Svenska IIa, inriktning gymnasieskolan, 30 högskolepoäng Swedish IIa, with Specialisation in Upper Secondary School, Intermediate Course, 30 Credits

Transkript

1 1(7) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Höstterminen 2015 Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Svenska IIa, inriktning gymnasieskolan, 30 högskolepoäng Swedish IIa, with Specialisation in Upper Secondary School, Intermediate Course, 30 Credits Kurskod: SV1104 Utbildningsområde: Undervisningsområdet Huvudområde: Svenska språket Högskolepoäng: 30 Ämnesgrupp (SCB): Svenska/Nordiska Språk Utbildningsnivå: Grundnivå Fördjupning: G1F Inrättad: Senast ändrad: Giltig fr.o.m.: Höstterminen 2013 Beslutad av: Prefekt Mål Mål för utbildning på grundnivå Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, - förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och - beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - följa kunskapsutvecklingen, och - utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. (1 kap. 8 högskolelagen) Kursens mål Kunskap och förståelse Den studerande ska efter avslutad kurs ha - utvecklat förståelse för samband mellan språk och samhälle, - tillägnat sig kunskap om olika sätt att se på sociala förutsättningar för språk och interaktion, t.ex. i förhållande till kön, mångspråkighet, olika samtalstyper och interaktionsmönster - grundläggande kunskaper om främst den västerländska litteraturen från antiken till och med idag, - förståelse för litteratur som självständiga estetiska verk men även som uttryck för genre och för sin tids idéer och föreställningar, - en grundläggande förståelse för vikten av att använda olika strategier för att underlätta elevers möten med estetiska formspråk som känns ovana, - förtrogenhet med språkligt experimenterande litteratur och dess möjliga användningsområden i ett skolsammanhang, och - kunskap om vad medieutvecklingen kan innebära för svenskundervisningen. Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs ska den studerande kunna - analysera hur sociala faktorer påverkar en språksituation,

2 2(7) - behärska grundläggande metoder för analys av samtal, - utveckla sitt eget skrivande, - redogöra för centrala litterära strömningar, genrer och verk, temata och motiv, samt de kontexter i vilka de kommit till och använts, - på en grundläggande nivå och med en litteraturvetenskaplig begreppsapparat beskriva och diskutera skönlitterära texter av olika slag, och - reflektera över hur den lästa litteraturen kan användas inom undervisningen på gymnasienivå. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs har studenten förmåga att - diskutera och förhålla sig till kanonbegreppet och till värdet av att läsa äldre texter, t.ex. för att vidga såväl egna som elevers referensramar, - reflektera över hur man nalkas, beskriver, värderar och talar om fiktion, - ta ställning till hur man i lärarprofessionen kan värdera skilda attityder till språkliga varieteter och vård av språk, och - reflektera över skrivandets och talandets olika syften i och utanför skolan. Kursens huvudsakliga innehåll Delkurs 1 Språk och samhälle I, 7,5 högskolepoäng (Language and Society I, 7.5 credits) Här behandlas språkbrukare och språksituationer i framför allt talade men även skriftburna sociala sammanhang i och utanför skolan. Särskilt fokus läggs på hur olika identiteter, relationer och kunskapsasymmetrier talas vilket gör samtalsanalys till en viktig del av kursen. Samtal i och utanför klassrummet behandlas, och det lärande som kan knytas till samtalandet. Det kan handla om hur interaktionen ser ut eller vilka möjligheter, relaterat till olika interaktionsmönster, som elever har att komma till tals i klassrummet. Språklig förändring och variation diskuteras också utifrån bland annat kön och flerspråkighet, vilket aktualiserar språkliga attityder och språkvårdsfrågor. Skrivandet i högre utbildning är en sista innehållsaspekt; detta knyts till studenternas eget skrivande och avspeglas i examinationen, som på så vis också blir en förberedelse för kommande självständiga arbeten. Det som belyses är ytterst den samtida språkliga variationen i ett mångkulturellt Sverige och den enskilda studentens plats i denna språksituation. Ämnesdidaktiskt blir ett fokus, som introducerats redan i tidigare delkurser, hur man som lärare kan uppmärksamma olika språkliga varieteter och olika typer av samtal i ett språkutvecklande arbetssätt. Delkurs 2 Litteraturens historia I: Från antiken till 1700, 7,5 högskolepoäng (Literary history I: From Antiquity to 1700, 7.5 credits) Delkursen ger en överblick över framför allt västerlandets litteraturhistoria från antiken till och med Ett urval verk ur den litterära kanon läses och diskuteras mot bakgrund av de epoker och strömningar som de kommit till i, liksom utifrån genre och individuella särdrag. I samband med detta diskuteras och problematiseras också kanonbegreppet och hur vi tillägnar oss och talar om litteratur - en diskussion som fortsätter och fördjupas i de två följande historiska delkurserna. Även andra aspekter - som litteraturens möjligheter att gestalta etiska och existentiella frågor och hur äldre texter kan introduceras och kontextualiseras i ett skolsammanhang samtidigt som anakronistiska läsningar undviks - tas upp. Värdet av att läsa sådana texter diskuteras och spelet mellan historisk situering och tidlösa mänskliga betingelser uppmärksammas liksom vikten av att i skolan försöka möta det i tid och rum främmande. Även själva läsandets historia och dess yttre betingelser tas upp. Delkurs 3 Litteraturens historia II: Från 1700 t.o.m. naturalismen, 7,5 högskolepoäng (Literary History II: From 1700 to Naturalism, 7.5 credits) Delkursen ger en överblick över i första hand västerlandets litteraturhistoria från 1700 till och med naturalismen. Ett urval genrer och verk ur den litterära kanon läses och diskuteras mot bakgrund av de litterära epoker och strömningar, idéer och historiska förhållanden som de kommit till i. Samtidigt diskuteras och problematiseras kanonbegreppet. Också andra aspekter beaktas - bl.a. diskuteras litteraturens möjligheter att gestalta etiska och existentiella frågor. Frågan om hur läraren kan underlätta ovana elevers möten med till synes främmande formspråk diskuteras i samband med studiet av relevanta verk. Delkurs 4 Litteraturens historia III: Från symbolismen till idag, 7,5 högskolepoäng (Literary History III: From Symbolism to Today, 7.5 credits) Delkursen ger en överblick över i första hand västerlandets litteraturhistoria från symbolismen till idag. Ett urval genrer och verk läses och diskuteras mot bakgrund av de litterära epoker och

3 3(7) strömningar som de kommit till i. Också andra aspekter beaktas - bl.a. diskuteras litteraturens möjligheter att gestalta etiska och existentiella frågor. Kanondiskussionen förs vidare utifrån de problem som uppstår ju närmare man kommer sin egen tid och med ökad globalisering. Tidigare didaktiska frågeställningar fördjupas och utvecklas. Olika sätt att genom undervisning öka förtrogenheten med experimentella litterära verk diskuteras, och jämförelser görs med tillägnandet av andra konstarter. Frågor om språkets gränser och poesin som språkets experimentverkstad tas upp liksom hur man kan läsa och skriva dikter i ett skolsammanhang. Studieformer Undervisningen bedrivs i form av lektioner och seminarier. Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning. Examinationsformer Språk och samhälle I, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0100) Salstentamen. (Delkurs 1) Litteraturens historia I: Från antiken till 1700, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0200) Salstentamen. (Delkurs 2) Litteraturens historia II: Från 1700 t.o.m. naturalismen, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0300) Salstentamen. (Delkurs 3) Litteraturens historia III: Från symbolismen till idag, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0400) Salstentamen. (Delkurs 4) För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Betyg Enligt 6 kap. 18 högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator). Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut , dnr CF /2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl. Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Språk och samhälle I Litteraturens historia I: Från antiken till 1700 Litteraturens historia II: Från 1700 t.o.m. naturalismen Litteraturens historia III: Från symbolismen till idag För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Särskild behörighet och andra villkor 22,5 högskolepoäng från kursen Svenska Ia, inriktning gymnasieskolan, 30 högskolepoäng. För ytterligare information se universitetets antagningsordning.

4 4(7) Tillgodoräknande av tidigare utbildning Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav. För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden. Övriga föreskrifter Betyg på hel kurs För att erhålla betyget Väl godkänd på helkurs krävs betyget Väl godkänd på minst 22,5 högskolepoäng. Tid för examination Om tidpunkten för examination inte hålls ska den studerande genomföra omprov. Kurslitteratur och övriga läromedel Delkurs 1: Obligatorisk litteratur Dysthe, Olga (2002) Skriva för att lära: skrivande i högre utbildning Lund: Studentlitteratur, 209 sidor (ca 100 sidor läses enligt lärares anvisningar) Edlund, Ann-Catrine, Erson, Eva & Milles, Karin (2006) Språk och kön Stockholm: Norstedts förlag, 256 sidor (ca 100 sidor läses enligt lärares anvisningar) Einarsson, Jan (2004) Språksociologi Lund: Studentlitteratur, 367 sidor (ca 100 sidor läses enligt lärares anvisningar) Enell-Nilsson, Mona & Nissilä, Niina (red.) (2009) Översättningsteori, fackspråk och flerspråkighet Vasa: Vasa universitet, 420 sidor, (Nilsson,Gunvor, "Makten över språket - ur ett andraspråksperspektiv", s läses), Hyltenstam, Kennet & Lindberg, Inger (red.) (2004) Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle Lund: Studentlitteratur, 768 sidor (Axelsson, Monica, "Skolframgång och tvåspråkig utbildning", s läses) Lindholm, Camilla & Lindström, Jan (red.) (2010) Språk och interaktion, nr sidor, (Lundström, Fredrik, "Eleven tar plats: Språk, turtagning och multimodalitet i klassrummet", s läses) Louise Bjar (red.) (2006) Det hänger på språket! Lärande och språkutveckling i grundskolan Lund: Studentlitteratur, 439 sidor (Lindberg, Inger, "Med andra ord i bagaget", s läses) Melander, Helen & Sahlström, Fritjof (2011) Lärande i interaktion Stockholm: Liber, 264 sidor Sparrman, Anna m.fl. (red.) (2009) Den väsentliga vardagen: Några diskursanalytiska perspektiv på tal, text och bild Stockholm: Carlssons, 335 sidor, (Cromdal, Jacob, Sparmann, Anna, Evaldsson, Ann-Carita & Adelswärd, Viveka, "Några diskursanalytiska perspektiv på tal, text och bild", s läses) Delkurs 2: Obligatorisk litteratur Journal of Aesthetic Education, Vol. 43, No1 (Richmond, Stuart, "Art's Educational Value", s läses) [Tidningsartikel] Bergsten, Staffan och Elleström, Lars (2004) Litteraturhistoriens grundbegrepp

5 5(7) Lund: Studentlitteratur, 234 sidor Claésson, Dick, Fyhr, Lars & Hansson, Gunnar D (red.) (2006) Texter från Sapfo till Strindberg Lund: Studentlitteratur, 1474 sidor (urval enligt "Tillägg och kommentarer till litteraturlistan") Kåreland, Lena (red.) (2009) Läsa bör man? - den skönlitterära texten i skola och lärarutbildning Stockholm: Liber, 238 sidor (Annette Årheim, " Perspektiv på värdet av skönlitterära läserfarenheter", s läses) Littau, Karin (2006) Theories of Reading: Books, Bodies and Bibliomania Malden: Polity Press, 194 sidor ("The Material Conditions of Reading", s läses) Litteraturens historia i Sverige Stockholm: Norstedts, 619 sidor (valda delar läses) Litteraturens historia i världen Stockholm: Norstedts, 666 sidor (valda delar läses) Persson, Magnus (2012) Den goda boken: samtida föreställningar om litteratur och läsning Lund: Studentlitteratur, 230 sidor (kap. 4 "Kanon", s läses) Delkurs 3: Obligatorisk litteratur Bergsten, Staffan & Elleström, Lars (2004) 2 uppl. Litteraturhistoriens grundbegrepp Lund: Studentlitteratur, 234 sidor Claésson, Dick, Fyhr, Lars & Hansson, Gunnar D (red.) (2006) Texter från Sapfo till Strindberg Lund: Studentlitteratur, 1474 sidor (urval enligt "Tillägg och kommentarer till litteraturlistan") Fogt, Jan och Thurah, Thomas (red.) (2010) Ny litteraturdidaktik København: Gyldendal, 251 sidor, (Skriver, Svend, "Romanen i undervisningen", s läses) Nussbaum, Martha C (1995) Poetic Justice: The Literary Imagination and Public Life Boston: Beacon Press, 143 sidor ("The Literary Imagination", s läses) Litteraturens historia i Sverige Stockholm: Norstedts, 619 sidor (valda delar läses) Litteraturens historia i världen Stockholm: Norstedts, 666 sidor (valda delar läses) Delkurs 4: Obligatorisk litteratur New Literary History, 1999:1 (Donoghue, Denis, "Teaching Literature: The Force of Form", s. 5-24), [Tidningsartikel] Achebe, Chinua (1988) Hopes and Impediments: Selected Essays, London: Heinemann, 130 sidor, ("An Image of Africa: Racism in Conrad's Heart of Darkness", s läses), Bergsten, Staffan & Elleström, Lars (2004) Litteraturhistoriens grundbegrepp, 2 uppl. Lund: Studentlitteratur, 234 sidor Bommarco, Birgitta (2006) Texter i dialog: En studie i gymnasieelevers litteraturläsning

6 6(7) Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola, 252 sidor, (kapitlet "Elevers läsning av Främlingen", s läses), Claésson, Dick, Fyhr, Lars & Hansson, Gunnar D (red.) (2006) Texter från Sapfo till Strindberg Lund: Studentlitteratur, 1474 sidor (urval enligt "Tillägg och kommentarer till litteraturlistan") Lindgren, Simon (red.) (2009) Ungdomskulturer Malmö: Gleerups, 175 sidor (Dunkel, Elza, "Unga och nätet", s läses) Litteraturens historia i Sverige Stockholm: Norstedts, 619 sidor (valda delar läses) Olsson, Bernt & Algulin, Ingemar ( valfri upplaga) Litteraturens historia i världen Stockholm: Norstedts, 666 sidor (valda delar läses) Tillägg och kommentarer till litteraturlistan Som obligatorisk läsning tillkommer följande litteratur: - Delkurs 1 Ytterligare ca 100 sidor tillkommer som obligatorisk litteratur enligt lärarens anvisningar. - Delkurs 2 Skönlitteratur: Gilgamesheposet Ett urval bibliska texter Odysséen (+ bröderna Coens film O Brother, Where Art Thou?) Litteratur från den grekiska och romerska antiken (TSS) Attisk dramatik Vergilius, Aeneiden (urval) Ett urval medeltida texter (TSS) Ett urval texter av Dante Alighieri Ett urval renässanstexter (TSS) Ett urval Shakespearedramer Ett urval engelska 1600-talstexter (TSS) Miguel de Cervantes Saavedra, Don Quijote (urval) Ett urval fransk-klassicistisk dramatik En roman från 1600-talet Ett urval svenska texter från 1600-talet (TSS) - Delkurs 3 Skönlitteratur: Voltaire: Candide Två realistiska 1700-talsromaner (urval) Ett urval svenska texter från 1700-talet (TSS) Ett urval dikter och andra texter från perioden (TSS) Några dramer representativa för romantik, realism och naturalism Jane Austen, en roman Askungen (TSS) + Disneys tecknade film E.T.A. Hoffmann, Sandmannen (TSS) C. J. L. Almqvist, Drottningens juvelsmycke Edgar Allan Poe, några noveller H. C. Andersen, några sagor (TSS) Nikolaj Gogol, "Kappan" (TSS) Gustave Flaubert, Madame Bovary Några romaner representativa för romantik, realism och naturalism August Strindberg, Röda rummet (+ Per Demervalls seriebearbetning) Några noveller från det nordiska genombrottet En filmatisering av någon av romanerna - Delkurs 4 Skönlitteratur: Dikter av Emily Dickinson och Walt Whitman (TSS)

7 Symbolistisk lyrik och svensk nittitalslyrik (TSS) Selma Lagerlöf, en roman Ett urval konstnärliga manifest Ett urval lyrik från 1900-talet Ett antal representativa pjäser Joseph Conrad, Mörkrets hjärta + Coppolas film Apocalypse Now James Joyce, Odysseus (urval) Thomas Mann, en kortroman eller novell Franz Kafka, Processen Marcel Proust, På spaning efter den tid som flytt (urval: "Combray") Virginia Woolf, en roman Ernest Hemingway, två noveller Albert Camus, Främlingen Eyvind Johnson, Strändernas svall (urval) Ett urval nordiska noveller En roman och ett antal noveller av samtida författare 7(7)