Kirkkonummen kunta Pöytäkirja 3/ (21) Bildnings- och fritidsnämnden

Transkript

1 Kirkkonummen kunta Pöytäkirja 3/ (21) Aika , klo 12:25-12:30 Paikka Ervast mötesrum Käsitellyt asiat 34 Sammanträdets laglighet och beslutförhet 35 Justering av protokollet 36 Införande av servicesedel inom småbarnspedagogiken 37 Läs- och lovtider inom förskoleverksamheten, den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen läsåret och Skolväg - Rilaxvägen

2 Kirkkonummen kunta Pöytäkirja 3/ (21) Saapuvilla olleet jäsenet Linda Basilier, puheenjohtaja Anni-Mari Syväniemi, 1. varapuheenjohtaja Anna-Mari Toikka Antti Kilappa Erkki Majanen Jarmo Siivari Krista Petäjäjärvi Maj-Britt Hellström Markus Myllyniemi Tony Björk Irja Bergholm Muut saapuvilla olleet Eeva Viitala, Suunnittelupäällikkö, sihteeri Timo Haapaniemi Poissa Elina Kinnunen Allekirjoitukset Linda Basilier Puheenjohtaja Eeva Viitala Sihteeri Pöytäkirjan tarkastus Pöytäkirja on tarkastettu ja hyväksytty Maj-Britt Hellström Markus Myllyniemi

3 Kirkkonummen kunta Pöytäkirja 3/ (21) 34 Sammanträdets laglighet och beslutförhet Päätös Sammanträdet konstaterades vara lagligen sammankallat och beslutfört.

4 Kirkkonummen kunta Pöytäkirja 3/ (21) 35 Justering av protokollet Päätös Ledamöterna Maj-Britt Hellström och Markus Myllyniemi valdes till protokolljusterare.

5 Kirkkonummen kunta Pöytäkirja 3/ (21) 36 Införande av servicesedel inom småbarnspedagogiken Valmistelija / lisätiedot: Tarja Kotamäki tarja.kotamaki@kirkkonummi.fi Inledning Förra kommunfullmäktiges strategiska avsikter var att småbarnspedagogikens andel av hela serviceproduktionen inom småbarnspedagogiken var % var den kommunala småbarnspedagogikens andel av de producerade vårdplatserna 78 %, andelen vårdplatser som producerades med privatvårdsstöd uppgick till 21 % (finska 20 %, svenska 23 %) och andelen köptjänstplatser 1 % (18 vårdplatser i Veikkola). Utökning av den privata serviceproduktionen fordrar för det första vårdnadshavarnas villighet att söka sig till privata enheten och å andra sidan att den privata serviceproducenten tillhandahåller service på minst samma nivå som den kommunala småbarnspedagogiken. Det finns inte särskilt många alternativ för att utöka den privata serviceproduktionen, eftersom det är kunden som väljer serviceform och producent. En höjning av kommuntillägget till privatvårdsstödet garanterar ingen sänkning av klientavgifterna, som ofta är den största orsaken till valet av kommunal plats inom småbarnspedagogiken.. Vårdnadshavare till barn under skolåldern har rätt att välja privat småbarnspedagogik som alternativ till kommunal småbarnspedagogik. Privat småbarnspedagogik är en service som styrs och kontrolleras av kommunen och den styrs av samma principer och målsättningar som den kommunala småbarnspedagogiken. I Kyrkslätt är alternativen till egen serviceproduktion för närvarande tjänster som producerats med privatvårdsstöd samt konkurrensutsatta köptjänster endast för utjämning vid hög belastning (kommun- och servicestrategin). Servicesedeln (lagen om servicesedlar inom social- och hälsovården (569/2009) är en metod att utöka klienternas valfrihet, mångsidig serviceproduktion och främja sammanträdet mellan kommunen och privata serviceproducenter. Ur familjernas perspektiv tryggar servicesedeln den sociala rättvisan då den gör det möjligt för kommuninvånarna att använda privata småbarnspedagogiska tjänster oavsett inkomstnivå. För serviceproducenternas del ökar familjernas valmöjlighet konkurrensen i fråga om småbarnspedagogikens kvalitet. Eftersom antalet 0-6-åringar i kommunen enligt den godkända befolkningsprojektionen sjunker ända till år 2027, innebär utökandet av privat serviceproduktion en minskning av den kommunala produktionen. Noteras bör att antalet svenskspråkiga 0-6-åringar är stabilt, och minskar inte på samma sätt som inom den finskspråkiga småbarnspedagogiken. Å andra sidan, om användningsgraden inom småbarnspedagogiken ökar från nuvarande 69 % (finska + svenska totalt) t.ex. på grund av ökad sysselsättning bland

6 Kirkkonummen kunta Pöytäkirja 3/ (21) vårdnadshavarna, behöver man inte anpassa den kommunala produktionen så mycket som en ökning av enbart den privata produktionen skulle fordra. Också regeringens kommande beslut om reformen av familjeledigheterna kommer att inverka på användningen av vårdplatser. Beredning Införandet av en inkomstrelaterad servicesedel har beretts som ett alternativ att ta in vid sidan av den kommunala småbarnspedagogiken för att komplettera den redan existerande servicemenyn. En inkomstrelaterad servicesedel ger fler familjer möjlighet att omfattas av privat organiserad småbarnspedagogik med samma klientavgift som i den kommunala småbarnspedagogiken. I beredningen har man engagerat privata serviceproducenter så att serviceproducenterna tillsammans med kommunen öppnat servicesedelmodellen och diskuterat om servicesedeln ur serviceproducentens perspektiv. Lagen om småbarnspedagogik Kommunen ska se till att det ordnas barndagvård för kommuninvånarna med det innehåll och av den omfattning som föreskrivs i lagen om småbarnspedagogik ( /909). En kommun kan ordna de uppgifter som hör till barndagvården genom att sköta verksamheten själv, genom avtal tillsammans med en annan kommun eller andra kommuner, genom att vara medlem i en samkommun som sköter verksamheten, genom att skaffa service från staten, en annan kommun, en samkommun eller någon annan offentlig eller privat serviceproducent eller genom att serviceanvändaren ges en servicesedel enligt lagen om servicesedlar inom social- och hälsovården (569/2009). Vid anskaffning av service från en privat serviceproducent ska kommunen eller samkommunen försäkra sig om att servicen motsvarar den nivå som krävs av motsvarande kommunala verksamhet. Servicesedel En daghemsplats som skaffas genom den inkomstrelaterade servicesedeln är ett förmånligare alternativ för kommunen än en vårdplats som producerats i kommunens daghem. Den inkomstrelaterade servicesedeln förbättrar tillgången till service oavsett familjernas inkomstnivå. Ur kommunens perspektiv minskar införandet av servicesedeln trycket på framtida daghemsinvesteringar. Vad införandet av servicesedel inom småbarnspedagogiken fordrar Innan servicesedeln införs måste kommunen fastställa behövliga taxor och göra upp ett regelverk över användning av servicesedeln. I servicesedellagen stadgas att kommunen ska bestämma servicesedelns värde så att det är skäligt med tanke på klienten. Vid beaktande av skälighet ska man beakta de kostnader som föranleds kommunen för tillhandahållande av motsvarande

7 Kirkkonummen kunta Pöytäkirja 3/ (21) tjänst som kommunens egen produktion eller för anskaffning av tjänsten som en köpt tjänst samt den beräknade självriskandelen som ska betalas av klienten. Kommunen kan inverka på servicens pris genom att bestämma ett pristak eller låta priset bildas enligt efterfrågan och utbud på marknaden. Pristaket är en övre gräns som kommunen sätter upp för vilket pris serviceproducenten kan ta ut för tjänsten. Ett pristak är ändamålsenligt då man vill trygga familjernas tillgång till tjänster oavsett inkomstnivå. Servicesedelns storlek Vid fastställandet av servicesedelns storlek beaktas en koefficient enligt barnets ålder och behov av vård. Ålderskoefficienten fastställer sedels storlek för under 3-åringra, 3-5-åringar och barn i förskoleåldern. I de flesta Kuumakommunerna är koefficienten 1 för 3-5-åringar, 1,55 för under 3-åringar och 0,46 för barn i förskoleåldern. I koefficienten enligt vårdbehovet är de med timantalet förenliga koefficienterna (t.ex. småbarnspedagogik på heltid, deltid: högst 20 h/vecka och h/vecka, småbarnspedagogik som gäller förskoleundervisning (över 20 h) och specialsmåbarnspedagogik. Regelverk för servicesedeln I regelverket för servicesedeln sätter kommunen upp anvisningar för verksamhetsformer och förfaringssätt för olika parter. Regelverket är inte ett avtal mellan kommunen och serviceproducenten. Avtalsrelationen skapas vid användningen av sedeln mellan klienten och serviceproducenten. I regelverket finns lagstadgade och av kommunen själv uppställda kriterier för valet av serviceproducenter. Serviceproducenten ska förbinda sig till att följa anvisningarna i regelverket. Kommunen övervakar som lagstadgad tillsynsmyndighet att regelverket följs. Om serviceproducenten inte följer regelverket kan producenten strykas från servicesedelaktörerna. I regelverket för servicesedeln finns också anvisningar för klienterna för ansökan om servicesedel, kontaktuppgifter till kommunen och avgiftspraxis som föranleds av servicesedelverksamheten för serviceproducenten. Regelverket för Kyrkslätt bereds i enlighet med Sitras modellanvisningar och i beredningen hörs också privata serviceproducenter. Regelverket föreläggs nämnden för beslut under våren Bildnings- och fritidsnämndens beslutanderätt Bildnings- och fritidsnämnden beslutar om nya verksamhetsformer i småbarnspedagogikens verksamhetsmeny gällande båda språkgrupperna (Kyrkslätts kommuns förvaltningsstadga 61 ).

8 Kirkkonummen kunta Pöytäkirja 3/ (21) Bildningstjänsterna i Kyrkslätt föreslår att en inkomstrelaterad servicesedel införs för privat dagvård Enligt nuvarande bedömning skulle ca % av anslaget för privatvårdsstöd användas till servicesedeln. Finska förskoleverksamhets- och utbildningssektionen (SVOJ) har vid sitt sammanträde behandlat införandet av servicesedel från och med och beslutat enligt beslutsförslaget. Svenska förskoleverksamhets- och utbildningssektionen (SFUS) har vid sitt sammanträde behandlat införandet av servicesedel från och med och beslutat enligt beslutsförslaget i övrigt, förutom att användningen av servicesedel prövas i två år och att konsekvenserna bedöms innan den slutligt införs (punkt 1). Ehdotus Esittelijä: Hannele Kujala, Sivistystoimenjohtaja Bildnings- och fritidsnämnden beslutar att 1 servicesedeln läggs till i servicemenyn för småbarnspedagogik från och med servicesedeln är inkomstrelaterad och att ett pristak ställs för sedeln 3 beslut om servicesedelns priser och regelverk som styr verksamheten fattas under våren Päätös Under diskussionen föreslog ledamot Anna-Mari Toikka understödd av flera att servicesedelförslaget remitteras för beredning med följande information: 1 Servicesedelförslaget remitteras för beredning så att utredningen blir färdig senast när budgetförhandlingarna börjar och nämnden behandlar ärendet vid följande sammanträde Under remitteringen utreder sektorn följande frågor till nämnden och tillställer svaren till nämndens följande sammanträde: Av förslaget ska framgå ibruktagandets faser och de kostnader för genomförande som förorsakas kommunen Av förslaget ska framgå en beräkning av de tilläggskostnader som koefficienterna i anslutning till servicesedlarna för barn i behov av särskilt stöd förorsakar. I förslaget ska man göra en bedömning av de sätt med vilka kommunen kan öka inklusionen och förebygga ojämställdheten i situationen där man använder servicesedelmodellen och serviceproducenten har rätt att välja sina kunder. Förra fullmäktigeförsamlingen motiverade sin vilja med uppnående av besparingar. Enligt nuvarande uppgifter kommer man inte direkt att uppnå besparingar. Om det uppstår besparingar, borde man definiera dem exaktare till exempel berätta i fråga om vilka investeringar man eventuellt kommer att uppnå besparingar och under vilket tidsintervall? Förslaget ska innebära en uppskattning om vilka tilläggsresurser som behövs för inledning och

9 Kirkkonummen kunta Pöytäkirja 3/ (21) upprätthållande av verksamheten. Kvalitetskraven som fastställs i regelverket ska vara framlagda före beslutsfattandet. Eftersom det hade gjorts ett förslag om bordläggning, konstaterade ordföranden att man måste rösta om saken. Ordföranden föreslog att de som understöder fortsatt behandling av ärendet röstar ja och de som understöder remittering av ärendet för beredning röstar nej. Vid omröstningen gavs 4 ja-röster (Anni-Mari Syväniemi, Jarmo Siivari, Maj-Britt Hellström, Erkki Majanen) och 7 nej-röster (Anna-Mari Toikka, Antti Kilappa, Markus Myllyniemi, Krista Petäjäjärvi, Tony Björk, Irja Bergholm, Linda Basilier). Ordföranden konstaterade att nämnden beslutade remittera ärendet för beredning. Beslut: Bildnings- och fritidsnämnden beslutade remittera servicesedelförslaget för beredning så att 1 utredningen blir färdig senast när budgetförhandlingarna börjar och nämnden behandlar ärendet vid följande sammanträde sektorn under remitteringen utreder följande frågor till nämnden och tillställer svaren till nämndens följande sammanträde: Av förslaget ska framgå ibruktagandets faser och de kostnader för genomförande som förorsakas kommunen Av förslaget ska framgå en beräkning av de tilläggskostnader som koefficienterna i anslutning till servicesedlarna för barn i behov av särskilt stöd förorsakar. I förslaget ska man göra en bedömning av de sätt med vilka kommunen kan öka inklusionen och förebygga ojämställdheten i situationen där man använder servicesedelmodellen och serviceproducenten har rätt att välja sina kunder. Förra fullmäktigeförsamlingen motiverade sin vilja med uppnående av besparingar. Enligt nuvarande uppgifter kommer man inte direkt att uppnå besparingar. Om det uppstår besparingar, borde man definiera dem exaktare till exempel berätta i fråga om vilka investeringar man eventuellt kommer att uppnå besparingar och under vilket tidsintervall?

10 Kirkkonummen kunta Pöytäkirja 3/ (21) Förslaget ska innebära en uppskattning om vilka tilläggsresurser som behövs för inledning och upprätthållande av verksamheten. Kvalitetskraven som fastställs i regelverket ska vara framlagda före beslutsfattandet.

11 Kirkkonummen kunta Pöytäkirja 3/ (21) 37 Läs- och lovtider inom förskoleverksamheten, den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen läsåret och Valmistelija / lisätiedot: Eeva Viitala eeva.viitala@kirkkonummi.fi Suunnittelupäällikkö Småbarnspedagogik I lagen om klientavgifter inom småbarnspedagogiken (1503/2016) har fastställts ett verksamhetsår som en tidsperiod som börjar vid ingången av augusti varje år och slutar vid utgången av juli följande år. Dagvårdens verksamhetsår avslutas Följande verksamhetsår börjar och slutar År 2018 koncentreras verksamheten under perioden (bnd ) så att vissa bestämda daghem har jour som motsvarar behovet av småbarnspedagogik. År 2019 koncentreras verksamheten under perioden (lö) (on) på samma sätt som år Öppettider Den dagliga arbetstiden inom småbarnspedagogiken är huvudsakligen kl I Jolkbyn päiväkoti finns en finskspråkig barngrupp med dygnetruntvård hela veckan. Kvällsvården koncentreras för båda språkgruppernas del områdesvis enligt behov till endast ett daghem. Kvällsvården börjar kl och slutar kl Invånarparkerna Släntgården, Stubboet och Veikkosvinden är i regel öppna må-fr kl Klubbverksamhet ordnas förmiddagar och eftermiddagar. Klubbtiden är 2,5 timmar två eller tre dagar i veckan. Klubbverksamheten inleds då skolorna börjar och avslutas i slutet av maj. I övrigt iakttar klubbarna skolornas lovtider. Småbarnspedagogikens utbildningsdagar för personalen ordnas på hösten och våren. Under läsåret och föreslås de gemensamma utbildningsdagarna för hela personalen att genomföras som tvådagars utbildningar både på hösten och på våren. Utbildningsdagarna är desamma båda dagarna och personalen delas på hälften vardera dagen. Under utbildningsdagarna ordnas reservvård regionalt så att hälften av områdets personal deltar i utbildningen och andra hälften svarar för reservvården på området. Man meddelar vårdnadshavarna om utbildningsdagarna i god tid så att man kan ordna behövlig reservvård för barnen i småbarnspedagogik.

12 Kirkkonummen kunta Pöytäkirja 3/ (21) Förskoleundervisning I förordningen om grundläggande utbildning (3 ) stadgas att förskoleundervisning ska ges under minst 700 timmar per år. Enligt 4 i förordningen får elevens arbetsdag i förskoleundervisningen omfatta högst 5 lektioner. I Kyrkslätt ges förskoleundervisning i 4 h/arbetsdag, totalt 752 h/år. Förskoleundervisningens arbets- och lovtider följer skolornas läs- och lovtider, med undantag av skolornas avslutningsdag (den sista vardagen under vecka 22), som i förskoleundervisningen är fredagen samma vecka. Då förskolelärarna deltar i utbildningsdagarna ordnas ingen förskoleundervisning. Småbarnspedagogik som kompletterar förskoleundervisningen ordnas dock under dessa dagar enligt behov. Skolorna Enligt 23 i lagen om grundläggande utbildning omfattar ett läsår 190 arbetsdagar. Av läsårets arbetsdagar borträknas dock självständighetsdagen, trettondagen och första maj, om de infaller på en annan vardag än lördag. Läsåret har 188 arbetsdagar och läsåret arbetsdagar. Enligt 7 i förordningen om grundläggande utbildning avslutas läsårets skolarbete den sista vardagen vecka 22. Undervisningsministeriet framhåller att vid beslut i skolor och kommuner om skolornas läs- och lovtider borde elever, studerande och deras föräldrar ha möjlighet att påverka ärendet. Enligt verksamhetsmodellen för en barnvänlig kommun bemöts barn jämlikt. De tas med i planering, bedömning och utveckling av tjänsterna. FN:s konvention om barnets rättigheter fungerar som rättesnöre. I beslutsfattandet använder man sig av barns och ungas kännedom om sin vardag och beslutens barnkonsekvenser bedöms. En barnvänlig kommun förbinder sig till att främja barnets rättigheter i beslutsfattandet, förvaltningen och servicen. Man har begärt förslag till bildningsnämnden av grundskolornas och gymnasiernas elevkårer, Hem och skola-föreningarna, ungdomsfullmäktige samt av elevernas vårdnadshavare och kommuninvånarna gällande arbetsoch lovtider under läsåret och läsåret i Kyrkslätt. Förfrågan har skickats per e-post till skolorna för att vidarebefordras och den har publicerats på kommunens webbplats Elevkårerna gav elva svar per e-post. Sex understödde alternativ 2 (långt höstlov), fyra understödde alternativ 1 och en alternativ 3 (inget höstlov). Av Hem och skola-föreningarna svarade två, av vilka en understödde alternativ 1 (kort höstlov) och den andra konstaterade att höstlovet borde hållas samtidigt som i Esbo. Ungdomsfullmäktige har inte sammanträtt ännu, så man har inte fått något svar. Ungdomsfullmäktigeledamöterna har informerats att de kan ge sitt svar per e-post senast tisdag

13 Kirkkonummen kunta Pöytäkirja 3/ (21) Av ungdomsfullmäktiges ledamöter understödde 9 alternativ 2, en alternativ 3 och en alternativ 1. Man fick svar via webben. Enkätens resultat ingår som bilaga till föredragningslistan. I flera kommentarer önskade man att skolan skulle sluta i juni två veckor senare än idag eller vid midsommar. Det här alternativet kan man dock inte förverkliga eftersom förordningen om grundläggande utbildning bestämmer när skolan slutar. Kommunen kan inte själv bestämma det. Man önskade också mycket att man i Kyrkslätt skulle följa läs- och lovtiderna i Esbo och Helsingfors. Så har man oftast gjort, men ibland har man varit tvungen att avvika från det. Om städerna har beslutat hålla skoldagar på lördagar, har man inte kunnat göra det i Kyrkslätt på grund av skolskjutsarna. Esbo stad har inte ännu beslutat om sina läs- och lovtider. Beslutet fattas vecka 43. Under det pågående läsåret är höstlovet i Esbo en vecka långt. Man föreslår att höstlovet är tre dagar långt nästa läsår. De som understöder ett kort höstlov indelas enligt om man vill ha lov från torsdag till fredag eller från fredag till måndag. Båda alternativen understöds, lite flera vill ha torsdag-fredag enligt enkäten. En veckas höstlov och ett kort jullov vann också understöd. I alternativen fanns inte något sådant men i de skriftliga kommentarerna understöddes ett kort jullov något. Majoriteten ansåg dock att ett längre jullov (två veckor) var bättre. Man önskade att sportlovet hölls senare, t.ex. under sista veckan i mars. Utbildningsstyrelsen har gett en rekommendation för sportlovsveckorna i hela landet, för att undvika överlappning. I Södra Finland rekommenderas vecka 8. Av alternativen för läsår fick alternativ 2 (långt höstlov) mest understöd, 70,3 %. Alternativ 1 (kort höstlov) fick ett understöd på 24,8 %, inget höstlov 1,8 % och endast ett kort jullov 3,0 %. (N 2148) Av alternativen för läsår fick alternativ 2 mest understöd, 72, 8 %. Alternativ 1 understöddes av 21,9 %, alternativ 3 (inget höstlov) av 2,1 % och alternativ 4 (endast ett kort jullov) av 3,2 %. (N 2023) Ehdotus Esittelijä: Hannele Kujala, Sivistystoimenjohtaja Bildnings- och fritidsnämnden beslutar bestämma läs- och lovtiderna läsåren och enligt följande: 1 Läsåret omfattar sammanlagt 188 arbetsdagar.

14 Kirkkonummen kunta Pöytäkirja 3/ (21) Höstterminen är on fr (91 arbetsdagar) Skolan börjar onsdag Höstlov lö sö (9 dagar, vecka 42) Jullov lö sö (16 dagar) Vårterminen är må lö (97 arbetsdagar) Sportlov lö sö (9 dagar, vecka 8) Skolan slutar lö Förskoleundervisningens sista arbetsdag är fredag Läsåret omfattar sammanlagt 187 arbetsdagar. Höstterminen är to fr (91 arbetsdagar) Skolan börjar torsdag Höstlov lö sö (9 dagar, vecka 42) Jullov lö sö (17 dagar) Vårterminen är ti lö (96 arbetsdagar) Sportlov lö sö (9 dagar, vecka 8) Skolan slutar lördag Förskoleundervisningens sista arbetsdag är fredag konstatera att småbarnspedagogikens verksamhetsår börjar och slutar och verksamhetsåret börjar och slutar år 2018 koncentreras småbarnspedagogikens verksamhet under perioden (bnd , 81) så att vissa bestämda daghem har jour som motsvarar behovet av småbarnspedagogik 5 år 2019 koncentreras småbarnspedagogikens verksamhet under perioden (lö) (on) på samma sätt som år att behovet av dagvård under de ovannämnda tiderna kartläggs utgående från en förfrågan till föräldrarna 7 småbarnspedagogikens utbildningsdagar kan ordnas på hösten (2 dagar) och på våren (2 dagar), under dessa dagar ordnas ingen förskoleundervisning 8

15 Kirkkonummen kunta Pöytäkirja 3/ (21) de dagliga verksamhetstiderna inom dagvården är huvudsakligen kl Dygnetruntvård 7 dagar i veckan ordnas inom den finskspråkiga småbarnspedagogiken i Jolkbyn päiväkoti. Kvällsvården koncentreras för båda språkgruppernas del områdesvis till endast ett daghem. Kvällsvård ordnas kl Invånarparkerna är öppna i huvudsak må-fr kl Klubbverksamhet ordnas förmiddagar och eftermiddagar. Klubbtiden är 2,5 timmar två eller tre dagar i veckan. Klubbverksamheten inleds då skolorna börjar och avslutas i slutet av maj. I övrigt iakttar klubbarna skolornas lovtider. Päätös Under diskussionen gav Linda Basilier understödd av vice ordförande Anni- Mari Syväniemi följande ändringsförslag: 1 Höstterminen må fr (91 arbetsdagar). Skolan börjar onsdag Höstlov to fr (2 dagar, vecka 42) 2 Höstterminen ti fr (91 arbetsdagar). Skolan börjar tisdagen Höstlov to fr (2 dagar, vecka 42). Motiveringar: Alla skolelever och föräldrar har inte varit medvetna om kommunens förfrågan, som genomfördes Det har också varit möjligt att svara på enkäten flera gånger. På grund av dessa orsaker kan förfrågan inte ligga som grund för beslutet. Dessutom är det svårare för många föräldrar att ta ledigt i oktober än i augusti, och alla skolelever har inte råd att delta i höstlovsläger. Ledamot Anna-Mari Toikka gav understödd av flera ett ändrings- och tilläggsförslag i beslutsförslaget. Enligt förslaget genomförs ett långt höstlov år 2018/19 så som man föreslagit, men man utför en ny förfrågan om ett år. Kommunen förbinder sig till att ordna förmånlig lägerverksamhet för barn antingen på kommunal nivå eller i samarbete med föreningar på båda språk i olika kommuncentrum. Ordföranden konstaterade att eftersom det under diskussionen hade givits två förslag som avvek från föredragandens förslag, så måste nämnden rösta i ärendet. Först ska en omröstning förrättas mellan Basiliers förslag och Toikkas förslag, och efter det mellan förslaget som vunnit och föredragandes förslag. Bildnings- och fritidsnämnden godkände omröstningsförslaget. Ordföranden konstaterade att de som understöder Basiliers förslag röstar ja och de som understöder Toikkas förslag röstar nej. Vid omröstningen gavs 4 ja-röster (Linda Basilier, Anni-Mari Syväniemi, Krista Petäjäjärvi, Tony Björk) och 7 nej-röster (Markus Myllyniemi, Anna-Mari Toikka, Maj-Britt Hellström, Jarmo Siivari, Antti Kilappa, Irja Bergholm, Erkki Majanen). Ordföranden konstaterade att Toikkas förslag hade fått fler röster. Ordföranden konstaterade att de som understöder föredragandens förslag röstar "ja" och de som understöder Toikkas förslag "nej". Vid omröstningen gavs 2 ja-röster (Jarmo Siivari, Erkki Majanen) och 9 nej-röster (Markus

16 Kirkkonummen kunta Pöytäkirja 3/ (21) Myllyniemi, Krista Petäjäjärvi, Anni-Mari Syväniemi, Anna-Mari Toikka, Maj-Britt Hellström, Linda Basilier, Tony Björk, Antti Kilappa, Irja Bergholm). Ordföranden konstaterade att Toikkas förslag hade fått fler röster och blivit nämndens beslut. Beslut: Bildnings- och fritidsnämnden beslutade bestämma läs- och lovtiderna läsåret enligt följande: 1 Läsåret omfattar sammanlagt 188 arbetsdagar. Höstterminen on fr (91 arbetsdagar) Skolan börjar onsdagen Höstlov lö sö (9 dagar, vecka 42) Jullov lö sö (16 dagar) Vårterminen må lö (97 arbetsdagar) Sportlov lö sö (9 dagar, vecka 8) Skolan slutar lördag Förskoleundervisningens sista arbetsdag är fredag konstatera att småbarnspedagogikens verksamhetsår börjar och slutar år 2018 koncentreras småbarnspedagogikens verksamhet under perioden (bnd , 81) så att vissa bestämda daghem har jour som motsvarar behovet av småbarnspedagogik

17 Kirkkonummen kunta Pöytäkirja 3/ (21) 4 att behovet av dagvård under de ovannämnda tiderna kartläggs utgående från en förfrågan till föräldrarna 5 småbarnspedagogikens utbildningsdagar kan ordnas på hösten (2 dagar) och på våren (2 dagar), under dessa dagar ordnas ingen förskoleundervisning 6 de dagliga verksamhetstiderna inom dagvården är huvudsakligen kl Dygnetruntvård 7 dagar i veckan ordnas inom den finskspråkiga småbarnspedagogiken i Jolkbyn päiväkoti. Kvällsvården koncentreras för båda språkgruppernas del områdesvis till endast ett daghem. Kvällsvård ordnas kl Invånarparkerna är öppna i huvudsak må fr kl Klubbverksamhet ordnas förmiddagar och eftermiddagar. Klubbtiden är 2,5 timmar två eller tre dagar i veckan. Klubbverksamheten inleds då skolorna börjar och avslutas i slutet av maj. I övrigt iakttar klubbarna skolornas lovtider. 7 förutsätta att kommunen förbinder sig till att ordna förmånlig lägerverksamhet för barn antingen på kommunal nivå eller i samarbete med föreningar på båda språk i olika kommuncentrum 8 en ny förfrågan om lovtider genomförs om ett år.

18 Kirkkonummen kunta Pöytäkirja 3/ (21) 38 Skolväg - Rilaxvägen Valmistelija / lisätiedot: Tiina Koivisto tiina.koivisto@kirkkonummi.fi hallintopäällikkö Utlåtande som grund för beviljande av skolskjuts: sträckan från Rilaxvägen 64 till närmaste busshållplatser Enligt 32 i lagen om grundläggande utbildning har en elev rätt till avgiftsfri skolskjuts eller tillräckligt transport- och ledningsbidrag om en elev i grundläggande utbildning, förskoleundervisning eller extra undervisning har längre än fem kilometer till skolan, eller om vägen med beaktande av elevens ålder eller andra omständigheter är alltför svår, ansträngande eller farlig för eleven. Bildningsnämnden har beslutat om skolskjutsprinciperna, enligt vilka kommunen kan begära ett utlåtande angående bedömning om för farlig skolväg av en annan myndighet. En annan myndighet kan vara till exempel polisen. Polisinrättningen i Västra Nyland har gett sitt utlåtande angående om Rilaxvägen 64 och dess närmaste busshållplatser är för farliga. Rilaxvägen är inte för farlig för någon åldersgrupp, fast det alltid finns risker när man går på vägen. Vägen har lite trafik och är en upphörande väg längs vilken finns lite bosättning. Dessutom är hastighetsbegränsningen låg. Kabanovsvägen har redan mera trafik, fast man inte heller säga att trafiken på vägen är livlig. Vägen är obelyst från Porkalavägen till Mattbyvägen, varifrån det finns belysning. Vägen är relativt bred och hastighetsgränsningen rimlig. Det finns inga branta kurvor. Hållplatserna i Kantviks riktning ligger i närheten av Hilavägens/Estbyvägens korsning. Vägen från Rilaxvägen dit är cirka 1,6 km. Vägen dit är för farlig för elever i förskolan till årskurs 1. Hilavägens/ Estbyvägens korsningsområde, liksom även området av hållplatserna i närheten av korsningen är för farlig för elever i förskolan till årskurs 3. Det är också för farligt att korsa vägen vid busshållplatserna för elever i förskolan till årskurs 4. Sikten är ganska kort och fordonen kommer snabbt till platsen där vägen korsas. Bättre plats att korsa vägen är till exempel från Porkalas håll sett den långa rakan före Hilavägens/Esbtyvägens korsning. Där är sikten i båda riktningarna god. Det är för farligt för elever i förskolan till årskurs 6 att röra sig på Vårnäs bro. Här har gång- och cykeltrafiken ingen möjlighet att väja för bilar åt något håll på grund av räckena och havet. Lyckligtvis är vägen på avsnittet rak och bred. Det är inte för farligt för någon åldersgrupp att vänta på hållplatserna. Ehdotus Esittelijä: Hannele Kujala, Sivistystoimenjohtaja

19 Kirkkonummen kunta Pöytäkirja 3/ (21) Bildnings- och fritidsnämnden beslutar på basis av polisens utlåtande att 1 Rilaxvägen inte är för farlig för någon åldersgrupp 2 hållplatserna i Kantviks riktning ligger i närheten av Hilavägens/Estbyvägens korsning. Vägen från Rilaxvägen dit är cirka 1,6 km. vägen till hållplatserna är för farlig för elever i förskolan till årskurs 1 3 Hilavägens/Estbyvägens korsningsområde, liksom även området av hållplatserna i närheten av korsningen är för farlig för elever i förskolan till årskurs 3, korsning av vägen vid busshållplatserna är för farlig för elever i förskolan till årskurs 4 4 det är för farligt för elever i förskolan till årskurs 6 att röra sig på Vårnäs bro 5 det inte är för farligt för någon åldersgrupp att vänta på hållplatserna. Päätös Bildnings- och fritidsnämnden beslutade enligt förslaget.

20 Kirkkonummen kunta Pöytäkirja 3/ (21) Oikaisuvaatimus 36, 37, 38 Oikaisuvaatimusohje Den som är missnöjd med detta beslut kan göra en skriftlig begäran om omprövning. Ändring i beslutet får inte sökas genom besvär. Ett rättelseyrkande kan framställas av den som beslutet avser eller av den vars rätt, skyldighet eller fördel direkt påverkas av beslutet (part) samt av kommunmedlemmar. Rättelseyrkandet framställs till bildnings- och fritidsnämnden. Rättelseyrkandet ska framställas inom 14 dagar från delfåendet av beslutet. En part anses ha fått del av beslutet, om inte något annat visas, sju dagar efter att beslutet avsändes eller vid den tidpunkt som framgår av mottagningsbeviset eller som är antecknad i ett särskilt intyg över delfående av beslutet. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet när beslutet har lagts fram offentligt. Dagen för delfåendet eller den dag då beslutet lagts fram ska inte medräknas då tiden för yrkande på rättelse beräknas. I rättelseyrkandet som ska riktas till bildnings- och fritidsnämnden ska anges: - det beslut i vilket ändring söks - till vilka delar ändring söks i beslutet och vilka ändringar som yrkas - de grunder på vilka ändring yrkas - ändringssökandens namn och hemkommun - den postadress och det telefonnummer under vilka meddelanden i saken kan tillställas ändringssökanden. Rättelseyrkandet ska undertecknas egenhändigt av ändringssökanden, den lagliga företrädaren eller ombudet. Om ändringssökandens talan förs av hans eller hennes lagliga företrädare eller ombud eller om någon annan person har uppgjort rättelseyrkandet, ska i rättelseyrkandet även uppges namn och hemkommun för denna person. Rättelseyrkandet ska lämnas till adressen nedan under tjänstetid, innan tiden för yrkande på rättelse går ut.

21 Kirkkonummen kunta Pöytäkirja 3/ (21) Rättelseyrkandet ska postas i så god tid att det hinner fram till registraturen på den sista dagen för tiden för yrkande på rättelse, innan registraturens tjänstetid slutar. Rättelseyrkandet kan före utgången av tiden för yrkande på rättelse lämnas också som telefax eller per e-post på avsändarens eget ansvar. Kontaktuppgifter: Kyrkslätts kommun, bildnings- och fritidsnämnden Besöksadress: Ervastvägen 2, Kyrkslätt Postadress: PB 20, Kyrkslätt telefonväxel (09) e-post: kirjaamo@kirkkonummi.fi tjänstetid: må kl , ti-fr kl