Hövligheten 1 m fl (Vasavägen)

Transkript

1 Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (51) Stadsbyggnadsförvaltningen SBN/2017: Planavdelningen Vanessa Scheffler, Charlotte Bäckstrand, Granskningshandling Detaljplan för Hövligheten 1 m fl (Vasavägen) Skogsängen Eskilstuna kommun Planbeskrivning Planprocessen Standardförfarande I detaljplanen ges en samlad bild av markanvändningen och hur miljön är tänkt att förändras eller bevaras. Under plansamrådet ges berörda möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Därefter sker en bearbetning av planförslaget som sedan ställs ut för granskning. Om synpunkter lämnas, ska dessa redovisas och berörda underrättas innan planen antas. Efter antagandet har ej tillgodosedda sakägare möjlighet att överklaga detaljplanen innan den kan vinna laga kraft. Om inga yttranden emot planförslaget inkommer under plansamrådet kan granskningsskedet uteslutas och planen tas istället upp till beslut om antagande i stadsbyggnadsnämnden. INLEDNING

2 Eskilstuna kommun (51) Planprocessen Detaljplanen är förenligt med översiktsplanen 2030 och är upprättad enligt standardförfarandet PBL (2014:900). Yttranden mot planförslaget har kommit in under samrådsskedet. Planprocessen kan därför inte genomföras med begränsat förfarande. Handlingar Planbeskrivningen med genomförandebeskrivning Plankarta Fastighetsförteckningen (daterad ) Behovsbedömning MKB Sammanställning av synpunkter från samråd Utredningar Naturvärdesinventering Skogsängen (daterad ) Dagvattenutredning (WRS daterad ) Bullerutredning (ÅF Infrastructure AB ) Kv Hövligheten 1, Översiktlig markmiljöundersökning (Structor, daterad ) Kv Hövligheten 1, Slutrapport från efterbehandling av förorenade massor (Structor daterad ) Skogsängsskolan, PM Screening av porluft (Structor, daterad ) Kv Hövligheten, Luftprovtagning i inomhusluft, oktober 2018 (Structor, daterad ) Rapport Mätning av radon, Förskola Hattmakaren (daterad ) Rapport Mätning av radon, Skogsängsskolan (daterad ) Kompletterande miljöteknisk markundersökning, (Structor, daterad ) Översiktlig miljöteknisk markundersökning, (Norconsult, ) Solstudie (daterad ) Syfte Detaljplanen tar sitt avstamp i stadsläkningsarbetets mål och strategier och deras konkretisering för Skogsängen i planprogrammet Skogsängen. Planprogrammet visar på ett antal stadsbyggnadsprinciper och ger en inriktning för det fortsatta detaljplanearbetet i Skogsängen. Det syftar till att öka möjligheterna till en långsiktigt god stadsutveckling i Skogsängen. Detaljplanen ska ge förutsättningen att bygga till förskolan samt ersätta befintlig skola med en nybyggd skola. Volymen och gestaltningen av byggnaderna ska ta hänsyn till stadsbilden och barnens behov av friytor. Delar av gatu-, natur- och parkmark ändras till kvartersmark för att kunna utöka förskole- och skolgården. Vasavägen förändras till ett mer stadsmässigt gaturum som prioriterar fotgängare och cyklister. Detaljplanen syftar också till att stärka det offentliga rummet som attraktivt vistelse- och mötesplats och höja befintlig kvalité. Viktiga kopplingar genom området kompletteras och stärks. Entrén till Skogsängsparken söder om Skogsängsskolan förtydligas och gestaltas med omsorg. Ekosystemtjänster ska vara utgångspunkten i utformningen av den gröna miljön.

3 Eskilstuna kommun (51) Plandata Läge och areal Planområdet ligger i västra delen av bostadsområdet Skogsängen, sydöst om Eskilstuna centrum. Planområdet omfattar cirka 4,3 ha. Illustration: Den orange cirkeln visar var detaljplanen är lokaliserad i Eskilstuna Eskilstuna kommun Lantmäteriet 2017 Planområdets avgränsning Markägande Planområdet gränsar i norr mot flerbostadshus av stadsdelen Skogsängen. I öst ansluter planområdet till Skogsängsparken. I syd ligger befintlig villabebyggelse i Skogsängen och friluftsområdet Vilsta. Västra gränsen bildas av befintlig bostadsbebyggelse i Snopptorp och Thuleparken. Marken inom planområdet ägs idag av kommunen. Karta: Fördelningen av markägandet (blått = Eskilstuna kommun, grönt = Eskilstuna kommunfastigheter, rött = tomträtt). Eskilstuna kommun Lantmäteriet 2017

4 Eskilstuna kommun (51) Kommunala ställningstaganden Översiktsplan Enligt översiktsplanen 2030 förväntas befolkningen öka med personer per år vilket motsvarar cirka bostäder årligen. Redan idag är befolkningsökningen större än den beräknade. Eskilstuna kommun förväntas numera öka med 1000 personer varje år. Det finns därför ett stort behov av att skapa nya bostäder i staden. Det betyder också att både utbudet och takten på bostadsbyggandet måste öka. Eskilstuna kommun vill växa på ett hållbart sätt. Att skapa en långsiktigt tät och hållbar samhällsstruktur ger miljömässiga, sociala och samhällsekonomiska fördelar. I första hand ska därför Eskilstuna växa och utvecklas genom att nya bostäder byggs inom den befintliga strukturen. Översiktsplanen 2030 pekar ut bostadsområdet Skogsängen som ett omvandlings- och utredningsområde för bostäder. Följande ställningstaganden med koppling till planområdet finns i översiktsplanen: I samband med stadsdelsutveckling beaktas samhällsservicens potential att förena närliggande stadsdelar. Skolors och förskolors potential som mötesplats för en stadsdel tas tillvara genom samlokalisering av samhällsservice och andra lokala funktioner. Varje skola och förskola ska ha tillgång till ett närbeläget naturområde lämpat för utomhusundervisning. Stadsdelarnas gång-cykelstråk och mötesplatser planeras utifrån naturliga rörelsemönster mellan olika servicefunktioner och vardagslivets olika målpunkter som förskola, skola, större lekplatser, livsmedelsbutiker, busshållplatser och så vidare. Utforma trafikmiljö i anslutning till platser där många barn rör sig som skolor, förskolor, större lekparker m m utifrån vad barn upp till 12 år kan hantera. För att understödja de yngre barnens rörelsefrihet eftersträvas tillgänglighet, trygghet och säkerhet genom att skapa sammanhängande trafiksäkra stråk mellan bostäder, skolor och platser för lek, möten och samvaro. Barnperspektivet ska ha hög prioritet i all detaljplanläggning särskilt med avseende på lekmiljöer och trygga skolvägar. Vid planering inför förtätning bör på stadsdelsnivå göras kartläggningar och analyser av barns och ungas olika platser för lek, möten och samvaro liksom av rörelsestråken mellan dem, hemmet och skolan (s k barnplaner). Kartläggningarna ska även innefatta platser som barn och unga uppfattar som otrygga. För att i samband med detaljplaneläggning bedöma planens inverkan ur ett barnperspektiv undersöks i tidigt skede med hjälp av en särskild checklista, behovet av att göra en barnkonsekvensanalys. Syftet är att utifrån resultatet av analysen justera planen eller vidta åtgärder för att minska negativa konsekvenser av planen ur ett barnperspektiv. I kartmaterialet till översiktsplanen pekas ut följande: - Skogsängsparken är en av grannskapets parker och grönområden inom 200 m - En planerad grön förbindelse och stråk mellan Skogsängsparken och Thuleparken - Stadsdelen Skogsängen är kommunalt intresse för kulturmiljö Enligt översiktsplanen 2030 finns ett också ett antal förtätningsprinciper som är aktuella för planområdet. Stadsläkningen Projektet är ett långsiktigt och förvaltningsövergripande arbete som utgår från

5 Eskilstuna kommun (51) Planprogram för Skogsängen övergripande mål från kommunens översiktsplan och utbyggnadsstrategin. I Stadsläkningen ingår stadsdelarna Skiftinge, Årby, Lagersberg, Råbergstorp, Fröslunda och Skogsängen. Arbetet leds av Stadsbyggnadsförvaltningen. Syftet med Stadsläkningen är att koppla ihop staden, att bygga broar mellan stadsdelar och dess invånare, att öka trygghet och trivsel, att tillgodose behovet av bostäder, att komplettera ett relativt ensidigt bostadsutbud, att lyfta befintliga park-, natur- och kulturvärden samt att ta tillvara stadsdelars potential, mångfald och engagemang. Planprogrammet tar sitt avstamp i stadsläkningsarbetets strategier. Det innehåller bland annat en framtidsbild, övergripande mål och en strukturplan som visar riktningen för den framtida utvecklingen i Skogsängen. Strukturplanen sammanfattar den framtida utvecklingen i en kartbild. Tre tematiska kartor fördjupar strukturplanen inom aspekterna bebyggelse och funktioner; offentliga rum - rörelser, trafik och platser; samt gröna och rekreativa värden. Stadsbyggnadsprinciper beskriver hur de fysiska strukturerna i Skogsängen ska utvecklas och vilken inriktning detaljplanearbetet i programområdet ska ha för att uppnå de övergripande målen för Skogsängen. I samband med planprogrammet har en kulturmiljöanalys, arkeologisk utredning och en naturvärdesinventering genomförts. Planprogrammet för Skogsängen omfattar en del av stadsdelen Skogsängen och ska ses i ett längre perspektiv. Vissa delar i förslaget går att genomföra inom en snar framtid medan andra kräver ett vidare utredningsarbete eller att andra processer föregår detaljplanestart. Bedömning av möjligheten att utöka förskola/skola planprogram Skogsängen I Skogsängen finns behov av fler förskole- och skolplatser. Dagens och framtida behov kräver att bygga ut befintlig förskole- och skolverksamhet i detaljplaneområdet för etapp 1 och att bygga ytterligare en ny förskola och skola i eller i närheten av etapp 2 för planprogrammet. I planprogrammet Skogsängen bedöms att en tillbyggnation på befintlig parkering vid förskolan Hattmakaren kan ge möjlighet till en utökning av verksamheten till 120 barn. Samtidigt föreslås en utökning av fastigheten på allmän platsmark, vilket ger förskolebarnen tillgång till en förskolgård med cirka 3600 m² (cirka 30 m² friyta/barn). Skogsängsskolan saknar idag cirka m² yta för nio klassrum, bildsal, bibliotek och slöjd. Under förutsättningen att allmän platsmark tillförs skolans fastighet och skolbyggnaden byggs i höjd (dvs bibehållen byggnadsarea av skolbyggnaden) innebär en ökning till 525 elever att tillgången till friyta blir cirka 18 m² per elev. Årsplan Klimatplan I årsplanen för Eskilstuna kommun finns strategiska mål för hållbar utveckling, bland annat attraktiv stad och landsbygd samt höjd utbildningsnivå. Inom dessa mål ska fokus för år 2018 ligga på att fullfölja utbyggnadskedjan med 1500 nya platser för barn och elever i förskolor och skolor till I årsplan 2019 är fokus på investeringar för upprustning samt ny och ombyggnad av förskoleavdelningar, skolor samt en gymnasieskola. I klimatplanen läggs kommunens mål, strategier och åtgärder fast för vad man kan och vill åstadkomma i klimatfrågan på kort och på lång sikt. Målen anger konkreta utsläppsnivåer och takten i omställningen för att kunna omsättas i åtgärder. Planen genomsyras av sju mål: utsläpp av koldioxid, förnybar energi, effektiv användning av energi, reduktion av fossila bränslen och el för uppvärmning, reduktion av fossila

6 Eskilstuna kommun (51) bränslen för transporter, minskad klimatpåverkan av kost och konsumtion samt aktiv upphandling. Trafikplan Cykelplan Kollektivtrafikplan - pågår Grönplan - pågår Trafikplanen har som syfte att skapa förutsättningar för ett hållbart, säkert och jämställt transportsystem. Färdmedelsfördelningsmålet anger att 2030 ska 61 % av Eskilstunas resor ske via gång- och cykel- eller kollektivtrafik. Att flytta över resor från personbilstrafik till andra hållbara transportslag bidrar till att nå miljömål. Hållbara transportslag är även mindre utrymmeskrävande än biltrafiken vilket ger möjligheter att förtäta staden. Balansen mellan rörelse och vistelse i staden får större fokus. Ur socioekonomisk synvinkel är det lättare att skapa en blandad och integrerad stad där fokus ligger på hållbara resor till skillnad från en stad där biltrafiken är dominant. Att satsa på kollektivtrafiken (vilken fler kvinnor än män använder) bidrar till ökad jämställdhet i Eskilstuna. I trafikplanen finns ställningstagandet att stödja nollvisionen och att ingen i Eskilstuna ska omkomma eller skadas allvarlig i trafiken. Cykelplanen är en konkretisering från Översiktsplanen och Trafikplanen. I den anges vilka åtgärder som är viktigast för att öka andelen cyklister. Cykeltrafiken ska prioriteras högre än personbilstrafiken. Målet är att andelen cyklister ska fördubblas från Fokus ligger på en förbättrad infrastruktur men påtalar även vikten av bra drift- och underhåll. Då Eskilstuna, i förhållande till många andra större städer, är relativt platt och tätt finns goda förutsättningar för ökat cyklande. Genom att skapa cykelparkeringar av hög kvalitet både vid bostaden och målpunkten (både privata och offentliga) stärks hela resan. Utöver att cyklingen bidrar till en bättre miljö jämfört med bilen påvisas flera andra fördelar. Ökad folkhälsa är en viktig aspekt för en attraktiv stad, men även att cykeltrafiken bullrar mindre och inte har samma barriärpåverkan som biltrafiken gör att den upplevs positiv och trivsam. Cykelplanen pekar också på att elcyklar, cykelkärror och lastcyklar blir allt vanligare och bättre vilket gör att fler kan lösa sitt resbehov med cykel som transportmedel, under förutsättningar att utrymme för att mötas och parkera förbättras framöver. Trafik- och bebyggelsestrukturen ska anpassas till att skapa ett mer robust, effektivt och uthålligt samhälle. Det är viktigt att utgå från ökad kollektivtrafik för ökad tillgänglighet utan krav på tillgång till bil. God tillgänglighet till buss kombinerad med god turtäthet ska ge förutsättningar för ökad andel kollektiva lösningar i förhållanden till andelen biltrafik. Framtida linjenätsstruktur för kollektivtrafik ska genom ett robust och tydligt stomnät stödja samhällsplaneringen. Det är viktigt att utgå från aspekter så som stadsmässighet, framkomlighet, konkurrenskraft, tillgänglighet samt trygghet och miljö. I detta inkluderas även ett mer jämlikt och jämställt transportsystem där barnperspektivet och tillgängligheten för funktionshindrade beaktas. Grönplanen är styrdokumentet för kommunens strategiska arbete med grönstruktur. Den ska tydliggöra Översiktsplanens mål och vara ett stöd för planering av bebyggelse och infrastruktur. Den ska vägleda när det gäller vad som ska sparas och nyskapas och hur det ska skötas och göras tillgängligt. Viktiga livsmiljöer för växt- och djurarter ska bevaras och skötas, biologiska samband stärkas och alla invånares behov av rekreation och motion i attraktiva utemiljöer ska tillgodoses, även när bebyggelse och invånarantal ökar. Den levande naturen finns både i och utanför de tättbebyggda områdena och har många viktiga funktioner som människan använder, det som kallas ekosystemtjänster. I det pågående arbetet med den nya grönplanen tas fasta på det värdet i grönstrukturen som

7 Eskilstuna kommun (51) försörjer staden med ekosystemtjänster och som får en allt större betydelse i en förtätad stad. Idrottspolitisk och kulturpolitisk plan Planen syftar till en bättre folkhälsa och bidrar till att nya målgrupper upptäcker kulturoch idrottsutbudet. De övergripande målen för kulturen är att det ska finnas möjlighet för alla till eget skapande och att ta del av kultur. Planen har ett tydligt barnrättsperspektiv och barn och unga pekas ut som en prioriterad grupp för kulturpolitiken. Idrotten är en plats för lek och glädje, träning och tävling och det är en plats för alla. Idrott och motion finns både organiserad och icke organiserad, ideell och kommersiell. Det viktigaste är att invånare i kommunen är fysiskt aktiva och kommunen skapar förutsättningar för att höja hälsotalen och bidrar till ökad livskvalitet för flickor och pojkar, kvinnor och män. Kommunövergripande lokalförsörjning s-plan (LFPk) Lokalförsörjningsplanen avser kommunal service och verksamhet (förskola, skola, äldreboende, gruppboende, servicelägenheter). Planen utgår från demografi, verksamhetens utveckling och kompletteras utifrån planerad bostadsutbyggnad. Syftet med samplaneringen är att samordna hela kommunens lokalbehov med kommunkoncernens lokalresurser. Här samordnas och prioriteras olika önskemål och lokalbehov. Samplaneringen ska ske med tankesätt som präglas av koncerntänkande, långsiktighet och hög kostnadsmedvetenhet. En grundprincip är att verksamheten i första hand ska drivas i kommunkoncernens fastighetsbestånd. Extern förhyrning får endast ske i det fall lämpliga lokaler saknas inom kommunkoncernen eller att ombyggnation inte är ekonomiskt försvarbart. Planeringsarbetet utgår från genomförd lokalrevision kompletterad med utredning över olika handlingsalternativ. Målet är att komma fram till väl underbyggda beslut för omflyttningar, om- och nybyggnader, in/uthyrningar eller avvecklingar. Planeringsarbetet sammanställs i en kommunövergripande Lokalförsörjningsplan, LFPK, som redovisar hur lokalbehoven kan tillgodoses genom olika objektsvisa lokalprojekt samt att man uppnår de av kommunstyrelsen fastställda riktvärdena. Lokalförsörjningsplanen, LFPK, samordnas med kommunens bostadsbyggnation. Jämställhet, jämlikhet och integration Tillgänglighet Eskilstuna kommunkoncern har ett fortlöpande åtagande att med utgångspunkt i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna verka för att vara en inkluderande kommun där allas olikheter erkänns lika värde och tas tillvara. Kommunens arbete för demokrati, jämställdhet och mångfald, personlig frihet och integration innebär att motverka alla former av diskriminering. Begreppet integration omfattar såväl etnisk som social och åldersmässig integration. I stadsbyggandet handlar det om att i ett övergripande perspektiv skapa fysiska strukturer som understödjer integration. Detta innebär en strävan mot integrerade stadsdelar - det vill säga blandning av boende och verksamheter, att möjliggöra olika upplåtelseformer och hustyper på stadsdelsnivå - för socioekonomisk integration - samt att utforma det offentliga rummet till attraktiva och trygga platser så att möten naturligt sker i vardagen. Stadens rumsliga karaktär har betydelse för människors sociala välbefinnande och hälsoutveckling. Stadens fysiska utformning påverkar hur människor möts och rör sig men även hur de upplever trygghet och tillit med mera. Tillgängligheten för barn, funktionshindrade och äldre ska sätta normen för den fysiska utformningen av gångvägar. Byggnaderna ska utformas enligt gällande bestämmelser och lagkrav för tillgänglighet. Tillgänglighetsfrågor beaktas i samband med bygglov och projektering av allmän platsmark

8 Eskilstuna kommun (51) Detaljplan Idag finns det fyra gällande detaljplaner som berörs av planområdet för detaljplanen: -Stadsplanen för delar av stadsdelarna Söder och Vilsta (lagakraft vunnen ) -Stadsplanen för del av Skogsängen och Snopptorp (lagakraft vunnen ) -Stadsplanen för del av Skogsängen och Snopptorp (lagakraft vunnen ) -Detaljplan för Skogsängsskolan (lagakraft vunnen ) Karta: Lagakraft vunna detaljplaner Eskilstuna kommun Lantmäteriet 2017 Miljöbedömnin g För att bedöma behovet av en miljökonsekvensbeskrivning enligt PBL har en behovsbedömning gjorts av planförslaget. Enligt behovsbedömningen är planen förenlig med hushållningsbestämmelserna i kap 3, 4 och 5 i miljöbalken. Vissa naturvärden berörs negativt, men mildras genom att utveckla en ny spridningskorridor. Inga miljökvalitetsnormer överskrids. Planförslaget bedöms därför inte innebära någon betydande påverkan på miljön. En miljökonsekvensbeskrivning enlig PBL upprättas inte. Tidigt samråd har skett med Länsstyrelsen Södermanland. I sitt yttrande (daterad ) delar Länsstyrelsen kommunens bedömning att ingen miljökonsekvensbedömning behöver genomföras, men lyfter följande aspekter som ska beaktas i det kommande planarbetet: Markföroreningar och miljökvalitetsnorm vatten. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Natur och kultur Mark och vegetation Enligt jordartskartan utgörs marken av morän. Kvartersmarken runt förskolan består av trädbevuxen mark med stenblock, gräsmatta och hårdgjorda parkerings-/angöringsytor. Kvartersmarken runt skolan är mestadels hårdgjort. Resterande ytor är parkmark med gräs och träd samt gatumark.

9 Eskilstuna kommun (51) Geotekniska förhållanden, skredrisk, grundläggning Förutsättningar Geotekniska undersökningar har genomförts i samband med Vasavägen och gång- och cykelvägen (GC-väg) genom Skogsängsparken (daterad år 1962 och 1964). Det finns ingen information om skredrisk i området. Förändringar Grundläggningsmetod för tillbyggnad av förskola och nybyggnad skola redovisas i samband med bygglov. Karta: Jordarter (blått = morän, rött = berg i dagen, gult = finsediment, svarta områden = hällar) Eskilstuna kommun Lantmäteriet 2017 Markradon Förutsättningar Planområdet ligger utanför högriskområde för markradon. År 2016 genomfördes radonmätningar för skola och förskola. Av mätvärdena var en av 18 över riktvärdet i skolan (fritids). Förändringar I och med att skolan byggs nytt ersätts befintliga fritidslokaler med nya lokaler som föreslås byggas radontät. Historik Det så kallade Miljonprogrammet gick ut på att det skulle byggas en miljon nya bostäder mellan 1965 och Anledningen var både bostadsbristen och den låga bostadsstandarden i Sverige. Ordet miljonprogram får många att tänka på stora bostadsområden med höga hus. De flesta hus som byggdes under den tiden ligger dock i trevåningshus och närmare en tredjedel i villor eller radhus. I Eskilstuna byggdes bland annat området Skogsängen under den här tiden. Stadsdelen Skogsängen planerades och byggdes vid slutet av 1960-talet av allmännyttan. Området består av både flerfamiljshus, radhus och villor. Först byggdes de sju punkthusen vid Carl-Johansgatan, placerade bland tallarna på en höjd. Längs Stenkvistavägen placerades en stor parkeringsplats och en lång byggnad som skärmar av gården med grönska och små lekplatser från parkeringen och gatan. Innanför den långa byggnaden, i en sluttning, omgivna av grönska, ligger fem punkthus. Radhusen är av flera olika slag. Den största gruppen är små och helt slutna mot gatan med kringbyggda gårdar på baksidan. De byggdes inte för försäljning utan för att hyras ut. Villaområdet består av lite större villor. Trots att de är ganska olika sinsemellan hålls området ihop av de mycket tidstypiska fasaderna i rött tegel eller vit mexisten. Skogsängens tre delar ligger kring ett område som lämnades obebyggt och som är tillräckligt stort både för att leka och promenera i. Vid flerfamiljshusen byggdes ett litet centrum med livsmedels-affär, tobaksaffär och servering. Till slut byggdes också skola och daghem för att göra området komplett. (ur: se.eskilstuna från 2006) Kulturmiljö Förutsättningar Planområdet angränsar till riksintresse för kulturmiljövården Eskilstuna (D 5) enligt 3 kap. 6 Miljöbalken. Riksintresset ska skyddas från åtgärder som påtagligt kan skada kulturmiljön. Hänsyn ska tas till riksintresset även vid åtgärder utanför riksintresseområdet som kan påverka värdena i området negativt så att påtaglig skada uppstår. Kulturmiljöer som bedöms ha betydelse ur allmän synpunkt ska så långt möjligt skyddas

10 Eskilstuna kommun (51) mot påtaglig skada. Det gäller bland annat de kulturmiljöer som finns redovisade i kulturmiljöprogram. Översiktsplanen 2030 och kulturminnesvårdsprogram för Eskilstuna kommun (Bygd att bevara, 1988) pekar ut bostadsområdet Skogsängen som område av lokalt intresse för kulturmiljövården. Skogsängen är ett särskilt bra exempel av miljonprogramsområden då det består av både flerfamiljshus, radhus och villor. Bostadsområdet är hänsynsfullt disponerat med en medveten hantering av topografi och befintlig växtlighet. I mitten av området ligger ett obebyggt grönområde. En social ambition yttrar sig i en blandning av bostadstyper och upplåtelseformer i samma område. Karta: Riksintresse och lokalt intresse för kulturmiljövård (horisontella sträck = kommunalt intresse kulturmiljö, vertikala sträck = Riksintresse kulturmiljövård) Eskilstuna kommun Lantmäteriet 2017 Riksantikvarieämbetet Kulturmiljöanalysen för planprogrammet Skogsängen Skogsängen ligger utanför det avgränsade området för riksintresse för kulturmiljövården, men berör uttryck för riksintresset genom att vara ett område med direkta kopplingar till industrialismens stad och stadsutveckling. Skogsängen utgör annars ett uttryck för Eskilstuna som industristad och efterkrigstidens kraftiga expansion med stor arbetskraftsinvandring och växande befolkning i staden. Området utgör en kännetecknande och läsbar miljö som återspeglar denna tid. Värdebärande uttryck, strukturer och samband är särskilt nödvändiga för företeelsens helhet och relevans. Centrala värden i miljön och viktiga kvaliteter är Skogsängens konsekventa trafikseparering, grönstruktur och placering av hus i parken. Skogsängen är generellt sett mycket välbevarat med få påtagligt avvikande inslag. Även 1960-talets estetik och arkitektur med detaljer och en landskapsarkitektur som är väl inpassad i befintlig natur är bevarad och tydligt läsbar. De tidigare snabbköps-hallarna har fått en påtagligt förändrad entré. Torgbildningen har mist lite av sin ursprungliga funktion varför områdets sammantagna läsbarhet är något lägre. Miljön med bebyggelse och strukturer bör betraktas som särskilt värdefulla enligt Plan- och bygglagen. Detta innebär att miljön inte får förvanskas och att kommunen ska skydda kulturhistoriska värden vid planläggning. Känslighets- och tålighetsanalys för planprogrammet Skogsängen Analysen klargör kulturmiljöns möjlighet att ta emot nya inslag utan att dess kulturhistoriska karaktär eller värde påtaglig förändras. Skogsängen är en välbevarad miljö som uppförts under en mycket avgränsad tid. Miljön representerar därför en tydlig tidskontext. Detta gör Skogsängen som helhet känslig för förändringar och tillägg som inte utförs med stor hänsyn till den befintliga miljön och de kulturhistoriska strukturerna. Grönstruktur och trafikplaneringen med den sammantagna

11 Eskilstuna kommun (51) gestaltningen och höjd/skalan hos bebyggelsen gör området till en tydlig enhet. Denna är känslig för inslag som bryter upp enhetligheten och kraftigt avviker från grundtanken om ett samlat uttryck. Områdets grönstruktur och bebyggelsens placering i landskapet bedöms som mycket känsligt för förändring. Grönstrukturen är en befintlig kvalitet som grundar sig i den ursprungliga gestaltningen och genom vidare omfattande exploatering inom grönstrukturen kan områdets karaktär helt förändras. Även grönstruktursambanden är känsliga för brott. De större trafiklederna, Stenkvistavägen och Vasavägen har avskilts från mindre vägar och bostadsområdet med en grönremsa, denna utgör en del av den sammantagna trafikplaneringen i området och är därför känslig för förändring. Illustration: Känslighets- och tålighetsanalys för planprogrammet Skogsängen (blå = mycket känslig, grön = känsligt, gul = tålig) WSP Samtliga av de ursprungliga bostadsbyggnaderna är mycket välbevarade och har ett högt kulturhistoriskt värde. Dessa är därför mycket känsliga för förändring. Undantaget är skolbyggnaderna, där funktionen av skola och förskola utgör ett viktigt och känsligt uttryck men där förändring av den fysiska strukturen inte bedöms påverka områdets sammantagna värde och möjlighet till läsbarhet. Förändringar Kulturmiljöanalysen pekar ut kvartersmarken för förskolan och skolan som tålig för förändring utifrån kulturmiljösynpunkt. Föreslagna gröna kopplingen i norra delen av Vasavägen ersätter befintlig grönremsa längs Vasavägen med en mer stadsmässig, ny tolkning. Befintliga samband i grönstrukturen bevaras. Kommunen bedömer därför att det inte behövs någon kulturmiljöbedömning i detaljplaneskede för förändringarna vid förskolan och skolan samt Vasavägen. Fornlämningar Våren 2017 genomfördes en arkeologisk utredning (Sörmlands arkeologi AB). Utredningen identifierade två fornlämningar, en boplats/härd (objekt 6) och härd (objekt 7) samt en hägnad (objekt 1) som bedöms som övrig kulturhistorisk lämning. Enligt utredningen finns inga fornlämningar inom aktuellt planområde. Samtliga fornlämningar är skyddade genom kulturmiljölagen (KML). Det gäller både kända, registrerade fornlämningar och ett stort antal ännu icke identifierade och registrerade fornlämningar. Om fornfynd och/eller fornlämning påträffas ska arbetet omedelbart avbrytas till den del som berör fornlämningen och/eller fornfyndet samt området runt detta/dessa. Anmälan ska omedelbart göras till Länsstyrelsen (Anmälningsplikt enligt 2 kap. 5 och 10 kulturmiljölagen (1988:950)). Kyrkliga kulturminnen Angränsande till planområdet i norr ligger Sankt Andreas kyrka, ett kyrkligt kulturminne enligt 4 kap. KML som dock inte omfattas av tillståndsplikt enligt 4 kap. 2 och3 KML.

12 Eskilstuna kommun (51) Bebyggelseområden Bostäder Verksamheter Kommersiell service och andra målpunkter Det finns inga bostäder i planområdet. Till planområdet angränsar punkthus i nordöst och småhusbebyggelse i syd och väst (villor, parhus). Det finns inga verksamheter i planområdet. Närmsta verksamheterna ligger nordöst om planområdet i Skogsängs centrum vid Skogsängstorget. Det finns ingen kommersiell service i planområdet. Kommersiell service i mindre skala finns vid Skogsängens centrum. Cirka 100 m från planområdet ligger en större livsmedelsbutik. Andra målpunkter är Skogsängens idrottsplats, friluftsområdet/naturreservatet Vilsta och Åstråket. Bedömning av lokaliseringen (2 kap. 7 PBL) Förskolan Hattmakaren och Skogsängsskolan ligger mellan två stadsdelar med olika karaktär. Statistiken om skolskjuts tyder på social blandning av elever från olika stadsdelar. Verksamheterna ligger i ett område som har stort behov av fler förskole- och skolplatser. Redan tidigare har delar av skolans fastighet omdisponerats för en ny förskola Hattmakaren. Samlokaliseringen av förskola och skola ger även en viss flexibilitet vid förändringar i årskullarna. Skolan och förskolan samutnyttjar idag köket. Förskolan och skolan ligger intill Skogsängsparken som i den delen av parken präglas av karaktären stadsnatur. Det ger möjlighet till andra typer av lek än på skolgården. I Skogsängsparken finns även en bollplan som redan idag används av skolan. Cirka 150 m från verksamheterna börjar även naturreservatet och friluftsområdet Vilsta. Förskolebarn och elever kan nå Vilsta trafiksäkert på en trafikseparerad GC-väg längs Vasavägen eller på promenadstråket Vilstastigen. Tillgången till friytan på kvartersmark är olika när det gäller förskolan och skolan. Förskolan ligger idag över Boverkets allmänna råd om 40 m² friyta per förskolebarn, medan skolan ligger under Boverkets allmänna råd om 30 m² friyta per elev (se nedan förskolan/skolan - förutsättningar). Intill skolan finns en trafiksäker busshållplats med refug som ger möjlighet till hållbara resor till och från skolan. Med cykel eller till fots kan förskolan och skolan nås antingen via en smal GC-väg längs Vasavägen eller en trafikseparerad GC-väg genom Skogsängsparken. För de förskolebarn som lämnas/hämtas med bil, finns idag hämtning/lämningsplatser på kvartersmark vid förskolan. Hämtning/lämning av skolelever sker längs Vasavägen. Det finns inga ytor på kvartersmark eller i närheten som kan disponeras för parkeringsändamål. Boverkets allmänna råd avseende friyta Boverket är den myndighet som meddelar föreskrifter med koppling till plan- och bygglagen (PBL). Allmänna råd innehåller generella rekommendationer om tillämpningen av en lagregel eller föreskrift och anger hur någon lämpligen kan eller bör handla för att uppfylla regeln eller föreskrifterna. Genom att följa rådet garanteras att lagens krav uppfylls (8 kap. 9 andra stycket samt PBL (BFS 2015:1 FRI). Friyta för lek och utevistelse som begrepp omfattar den yta som barnen kan använda på egen hand vid sin utevistelse. En friyta är ytan som går att leka på och som är tillgänglig

13 Eskilstuna kommun (51) för barnen i huvudsak under skoltid men även i viss mån på fritiden. I PBL finns det uttalade krav på att det ska finnas tillräckligt stor friyta lämplig för lek och utevistelse vid bostäder, skolor, förskolor, fritidshem och liknande. Behovet av lämpliga platser för lek uttrycks även som ett allmänt intresse. I vägledningen för planering Gör plats för barn och unga! anges en friyta på cirka 40 m² per förskolebarn och cirka 30 m² per elev. Kommunal service Förutsättningar Den kommunala servicen inom planområdet utgörs av förskolan Hattmakaren och Skogsängsskolan (F-6-grundskola). Förskolan och skolan delar samma fastighet, Hövligheten 1. Förändringar Styrgruppen för detaljplan har tagit beslut om att ändra inriktningen för detaljplanearbetet efter planprogrammet för Skogsängen. I stället för 40 förskolebarn ska detaljplaneläggningen ge förutsättningar till att skapa 80 platser för förskolebarn. Antalet skolelever förblir oförändrad. Stadsbilden och rumsbildning Förutsättningar Stadsbilden domineras idag av Vasavägen med mycket breda körfält och relativt smala trottoarer. Det visuella intrycket är ett överbrett gaturum som skapar ett rumsligt avstånd mellan stadsdelarna Skogsängen och Snopptorp. Stadsbilden längs vägen präglas av olika element och förhållandevis låga rumsliga kanter. Grönska i olika utformning finns i anslutning till vägen, men är inget element i själva gaturummet. Vasavägens bredd ger långa siktlinjer längs vägen. Den norra delen vid flerbostadshusen domineras av gröna rumsliga kanter. På västra sidan ger Thuleparken med trädvegetation och en brant backe en naturlig inramning. På östra sidan bildar trädplanteringen intill Vasavägen och flerbostadshus i landskapet en grön rumslig kant. Skogsdungen mellan flerbostadshusen och förskolan avslutar den gröna rumsliga kanten. I den södra delen skapar på den västra sidan villabebyggelse och parhus med förgårdsmark en lägre rumslig kant som är indragen från gaturummet. På östra sidan bryts inramningen av gaturummet med en öppen yta för parkering och angöring. Förskolan bakom ytan ligger lägre och en bit bort från Vasavägen. Även Skogsängsskolan ligger en bit bort och lägre än Vasavägen. Med ett våningsplan bildar skolan en lägre rumslig kant. Därefter ger grönskan vid entrén till Skogsängsparken en grön inramning och med en större ek på parkmark även ett grönt landmärke. Sammanfattningsvis förstärker den lägre bebyggelsen en bit bort från Vasavägen intrycket av ett mycket brett gaturum. Foto: Stadsbilden i södra delen av Vasavägen.

14 Eskilstuna kommun (51) Förändringar Väl synlig ligger skolan och förskolan längs Vasavägen. Byggnaderna är viktiga gemensamma målpunkter och ger gaturummet en tydlig inramning på östra sidan av Vasavägen. Förskolan får en mer framträdande roll i gaturummet än idag. Byggnadsvolymerna för förskolan följer topografin och klättrar ner mot befintlig förskolan. Skogsängsskolan med nya huvudentrén mot gatan bildar en tydligare och högre rumslig kant än idag och ramar in gaturummet och entrén till Skogsängsparken på ett nytt sätt. Bredare GC-väg och körfält anpassad till dagens standard ger till viss del förutsättningar till mindre gatubredd. Kantstensparkering med gatuträd och den gröna kopplingen i norr ger Vasavägen en mjukare och varierande karaktär som bidrar till högre uppehålls- och upplevelsekvalitet. Gestaltningsprinciper för förskola och skola samt utemiljö Tillbyggnad förskola Befintlig förskola kännetecknas av att vara väl placerad i landskapet. Byggnaden anpassar sig till både topografin och omgivande grönstruktur. Den nya tillbyggnaden ska följa samma principer. Byggnadsvolymerna trappas ner mot befintlig förskola i både byggnadshöjd och topografi. Särskild omsorg ska ägnas åt mötet mellan ny och befintlig förskolan när det gäller byggnadshöjd och byggnadsmaterial. Huvudentrén markeras tydligt. Bärande principer för gestaltningen av tillbyggnaden ska vara robusta material och dagsljus. Nybyggnad skola Den nya skolan kännetecknas av ett låglutande sadeltak med takkupor mot Vasavägen och villabebyggelsen i söder. På så sätt upplevs skolans byggnadshöjd mer som två än tre våningar. Med den medvetna takutformningen förhåller sig den nya skolan till sin närmiljö och knyter an till småhusbebyggelsen runt om. Huvudentrén i mitten av vinkelbyggnaden markeras tydligt med avvikande material och indragen fasad för att dela upp byggnadsvolymen i två delar. Fasadmaterialet är i huvudsak robust tegel som knyter an till byggmaterialet i stadsdelen. Vid all byggnation ska särskild omsorg ägnas åt anslutning mot sockel, takfot, fönster och dörromfattningar. Förskolgård Förskolgården ska gestaltas med hög kvalitet samt välkomnande för allmänheten att använda när förskolan är stängd. Goda sol- och skuggförhållanden, god ljudkvalitet samt god luftkvalitet är viktiga parametrar för kvalitet. Befintlig skogsmiljö med stenblock och en varierande, flerskiktad vegetation bevaras och bidrar till en hög kvalitet på förskolgården. Bärande principer för gestaltningen är dagvattenhantering och att knyta ihop och skapa samspel mellan stadsnatur och mer gestaltade delar på den utökade förskolgården både visuellt och funktionellt. Skolgård Skolgården ska gestaltas med hög kvalitet och välkomna allmänheten att använda gården när skolan är stängd. Med hög kvalitet avses en omväxlande gestaltning med olika terrängförhållanden, varierande, flerskiktad vegetation, goda sol- och skuggförhållanden samt god ljud- och luftkvalitet. Bärande principer för gestaltningen ska vara: Mer grönska, dagvattenhantering, att bevara kopplingen över skolgården för gående mellan Snopptorp och Skogsängsparken, att bidra med trädplanteringar till en ny spridningskorridor söder om Skogsängsskolan och att skapa samspel mellan skolgården

15 Eskilstuna kommun (51) och Skogsängsparken både visuellt och funktionellt. På så sätt kan ekosystemtjänster och lokalt omhändertagande av dagvatten även bli en del av den pedagogiska verksamheten. Komplementyta i Skogsängsparken Ytan behålls utan stängsel och samnyttjas som en del av parkmarken som är tillgänglig för alla. Utgångspunkten för gestaltningen är naturpedagogik och utomhusundervisning. Naturmaterial ska användas i så stor utsträckning som möjligt, med avseende på kulör och materialval. Förskolan Hattmakaren Förutsättningar Förskolan Hattmakaren har idag fyra avdelningar med cirka 80 barn. Förskolbyggnader Byggnaden är i en våning (cirka 810 m²). I direkt anslutning ligger skolans kök och idrottshall. Fastigheten sluttar från Vasavägen ner till Skogsängsparken. Befintlig byggnad ligger cirka 1,5 m lägre än Vasavägen. Illustration: Flygbild av förskolan Hattmakaren till vänster och Skogsängsskolan till höger. Blom 2018 Friyta förskola Förskolgården omfattar cirka 4070 m² totalt. Den ligger på kvartersmark och naturmark (tillsammans cirka m²) samt parkmark (cirka 870 m²). Intill Vasavägen finns en skogsdunge som ligger på allmän platsmark, utanför den inhägnade förskolgården. Cirka 350 m2 av förskolgården är enligt bullerkartläggningen för Eskilstuna kommun (år 2016) bullerutsatta. I genomsnitt har varje förskolebarn idag tillgång till cirka 46 m² inhägnad friyta (utan bullerutsatta delar på kvarters- och allmän platsmark). Boverkets allmänna råd om en friyta med 40 m² per förskolebarn uppnås idag.

16 Eskilstuna kommun (51) Illustration: Fördelningen byggnadsyta och friyta vid förskolan Hattmakaren idag (skrafferade ytor = bullerutsatta områden över 50 db(a)) Planavdelningen Foto: Förskolgården sett från GC-vägen Skogsängsslingan genom Skogsängsparken Angöring friskola Varuleveranser till förskolan och skolan sker i dag via lastkajen vid köket. Parkering friskola Det finns 20 p-platser för personal och besökande till förskolan (cirka 400 m²) på kvartersmark. Parkeringsräkningen visar på att medelbeläggningen vid skolan/förskolan är 49% och maxbeläggningen 100 %. Parkeringsytan används framför allt av personal. Det finns inga reglerade p-platser för lämning och hämtning längst Vasavägen, men i praktiken används gatan för lämning/hämtning.

17 Eskilstuna kommun (51) Foto: Vasavägen och parkering framför förskolan Förändringar förskolan Hattmakaren Förskolans verksamhet ska utökas med 80 barn till totalt 160 barn. Förskolbyggnad Förskolan byggs till och kopplas an till den befintliga förskolan västerifrån. Förskolan regleras med S i plankartan. Placeringen möjliggörs i huvudsak på befintlig parkering vid Vasavägen och mindre delar av skogsdungen, vilket regleras med både prick- och korsmark i plankartan (marken får inte förses med byggnad samt marken får endast förses med komplementbyggnad). Tillbyggnaden närmast Vasavägen tillåts med nockhöjd 11,5 m och största byggnadsarea 450 m². Tillbyggnaden intill befintlig förskola såsom befintlig förskolbyggnad regleras med en högsta nockhöjd 8.5 m samt största bruttoarea 1150 m². Illustration: Nya Situationsplan för föreslagna förändringar vid förskolan Hattmakaren samt möjlig gestaltning av förskolegården. Tyréns

18 Eskilstuna kommun (51) Illustration: Sektion av befintlig villabebyggelse och nya tillbyggnaden av förskolan Hattmakaren över Vasavägen. Tyréns Illustration: Sektion av tillbyggnaden förskolan Hattmakaren vid Vasavägen sett från förskolgården. Sett från Vasavägen ligger den högre fasaddelen mot flerbostadshusen, den lägre delen vetter mot Skogsängsskolan. Tyréns Illustration: Sektion av tillbyggnaden förskolan Hattmakaren som kopplar ihop den befintliga och nya förskoledelen. Sett från befintliga förskolan ligger den högre fasaddelen mot Skogsängsskolan, den lägre delen vetter mot flerbostadshusen. Tyréns Illustration: Visualisering av möjlig utformning av tillbyggnationen för förskolan sett från Vasavägen Tyréns Illustration: Visualisering av möjlig utformning av tillbyggnationen för förskolan sett söderifrån Tyréns

19 Eskilstuna kommun (51) Friyta förskola Kvartersmarken utökas på allmän platsmark (naturmark, parkmark och gatumark) mot nord, öst och väst. Parkmarken som föreslås bli kvartersmark (totalt cirka 1460 m²) utgörs idag av gräsmatta och skog som delvis ingår i klass 2 och 3 enligt naturvärdesinventering (NVI) för planprogrammet Skogsängen. I och med att Vasavägen ändrar utformning finns det möjlighet att utöka kvartersmarken en bit in mot Vasavägen. Skogsdungen längs Vasavägen blir del av den inhägnade förskolgården på kvartersmark. Dock är området bullerutsatt och kan inte räknas som del av gården för lek, vila och pedagogisk verksamhet (se bullerutredningen). Förskolgården är cirka 4830 m² varav cirka 530 m² är bullerutsatta. Friytan är därmed cirka 4300 m² och ger varje förskolebarn i genomsnitt tillgång till cirka 27 m² per barn om alla barn är samtidigt ute på gården. Därmed ligger den inhägnade förskolgården över minsta rekommenderade storlek för förskolgård (3000 m²). Friytan regleras i plankartan med planbestämmelse prick- och korsmark (marken får inte förses med byggnad samt marken får endast förses med komplementbyggnad) och en begränsning av den totala byggnadsarean för komplementbyggnader (60 m² totalt). Kommunens bedömning är att avsteget från allmänna råden kan kompenseras genom förskolans läge i direkt anslutning till Skogsängsparken. Med tanke på den kuperade förskolgården med mycket naturmark kan bollplanen i Skogsängsparken användas som en komplementyta. Bollplanen ligger cirka 150 m från förskolgården och kan nås trafiksäkert på en separerad gång- och cykelväg genom Skogsängsparken. Bollplanen och stadsnaturen i Skogsängsparken kan även under byggnationen användas som lekyta och kompenserar för den delen av förskolgården som faller bort som byggarbetsplats. Illustration: Föreslagen fördelning av tillbyggnation och friyta (skrafferade ytor = bullerutsatta områden över 50 db(a)) Planavdelningen

20 Eskilstuna kommun (51) Angöring förskola Varuleveranser sker via befintlig lastkaj som angörs med backning från vändplanen. OLC (omlastningscentralen) kör med 12 m-lastbilar vilket kräver en vändplan på 25 m i diameter. Ytan för vändplanen säkerställs med planbestämmelse prickmark (marken får inte förses med byggnad). Parkering förskola Plan- och bygglagen (PBL) är tydligt med att friyta går före parkeringar om det inte finns tillräckligt mycket yta för båda behoven på kvartersmark (8 kap, 9 PBL). För att kunna spara friyta till förskolgården, föreslås därför att kantstensparkeringar skapas för lämning/hämtning framför förskolan och upp till infarten vid flerbostadshusen norr om förskolan (Carl-Johansgatan). Då det inte finns några egna riktlinjer för Eskilstuna kommun vad gäller antalet parkering intill förskolor har andra kommuner studerats. Utifrån observationer från förskolor av samma storlek (160 barn) och förskolans placering i staden bör antalet parkeringar för lämna och hämta vara 10 p-platser. Handikapparkering sker på kvartersmark. Cykelparkering förskola Antalet cykelparkeringar intill förskolan som är avsatta för lämning och hämtning bör ligga på 25 platser, varav 6 av dessa platser bör vara till för cykelkärror. Utöver dessa bör det även finnas 13 cykelparkeringar för personalen. Skogsängsskolan Förutsättningar Skogsängsskolan är en grundskola med förskoleklass till årskurs 6. Skolan är idag 3- parallellig från årskurs F-4 och 2-parallellig från årskurs 5-6. Skolan växer underifrån och antalet elever ökar kontinuerligt med en klass per läsår (läsår 2016/ elever, läsår 2017/ elever, läsår 2018/ elever (18 klasser)). Skolbyggnader Befintlig skolbyggnad är i en våning (cirka 1870 m²). På fastigheten finns även en byggnad med skolmatsal och idrottshall (cirka 850 m²) samt en tillfällig lösning med moduler som rymmer fyra klassrum (cirka 300 m²). Skolan använder även tillfälligt lokalerna från gamla posten vid Skogsängscentrum som skollokaler för mellanstadiet. Fastigheten sluttar från Vasavägen ner till Skogsängsparken. Byggnaderna ligger cirka 0,5 1,0 m lägre än Vasavägen. Illustration: Flygbild av förskolan Hattmakaren till vänster och Skogsängsskolan till höger.

21 Eskilstuna kommun (51) Blom 2018 Friyta skola Skolgården är mestadels asfalterad och avgränsade med staket eller växtlighet och ligger på kvartersmark och parkmark (cirka 340 m²). Skolgården är totalt cirka 7430 m² (inklusive cykelparkering och förråd). Cirka 2200 m² av skolgården är enligt bullerkartläggningen för Eskilstuna kommun (år 2016) bullerutsatta. Med moduler på skolgården har därmed varje elev idag i genomsnitt tillgång till cirka 13 m² friyta (utan bullerutsatta ytor, 18 m² med bullerutsatta ytor). Boverkets allmänna råd om en friyta med 30 m² per elev uppnås därmed inte idag. Illustration: Fördelningen byggnadsyta och friyta vid Skogsängsskolan idag (skrafferade ytor = bullerutsatta områden över 50 db(a)) Planavdelningen Foto: Söder om Skogsängsskolan idag där skolgården har utökats till GC-vägen

22 Eskilstuna kommun (51) Foto: Skolgården sett från busshållplatsen Foto: Övergång skolgård - parkmark idag Parkering skola Det finns inga reglerade p-platser för lämning och hämtning för skolan, men i praktiken används gatan för lämning/hämtning. Skolans personal som kommer med bil parkerar vid förskolan eller i bostadsområdet Snopptorp intill. Foto: Lämning på morgonen vid Skogsängsskolan

23 Eskilstuna kommun (51) Cykelparkering skola Cykelparkeringar för elever och personal finns längs Skogsängsslingan, men saknas längs Vasavägen. Foto: Cykelparkering Skogsängsskolan vid Skogsängsslingan Förändring av Skogsängsskolan Skolans verksamhet föreslås utökas till 21 klasser med totalt 525 elever. Elever som idag får undervisning i modulerna eller i gamla posten vid Skogsängens centrum kan då flyttas tillbaka till den nya Skogsängsskolan. Nybyggnationen ger även möjlighet till att skapa skolan som en integrerande mötesplats till boenden. Skolbyggnader Utbyggnaden av skolan föreslås ske i etapper. Först byggs skolan till med en tillbyggnad söder om befintliga skolan. Därefter rivs befintliga skolbyggnader för att kunna ge plats åt en ny byggnad längs Vasavägen. Sedan kopplas tillbyggnation och nybyggnation ihop till en enda skolbyggnad. Den nya skolan regleras med planbestämmelsen S i plankartan. Skolbyggnaden tillåts med en största byggnadsarea 1800 m². Den nya skolan har därmed lite mindre byggnadsarea som dagens skola. Största byggnadsarea för matsal och idrottshall är 850 m². Längs Vasavägen ger planbestämmelserna möjlighet att placera den nya byggnaden närmare vägen än idag. Även i riktning mot villabebyggelsen till söder ger planbestämmelserna möjlighet att bygga skolbyggnaden närmare bostadsbebyggelsen än befintlig skola. Ett respektavstånd till bostäder med cirka 30 m regleras med planbestämmelse kors- och prickmark i plankartan (marken får endast förses med komplementbyggnad samt marken får inte förses med byggnad). Även utformningen som vinkelbyggnad regleras med kors- och prickmark. Den nya vinkelbyggnaden rymmer tre våningsplan, vilket regleras med en planbestämmelse om högsta nockhöjd 16,5 meter i plankartan. Materialval och utformning regleras med planbestämmelse f1 (Fasad ska utformas i huvudsak i tegel. Fasad mot syd och väst ska utformas så att den visuella upplevelsen vid uppförande av tre våningar ger intryck av två våningar med inredd vind. Fasad mot väst ska ha ett indraget fasadparti, så att den visuella upplevelsen längs Vasavägen ger intryck av två byggnadsvolymer.) Det indragna fasadpartiet kan med fördel utgöras av huvudentrén. Om entrépartiet utformas i huvudsak i glas, ges möjlighet till en visuell kontakt från Vasavägen in mot skolgården och bakomliggande Skogsängspark.

24 Eskilstuna kommun (51) Illustration: Situationsplan för nya Skogsängsskolan och möjlig gestaltning av skolgården Tyréns. Illustration: Sektion av befintliga parhus och nya Skogsängsskolan över Vasavägen. Tyréns Illustration: Sektion av befintlig villabebyggelse söder om nya Skogsängsskolan (entré till Skogsängsparken). Avståndet mellan villabebyggelsen och skolbyggnaden är cirka 30 m. Tyréns

25 Eskilstuna kommun (51) Illustration: Visualisering av en möjlig utformning av nya Skogsängsskolan sett från Vasavägen mot förskolan Tyréns Friyta skola Kvartersmarken utökas på allmän platsmark (parkmark) mot öst och syd. Parkmarken som föreslås bli kvartersmark (cirka 1530 m²) utgörs idag av gräsmatta och häck. Den totala friytan är därmed cirka 7950 m² (inklusive cykelparkering och förråd). Skolans utformning som vinkelbyggnad skapar en mer sammanhållen skolgård med mindre andel bullerutsatta ytor (cirka 1200 m²) längs Vasavägen som inte kan räknas som del av gården för lek, vila och pedagogisk verksamhet (se bullerutredningen). Vinkelbyggnaden bidrar även till en avskärmning av stora delar av skolgården mot omgivande bostadsbebyggelse. I genomsnitt kommer varje barn ha tillgång till cirka 15 m² per elev (utan bullerutsatta ytor och komplementyta utanför skolan). Den inhägnade skolgården kommer att ligga över minsta rekommenderade storlek för skolgård (3000 m2). Friytan regleras i plankartan med planbestämmelse prick- och korsmark (marken får inte förses med byggnad, marken får endast förses med komplementbyggnad) samt en största total byggnadsarea för komplementbyggnader (100 m² totalt). Kommunens bedömning är att avsteget från allmänna råden kan kompenseras genom skolans läge i direkt anslutning till Skogsängsparken med stor andel av stadsnatur och naturreservatet Vilsta. Intill gång- och cykelvägen är parkmarken platt och gräsbevuxen innan skogen börjar ta vid upp för backen. Den parkdelen ska vidareutvecklas som ett rum för naturpedagogik med t ex uteklassrum och vindskydd. Med en ny gestaltning kan den parkdelen bli en tillgång för både skolelever och barn i bostadsområdet. En attraktivare gestaltning kan också minska slitaget på resterande parkmark. Lekytan på parkmarken ska iordningställas innan skolan byggs ut för att kunna erbjuda ett alternativ till skolgården under byggnationen. Även bollplanen i Skogsängsparken kan utnyttjas (cirka 200 m från skolan) samt stadsnaturen runt omkring.

26 Eskilstuna kommun (51) Illustration: Visualisering av en möjlig utformning av nya Skogsängsskolan sett från GC-vägen Skogsänsslingan vid förskolan mot bostadsbebyggelsen Tyréns Illustration: Föreslagen fördelning av nya skolan och friyta (skrafferade ytor = bullerutsatta områden över 50 db(a)) Planavdelningen Parkering skola Plan- och bygglagen (PBL) är tydligt med att friyta går före parkeringar om det inte finns tillräckligt mycket yta för båda behoven på kvartersmark (8 kap, 9 PBL). För att kunna spara friyta till skolgården, föreslås därför att kantstensparkeringar skapas för

27 Eskilstuna kommun (51) lämning/hämtning framför skolan och ner till Snopptorpsrondellen söder om skolan. Abonnerade bussar till skolan bör hänvisas till kantstensparkeringen söder om busshållplatsen. Skolor för de lägre åldrarna bedöms enligt Parkeringstal för ett Eskilstuna i förändring behöva färre långtidsparkeringar men desto fler korttidsparkeringar och stoppmöjligheter. Talen för bilparkering är lägre för skola än för förskola, vilket också är rimligt eftersom grundinställningen bör vara att skolelever ska kunna gå och cykla på egen hand till grundskolans olika stadier. Lämning av skolelever sker snabbt varför man i första hand kan fokusera på angöringsplatser för besökande. Då det inte finns några egna riktlinjer för Eskilstuna kommun vad gäller antalet parkering intill skolor har andra kommuner studerats. Utifrån det görs bedömningen att det bör vara 12 p-platser för lämning och hämtning för en skola i den storleksordningen. Handikapparkering sker på kvartersmark. En smal gångväg till p-platser för lämning och hämtning i fickan mellan Snopptorpsrondellen och busshållplatsen anläggs inom parkmark. Gångvägen anpassas i sin bredd och utformning till befintliga träd, framför allt befintlig ek som utgör ett landmärke idag. Cykelparkering skola Antalet cykelparkeringar intill skolan bör utgå från att en tredjedel av eleverna väljer att cykla till skolan. Det innebär att antalet cykelparkeringar bör ligga kring stycken. Cirka 130 m² på skolgården disponeras för cykelparkering. Lärarparkering kan hanteras separat eller tillsammans med elevernas cykelparkeringar beroende på skolans utformning. Solstudie Solstudien (se bilaga 12) visar att det även under hösten och våren finns gårdsytor vid förskolan och skolan som ligger utanför skuggade områden. När det gäller förskolan finns dessa ytor mest mot Skogsängsparken. Norr om nya förskoldelen täcker skuggbildningen på våren och hösten större delar av gårdsytan intill. Största skuggbildningen på skolgården sker under våren, men mer än hälften av gården ligger fortfarande i solen. Studien visar också att kringliggande bostadsbebyggelse inte påverkas av skuggbildningarna när byggnaderna för förskolan och Skogsängsskolan förändras. Barnperspektivet FNs konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Sverige har skrivit under konventionen och har därför skyldighet att följa denna. Grundpelarna i konventionen är: Alla barn har samma rättigheter och lika värde Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn Alla barn har rätt till liv och utveckling Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad I samband med planprogrammet genomfördes ett antal aktiviteter för att ha dialog med barnen. Barn från årskurs 2 har fått rita vykort och bland annat berätta om sina favoritplatser. Det har även bjudits in till en gåtur där barn fått berätta om vad som ej ska förändras, vad de gillar och vad som ska förändras. Årskurs 4 har även erbjudits att bidra till barnkartor i Barn-GIS. Det är en metod för barns inflytande i planeringen. Metoden är utvecklad för att underlätta att barns och lärares kunskaper om utemiljön ska kunna användas i planeringen och förvaltningen av utemiljön. 25 elever från årskurs fyra och en

28 Eskilstuna kommun (51) lärare genomförde BarnGIS. Barnen fick genom kartor berätta om sin närmiljö, vilka vägar de använder till och från skolan samt på fritiden. Det kom också fram vilka trygga och otrygga platser barnen ser i området. Det som lyftes var bland annat att det fanns otäcka djur i Skogsängsparken (älgar), otrevliga människor och att det var skräpigt. Barnen berättade också att de använder GC-vägen genom Skogsängsparken men vid mörkare tider även GC-vägen längs Vasavägen. Planförslaget tar på olika sätt hänsyn till barn. Friytan på kvartersmark har prioriterats före parkeringsbehovet. Nya vinkelbyggnaden för Skogsängsskolan blir ett bullerskydd mot Vasavägen, så att större andel av skolgården ligger skyddad mot buller. Med en ändrad utformning av Vasavägen får barnen en bred och trafiksäker GC-väg längs Vasavägen. Smalare körfält borde bidra till att skyltad hastighet hålls bättre än idag. Naturmarken vid förskolan säkerställs i detaljplan och bidrar till en varierad miljö på förskolgården. Närheten till Skogsängsparken ger elever tillgång till en annan typ av miljö än skolgården, vilket förväntas bidra till att främja rörelseförmågan. Komplementytan till skolan utvecklas utifrån temat naturpedagogik och blir ett tillskott för både förskola/skolbarn och barn som bor i området. Följande aspekter har inte i samma utsträckning kunnat ta hänsyn till barnens bästa som aspekterna ovan: I och med att fastighetsytan är begränsad kan Boverkets rekommenderade friytor för förskolgård och skolgård inte uppnås på kvartersmark. Komplementytor finns i närmiljön. De begränsade gårdsytorna kommer att vara än mer begränsade under byggnationstiden. Under den tiden används Skogsängsparken som alternativ. Grönstruktur Entré Skogsängsparken Förutsättningar Söder om Skogsängsskolan utgör GC-vägen en viktig entré och publikt stråk till Skogsängsparken. Intill busshållplatsen finns det en större grönyta med uppvuxna träd (stor ek och björkgrupper). Även där GC-vägen delar sig mot Skogsängsslingan finns ett antal träd på parkmark. Skyltning och en medveten gestaltning och belysning saknas idag. Entrén upplevs som otydligt. Foto: Befintlig ek som landmärke och viktigt element av stadsbilden längs Vasavägen. Till höger: Entrén till Skogsängsparken söder om Skogsängsskolan

29 Eskilstuna kommun (51) Förändringar Entrén ska utvecklas som en inbjudande och tydlig koppling mot Skogsängsparken och Vilstastigen. Fler personer som besöker Skogsängsparken bidrar till fler rörelser, mer liv och högre upplevd trygghet. Entrén skyltas och i samband med förändringarna längs Vasavägen ses möjligheten över att förbättra belysningen. I och med att skolgården kommer närmare GC-vägen Skogsängsslingan är en sammanhållen gestaltning av skolgården och parkmarken viktig för den framtida upplevelsen av entrén. Grönstruktur och gröna kopplingar Förutsättningar Den sammanhängande grönstrukturen har betydelse i den här delen av staden. Ytor med sparad natur på parkmark tillsammans med större naturområden som ligger utanför staden utgör en viktig grund och del i en nätverksstruktur. Skogsängsparken ingår i ett kärnområde i sydöstra delen av staden, ett sammanhängande område med flera artrika biotoper. Här finns ett kluster med värdetäta områden som samspelar med varandra och med de större naturområdena i stadens utkant. Parker som ligger i närheten som tillhör samma kluster är parkmarken i Söderängsparken, Strömparken nere vid ån, Thuleparken och Andbergsparken. Det är också nära till Djurgården och Jätteberget. Här finns höga naturvärden och de är beroende av just en sammanhängande, men varierad grönstruktur. Parkerna är också av stor betydelse för skolor och förskolor i området och som friytor för barn och ungdomar. Kopplingar mellan ytorna och med ån, Vilsta naturreservat och andra större skogsområden som t.ex. Odlarskogen är viktiga. Illustration: Grönstruktur och gröna kopplingar Kulturmiljöanalysen bedömer områdets grönstruktur och bebyggelsens placering i landskapet som mycket känsligt för förändring. Grönstrukturen är en befintlig kvalitet som grundar sig i den ursprungliga gestaltningen och genom vidare omfattande exploatering inom grönstrukturen kan områdets karaktär helt förändras. Även grönstruktursambanden lyfts som känsliga för brott. Översiktsplanen pekar ut en grön koppling längs Vasavägen som knyter ihop Skogsängsparken med Thuleparken. Förändringar Sammanhangen i grönstrukturen stärks med en ny koppling längs Vasavägen som binder ihop Skogsängsparken med Thuleparken. Planbestämmelsen Park i gaturummet reglerar

30 Eskilstuna kommun (51) en cirka 5 m bred grönyta mellan körbana och GC-vägen. Ytan kan med fördel även användas för hantering och rening av dagvatten. Framtida gestaltningen av kopplingen mellan Vilsta och Skogsängsparken bör utgå ifrån värden i naturvärdesinventering. Vissa delar av grönstrukturen förändras formellt när allmän platsmark ändras till kvartersmark för att kunna utöka gårdsytorna. Till övervägande del används dock dessa ytor inte för byggnation utan som friyta till barn., vilket säkerställs med planbestämmelse prick- och korsmark. Spridningskorridorer och skyddsvärda träd Förutsättningar Spridningskorridorer Spridningskorridorer och biotoperna ska enligt naturvärdesinventeringen för planprogrammet Skogsängen skyddas och stärkas i samband med exploatering. Inventeringen pekar ut en spridningskorridor längs Vasavägen som knyter ihop Skogsängsparken med Thuleparken. Även mellan förskolan och flerbostadshusen ligger en spridningskorridor som bidrar med ekosystemtjänster för området. Skogs-dungen binder ihop Skogsängsparken med villabebyggelsen, Thuleparken och Strömparken mot ån. Främst handlar spridningsvägarna om värden knutna till ek och tall. I gällande detaljplanen säkerställs en cirka 10 m bred koppling och en bredare yta för skogsdungen vid Vasavägen med planbestämmelse Natur. Karta: Viktiga spridningsvägar som ska bevaras och stärkas (gula prickar). Naturvärdesinventering planprogram Skogsängen år 2017 Foto: Spridningskorridoren mellan bostäder och förskolan Hattmakaren

31 Eskilstuna kommun (51) Skyddsvärda träd En inventering av skyddsvärda träd visar att det finns ett antal intressanta träd på parkoch naturmark samt kvartersmark vid förskolan och skolan. Delar av den marken planeras bli kvartersmark vilket aktualiserar frågan om ett skydd för dessa träd. Förändringar Spridningskorridorer Gröna kopplingen med trädplanteringar i gaturummet mellan Skogsängsparken och Thuleparken säkerställs med planbestämmelse Park och kan på sikt utvecklas till en spridningskorridor. Skogsdungen intill Vasavägen föreslås bli kvartersmark och en del av friytan på förskolgården. Tillbyggnaden av förskolan tar en del av skogsdungen i anspråk och minskar bredden av spridningskorridoren intill vägen. Spridningskorridoren regleras med planbestämmelse (prickmark, n1 markens höjd får inte ändras samt a2 (marklov för fällning av träd med en diameter större än 20 cm vid stamhöjd 1 meter). För att mildra de negativa effekterna på spridningskorridoren norr om förskolan ger planförslaget förutsättningar för att på sikt kunna utveckla en spridningskorridor söder om Skogsängsskolan mellan Skogsängsparken och Vilsta naturreservat. Ytor för stödplanteringar med ek och tallar säkras genom planbestämmelse Park på allmän platsmark och planbestämmelse prickmark på kvartersmark (marken får inte förses med byggnad). Skyddsvärda träd I Skogsdungen vid förskolan behöver ett antal skyddsvärda träd tas ner för att ge utrymme för tillbyggnaden till förskolan. Resterande skyddsvärda tallar i skogsdungen och ett antal träd på förskolgården har mätts in och skyddas med en planbestämmelse n2 (trädet får bara fällas om det är sjukt eller utgör ett säkerhetsrisk) och a2 (marklov för fällning av träd med en diameter större än 20 cm vid stamhöjd 1 meter). Även en ek och en björk med mistlar söder om Skogsängsskolan är inmätta och skyddas med planbestämmelsen n2, för att bli del av spridningskorridoren som ska utvecklas där. SLU:s Standard för skyddande av träd vid byggnation ska beaktas. Parker Förutsättningar Översiktsplanen 2030 pekar Skogsängsparken ut som ett grannskapets park och grönområde inom 200 m. Parken är en grön zon mellan flera olika bebyggelseområden och består av både öppna, skötta ytor för bollek och umgänge samt sparad natur i form av ett höjdparti med berg i dagen och blandskog. En mellanzon med kuperad backig terräng med enstaka träd och klippblock ger karaktär. Parkmarken med GC-väg mot skolområdet och anslutning till Vilstastigen utgör ett grönt landskap där barnen kan springa fritt och ha en trygg skolväg. Skogsängsparken möjliggör unika lekmiljöer för barn från olika bostadsområden och skolområdet och ger en direkt tillgänglighet för de boende till en rik och intressant skogsmiljö bokstavligen utanför knuten. I gällande grönstrukturplan är Skogsängsparken utpekad som område som på sikt kan utvecklas till artrik biotop och där hänsyn krävs. Förändringar För att kunna erbjuda barnen större inhägnad gård föreslås parkmarken mellan förskolan/skolan och GC-vägen (Skogsängsslingan) bli kvartersmark (se beskrivning under kapitel skola/förskola). Marken utgörs idag i huvudsak av gräsmatta. Nordöstra

32 Eskilstuna kommun (51) delen vid förskolan utgörs dock av stadsnatur. Skogsängsparkens kantzon öster om Skogsängsslingan föreslås som komplementyta för skolgården. Ekosystemtjänster (EST) Begreppet används för att synliggöra de värden som naturen ger oss människor och att visa hur vi människor är beroende av att naturens ekosystem fungerar. EST delas in i stödjande, reglerande, kulturella och försörjande. Förutsättningar En naturvärdesinventering för planprogrammet Skogsängen har beskrivit viktiga ekosystemtjänster i planområdet. Stödjande, reglerande och kulturella EST är relevanta i planområdet. Planområdet består av Vasavägen, som i norra delen kantas av träd (vilken sort?) på gräsmatta. På kvartersmark finns det en asfalterad parkeringsplats och en i huvudsak asfalterad skolgård. På dessa ytor genereras inga ekosystemtjänster idag som är viktiga för platsen. Vid förskolan finns det däremot mer gröna inslag av gräsmatta och en skogsdunge som genererar ekosystemtjänster idag. Parkmarken i området genererar också ekosystemtjänster. Stödjande EST Det finns höga värden knutna till skog, främst tall och ek. Det är grundläggande att värna om den biologisk mångfald och stabila ekosystem. Cirka 500 meter från planområdet finns ett Natura 2000-område och naturreservatet Vilsta. Naturreservatet är varierat med bland annat naturvärden knutna till tall och ek. Även spridningsvägarna för växter och djur är knutna till ek och tall och viktiga både inom Skogsängen och mellan området och andra naturmiljöer i anslutning till. Reglerande EST Skogen bidrar till att påverka mikroklimatet genom att t ex dämpa vinden och jämna ut temperaturskillnaden mellan dag och natt. Naturområdena binder även koldioxid. Skogen tillhandahåller pollinering, inte bara till skogens egna bär utan även till närliggande trädgårdar. Naturliga sänkor är av vikt för att fördröja och reducera det rinnande vattnet. Kulturella EST Stadsnära naturområden är viktiga för psykisk återhämtning, fysisk aktivitet och möjlighet att uppleva växter och djur, tjänster som bidrar till god hälsa. Naturområdena och Skogsängsparken främjar en god hälsa genom möjligheten till vardagsmotion, hundrastning och lek med fysiska aktiviteter för barn. De ger också möjlighet för möten mellan boende runtom. Förändringar Stödjande EST Planförslaget ger förutsättningar för en grön koppling mellan Skogsängsparken och Thuleparken. Kopplingen kan bidra till ekologiskt samspel mellan dessa naturområden. Norr om den nya förskoldelen behöver spridningskorridoren mot Vasavägen smalnas av. Den gröna kopplingen behåller dock en minsta bredd av 10 m på kvartersmark längs hela sin sträckning. En spridningskorridor från Vilsta friluftsområde till Skogsängsparken utvecklas på allmän platsmark och kvartersmark. På förskole- och skolgården finns det möjlighet att bland annat plantera träd (ek) som komplement till befintliga runt om (kompensationsåtgärd). På parkmark kan möjligheten stärkas för arter knutna till ek att sprida sig mellan Skogsängparken och Vilsta naturreservatet.

33 Eskilstuna kommun (51) Reglerande EST Andelen asfaltytan på skolgården ska minska och ge plats för mer grönska. På skolgården och på grönytor längs Vasavägen ges utrymme för att kunna plantera träd samt blommande buskar och blommor från tidig vår till höst. Dessa ytor kan man fördel även användas för dagvattenhantering. Kulturella EST Kantzonen av Skogsängsparken och Skogsängsslingan aktiveras och kompletteras utifrån tema naturpedagogik med t ex sittgrupper, information om ekosystemtjänster, naturpedagogiska rum och mångfunktionella ytor. Det minskar också risken för slitage i samband med ett ökat antal barn på förskolan och skolan som använder kantzonen. Skogsdungen och Skogsängsparken är en viktig potential för att barn ska kunna utöva lek. Studier visar att barn som går på förskolor med stor tillgång till natur har bättre motorik och koordinationsförmåga än barn på förskolor med mindre naturtillgång. För skolor innebär närhet till naturområden ökad möjlighet till att idka friskvård och naturpedagogik. Lek och rekreation Naturmiljö Det finns stora grönytor med god tillgänglighet intill och i närheten av planområdet: Skogsängsparken, Thuleparken, gröna innergårdar och Vilstastigen som grönt promenadstråk mot Vilsta. För boende i Skogsängen har Skogsängsparken redan idag stora rekreativa och sociala värden, medan boende utanför Skogsängen har svårt att hitta dit. Friluftsområdet Vilsta skogen ligger inom fem minuters gångavstånd söder om planområdet och erbjuder en stor bredd av aktiviteter: motions- och ridspår, elljusspår, ridskola, kanotklubb, skidbacke, bad och strövområde för promenader. Nordöst om planområdet finns Skogsängens IP med fotbollsplaner. Skogsängsparken utgörs av öppna ytor och skog/stadsnatur. Den öppna gräsytan i Skogsängsparken med bl a lekplats, bollplan och pulkabacke intill är den gröna målpunkten i området. Grönytan används även av elever från Skogsängsskolan som tillfälligt har sina skollokaler i gamla posten. Det ger grönytan höga sociala värden. Den stora öppna gräsytan är dock idag en plats som inbjuder till få aktiviteter (mindre rekreativa värden). Skogsdelen av Skogsängsparken är en tallskog med mindre stigar och stora stenblock som naturliga sittplatser. Som plats för naturlek både för barn i området och i Skogsängsskolan/förskolan fyller skogsdelen höga sociala värden. Skogsängsslingan som leder från torget förbi Skogsängsparken till Vilsta används idag mest av boende i Skogsängen samt förskole- och skolbarn. Det finns ett fåtal uppehållspunkter med koppling till förskolan/skogängsskolan, resten av slingan har låg uppehålls- och upplevelsekvalitet. Förutsättningar Skogsdelen av Skogsängsparken är inte gestaltat utan är naturlik mark. Det är en dramatisk natur med stora höjdskillnader och inslag av berg i dagen. Vegetationen utgörs av klippta gräsytor med lönnar, kullar med klippblock och mossiga stenar, tallskog samt blandskog med ek och gran. Skogen bildar en fond och ramar in de öppna ytorna. Skogen är en värdetät miljö med både ekologiska värden och upplevelsevärden. Naturvärdesinventering för planprogrammet Skogsängen Naturvärdesinventeringen för planprogrammet Skogsängen (daterad ) beskriver bland annat område 1 och 2 som ligger i direkt anslutning till planområdet.

34 Eskilstuna kommun (51) Karta: Naturvärdesklasser enligt naturvärdesinventeringen. Område 1 och 2 ligger i anslutning till planområdet. Naturvärdesinventering för planprogrammet Skogsängen Området 1 (Skogsängsparken norr om förskolan) har naturvärdesklass 2. Viktiga miljökvalitetsmål är Ett rikt växt- och djurliv, God bebyggd miljö och Levande skogar. Området beskrivs som en stenbunden slänt mot öster och norr som domineras av ek och tall. Gul gaddbagge (NT, nära hotad) och tallticka (NT, nära hotad) förekommer i området. Gul gaddbagge (NT, nära hotad) är en 3-4 mm lång, gulbrun skalbagge. Arten trivs på lövved. Talltickan uppträder vanligtvis på träd som är över år gamla. Hotet mot talltickan är avverkning av gammal tall. Reliktbocken trivs på gamla tallar. Larvutvecklingen sker inne i den tjocka barken på gamla, levande, solexponerade tallar. Ofta nyttjas träd som under en längre tid stått fritt och öppet. Hotet utgörs av att gamla tallar avverkas eller att det sker en igenväxning kring stammen. Åtgärd innefattar att gamla tallar friställs kontinuerligt. Område 2 (Skogsängsparken öster om förskolan/skolan) har naturvärdesklass 4. Viktiga miljökvalitetsmål är Ett rikt växt- och djurliv, God bebyggd miljö och Levande skogar. Området beskrivs som tallskog på hällmark och stenig mark. Marken är friskare med inslag av gran i norr. En del äldre tall finns. Tofsmes och kungsfågel (VU, sårbar) sågs i området vilket tyder på en skapligt stor och intakt barrskog (område 2 och 9 tillsammans). Förändringar Nordöst om förskolan föreslås en utökning av kvartersmarken på parkmark med naturvärdesklass 2. Delar av den marken är redan idag inhägnad och del av förskolgården. Befintlig trädvegetation skyddas med planbestämmelsen n1 (markens höjd får inte ändras). Lovplikten ändras så att marklov även krävs för fällning av träd med en diameter större än 20 cm vid stamhöjd 1 m (a2).

35 Eskilstuna kommun (51) Vattenområden Vattenområden Strandskydd Det finns inga vattenområden i planområdet idag. Det finns inget vattendrag med strandskydd i planområdet idag. Gator och trafik Gestaltningsidé Vasavägen Förutsättning Skogsängen byggdes på 60- och 70-talet med en tydlig trafikseparering som dåvarande planeringsideal. Syftet med trafiksepareringen var att minimera trafikolyckor och göra Skogsängen mer trafiksäkert. Förändring Vasavägen utvecklas till en stadsgata med varierande karaktär som länkar ihop stadsdelarna Snopptorp och Skogsängen. Utgångspunkten är att prioritera gående och cyklister, vilket återspeglas i omfördelningen av gaturummet och mellan trafikslagen. Gatans karaktär förändras, gång och cykelbanan breddas och trafiksäkra passager skapas över Torggatan och Vasavägen, vilket bidrar till tryggare skolvägar för förskolebarn och elever. Med mer grönska och gatuträd än idag ökar även upplevelsekvaliteten och dagvattnet kan tas om hand om på ett naturligt sätt. Illustration: Visionsbild Vasavägen sett från St Andreas kyrkan mot Vilsta friluftsområde. Illustration: Visionsbild Vasavägen sett från förskolan mot Vilsta friluftsområde

36 Eskilstuna kommun (51) Illustration: Visionsbild Vasavägen sett från GC-passaget till förskolan Illustration: Visionsbild Vasavägen sett från Snopptorpsrondellen till Skogsängsskolan. Gatunät och trafik Förutsättningar Planområdet nås via Vasavägen. Vasavägen är en viktig förbindelse för bilburen trafik från centrum till friluftsområdet Vilsta. I norra delen kantas Vasavägen av skog, branta stenväggar och öppna gräsytor. I södra delen ligger lägre bostadsbebyggelse, parkeringsytor och skolgård längs vägen. Vasavägen saknar idag rumsliga kanter på båda sidor om vägen som bidrar till en upplevelse av stadsrum i stället för trafikrum. Körbanan utgör idag en gatusektion på 14 meter och upplevs som mycket bred. Bredden för gång- och cykelvägen varierar på västra och östra sidan (cirka 2,3-2,8 meter). Vid Skogsängsskolan finns ett övergångsställe med refug, ytterligare ett övergångsställe finns norrut vid Sankt Andreas kyrkan. Vistelsekvalitén är låg och vägen upplevs som en barriär mellan stadsdelarna Snopptorp och Skogsängen. Uppmätta trafikvärden på Vasavägen ligger på 3500 ÅVDT (årsvardagsmedeldygnstrafik). Hastigheten varierar från 50 km från Stenkvistavägen till busshållplatsen innan infarten Carl-Johansgatan där hastighetsgränsen går ner till 30 km förbi förskolan och skolan, sedan 50 km igen ner till Vilsta. Omkringliggande villagator har en gatubredd på cirka 7 meter med trottoarer på båda sidorna av vägen. I området finns inga lokala parkeringsföreskrifter så gatorna i bostadsområdet används som personalparkering under dagtid.

37 Eskilstuna kommun (51) Foto: Gatusektion mot St Andreas kyrka i höjd med busshållplatsen Carl-Johansgatan Foto: Gatusektion i höjd med förskolan Hattmakaren Foto: Gatusektion i höjd med Skogsängsskolan Förändring Gatusektionen föreslås förändras från infarten Sankt Andreas kyrka till cirkulationen söder om Skogsängsskolan. Förändringen innebär att det blir en omfördelning av gaturummet och mellan trafikslagen. Gång- och cykelvägen på östra sidan breddas för att stärkas som trafiksäker skolväg. Längs östra sidan av Vasavägen skapas kantstensparkeringar för hämtning/lämning till förskolan och skolan. Mellan bilparkeringen och gång och cykelbanan skapas en skyddszon i avvikande beläggningsmaterial. Breddningen av gång och cykelvägen och kantstensparkeringar innebär att körfälten blir smalare än idag. Med en bredd på 3,5 meter för körfälten finns

38 Eskilstuna kommun (51) det även i framtiden möjlighet för bilar, bussar och tung trafik att passera varandra längs Vasavägen såsom idag. Gång och cykelpassagen vid korsningen Torgatan/Vasavägen höjs upp för att tydligare markera övergången samt bidra till att hastigheten minskar och på så sätt öka trafiksäkerheten längst Vasavägen. Grönytor i gaturummet ger utrymme för en grönare gestaltning och kan med fördel användas för att rena/fördröja (delar av) dagvattnet samt snöupplag vintertid. Körfälten utformas så att kollektivtrafiken och övrig tungtrafik har möjlighet att passera varandra längs Vasavägen. Principskiss på ny omformning av gaturum ner mot Stenkvistarondellen Principskiss på ny omformning av gaturum norr om förskolan Principskiss på ny omformning av gaturum vid passagen till skolan

39 Eskilstuna kommun (51) Principskiss på ny omformning av gaturum söder om skolan Gång- och cykelvägar Förutsättningar Från planområdet tar det cirka en kvart att promenera och cirka fem minuter att cykla till centrum. Ett lokalt gång och cykelstråk finns från Stenkvistarondellen vid livsmedelsbutiken på västra sidan av Vasavägen (längs Thuleparken) fram till övergångsstället vid Skogsängsskolan där den byter sidan till östra sidan och fortsätter ner till friluftsområdet Vilsta. Gång och cykelstråket är relativt smalt med dagens mått (cirka 2,70 m). I Cykelplanen pekas Vasavägen ut som förslag för cykelvägar. Ett annat lokalt gång och cykelstråk går igenom Skogsängsparken (Skogsängsslingan) som är asfalterad och belyst samt knyter ihop Skogsängstorget/Vasaplan och Vilstastigen till Vilsta friluftsområde. Båda gång och cykelstråken används som skolväg till och från Skogsängsskolan. Från Å-promenaden finns det en koppling genom bostadsområdet Snopptorp vidare över Skogsängsskolans skolgård till Skogsängsparken och Vilstastigen. Från Skogsängsslingan går ett antal upptrampade stigar upp till högre delarna av Skogsängsparken och bjuder på naturupplevelser av olika slag. Illustration: Cykelvägnätet och kopplingen över skolgården Tillgängligheten i gång och cykelnätverket kan ökas. Det handlar om att skapa tydliga och välkomnande entréer, att komplettera befintliga kopplingar och stråk där det finns glapp idag samt att höja uppehålls- och upplevelsekvalitén för gående och cyklister. Kvalitetshöjande åtgärder kan t ex vara konst, sittplatser, mångfunktionella ytor och ytor som bjuder in till olika aktiviteter längs vägen.

40 Eskilstuna kommun (51) Förändringar I höjd med övergångsställe Sankt Andreas kyrkan föreslås GC-vägen längs Vasavägen flyttas till östra sidan där skolan/förskolan ligger. GC-vägen breddas till 4 meter från Skogsängsskolan till St Andreas kyrkan och kopplar där an till huvudnätet mot centrum. Breddningen av GC-vägen är en av åtgärderna för att skapa trygga skolvägar samt komplettera och höja standarden i GC-nätverket. Vid Skogsängsskolan/förskolan Hattmakaren skapas en trafiksäker passage och en upphöjd GC-väg över Torggatan för att öka trafiksäkerheten för barn. Kopplingen mellan Snopptorp och Vilstastigen via skolgården Skogsängsskolan ska behållas i samband med omgestaltningen av skolgården. Kollektivtrafik Förutsättningar Planområdet har mycket goda förbindelser till kollektivtrafik. Busshållplatser finns på nära avstånd vid Skogsängens centrum (linje 3, 30, 31) och längs Vasavägen (linje 6). Längs Vasavägen går bussen i en riktning mot Vilsta friluftsområde. Bussarna har bra turtäthet med 15 minuters trafik för linje 3, 30 minuters trafik för linje 6 och 30 minuters trafik för linje 30/31. Linje 60 mot centrum trafikerar oregelbunden. Landsbygdsbussar har hållplatser cirka 450 m nordöst om Skogsängen, vid Sveavägen. Förändringar Befintliga busshållplatser vid Skogsängsskolan och bostadsbebyggelsen behålls i sitt läge. Arbetet med en ny kollektivtrafikplan pågår och kommer att visa behoven sett ur ett övergripande perspektiv. Det finns diskussioner om att öppna upp för busstrafik åt båda håll längs Vasavägen. I så fall bör utrymme finnas för att kunna komplettera busshållplatsen med en busskur. Planförslaget ger förutsättningen för att på sikt kunna utforma busshållplatsen Carl-Johansgata vid Thuleparken med refug. Parkmark bakom busshållplatsen regleras som gatumark, så att gång- och cykelvägen på sikt kan ledas runt busskuren. Befintliga träd är inmätta. SLU:s Standard för skyddande av träd vid byggnation ska beaktas. Parkering bostäder Bostäderna mittemot förskolan och skolan har sin parkering på kvartersmark. Det finns inget servitut eller nyttjanderätt för parkering längs Vasavägen. Gator i Snopptorp är lokalgator på allmän platsmark. Det är därmed tillåtet för allmänheten att parkera längs gatorna. Detaljplanen reglerar inte parkeringen på lokalgator. Vid behov finns det möjlighet att införa lokala parkeringsföreskrifter i området. Om det uppstår problem längs Champinjonvägen efter utbyggnaden av skolan finns det möjlighet att införa parkeringsförbud på ena sidan, för att säkerställa räddningstjänsten möjlighet att nå Skogsängsskolan och förskolan Hattmakaren. Drift och skötsel Att höja kvalitén i det offentliga rummet och förtäta befintliga bebyggelsestrukturer är förknippad med ökade kostnader för drift och skötsel. Dessa kostnader kommer på sikt belasta driftbudgeten för följande avdelningar: Gröna kopplingen i gaturum mellan Thulepark och Skogsängsparken (parkmark) - parkavdelningen Komplementyta Skogsängsparken (parkmark) parkavdelningen (investeringskostnad KLK) Vinterväghållning för snöfritt gångbana vid parkering Snopptorpsrondellen (parkmark) Barn- och utbildning via fastighetsförvaltaren K-fast Gröna ytor och dagvattenhantering längs Vasavägen (lokalgata)

41 Eskilstuna kommun (51) gatuavdelningen Parkmark söder om skolan och entrén Skogsängsparken - parkavdelningen Störningar Buller Förutsättningar Utsätts skolgården på en ny skola för buller från väg- eller spårtrafik bör den ekvivalenta bullernivån 50 dba, räknat som årsmedeldygn, underskridas på delar av gården som är avsedda för lek, vila och pedagogisk verksamhet. Vidare bör den maximala nivån 70 dba underskridas på dessa ytor. Dessa nivåer motsvarar de nivåer som enligt 3 i förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader bör underskridas på en uteplats vid nya bostadsbyggnader för att förebygga olägenhet för människors hälsa. En målsättning kan vara att övriga vistelseytor inom skolgården har högst 55 dba som ekvivalent nivå samt att den maximala nivån 70 dba överskrids maximalt 5 ggr per genomsnittlig maxtimme. De ekvivalenta nivåerna i tabell 1 är även snarlika rekommendationer i vägledning från Boverket. Enligt Naturvårdsverkets Riktvärden för buller på skolgård från väg- och spårtrafik, NV September 2017, bör ljudnivåerna på en skolgård ej överskrida: *Nivån bör inte överskridas mer än 5 ggr per maxtimme under ett årsmedeldygn under den tid som skolgården nyttjas. Kartläggningen visar bullerspridningen för buller från Vasavägen vid förskolan Hattmakaren och Skogsängsskolan idag. Karta: Buller från väg och tåg (leq24) och maxvärde buller från väg idag (år 2016) Eskilstuna kommun Lantmäteriet 2017

42 Eskilstuna kommun (51) Förändringar ÅF har på uppdrag av Eskilstuna kommun tagit fram en bullerutredning ( ) för det aktuella planområdet. Bullerutredning kommer fram till följande slutsatser: Inomhus Med lämpliga val av fönster, ytterväggar och eventuella uteluftdon kan god ljudmiljö inomhus erhållas med stängda fönster. Observera att ljudkraven varierar med fönsterstorleken, rumsstorlek, val av ventilation och ytterväggskonstruktion. Framtagande av ljudkrav och granskning av yttervägg kan göras i den fortsatta projekteringen. Illustration: Ekvivalent ljudnivå fasad ÅF Maximal ljudnivå (dagtid kl 7-18) fasad. Utomhus De områden där riktvärdena överskrids på förskolan och skolans västra sida mot Vasavägen är större för ekvivalenta än maximala ljudnivåer varför de ekvivalenta ljudnivåerna kan anses styrande för var verksamhet bör bedrivas. Ytor på skolgården avsedda för lek, vila och pedagogisk verksamhet bedöms kunna anordnas så att riktvärdena innehålls med avseende på ekvivalenta och maximala ljudnivåer. Dessa bör då anordnas inom de med ljusgrönt markerade områdena på kartan för ekvivalent ljudnivå. Så kallade övriga vistelseytor inom skolgården kan även anordnas inom områden markerade med mörkgrönt på kartan för ekvivalent ljudnivå.

43 Eskilstuna kommun (51) Illustration: Ekvivalent ljudnivå Maximal ljudnivå (dagtid kl 7-18) utbredning 1,5 m ö m. ÅF Markföroreningar Förutsättningar Inom planområdet finns inga potentiellt förorenade områden registrerade i Länsstyrelsernas databas EBH-stödet. Området anlades på 60/70-talet och fyllnadsmassor från den tiden kan innehålla förhöjda halter av föroreningar. En oljeförorening har påträffats inom Skogsängsskolan och delvis åtgärdats. Oljeföroreningen påträffades i samband med schaktarbeten för tillfälliga skolpaviljonger på östra delen av skolgården. En anmälan till Miljökontoret upprättades och åtgärderna redovisades i en slutrapport upprättad av Structor daterad tillsammans med en översiktlig markmiljöundersökning daterad Med anledning av kvarlämnad oljeförorening har porluft i jorden och inomhusluft i skolans byggnader undersökts. Porluftsundersökningen utfördes med screening i 57 punkter vilket redovisas i PM av Structor daterat Porluftsundersökningen bekräftar oljeförorening på skolgården mellan byggnaderna. Inomhusluften i skolans byggnader har undersökts i ett flertal mätpunkter vid fyra tillfällen, vilket redovisas i Structors rapport daterad Halterna i inomhusluften är lägre halter än halva riktvärdet och föreligger ingen exponeringsrisk i dagsläget. Rekommendationen är att åtgärda oljeföroreningen i mark när förhållandena på skolgården förändras. I syfte att ytterligare avgränsa och beräkna mängder förorenad jord utfördes en kompletterande miljöteknisk markundersökning, se Structors rapport daterad Bilden nedan är från den sistnämnda rapporten och visar bedömd utbredning av oljeförorening markerat i rött. I undersökningen påträffades ytterligare oljeförorenad jord i en av åtta provtagningspunkter, vilket avgränsas av omgivande provtagningspunkter. Undersökningarna inom det oljeskadade området visar att det förekommer drygt en meter fyllning varav en halvmeter utgörs av mörkt missfärgad fyllning som överlagras av ljusare bärlager med asfalt ovan. Under fyllningen finns torrskorpelera i vissa punkter och morän i andra. Förhöjda halter av olja förekommer i huvudsak i den mörkt missfärgade fyllningen som har inslag av tegel och gjutsand.

44 Eskilstuna kommun (51) Andra föroreningar såsom bly, koppar, kadmium och PAH förekommer i halter över KM i den oljepåverkade fyllningen, men det är oljeföroreningen som styr föroreningssituationen. Kännedomen om oljeföroreningen är god, de (acceptabla) risker den medför idag är väl kartlagda och den är planerad att åtgärdas i samband med att detaljplanen genomförs, se nästa rubrik. Illustration: Flygfoto över fastigheten Hövligheten 1. Bedömd utbredning av förorening visas i de två röda områdena. Streckade ytor är planerade nybyggnader och röda byggnader med röd linje är befintliga byggnader. Structor Planområdet är större än det område som har undersökts med anledning av oljeföroreningen. En översiktlig miljöteknisk markundersökning utfördes därför, se Norconsults rapport daterad När undersökningen planerades var planområdet större och omfattade flerbostadshusen på angränsande fastigheter norrut. Invid flerbostadshusen, utanför planområdet, påträffades PCB i ytlig jord i halter över generella riktvärdet för KM. Analyser av ytlig jord i provtagningspunkter belägna närmare planområdet uppvisar däremot inte några detekterbara halter av PCB. Byggnaderna på Hövligheten 1 ingick i en inventering av PCB i fogar som utfördes av Eskilstuna kommunfastigheter år 2008 och visar att det inte föreligger något saneringsbehov av fogarna. Flertalet av de byggnader som ingick i inventeringen kommer att rivas, se nästa rubrik. Grundvatten har inte varit möjligt att undersöka i området, det har inte varit blött i några borrhål och de grundvattenrör som ändå installerats har varit torra. Planområdet är beläget mellan två höjder med berg, det är tunna jordlager med morän som i söder övergår till lera. En vattendelare för ytvattenavrinning finns där Vasavägen är som högst vid Hattmakaren 2 och sammantaget är förutsättningarna för grundvattenbildning dåliga. Förändringar Detaljplanen möjliggör en etappvis rivning och nybyggnad av skolan. I en första etapp kommer planerad utbyggnad söderut utföras, se rastrerat område i bilden ovan. I en andra etapp rivs befintliga skolbyggnaden närmast Vasavägen och en ny uppförs på samma plats. I en tredje etapp rivs de två mindre befintliga skolbyggnaderna och de temporära paviljongerna. I samband med dessa arbeten anläggs en ny skolgård. Med hänsyn till förutsättningarna är valet av åtgärdsteknik givet och det behövs ingen separat åtgärdsutredning. Den är tunna jordlager och oljeföroreningen är lätt tillgänglig för åtgärd i samband med kommande bygg- och anläggningsarbeten. Oljeföroreningen kommer att åtgärdas med schakt och avlämning av förorenade jordmassor till extern mottagningsanläggning. En separat riskbedömning bedöms inte behövas vare sig för att beskriva riskerna med nuvarande situation eller som stöd för att välja åtgärdsmål.

45 Eskilstuna kommun (51) Riskerna med den nuvarande situationen är med stöd av utförda utredningar väl utredda och visar inte på något omedelbart åtgärdsbehov. Åtgärdsmålen ansätts till Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning (KM) och därmed bedöms riskerna acceptabla för människa och miljö även i ett långt perspektiv. Åtgärderna kommer att beskrivas detaljerat i anmälningsärenden till Miljökontoret. Provtagning av schaktbotten behöver utföras för kontroll av att åtgärdsmålen uppfylls. I samband med schakt av föroreningar behöver tillräckliga skyddsåtgärder vidtas för att minimera exponering, spridning, lukt och risker i arbetsmiljö för de som utför åtgärderna och för skolans verksamhet. Mängden förorenad jord som behöver åtgärdas är beskriven i utförda undersökningar och utgör ett underlag för Eskilstuna kommunfastigheters ekonomiska kalkyl av åtgärderna. Byggnader som rivs kommer att inventeras avseende miljöstörande material (t ex asbest) innan rivning. Risker Det finns inga kända riskobjekt i eller i närheten av planområdet. Teknisk försörjning Vatten och avlopp El Förutsättningar Planområdet ligger inom verksamhetsområde för VA och det finns ett utbyggt VAsystem i området. Samtliga ledningar är anlagda mellan år 1962 och1964. Fastigheten är redan anslutet till VA-systemet. VA-anläggningen har kapacitet för den ökade belastningen som en utbyggnad av skolan och förskolan innebär. Förändringar Tillräckligt avstånd till befintliga ledningar regleras med planbestämmelse u1 och prickmark. Tillkommande bebyggelse ligger cirka 5 m från befintliga VA-ledningar. Förutsättningar Från befintlig transformatorstation 65T39 (Vasavägen 33) har skolans/förskolans anslutning utökats till 400A år Idag utnyttjas denna till knappt 50%. Förändringar Eskilstuna Energi och miljö (EEM) bedömer att dagens transformatorstation kan tillgodose det ökade behovet som är kopplat till utbyggnaden av både förskolan och skolan. Om det i framtiden skulle finnas ökat behov, ger E-området i plankartan förutsättningar till att kunna placera en ny transformatorstation med två transformatorer söder om befintlig station. En ny transformatorstation bör inte ligga mer än cirka 40 m från befintlig. Kablar ska i så fall så långt möjligt placeras i gatumark, dvs trottoar eller cykelbana. Avståndet från transformatorstation till närmsta brännbara byggnadsdel eller brännbart upplag är 5 meter. Avstånd till befintliga ledningar regleras med planbestämmelsen u1 och prickmark. Tele Bredband Föreslagna förändringar bedöms inte medföra förändringar avseende tele. Planområdet ligger inom distributionsområdet för stadsnät.

46 Eskilstuna kommun (51) Fjärrvärme Avfall Skolan och förskolan är anslutna via ledningar från Torggatan. Framtida värmebehovet efter utbyggnaden av förskolan, skolan, kök och matsal bedöms ligga inom dagens kapacitet. Avstånd till befintliga ledningar regleras med u-område i plankartan. Förutsättningar Avfallshanteringen i Eskilstuna kommun drivs av Eskilstuna Energi och Miljö (EEM). Avfallshanteringen av förskolan/skolan sker i ett källsorteringshus på fastigheten. Angöringen sker via Vasavägen. Förändringar I samband med utbyggnad av skolan/förskolan kan det ske en omplacering och/eller komplettering av befintliga källsorteringshus. Placeringen ska ha bra tillgänglighet och säkerhet. Sophusens exakta placering hanteras i bygglovet. Avstånd från avfallsstationer till sopbilen får inte överstiga 30 meter. Lutningen på gatan får inte vara mer än 12 %. Vid anläggande av en vändplan ska diametern vara minst 18 meter för att en sopbil ska kunna svänga. Dagvatten För dagvatten gäller Eskilstuna kommunkoncerns riktlinjer för dagvattenhantering (antagen av KF ). Riktlinjerna innehåller bl a krav för olika bebyggelsetyper i nya och befintliga områden. Krav för skolor i samband med bygglov, nya detaljplaner och detaljplaneändringar i befintliga områden är: Fördröjning krävs vid förtätning av befintligt område genom nybyggnation. Fördröjning krävs normalt inte vid ombyggnation utom i de fall fastighetens geografiska läge t ex nära vattendrag ställer krav på detta. WRS AB har på uppdrag av Eskilstuna kommun tagit fram en dagvattenutredning ( ) för det aktuella planområdet. Syftet med dagvattenutredningen är att visa på hur dagvatten kan hanteras inom planområdet och att ta fram lämpliga alternativ för dagvattenhantering som uppfyller kraven på rening och fördröjning enligt kommunens gällande policy. Förutsättningar Skolgården på Skogsängsskolan är idag till största del asfalterad medan förskolan har mer gröna inslag. Den befintliga dagvattenhanteringen i planområdet består av ett lokalt dagvattennät med dagvattenbrunnar i gata, på parkeringar, förskole- och skolgård. Dagvattennätet inom planområdet har utlopp i tre olika punkter vilket bildar tre tekniska avrinningsområden. För mer information se dagvattenutredningen. Karta: Ytavrinning och dagvattenhantering inom området WSR