafikslagsövergripande och åtgärder har prioriterats för att i så stor utsträckning som möjligt bidra till de transportpolitiska målen. Fyrstegsprincipen, som innebär att möjliga förbättringar i transportsystemet ska prövas stegvis, har tillämpats för att säkerställa en god resurshushållning och för att åtgärderna ska bidra till en hållbar samhällsutveckling. TDOK 2010:26 Mall_Brev v.3 (Fastställd av Trafikverket) Grunden för prioriteringarna har varit att i första hand vårda den infrastruktur som vi har och att använda den mer effektivt. Vi ska också bygga om och bygga nytt för att utveckla samhället samt utveckla nya lösningar tillsammans med andra. Öppen process Förslaget till nationell plan för transportsystemet har tagits fram i dialog med andra berörda aktörer. Trafikverket har strävat efter att skapa dialog och öppenhet om planens utveckling och innehåll. Hearingar och seminarier har genomförts på flera platser i landet. De löpande kontakterna med omvärlden har främst skett via Trafikverkets regioner och i olika samverkansgrupper. Trafikverket Röda vägen Borlänge Texttelefon: Telefon: trafikverket@trafikverket.se

11 Ärendenummer Dokumentdatum TRV 2012/ Ert ärendenummer Sidor [Motpartens ärendeid] 2(2) Remissvaren på Nationell plan för transportsystemet inklusive miljökonsekvensbeskrivning ska i 3 exemplar vara inlämnade till Näringsdepartementet, Stockholm, senast den 1 oktober 2013 märkta med diarienummer (N2013/2942/TE). Remissvaren på Nationell plan för transportsystemet inklusive miljökonsekvensbeskrivning ska även insändas elektroniskt via e-post till följande adresser: n.registrator@regeringskansliet.se samt n.nationellplan@regeringskansliet.se. Fil ska vara i wordformat (inte pdf) och vara namngiven med svarande organisations namn. Även e-postmeddelandet ska märkas med diarienummer (N2013/2942/TE). Remissvaren kan komma att publiceras på regeringens webbplats. Med vänlig hälsning Gunnar Malm Generaldirektör TDOK 2010:26 Mall_Brev v.3 (Fastställd av Trafikverket) Trafikverket Röda vägen Borlänge Texttelefon: Telefon: trafikverket@trafikverket.se