Uppländsk Drivkraft 3.0. Uppföljning av mål 2013

Transkript

1 Uppländsk Drivkraft 3.0 Uppföljning av mål 2013

2 Hur går det för Uppsala län? En innovativ region: Uppsalaregionan ska bidra till värdeskapande kunskap och näringsliv med bredd och spets i global konkurrens. Utgångspunkten är regionens styrkeområden, innovationsförmåga och unika profil. Nuläge* Utveckling ** Privata och offentliga investeringar i BRP ska uppgå till minst 7 % av BRP 6,6 % (2011) Länet ska placera sig i topp på nationella rankinglistor över innovationskraft index 117 I länet ska det årligen startas minst 13 nya företag per 1000 invånare 11,4 Antalet exporterande företag i länet ska minst ligga på snittet i landet, motsvarande företag år En växande region: Uppsalaregionan erbjuder bostäder efter behov och är en del av huvudstadsregionen med Nuläge* hållbara kommunikationer i alla riktningar. Kommuner och orter har egen utvecklingskraft och skapar goda livsvillkor för regionens invånare. Antalet resande med kollektivtrafik ska fördubblas 27,7 miljoner Länet ska få infrastrukturella medel minst i proportion till länets andel av rikets befolkning till år 2030 (3,8 %) 2,2 % ( ) Länet ska planera bostadsbyggandet utifrån en befolkningsökning på personer per år, med beredskap för 763 ytterligare invånare per år fram till 2020 bostäder Utsläppen av växthusgaser ska minska med 40 % till % (2010) År 2020 ska minst 90 % av alla hushåll och verksamheter ha tillgång till bredbandsuppkoppling på 100 Mbit/s 45 % hushåll, 38 % jobb Utveckling ** --- * Nuläge avser 2012, om inget annat anges ** Utveckling anger förändring från senaste mättillfället, vanligtvis ett år. indikerar en positiv utveckling medan visar på en viss försämring.

3 Hur går det för Uppsala län? En kompetent region: Uppsalaregionens viktigaste tillgång och utvecklingskraft är befolkningens kompetens och Nuläge* förmåga. Varje kvinna och man ska ges möjlighet att delta aktivt i arbets- och samhällsliv. Andelen elever som fullföljt sin gymnasieutbildning inom 4 år ska överstiga 80 % 74,1 % (2013) Andelen elever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter avslutat gymnasium ska överstiga 66,2 % 70 % (2013) Andelen åringar som har minst en tvåårig eftergymnasial utbildning ska överstiga 55 % 54 % Utveckling ** Andelen arbetslösa ungdomar i åldrarna ska understiga 10 % 12,4 % Andelen sysselsatta i åldrarna ska överstiga 80 % 77 % Antalet studerande inom yrkeshögskolan ska uppgå till minst år Kostnaderna för ersatt arbetsfrånvaro (försörjningsmått) ska minska till väl under kr/inv En attraktiv region: Uppsalaregionen välkomnar fler invånare, besökare och företag med erbjudande om attraktiva och trygga livsmiljöer, god välfärd samt effektiva samhällsstrukturer för hållbar utveckling. Omsättningen från turismnäringen ska fördubblas till 2020 Nuläge* 2 miljarder Utveckling ** Uppsalaregionen ska vara den bästa storstadsregionen att bo i 153 * Nuläge avser 2012, om inget annat anges ** Utveckling anger förändring från senaste mättillfället, vanligtvis ett år. indikerar en positiv utveckling medan visar på en viss försämring.

4 Hur går det för Uppsala län? Trots en svag utveckling föregående år är Uppsala län fortfarande bäst i många grenar. Detta gäller exempelvis innovationskraft och utbildningsnivå Positiv utveckling när det gäller bredbandstillgång. Återstår bland annat att få fler i arbete, bygga fler bostäder och säkra resultaten i skolan Två andra utmaningar handlar om att minska koldioxidutsläppen samt öka antalet kollektivtrafikresor Kluven utveckling, med stora skillnader mellan kommuner och mellan kvinnor och män. Kvinnor utbildningsprestation är starkare än männens, samtidigt som nyföretagandet och sysselsättningsgraden hos män är högre än bland kvinnor. För att Uppsala län ska bli den mest attraktiva storstadsregionen att bo i, krävs ökat fokus på förutsättningar att ha familj respektive att arbeta i länet (jmf Fokus Här är det bäst att bo).

5 FoU-intensitet Forskning och innovation är centralt för att klara den ökande konkurrensen som globaliseringen innebär. Investeringar i FoU bidrar också till att hantera de stora samhällsutmaningarna inom klimat- och energiområdet, hälsa och sjukvård samt hållbar samhällsutveckling. Uppsalaregionens samlade investeringar i FoU ligger i topp i Europa. Det gemensamma EU-målet är att investeringar i FoU ska uppgå till 3 % av bruttonationalprodukten år Det nationella målet är satt till 4 % Uppsala län 5,8% 6,95% 6,6% Stockholms län 3,9% 3,8% 3,7% Västra Götaland 5% 4,8% 4,5% Skåne 4,8% 4,8% 4,6% Riket 3,5% 3,6% 3,4% FoU-intensiteten i Uppsala län är högst i Sverige. Även i ett internationellt perspektiv står sig länet väl Den offentliga sektorn, i synnerhet akademin, står för ca 75 % av länets FoU-investeringar. Motsvarande siffra för riket är drygt 30 % Företagens utgifter för egen FoU är relativt låg i länet uppgick den till 1,8 % av BRP vilket kan jämföras med 3,5 % för Västra Götalandsregionen. Siffran för riket var 2,3 % 8% 7% 6% 5% FoU-intensitet 4% 3% 2% 1% Mål 2020: I Uppsalaregionen ska offentliga och privata investeringar i FoU uppgå till minst 7 % av bruttoregionalprodukten Indikator: Offentliga och privata investeringar i FoU som andel av bruttoregionalprodukt (BRP) Baslinje: 6,95 %, år 2009 Källa: Data uppdateras vartannat år av Statistiska centralbyrån 0% FoU-företag Uppsala län FoU-företag Stockholms län FoU-företag Västra Götalands län FoU-företag Skåne län FoU-företag Riket Uppsala län Stockholms län Västra Götaland Skåne Riket

6 Nationellt innovationsindex RegLab har utvecklat ett nationellt innovationsindex, en indikatormodell för att mäta innovationsdriven tillväxt. Indexet byggs upp av tre områden: grundförutsättningar, marknadsförmåga och förnyelseförmåga. Uppsala län är, tillsammans med Stockholm, rikets innovationsledare Länet har dock tappat i placering de senaste åren. Tappet kan framför allt härledas till indikatorerna för patent, näringslivets förnyelsegrad, riskkapitalinvesteringar och export Mål: Uppsalaregionen ska placera sig i topp på nationella rankinglistor över innovationskraft Indikator: Index Baslinje: Index 125, år 2010 Källa: RegLab Grundförutsättningar Uppsala Grundförutsättningar Stockholm Förnyelseförmåga Uppsala Marknadsförmåga Uppsala Samlat index Uppsala Förnyelseförmåga Stockholm Marknadsförmåga Stockholm Samlat index Stockholm Grundförutsättningar Förnyelseförmåga Marknadsförmåga Andel med minst 3 års eftergymnasiala studier Förvärvsfrekvens bland utlandsfödda Branschfördelning mellan kön Index of dissimilarity Andel sysselsatta i de 10 största branscherna i länet Andel individer som bytt arb.givare under de senaste 3 åren, andel av dagbefolkningen GENOMSNITT Intäkter för forskning vid lärosäten fördelat på BRP Andel elever som deltagit i Ung företagsamhet som andel av totala antalet gy.elever Förnyelsegrad i näringslivet FoU-resurser vid privata arbetsställen/ BRP Andel företag som instämmer i att företaget är innovativt av totala företagsstocken GENOMSNITT Andel entreprenöriella individer i dagbefolkningen Andelen patent- varumärkes- och designansökningar per dagbefolkning Regionens andel av totala antalet riskkapital investeringar fördelat dagbefolkning Utlandsägda företag som andel av totala företagsstocken Export som andel av BRP GENOMSNITT SAMLAT INDEX

7 Antal nya ftg per inv Nyföretagande Antal företag 2012 Ett starkt nyföretagande avspeglar en regions förnyelseförmåga och dynamik. Ett gott Enköping 8,5 10,8 12,8 10,5 262 företagsklimat, entreprenörskap, tillgång till kapital Heby 9,1 13,7 11,2 8,2 67 och rådgivning och en växande marknad ger upphov Håbo 11,8 13,2 13,4 11,7 146 till nya företag och arbetstillfällen. Knivsta 10, ,3 14,6 136 Resultatet av ett gott företagsklimat i kommunerna kan avläsas i antalet nystartade företag per invånare. Nyföretagandet i länet följer utvecklingen för riket Ca nya företag per år Spann mellan 6,8-14,6 nya företag i kommunerna Tillfällig uppgång 2011 = 12,1 företag Sjunkande andel i alla kommuner utom Uppsala År 2011 leddes 35,5 % de nystartade företagen av kvinnor, 59,6 % av män Om kvinnor startade företag i samma utsträckning som män skulle det innebära att det årligen startades ytterligare drygt 600 nya företag i länet Tierp 10,6 11,4 12,5 8,6 105 Uppsala 10, ,1 12, Älvkarleby 6,5 9,4 8,7 6,8 38 Östhammar 8,1 9 9,5 9,3 121 Uppsala län 9,9 11,7 12,1 11, Riket 10 11,6 12,3 11, Nyföretagande Mål: I Uppsalaregionen ska det årligen startas minst 13 företag per 1000 invånare Indikator: Antalet nystartade företag per 1000 invånare (16-64 år) Baslinje: 11,7, år 2010 Källa: Tillväxtanalys Enköping Heby Håbo Knivsta Tierp Uppsala Älvkarleby Östhammar Länet Riket

8 Andel exporterande företag Näringslivets internationalisering Företag som handlar på internationella marknader växer och utvecklas som regel snabbare än företag som stannar lokalt. Ökad tillväxt i det uppländsk näringslivet kan uppnås genom att fler företag förmås att vidga sin marknad. Uppsala län har en relativt låg andel företag som exporterar och importerar. Ambitionen är att öka denna andel och antal. Målet fastställs på länsnivå eftersom insatser riktas till företag oavsett lokalisering i länet. Stort glapp i relation till riket. Ytterligare ca 330 företag hade behövt ta sig ut på den internationella marknaden år 2012 för att nå upp till nivån för riket Nedåtgående trend de senaste fyra åren, från 998 exporterande företag 2009 till 842 företag 2012 År 1400 Uppsala län Riket Mål Antal exporterande Antal exporterande Uppsala län företag Andel företag Andel ,1% ,0% ,7% ,1% ,6% ,5% ,7% ,8% ,3% ,4% ,6% ,5% ,2% ,1% 1173 Näringslivets internationalisering Mål: Antalet exporterande företag i Uppsalaregionen ska minst ligga på snittet i landet, motsvarande företag år 2010 Indikator: Antalet exporterande företag* Baslinje: 875 företag, år 2010 Källa: Statistiska centralbyrån, Företagsregistret *Antalet arbetsställen med anställda i länet har dividerats med antalet exporterande företag. År 2010 var det 8,25 % av länets företag som exporterade vilket har satts i relation till riksnivån 11,4 % Uppsala län (årlig mållinje) Uppsala län

9 MIljoner Kollektivtrafik Fördubblingsmålet lanserades av trafikföretagen och har anammats av bland annat UL. I fördubblingsmålet ligger många utmaningar. Kollektivtrafiken måste tydligt anpassas till resenärernas behov och på sikt är det mycket viktigt att kollektivtrafiken samplaneras med bebyggelseplanering och infrastrukturplanering för att stärka kollektivtrafiken som ett naturligt och konkurrenskraftigt val. För att fördubblingsmålet i Uppsala län ska nås krävs en årlig ökning av antalet kollektivtrafikresor på drygt 2,3 miljoner Den genomsnittliga årliga ökningen mellan 2006 och 2012 uppgår till ca 0,6 miljoner kollektivtrafikresor Mellan 2010 och 2012 minskade antalet kollektivtrafikresor med ca resor. Mellan samma år ökade dock kollektivtrafikens andelen av samtliga motoriserade resor med 2 procentenheter Antal resande med kollektivtrafik Andel av samtliga motoriserade resor ,1 miljoner 28,4 miljoner 27,7 miljoner Antal resande med kollektivtrafik Mål ,8 miljoner 2030 (prognos) 22,2% 24,2% 40% Mål: Antalet resande med kollektivtrafik ska fördubblas till år Det långsiktiga målet är att hälften av alla motoriserade resor sker med kollektivtrafik Indikator: Kollektivtrafikens andel av motoriserade resor, kollektivtrafikbarometern Baslinje: 2006 Källa: Svensk kollektivtrafik, UL Uppsala län Uppsala län (årlig mållinje)

10 Infrastrukturmedel Under perioden planeras knappt 6 miljarder kronor att satsas på statlig infrastruktur i Uppsala län. Regionen medfinansierar ca 850 miljoner kronor, vilket inkluderar 600 miljoner kronor för Citybanan i Stockholm. Finansiella ramar för nationell plan och länsplaner beslutas våren Länsplan för regional transportinfrastruktur Befolkningsandel miljoner kronor (4,6 % av samtliga länsplaner, 33,1 mdr kr) inv Nationell plan Totalt Medfinanisering, bl a Citybanan miljoner kronor (1,8 % av nationell plan, 217 mdr kr) miljoner kronor (2,2 % av statliga investeringsmedel) 850 miljoner kronor inv 3,6 % av rikets befolkning Mål: Uppsalaregionen ska få infrastrukturella investeringsmedel minst i proportion till regionens andel av rikets befolkning till år 2030, motsvarande 3,8 %. Indikator: Statliga investeringsmedel enligt nationell plan och länsplan Baslinje: Andelen medel allokerade till Uppsala län Länets befolkning uppgår till ca 3,8 % år 2030 enligt gällande prognoser. Källa: Trafikverket

11 Bostadsbyggande För att befolkningsökningen långsiktigt ska kunna hålla prognosen krävs att bostadsbyggandet håller en tillräckligt hög nivå. Med ett antagande om att det i genomsnitt bor 2 personer per bostad krävs ett långsiktigt bostadsbyggande på bostäder per år, med beredskap för ytterligare 500 bostäder. Sedan millennieskiftet fram till 2012 färdigställdes drygt lägenheter i länet. Under samma period ökade befolkningen med knappt personer 2012 påbörjades byggandes av 1140 lägenheter. Totalt färdigställdes drygt 750 lägenheter under året. Mål: Uppsalaregionen ska planera bostadsbyggandet utifrån en befolkningsökning på personer per år, med beredskap för ytterligare personer per år fram till 2020 Indikator: Färdigställda lägenheter i nybyggda småhus och flerfamiljshus i Uppsala län Baslinje: Genomsnittligt antal under Källa: Statistiska centralbyrån

12 Klimatpåverkande utsläpp Sveriges nationella klimatmål är att utsläppen bör vara 40 procent lägre 2020 än utsläppen Det nationella målet gäller för de verksamheter som inte omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter. Målet har en högre ambitionsnivå än det åtagande som Sverige har enligt EU:s bördefördelning. Mellan 1990 och 2010 minskade det totala nivån av växthusgasutsläpp i Uppsala län med ca 11 %, trots en befolkningsökning på ca De främsta klimatpåverkande sektorerna i länet utgörs av transporter och arbetsmaskiner (42 %) samt energiförsörjning (36 %) Den största procentuella minskningen har under tidsperioden skett inom sektorn avfall och avlopp Utsläppen ökade med ca 500 kg/inv eller totalt ton mellan åren 2009 och Störst ökning skedde i sektorn energiförsörjning År Energiförsörjning Industriprocesser och lösningsmedelsanvändn. Transporter och arbetsmaskiner Jordbruk Avfall och avlopp Totalt per capita Total (ton) Riket Klimatpåverkande utsläpp (kg/inv) Mål: Utsläppen av växthusgaser ska minska med 40 procent till år 2020 Indikator: Klimatpåverkande utsläpp per invånare Baslinje: ton CO2-ekvivalenter, år 1990 Källa: Naturvårdsverket, Regionfakta Riket 2010 Avfall och avlopp Jordbruk Transporter och arbetsmaskiner Industriprocesser och lösningsmedelsanvändning Energiförsörjning

13 Elektronisk kommunikation Bredbandsuppkoppling I digital agenda för Sverige har regeringen angett att Sveriges mål ska vara bredband i världsklass = 90 % av befolkning och arbetsställen bör ha tillgång till minst 100 Mbit/s senast I Uppsala län finns stora brister. Många har tillgång till ADSL, men med låg hastighet, vilket gör det svårt att utföra arbete och tjänster på ett smidigt sätt. Positiv utveckling för länet som helhet Andelen med hög kapacitet har ökat i Knivsta, Tierp, Uppsala och Östhammar jämfört med 2011 Siffror från Enköping, Håbo, och Älvkarleby är osäkra och där är ibland andelen lägre för 2012 än för Befolkning med tillgång till minst 100 Mbit/s Arbetsställen med tillgång till minst 100 Mbit/s Mål 2020 Uppsala län Mål: År 2020 ska minst 90 % av alla hushåll och verksamheter ha tillgång till bredbandsuppkoppling på minst 100 Mbits/s Indikator: Andel befolkning och arbetsställen som har tillgång till bredband med en hastighet på minst 100 Mbit/s Baslinje: 2011 Källa: Post- och Telestyrelsen * Bedömning av Heby kommun. Ska inrapporteras till PTS ** Utredning pågår, som ev kan medföra justering 2011: Befolkning med tillgång till minst 100 Mbit/s 2011: Arbetsställen med tillgång till minst 100 Mbit/s 2012: Befolkning med tillgång till minst 100 Mbit/s 2012: Arbetsställen med tillgång till minst 100 Mbit/s Kommun Enköping 35% - 50% - 7% 24% - 42% - 8% 36% - 49% - 5% 25% - 42% - 7% Heby 19% - 30% - 5%* 16% - 29% - 5%* 19% - 30% - 5%* 16% - 29% - 5%* Håbo 9% - (7%**) - 16% 14% -(13%**) -18% 7% - (7%**) - 16% 11% -(10%**) -15% Knivsta 24% - 33% - 10% 14% - 25% - 4% 29% - 37% - 12% 22% - 36% - 6% Tierp 18% - 26% - 4% 11% - 23% - 2% 20% - 28% - 0,1% 14% - 26% - 0,3% Uppsala 56% - 63% - 12% 50% - 60% - 6% 60% - 66% - 7% 54% - 64% - 4% Älvkarleby 27% - 31% - 6% 28% - 34% - 10% 28% - 30% - 0% 26% - 29% - 3% Östhammar 14% - 20% - 6% 12% - 21% - 5% 19% - 22% -13% 21% - 22% - 19% Länet 41% - 51% - 8% 34% - 48% - 5% 45% - 52% - 7% 38% - 51% - 6% Riket 46% - 53% - 12% 38% - 50% - 9% 50% - 55% - 9% 43% - 53% - 9% Förklaring siffrorna anger: totalt tätbebyggt - glesbebyggt

14 Kvalitet i gymnasieskolan Andel som avslutat gymnasiestudier inom fyra år , 2012 och 2013 Fullföljd gymnasieutbildning är en viktig biljett in på arbetsmarknaden. Genomströmningen är ett viktigt mått på gymnasieskolans resultat. En god genomströmning är kostnadsbesparande för kommunerna och avgörande för regionens kompetensförsörjning. Stora variationer mellan kommunerna, från drygt 79 % till 69 % Stora skillnader mellan kvinnor och män, där kvinnor i större utsträckning fullföljer sin utbildning I SKL:s ranking över kommuners prestationer 2013 får fem av länets kommuner en bottenplacering (rank ). Bästa rank för länet är plats Kvinnor Män Totalt Uppsala län 2013 Mål 2020 Uppsala län Mål: Andelen elever som fullföljt sin gymnasieutbildning inom fyra år ska överstiga 80 procent. Indikator: Andel nybörjarelever som fullföljt gymnasieutbildning inom 4 år Baslinje: 72,8 %, år 2011 Källa: SKL, Öppna jämförelser, gymnasieskolan ** Siffror för Uppsala län utgörs av ett oviktat länsmedel. Möjlighet till viktat länsmedel utreds. Kommun 2011 Total 2012 Total 2013 Total 2013 Kvinnor 2013 Män Enköping 70,1 77,7 74,5 74,7 74,2 Heby 77,4 72,9 71,6 75,8 68,3 Håbo 68,2 72, ,1 65,3 Knivsta 74,5 80,1 79, ,9 Tierp 77,6 70,7 69,1 70,5 67,7 Uppsala 71,7 74, ,7 70 Älvkarleby 68, ,9 84,9 74,7 Östhammar 72,5 75,9 75,8 76,7 74,7 Uppsala län** 72,6 74,1 74,6 Riket ,7

15 2010 Enköping 2011 Enköpin 2012 Enköping 2013 Enköping 2010 Heby 2011 Heby 2012 Heby 2013 Heby 2010 Håbo 2011 Håbo 2012 Håbo 2013 Håbo 2010 Knivsta 2011 Knivsta 2012 Knivsta 2013 Knivsta 2010 Tierp 2011 Tierp 2012 Tierp 2013 Tierp 2010 Uppsala 2011 Uppsala 2012 Uppsala 2013 Uppsala 2010 Älvkarleby 2011 Alvkarleby 2012 Älvkarleby 2013 Älvkarleby 2010 Östhammar 2011 Östhammar 2012 Östhammar 2013 Östhammar Etableringsmål Hur går det för ungdomar efter avslutad gymnasieskola? Etableringsmåttet visar hur stor andel som går vidare till högre studier respektive arbetar. Stora variationer mellan kommunerna varierar etableringsmåttet från 51 % till 73 % Tydliga kommunala skillnader när det gäller ungdomars sysselsättning efter avslutat gymnasieskola studier eller jobb I SKL:s kommunranking för 2013 får tre av länets kommuner bottenplacering (rank ). Bästa rank för länet är Andel som arbetar eller studerar två år efter avslutad gymnasieutbildning Studier Arbete Studier Uppsala län 2013 Totalt Uppsala län 2013 Mål 2020 Uppsala län Mål: Andel elever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter avslutad gymnasieutbildning ska överstiga 70 procent Indikator: Andel elever som etablerats på arbetsmarknaden eller studerar två år efter avslutad gymnasieutbildning. Andelen som studerar två år efter avslutad gymnasieutbildning inom parantes Baslinje: 68 %, år 2011 Källa: SKL Öppna jämförelser, gymnasieskolan ** Siffror för Uppsala län utgörs av ett oviktat länsmedel. Möjlighet till viktat länsmedel utreds Total 2011 Total 2012 Total 2013 Studier 2013 Arbete 2013 Total Enköping 71,9 72,8 68,5 36,1 35,1 71,2 Heby 69,0 61,0 59,0 27,3 36,0 63,3 Håbo 61,5 72,8 66,7 31,2 39,5 70,7 Knivsta 79,4 74,7 64,1 38,7 31,9 70,6 Tierp 64,4 57,8 59,3 31,7 27,6 59,3 Uppsala 76,6 71,8 70,8 45,5 27,6 73,1 Älvkarleby 55,2 59,7 57,8 33,8 17,4 51,2 Östhammar 77,4 73,7 74,8 29,6 40,9 70,5 Länet ** 69,4 68,0 65,1 34,2 32,0 66,2 Riket 71,2 67,9 66,8 41,5 27,2 68,5

16 Procent Andel med eftergymnasial utbildning En allt mer kunskapsintensiv arbetsmarknad, med en snabb framväxt av nya jobb inom tjänstesektorn, ställer ökade krav på högre kompetens. För en kunskapsregion är inflyttning av ny kompetens och utbildning av regionens ungdomar av stor vikt för att säkerställa kompetenstillgången. Målet om andelen åringar med minst en tvåårig eftergymnasial utbildningen knyter an till europeiska och nationella utbildningsmål. Uppsalaregionens överskrider redan idag både det nationella målet (40-45 %) och det europeiska målet (40 %). Stadig positiv ökning av utbildningsnivån, både i länet och riket Stora skillnader bland män och kvinnor, där kvinnor generellt sett har högre utbildningsnivå Uppsala län ligger bra till, även i relation till andra kunskapsregioner i Europa, inklusive Oxfordregionen (47 %) och Grenobleregionen (46 %) Andel med eftergymnasial utbildning Kvinnor Uppsala län 55,6 56, ,7 60,6 61,1 Män Uppsala län 45,4 45,8 46,4 46,5 46,6 47,1 Totalt Uppsala län 50,4 51,1 52, ,4 54 Riket totalt 44,3 45,1 45,9 46,8 47,6 48,3 Andel med eftergymnasial utbildning Mål: Andelen åringar som har minst en tvåårig eftergymnasial utbildning ska överstiga 55 procent. Indikator: Andelen åringar som har minst en tvåårig eftergymnasial utbildning Baslinje: 53,43 %, år 2011 Källa: Statistiska centralbyrån Kvinnor Uppsala län Män Uppsala län Totalt Uppsala län Riket totalt

17 Ungdomsarbetslöshet Den uppväxande generationen behöver ges bästa möjliga förutsättningar att delta i arbets- och samhällsliv. Målsättningar kring andelen arbetslösa ungdomar (18-24 år) ger många positiva följdverkningar med sikte på framtiden. Ungdomsarbetslösheten i länet ligger ca fem procentenheter lägre än snittet för riket Totalt stod ca ungdomar i länet utanför arbetsmarknaden Av dessa var drygt hälften öppet arbetslösa, medan resterande deltog i program med aktivitetsstöd Svagt nedåtgående trend men stora kommunala skillnader; från ca 8 % till 28 % Arbetslösheten hos unga kvinnor är generellt sett lägre än bland män. Ca 750 fler män stod utanför arbetsmarknaden jämfört med kvinnor Total 2011 Total Ungdomsarbetslöshet 2010, 2011 och Kvinnor 2012 Män 2012 Total Enköping 17,1 14,8 12,0 14,4 13,2 Heby 20,2 18,0 15,3 17,0 16,3 Håbo 6,3 6,8 6,8 8,6 7,7 Knivsta 10,6 9,7 8,0 11,2 9,7 Tierp 22,2 21,3 21,6 21,7 21,6 Uppsala 12,0 11,9 8,5 13,6 11,0 Älvkarleby 31,2 30,3 25,7 28,9 27,6 Östhammar 13,7 12,4 10,8 12,8 11,9 Uppsala län 13,8 13,2 10,3 14,4 12,4 Riket 18,0 18,3 15,7 19,4 17, Mål: Andelen arbetslösa ungdomar i åldrarna år ska understiga 10 procent. Indikator: Andel arbetslösa ungdomar Definition: Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd, andel av den registerbaserade arbetskraften Baslinje: 13,0 %, okt 2011 Källa: Arbetsförmedlingen 5 0 Kvinnor Män Totalt Uppsala län 2012 Mål 2020 Uppsala län

18 Sysselsättning 2010: Det europeiska målet för sysselsättning bland kvinnor och män i åldern är satt till 75 % år Motsvarande sysselsättningsmål för Sverige är 80 %. Här ska höjningen främst ske i grupper med en svag förankring på arbetsmarknaden, såsom unga och utrikesfödda, och genom att motverka långa tider utan arbete. Skillnaden i sysselsättningsgrad mellan kvinnor och män ska minska genom en ökning av kvinnors sysselsättningsgrad. Sysselsättningsgraden i länet ligger i nivå med riket, med en svag positiv trend de senaste åren. Skillnaderna är stora mellan kommuner; 74 % till 87 % Sysselsättningsgraden bland män och kvinnor skiljer sig åt, där sysselsättningen bland män generellt sett är högre än bland kvinnor 2011: 2012: 2012: 2012: Total Total Total Kvinnor Män Enköping 79,8 81,1 82,2 80,0 84,3 Heby 77,6 78,9 79,1 75,5 82,4 Håbo 83,1 83,7 83,8 81,8 85,8 Knivsta 85,3 86,7 86,5 84,3 88,7 Tierp 76,1 77,6 78,2 74,6 81,6 Uppsala 73,0 73,3 74,0 73,2 74,8 Älvkarleby 75,5 75,2 75,3 72,6 77,9 Östhammar 81,9 82,9 83,5 81,0 85,8 Uppsala län 75,7 76,4 77,0 75,5 78,5 Riket 75,9 76,8 77,1 75,6 78,5 100 Sysselsättning 2010, 2011 och Mål: I Uppsalaregionen ska andelen sysselsatta i åldrarna år överstiga 80 % Indikator: Nattbefolkningens förvärvsfrekvens Baslinje: 75,7 %, år 2010 Källa: SCB 40 Kvinnor Män Uppsala län 2012 Mål 2020 Uppsala län

19 Yrkeshögskola Matchningen av arbetskraftens kunskaper och färdigheter med den kompetens som efterfrågas på marknaden är högt prioriterat. Snabba förändringar i arbetslivet gör att fler behöver vara beredda på att skola om sig och skifta karriär i framtiden. För att yrkeshögskolans utbildningar ska bli ett synligt alternativ i Uppsalaregionen måste antalet platser öka flerfalt. Länets andel av yrkeshögskoleplatser står inte i proportion till befolkningen. Om fördelning av yrkeshögskoleplatser baserades på befolkningsmängd skulle Uppsala län haft dubbelt så många platser 2012 Andelen yrkeshögskoleutbildningar i länet har hittills inte motsvarat de behov av yrkeskompetens som arbetslivets efterfrågar. I början av 2014 beviljade Myndigheten för yrkeshögskolan tolv utbildningar till Uppsala län. Det är tre gånger så många jämfört med tidigare års ansökningsomgång och bästa utfallet någonsin. Det ger 616 nya utbildningsplatser som ska matcha behov av yrkeskompetens i arbetslivet. Antalet YH-platser Uppsala län Riket Länets andel 1,9% 1,2% 1,9% 1,8% Antal yrkeshögskoleplatser Uppsala län Mål: Antalet studerande inom yrkeshögskolan ska uppgå till minst år 2020 Indikator: Antal studerande inom YH och KY Baslinje: 830 studerande, år 2011* Källa: Myndigheten för yrkeshögskolan * 2011 uppgick regionens andel av rikets befolkning till 3,6 %. Detta motsvarar ca studieplatser Uppsala län Riket

20 Försörjningsmått Försörjningsmåttet mäter omfattningen av ersättningar som utbetalas vid ohälsa, arbetslöshet samt ekonomiskt bistånd från socialtjänsten för individer år. Det täcker in ersättningar från Arbetsförmedling, Försäkringskassa och kommun. Måttet kan användas för att mäta framgången med samverkan inom länet för en utvecklad välfärd och att öka medborgarnas försörjningsgrad för minskade offentliga utgifter. Direkt kostnad för utanförskapet i Uppsala län 2012: 3,25 mdr, varav 360 mkr i kommunerna Stort spann mellan kommunerna; ca kr/inv Nedåtgående trend kr/invånare från 2009 Kommun Total Total Total FK AF SOC Total Enköping Heby Håbo Knivsta Tierp Uppsala Älvkarleby Östhammar Uppsala län Riket Försörjningsstöd Mål: Kostnaderna för ersatt arbetsfrånvaro ska minska till väl under kr/invånare Indikator: Utbetalt belopp per invånare, 20-64år/år Baslinje: kr/invånare, år 2011 Källa: Försäkringskassan FK AF SOC Mål 2020 Uppsala län

21 Mkr Besöksnäring Besöksnäringen står för den snabbaste växande delen av Sveriges ekonomi och sysselsättning. Uppsalaregionen har unika besöks- och mötesplatser med potential att locka till sig fler externa besökare. I den nationella strategin för besöksnäringen har en fördubblad omsättning inom näringen angetts som övergripande mål. Uppsalaregionen ansluter till detta uppgick turismomsättningen i Uppsala län till drygt 2 miljarder kronor. Omsättningen ökade med ca 250 mkr, främst på grund av ökade dygnsutlägg och delvis ökat antal övernattningar Hotellgäster spenderade ca 853 mkr och var därmed den ekonomiskt viktigaste boendekategorin 52 %, eller 1,1 miljard kronor spenderades på logi och restaurang 78 % av övernattningarna gjordes av svenskar Hotell Stugbyar Camping Vandrarhem Kommersiellt boende Släkt/vänner Fritidshus Övriga Övrigt boende Dagbesök TOTALT Omsättning besöksnäring Mål: Omsättningen från turism ska fördubblas till år 2020 Indikator: Omsättning från turism i Uppsalaregionen Baslinje: MKR, år 2010 Källa: TEM Uppsala län Uppsala län (årlig mållinje)

22 Kommunrank Attraktiv boendeort Tidningen Fokus gör årligen en undersökning Här är det bäst att bo som ger en bild över hur det är att leva och verka i svenska kommuner (livskvalitet och levnadsvillkor). Mätningen baseras på en stor mängd variabler som delas upp i fundamentala variabler, som antas påverka alla kommuninvånare samt specifika variabler for kategorierna Unga, Äldre, Familj och Jobb. Totalrankningen är en sammanvägning av de olika kategorierna. Målet för Uppsalaregionen är att det sammanvägda snittet för länets kommuner ska uppgå till motsvarande snitt för Stockholms län, som är den storstadsregion som placerar sig högst på listan. Det senaste året har den genomsnittliga placeringen för länets kommuner minskat Det störta raset går att urskilja inom kategorierna Att ha familj respektive Att arbeta. Hälften av länets kommuner har här fallit över 50 placeringar Vissa marginella variationer i placering kan dock väntas, eftersom undersökningen ständigt modifieras och utvecklas. I senaste mätningen har tre indikatorer lagts till, och en exkluderats. Totalt 44 indikatorer Två av länets kommuner har länge placerat sig bland de främsta boendeorterna! Attraktiv boendeort Enköping Heby Håbo Knivsta Tierp Uppsala Älvkarleby Östhammar Genomsnitt Uppsala län Genomsitt Stockholms län Attraktiv boendeort Mål: Uppsalaregionen ska vara den bästa storstadsregionen att bo i! Indikator: Här är det bäst att bo Baslinje: Snitt 122, år 2012 Källa: Fokus.se Enköping Håbo Tierp Älvkarleby Genomsnitt Uppsala län Heby Knivsta Uppsala Östhammar Genomsnitt Stockholms län