Svenska IIa, inriktning gymnasieskolan, 30 högskolepoäng Swedish IIa, with a Specialisation in Upper Secondary School Teaching, 30 Credits

Transkript

1 1(6) Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Svenska IIa, inriktning gymnasieskolan, 30 högskolepoäng Swedish IIa, with a Specialisation in Upper Secondary School Teaching, 30 Credits Kurskod: SV008G Utbildningsområde: Undervisningsområdet Huvudområde: Svenska språket Högskolepoäng: 30 Ämnesgrupp (SCB): Svenska/Nordiska Språk Utbildningsnivå: Grundnivå Fördjupning: GXX Inrättad: Senast ändrad: Giltig fr.o.m.: Höstterminen 2016 Beslutad av: Prefekt Mål Mål för utbildning på grundnivå Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, - förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och - beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - följa kunskapsutvecklingen, och - utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. (1 kap. 8 högskolelagen) Kursens mål Kunskap och förståelse Den studerande ska efter avslutad kurs visa - utvecklat förståelse för samband mellan språk och samhälle, - tillägnat sig kunskap om olika sätt att se på sociala förutsättningar för språk och interaktion, t.ex. i förhållande till kön, mångspråkighet, olika samtalstyper och interaktionsmönster, - grundläggande kunskaper om främst den västerländska litteraturen från antiken till och med idag, - förståelse för litteratur som självständiga estetiska verk men även som uttryck för genre och för sin tids idéer och föreställningar, - en grundläggande förståelse för vikten av att använda olika strategier för att underlätta elevers möten med estetiska formspråk som känns ovana, - förtrogenhet med språkligt experimenterande litteratur och dess möjliga användningsområden i ett skolsammanhang, och - kunskap om vad medieutvecklingen kan innebära för svenskundervisningen. Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs ska den studerande kunna - analysera hur sociala faktorer påverkar en språksituation, - resonera om språklig, däribland flerspråkig, variation utifrån sociala förutsättningar, - redogöra för centrala litterära strömningar, genrer och verk, temata och motiv, samt de kontexter i vilka de kommit till och använts, - på en grundläggande nivå och med en litteraturvetenskaplig begreppsapparat beskriva och diskutera skönlitterära texter av olika slag, och - reflektera över hur den lästa litteraturen kan användas inom undervisningen på gymnasienivå.

2 2(6) Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs visar den studerande förmågan att - diskutera och förhålla sig till kanonbegreppet och till värdet av att läsa äldre texter, t.ex. för att vidga såväl egna som elevers referensramar, - reflektera över hur man nalkas, beskriver, värderar och talar om fiktion, - ta ställning till hur man i lärarprofessionen kan värdera skilda attityder till språkliga varieteter och vård av språk, och - reflektera över skrivandets och talandets olika syften i och utanför skolan. Kursens huvudsakliga innehåll Delkurs 1 Språk och samhälle I, 7,5 högskolepoäng Här behandlas språksituationer i tal- och skriftspråkliga sammanhang i och utanför skolan. Samtal i och utanför klassrummet behandlas, och det lärande som kan knytas till samtalandet. Det kan handla om vilka möjligheter, relaterat till olika interaktionsmönster, som eleverna har att komma till tals i klassrummet. Språklig förändring och variation diskuteras, utifrån bland annat kön och flerspråkighet, vilket aktualiserar språkliga attityder och språkvårdsfrågor. Delkursen belyser den samtida språkliga variationen i ett mångkulturellt Sverige och den enskilda individens plats i denna språksituation. Delkursen behandlar även didaktiska frågor med bland annat inriktning på hur man som lärare kan uppmärksamma olika språkliga varieteter i ett språkutvecklande arbetssätt. Delkurs 2 Litteraturens historia I: Från antiken till år 1700, 7,5 högskolepoäng Delkursen ger en överblick över framför allt västerlandets litteraturhistoria från antiken till och med år Ett urval verk ur den litterära kanon läses och diskuteras mot bakgrund av de epoker och strömningar som de kommit till i, liksom utifrån genre och individuella särdrag. I samband med detta diskuteras och problematiseras också kanonbegreppet och hur vi tillägnar oss och talar om litteratur - en diskussion som fortsätter och fördjupas i de två följande historiska delkurserna. Även andra aspekter - som litteraturens möjligheter att gestalta etiska och existentiella frågor och hur äldre texter kan introduceras och kontextualiseras i ett skolsammanhang samtidigt som anakronistiska läsningar undviks - tas upp. Värdet av att läsa sådana texter diskuteras och spelet mellan historisk situering och tidlösa mänskliga betingelser uppmärksammas liksom vikten av att i skolan försöka möta det i tid och rum främmande. Även själva läsandets historia och dess yttre betingelser tas upp. Delkurs 3 Litteraturens historia II: Från år 1700 t.o.m. naturalismen, 7,5 högskolepoäng Delkursen ger en överblick över i första hand västerlandets litteraturhistoria från år 1700 till och med naturalismen. Ett urval genrer och verk ur den litterära kanon läses och diskuteras mot bakgrund av de litterära epoker och strömningar, idéer och historiska förhållanden som de kommit till i. Samtidigt diskuteras och problematiseras kanonbegreppet. Också andra aspekter beaktas - bl.a. diskuteras litteraturens möjligheter att gestalta etiska och existentiella frågor. Frågan om hur läraren kan underlätta ovana elevers möten med till synes främmande formspråk diskuteras i samband med studier av relevanta verk. Delkurs 4 Litteraturens historia III: Från symbolismen till idag, 7,5 högskolepoäng Delkursen ger en överblick över i första hand västerlandets litteraturhistoria från symbolismen till idag. Ett urval genrer och verk läses och diskuteras mot bakgrund av de litterära epoker och strömningar som de kommit till i. Också andra aspekter beaktas - bl.a. diskuteras litteraturens möjligheter att gestalta etiska och existentiella frågor. Kanondiskussionen förs vidare utifrån de problem som uppstår ju närmare man kommer sin egen tid och med ökad globalisering. Tidigare didaktiska frågeställningar fördjupas och utvecklas. Olika sätt att genom undervisning öka förtrogenheten med experimentella litterära verk diskuteras, och jämförelser görs med tillägnandet av andra konstarter. Frågor om språkets gränser och poesin som språkets experimentverkstad tas upp liksom hur man kan läsa och skriva dikter i ett skolsammanhang. Delkursernas ordning kan komma att ändras. Studieformer Undervisningen kan ske genom föreläsningar, lektioner och seminarier. Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.

3 3(6) Examinationsformer Språk och samhälle I, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0100) Salstentamen. (Delkurs 1) Litteraturens historia I: Från antiken till år 1700, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0200) Salstentamen. (Delkurs 2) Litteraturens historia II: Från år 1700 t.o.m. naturalismen, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0300) Salstentamen. (Delkurs 3) Litteraturens historia III: Från symbolismen till idag, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0400) Salstentamen. (Delkurs 4) Komplettering för godkänt betyg Examinator kan bestämma att den studerande som inte godkänts på examinationen får utföra kompletterande uppgifter i stället för helt omprov. Kompletteringsuppgiften ska lämnas in till läraren inom två veckor efter det att betyget Underkänd har delgivits den studerande. För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Betyg Enligt 6 kap. 18 högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator). Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut , dnr CF /2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl. Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Språk och samhälle I Litteraturens historia I: Från antiken till år 1700 Litteraturens historia II: Från år 1700 t.o.m. naturalismen Litteraturens historia III: Från symbolismen till idag Betyg på hel kurs För att erhålla betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 22,5 högskolepoäng. För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Särskild behörighet och andra villkor 22,5 högskolepoäng från kursen Svenska Ia, inriktning gymnasieskolan, 30 högskolepoäng. För ytterligare information se universitetets antagningsordning. Tillgodoräknande av tidigare utbildning Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav. För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.

4 Övergångsbestämmelser Om kursen genomgår sådana förändringar som är så omfattande att studenten inte kan examineras i enlighet med denna kursplan så anordnas möjlighet till särskilda examinationer i enlighet med universitetets lokala riktlinjer. Information om examinationstillfällena (inklusive fullgörande av obligatoriska moment) publiceras på avsedd plats på universitetets hemsida. Kurslitteratur och övriga läromedel Delkurs 1: Obligatorisk litteratur Dysthe, Olga (red.) (2003) Dialog, samspel och lärande Edlund, Ann-Catrine, Erson, Eva & Milles, Karin (2006) Språk och kön Stockholm: Norstedts förlag, (valda delar) Einarsson, Jan (2004) Språksociologi Enell-Nilsson, Mona & Nissilä, Niina (red.) (2009) Översättningsteori, fackspråk och flerspråkighet Vasa: Vasa universitet, (Nilsson,Gunvor, "Makten över språket - ur ett andraspråksperspektiv"), Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.) (senaste upplaga) Svenska som andraspråk - i forskning, undervisning och samhälle Josephson, Olle (2013) Ju: ifrågasatta självklarheter om svenskan, engelskan och alla andra språk i Sverige Lund: Studentlitteratur, * Lindholm, Camilla & Lindström, Jan (red.) (2010) Språk och interaktion, nr 2 (valda delar) Delkurs 2: Obligatorisk litteratur Journal of Aesthetic Education, Vol. 43, No1 (Richmond, Stuart, "Art's Educational Value") [Tidningsartikel] Bergsten, Staffan & Elleström, Lars (2004) Litteraturhistoriens grundbegrepp Lund: Studentlitteratur Claésson, Dick, Fyhr, Lars & Hansson, Gunnar D (red.) (2006) Texter från Sapfo till Strindberg Kåreland, Lena (red.) (2009) Läsa bör man? - den skönlitterära texten i skola och lärarutbildning Stockholm: Liber, (valda delar) Littau, Karin (2006) Theories of Reading: Books, Bodies and Bibliomania Malden: Polity Press, (valda delar) Litteraturens historia i Sverige Litteraturens historia i världen Persson, Magnus (2012) 4(6)

5 5(6) Den goda boken: samtida föreställningar om litteratur och läsning Delkurs 3: Obligatorisk litteratur Bergsten, Staffan & Elleström, Lars (2004) Litteraturhistoriens grundbegrepp Lund: Studentlitteratur Claésson, Dick, Fyhr, Lars & Hansson, Gunnar D (red.) (2006) Texter från Sapfo till Strindberg Nussbaum, Martha C (1995) Poetic Justice: The Literary Imagination and Public Life Boston: Beacon Press, (valda delar) Litteraturens historia i Sverige Litteraturens historia i världen Renberg, Bo & Friberg, Ingemar (2015) Svensklärarens påverkan och praktik: på spaning efter konsten att undervisa Delkurs 4: Obligatorisk litteratur Achebe, Chinua (1988) Hopes and Impediments: Selected Essays, London: Heinemann, (valda delar), Bommarco, Birgitta (2006) Texter i dialog: En studie i gymnasieelevers litteraturläsning Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola, (valda delar), Claésson, Dick, Fyhr, Lars & Hansson, Gunnar D (red.) (2006) Texter från Sapfo till Strindberg Mossberg Schüllerqvist, Ingrid & Olin-Scheller, Christina (2011) Fiktionsförståelse i skolan: Svensklärare omvandlar teori till praktik Litteraturens historia i Sverige Litteraturens historia i världen Tillägg och kommentarer till litteraturlistan För litteratur markerad med * gäller att även andra utgåvor kan läsas. Som obligatorisk läsning tillkommer följande litteratur: Delkurs 2: Skönlitteratur Gilgamesheposet Ett urval bibliska texter Odysséen (i Ingvar Björkesons översättning) Litteratur från den grekiska och romerska antiken (TSS) Attisk dramatik Vergilius: Aeneiden (urval)

6 6(6) Ett urval medeltida texter (TSS) Dante Alighieri: Den gudmliga komedin (urval i Ingvar Björkesons översättning) Ett urval renässanstexter (TSS) Ett urval Shakespearedramer Ett urval engelska 1600-talstexter (TSS) Miguel de Cervantes Saavedra: Don Quijote (urval) Ett urval fransk-klassicistisk dramatik En roman från 1600-talet Ett urval svenska texter från 1600-talet (TSS) Delkurs 3: Skönlitteratur Voltaire: Candide Två realistiska 1700-talsromaner (urval) Ett urval svenska texter från 1700-talet (TSS) Ett urval dikter och andra texter från perioden (TSS) Några representativa dramer Jane Austen, en roman Snövit (TSS) + Disneys tecknade film E.T.A. Hoffmann: Sandmannen (TSS) C. J. L. Almqvist: Drottningens juvelsmycke H. C. Andersen, några sagor (TSS) Nikolaj Gogol: Kappan (TSS) Gustave Flaubert: Madame Bovary Några romaner representativa för romantik, realism och naturalism August Strindberg: Röda rummet Några noveller från det nordiska genombrottet Ytterligare ca. 50 sidor kan tillkomma som obligatorisk läsning. Delkurs 4: Skönlitteratur Dikter av Emily Dickinson och Walt Whitman (TSS) Symbolistisk lyrik och svensk nittitalslyrik (TSS) Selma Lagerlöf, en roman Joseph Conrad: Mörkrets hjärta Ett urval konstnärliga manifest Ett urval lyrik från 1900-talet Pär Lagerkvist: Far och jag Ett antal representativa pjäser James Joyce: Odysseus (urval) Thomas Mann, en kortroman eller novell Franz Kafka: Processen Marcel Proust: På spaning efter den tid som flytt (urval: "Combray") Virginia Woolf, en roman Ernest Hemingway, två noveller Albert Camus: Främlingen Eyvind Johnson: Strändernas svall (urval) En roman eller några noveller från Norge och/eller Danmark En roman och ett antal noveller av samtida författare Ett antal filmer Ytterligare ca. 50 sidor kan tillkomma som obligatorisk läsning.