Hövligheten 1 m fl (Vasavägen)

Transkript

1 Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (45) Stadsbyggnadsförvaltningen SBN/2017: Planavdelningen Vanessa Scheffler, Charlotte Bäckstrand, Samrådshandling Detaljplan för Hövligheten 1 m fl (Vasavägen) Skogsängen Eskilstuna kommun Planbeskrivning Planprocessen Standardförfarande I detaljplanen ges en samlad bild av markanvändningen och hur miljön är tänkt att förändras eller bevaras. Under plansamrådet ges berörda möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Därefter sker en bearbetning av planförslaget som sedan ställs ut för granskning. Om synpunkter lämnas, ska dessa redovisas och berörda underrättas innan planen antas. Efter antagandet har ej tillgodosedda sakägare möjlighet att överklaga detaljplanen innan den kan vinna laga kraft. Om inga yttranden emot planförslaget inkommer under plansamrådet kan granskningsskedet uteslutas och planen tas istället upp till beslut om antagande i stadsbyggnadsnämnden. INLEDNING

2 Eskilstuna kommun (45) Planprocessen Detaljplanen är förenligt med översiktsplanen 2030 och är upprättad enligt standardförfarandet PBL (2014:900). Om inga yttranden mot planförslaget inkommer under samrådsskedet kan den antas enligt ett begränsat förfarande. Handlingar Planbeskrivningen med genomförandebeskrivning Plankarta Fastighetsförteckningen (daterad ) Behovsbedömning MKB Utredningar Naturvärdesinventering Skogsängen (daterad ) Dagvattenutredning (WRS daterad ) Bullerutredning (ÅF Infrastructure AB ) Kv Hövligheten 1, Översiktlig markmiljöundersökning (Structor, daterad ) Kv Hövligheten 1, Slutrapport från efterbehandling av förorenade massor (Structor daterad ) Skogsängsskolan, PM Screening av porluft (Structor, daterad ) Kv Hövligheten, Luftprovtagning i inomhusluft (Structor, daterad ) Rapport Mätning av radon, Förskola Hattmakaren (daterad ) Rapport Mätning av radon, Skogsängsskolan (daterad ) Syfte Detaljplanen tar sitt avstamp i stadsläkningsarbetets mål och strategier och deras konkretisering för Skogsängen i planprogrammet Skogsängen. Planprogrammet visar på ett antal stadsbyggnadsprinciper och ger en inriktning för det fortsatta detaljplanearbetet i Skogsängen. Det syftar till att öka möjligheterna till en långsiktigt god stadsutveckling i Skogsängen. Detaljplanen ska ge förutsättningarna för tillbyggnad av förskola och nybyggnad av skola längs Vasavägen. Volymen och gestaltningen av byggnaderna ska ta hänsyn till stadsbilden och barnens behov av friytor. Delar av gatu-, natur- och parkmarken intill förskolan och skolan ändras till kvartersmark för att kunna utöka de inhägnade ytorna på förskole- och skolgården. Vasavägen smalnas av och utformas till ett mer stadsmässigt gaturum som prioriterar fotgängare och cyklister. Detaljplanen syftar också till att höja kvalitén i det offentliga rummet och att stärka det som attraktivt vistelse- och mötesplats. Detaljplanen ska komplettera och förstärka viktiga kopplingar genom området. Söder om Skogsängsskolan finns en viktig entré till Skogsängsparken och bostadsområdet Skogsängen som ska förtydligas och gestaltas med omsorg. Ekosystemtjänster ska vara utgångspunkten i utformningen av den gröna miljön.

3 Eskilstuna kommun (45) Plandata Läge och areal Planområdet ligger i västra delen av bostadsområdet Skogsängen, sydöst om Eskilstuna centrum. Planområdet omfattar cirka 4,3 ha. Illustration: Den orange cirkeln visar var detaljplanen är lokaliserad i Eskilstuna Eskilstuna kommun Lantmäteriet 2017 Planområdets avgränsning Markägande Planområdet gränsar i norr mot flerbostadshus av stadsdelen Skogsängen. I öst ansluter planområdet till Skogsängsparken. I syd ligger befintlig villabebyggelse av stadsdelen Skogsängen och friluftsområdet Vilsta. Västra gränsen bildas av befintlig bostadsbebyggelse i Snopptorp och Thuleparken. Marken inom planområdet ägs idag av kommunen. Karta: Fördelningen av markägandet (blått = Eskilstuna kommun, grönt = Eskilstuna kommunfastigheter, rött = tomträtt). Eskilstuna kommun Lantmäteriet 2017

4 Eskilstuna kommun (45) Kommunala ställningstaganden Översiktsplan Enligt översiktsplanen 2030 förväntas befolkningen öka med personer per år vilket motsvarar cirka bostäder årligen. Redan idag är befolkningsökningen större än den beräknade. Eskilstuna kommun förväntas numera öka med 1000 personer varje år. Det finns därför ett stort behov av att skapa nya bostäder i staden. Det betyder också att både utbudet och takten på bostadsbyggandet måste öka. Eskilstuna kommun vill växa på ett hållbart sätt. Att skapa en långsiktigt tät och hållbar samhällsstruktur ger miljömässiga, sociala och samhällsekonomiska fördelar. I första hand ska därför Eskilstuna växa och utvecklas genom att nya bostäder byggs inom den befintliga strukturen. Översiktsplanen 2030 pekar ut bostadsområdet Skogsängen som ett omvandlings- och utredningsområde för bostäder. Följande ställningstaganden med koppling till planområdet finns i översiktsplanen: I samband med stadsdelsutveckling beaktas samhällsservicens potential att förena närliggande stadsdelar. Skolors och förskolors potential som mötesplats för en stadsdel tas tillvara genom samlokalisering av samhällsservice och andra lokala funktioner. Varje skola och förskola ska ha tillgång till ett närbeläget naturområde lämpat för utomhusundervisning. Stadsdelarnas gång-cykelstråk och mötesplatser planeras utifrån naturliga rörelsemönster mellan olika servicefunktioner och vardagslivets olika målpunkter som förskola, skola, större lekplatser, livsmedelsbutiker, busshållplatser och så vidare. Utforma trafikmiljö i anslutning till platser där många barn rör sig som skolor, förskolor, större lekparker m m utifrån vad barn upp till 12 år kan hantera.. För att understödja de yngre barnens rörelsefrihet eftersträvas tillgänglighet, trygghet och säkerhet genom att skapa sammanhängande trafiksäkra stråk mellan bostäder, skolor och platser för lek, möten och samvaro. Barnperspektivet ska ha hög prioritet i all detaljplanläggning särskilt med avseende på lekmiljöer och trygga skolvägar. Vid planering inför förtätning bör på stadsdelsnivå göras kartläggningar och analyser av barns och ungas olika platser för lek, möten och samvaro liksom av rörelsestråken mellan dem, hemmet och skolan (s k barnplaner). Kartläggningarna ska även innefatta platser som barn och unga uppfattar som otrygga. För att i samband med detaljplaneläggning bedöma planens inverkan ur ett barnperspektiv undersöks i tidigt skede med hjälp av en särskild checklista, behovet av att göra en barnkonsekvensanalys. Syftet är att utifrån resultatet av analysen justera planen eller vidta åtgärder för att minska negativa konsekvenser av planen ur ett barnperspektiv. I kartmaterialet till översiktsplanen pekas ut följande: - Skogsängsparken är en av grannskapets parker och grönområden inom 200 m - en planerad grön förbindelse och stråk mellan Skogsängparken och Thuleparken - Stadsdelen Skogsängen är kommunalt intresse för kulturmiljö Enligt översiktsplanen 2030 finns ett också ett antal förtätningsprinciper som är aktuella för planområdet.

5 Eskilstuna kommun (45) Stadsläkningen Planprogram för Skogsängen Projektet är ett långsiktigt och förvaltningsövergripande arbete som utgår från övergripande mål från kommunens översiktsplan och utbyggnadsstrategin. I Stadsläkningen ingår stadsdelarna Skiftinge, Årby, Lagersberg, Råbergstorp, Fröslunda och Skogsängen. Arbetet leds av Stadsbyggnadsförvaltningen. Syftet med Stadsläkningen är att koppla ihop staden, att bygga broar mellan stadsdelar och dess invånare, att öka trygghet och trivsel, att tillgodose behovet av bostäder, att komplettera ett relativt ensidigt bostadsutbud, att lyfta befintliga park-, natur- och kulturvärden samt att ta tillvara stadsdelars potential, mångfald och engagemang. Planprogrammet tar sitt avstamp i stadsläkningsarbetets strategier. Det innehåller bland annat en framtidsbild, en strukturplan med tre tematiska fördjupningar; och sex stadsbyggnadsprinciper. Stadsbyggnadsprinciperna visar hur de fysiska strukturerna i Skogsängen ska utvecklas och bidra till att nå de övergripande målen för Skogsängen. Stadsbyggnadsprinciper anger inriktningen för det fortsatta arbetet i programområdet. I samband med planprogrammet har en kulturmiljöanalys, arkeologisk utredning och en naturvärdesinventering genomförts. En framtidsbild och sex övergripande mål för Skogsängen visar riktningen för den framtida utvecklingen i Skogsängen. Sex stadsbyggnadsprinciper beskriver hur de fysiska strukturerna ska utvecklas och vilken inriktning det fortsatta planarbetet i Skogsängen ska ha. Strukturplanen för Skogsängen sammanfattar den framtida utvecklingen i en kartbild. De tre tematiska kartorna fördjupar förslaget inom aspekterna bebyggelse och funktioner; offentliga rum - rörelser, trafik och platser; samt gröna och rekreativa värden. Programförslaget omfattar en del av stadsdelen Skogsängen och ska ses i ett längre perspektiv. Vissa delar i förslaget går att genomföra inom en snar framtid medan andra kräver ett vidare utredningsarbete eller att andra processer föregår detaljplanestart. Bedömning av möjligheten att utöka förskola/skola planprogram Skogsängen I Skogsängen finns behov av fler förskole- och skolplatser. För att kunna tillgodose dagens och framtida behov krävs det utbyggnation av befintliga förskole/skolverksamheter samt etablering av en ny förskola/skola. Vid förskolan Hattmakaren kan tillbyggnation på befintlig parkering ge möjlighet till en utökning av verksamheten till 120 barn. Samtidigt föreslås en utökning av fastigheten på allmän platsmark, vilket ger förskolebarnen tillgång till en förskolgård med cirka 3600 m2 (cirka 30 m2 friyta/barn). Skogsängsskolan saknar idag cirka m2 yta för 9 klassrum, bildsal, bibliotek och slöjd. Under förutsättningen att allmän platsmark tillförs skolans fastighet och skolbyggnaden byggs i höjd (dvs bibehållen fotavtryck av skolbyggnaden) innebär en ökning till 525 elever att tillgången till friyta blir cirka 18 m2 per elev. Årsplan Klimatplan I årsplanen för Eskilstuna kommun finns strategiska mål för hållbar utveckling, bland annat attraktiv stad och landsbygd samt höjd utbildningsnivå. Inom dessa mål ska fokus för år 2018 ligga på att fullfölja utbyggnadskedjan med 1500 nya platser för barn och elever förskolor och skolor till I klimatplanen läggs kommunens mål, strategier och åtgärder fast för vad man kan och vill åstadkomma i klimatfrågan på kort och på lång sikt. Målen anger konkreta utsläppsnivåer och takten i omställningen för att kunna omsättas i åtgärder. Planen genomsyras av sju mål: utsläpp av koldioxid, förnybar energi, effektiv användning av energi, reduktion av fossila bränslen och el för uppvärmning, reduktion av fossila bränslen för transporter, minskad klimatpåverkan av kost och konsumtion samt aktiv

6 Eskilstuna kommun (45) upphandling. Trafikplan Cykelplan Kollektivtrafikplan - pågår Grönplan - pågår Trafikplanen har som syfte att skapa förutsättningar för ett hållbart, säkert och jämställt transportsystem. Färdmedelsfördelningsmålet anger att 2030 ska 61 % av Eskilstunas resor ske via gång- och cykel- eller kollektivtrafik. Att flytta över resor från personbilstrafik till andra hållbara transportslag bidrar till att nå miljömål. Hållbara transportslag är även mindre utrymmeskrävande än biltrafiken vilket ger möjligheter att förtäta staden. Balansen mellan rörelse och vistelse i staden får större fokus. Ur socioekonomisk synvinkel är det lättare att skapa en blandad och integrerad stad där fokus ligger på hållbara resor till skillnad från en stad där biltrafiken är dominant. Att satsa på kollektivtrafiken (vilken fler kvinnor än män använder) bidrar till ökad jämställdhet i Eskilstuna. I trafikplanen finns ställningstagandet att stödja nollvisionen och att ingen i Eskilstuna ska omkomma eller skadas allvarlig i trafiken. Cykelplanen är en konkretisering från Översiktsplanen och Trafikplanen. I den anges vilka åtgärder som är viktigast för att öka andelen cyklister. Cykeltrafiken ska prioriteras högre än personbilstrafiken. Målet är att andelen cyklister ska fördubblas från Fokus ligger på en förbättrad infrastruktur men påtalar även vikten av bra driftoch underhåll. Då Eskilstuna, i förhållande till många andra större städer, är relativt platt och tätt finns goda förutsättningar för ökat cyklande. Genom att skapa cykelparkeringar av hög kvalitet både vid bostaden och målpunkten (både privata och offentliga) stärks hela resan. Utöver att cyklingen bidrar till en bättre miljö jämfört med bilen påvisas flera andra fördelar. Ökad folkhälsa är en viktig aspekt för en attraktiv stad, men även att cykeltrafiken bullrar mindre och inte har samma barriärpåverkan som biltrafiken gör att den upplevs positiv och trivsam. Cykelplanen pekar också på att elcyklar, cykelkärror och lastcyklar blir allt vanligare och bättre vilket gör att fler kan lösa sitt resbehov med cykel som transportmedel, under förutsättningar att utrymme för att mötas och parkera förbättras framöver. Trafik- och bebyggelsestrukturen ska anpassas till att skapa ett mer robust, effektivt och uthålligt samhälle. Det är viktigt att utgå från ökad kollektivtrafik för ökad tillgänglighet utan krav på tillgång till bil. God tillgänglighet till buss kombinerad med god turtäthet ska ge förutsättningar för ökad andel kollektiva lösningar i förhållanden till andelen biltrafik. Framtida linjenätsstruktur för kollektivtrafik ska genom ett robust och tydligt stomnät stödja samhällsplaneringen. Det är viktigt att utgå från aspekter så som stadsmässighet, framkomlighet, konkurrenskraft, tillgänglighet samt trygghet och miljö. I detta inkluderas även ett mer jämlikt och jämställt transportsystem där barnperspektivet och tillgängligheten för funktionshindrade beaktas. Grönplanen är styrdokumentet för kommunens strategiska arbete med grönstruktur. Den ska tydliggöra Översiktsplanens mål och vara ett stöd för planering av bebyggelse och infrastruktur. Den ska vägleda när det gäller vad som ska sparas och nyskapas och hur det ska skötas och göras tillgängligt. Viktiga livsmiljöer för växt- och djurarter ska bevaras och skötas, biologiska samband stärkas och alla innevånares behov av rekreation och motion i attraktiva utemiljöer ska tillgodoses, även när bebyggelse och innevånarantal ökar. Den levande naturen finns både i och utanför de tättbebyggda områdena och har många viktiga funktioner som människan använder, det som kallas ekosystemtjänster. I det pågående arbetet med den nya grönplanen tas fasta på det värdet i grönstrukturen som försörjer staden med ekosystemtjänster och som får en allt

7 Eskilstuna kommun (45) Idrottspolitisk och kulturpolitisk plan större betydelse i en förtätad stad. Planen syftar till en bättre folkhälsa och bidrar till att nya målgrupper upptäcker kulturoch idrottsutbudet. De övergripande målen för kulturen är att det ska finnas möjlighet för alla till eget skapande och att ta del av kultur. Planen har ett tydligt barnrättsperspektiv och barn och unga pekas ut som en prioriterad grupp för kulturpolitiken. Idrotten är en plats för lek och glädje, träning och tävling och det är en plats för alla. Idrott och motion finns både organiserad och icke organiserad, ideell och kommersiell. Det viktigaste är att invånare i kommunen är fysiskt aktiva och kommunen skapar förutsättningar för att höja hälsotalen och bidrar till ökad livskvalitet för flickor och pojkar, kvinnor och män. Kommunövergripande lokalförsörjnings -plan (LFPk) Lokalförsörjningsplanen avser kommunal service och verksamhet (förskola, skola, äldreboende, gruppboende, servicelägenheter). Planen utgår från demografi, verksamhetens utveckling och kompletteras utifrån planerad bostadsutbyggnad. Syftet med samplaneringen är att samordna hela kommunens lokalbehov med kommunkoncernens lokalresurser. Här samordnas och prioriteras olika önskemål och lokalbehov. Samplaneringen ska ske med tankesätt som präglas av koncerntänkande, långsiktighet och hög kostnadsmedvetenhet. En grundprincip är att verksamheten i första hand ska drivas i kommunkoncernens fastighetsbestånd. Extern förhyrning får endast ske i det fall lämpliga lokaler saknas inom kommunkoncernen eller att ombyggnation inte är ekonomiskt försvarbart. Planeringsarbetet utgår från genomförd lokalrevision kompletterad med utredning över olika handlingsalternativ. Målet är att komma fram till väl underbyggda beslut för omflyttningar, om- och nybyggnader, in/uthyrningar eller avvecklingar. Planeringsarbetet sammanställs i en kommunövergripande Lokalförsörjningsplan, LFPK, som redovisar hur lokalbehoven kan tillgodoses genom olika objektsvisa lokalprojekt samt att man uppnår de av kommunstyrelsen fastställda riktvärdena. Lokalförsörjningsplanen, LFPK, samordnas med kommunens bostadsbyggnation. Jämställhet, jämlikhet och integration Tillgänglighet Eskilstuna kommunkoncern har ett fortlöpande åtagande att med utgångspunkt i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna verka för att vara en inkluderande kommun där allas olikheter erkänns lika värde och tas tillvara. Kommunens arbete för demokrati, jämställdhet och mångfald, personlig frihet och integration innebär att motverka alla former av diskriminering. Begreppet integration omfattar såväl etnisk som social och åldersmässig integration. I stadsbyggandet handlar det om att i ett övergripande perspektiv skapa fysiska strukturer som understödjer integration. Detta innebär en strävan mot integrerade stadsdelar - det vill säga blandning av boende och verksamheter, att möjliggöra olika upplåtelseformer och hustyper på stadsdelsnivå - för socioekonomisk integration - samt att utforma det offentliga rummet till attraktiva och trygga platser så att möten naturligt sker i vardagen. Stadens rumsliga karaktär har betydelse för människors sociala välbefinnande och hälsoutveckling. Stadens fysiska utformning påverkar hur människor möts och rör sig men även hur de upplever trygghet och tillit med mera. Tillgängligheten för barn, funktionshindrade och äldre ska sätta normen för den fysiska utformningen av gångvägar. Byggnaderna ska utformas enligt gällande bestämmelser

8 Eskilstuna kommun (45) och lagkrav för tillgänglighet. Tillgänglighetsfrågor beaktas i samband med bygglov och projektering av allmän platsmark Detaljplan Idag finns det fyra gällande detaljplaner som berörs av planområdet för detaljplanen: -Stadsplanen för delar av stadsdelarna Söder och Vilsta (lagakraft vunnen ) -Stadsplanen för del av Skogsängen och Snopptorp (lagakraft vunnen ) -Stadsplanen för del av Skogsängen och Snopptorp (lagakraft vunnen ) -Detaljplan för Skogsängsskolan (lagakraft vunnen ) Karta: Lagakraft vunna detaljplaner Eskilstuna kommun Lantmäteriet 2017 Miljöbedömning För att bedöma behovet av en miljökonsekvensbeskrivning enligt PBL har en behovsbedömning gjorts av planförslaget. Enligt behovsbedömningen är planen förenlig med hushållningsbestämmelserna i kap 3, 4 och 5 i miljöbalken. Vissa naturvärden berörs negativt, men mildras genom att utveckla en annan spridningskorridor. Inga miljökvalitetsnormer överskrids. Planförslaget bedöms därför inte innebära någon betydande påverkan på miljön. En miljökonsekvensbeskrivning enlig PBL upprättas inte. Tidigt samråd har skett med Länsstyrelsen Södermanland. I sitt yttrande (daterad ) delar Länsstyrelsen kommunens bedömning att ingen miljökonsekvensbedömning behöver genomföras, men lyfter följande aspekter som ska beaktas i det kommande planarbetet: Markföroreningar och miljökvalitetsnorm vatten. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Natur och kultur Mark och vegetation Geotekniska förhållanden, skredrisk, grundläggning Enligt jordartskartan utgörs marken av morän. Förutsättningar Geotekniska undersökningar har genomförts i samband med Vasavägen och gång och cykelvägen genom Skogsängsparken (daterad år 1962 och 1964). Det finns ingen information om skredrisk i området.

9 Eskilstuna kommun (45) Förändringar Grundläggningsmetod för tillbyggnad av förskola och nybyggnad skola redovisas i samband med bygglov. Karta: Jordarter (blått = morän, rött = berg i dagen, gult = finsediment, svarta områden = hällar) Eskilstuna kommun Lantmäteriet 2017 Markradon Historik Planområdet ligger utanför högriskområde för markradon. År 2016 genomfördes radonmätningar för skola och förskola. Av mätvärdena var en av 18 över riktvärdet i skolan (fritids). Det så kallade Miljonprogrammet gick ut på att det skulle byggas en miljon nya bostäder mellan 1965 och Anledningen var både bostadsbristen och den låga bostadsstandarden i Sverige. Ordet miljonprogram får många att tänka på stora bostadsområden med höga hus. De flesta hus som byggdes under den tiden ligger dock i trevåningshus och närmare en tredjedel i villor eller radhus. I Eskilstuna byggdes bland annat området Skogsängen under den här tiden. Stadsdelen Skogsängen planerades och byggdes vid slutet av 1960-talet av allmännyttan. Området består av både flerfamiljshus, radhus och villor. Först byggdes de sju punkthusen vid Carl-Johansgatan, placerade bland tallarna på en höjd. Längs Stenkvistavägen placerades en stor parkeringsplats och en lång byggnad som skärmar av gården med grönska och små lekplatser från parkeringen och gatan. Innanför den långa byggnaden, i en sluttning, omgivna av grönska, ligger fem punkthus. Radhusen är av flera olika slag. Den största gruppen är små och helt slutna mot gatan med kringbyggda gårdar på baksidan. De byggdes inte för försäljning utan för att hyras ut. Villaområdet består av lite större villor. Trots att de är ganska olika sinsemellan hålls området ihop av de mycket tidstypiska fasaderna i rött tegel eller vit mexisten. Skogsängens tre delar ligger kring ett område som lämnades obebyggt och som är tillräckligt stort både för att leka och promenera i. Vid flerfamiljshusen byggdes ett litet centrum med livsmedelsaffär, tobaksaffär och servering. Till slut byggdes också skola och daghem för att göra området komplett. (ur: se.eskilstuna från 2006) Kulturmiljövärden Förutsättningar Planområdet angränsar till riksintresse för kulturmiljövården Eskilstuna (D 5) enligt 3 kap. 6 Miljöbalken. Riksintresset ska skyddas från åtgärder som påtagligt kan skada

10 Eskilstuna kommun (45) kulturmiljön. Hänsyn ska tas till riksintresset även vid åtgärder utanför riksintresseområdet som kan påverka värdena i området negativt så att påtaglig skada uppstår. Kulturmiljöer som bedöms ha betydelse ur allmän synpunkt ska så långt möjligt skyddas mot påtaglig skada. Det gäller bl.a. de kulturmiljöer som finns redovisade i kulturmiljöprogram. Översiktsplanen 2030 och kulturminnesvårdsprogram för Eskilstuna kommun (Bygd att bevara, 1988) pekar ut bostadsområdet Skogsängen som område av lokalt intresse för kulturmiljövården. Skogsängen är ett särskilt bra exempel av miljonprogramsområden då det består av både flerfamiljshus, radhus och villor. Bostadsområdet är hänsynsfullt disponerat med en medveten hantering av topografi och befintlig växtlighet. I mitten av området ligger ett obebyggt grönområde. En social ambition yttrar sig i en blandning av bostadstyper och upplåtelseformer i samma område. Karta: Riksintresse och lokalt intresse för kulturmiljövård (horisontella sträck = kommunalt intresse kulturmiljö, vertikala sträck = Riksintresse kulturmiljövård) Eskilstuna kommun Lantmäteriet 2017 Riksantikvarieämbetet Kulturmiljöanalysen för planprogrammet Skogsängen ligger utanför det avgränsade området för riksintresse för kulturmiljövården, men berör uttryck för riksintresset genom att vara ett område med direkta kopplingar till industrialismens stad och stadsutveckling. Skogsängen utgör annars ett uttryck för Eskilstuna som industristad och efterkrigstidens kraftiga expansion med stor arbetskraftsinvandring och växande befolkning i staden. Området utgör en kännetecknande och läsbar miljö som återspeglar denna tid. Värdebärande uttryck, strukturer och samband är särskilt nödvändiga för företeelsens helhet och relevans. Centrala värden i miljön och viktiga kvaliteter är Skogsängens konsekventa trafikseparering, grönstruktur och placering av hus i parken. Skogsängen är generellt sett mycket välbevarat med få påtagligt avvikande inslag. Även 1960-talets estetik och arkitektur med detaljer och en landskapsarkitektur som är väl inpassad i befintlig natur är bevarad och tydligt läsbar. De tidigare snabbköps-hallarna har fått en påtagligt förändrad entré. Torgbildningen har mist lite av sin ursprungliga funktion varför områdets sammantagna läsbarhet är något lägre. Miljön med bebyggelse och strukturer bör betraktas som särskilt värdefulla enligt Plan- och bygglagen. Detta innebär att miljön inte får förvanskas och att kommunen ska skydda kulturhistoriska värden vid planläggning.

11 Eskilstuna kommun (45) Känslighets- och tålighetsanalys för planprogrammet Analysen klargör kulturmiljöns möjlighet att ta emot nya inslag utan att dess kulturhistoriska karaktär eller värde påtaglig förändras. Skogsängen är en välbevarad miljö som uppförts under en mycket avgränsad tid. Miljön representerar därför en tydlig tidskontext. Detta gör Skogsängen som helhet känslig för förändringar och tillägg som inte utförs med stor hänsyn till den befintliga miljön och de kulturhistoriska strukturerna. Grönstruktur och trafikplaneringen med den sammantagna gestaltningen och höjd/skalan hos bebyggelsen gör området till en tydlig enhet. Denna är känslig för inslag som bryter upp enhetligheten och kraftigt avviker från grundtanken om ett samlat uttryck. Områdets grönstruktur och bebyggelsens placering i landskapet bedöms som mycket känsligt för förändring. Grönstrukturen är en befintlig kvalitet som grundar sig i den ursprungliga gestaltningen och genom vidare omfattande exploatering inom grönstrukturen kan områdets karaktär helt förändras. Även grönstruktursambanden är känsliga för brott. De större trafiklederna, Stenkvistavägen och Vasavägen har avskilts från mindre vägar och bostadsområdet med en grönremsa, denna utgör en del av den sammantagna trafikplaneringen i området och är därför känslig för förändring. Samtliga av de ursprungliga bostadsbyggnaderna är mycket välbevarade och har ett högt kulturhistoriskt värde. Dessa är därför mycket känsliga för förändring. Undantaget är skolbyggnaderna, där funktionen av skola och barnstuga utgör ett viktigt och känsligt uttryck men där förändring av den fysiska strukturen inte bedöms påverka områdets sammantagna värde och möjlighet till läsbarhet. Förändringar Kommunen bedömer att det inte behövs någon kulturmiljöbedömning för utbyggnad av förskola och skola samt förändringarna av Vasavägen. Illustration: Känslighets- och tålighetsanalys för planprogrammet Skogsängen WSP Fornlämningar Våren 2017 genomfördes en arkeologisk utredning (Sörmlands arkeologi AB). Utredningen identifierade två fornlämningar, en boplats/härd (objekt 6) och härd (objekt 7) samt en hägnad (objekt 1) som bedöms som övrig kulturhistorisk lämning. Enligt utredningen finns inga fornlämningar inom aktuellt planområde.

12 Eskilstuna kommun (45) Samtliga fornlämningar är skyddade genom kulturmiljölagen (KML). Det gäller både kända, registrerade fornlämningar och ett stort antal ännu icke identifierade och registrerade fornlämningar. Om fornfynd och/eller fornlämning påträffas ska arbetet omedelbart avbrytas till den del som berör fornlämningen och/ eller fornfyndet samt området runt detta/dessa. Anmälan ska omedelbart göras till Länsstyrelsen. (Anmälningsplikt enligt 2 kap. 5 och 10 kulturmiljölagen (1988:950)). Kyrkliga kulturminnen Angränsande till planområdet i norr ligger Sankt Andreas kyrka, ett kyrkligt kulturminne enligt 4 kap. KML som dock inte omfattas av tillståndsplikt enligt 4 kap. 2-3 KML. Bebyggelseområden Bostäder Det finns inga bostäder i planområdet. Till planområdet angränsar punkthus (4 våningar) och småhusbebyggelse i syd och väst (villor, parhus). Verksamheter Kommersiell service och andra målpunkter Kommunal service Det finns inga verksamheter i planområdet. Närmsta verksamheterna ligger runt Skogsängstorget. Det finns ingen kommersiell service i planområdet. Kommersiell service i mindre skala finns vid Skogsängens centrum nordöst om planområdet. Cirka 100 m från planområdet ligger en större livsmedelsbutik. Andra målpunkter är Skogsängens idrottsplats och friluftsområdet Vilsta. Den kommunala servicen inom planområdet utgörs av förskolan Hattmakaren och Skogsängsskolan (F-6-grundskola). Förskolan och skolan delar samma fastighet, Hövligheten 1. Bedömning av lokaliseringen (2 kap. 7 PBL) Förskolan Hattmakaren och Skogsängsskolan ligger mellan två stadsdelar med olika karaktär. Statistiken om skolskjuts tyder på social blandning av elever från olika stadsdelar. Verksamheterna ligger i ett område som har stort behov av fler förskoleoch skolplatser. Redan tidigare har delar av skolans fastighet omdisponerats för en ny förskola Hattmakaren. Samlokaliseringen av förskola och skola ger även en viss flexibilitet vid förändringar i årskullarna. Skolan och förskolan samutnyttjar idag kök. Förskolan och skolan ligger intill Skogsängsparken som i den delen av parken präglas av stadsnatur vilket ger möjligheter till andra typer av lek än på skolgården. Cirka 150 m från verksamheterna börjar även naturreservatet och friluftsområdet Vilsta. Vilsta kan nås på en trafikseparerad GC-väg längs Vasavägen eller på promenadstråket Vilstastigen. I Skogsängsparken finns även en bollplan som redan idag används av skolan. Tillgången till friytan på kvartersmark är olika när det gäller förskolan och skolan. Förskolan ligger idag över Boverkets allmänna råd om 40 m2 friyta/förskolebarn, medan skolan ligger under Boverkets allmänna råd om 30 m2 friyta/elev (se nedan förskolan/skolan - förändringar). Intill skolan finns en trafiksäker busshållplats med refug som ger möjlighet till hållbara resor till och från skolan. Med cykel eller till fots kan förskolan och skolan nås

13 Eskilstuna kommun (45) antingen via framsidan där det finns en GC-väg längs Vasavägen eller via baksidan där det finns en trafikseparerad GC-väg genom Skogsängsparken. För de förskolebarn som lämnas/hämtas med bil, finns idag hämtning/lämningsplatser på kvartersmark vid förskolan. Hämtning/lämning av skolelever sker längs Vasavägen. Det finns inga andra ytor på kvartersmark i närheten som kan disponeras för parkeringsändamål. Boverkets allmänna råd avseende friyta Boverket är den myndighet som meddelar föreskrifter med koppling till plan- och bygglagen (PBL). Allmänna råd innehåller generella rekommendationer om tillämpningen av en lagregel eller föreskrift och anger hur någon lämpligen kan eller bör handla för att uppfylla regeln eller föreskrifterna. Genom att följa rådet garanteras att lagens krav uppfylls (8 kap. 9 andra stycket samt PBL (BFS 2015:1 FRI). Friyta för lek och utevistelse som begrepp omfattar den yta som barnen kan använda på egen hand vid sin utevistelse. En friyta är ytan som går att leka på och som är tillgänglig för barnen i huvudsak under skoltid men även i viss mån på fritiden. I PBL finns det uttalade krav på att det ska finnas tillräckligt stor friyta lämplig för lek och utevistelse vid bostäder, skolor, förskolor, fritidshem och liknande. Behovet av lämpliga platser för lek uttrycks även som ett allmänt intresse. I vägledningen för planering Gör plats för barn och unga! anges en friyta på cirka 40 m2 per förskolebarn och cirka 30 m2 per elev. Förskolan Hattmakaren Förutsättningar Förskolan Hattmakaren har idag fyra avdelningar med cirka 80 barn. Förskolbyggnader Byggnaden är i en våning (cirka 810 m2). I direkt anslutning ligger skolans kök och idrottshall. Fastigheten sluttar från Vasavägen ner till Skogsängsparken. Befintlig byggnad ligger cirka 1,5 m lägre än Vasavägen. Illustration: Flygbild av förskolan Hattmakaren till vänster och Skogsängsskolan till höger. Blom 2018 Friyta Den inhägnade delen av förskolgården omfattar cirka 4070 m2 totalt och ligger på kvartersmark, naturmark (tillsammans cirka m2) och parkmark (cirka 870 m2). Intill Vasavägen finns en skogsdunge som ligger på allmän platsmark, men utanför den inhägnade förskolgården.

14 Eskilstuna kommun (45) I genomsnitt har varje förskolebarn idag tillgång till cirka 51 m2 inhägnad friyta (utan friyta på parkmark cirka 40 m2 friyta). Boverkets allmänna råd om en friyta med 40 m2/förskolebarn uppnås idag. Illustration: Fördelningen byggnadsyta och friyta vid förskolan Hattmakaren idag Planavdelningen Foto: Förskolgården sett från GC-vägen genom Skogsängsparken Parkering Det finns 20 p-platser för personal och besökande till förskolan (cirka 400 m2) på kvartersmark. Parkeringsräkningen visar på att medelbeläggningen vid skolan/förskolan är 49% och maxbeläggningen 100 %. Det finns inga reglerade p- platser för lämning och hämtning längst Vasavägen, men i praktiken används gatan för lämning/hämtning.

15 Eskilstuna kommun (45) Foto: Vasavägen och parkering framför förskolan Förändringar Förskolans verksamhet föreslås utökas med 80 barn till totalt 160 barn. Förskolbyggnad En tillbyggnad kopplas an till den befintliga förskolan, vilket regleras med planbestämmelsen S i plankartan. Placeringen möjliggörs i huvudsak på befintlig parkering vid Vasavägen och delar av skogsdungen, vilket regleras med både prickoch korsmark på plankartan (marken får inte förses med byggnad samt marken får endast förses med komplementbyggnad). Exploateringen begränsas i plankartan med en största byggnadsarea på 800 m2. Tillbyggnaden tillåts med upp till två våningsplan, vilket regleras med en högsta nockhöjd av 9,0 meter i plankartan. Befintlig förskolbyggnad regleras med en högsta nockhöjd av 7,0 m och en största byggnadsarea på 900 m2. SLU:s Standard för skyddande av träd vid byggnation ska beaktas. Illustration: Situationsplan för föreslagna förändringar vid förskolan Hattmakaren. Tyréns Friyta Kvartersmarken utökas på allmän platsmark (naturmark, parkmark och gatumark) mot nord, öst och väst. Parkmarken som föreslås bli kvartersmark (totalt cirka 1460 m2) utgörs idag av gräsmatta och skog som delvis ingår i klass 2 och 3 enligt naturvärdesinventering (NVI). I och med att Vasavägen smalnas av finns det möjlighet att utöka kvartersmarken en bit mot Vasavägen. Skogsdungen längs Vasavägen blir del av den inhägnade

16 Eskilstuna kommun (45) förskolgården på kvartersmark. Dock är området bullerutsatt och kan inte räknas som del av gården för lek, vila och pedagogisk verksamhet (se bullerutredningen). Den totala friytan är cirka 4830 m2 (varav skogsdungen cirka 530 m2). I genomsnitt kommer varje förskolebarn ha tillgång till 27 m2/barn (utan skogsdungen). Därmed ligger den inhägnade förskolgården över minsta rekommenderade storlek för förskolgård (3000 m2). Friytan regleras i plankartan med planbestämmelse prick- och korsmark (marken får inte förses med byggnad samt marken får endast förses med komplementbyggnad). Kommunens bedömning är att avsteget från allmänna råden kan kompenseras genom förskolans läge i direkt anslutning till Skogsängsparken. Parken ger möjlighet till vistelse i stadsnatur. Med tanke på naturmarken på den inhägnade skolgården och den kuperade tomten kan närheten till bollplanen i Skogsängsparken vara särskilt intressant. Illustration: Föreslagen fördelning av tillbyggnation och friyta Planavdelningen Parkering Då det inte finns några egna riktlinjer för Eskilstuna kommun vad gäller antalet parkering intill förskolor har andra kommuner studerats. Utifrån observationer från förskolor av samma storlek (160 barn) och förskolans placering i staden bör antalet parkeringar för lämna och hämta vara 10 p-platser. Plan- och bygglagen (PBL) är tydligt med att friyta går före parkeringar om det inte finns tillräckligt mycket yta för båda behoven på kvartersmark (8 kap, 9 PBL). För att kunna spara friyta till förskolgården, föreslås att 10 kantstensparkeringar skapas för lämning/hämtning framför förskolan och upp till infarten Carl-Johansgatan. Cykelparkering vid förskola Antalet cykelparkeringar intill förskolan som är avsatta för lämning och hämtning bör ligga på 20 platser, varav 5 av dessa platser bör vara till för

17 Eskilstuna kommun (45) cykelkärror. Utöver dessa bör det även finnas 10 cykelparkeringar för personalen. Skogsängsskolan Förutsättningar Skogsängsskolan är en grundskola med förskoleklass till årskurs 6 (f-6). Skolan är idag 3-parallellig från årskurs F-4 och 2-parallellig från årskurs 5-6. Skolan växer underifrån och antalet elever ökar kontinuerligt med en klass per läsår. Läsår 2016/17 fanns cirka 335 elever, läsår 2017/2018 fanns det 368 elever och läsår 2018/19 finns cirka 405 elever (18 klasser). Skolbyggnader Befintlig skolbyggnad är i en våning (cirka 1870 m2). På fastigheten finns även en byggnad med skolmatsal och idrottshall (cirka 850 m2) samt en tillfällig lösning med moduler som rymmer fyra klassrum (cirka 300 m2). Skolan använder även tillfälligt lokalerna från gamla posten vid Skogsängscentrum som skollokaler för mellanstadiet. Fastigheten sluttar från Vasavägen ner till Skogsängsparken. Byggnaderna ligger cirka 0,5 1,0 m lägre än Vasavägen. Illustration: Flygbild av förskolan Hattmakaren till vänster och Skogsängsskolan till höger. Blom 2018 Friyta Skolgården är mestadels asfalterad och avgränsade med staket eller växtlighet och ligger på kvartersmark och parkmark (cirka 340 m2). Skolgården är totalt cirka 7770 m2 (inklusive modul, cykelparkering och förråd). Med moduler på skolgården har därmed varje elev i genomsnitt tillgång till cirka 19 m2 friyta idag. Boverkets allmänna råd om en friyta med 30 m2/förskolebarn uppnås därmed inte idag.

18 Eskilstuna kommun (45) Illustration: Fördelningen byggnadsyta och friyta vid Skogsängsskolan idag Planavdelningen Foto: Skolgården sett från busshållplatsen Foto: Söder om Skogsängsskolan idag där skolgården har utökats till GC-vägen

19 Eskilstuna kommun (45) Parkering Det finns inga reglerade p-platser för lämning och hämtning för skolan, men i praktiken används gatan för lämning/hämtning. Skolans personal som kommer med bil parkerar i bostadsområdet Snopptorp intill. Foto: Lämning på morgonen vid Skogsängsskolan Cykelparkering Cykelparkeringar för elever och personal finns längs Skogsängsslingan, men saknas längs Vasavägen. Foto: Cykelparkering Skogsängsskolan vid Skogsängsslingan Förändring av Skogsängsskolan Skolans verksamhet föreslås utökas till 21 klasser med totalt 525 elever. Elever som idag får undervisning i modulerna eller i gamla posten vid Skogsängens centrum flyttas tillbaka till Skogsängsskolans byggnad. I samband med byggnationen av skola finns förutsättningar att se över möjligheten att integrerande mötesplatser med utökade funktioner till nya och befintliga boenden. Skolbyggnader Utbyggnaden av skolan föreslås ske i etapper. Först byggs skolan till med en tillbyggnad söder om befintliga skolan. I den nya tillbyggnaden kan alla befintliga elever få sin undervisning. Därefter rivs befintliga skolbyggnader för att kunna ge plats åt en ny byggnad längs Vasavägen. Sedan kopplas tillbyggnation och nybyggnation ihop till en enda skolbyggnad och ger då utrymme för 525 elever. Den nya skolan regleras med planbestämmelsen S i plankartan. SLU:s Standard för skyddande av träd vid byggnation ska beaktas.

20 Eskilstuna kommun (45) Längs Vasavägen sker placeringen av nya skolan ungefär i samma läge som idag. Detta regleras med kors- och prickmark i plankartan (marken får endast förses med komplementbyggnad samt marken får inte förses med byggnad). Den nya vinkelbyggnaden har tre våningsplan, vilket regleras med en planbestämmelse om högsta nockhöjd 13,0 meter i plankartan. Genom att bygga en ny skola kan skolverksamheten öka, samtidigt som byggnadsarean för den nya skolbyggnaden minskar jämfört med nuvarande skolbyggnad med moduler (cirka 1870 m m2). Detta regleras genom att begränsa största exploateringen för den nya skolan med en planbestämmelse om högsta byggnadsarea 1600 m2 och en planbestämmelse om högsta byggnadsarean 850 m2 för matsal och idrottshall. Den nya skolbyggnaden ger därmed mer plats för skolgård än byggnaden idag. Skolbyggnadens utformning som en vinkelbyggnad ger också förutsättningar för en mer sammanhållen skolgård med mindre andel ytor som är bullerutsatta. Vinkelbyggnaden bidrar även till en avskärmning mot omgivande bostadsbebyggelse. Utformningen regleras genom prick- och korsmark i plankartan. Illustration: Situationsplan för föreslagna förändringar vid Skogsängsskolan. Tyréns Friyta Kvartersmarken utökas på allmän platsmark (parkmark) mot öst och syd. Parkmarken som föreslås bli kvartersmark (cirka 1530 m2) utgörs idag av gräsmatta och häck. Skolgården längs Vasavägen är bullerutsatt (cirka 1220 m2) och kan inte räknas som del av friyta (se bullerutredningen). Den totala friytan är därmed cirka 7955 m2.

21 Eskilstuna kommun (45) I genomsnitt kommer varje barn ha tillgång till 15 m2/elev (utan den bullerutsatta ytan längs Vasavägen och komplementyta utanför skolan). Den inhägnade skolgården kommer att ligga över minsta rekommenderade storlek för skolgård (3000 m2). Friytan regleras i plankartan med planbestämmelse prick- och korsmark (marken får inte förses med byggnad samt marken får endast förses med komplementbyggnad). Kommunens bedömning är att avsteget från allmänna råden kan kompenseras genom skolans läge i direkt anslutning till Skogsängsparken. I direkt anslutning till skolgården finns möjlighet till vistelse i stadsnatur och 200 m från skolan finns även en bollplan som kan nyttjas. Komplementytan i stadsnaturen ska inte inhägnas utan även fortsättningsvis upplevas som en del av parkmarken som är tillgänglig för alla. Genom en attraktiv gestaltning av komplementytan utifrån ekosystemtjänster och naturpedagogik (t ex uteklassrum, vindskydd) kan slitaget på resterande parkmark minskas. Barn- och utbildningsförvaltningen planerar även för kvalitativa åtgärder på skolgården. Dessa kan med fördel planeras ihop med utvecklingen av en spridningskorridor söder om Skogsängsskolan och dagvattenhantering på kvartersmark. På så sätt kan ekosystemtjänster och lokalt omhändertagande av dagvatten även bli en del av den pedagogiska verksamheten. En annan viktig aspekt för gestaltningen av skolgården är att behålla kopplingen för gående från Snopptorp till Skogsängsparken över skolgården. I och med att de tillfälliga modulbyggnaderna tas bort finns det även möjligheter att knyta ihop och skapa samspel mellan skolgården och Skogsängsparken både visuellt och funktionellt. Utvecklingen av spridningskorridoren söder om Skogsängsskolan regleras på allmän platsmark med planbestämmelsen park samt på kvartersmark med planbestämmelserna prickmark (marken får inte förses med byggnad), n1 = marken är avsedd för träd och a1 = marklov krävs även för fällning av träd med en diameter större än 20 cm vid stamhöjd 1 meter. Foto: Övergång skolgård - parkmark idag

22 Eskilstuna kommun (45) Illustration: Föreslagen fördelning av tillbyggnation och friyta Planavdelningen Parkering Skolor för de lägre åldrarna bedöms enligt Parkeringstal för ett Eskilstuna i förändring behöva färre långtidsparkeringar men desto fler korttidsparkeringar och stoppmöjligheter. Talen för bilparkering är lägre för skola än för förskola, vilket också är rimligt eftersom grundinställningen bör vara att skolelever ska kunna gå och cykla på egen hand till grundskolans olika stadier. Lämning av skolelever sker snabbt varför man i första hand kan fokusera på angöringsplatser för besökande. Då det inte finns några egna riktlinjer för Eskilstuna kommun vad gäller antalet parkering intill skolor har andra kommuner studerats. Utifrån det görs bedömningen att det är lämpligt med 12 p-platser för lämning och hämtning för en skola i den storleksordningen. Plan- och bygglagen (PBL) är tydligt med att friyta går före parkeringar om det inte finns tillräckligt mycket yta för båda behoven på kvartersmark (8 kap 9 PBL). För att kunna spara friyta till skolgården, föreslås att 13 kantstensparkeringar skapas för lämning/hämtning framför skolan och ner till Snopptorprondellen. Abonnerade bussar till skolan bör hänvisas till kantstensparkeringen söder om busshållplatsen. Cykelparkering Antalet cykelparkeringar intill skolan bör utgå från att en tredjedel av eleverna

23 Eskilstuna kommun (45) väljer att cykla till skolan. Det innebär att antalet cykelparkeringar bör ligga kring stycken. Cirka 130 m2 på skolgården disponeras för cykelparkering. Lärarparkering kan hanteras separat eller tillsammans med elevernas cykelparkeringar beroende på skolans utformning. Barnperspektivet FNs konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Sverige har skrivit under konventionen och har därför skyldighet att följa denna. Grundpelarna i konventionen är: Alla barn har samma rättigheter och lika värde Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn Alla barn har rätt till liv och utveckling Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad I samband med planprogrammet genomfördes ett antal aktiviteter för att ha dialog med barnen. Barn från årskurs 2 har fått rita vykort och bland annat berätta om sina favoritplatser. Det har även bjudits in till en gåtur där barn fått berätta om vad som ej ska förändras, vad de gillar och vad som ska förändras. Årskurs 4 har även erbjudits att bidra till barnkartor i Barn-GIS. Det är en metod för barns inflytande i planeringen. Metoden är utvecklad för att underlätta att barns och lärares kunskaper om utemiljön ska kunna användas i planeringen och förvaltningen av utemiljön. 25 elever från årskurs fyra och en lärare genomförde BarnGIS. Barnen fick genom kartor berätta om sin närmiljö, vilka vägar de använder till och från skolan samt på fritiden. Det kommer också fram vilka trygga och otrygga platser barnen ser i området. Det som lyftes var bland annat att det fanns otäcka djur i Skogsängsparken (älgar), otrevliga människor och att det var skräpigt. Barnen berättade också att de använder GC-vägen genom Skogsängsparken men vid mörkare tider även GC-vägen längs Vasavägen. Grönstruktur Entréer Förutsättningar Söder om Skogsängsskolan utgör GC-vägen från Vilsta till Skogsängsparken en viktig entré och publikt stråk till Skogsängsparken. Intill GC-vägen och busshållplatsen finns det en större grönyta med uppvuxna träd (stor ek och björkgrupper). Skyltning och en medveten gestaltning och belysning saknas idag. Entrén upplevs som otydligt. Foto: Befintlig ek som viktigt element av stadsbilden längs Vasavägen och entrén till Skogsängsparken söder om Skogsängsskolan

24 Eskilstuna kommun (45) Förändringar Entrén ska utvecklas och förbättras som koppling mot Skogsängsparken och Vilstastigen. Den ska upplevas mer inbjudande och tydligare för boende och passerande. Fler som kommer till eller passerar igenom Skogsängsparken bidrar till fler rörelser, mer liv och upplevd trygghet. Entrén skyltas och i samband med förändringarna runt om ses över möjligheten att förbättra belysningen. I och med att skolgården kommer närmare GC-vägen in mot Skogsängsparken är gestaltningen av skolgården viktig för den framtida upplevelsen av entrén. En smal gångväg till p-platser för lämning och hämtning i fickan mellan Snopptorpsrondellen och busshållplatsen anläggs inom parkmark. Gångvägen anpassas i sin bredd och utformning till befintliga träd, framför allt befintlig ek som utgör ett landmärke idag. SLU:s Standard för skyddande av träd vid byggnation ska beaktas. Gröna kopplingar och funktionella nätverk Förutsättningar Den sammanhängande grönstrukturen har betydelse i den här delen av staden. Ytor med sparad natur på parkmark tillsammans med större naturområden som ligger utanför staden utgör en viktig grund och del i en nätverksstruktur. Skogsängsparken ingår i ett kärnområde i sydöstra delen av staden, ett sammanhängande område med flera artrika biotoper. Här finns ett kluster med värdetäta områden som samspelar med varandra och med de större naturområdena i stadens utkant. Parker som ligger i närheten som tillhör samma kluster är parkmarken i Söderängsparken, Strömparken nere vid ån, Thuleparken och Andbergsparken. Det är också nära till Djurgården och Jätteberget. Här finns höga naturvärden och de är beroende av just en sammanhängande, men varierad grönstruktur. Parkerna är också av stor betydelse för skolor och förskolor i området och som friytor för barn och ungdomar. Kopplingar mellan ytorna och med ån, Vilsta naturreservat och andra större skogsområden som t.ex. Odlarskogen är viktiga. Flera områden under rubriken Stadsnära zon, landskap med särskilda värden för rekreation, finns i anslutning till sydöstra Eskilstuna. Översiktsplanen och naturvärdesinventeringen pekar ut en grön koppling längs Vasavägen som knyter ihop Skogsängsparken med Thuleparken. Spridningsvägarna och biotoperna ska skyddas och stärkas i samband med exploatering. Främst handlar spridningsvägarna om värden knutna till ek och tall. Karta: Viktiga spridningsvägar som ska bevaras och stärkas. Spridningsvägarna är markerat med gula punktlinjer. Naturvärdesinventering planprogram Skogsängen år 2017 Även mellan förskolan och flerbostadshusen ligger en grön koppling och spridningskorridor. Skogsdungen binder ihop Skogsängsparken med villabebyggelsen, Thuleparken och Strömparken mot ån. I gällande detaljplanen regleras en cirka 10 m bred koppling och en bredare yta för skogsdungen vid Vasavägen med planbestämmelse Natur.

25 Eskilstuna kommun (45) Foto: Grön koppling mellan bostäder och förskolan Hattmakaren Förändringar Skogsdungen mellan förskolan och flerbostadshusen är del av en spridningskorridor och bidrar med ekosystemtjänster för området. Korridoren föreslås bli kvartersmark och en del av friytan på förskolgården. För att rymma tillbyggnaden för förskolan behöver dock en del av skogsdungen intill Vasavägen tas i anspråk där även fyra skyddsvärda träd ligger. En minsta bredd av 10 meter regleras med planbestämmelse för den gröna kopplingen (prickmark, n1 = marken är avsedd för träd, marklov för schaktning och uppfyllning samt marklov för fällning av träd med en diameter större än 20 cm vid stamhöjd 1 meter). En inmätning av skyddsvärda träd har gjorts. SLU:s Standard för skyddande av träd vid byggnation ska beaktas. I samband med planprogrammet har även studerats konsekvenserna av en tillbyggnad norrut i förlängning av befintlig förskola. Alternativet har dock valts bort då konsekvenserna bedömts som mer omfattande. Förlängningen hade också räckt in i spridningskorridoren norr om förskolan. Jämfört med tillbyggnaden mot Vasavägen hade förlängningen också krävt större andel av dagens gröna ytor på befintlig förskolgård samt omfattande markarbeten i spridningskorridoren på grund av topografin. En annan aspekt är att större andel av förskolgården hade behövt placeras i bullerutsatta lägen intill Vasavägen. För att mildra de negativa effekterna på spridningskorridoren norr om förskolan och utveckla en spridningskorridor mellan Vilsta friluftsområde och Skogsängsparken ska en grön koppling söder om Skogsängsskolan utvecklas Ytor för stödplanteringar med ek och tallar säkras genom planbestämmelse parkmark på allmän platsmark och planbestämmelser på kvartersmark (prickmark, n1 = marken är avsedd för träd samt marklov för fällning av träd med en diameter större än 20 cm vid stamhöjd 1 meter). Planförslaget ger också förutsättningar för att på sikt kunna skapa en grön koppling mellan Skogsängsparken och Thuleparken. Planbestämmelsen Park i gaturummet reglerar en cirka 5 m bred grönyta mellan körbana och GC-vägen. Ytan kan med fördel även användas för hantering och rening av dagvatten. Framtida gestaltningen bör utgå ifrån värden i naturvärdesinventering. Parker Förutsättningar Översiktsplanen 2030 pekar Skogsängsparken ut som ett grannskapets park och grönområde inom 200 m. Parken är en grön zon mellan flera olika bebyggelseområden och består av både öppna, skötta ytor för bollek och umgänge samt sparad natur i form av ett höjdparti med berg i dagen och blandskog. En mellanzon med kuperad backig terräng med enstaka träd och klippblock ger karaktär. Parkmarken med gång- och

26 Eskilstuna kommun (45) cykelväg mot skolområdet och anslutning till Vilstastigen utgör ett grönt landskap där barnen kan springa fritt och ha en trygg skolväg. Skogsängsparken möjliggör unika lekmiljöer för barn från olika bostadsområden och skolområdet och ger en direkt tillgänglighet för de boende till en rik och intressant skogsmiljö bokstavligen utanför knuten. I gällande grönstrukturplan är Skogsängsparken utpekad som område som på sikt kan utvecklas till artrik biotop och där hänsyn krävs. Förändringar För att kunna erbjuda barnen större friyta inom inhägnad gård föreslås parkmarken mellan förskolan/skolan och GC-vägen (Skogsängsslingan) bli kvartersmark (se beskrivning under kapitel skola/förskola). Marken utgörs idag i huvudsak av gräsmatta. Nordöstra delen vid förskolan utgörs dock stadsnatur som ingår i Skogängsparken. Skogsängsparkens kantzon öster om befintlig GC-väg (Skogsängsslingan) föreslås som komplementyta för skolan. Ekosystemtjänster (EST) Begreppet används för att synliggöra de värden som naturen ger oss människor och att visa hur vi människor är beroende av att naturens ekosystem fungerar. Ekosystemtjänster delas in i stödjande, reglerande, kulturella och försörjande. En naturvärdesinventering för planprogrammet Skogsängen har beskrivit viktiga ekosystemtjänster i planområdet. De första tre är relevanta i planområdet. Förutsättningar Planområdet består av Vasavägen, som i norra delen kantas av träd (vilken sort?) på gräsmatta. På kvartersmark finns det en asfalterad parkeringsplats och en i huvudsak asfalterad skolgård. På dessa ytor genereras inga ekosystemtjänster idag som är viktiga för platsen. Vid förskolan finns det däremot mer gröna inslag av gräsmatta och en skogsdunge som genererar ekosystemtjänster idag. Parkmarken i området genererar också ekosystemtjänster. Stödjande EST Det finns höga värden knutna till skog, främst tall och ek. Det är grundläggande att värna om den biologisk mångfald och stabila ekosystem. Cirka 500 meter från planområdet finns ett Natura 2000-område och naturreservatet Vilsta. Naturreservatet är varierat med bland annat naturvärden knutna till tall och ek. Även spridningsvägarna för växter och djur är knutna till ek och tall och viktiga både inom Skogsängen och mellan området och andra naturmiljöer i anslutning till. Reglerande EST Skogen bidrar till att påverka mikroklimatet genom att t ex dämpa vinden och jämna ut temperaturskillnaden mellan dag och natt. Naturområdena binder även koldioxid. Skogen tillhandahåller pollinering, inte bara till skogens egna bär utan även till närliggande trädgårdar. Naturliga sänkor är av vikt för att fördröja och reducera det rinnande vattnet. Kulturella EST Stadsnära naturområden är viktiga för psykisk återhämtning, fysisk aktivitet och möjlighet att uppleva växter och djur, tjänster som bidrar till god hälsa. Naturområdena och Skogsängsparken främjar en god hälsa genom möjligheten till vardagsmotion, hundrastning och lek med fysiska aktiviteter för barn. De ger också möjlighet för möten mellan boende runtom.

27 Eskilstuna kommun (45) Förändringar Stödjande EST Planförslaget ger förutsättningar för en grön koppling mellan Skogsängsparken och Thuleparken. Kopplingen kan bidra till ekologiskt samspel mellan naturområden i Skogsängparken och Thuleparken. För att kunna bygga ut mot Vasavägen behöver den bredaste delen av spridningskorridoren intill Vasavägen smalnas av. Den gröna kopplingen behåller dock en minsta bredd av 10 m på kvartersmark längs hela sin sträckning. En spridningskorridor från Vilsta friluftsområde till Skogsängsparken utvecklas på allmän platsmark och kvartersmark. På skolgården finns det möjlighet att bland annat plantera ek som komplement till befintliga runt om. På så sätt kan möjligheten stärkas för arter knutna till ek att sprida sig mellan Skogsängparken och reservatet. Reglerande EST Andelen asfaltytan på skolgården ska minska och ge plats för mer grönska. På skolgården och på grönytor längs Vasavägen ges utrymme för att kunna plantera träd samt blommande buskar och blommor från tidig vår till höst. Dessa ytor kan man fördel även användas för dagvattenhantering. Kulturella EST Kantzonen av Skogsängsparken och Skogsängsslingan aktiveras och kompletteras med t ex sittgrupper, information om ekosystemtjänster, naturpedagogiska rum och mångfunktionella ytor. Det minskar också risken för slitage i samband med ett ökat antal barn på förskolan och skolan. Skogsdungen och Skogsängsparken är en viktig potential för att barn ska kunna utöva lek. Studier visar att barn som går på förskolor med stor tillgång till natur har bättre motorik och koordinationsförmåga än barn på förskolor med mindre naturtillgång. För skolor innebär närhet till naturområden ökad möjlighet till att idka friskvård och naturpedagogik. Lek och rekreation Det finns stora grönytor med god tillgänglighet intill och i närheten av planområdet: Skogsängsparken med stadsnatur/skog och öppna ytor, Thuleparken, gröna innergårdar och Vilstastigen som grönt promenadstråk mot friluftsområdet Vilsta. Friluftsområdet Vilsta skogen ligger inom fem minuters gångavstånd söder om planområdet och erbjuder en stor bredd av aktiviteter: motions- och ridspår, elljusspår, ridskola, kanotklubb, skidbacke, bad och strövområde för promenader. Nordöst om planområdet finns Skogsängens IP med flera fotbollsplaner. Skogsängsparken utgörs av öppna ytor och skog. Den öppna gräsytan i Skogsängsparken med bl a lekplats, bollplan och pulkabacke intill är den gröna målpunkten i området. Grönytan används även av elever från Skogsängsskolan som tillfälligt har sina skollokaler i gamla posten. Det ger grönytan höga sociala värden. Den stora öppna gräsytan är dock idag en plats som inbjuder till få aktiviteter (mindre rekreativa värden). Skogsdelen av Skogsängsparken är en tallskog med mindre stigar och stora stenblock som naturliga sittplatser. Som plats för naturlek både för barn i området och i Skogsängsskolan/förskolan fyller skogsdelen höga sociala värden. Skogsängsslingan som leder från torget förbi Skogsängsparken till Vilsta används idag mest av boende i Skogsängen samt förskole- och skolbarn. Det finns ett fåtal uppehållspunkter med koppling till förskolan/skogängsskolan, resten av slingan har låg uppehålls- och upplevelsekvalitet. För boende i Skogsängen har Skogsängsparken redan idag stora rekreativa och sociala värden, medan boende utanför Skogsängen har svårt att hitta dit.

28 Eskilstuna kommun (45) Naturmiljö Förutsättningar Skogsdelen av Skogsängsparken är inte gestaltat utan är naturlik mark. Det är en dramatisk natur med stora höjd-skillnader och inslag av berg i dagen. Vegetationen utgörs av klippta gräsytor med lönnar, kullar med klippblock och mossiga stenar, tallskog samt blandskog med ek och gran. Skogen bildar en fond och ramar in de öppna ytorna. Skogen är en värdetät miljö med både ekologiska värden och upplevelsevärden. Naturvärdesinventering för planprogrammet Skogsängen Naturvärdesinventeringen för planprogrammet Skogsängen (daterad ) beskriver bland annat område 1 och 2 som ligger i direkt anslutning till planområdet. Karta: Naturvärdesklasser enligt naturvärdesinventeringen. Område 1 och 2 ligger i anslutning till planområdet. Naturvärdesinventering för planprogrammet Skogsängen Området 1 (Skogsängsparken norr om förskolan) har naturvärdesklass 2. Viktiga miljökvalitetsmål är Ett rikt växt- och djurliv, God bebyggd miljö och Levande skogar. Området beskrivs som en stenbunden slänt mot öster och norr som domineras av ek och tall. Gul gaddbagge (NT, nära hotad) och tallticka (NT, nära hotad) förekommer i området. Gul gaddbagge (NT, nära hotad) är en 3-4 mm lång, gulbrun skalbagge. Arten trivs på lövved. Talltickan uppträder vanligtvis på träd som är över år gamla. Hotet mot talltickan är avverkning av gammal tall. Reliktbocken trivs på gamla tallar. Larvutvecklingen sker inne i den tjocka barken på gamla, levande, solexponerade tallar. Ofta nyttjas träd som under en längre tid stått fritt och öppet. Hotet utgörs av att gamla tallar avverkas eller att det sker en igenväxning kring stammen. Åtgärd innefattar att gamla tallar friställs kontinuerligt. Område 2 (Skogsängsparken öster om förskolan/skolan) har naturvärdesklass 4. Viktiga miljökvalitetsmål är Ett rikt växt- och djurliv, God bebyggd miljö och Levande skogar. Området beskrivs som tallskog på hällmark och stenig mark. Marken är friskare

29 Eskilstuna kommun (45) med inslag av gran i norr. En del äldre tall finns. Tofsmes och kungsfågel (VU, sårbar) sågs i området vilket tyder på en skapligt stor och intakt barrskog (område 2 och 9 tillsammans). Förändringar Nordöst om förskolan föreslås en utökning av kvartersmarken på parkmark med naturvärdesklass 2. Delar av den marken är redan idag inhägnad och del av förskolgården. Befintlig trädvegetation i gröna kopplingen och spridningskorridoren norr om förskolan säkerställs med planbestämmelsen n1 = Marken är avsedd för träd. Lovplikten ändras så att marklov även krävs för schaktning och uppfyllning (a2). Marklov krävs även för fällning av träd med en diameter större än 20 cm vid stamhöjd 1 m (a1). Vattenområden Vattenområden Strandskydd Det finns inga vattenområden i planområdet idag. Det finns inget vattendrag med strandskydd i planområdet idag. Gator och trafik Gatunät och trafik Förutsättningar Skogsängen byggdes på 60- och 70-talet med en tydlig trafikseparering som dåvarande planeringsideal. Syftet med trafiksepareringen var att minimera trafikolyckor och göra Skogsängen mer trafiksäkert. Vasavägen Planområdet nås via Vasavägen. Vasavägen är en viktig förbindelse för bilburen trafik från centrum till friluftsområdet Vilsta. I norra delen kantas Vasavägen av skog, branta stenväggar och öppna gräsytor. I södra delen ligger lägre bostadsbebyggelse, parkeringsytor och skolgård längs vägen. Vasavägen saknar idag rumsliga kanter på båda sidor om vägen som bidrar till en upplevelse av stadsrum i stället för trafikrum. Körbanan utgör idag 14 m av gatusektionen och upplevs som mycket bred. Bredden för GC-vägen varierar på västra sidan (cirka 2,3-2,8 m), trottoaren på östra sidan är cirka 2,8 m. Vid Skogsängsskolan finns ett övergångsställe med refug, ytterligare ett övergångsställe finns norrut vid Sankt Andreas kyrkan. Vistelsekvalitén är låg och vägen upplevs som en barriär mellan stadsdelarna Snopptorp och Skogsängen. Uppmätta trafikvärden på Vasavägen ligger på 3500 ÅVDT (årsvardagsmedeldygnstrafik). Tillåten hastighet är 30 km för större delar av vägen.

30 Eskilstuna kommun (45) Foto: Gatusektion mot St Andreas kyrka i höjd med busshållplatsen Carl-Johansgatan Foto: Gatusektion mot Vilsta friluftsområde i höjd med busshållplatsen Carl-Johansgatan Foto: Gatusektion i höjd med förskolan Hattmakaren Foto: Gatusektion i höjd med Skogsängsskolan

31 Eskilstuna kommun (45) Förändringar Vasavägen Gatusektionen föreslås förändras mellan rondellen söder om Skogsängsskolan fram till infarten Sankt Andreas kyrkan. Syftet med en omfördelning mellan trafikslagen är att minska barriäreffekten och att prioritera gående och cyklister, framför allt barn och ungdomar på väg till/från skolan/förskolan. Gång- och cykelvägen längs Vasavägen breddas för att stärkas som trafiksäker skolväg. Längs östra sidan av Vasavägen skapas också hämta/lämna-platser till förskolan och skolan. Grönytor i gaturummet ger utrymme för en grönare gestaltning och kan med fördel användas för att rena/fördröja (delar av) dagvattnet. En bredare GC-väg, kantstensparkering och/eller grönytor längs vägen leder till smalare körfält. Tillsammans med upphöjda GC-passager och en varierande gestaltning av grönytorna bedöms det bidrar till att minska hastigheten/öka trafiksäkerheten längs Vasavägen. Vid Thuleparken ändras markanvändningen från parkmark till gata för att på sikt kunna ge förutsättningar för en refug samt 2,70 m GC-väg bakom busskuren. Illustration: Gatusektionerna A till D från norr till söder.

32 Eskilstuna kommun (45) Principskiss på ny omformning av gaturum ner mot Stenkvistarondellen Principskiss på ny omformning av gaturum norr om förskolan Principskiss på ny omformning av gaturum vid passagen till skolan Principskiss på ny omformning av gaturum söder om skolan

33 Eskilstuna kommun (45) Gång- och cykelvägar Förutsättningar Från planområdet tar det cirka en kvart att promenera och cirka fem minuter att cykla till centrum. Ett lokalt GC-stråk går från Stenkvistarondellen vid livsmedelsbutiken på västra sidan av Vasavägen (längs Thuleparken) fram till övergångsstället vid Skogsängsskolan där den byter sidan till östra sidan och fortsätter ner till friluftsområdet Vilsta. GC-stråket är relativt smalt med dagens mått (cirka 2,70 m). I Cykelplanen pekas Vasavägen ut som förslag för cykelvägar. Ett annat lokalt GC-stråk går igenom Skogsängsparken (Skogsängsslingan). Skogsängsslingan är en asfalterad och belyst gång- och cykelstråk som knyter ihop Skogsängstorget/Vasaplan och Vilstastigen/Vilsta friluftsområde. Båda GC-stråken används bl a som skolväg till och från Skogsängsskolan. Från Å-promenaden finns det en koppling genom bostadsområdet Snopptorp vidare över Skogsängsskolans skolgård till Skogsängsparken och Vilstastigen. Från Skogsängsslingan går ett antal upptrampade stigar upp till högre delarna av Skogsängsparken och bjuder på naturupplevelser av olika slag. Tillgängligheten i GC-nätverket kan ökas. Det handlar om att skapa tydliga och välkomnande entréer, att komplettera befintliga kopplingar och stråk där det finns glapp idag samt att höja uppehålls- och upplevelsekvalitén för gående och cyklister. Kvalitetshöjande åtgärder kan t ex vara konst, sittplatser, mångfunktionella ytor och ytor som bjuder in till olika aktiviteter längs vägen. Förändringar I höjd med övergångsställe Sankt Andreas kyrkan föreslås GC-vägen längs Vasavägen flyttas till östra sidan där skolan/förskolan ligger. GC-vägen breddas till 4 meter mellan befintlig busshållplats vid Skogsängsskolan och infarten till Carl-Johansgatan. Förslaget ger också förutsättningar till att på längre sikt kunna bredda GC-vägen även norrut från Carl-Johansgatan ner till Stenkvistarondellen för att koppla an till huvudnätet mot centrum. Breddningen är en av åtgärderna för att öka trafiksäkerheten, skapa trygga skolvägar samt komplettera och höja standarden i GC-nätverket. Övergångsstället vid Skogsängsskolan/förskolan Hattmakaren höjs för att sänka hastigheten och därmed öka trafiksäkerheten för barn. Det upphöjda övergångsstället kompletteras med en upphöjd GC-väg över Torggatan. Kopplingen mellan Snopptorp och Vilstastigen via skolgården Skogsängsskolan ska stärkas i samband med omgestaltningen av skolgården. Kollektivtrafik Förutsättningar Planområdet har mycket goda förbindelser till kollektivtrafik. Busshållplatser finns på nära avstånd vid Skogsängens centrum (linje 3, 30, 31) och längs Vasavägen (linje 6). Längs Vasavägen går bussen i en riktning mot Vilsta friluftsområde. Bussarna har bra turtäthet med 15 minuters trafik för linje 3, 30 minuters trafik för linje 6 och 30 minuters trafik för linje 30/31. Linje 60 mot centrum trafikerar oregelbunden. Landsbygdsbussar har hållplatser cirka 450 m nordöst om Skogsängen, vid Sveavägen. Förändringar Befintliga busshållplatser vid Skogsängsskolan och bostadsbebyggelsen behålls i sitt läge. Arbetet med en ny kollektivtrafikplan pågår och kommer att visa behoven sett ur

34 Eskilstuna kommun (45) ett övergripande perspektiv. Det finns diskussioner om att öppna upp för busstrafik åt båda håll längs Vasavägen. I så fall bör utrymme finnas för att kunna komplettera busshållplatsen med en busskur. Planförslaget ger förutsättningen för att på sikt kunna utforma busshållplatsen Carl- Johans-gata vid Thuleparken med refug. Parkmark bakom busshållplatsen regleras som gatumark, så att gång- och cykelvägen på sikt kan ledas runt busskuren. Befintliga träd är inmätta. SLU:s Standard för skyddande av träd vid byggnation ska beaktas. Parkering bostäder Bostäderna mittemot förskolan och skolan har sin parkering på kvartersmark. Det finns inget servitut eller nyttjanderätt för parkering längs Vasavägen. Störningar Buller Förutsättningar Utsätts skolgården på en ny skola för buller från väg- eller spårtrafik bör den ekvivalenta bullernivån 50 dba, räknat som årsmedeldygn, underskridas på delar av gården som är avsedda för lek, vila och pedagogisk verksamhet. Vidare bör den maximala nivån 70 dba underskridas på dessa ytor. Dessa nivåer motsvarar de nivåer som enligt 3 i förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader bör underskridas på en uteplats vid nya bostadsbyggnader för att förebygga olägenhet för människors hälsa. En målsättning kan vara att övriga vistelseytor inom skolgården har högst 55 dba som ekvivalent nivå samt att den maximala nivån 70 dba överskrids maximalt 5 ggr per genomsnittlig maxtimme. De ekvivalenta nivåerna i tabell 1 är även snarlika rekommendationer i vägledning från Boverket. Enligt Naturvårdsverkets Riktvärden för buller på skolgård från väg- och spårtrafik, NV September 2017, bör ljudnivåerna på en skolgård ej överskrida: *Nivån bör inte överskridas mer än 5 ggr per maxtimme under ett årsmedeldygn under den tid som skolgården nyttjas. Kartläggningen visar bullerspridningen för buller från Vasavägen vid förskolan Hattmakaren och skolan Skogsängen idag.

35 Eskilstuna kommun (45) Karta: Buller från väg och tåg (leq24) och maxvärde buller från väg idag (år 2016) Eskilstuna kommun Lantmäteriet 2017 Förändringar ÅF har på uppdrag av Eskilstuna kommun tagit fram en bullerutredning ( ) för det aktuella planområdet. Bullerutredning kommer fram till följande slutsatser: De områden där riktvärdena överskrids på förskolan och skolans västra sida mot Vasavägen är större för ekvivalenta än maximala ljudnivåer varför de ekvivalenta ljudnivåerna kan anses styrande för var verksamhet bör bedrivas. Ytor på skolgården avsedda för lek, vila och pedagogisk verksamhet bedöms kunna anordnas så att riktvärdena innehålls med avseende på ekvivalenta och maximala ljudnivåer, dessa bör då anordnas inom de med ljusgrönt markerade områdena på kartan för ekvivalent ljudnivå. Så kallade övriga vistelseytor inom skolgården kan även anordnas inom områden markerade med mörkgrönt på kartan för ekvivalent ljudnivå. Med lämpliga val av fönster, ytterväggar och eventuella uteluftdon kan god ljudmiljö inomhus erhållas med stängda fönster. Observera att ljudkraven varierar med fönsterstorleken, rumsstorlek, val av ventilation och ytterväggskonstruktion. Framtagande av ljudkrav och granskning av yttervägg kan göras i den fortsatta projekteringen.

36 Eskilstuna kommun (45) Illustration: Ekvivalent ljudnivå Maximal ljudnivå (dagtid kl 7-18) utbredning 1,5 m ö m. ÅF Markföroreningar Förutsättningar Inom planområdet finns inga potentiellt förorenade områden registrerade i Länsstyrelsernas databas EBH-stödet. Området anlades på 60/70-talet och fyllnadsmassor från den tiden kan innehålla förhöjda halter av föroreningar. En oljeförorening har påträffats inom Skogsängsskolan och delvis åtgärdats. Oljeföroreningen påträffades i samband med schaktarbeten för tillfälliga skolpaviljonger på östra delen av skolgården. En anmälan till Miljökontoret upprättades och åtgärderna redovisades i en slutrapport upprättad av Structor daterad tillsammans med en översiktlig markmiljöundersökning daterad Bilden nedan är från den sistnämnda rapporten och visar sanerat område i grönt och kvarvarande utbredning i rött med halter som bedömdes överstiga Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning (KM). Den översiktliga markmiljöundersökningen visar att det förekommer ungefär en meter fyllning varav en halvmeter utgörs av mörkt missfärgad fyllning som överlagras av ljusare bärlager med asfalt ovan. Under fyllningen finns torrskorpelera i vissa punkter och morän i andra, grundvatten påträffades inte. Förhöjda halter av olja förekommer i huvudsak i den mörkt missfärgade fyllningen som har inslag av tegel och gjutsand. Andra föroreningar såsom bly, koppar, kadmium och PAH förekommer i halter över KM i fyllningen, men det är oljeföroreningen som styr föroreningssituationen.

37 Eskilstuna kommun (45) Illustration: Sanerat område i grönt och kvarvarande utbredning i rött med halter som bedömdes överstiga Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning (KM) Structor En undersökning av porluft har utförts med screening i 57 punkter vilket redovisas i PM av Structor daterat Porluftsundersökningen bekräftar att oljeförorening kan finnas på skolgården mellan byggnaderna, och avgränsar utbredningen till det området. Inomhusluften i skolans byggnader har undersökts i ett flertal mätpunkter vid tre tillfällen, den senaste provtagningen redovisas i Structors rapport daterad Uppmätta halter är låga men kommer att följas upp med ytterligare provtagning. Konsultens slutsats är att föroreningar i mark inte ger oacceptabla halter i inomhusluften men rekommendation är att åtgärda föroreningar i mark när förhållandena på skolgården förändras. Planområdet är större än det område som har undersökts med anledning av oljeföroreningen. En kompletterande markundersökning vid Skogsängsskolan är beställd och kommer att genomföras under fortsatt planarbete. Byggnaderna på Hövligheten 1 ingick i en inventering av PCB i fogar som utfördes av Eskilstuna kommunfastigheter år 2008 och visar att det inte föreligger något saneringsbehov. Förändringar Detaljplanen möjliggör en etappvis rivning, ombyggnad, tillbyggnad och nybyggnad av skolan. I samband med planerade arbeten åtgärdas markföroreningar. Den kända oljeföroreningen är tillräckligt avgränsad i sidled och djupled. Med hänsyn till förutsättningarna blir åtgärdstekniken schakt och avlämning av förorenade jordmassor till extern mottagningsanläggning. Provtagning av schaktbotten behöver utföras för kontroll av att åtgärdsmålen uppfylls. Åtgärderna kommer att beskrivas detaljerat i anmälningsärenden till Miljökontoret där även åtgärdsmålen fastslås. Inom området för skola bör åtgärdsmålen motsvara Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning (KM) och inom lokalgatan bör åtgärdsmålen motsvara mindre känslig markanvändning (MKM). I samband med schakt av föroreningar behöver tillräckliga

38 Eskilstuna kommun (45) skyddsåtgärder utföras för att minimera lukt och risker i arbetsmiljö för de som utför åtgärderna och för skolans verksamhet. Om föroreningar påträffas på fastigheten ska den som äger eller brukar fastigheten genast anmäla detta till tillsynsmyndigheten Miljö- och räddningstjänstförvaltningen i Eskilstuna kommun (kapitel Miljöbalken). Tillsynsmyndigheten meddelar beslut om krav på eventuell efterbehandling. Risker Det finns inga kända riskobjekt i eller i närheten av planområdet Teknisk försörjning Vatten och avlopp Planområdet ligger inom verksamhetsområde för VA och det finns ett utbyggt VAsystem i området. Samtliga ledningar är anlagda år Fastigheten är redan anslutet till VA-systemet. VA-anläggningen har kapacitet för den ökade belastningen som en utbyggnad av skolan och förskolan innebär. Tillräckligt avstånd till befintliga ledningar regleras med planbestämmelse u1 och prickmark. Tillkommande bebyggelse ska ligga minst 6 m från befintliga VA-ledningar vilket regleras med korsmark (marken får endast bebyggas med komplementbyggnad). El Förutsättningar Från befintlig transformatorstation 65T39 (Vasavägen 33) har skolans/förskolans anslutning utökats till 400A år Idag utnyttjas denna till knappt 50%. Förändringar Eskilstuna Energi och miljö (EEM) bedömer att dagens transformatorstation kan tillgodose det ökade behovet som är kopplat till utbyggnaden av både förskolan och skolan. Om det i framtiden skulle finnas ökat behov, ger E-området i plankartan förutsättningar till att kunna placera en ny transformatorstation med två transformatorer bredvid befintlig station. En ny transformatorstation bör inte ligga mer än cirka 40 m från befintlig. Kablar ska i så fall så långt möjligt placeras i gatumark, dvs trottoar/cykelbana. Avståndet från transformatorstation till närmsta brännbara byggnadsdel eller brännbart upplag är 5 meter. Avstånd till befintliga ledningar regleras med planbestämmelsen u1 och prickmark. Tele Bredband Fjärrvärme Avfall Föreslagna förändringar bedöms inte medföra förändringar avseende tele. Planområdet ligger inom distributionsområdet för stadsnät. Skolan och förskolan är anslutna via ledningar från Torggatan. Framtida värmebehovet efter utbyggnaden av förskolan, skolan, kök och matsal bedöms ligga inom dagens kapacitet. Vilket regleras med planbestämmelse E. Förutsättningar Avfallshanteringen i Eskilstuna kommun drivs av Eskilstuna Energi och Miljö (EEM). Avfallshanteringen av förskolan/skolan sker i ett källsorteringshus på fastigheten. Angöringen sker via Vasavägen.

39 Eskilstuna kommun (45) Förändringar I samband med utbyggnad av skolan/förskolan kan det ske en omplacering och/eller komplettering av befintliga källsorteringshus. Placeringen ska ha bra tillgänglighet och säkerhet. Sophusens exakta placering hanteras i bygglovet. Avstånd från avfallsstationer till sopbilen får inte överstiga 30 meter. Lutningen på gatan får inte vara mer än 12 %. Vid anläggande av en vändplan ska diametern vara minst 18 meter för att en sopbil ska kunna svänga. Dagvatten För dagvatten gäller Eskilstuna kommunkoncerns riktlinjer för dagvattenhantering (antagen av KF ). Riktlinjerna innehåller bl a krav för olika bebyggelsetyper i nya och befintliga områden. Äldre bebyggda områden har oftast dagvattenavledning direkt till ledningar i marken. Liksom för nyexploateringar är det viktigt att investeringar i dagvattenlösningar i befintliga områden utnyttjas effektivt. När kommunen och ESEM AB har möjlighet bör fastighetsägare informeras om hur de kan minska föroreningar till dagvatten och omhänderta dagvatten lokalt. Krav för skolor i samband med bygglov, nya detaljplaner och detaljplaneändringar i befintliga områden: Fördröjning krävs vid förtätning av befintligt område genom nybyggnation. Fördröjning krävs normalt inte vid ombyggnation utom i de fall fastighetens geografiska läge t ex nära vattendrag ställer krav på detta. WRS AB har på uppdrag av Eskilstuna kommun tagit fram en dagvattenutredning ( ) för det aktuella planområdet. Syftet med dagvattenutredningen är att visa på hur dagvatten kan hanteras inom planområdet och att ta fram lämpliga alternativ för dagvattenhantering som uppfyller kraven på rening och fördröjning enligt kommunens gällande policy. Förutsättningar Skolgården på Skogsängsskolan är idag till största del asfalterad medan förskolan har mer gröna inslag. Den befintliga dagvattenhanteringen i planområdet består av ett lokalt dagvattennät med dagvattenbrunnar i gata, på parkeringar, förskole- och skolgård. Dagvattennätet inom planområdet har utlopp i tre olika punkter vilket bildar tre tekniska avrinningsområden. För mer information se dagvattenutredningen. Karta: Ytavrinning och dagvattenhantering inom området WSR

40 Eskilstuna kommun (45) Enligt Eskilstunakartans inventering av flödesvägar och lågpunkter, ligger området i låg risk för översvämningar vid skyfall. Höjdsättningen av Carl-Johansgatan och kvartersmark är viktigt med avseende på dagvattnet. Det finns ett antal lågpunkter i planområdet som bör användas för dagvattenhanteringen. Förändringar Ombyggnationen innebär inte en betydande flödes- eller föroreningsökning men det innebär en möjlighet till förbättring av dagvattenhantering inom området. Recipienten för dagvatten från området är Eskilstunaån som varken uppnår god kemisk eller ekologisk status. Som åtgärder föreslås att dagvatten från nybyggda tak leds till växtbäddar/planteringar placerade längs husens fasader. Alternativ till detta är att anlägga gröna tak eller leda vattnet till träd i så kallade skelettjordar. För befintliga tak på förskolans östra sida föreslås att vattnet leds ut med utkastare och ytliga rännor till den angränsande grönytan. Vatten från hårdgjord skolgård föreslås fördröjas och behandlas lokalt istället för att ledas bort direkt via dagvattenledningar. Fördröjningen kan ske genom en torrdamm, större växtbäddar eller skelettjordar. Dagvatten från Vasavägen föreslås renas i växtbäddar. I växtbäddar kan även vatten från parkeringar renas. Parkeringar inom området kan även med fördel anläggas med en genomsläpplig beläggning som kan fånga upp föroreningar. Med föreslagna åtgärder minskas flödet och föroreningsbelastningen betydligt från området. Karta: Skissförslag på lokalisering av dagvattenlösning WRS Flödesberäkningarna har enligt krav från kommunen utgått från att flödet från området inte får öka jämfört med en naturmark med motsvarande storlek vid ett 20-årsregn. Detta gav ett magasinsbehov på 14 mm. Att nå samma låga föroreningsbelastning som

41 Eskilstuna kommun (45) från en naturmark är svårt trots att en utjämning av 14 mm utjämnar cirka 80 % av årsnederbörden. Norr om den föreslagna förskoleutbyggnaden riskerar vatten bli stående under större regn då det är ett hydrauliskt instängt område. Ytliga flödesvägar bör säkras och hur området höjdsätts generellt är viktigt att beakta för att minska risk för översvämningar och skador på byggnader. Hydraulisk instängda områden Inom området finns ett område där vatten riskeras att ansamlas vid större regn då omgivande terräng lutar mot punkten som omgärdas av byggnader efter exploatering. Tillrinningsområdet är relativt litet men bör ändå tas i beaktning och höjdsättningen av marken inom området blir avgörande för att minska risken för översvämning. Förslagsvis höjdsätts marken så att det möjliggörs en flödesväg runt tillbyggnaden. Det är även viktigt att säkerställa kapaciteten i dagvattenledningssystem i område som befintliga dagvattenbrunnar är kopplade till. Det befintliga ledningsnätet har en dimension på 160 mm som har en kapacitet på cirka 28 l/s. Enligt beräkningar blir flödet under ett 100 års regn med klimatfaktor 1,25 cirka 72 l/s från det mindre avrinningsområdet som avrinner mot den framtida entrén till förskolan. Höjdsättning av marken sker inför granskningsskedet. Instängt område för dagvatten som bildas i och med ny exploatering markerat med röd ring. WRS Räddningstjänsten Förutsättningar Räddningstjänstens tillgänglighet till området är inom normal insatstid. Brandposter bedöms finnas i tillräcklig omfattning i det tilltänkta kvarteret. Vid eventuella insatser används idag Champinjonvägen och gc-banan som angreppsväg och/eller parkeringen framför förskolan som insatsplats. Vägen in mot skolgården via grindarna vid lastintaget bör förbättras. Förändringar Tillgängligheten och angreppsvägar till redan befintlig bebyggelse får inte försämras för räddningstjänsten. Champinjonvägen kommer även fortsättningsvis vara angreppsväg för brandbilar. Om utrymning ska ske med hjälp av räddningstjänstens höjdfordon behöver bl a följande tas i beaktning: placering av träd, storlek och hållfasthet på körbana och dylikt för väg till dessa bostäder. Utrymning med hjälp av räddningstjänstens utskjutsstege kan godtas om fönstrets underkant är maximalt 11 meter över marknivån, men önskvärt från räddningstjänstens sida är att utformning av skolan medger åtkomst med räddningstjänstens höjdfordon även om det inte är ett krav för livräddande utrymning. Uppställningsplatsen för höjdfordon ska ha en yta om 12 x 5 m.