F d Härlövsdeponin, Kristianstads kommun

Transkript

1 1(6) C4 Teknik Avd Kommunteknik Michael Dahlman Planeringssamordnare / Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen MALMÖ F d Härlövsdeponin, Kristianstads kommun Miljörapport för år 2005, grunddel Uppgifter om anläggningen Anläggningsnummer: Anläggningsnamn: F d Härlövsdeponin (västra delen) Kontaktperson: Michael Dahlman Kommun: Kristianstads kommun Ort där anläggningen finns: Kristianstad Huvudbransch 1 : Övriga branschkoder: - Kod för farliga ämnen 2 : - Kod för avgifter 3 : Datum för tillstånd: - Tillståndsgivande myndighet: - Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen i Skåne län Miljöledningssystem: - Uppgifter om verksamhetsutövaren Namn 4 : C4 Teknik, Kristianstads kommun Organisationsnummer: Utdelningsadress: - Postnummer: Ort: Kristianstad Telefonnummer: Kod utifrån SNI, kod för process som föranleder prövning och kod för prövningsskäl, enligt bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. 2 Se bilaga 1 i Handbok 2001:2 3 Se bilaga 5 i Handbok 2001:2 4 Här anges den fysiska eller juridiska person som ansvarar för verksamheten. Denne är ofta ett bolag, en kommunal nämnd eller en ekonomisk förening och kan i undantagsfall vara en fysisk person. Verksamhetsutövaren är i allmänhet den som tillsynsmyndigheten kommunicerar med. G:\Gata_Va\Miljö\C4 Tekniks miljöärenden\härlövs backar\miljörapporter\2005\härlövsdeponin miljörapport 2005.doc Postadress Besöksadress Telefon/mobil Telefax e-post Org. nr Kristianstads kommun V Boulevarden michael.dahlman@kristianstad.se Kristianstad Kristianstad

2 Miljörapport för år 2005, textdel 1. Verksamhetsbeskrivning Mottagning av avfall upphörde Deponin har sedan 1995 drivits av Kristianstads Renhållnings AB (KRAB), som också ansvarade för efterföljande täckning och avslutning. Den 1 mars 2005 övertog Kristianstads kommun huvudmannaskapet för Härlövsdeponin, med C4 Teknik som ansvarig förvaltning. Under 2005 har i princip endast pågått täckning och modellering av deponin med schaktmassor. Olika åtgärder har vidtagits för att strama upp verksamheten. En plan för framtida användning av området har tagits fram under hösten som grundval för utformning av den slutliga topografin, inom ramen för Länsstyrelsens beslut om täckning. Arbetet på plats med utläggning av schaktmassor har utförts av en entreprenör (NCC). Under året har ca schaktmassor kommit in. Mindre mängder lera har också levererats i början av året (beställning från KRAB). Miljöpåverkan sker numera i första hand genom det lakvatten som bildas i deponin (och i den äldre, avslutade deponin öster om Härlövsängaleden). 2. Gällande beslut Härlövsdeponin har aldrig haft något tillstånd enligt miljöskyddslagen/miljöbalken. Sluttäckningen ska ske enligt Länsstyrelsens beslut med anledning av KRAB:s anmälan i december Kontrollprogrammet från 1993 har ersatts av ett nytt program enligt beslut av Länsstyrelsen i december 2005 utifrån KRAB:s förslag från december 2004 med kompletteringar av C4 Teknik i november Provtagning enligt kontrollprogrammet inleds under Sluttäckningen (i form av utläggning av tätskikt) har ännu inte påbörjats. Preliminärt kommer den att inledas under hösten Efter övertagandet från KRAB har kommunen tagit fram ett utvecklingsprogram för både Härlövsdeponin och den äldre delen öster om Härlövsängaleden, för att optimera modelleringen av topografin för framtida användning och god ytavrinning. C4 Teknik har informerat Länsstyrelsen om detta i juni och december Modelleringen av schaktmassor sker från hösten 2005 utifrån detta program och inom ramen för Länsstyrelsens beslut från september

3 3. Åtgärder som har vidtagits för att minska miljöpåverkan En uppstramning har gjorts av vilka massor som får köras in till deponin. Riktlinjerna har formulerats skriftligt och kommunicerats till entreprenören på deponin (NCC) samt till de entreprenörer som kör massor till deponin på ett särskilt möte i november Förberedelser pågår för att installera ett passersystem med bom och registrering. På deponin har funnits en hel del material, byggnader och massor som inte tillhört verksamheten. Det mesta av detta har transporterats bort under Fortsatt uppstädning kommer att ske under För att minska risken för råttor och möss från deponiområdet till handelsområdet intill har remsan emellan jämnats ut för att under våren 2006 sås in och därefter skötas som en grönyta. 4. Tillbud och störningar, samt vidtagna åtgärder Lakvattenpumpen i Fäladsgatans pumpstation konstaterades fungera dåligt under året och ersattes i juli med en ny. Den gamla pumpen visade sig vara kraftigt korroderad och har troligen bara fungerat med halv kapacitet under senare tid. Det innebär att flödesmätningen som beräknas utifrån pumpens kapacitet och flödet enligt pumpkurvan troligen överskattat lakvattenmängderna med det dubbla under drift med den gamla pumpen. Årets lakvattenmängder som enligt gångtiden beräknats till cirka m³ har troligen endast varit cirka m³, dvs ungefär som Undersökningsbrunn B71 på den äldre, östra deponidelen konstaterades under året ha gått sönder genom att foderröret av stål korroderat. Det trasiga röret har medfört att ytligt lakvatten dränerats ner till den djupare akviferen i sandstenen. Det mesta av röret har nu dragits upp och borran är tätad och avslutad. En ny undersökningsborra anlades under mars 2006 intill Utemuseum Kanalhuset och lokaliserades med utgångspunkt från de modellberäkningar som gjorts med MIKE SHE inom programmet Hållbar sanering (se nästa avsnitt). Den nya borran utfördes med plaströr och noggrann tätning. Länsstyrelsen har informerats om åtgärderna. 5. Risker och vilka rutiner för undersökning av risker som har ändrats Risken för påverkan på grundvattnet i berggrunden har under året börjat kontrolleras bättre. C4 Teknik bidrar till ett projekt inom Naturvårdsverkets program Hållbar sanering med DHI som utförare. Geologi och vattenuttag kring Härlövsdeponin har detaljstuderats och infogats i en uppdaterad version av MIKE SHE-modellen för Kristianstadsslätten. Resultaten kommer att redovisas under

4 Provtagningen av närliggande kommunala dricksvattentäkter har utökats under året för att bland annat spåra eventuell påverkan av lakvatten. Inga spår har hittats hittills. 6. Rutiner för fortlöpande miljöförbättrande arbete som har ändrats Kontroll av grundvattennivåer, provtagning av vatten och avvägning av markytor har tidigare utförts av konsulter på uppdrag av KRAB. Denna kontroll utförs nu av C4 Teknik själva. 7. Undersökningar om miljöpåverkan från verksamhetens produkter, samt åtgärder som vidtagits för att minska denna miljöpåverkan Verksamheten innebär ingen tillverkning av produkter. 8. Åtgärder som har vidtagits för att minska mängden farligt avfall Farligt avfall (spillolja) uppkommer endast vid service av schaktmaskin. Maskinen ägs och servas numera av entreprenören (NCC). 9. Kommenterad sammanfattning av resultaten av utförda mätningar och undersökningar Provtagningen av vatten har under året skett enligt det gamla kontrollprogrammet. Halten av olika föroreningar i lakvattnet visar genomgående en nedåtgående trend eller är låga. Undantaget är halten bor som i septemberprovet var ovanligt högt (6,7 mg/l mot normalt cirka 1,5 mg/l). Det är oklart hur detta ska tolkas. Bor kan exempelvis härröra från borsyra i hushållsavfall. Gränsvärdet i dricksvatten ligger på 1 mg/l. Halten är alltså inte exceptionellt hög. Analys av bor kommer även framöver att ingå i kontrollprogrammet för Härlövsdeponin, även om bor inte ingår i normalkontrollprogram för lakvatten. 4

5 Dagvattnet vid Bomgatans pumpstation har enligt programmet provtagits med två stickprover under året, liksom tidigare. Som även tidigare konstaterats är denna punkt inte representativ för dagvattnet från deponin. Resultaten kommenteras därför inte närmare. I det nya programmet utgår denna punkt och från 2006 tas prov istället i dagvattendiket vid deponins sydvästra hörn. Specialundersökningarna av dagvattnet från den NV kvadranten som försöksvis har täckts med slam, aska och sand visade höga halter av kväve (medel 54 mg/l) och fosfor (medel 2,2 mg/l) men låga halter av metaller. Vattenflödena har dock varit små under året, och provtagning har bara kunnat ske fyra gånger. Det sammanlagda flödet från ytan har varit 1389 m³, vilket motsvarar drygt 20 mm. I grundvattenproverna har inga förändringar skett jämfört med tidigare. Kloridhalterna är höga i B19 och B20. Fördjupade undersökningar av borrorna planeras under I B 71 har kloridhalten och konduktiviteten varit hög sedan Under året har kompletterande provtagningar visat även på andra föroreningar vilket medförde undersökning av borran. Eftersom den konstaterades vara trasig och utgjorde en föroreningsrisk för dricksvattentäkterna har den tätats och stängts. Resultaten under senare år har troligen inte varit representativa för det djupa grundvattnet på platsen. 10. Anteckningar om farligt avfall Farligt avfall uppkommer inte inom verksamheten utöver det som entreprenören själv ansvarar för. 11. Redovisning av installerad och förbrukad mängd köldmedium Köldmedium används inte. 12. Frågor specifika för avfallsanläggningar Våg Den gamla vågen vid infarten är ur funktion och inte möjlig att reparera. Vägning bedöms inte längre vara nödvändig. Inkommande mängder schaktmassor mäts genom räkning av fordonen. Gasutvinning Gasutvinning sker genom överenskommelse med C4 Energi, som sköter anläggningen. Deponigasen förbränns i Allöverket. C4 Energi har redovisat att under 2005 insamlades drygt 4 miljoner Nm³ deponigas, motsvarande en energimängd av MWh. Fackling sker endast i nödfall. 5

6 Lak-, grund- och ytvatten Utförda analyser på lak-, grund- och dagvatten redovisas i bifogade diagram. Resultaten har kommenterats ovan under punkt 9. Under året beräknas cirka m³ lakvatten ha pumpats till Kristianstads centrala reningsverk. Som redovisades under punkt 4 var den lakvattenpump som användes till 1 juli kraftigt korroderad och bedöms endast haft halv kapacitet mot slutet. Den mot pumpkurvan beräknade lakvattenmängden har inte varit rimlig under första halvåret jämfört med den ringa nederbördsmängden. Inte heller har vattenståndet i Helge å varit särskilt högt, eller dagvattenmängderna i Bomgatans pumpstation varit stora. En halvering av flödet under första halvåret stämmer bättre med fördelningen av både nederbörd och dagvattenmängder under året, se bifogade diagram. Nederbörden har under året uppmätts till 430 mm (vid vattenverket). Om all nederbörd omvandlats till lakvatten på både den gamla och nya deponin hade detta medfört en lakvattenmängd på m³. Den västra delen (Härlövsdeponin) har en yta på cirka 34 ha, varav cirka 6 ha är sluttäckta. Mätstationen för lakvatten från den västra delen uppmätte cirka m³ under Detta motsvarar en genomsnittlig lakvattenbildning på endast 65 mm över hela ytan. Det är möjligt att en del regnvatten bildar grundvatten, och kanske att en del lakvatten från västra deponin passerar under Härlövsängaleden till den östra delen. Under 2006 planeras fortsatta undersökningar och modelleringar av vattenomsättningen samt åtgärder för att minska lakvattenbildningen. 13. Avfallsflöden Under året räknades lastbilslass med schaktmassor in till deponin. Med en genomsnittlig last på 7 m³ motsvarar det drygt m³. Kristianstad den 29 mars 2006 Björn Carlqvist Avdelningschef Michael Dahlman Planeringssamordnare 6