FAKTA. Västra Götaland

Transkript

1 FAKTA Västra Götaland

2 Västra Götalandsregionen ska bidra till ett gott liv för människorna i Västra Götaland. Det gör vi genom att se till att det finns bra hälsooch sjukvård för alla i Västra Götaland och att främja tillväxt och en hållbar utveckling. Vision Västra Götaland det goda Livet är den gemensamma utgångspunkten för hur Västra Götaland ska utvecklas för att vara en attraktiv region att bo och verka i. Det goda livet förutsätter en hållbar utveckling som beaktar de tre dimensionerna den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga dimensionen. I visionsdokumentet preciseras även fem fokusområden: näringsliv, kompetens, infrastruktur och kommunikationer, kultur och hälsa. I denna statistikpublikation redovisas nuläget och utvecklingen inom visionens tre dimensioner och fem fokusområden. Statistiken i Fakta Västra Götaland är ett komplement till de djupare analyser som regelbundet görs för att följa utvecklingen. God kunskap om tillstånd och utveckling är en förutsättning för att kunna bedriva ett utvecklingsarbete som på bästa sätt bidrar till visionen om det goda livet. Vår förhoppning är att Fakta Västra Götaland ska bidra till ökade kunskaper om, och ett ökat intresse för Västra Götaland. Göteborg, september 215 Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Den ekonomiska dimensionen Miljödimensionen Näringsliv Kompetens & kunskapsutveckling Infrastruktur & kommunikationer Kultur Hälsa Den sociala dimensionen Foto: Ibiz Reklambyrå Vision Västra Götalands tre dimensioner och fem fokusområden.

3 GEOGRAFI OCH BEFOLKNING 4 EKONOMISKA DIMENSIONEN 12 SOCIALA DIMENSIONEN 16 MILJÖDIMENSIONEN 24 NÄRINGSLIV 28 KOMPETENS OCH KUNSKAP 36 INFRASTRUKTUR OCH KOMMUNIKATIONER 43 KULTUR 49 HÄLSA 55 Foto: Karin Althoff

4 GEOGRAFI OCH BEFOLKNING Geografi...5 Folkmängd...6 Befolkningsutveckling...7 Flyttningar...9 Mångfald...9 Befolkningsstruktur...1 Befolkningstäthet Europa Foto: Peter Claesson,

5 Stad, land, hav och skog Västra Götaland är Sveriges till ytan fjärde största län och här finns både hav och stora insjöar, storstäder och glesbygd, åkermark och skogar. Av Västra Götalands yta på ca 34 kvadratmil täcks ca en sjundedel av insjöar, en sjundedel av hav och resten av land. Det finns ca 31 2 öar varav 141 är bebodda. Av de 49 kommuner som ligger i Västra Götaland har Ulricehamn största landytan medan Tanum har största totala ytan. Den minsta kommunen sett till totalyta är Partille, medan Öckerö har minst landyta. GEOGRAFISKA FAKTA 215 Västra Götaland Andel av total för Sverige Totalt yta (kvadratmil) 34,3 6% Landyta (kvadratmil) 23,8 6% Havsyta (kvadratmil) 5,5 7% Insjöyta (kvadratmil) 5, 12% Antal öar % Antal bebodda öar % Antal kommuner 49 17% Källa: SCB År 21 bildades fyra delregionala kommunalförbund i Västra Götaland: Fyrbodal, Göteborgsregionen, Sjuhärad och Skaraborg. Syftet var att skapa bra och effektiva samarbetsorganisationer för en sammanhållen, enkel och mer rationell hantering av de mellankommunala frågorna. En del av statistiken i denna broschyr är uppdelad efter de fyra delregionerna. I Göteborgsregionen ingår även Kungsbacka som inte ingår i Västra Götalands län. Geografi och befolkning DE FYRA DELREGIONERNA/KOMMUNALFÖRBUNDEN OCH KOMMUNERNA I VÄSTRA GÖTALAND Bengtsfors Strömstad Dals-Ed Åmål Gullspång Foto: Veronica Svensson Tanum Mellerud Mariestad Färgelanda Töreboda Munkedal Karlsborg Götene Sotenäs Vänersborg Lidköping Skövde Uddevalla Tibro Lysekil Grästorp Skara Trollhättan Vara Hjo Orust Lilla Edet Essunga Tidaholm Tjörn Stenungsund Falköping Kungälv Ale Alingsås Vårgårda Herrljunga Öckerö Lerum Ulricehamn Göteborg Borås Partille Bollebygd Härryda Mölndal Skaraborg Mark Tranemo Sjuhärad Kungsbacka Svenljunga Göteborgsregionen Fyrbodal 5

6 Var sjätte svensk bor i Västra Götaland Befolkningsmässigt är Västra Götaland Sveriges näst största län med mer än 1,6 miljoner invånare, vilket är en sjättedel av Sveriges befolkning. Flest människor bor i Göteborg som har mer än 541 invånare. Dals-Ed är den minsta kommunen befolkningsmässigt med 4 8 invånare. Befolkningen är ojämnt fördelad över Västra Götalands yta. Cirka hälften av invånarna bor i Göteborgsregionen och i övrigt är befolkningen i huvudsak koncentrerad till områdena kring Borås, Skövde och Trestad (Trollhättan, Vänersborg och Uddevalla). Befolkningstätheten i Västra Götaland är 69 invånare per kvadratkilometer (km 2 ). Bland kommunerna ligger Göteborg högst med ca 1 2 invånare per km 2 och Dals-Ed lägst med knappt sju invånare per km 2. Den genomsnittliga befolkningstätheten i Sverige är 24 invånare per km 2, i Stockholms och Skåne län bor 337 respektive 118 invånare per km 2. Geografi och befolkning FOLKMÄNGD I VÄSTRA GÖTALANDS KOMMUNER 31 DECEMBER 214 BEFOLKNINGSTÄTHET (ANTAL INVÅNARE PER KM²) PER KOMMUN ÅR 214 Kommun Folkmängd (antal) Kommun Folkmängd (antal) Kommun Folkmängd (antal) Ale Kungälv Svenljunga Alingsås Lerum Tanum Bengtsfors Lidköping Tibro Bollebygd Lilla Edet Tidaholm Borås Lysekil Tjörn Dals-Ed Mariestad Tranemo Essunga Mark Trollhättan Falköping Mellerud Töreboda 9 72 Färgelanda 6 52 Munkedal Uddevalla Grästorp 5 63 Mölndal Ulricehamn Gullspång 5 24 Orust Vara Göteborg Partille Vårgårda Götene 13 8 Skara Vänersborg Herrljunga Skövde Åmål Hjo Sotenäs Öckerö Härryda Stenungsund Karlsborg Strömstad Strömstad Bengtsfors Åmål Dals-Ed Gullspång Tanum Mellerud Mariestad Färgelanda Töreboda Munkedal Karlsborg Götene Sotenäs Vänersborg Lidköping Skövde Uddevalla Tibro Lysekil Grästorp Skara Trollhättan Vara Hjo Orust Lilla Edet Essunga Tidaholm Tjörn Stenungsund Falköping Kungälv Ale Alingsås Vårgårda Herrljunga Öckerö Lerum Ulricehamn Göteborg Borås Partille Bollebygd 1, 128, Härryda Mölndal 1, 999,9 Mark Tranemo Svenljunga 5, 99,9 2, 49,9 6,6 19,9 Källa: SCB 6 Källa: SCB

7 Folkmängden ökar Under 214 växte Västra Götalands befolkning, liksom Sveriges, rekordmycket. Nästan 17 fler västra götalänningar fanns vid årets slut jämfört årets början. Störst befolkningstillväxt har skett i Göteborgsregionen, där befolkningsantalet de senaste 1 åren ökat med 11 procent. Även övriga delregioner har ökat sin befolkning jämfört med 24, med mellan 2 5 procent. FOLKMÄNGDEN I VÄSTRA GÖTALAND OCH DESS DELREGIONER Folkmängd Västra Götaland Fyrbodal Göteborgsregionen Sjuhärad Skaraborg Källa: SCB Geografi och befolkning Under de senaste 4 åren har Västra Götalands befolkning växt med knappt 2 procent. Samtidigt har Stockholms och Skåne län ökat med nära 5 respektive 3 procent vilket beror på att de både haft en högre utrikes och inrikes inflyttning till länen än Västra Götaland. BEFOLKNINGSUTVECKLING ÅR Index 1 = år Foto: Thomas Harrysson Västra Götalands län Stockholm Skåne Övriga Sverige Källa: SCB

8 Befolkningsförändring i kommunerna Störst procentuell befolkningstillväxt bland kommunerna i Västra Götaland de senaste tio åren har det varit i Härryda kommun som vuxit med nästan 15 procent, följt av Göteborg och Strömstad (båda ca 12 procent). Mellerud är den kommun som minskat mest sedan 24 (-8 procent), följt av Bengtsfors (-8 procent) och Gullspång (-7 procent). Senaste året (214) ökade dock befolkningen i samtliga kommuner i Västra Götaland förutom i Lysekil, Färgelanda, Vara och Grästorp. BEFOLKNINGSFÖRÄNDRINGEN I DELREGIONERNA ÅR Antal personer Fyrbodal Flyttnetto Göteborgsregionen Födelsenetto Sjuhärad Skaraborg Källa: SCB BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING (%) I VÄSTRA GÖTALANDS KOMMUNER Strömstad Bengtsfors Åmål Dals-Ed Gullspång Tanum Mellerud Mariestad Färgelanda Töreboda Munkedal Karlsborg Götene Sotenäs Vänersborg Lidköping Skövde Uddevalla Tibro Lysekil Grästorp Skara Trollhättan Vara Hjo Orust Lilla Edet Essunga Tidaholm Tjörn Stenungsund Falköping Kungälv Ale Alingsås Vårgårda Herrljunga Öckerö Lerum Ulricehamn Göteborg Borås Partille Bollebygd Härryda Mölndal 8 15% Geografi och befolkning Mark Svenljunga Tranemo -7,99% -4 -,1% -9-4,1% Källa: SCB 8 Befolkningsökningen de senaste tio åren beror till största delen på ett positivt flyttnetto. I Göteborgsregionen har det även varit ett stort födelseöverskott under perioden, medan det i Fyrbodal och Skaraborg varit ett födelseunderskott, d.v.s. fler döda än födda. Foto: Sergio Joselovsky

9 Ökade flyttströmmar från utlandet Totalt flyttade nästan 48 personer till Västra Götaland under 214 samtidigt som ca 36 flyttade från Västra Götaland. Av de 48 personer som flyttade till Västra Götaland kom ca 21 från utlandet, varav den största enskilda gruppen var hemvändande svenska medborgare, ca 4. Nästa lika många var syriska medborgare (3 7) följt av somalier (1 1). Av de ca 8 5 personerna som flyttade från Västra Götaland till utlandet var mer än hälften svenska medborgare. Inrikes gick de största flyttströmmarna till/ från Stockholms, Skåne och Hallands län. FLYTTNINGAR TILL OCH FRÅN VÄSTRA GÖTALAND Antal personer Inflyttning, från utlandet Inflyttning, från övriga Sverige Utflyttning, till utlandet Utflyttning, till övriga Sverige Källa: SCB ANDEL UTRIKES FÖDDA I BEFOLKNINGEN % Fyrbodal Göteborgsregionen Sjuhärad Skaraborg Källa: SCB Geografi och befolkning Foto: Göteborgs universitet, Stefan Ideberg Det mångkulturella Västra Götaland År 214 hade Västra Götaland 266 invånare som var födda utomlands och ytterligare 86 invånare som var födda i Sverige men med två utrikes födda föräldrar. Andelen utrikes födda varierar mycket mellan Västra Götalands delregioner och kommuner. Cirka två tredjedelar av de utrikes födda bor i Göteborgsregionen. Högst andel bland kommunerna har Göteborg, där var fjärde invånare (25 procent) är utrikes född. Den kommun i Västra Götaland som har lägst andel utrikes födda är Öckerö kommun med fem procent. 9

10 ANDELEN (%) INVÅNARE 65 ÅR ELLER ÄLDRE I VÄSTRA GÖTALAND ÅR 214 Strömstad Bengtsfors Åmål Dals-Ed Gullspång Tanum Mellerud Mariestad Färgelanda Töreboda Munkedal Karlsborg Götene Sotenäs Vänersborg Lidköping Skövde Uddevalla Tibro Lysekil Grästorp Skara Trollhättan Vara Hjo Orust Lilla Edet Essunga Tidaholm Tjörn Stenungsund Falköping Kungälv Ale Alingsås Vårgårda Herrljunga Öckerö Lerum Ulricehamn Göteborg Borås Partille Bollebygd Härryda 24 26,9 Mölndal 21 23,9 Mark Tranemo Svenljunga 18 2, ,9 Källa: SCB Foto: Sergio Joselovsky Geografi och befolkning 1 En allt äldre befolkning Västra Götaland har, i likhet med många andra regioner och länder i Europa, en utveckling där befolkningen blir allt äldre. Befolkningsprognosen visar att andelen äldre kommer att fortsätta öka det närmaste decenniet. Störst andel äldre har kommunerna i Dalsland, norra Bohuslän och östra Skaraborg och lägst andel har Göteborg med några kranskommuner. Andelen äldre i Sotenäs, där ungefär var tredje invånare är 65 år eller äldre, är cirka dubbelt så stor som i Göteborg där andelen är 15 procent. För Västra Götaland totalt var 19 procent av befolkningen 65 år eller äldre år 214. Andelen äldre i Sotenäs är cirka dubbelt så stor som i Göteborg.

11 Geografi och befolkning Stora skillnader i befolkningstäthet Inom Sverige, men också i ett europeiskt perspektiv, varierar befolkningstätheten kraftigt mellan olika regioner. Sverige är i ett europeiskt perspektiv ett glesbefolkat land. Av Sveriges åtta NUTS2-regioner är det endast Stockholmsregionen som hamnar på den övre halvan om regionerna rangordnas i storleksordning efter befolkningstäthet. Västsverige (Västra Götaland och Halland) hamnar på plats 25 av ca 3 med en befolkningstäthet på 66 invånare per kvadratkilometer (km2). Högst befolkningstäthet bland de europeiska regionerna har Londonregionen (1 5 invånare per km2) och Brysselregionen (7 3 invånare per km2). Glesast befolkning är det på Island (visas ej på kartan), Övre Norrland och Nordnorge med ca 3 4 invånare per km2. BEFOLKNINGSTÄTHET (INVÅNARE PER KVADRATKILOMETER) I EUROPEISKA REGIONER ÅR Uppgift saknas Sverige är i ett europeiskt perspektiv ett glesbefolkat land. 11 Landsgräns Tillbaka till innehållsförteckningen Kapitelstart Regiongräns (NUTS 2) Föregående sida Källa: Eurostat Landsgräns Nästa sida Regiongräns (NUTS2) Källa: Eurostat

12 DEN EKONOMISKA DIMENSIONEN Bruttoregionalprodukt...13 Näringslivets omsättning...13 Lönesumma...14 BRP i EU Foto: Göran Assner

13 Hög bruttoregionalprodukt Den ekonomiska utvecklingen i en region kan mätas med bruttoregionprodukten (BRP) det samlade värdet av alla varor och tjänster som produceras under ett år. BRP i förhållande till befolkningen i en region är ett mått på den ekonomiska välfärden. Vid en jämförelse mellan länen hamnar Stockholms län i en klass för sig med en BRP per invånare på 562 kronor år 213. Samma år hamnade Västra Götalands län på tredje plats bland alla Sveriges regioner med en BRP per invånare på 382 kronor. Konjunkturutveckling Eftersom statistik om BRP publiceras med två års eftersläpning redovisar vi här i stället omsättningen i näringslivet, vilket ger en bra bild av konjunkturutvecklingen i ekonomin. Under de senaste åren har näringslivets omsättning i Västra Götaland överstigit nivån före konjunkturnedgången 28. Den ekonomiska dimensionen BRUTTOREGIONPRODUKT (BRP) PER INVÅNARE ÅR 213 Tusental kronor 6 5 NÄRINGSLIVETS OMSÄTTNING, ÅR SÄSONGSRENSADE VÄRDEN, LÖPANDE PRISER Index 1 = kvartal 1 år Stockholm Norrbotten Riket Riket Västra Götaland Uppsala Kronoberg Västernorrland Jönköping Östergötland Örebro Västerbotten Västmanland Skåne Jämtland Halland Gävleborg Kalmar Värmland Gotland Blekinge Södermanland Dalarna Källa: SCB Västra Götaland Stockholms län Foto: Karin Althoff Skåne Riket Källa: SCB

14 Hög tillväxt i Göteborgsregionen För att få en bild av skillnader i ekonomisk utveckling inom Västra Götaland är lönesumma ett lämpligare mått än BRP. I Göteborgsregionen är lönesumman per invånare ca 172 kronor. Detta är betydligt högre än i de tre övriga delregionerna, där lönesumman varierar mellan ca 125 och 132 kronor per invånare. Däremot har tillväxten av lönesumman de senaste fem åren legat på ungefär samma nivå i alla delregioner, förutom i Fyrbodal som haft lite lägre tillväxt. LÖNESUMMA PER INVÅNARE ÅR 214 OCH LÖNESUMMATILLVÄXT ÅR Kronor % Fyrbodal Göteborgsregionen Sjuhärad Skaraborg Västra Götaland Den ekonomiska dimensionen Lönesumma per invånare Tillväxt i lönesumma (%) Källa: SCB 14 Foto: Ibiz reklambyrå

15 Den ekonomiska dimensionen En europeisk utblick I jämförelse med andra europeiska regioner har alla regioner i Sverige en stark ekonomi och hög levnadsstandard. Västsverige (Västra Götaland och Halland) hamnar på plats 31 av de cirka 3 regionerna i Europa med ett BRP per invånare som mer än 5 procent högre än genomsnittsvärdet i EU. Högst BRP per invånare är det i London och Luxembourg där BRP per invånare är mer än 3 gånger högre än genomsnittet i EU. BRUTTOREGIONALPRODUKT PER INVÅNARE I PROCENT AV EU-GENOMSNITTET (1%) I EUROPEISKA REGIONER, ÅR % 1 149% 5 99% 49% Uppgift saknas Foto: Karin Althoff 15 Landsgräns Tillbaka till innehållsförteckningen Kapitelstart Regiongräns (NUTS 2) Föregående sida Källa: Eurostat Landsgräns Nästa sida Regiongräns (NUTS2) Källa: Eurostat

16 DEN SOCIALA DIMENSIONEN Sysselsättning...17 Arbetslöshet...18 Jämställdhet...19 Integration...2 Biståndstagare...21 Ohälsotal...21 Trygghet...22 Valdeltagande...22 Livskvalitet Foto: Karin Althoff

17 Vi mår bra av delaktighet Trygghet, gemenskap och delaktighet i det sociala livet är grundläggande förutsättningar för människans välbefinnande. I den senaste folkhälsoenkäten 215 ingick frågor om delaktighet i samhällslivet genom olika aktiviteter. Av de som svarade uppgav hälften att de varit aktiva i sociala nätverk på internet. Mest aktiva är personer i åldrarna år som har ett sju gånger högre deltagande i sociala nätverk på internet än de minst aktiva, personer i åldrarna år. Av de som svarat att de deltagit i föreningsmöte har män i åldrarna år högst deltagande. Lägst deltagande i föreningsmöten har unga män och kvinnor. Arbete ger gemenskap Att delta i arbetslivet är viktigt för att skapa sociala kontaktnät, gemenskap och relationer. Under det första kvartalet år 215 var enligt SCB:s arbetskraftsundersökning personer (15 74 år) sysselsatta i arbetslivet. Antalet ökade med 7 6 personer jämfört med första kvartalet året innan. Sysselsättningsgraden (sysselsatta som andel av befolkningen 2 64 år) ligger på ungefär samma nivå i Västra Götaland som i Sverige, 77 procent. Kvinnor har en något lägre sysselsättningsgrad än män, 76 procent jämfört med 78 procent. Den sociala dimensionen ANDEL SYSSELSATTA AV BEFOLKNINGEN 2 64 ÅR, ÅR 213 % Jönköping Jämtland Norrbotten Halland Gotland Västernorrland Dalarna Stockholm Kronoberg Kalmar Västerbotten Västra Götaland Riket Uppsala Örebro Gävleborg Västmanland Södermanland Blekinge Östergötland Värmland Skåne Källa: SCB/RAMS Foto: Sergio Joselovsky

18 Stora geografiska skillnader Det finns stora geografiska skillnader på arbetsmarknaden i Västra Götaland. Några av kommunerna i Göteborgsregionen är bland de kommuner i Sverige som har lägst arbetslöshet, medan det är betydligt tuffare läge i vissa andra kommuner som till exempel Trollhättan, Åmål, Gullspång och Bengtsfors. I maj 215 hade Trollhättan högst andel arbetslösa och sökande i program (13 procent av den registrerade arbetskraften, år). Öckerö hade lägst andel arbetslösa och sökande i program med 2,3 procent av den registerbaserade arbetskraften (16 64 år). I maj 215 var arbetslösheten i Västra Götaland 6,9 procent av den registrerade arbetskraften (16 64 år). Totalt handlade det om 28 öppet arbetslösa och ytterligare 27 personer i program med särskilt aktivitetsstöd. Ungdomsarbetslösheten var 1,4 procent av den registerbaserade arbetskraften (18 24 år) i maj 215 vilket motsvarade 9 6 personer i åldrarna år. Störst andel arbetslösa ungdomar hade Gullspång och Åmål och lägst Öckerö och Kungälv. Den sociala dimensionen ANTAL ARBETSLÖSA I VÄSTRA GÖTALAND (16 64 ÅR), ÅR ÅRSMEDELTAL ANDEL ARBETSLÖSA AV ARBETSKRAFTEN (16 64 ÅR) MAJ ÅR 215 Antal personer 12 Bengtsfors Öppet arbetslösa Sökande i program med aktivitetsstöd Källa: Arbetsförmedlingen Strömstad Dals-Ed Åmål Gullspång Tanum Mellerud Mariestad Färgelanda Töreboda Munkedal Karlsborg Götene Sotenäs Vänersborg Lidköping Skövde Uddevalla Tibro Lysekil Grästorp Skara Trollhättan Vara Hjo Orust Lilla Edet Essunga Tidaholm Tjörn Stenungsund Falköping Kungälv Ale Alingsås Vårgårda Herrljunga Öckerö Göteborg Lerum Borås Ulricehamn Partille Härryda Bollebygd 1 13,% Mölndal 7,6 9,9% Tranemo Mark 5 7,5% Svenljunga 2,3 4,9% Källa: Arbetsförmedlingen Foto: Arbetsförmedlingen, Camilla Veide 18

19 Den sociala dimensionen Skillnader i mäns och kvinnors arbetsmarknad Jämställdhet mellan kvinnor och män är en viktig välfärdsfråga. Ett område där det fortfarande finns stora skillnader mellan män och kvinnor är arbetsmarknaden både när det gäller sysselsättningsgrad, löner och yrkesval. Bland de tio mest vanliga yrkena finns någorlunda jämn könsfördelning endast bland försäljare inom fackhandel. Sysselsättningsgraden för kvinnor ligger fortfarande lägre än för män, men har ökat mycket de senaste decennierna. I ett europeiskt perspektiv har Västsverige (Västra Götaland och Halland) liksom Sverige en hög sysselsättningsgrad för kvinnor. Högst sysselsättningsgrad har kvinnorna på Åland följt av centrala Schweiz, där över 8 procent av kvinnorna är sysselsatta. Lägst sysselsättningsgrad i Europa har kvinnorna i de Italienska regionerna Sicilien och Campania där knappt 3 procent av kvinnorna förvärvsarbetar. SYSSELSÄTTNINGSGRAD FÖR KVINNOR ( ANDEL SYSSELSATTA KVINNOR SOM ANDEL AV KVINNOR I BEFOLKNINGEN 2 64 ÅR) I EUROPEISKA REGIONER, ÅR ,% 6 69,9% ANDEL KVINNOR OCH MÄN I DE TIO VANLIGASTE YRKEN I VÄSTRA GÖTALAND (ANSTÄLLDA ÅR), ÅR ,9% 1 49,9% Uppgift saknas undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. försäljare, fackhandel 19 företagssäljare förskollärare och fritidspedagoger barnskötare m.fl. övrig kontorspersonal grundskollärare systemerare och programmerare hotell- och kontorsstädare m.fl. 2 Män 4 Kvinnor Källa: SCB/Yrkesregistret Landsgräns Tillbaka till innehållsförteckningen Kapitelstart Regiongräns (NUTS 2) Föregående sida Källa: Eurostat Landsgräns Nästa sida Regiongräns (NUTS2) Källa: Eurostat

20 Integration Det finns även stora skillnader på arbetsmarknaden mellan svenskfödda och utrikesfödda personer. Bland de svenskfödda var 82 procent av befolkningen 2 64 år sysselsatta år 213, medan motsvarande siffra för de utlandsfödda var 58 procent. Det är även stora skillnader i socialt deltagande, mätt som deltagande i utåtriktade aktiviteter, mellan svenskfödda och utrikesfödda personer. ANDEL INVÅNARE I VÄSTRA GÖTALAND (16 84 ÅR) MED LÅGT SOCIALT DELTAGANDE, PER FÖDELSEREGION Den sociala dimensionen SYSSELSÄTTNINGSGRAD INVÅNARE I VÄSTRA GÖTALAND (2 64 ÅR) EFTER FÖDELSEREGION, ÅR 213 % Sverige Norden utom Sverige Europa utom Norden Asien 4 Afrika % Sverige Män Norden exkl. Sverige Sydamerika Kvinnor Europa exkl. Norden Nordamerika Asien Afrika Källa: SCB Källa: Hälsa på lika villkor? år Foto: Karin Althoff

21 Strömstad Biståndstagare År 214 fanns det 51 personer 18 år och äldre i Västra Götaland, motsvarande fyra procent av befolkningen i samma åldersintervall, som någon gång under året fick ekonomiskt bistånd 1. Det är ungefär samma andel som året innan, och lite lägre än åren 29/21. Störst andel biståndstagare finns i Trollhättans och Göteborgs kommun. 1 Ekonomiskt bistånd kallades förut socialbidrag. ANDEL BISTÅNDSTAGARE (%) AV BEFOLKNINGEN ÅR 214 Bengtsfors Åmål Dals-Ed Gullspång Tanum Mellerud Mariestad Färgelanda Töreboda Munkedal Karlsborg Götene Sotenäs Vänersborg Lidköping Skövde Uddevalla Tibro Lysekil Grästorp Skara Trollhättan Vara Hjo Orust Lilla Edet Essunga Tidaholm Tjörn Stenungsund Falköping Kungälv Ale Alingsås Vårgårda Herrljunga Öckerö Lerum Ulricehamn Göteborg Borås Partille Bollebygd Härryda Mölndal 5 8,4% Tranemo 4 4,9% Mark 3 3,9% Svenljunga 1,3 1,9% Källa: Socialstyrelsen OHÄLSOTAL I VÄSTRA GÖTALAND ÅR 214 (ANTAL UTBETALDA DAGAR FRÅN SOCIALFÖRSÄKRINGEN PER REGISTRERAD FÖRSÄKRAD I ÅLDRARNA ÅR) Strömstad Bengtsfors Åmål Dals-Ed Gullspång Tanum Mariestad Mellerud 35 Färgelanda Töreboda Munkedal Karlsborg 3 Götene Sotenäs Vänersborg Lidköping Skövde 25 Uddevalla Tibro Lysekil Grästorp Skara 2 Trollhättan Vara Hjo Orust Lilla Edet Essunga Tidaholm Tjörn Stenungsund Falköping Kungälv Ale Alingsås Vårgårda Herrljunga Lerum Ulricehamn Öckerö Göteborg Borås Partille Bollebygd 4 43,4% Härryda Mölndal 36 39,9% Tranemo 3 35,9% Mark 23 29,9% Svenljunga Källa: Försäkringskassan OHÄLSOTAL I VÄSTRA GÖTALAND (ANTAL UTBETALDA DAGAR FRÅN SOCIALFÖR- SÄKRINGEN PER REGISTRERAD FÖRSÄKRAD I ÅLDRARNA ÅR) ÅR Antal dagar Skåne län Västra Götalands län Stockholms län Riket Källa: Försäkringskassan Ohälsotal Ohälsan i arbetslivet i form av sjukskrivningar ökade kraftigt under slutet av 199-talet och början av 2- talet. Även om det har skett en viss nedgång i ohälsotalet sedan 23 är det många som är frånvarande från sina jobb på grund av sjukdom. Västra Götaland ligger något högre än genomsnittet i riket. Kvinnors ohälsotal (38 dagar per person) ligger betydligt högre än männens (26 dagar per person). Det finns dessutom stora skillnader inom Västra Götaland. 21 Den sociala dimensionen

22 Vi behöver trygghet Trygghet är en viktig förutsättning för att trivas och må bra. Antalet anmälda brott per invånare ligger lägre i Västra Götaland än i riket och de två övriga storstadslänen. ANTAL ANMÄLDA BROTT PER 1 INVÅNARE ÅR Antal 22 Av den vuxna befolkningen i Västra Götaland har mer än var femte avstått från att gå ut av rädsla för att blir överfallen/ rånad / ofredad. Det är stora könsskillnader, där många fler kvinnor än män får sin rörelsefrihet begränsad på grund av känsla av otrygghet. ANDEL AV INVÅNARNA ÅR I VÄSTRA GÖTALAND PER ALTERNATIV FÖR FRÅGAN "HÄNDER DET ATT DU AVSTÅR ATT GÅ UT ENSAM AV RÄDSLA FÖR ATT BLI ÖVERFALLEN, RÅNAD ELLER PÅ ANNAT SÄTT OFREDAD?" Göra sin röst hörd Den kanske mest grundläggande möjligheten att delta och påverka samhällsutvecklingen är att utnyttja sin rösträtt. Trenden från mitten av 198-talet till och med 22 var ett minskat valdeltagande i kommunal-, landstings- och riksdagsval. I de allmänna valen sedan 26 har dock valdeltagandet åter börjat öka. Valdeltagandet varierar kraftigt mellan olika socioekonomiska grupper. Den sociala dimensionen 2 män kvinnor % Ja, ofta Ja, ibland Nej Källa: Hälsa på lika villkor? år 215 VALDELTAGANDE VID KOMMUNALVAL (ANDEL AV RÖSTBERÄTTIGADE) ÅR % Skåne Västra Götaland Stockholm Riket Källa: BRÅ (Brottsförebyggande Rådet) Västra Götalands län Riket Källa: Valmyndigheten

23 Många är nöjda med livet Även om det finns stora inomregionala skillnader när det gäller arbetslöshet, ohälsa i arbetslivet samt ekonomisk trygghet visar SOM-undersökningen att nästan nio av tio västra götalänningar känner sig mycket eller ganska nöjda med sina liv oavsett var de bor. Den sociala dimensionen ANDEL I BEFOLKNINGEN SOM ANSER SIG VARA NÖJDA MED LIVET Fyrbodal Skaraborg Sjuhärad Göteborgsregionen 23 Västra Götalands län Skåne län Stockholms län Riket % Mycket nöjd Ganska nöjd Inte nöjd Ingen åsikt Källa: SOM-undersökningen 214 Foto: Göran Assner

24 MILJÖDIMENSIONEN Klimatpåverkande utsläpp...25 Energianvändning...25 Vindkraft...26 Ekologisk produktion...26 Biogas Foto: Karin Althoff

25 Foto: Göran Assner Utsläppen av växthusgaser fortfarande stora men minskar Västra Götalands totala utsläpp 1 av växthusgaser, omräknat till koldioxidekvivalenter, var 11,2 miljoner ton år 212. Mellan 199 och 212 minskade utsläppen med totalt 1 procent. Under samma period minskade utsläppen i Sverige med 21 procent. Anledningen till att de inte minskat i samma omfattning i Västra Götaland som i Sverige är raffinaderierna, som här är den största enskilda utsläppskällan. Raffinaderiernas totala utsläpp har ökat kraftigt jämfört med 199 som följd av en ökad produktion. Om utsläppen av klimatpåverkande gaser från raffinaderierna hade räknats bort hade även utsläppen i Västra Götaland minskat med 21 procent. Den största utsläppsminskningen har skett inom energiförsörjningen. Förklaringen är främst övergången från oljeeldning till fjärrvärme och att utsläppen från industrins energiförsörjning har minskat. Vidare har utsläppen från avfallssektorn minskat avsevärt. Utsläppen från vägtrafiken och arbetsmaskiner har däremot inte minskat. Energianvändning Den slutliga energianvändningen 2 per invånare i Västra Götaland var år 212 ca 39 kwh, vilket är något lägre än genomsnittet för Sverige. Energianvändningen har följt den nationella trenden där den tidigare ökningen har avstannat sedan några år tillbaka. Energianvändningen för 21 och 212 är inte uppdelad på olika sektorer p.g.a. rådande sekretessregler. Miljödimensionen KLIMATPÅVERKANDE UTLÄPP, KOLDIOXIDEKVIVALENTER, I VÄSTRA GÖTALAND År Utsläpp, 1 ton Källa: miljomal.se FÖRDELNING AV VÄXTHUSGASUTSLÄPP, VÄSTRA GÖTALAND ÅR % 9% 4% 26% 4% 27% 19% Raffinaderier Industrier Vägtrafik Jordbruk Energiförsörjning hushåll och lokaler Arbetsmaskiner Övrigt ENERGIANVÄNDNING I VÄSTRA GÖTALAND kwh per invånare Källa: Länsstyrelsen, Västra Götaland Offentlig verksamhet och övriga tjänster Transporter Jordbruk skogsbruk och fiske 1 Utsläpp från internationell sjö- och flygtrafik är inte medräknade. 2 Med slutlig energianvändning menas att de så kallade omvandlings- och distributionsförluster som sker på vägen till användaren inte är medräknade i de siffror som presenteras. Industri byggverks Hushåll Total energianvändning Källa:

26 Medvind för vindkraft Förnybar energiproduktion är prioriterad i Västra Götaland. Bland annat är vindkraften under kraftig utbyggnad och av alla Sveriges län har Västra Götaland flest vindkraftverk. År 214 fanns det ca 55 vindkraftverk i Västra Götaland vilket är en fördubbling jämfört med 28. Samtidigt var energiproduktionen 5 gånger högre år 214 än 28 eftersom de verk som byggs idag är avsevärt större. Ekologisk odling Västra Götaland har en stor jordbruksareal. Ca 22 procent av arealen odlas ekologiskt, vilket är lite högre än Sverigesnittet som ligger på ca 17 procent. Andelen har ökat något de senaste åren. Viktiga delar i det ekologiska jordbruket är en hög självförsörjningsgrad och att kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel ersätts med andra åtgärder. Ett viktigt syfte är att få en större biologisk mångfald på åkermarken och i dess närmaste omgivning. Genom en ökad andel ekologisk odling förbättras möjligheterna för invånarna att köpa närproducerade livsmedel som också är ekologiska. Miljödimensionen VINDKRAFTPRODUKTION ÅR ANDEL JORDBRUKSMARK MED MILJÖSTÖD FÖR EKOLOGISK ODLING ÅR 213 GWh 2 % Västra Götaland Skåne Västerbotten Halland Jämtland Kalmar Gävleborg Jönköping Dalarna Norrbotten Gotland Östergötland Västernorrland Blekinge Värmland Örebro Stockholm Uppsala Kronoberg Södermanland Västmanland Jämtland Värmland Gävleborg Dalarna Västernorrland Västra Götaland Jönköping Östergötland Västmanland Södermanland Örebro Kronoberg Stockholm Gotland Uppsala Västerbotten Norrbotten Kalmar Halland Blekinge Skåne Källa: Energimyndigheten Källa: Foto: Göran Assner

27 Stor biogasproduktion i Västra Götaland Biogas är ett lokalproducerat förnybart bränsle som stärker den regionala utvecklingen genom att bidra till att skapa arbetstillfällen. När gödsel och avfall används för produktion av biogas som fordonsbränsle sluts kretsloppet och koldioxidutsläppen minskar kraftigt. Biogasen sänker utsläppet av fossila växthusgaser med upp till 9 procent jämfört med fossil diesel. Produktionen och användningen av biogas har ökat stadigt de senaste åren, och Västra Götaland ligger i framkant nationellt och internationellt. Av den biogas som produceras i Västra Götaland, 278 GWh (213), uppgraderas en unik hög andel till fordonsgas. Hela 71 procent av såld fordonsgas 214 var biogas. En väl utbyggd infrastruktur för gasstationer försörjer idag de ca 12 gasfordon som finns registrerade i Västra Götaland med klimatsmart drivmedel. Miljödimensionen ANVÄNDNING AV FORDONSGAS I VÄSTRA GÖTALAND ÅR GWh Biogas Naturgas Källa: SCB

28 NÄRINGSLIV Näringslivsstruktur...29 Internationella kontakter...31 Företagande...32 Investeringar...33 Miljöteknik...33 Turism...34 Gränshandel...34 Forskning och utveckling Foto: Göran Assner

29 Ett mångsidigt näringsliv Det finns cirka 194 arbetsställen i Västra Götaland i både traditionella och i mer nytillkomna branscher. Närmare 7 procent av alla arbetsställen utgörs av företag utan anställda. De stora och medelstora företagen (5 eller fler anställda) svarar för drygt hälften av alla anställda i regionen. De allra största arbetsplatserna finns inom offentlig verksamhet (vård, omsorg, utbildning) och fordonsindustri. Näringslivsstrukturen i Västra Götaland överensstämmer ganska väl med den i riket men det finns några karaktäristiska drag. Även om näringsgrenarna inom tjänstesektorn sysselsätter flest människor är tillverkningsindustrin mycket viktig och något större i Västra Götaland än genomsnittet i riket. Så är det framförallt i Fyrbodal och Skaraborg. SYSSELSATTA, UPPDELAT PÅ NÄRINGSGRENAR ÅR 213 Näringsliv Bransch Antal i Västra Götaland (%) Andel i Västra Götaland (%) Andel i riket FÖRETAG MED FLEST ANTAL ANSTÄLLDA I VÄSTRA GÖTALAND ÅR 215 Jordbruk, skogsbruk och fiske ,8 2,2 Företag Antal anställda Tillverkning och utvinning ,9 12,4 Foto: Ortiz-Catalan et al., Sci. Trans. Med Volvo personvagnar aktiebolag 14 6 Volvo lastvagnar aktiebolag 4 Postnord Sverige AB 3 8 Volvo powertrain aktiebolag 3 6 Samhall aktiebolag 3 3 Ericsson AB 3 2 Chalmers tekniska högskola aktiebolag 3 1 Volvo information technology aktiebolag 2 7 Astrazeneca AB 2 1 GKN aerospace sweden AB 2 SKF Sverige aktiebolag 2 Frösunda omsorg AB 1 8 Västsvensk tidningsdistribution KB 1 6 SCA hygiene products aktiebolag 1 4 Securitas Sverige aktiebolag 1 4 Willy:s AB 1 4 Coop Göteborg-Skaraborg AB 1 3 Swedbank AB 1 3 Teliasonera Sverige aktiebolag 1 3 Praktikertjänst aktiebolag 1 3 Källa: SCB, Företagsregistret Energiförsörjning; miljöverksamhet 7 5,9 1, Byggverksamhet ,6 6,9 Handel ,9 12,2 Transport och magasinering Hotell- och restaurangverksamhet Information och kommunikation Finans- och försäkringsverksamhet ,3 4, ,4 3, ,2 3, ,2 2, Fastighetsverksamhet ,7 1,6 Företagstjänster ,2 11,4 Offentlig förvaltning och försvar ,2 5,7 Utbildning ,1 1,4 Vård och omsorg; sociala tjänster Kulturella och personliga tjänster m.m ,4 16, ,2 4,5 Okänt 8 8 1,1 1,1 Totalt Källa: SCB/rAps-RIS 29

30 Näringsliv Västra Götaland står för en femtedel av landets livsmedelsindustri och för halva fiskenäringen. Foto: Textile Fashion Center S.sel Löyche I Västra Götaland finns en stark tradition av tillverkningsindustri och kunskapsintensiva företag inom till exempel fordon, energi, life science, IT, kultur- och upplevelseindustri och maritima näringar. Livsmedelsindustrin är en annan betydande näringsgren. Västra Götaland står för en femtedel av landets livsmedelsindustri och för halva fiskenäringen. Här hittar vi även Sveriges petrokemiska centrum som ligger i Stenungsund, Sveriges möbelcentrum i Tibro samt hela Skandinaviens postorder- och textilcentrum i Borås. Under de senaste årtiondena har det varit en snabb förskjutning av sysselsättning från tillverkningsindustrin till den privata tjänstesektorn. Mellan 1993 och 213 har sysselsättningen i tillverkningsindustrin minskat med 12 procent, medan sysselsättningen i den privata tjänstesektorn ökat med hela 66 procent. Sysselsättningen ökade också inom bygg och jord/ skog, med 45 respektive 1 procent. Antal sysselsatta inom offentlig sektor har ökat med 12 procent under samma period. År 213 var 44 procent verksamma i den privata tjänstesektorn, jämfört med 15 procent inom tillverkningsindustrin. SYSSELSATT DAGBEFOLKNING I VÄSTRA GÖTALAND EFTER NÄRINGSGRENAR ÅR Antal Tillverkning Bygg Privata tjänster Jord och skog Offentliga tjänster Källa: SCB 3

31 Internationella kontakter Öppenhet och internationalisering är karakteristiska drag inom Västra Götalands näringsliv. En betydande del av Sveriges utrikeshandel samt stora delar av den norska och finländska trafiken med omvärlden passerar genom Göteborgs hamn eller någon av de övriga västkusthamnarna. Näringslivet är till stor del inriktat på export och de västsvenska företagen har omfattande internationella kontakter. År 214 arbetade 116 personer, eller 23 procent av den totala näringslivssysselsättningen, i utlandsägda företag. Av de utlandsägda företagen i Västra Götaland var år procent ägda av företag från Norden och 46 procent från övriga Europa. Norge är det vanligaste ägarlandet av utlandsägda företag i Västra Götaland. ANSTÄLLDA I UTLANDSÄGDA FÖRETAG ÅR 214 (ANDEL AV TOTALA NÄRINGSLIVET) % Skåne Västmanland Stockholm Värmland Västra Götaland Blekinge Kronoberg Kalmar Örebro Östergötland Dalarna Västernorrland Jönköping Uppsala Gävleborg Halland Södermanland Västerbotten Norrbotten Jämtland Gotland 9 Källa: Tillväxtanalys ÄGARLAND FÖR UTLANDSÄGDA FÖRETAG I VÄSTRA GÖTALAND, ANDEL (%) AV TOTALT ANTAL UTLANDSÄGDA ÅR % 13% 2% 4% Norden Övriga Europa Övriga världen Okänt Källa: Tillväxtanalys Näringsliv 31 Foto: Dirk Harmsen

32 Företag och företagare Företagarfrekvensen i Västra Götaland är något lägre än i riket totalt. Nästan tio procent av den totala sysselsättningen utgörs av egna företagare och företagare i eget AB. Av de 77 företagarna i Västra Götaland är nästan två tredjedelar egna företagare. ANDEL FÖRETAGARE AV SYSSELSATT DAGBEFOLKNING, ÅR 213 Nyföretagandet har ökat stadigt de senaste åren. Nyföretagarfrekvensen i Västra Götaland är dock lägre än i de två andra storstadslänen Stockholm och Skåne. Under 214 startades cirka 11 2 nya företag varav ungefär en tredjedel startades av kvinnor. Ungefär vart femte företag startas inom industrin. Inom tjänstesektorn startas flest företag inom finansiell verksamhet och företagstjänster. Näringsliv Bengtsfors ANTAL NYSTARTADE FÖRETAG ÅR 214 PER 1 INVÅNARE ÅR Strömstad Dals-Ed Åmål Gullspång 2 Tanum Mellerud Mariestad Färgelanda Töreboda Munkedal Karlsborg Götene Sotenäs Vänersborg Lidköping Skövde Uddevalla Tibro Lysekil Grästorp Skara Trollhättan Vara Hjo Orust Lilla Edet Essunga Tidaholm Tjörn Stenungsund Falköping Kungälv Ale Alingsås Vårgårda Herrljunga Öckerö Lerum Ulricehamn Göteborg Borås Partille Bollebygd Härryda 2 22,% Mölndal 15 19,9% Tranemo Mark 1 14,9% Svenljunga 6 9,9% Källa: Stockholm Gotland Skåne Halland Riket Uppsala Jämtland Västra Götaland Södermanland Västmanland Kronoberg Örebro Dalarna Kalmar Västernorrland Östergötland Blekinge Värmland Norrbotten Jönköping Gävleborg Västerbotten Källa: Tillväxtanalys 32 Foto:Karin Althoff

33 Industriinvesteringar Historiskt sett har industrins investeringar i Västra Götaland utgjort en stor del (cirka 25 procent) av Sveriges totala industriinvesteringar. Under lågkonjunkturåren föll industriinvesteringarna i Västra Götaland, mätt i volym, med nästan 5 procent. Minskningen var betydligt större än den i riket och kan förklaras av ett stort antal konjunkturkänsliga industrier i Västra Götaland. År 212 började investeringarna att öka om än svagt. INDUSTRINS INVESTERINGAR I VÄSTRA GÖTALAND ÅR Miljoner kr % Investeringar, miljoner kr Planer 215 Västra Götalands andel av total riket Källa: Näringsliv Stor miljötekniksektor Miljöteknikområdet 1 är en snabbt växande bransch och antalet sysselsatta i miljöteknikföretag har ökat med nästan 2 procent i Västra Götaland de senaste decenniet, till ca 12 sysselsatta år 213. Exporten från miljöteknikföretagen har också ökat kraftigt i Sverige, och av den ökande exporten har företagen i Västra Götaland ökat sin andel och exporterade år 213 miljöteknik för nära 7,5 miljarder kronor. 1 Miljöteknik är all teknik som direkt eller indirekt bidrar till en bättre miljö. Miljöteknik innefattar sådana varor, system, processer och tjänster som ger tydliga miljöfördelar i förhållande till befintliga eller alternativa lösningar, sett ur ett livscykelperspektiv. Det rör sig om tekniker som minskar utsläpp av föroreningar, som renar vatten och luft, som använder energi och naturresurser mer effektivt. ANTAL SYSSELSATTA INOM MILJÖTEKNIKSEKTORN ÅR 23 OCH 213 Antal anställda Stockholm Västra Götaland Skåne Östergötland Västmanland Jönköping Uppsala Kalmar Dalarna Kronoberg Västerbotten Halland Västernorrland Örebro Södermanland Värmland Norrbotten Gävleborg Jämtland Blekinge Gotland Källa: SCB ANDEL AV RIKETS TOTALA MILJÖTEKNIK EXPORT ÅR 23 OCH 213 % Västra Götaland Skåne Stockholm Västmanland Östergötland Jönköping Kronoberg Västernorrland Södermanland Blekinge Värmland Örebro Halland Kalmar Norrbotten Uppsala Jämtland Gotland Dalarna Gävleborg Västerbotten Källa: SCB 33

34 En växande turismregion Västra Götaland är Sveriges näst största turismregion, efter Stockholm. Turismen är en snabbt växande näring och en viktig tillväxtmotor för sysselsättning. Senast uppmätta turistomsättningen för Västra Götaland uppgick till drygt 34 miljarder kronor (år 213). Shopping står för drygt 4 procent av omsättningen och kommersiellt boende (hotell, vandrarhem, stugbyar, camping och gästhamnar) för ca en femtedel. Turismen i Västra Götaland sysselsätter ca 22 personer ANTAL GÄSTNÄTTER PÅ HOTELL, STUGBYAR, VANDRARHEM, ETC. INKLUSIVE CAMPING, ÅR 214 årligen, vilket motsvarar en ökning på över 1 procent från 2-talets början. År 214 hade regionen drygt 9 miljoner kommersiella gästnätter inklusive camping, vilket innebär att antalet gästnätter har ökat med ca 8 sedan 211. Antalet kommersiella gästnätter har haft en stabil tillväxt under hela 2-talet. Västra Götaland har cirka 16 procent av det totala antalet gästnätter. Inom campingen är andelen högre, ca 2 procent. Exportandelen, andelen utländska gästnätter, har varit relativt stabil över åren och ligger på knappt 3 procent i Västra Götaland. De i särklass flitigaste utländska besökarna är i tur och ordning norrmännen, tyskarna, danskarna och britterna. ANTAL GÄSTNÄTTER PÅ HOTELL, STUGBYAR OCH VANDRARHEM (HSV) Miljoner nätter 4,5 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Fyrbodal Göteborgsregionen Sjuhärad Skaraborg Källa: Västsvenska Turistrådet, Tillväxtverket, SCB Näringsliv Antal gästnätter Gästnätter/invånare Västra Götaland 9 7 5,6 Skåne , Stockholm ,4 Källa: Västsvenska Turistrådet, Tillväxtverket Gränshandel Norrmän reser till Sverige för att handla. Den norska momsen på livsmedel punktskatter och tull på importerade varor och andra skillnader mellan de svenska och norska ekonomierna gör att hushållen tjänar pengar på dessa resor. Denna gränshandel har inneburit att handelscentra och butiker längs gränsen vuxit snabbt. Handelsutredningsinstitut (HUI) 2 har under ett antal år genomfört webbenkäter där man mäter alla turismresor. Mätningen omfattar även vilken typ av varor som köps. Under 214 handlade norrmän i Sverige för ca 17 miljarder kronor varav ca 1 miljarder på dagligvaror och ca 7 miljarder på sällanköpsvaror. 34 Foto: Karin Althoff 2 HUI mäter alla resor, inte bara dagsturer. Eftersom HUI:s data baseras på urvalsundersökningar finns det en viss felmarginal/osäkerhet i uppgifterna.

35 Näringsliv Ledande inom forskning och utveckling Västsverige har under flera år placerat sig högt både nationellt och internationellt när det gäller satsningar på forskning och utveckling (FoU). Enligt den senaste europeiska sammanställningen från 211 har Västsveriges (Västra Götaland och Halland) ställning sjunkit lite i förhållande till de tidigare redovisningar men ligger fortfarande på topp 2 i ett europeiskt perspektiv. Näringslivets FoU-utgifter i Västra Götaland motsvarade år 211 2,9 procent av BRP medan genomsnittet för europeiska regioner ligger på 1,3 procent av BRP. Störst andel av BRP satsas i regionen Brabant Wallon i Belgien, följt av Braunschweig i Tyskland där näringslivet satsar mer än 7 procent av BRP på forskning och utveckling. NÄRINGSLIVETS FoU-UTGIFTER, PROCENT AV BRP ÅR 211 2,5 8% 1,5 2,49%,5 1,49%,49% Uppgift saknas Foto: Göteborgs Universitet, Johan Wingborg 35 Landsgräns Tillbaka till innehållsförteckningen Kapitelstart Regiongräns (NUTS 2) Föregående sida Källa: EurostatRegiongräns (NUTS2) Landsgräns Nästa sida Källa: Eurostat

36 KOMPETENS OCH KUNSKAP Utbildningsnivå...37 Övergång till högskola...38 Lärosäten...4 Forskning...41 Folkhögskolor...41 Livslångt lärande Foto: Mikael Pilstrand

37 Allt fler högutbildade Befolkningens formella utbildningsnivå fortsätter att stiga. År 214 hade över 25 procent av Västra Götalands befolkning i åldrarna minst treårig eftergymnasial utbildning (nivån är densamma som i riket). Åren kring millennieskiftet var motsvarande siffra 17 procent i Västra Götaland. BEFOLKNINGENS (25 64 ÅR) UTBILDNINGSNIVÅ I VÄSTRA GÖTALAND ÅR 22 OCH % 22% 15% 26% 1% Stora skillnader inom Västra Götaland Skillnaderna i utbildningsnivå är stora inom regionen och speglar de senaste decenniernas utveckling med en ökad inflyttning av högutbildade till storstäderna. Den högsta andelen med minst treårig eftergymnasial utbildning finns i Göteborgs Stad och Mölndals kommun och den lägsta andelen i Svenljunga kommun. Kvinnor har generellt sett en högre utbildningsnivå än män. Andelen kvinnor med minst treårig eftergymnasial utbildning har i Västra Götaland ökat från 19 procent år 22 till 3 procent år 214. Motsvarande andel för män har ökat från 16 procent år 22 till 21 procent år 214. ANDEL MÄN OCH KVINNOR (25 64 ÅR) MED MINST 3-ÅRIG EFTERGYMNASIAL UTBILDNING ÅR 214 % ANDEL AV BEFOLKNINGEN (25 64 ÅR) MED MINST 3-ÅRIG EFTERGYMNASIAL UTBILDNING ÅR 214 Strömstad Bengtsfors Åmål Dals-Ed Gullspång Tanum Mellerud Mariestad Färgelanda Töreboda Munkedal Karlsborg Götene Sotenäs Vänersborg Lidköping Skövde Uddevalla Tibro Lysekil Grästorp Skara Trollhättan Vara Hjo Orust Lilla Edet Essunga Tidaholm Tjörn Stenungsund Falköping Kungälv Ale Alingsås Vårgårda Herrljunga Öckerö Lerum Ulricehamn Göteborg Borås Partille Bollebygd Härryda Mölndal Tranemo 25 34,% Mark 19 24,9% Svenljunga 1 18,9% Källa: SCB 37 Kompetens och kunskap 22 51% 17% 14% 17% 1% Kortare än 3-årig gymnasial Kortare än 3-årig eftergymnasial Uppgift om utbildningsnivå saknas 3-årig gymnasial Minst 3-årig eftergymnasial Källa: SCB Fyrbodal Män Göteborgsregionen Kvinnor Sjuhärad Skaraborg Västra Götaland Riket Källa: SCB

38 Kompetens och kunskap Utbildningsnivån ökar Utbildningsnivån hos Västra Götalands befolkning har ökat dels på grund av att fler yngre har längre utbildning, dels eftersom andelen som skaffat sig eftergymnasial utbildning ökat. Andelen studenter i Västra Götaland som påbörjar högskola inom tre år efter att har tagit studenten har ökat från 35 procent läsår 24/25 till 42 procent 213/214. I ett europeiskt perspektiv är andel befolkningen med eftergymnasial utbildning hög i Västsverige (Västra Götaland och Halland), 39 procent, och ligger betydligt högre än genomsnittet, 29 procent, bland europeiska regioner. Dock finns det många regioner i EU-området som har ännu högre andel befolkningen med eftergymnasial utbildning, många av är dem huvudstadsregioner. Högst ligger London, där 61 procent av befolkningen mellan år har eftergymnasial utbildning följt av Oslo med 54 procent. ANDEL AV BEFOLKNINGEN (25 64 ÅR) MED EFTERGYMNASIAL UTBILDNING, ÅR % 3 39,9% 2 29,9% 7 19,9% Uppgift saknas ANDEL STUDERANDE SOM AVSLUTAT ETT PROGRAM I GYMNASIESKOLAN ÅR 21/211 OCH SOM PÅBÖRJAT HÖGSKOLESTUDIER INOM TRE ÅR Bengtsfors Åmål Strömstad Dals-Ed Gullspång Tanum Mariestad Mellerud Götene Vänersborg Sotenäs Lysekil Tjörn Hjo Vara Trollhättan Essunga Lilla Edet Falköping Stenungsund Ale Vårgårda Tidaholm Herrljunga Alingsås Lerum Göteborg Partille Härryda Mölndal Tibro Skara Grästorp Kungälv Öckerö Skövde Lidköping Uddevalla Orust 38 Töreboda Karlsborg Färgelanda Munkedal Borås Bollebygd Mark Ulricehamn 44 53% Tranemo Svenljunga 37 43,9% 31 36,9% 23 3,9% Källa: SCB Tillbaka till innehållsförteckningen Landsgräns Kapitelstart Regiongräns (NUTS 2) Föregående sida Källa: Eurostat Landsgräns Nästa sida Regiongräns (NUTS2) Källa: Eurostat

39 Skolavhopp Ett av de mål som EU vill uppnå genom strategin Europa 22 är att andelen elever som hoppar av skolan i förtid ska vara lägre än tio procent. Problemet med avbruten skolgång är med andra ord inte unikt för Sverige eller Västra Götaland utan berör hela Europa. Att minska antalet avhopp från gymnasiet, antalet så kallade drop outs, är därför en fråga med hög prioritet. Andelen gymnasieelever i kommunerna som fullföljer sin utbildning inom fyra år varierar inom Västra Götaland. I de kommuner där eleverna i högst utsträckning fullföljer sin utbildning ligger nivån på cirka 85 9 procent av gymnasieeleverna. I de kommuner där flest studieavbrott sker är det endast cirka 72 procent av eleverna som fullföljer sin utbildning inom fyra år. Kompetens och kunskap GYMNASIEELEVER SOM FULLFÖLJER SIN UTBILDNING INOM 4 ÅR, INKL. IV, ÅR 214 Bengtsfors Strömstad Dals-Ed Åmål Gullspång Tanum Färgelanda Munkedal Sotenäs Uddevalla Lysekil Mellerud Vänersborg Grästorp Lidköping Götene Skara Orust Trollhättan Lilla Edet Vara Essunga Tjörn Stenungsund Falköping Kungälv Ale Alingsås Vårgårda Herrljunga Öckerö Lerum Ulricehamn Göteborg Borås Partille Bollebygd Härryda Mölndal Mark Svenljunga Tranemo Mariestad Skövde Tidaholm Töreboda Karlsborg Tibro Hjo 85 88,% 8 84,9% 75 79,9% 72 74,9% Att minska antalet avhopp från gymnasiet är en fråga med hög prioritet. 39 Källa: SKL/Kolada

40 Nära 5 helårsstudenter läser vid de fem universitet/högskolor som finns i Västra Götaland Populära lärosäten i Västra Götaland År 214 läste nära 5 helårsstudenter vid de fem universitet/högskolor som finns i Västra Götaland. Detta är en svag ökning med drygt 3 studenter från år 29. Mätt i antalet registrerade studenter på grundoch avancerad nivå höstterminen 214 är Göteborgs universitet landets fjärde största universitet efter Stockholms-, Lunds-, och Uppsala universitet. Ca 62 procent av alla studenter i Västra Götaland som börjar läsa vid universitet/högskola höstterminen 214 valde att studera vid något av Västra Götalands lärosäten. Det var endast Chalmers och högskolan i Skövde som rekryterade mer än hälften av sina nybörjare utanför regionen. Kompetens och kunskap Foto: Högskolan i Väst, Andreas Johansson ANTAL STUDENTER PÅ GRUND- OCH AVANCERAD NIVÅ ÅR 214 Lärosäte Antal helårsstudenter Andel Chalmers tekniska högskola % Göteborgs universitet % Högskolan i Borås % Högskolan i Skövde 4 8% Högskolan Väst % Totalsumma % Källa: Universitetskanslerämbetet 4