MIKE SHE för Kristianstadslätten

Transkript

1 Grundvattenrådet, Åhus 5 maj 2011 MIKE SHE för Kristianstadslätten Modellering av olika uttagsscenarier Lars-Göran Gustafsson, lars-goran.gustafsson@dhi.se Erik Mårtensson, erik.martensson@dhi.se

2 Modell för Kristianstadslätten MIKE SHE-modell etablerades Samarbete mellan C4-Teknik, DHI, Sweco och SGU Modell baserat på fysikaliska indata och vedertagna ekvationer Simulerar markdelen av det hydrologiska kretsloppet Vattendrag och sjöar Ytavrinning Omättad zon Grundvattenströmning Tollarp Kristianstad Åhus Bromölla Tidigare studier (urval) Identifiering och utvärdering av alternativa brunnsfält för Kristianstads kommunala vattenuttag Riskanalys av föroreningsspridning från Härlövsdeponin (lokal modell) Spridningsberäkningar för nitrat Placeringsalternativ för provtagningspunkter av vattenkvalitén

3 Aktuellt projekt Frågeställning Sker det idag ett överutnyttjande av grundvattnet i sandstenen på delar av slätten? Vilka konsekvenser medför det i så fall? Steg 1 Uppdatering och förnyad verifiering av MIKE SHE-modellen Avstämning mot uppmätta grundvattennivåer, flöden och pumptester Korrigering av modellparametrar för att uppnå god överensstämmelse med ovanstående Steg 2 Modellering av olika uttagsscenarier A talet - Motsvarar de naturliga ostörda förutsättningarna vad gäller förhållandena i kalkoch sandstensakvifären. B talet - Den mest väldokumenterade perioden avseende grundvattenuttag C. Idag års uttagssituation avseende kommunala och industriella uttag - Bevattningsuttag inte uppdaterade jmf med 1980-talet

4 Tilltro till modellen? Grundvattennivåmätningar Ackumulerat flöde Vramsån 14 % Avvikelsen mellan uppmätt och beräknat grundvattentryck i sandstenen ligger i medeltal inom 0,5 m Avvikelsen för varje enskild observation ligger i medeltal på 0,6 m

5 Uttag i MIKE SHE Kommunala Industriella Bevattning Privata & djurhållning

6 Indelning av slätten i norr och söder Norr Söder

7 Variationer i uttag

8 Vattenbalans norra slätten Medel för 10-års period, Mm 3 /år 3, Jordlager+morän 1,5 5 2,2 0, talet 1,2 Kalksten 3,3 2,0 5 Sandsten 6,4 Urberg

9 Vattenbalans södra slätten Medel för 10-års period, Mm 3 /år 5, Jordlager+morän 4,6 14 1, talet 2,6 Kalksten 1, Sandsten Urberg

10 Vattenbalans norra slätten Medel för 10-års period, Mm 3 /år 79 0,5 (73) 64 (0) (70) Jordlager+morän 17 (5) 2,6 (0,8) 2010 (1930-talet) Kalksten 4,0 (3,3) 15 (2) 16 (5) Sandsten 4,2 (6,4) Urberg

11 Vattenbalans södra slätten Medel för 10-års period, Mm 3 /år 72 (67) 0,1 (0) Jordlager+morän 19 (14) 1,5 (0) 2010 (1930-talet) Kalksten 4,8 (0) 16 (13) Sandsten Urberg

12 Vad händer om uttagen ökar? Medel för 10-års period, Mm 3 /år 79 0,5 64 Jordlager+morän 17 2, Kalksten 4, Sandsten 4,2 Urberg

13 Förändringar i in- och utströmningsområden 1930-talet vs. idag Ljusblå: Inströmningsområden 1930-talet Mörkblå: Utökning av inströmningsområden till idag Grå: Utströmningsområden idag

14 In- och utströmning inströmning utströmning inströmning utströmning

15 Förändringar i in- och utströmningsområden 1930-talet vs. idag Ljusblå: Inströmningsområden 1930-talet Mörkblå: Utökning av inströmningsområden till idag Grå: Utströmningsområden idag

16 Slutsatser Norra slätten Vertikala inströmningen till sandstenen är av samma storleksordning som uttagen Effekter på avrinningen till vattendrag kan redan ses i vattenbalansen Ökade uttag kommer att ha en direkt påverkan på avrinningen till vattendragen Södra slätten Vertikal inströmning > dagens kända uttag i sandstenen Ökade uttag påverkar sannolikt ythydrologin i mindre omfattning än för norra slätten Hela slätten Andelen inströmningsområden har ökat med ca 30 % jmf med slättens naturliga ostörda förhållandena ökad föroreningsrisk Observera att ingen hänsyn är tagen till eventuell förändring av bevattningsuttagen sedan 1980-talet!

17 Framtida förändringar och trender Trend att övergå från bevattning med ytvatten till grundvatten pga en tryggare vattentillgång. Idag är fördelningen ungefär mellan ytoch grundvattenbevattning. En övergång till bara grundvatten skulle innebära en ökning av de totala uttagen med ca 50 %. Klimatförändringar risk för ökat bevattningsbehov Befolkningsökning ökade kommunala och industriella uttag