Faunapassager som miljömålsindikator

Transkript

1 Faunapassager som miljömålsindikator Anläggandet av faunapassager som indikator för miljömålen Levande sjöar och vattendrag samt Ett rikt växt- och djurliv. Johan Nilsson, februari PM från Naturavdelningen, Länsstyrelsen i Jönköpings län PM 00:8

2 - 2 -

3 Förord Detta projekt finansieras av Miljömålsrådet genom projektmedel för miljömålsuppföljning inom anslaget Miljöövervakning m.m. 34:2. Projektet syftar till att utveckla miljöövervakningen genom framtagandet och utvärderandet av ytterligare miljömålsindikator för miljömål 16; Ett rikt växt- och djurliv och även miljömål 8; Levande sjöar och vattendrag. Förslag på indikator ska presenteras till RUS Regionalt uppföljningssystem. RUS svarar för länsstyrelsegemensamma uppgifter samt stöd och samordning i länsstyrelsernas miljömålsuppföljning. Viktiga uppgifter för RUS består i: uppdateringar av indikatorer på miljömålsportalen indikatorutveckling och indikatorsamordning länssidor på miljömålsportalen och revidering av regionala mål dataflöden och datasamordning systemutveckling information och kommunikation Den indikator som här föreslås är av R-typ enligt Europeiska Miljöbyråns DPSIRmodell, dvs. en indikator av respons-typ som anger vilka åtgärder som utförs för att komma till rätta med ett miljöproblem. Målet med utvecklingen av indikatorn är att utröna om den är användbar i miljömålsuppföljningen och presentera den som regional och nationell miljömålsindikator på miljömålsportalen. Den indikator som här undersöks och föreslås är Faunapassager. De faunapassager som i denna studie ligger till grund för analysen är åtgärder där s.k. riktade miljömedel använts och fragmenteringsproblematiken varit i fokus. Passager som anlagts i samband med restaurering av broar eller nybyggnationer av broar där inga miljömedel använts har inte tagits med i underlaget. Anledningen till detta är att eftersom denna indikators funktion delvis är att mäta ambitionen att utföra åtgärder för att minska landskapets fragmentering, är prioriteringsgrunderna viktiga i sammanhanget. Önskvärt är alltså att få ett mått utifrån en prioritering som gjorts med utgångspunkt från djurens möjligheter att riskfritt passera potentiella konfliktpunkter vid vägpassager över vattendrag, sjöar och våtmarker, istället för de åtgärder som utförts där den eventuella brons kondition och restaureringsbehov stått som huvudprioritering för en åtgärd. Vid prioriteringsförfarandet kan förstås stora restaureringsbehov för en bro sammanfalla med hög prioritet för en faunapassage på samma plats. En förutsättning för att åtgärden finns med i nuvarande dataunderlag är dock att riktade miljömedel använts till finansieringen av en åtgärd. Projektet har kunnat genomföras tack vare den inrapportering Vägverksregionerna tagit sig tid att göra

4 - 4 -

5 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 7 2. Inledning Miljömål och miljömålsindikatorer Bakgrund Metod Insamling av data Tidigare studier Genomförda åtgärder Resultat Diskussion Alternativa indikatormodeller Anläggningskostnad per år Antalet trafikdödade uttrar per år Totala antalet utförda faunapassager per år Nettoförändring av vandringshinder Framtida datainsamling och rapportering Referenser Bilagor Förfrågan till Vägverksregionerna Rapporteringsmall Indikatortext till Miljömålsportalen Fördjupningstext till Miljömålsportalen

6 - 6 -

7 1. Sammanfattning För att följa processen med att bevara den biologiska mångfalden och nå våra miljömål Levande sjöar och vattendrag samt Ett rikt växt- och djurliv, syftade detta projekt till att utveckla en regionalt och nationellt fungerande miljömålsindikator av respons-typ enligt DPSIR-modellen och undersöka om indikatorn kan fungera som instrument vid miljömålsuppföljning. Inledningsvis tillfrågades Vägverkets 7 regioner om bl.a. information om eventuella åtgärders anläggningsår, typ av åtgärd och kostnad. Totalt 6 av 7 Vägverksregioner rapporterade enligt en utskickad rapportmall (bilaga 2). En region hade inte utfört några åtgärder med riktade miljömedel vilket innebar att dessa åtgärder inte användes i dataunderlaget. Åtgärder hade utförts men dessa hade gjorts i samband med brorestaureringar och bekostats av andra medel. De efterfrågade åtgärderna var alltså av typen där riktade medel för miljöåtgärder använts där insatsen vid tillfället var avsett att åtgärda problemet med bristande passagemöjligheter. De olika typer av åtgärder som utförts och rapporterades var anläggandet av torrtrummor, olika typer av spänger, nät/stängsel, konstgjorda stränder och utplacerade markeringsstenar. Även uppsättandet av varningsskylt vid farliga passager rapporterades som åtgärd. Detta togs inte med i dataunderlaget då det inte utgör en fysisk åtgärd för att underlätta passage under bron eller på något sätt påverkar passagevägen. Påpekas bör dock att uppsättandet av varningsskyltar är en bra åtgärd som säkerligen ökar medvetandet hos biltrafikanter och minskar riskerna för utterolyckor i trafiken och är dessutom en relativt billig åtgärd. En utvärdering gjordes av hur faunapassager bäst skulle kunna utgöra ett mätinstrument för miljömålen. Antal åtgärdsplatser, kostnad, åtgärdstyper och att eventuellt jämföra antalet överkörda, inlämnade uttrar med antal utförda åtgärder och utterpopulationens utveckling, var de alternativ som övervägdes som mätvariabler. Data från rapporterades in och med undantag av en stor insats från region Stockholm under 1997, har antalet åtgärder ökat för varje år ur ett nationellt perspektiv utfördes 1 åtgärd i Sverige och 2007 utfördes totalt 31 åtgärder. Totalt lämnades rapport om 112 åtgärder på 84 platser, finansierade av riktade miljömedel. Resultatet av denna undersökning är att faunapassager, specifikt mätt som antal åt bedöms kunna fungera som en miljömålsindikator men skulle kunna få ökad precision och ge en bättre helhetsbild av åtgärdsarbetet vid en mer omfattande insamling av data från fler instanser. De åtgärder som förslagsvis ska ingå i indikatorn är de som är utförda av Vägverket och framgent även Banverket

8 - 8 -

9 2. Inledning 2.1. Miljömål och miljömålsindikatorer En miljömålsindikator ska visa förändringar för faktorer som är viktiga för uppföljningen av miljökvalitetsmålen och dess delmål. Indikatorn är ett hjälpmedel till miljömålsuppföljningen och ska bidra till utvärdering och försåelse för miljöutvecklingen och indikatorernas funktion är att: följa upp resultatet av milömålsarbetet, visa om mljöarbetet går i rätt riktning och i rätt takt, visa hur miljön mår, ge underlag för åtgärder och beslut Miljömål 8: levande sjöar och vattendrag Miljökvalitetsmål enligt riksdagen: Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara, och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. 16. Ett rikt växt- och djurliv Miljökvalitetsmål enligt riksdagen: Den biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer skall värnas. Arter skall kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor skall ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. (Miljömålsportalen) - 9 -

10 2.2. Bakgrund Sveriges vägnät byggs kontinuerligt ut och befintliga vägar förbättras och hastigheterna ökar. Det utbredande vägnätet skapar ett ökande antal potentiella konfliktpunkter på de platser där vägarna måste korsa vattendrag, sjöar och våtmarker eller andra känsliga naturområden. Vattendrag är naturliga transportleder för många djur, framför allt för akvatiska och semiakvatiska. Vägar som korsar över vattendragen kan av olika anledningar utgöra mer eller mindre svårpasserade barriärer och anläggandet av faunapassager vid vägövergångar kan möjliggöra en säkrare passage för djur som rör sig längs vattendragen. Då trafik är ett av de absolut största hoten mot utter, är åtgärder för att minska fragmenteringen och påverka utterns färdväg att inte gå över vägbanor, en mycket viktig åtgärd för att höja bevarandepotentialen för arten. Enligt statistik från Vägverket utgör trafiken 64 % av dödligheten mellan åren (Tabell 1). Det bör dock beaktas att de uttrar som här redovisas är de som registrerades av Naturhistoriska museet och är med andra ord inlämnade djur. Sannolikheten att hitta döda djur ökar så klart nära vägar och andelen trafikoffer kan därför vara något överrepresenterat. Dödsorsak antal Procent Fiskeredskap Trafik Svält Övrigt 10 6 Totalt Tabell 1. Vägverkets statistik på döda uttrar som registrerats hos Naturhistoriska museet mellan åren (Vägverket, 1999). Målet enligt åtgärdsprogrammet för utter är att utterpopulationen består av minst 4000 djur och att utter förekommer i Sveriges samtliga fastlandslän och längs våra kuster senast lämnades en ansökan in till Miljömålsrådet om finansiering till ett projekt för utvecklingen av en ny miljömålsindikator till Regional miljömålsuppföljning. Som miljömålsindikator föreslås faunapassager anlagda vid korsningar mellan vägar och vattendrag, sjöar eller våtmarker, framför allt som en åtgärd att minska riskerna att utter går över vägbanan istället för att gå under broarna pga. avsaknaden av eller bristfälliga torrpassager. Valet av indikator ansågs lämplig pga. uttern som berörd art med nyligen fastställt åtgärdsprogram. I RUS (Regionalt uppföljningssystem för nationella miljömål) bristanalys pekades även det 16:e målet Ett rikt växt- och djurliv, ut som angeläget att utveckla indikatorer för. På miljömålsportalen förelåg dessutom en brist på R-indikatorer - indikator av responstyp - enligt DPSIRmodellen, dvs. indikatorer som visar åtgärder för biologisk mångfald. Syftet med projektet är alltså att utreda huruvida faunapassager kan utgöra en lämplig miljömålsindikator som kan ligga till grund för miljömålsuppföljningen. Kravet är att indikatorn ska kunna visa trenden i åtgärdsarbetet och därmed kunna användas till att utvärdera om miljömålen och åtgärdsprogrammets visioner och lång- och kortsiktiga mål kommer att kunna nås inom utsatt tid

11 Projektet framställs till miljömålsrådets kansli genom presentation av ett underlag för utvecklingen av en nationell miljömålsindikator. Redovisningen sker i form av förslag på indikator med en kortfattad beskrivning samt en fördjupningstext. En resultatredovisning görs under del 2 i blanketten för ansökan om projektmedel för miljömålsuppföljning. Slutredovisning och inlämning av underlaget är den 15 februari Miljömålsportalen finns på: där de nuvarande indikatorerna finns listade här: RUS hemsida finns på:

12 3. Metod För utvecklingen av en miljömålsindikator krävdes i detta fall uppgifter om de faunapassager som anlagts från ansvarig utförare och helst från några år tillbaka. I detta inledande projekt valdes att försöka inhämta information om faunapassager i första hand från Vägverkets 7 regioner. Flera andra instanser kommuner, föreningar mm, har också anlagt ett antal passager sedan flera år tillbaka men insamlandet och sammanställningen av den informationen får bli föremål för en eventuell utveckling av denna miljömålsindikator då denna information bedömdes mer svåråtkomlig. Vid valet av ingående variabler till en väl fungerande miljömålsindikator, är tillgängligheten av grunddata och vederhäftiga värden samt tillräcklig mängd data, faktorer som särskilt måste beaktas. Grunddata bör vara lätt att samla in och sammanställa vilket i detta fall innebär att åtgärderna måste vara väl dokumenterade och redovisade. Variablerna måste självklart också vara tydligt mätbara Insamling av data För att få in grunddata till en indikator tillfrågades Vägverksregionerna om en rad uppgifter. Utöver antalet anlagda passager, anläggningsår och kostnad, efterfrågades även koordinater, vägnummer, ev. funktionskontroller mm (bilaga 2). Detta gjordes delvis för att den rapportering som inkom inom ramen för detta RUSprojekt ska kunna ligga till grund för en framtida inmatning i en åtgärdsdatabas för vatten som utvecklades under 2007 och som skall tas i bruk under Men även för att kunna ta fram den lämpligaste typen av indikator och då kunna välja vilken information som skulle ligga till grund för den. Regionerna ombads lämna rapport genom att fylla i en mall (bilaga 2) i Excel som bifogades ett brev med en kort redogörelse av projektet (bilaga 1). Databasen för åtgärder inbegriper i dagsläget inte åtgärder för annat än fisk men planer finns för en utveckling till att vara en databas även för åtgärder som riktar sig till andra djur som främjas av förbättrade passagemöjligheter och minskad fragmentering Tidigare studier Ett antal studier har gjorts av funktionen av olika typer av passager; anlagda stränder, spänger och torrtrummor varav vissa visar att utter helst nyttjar strandpassager och i mycket liten utsträckning hyllor eller spänger (Hammar, G. 1999). Benägenheten till att passera över vägen har visat sig vara lägre om det finns en anlagd strand under bron. Med all sannolikhet medverkar alltså anlagda passager till att utter verkligen väljer att gå under en bro istället för att gå över vägen. Studier av faunapassager (Olsson, M. Widén, P, 2003), redovisar anläggandet av faunapassager med olika ändamål enligt tabell

13 År Totalt Antal byggda faunapassager för hjortdjur Antal byggda faunapassager för utter m.fl. mindre djur Antal byggda faunapassager för groddjur Totalt antal åtgärder Tabell 2. Anlagda faunapassager mellan åren Uppgifterna i tabellen kommer från Vägverkets interna statistik. (Olsson, M. Widén, P. 2003) I tabellen ovan redovisas ex under 1999, 5 anlagda passager för utter o mindre djur. Troligtvis ligger i dessa 5 även åtgärder som ingått vid nybyggnation av broar där riktade miljömedel inte använts. Dessa åtgärder ingår inte i dataunderlaget som presenteras i denna studie

14 4. Genomförda åtgärder I de flesta fall har åtgärder för att begränsa fragmenteringen genom att anlägga någon typ av faunapassage, gjorts i samband med brorestaureringar. Anledningen till detta är att kostnaden för en enskild åtgärd blir betydligt mindre, ungefär halverad, när arbeten med restaurering och åtgärdsarbete görs samtidigt (Vägverket, 2008). De åtgärder som inrapporterats och som ingår i underlaget för denna studie är uppsättning av nät, utläggning av markeringsstenar, torrtrummor, spänger och anläggandet av artificiella stränder av sand, grus eller block. Spänger som satts upp har varit utformade både som plattformar och som rör hängande i brofundamenten. En ytterligare åtgärd som rapporterades var uppsättning av varningsskyltar vid vägen. Dessa ingår ej i denna indikatormodell. På flera åtgärdsplatser har en kombination av typer använts. I samtliga fall utom ett har ex utplacerade markeringsstenar kompletterats med att sätta upp ett finmaskigt nät för att hindra djur att gå över vägen. Endast region Sydost (6 platser) och region Mitt (1 plats) rapporterade åtgärder i form av utplacerade markeringsstenar. I Stockholms län har man vid några platser gjort mycket seriösa åtgärder i form av både artificiell strand i kombination med en spång eller hylla. Denna åtgärdskombination har även utförts på ett par platser i region mitt. Underlaget visar att de vanligaste åtgärderna varit att sätta upp stängsel eller en spång (39 respektive 30 platser). Av totalt 86 åtgärdade platser har en kombination av åtgärder använts på 29 platser Sten 6% Strand 13% Nät 35% Spång 27% Trumma 19% Diagram 1. Fördelningen av de åtgärdstyper som inrapporterades. På 34 % av platserna hade någon typ av kombination av åtgärder anlagts

15 5. Resultat Rapport inkom från 6 av 7 regioner; Region Mitt, region Stockholm, region Skåne, region Sydost, region Väst och region Mälardalen. Region norr lämnade svar men inga åtgärder där hade utförts med riktade miljömedel varför de ej kom med i underlaget till denna indikator. Region Stockholm rapporterade de äldsta åtgärderna, utförda under Då anlades 5 konstgjorda stränder, 2 träspänger och en torrtrumma. Från 1998 rapporterades inga åtgärder och från 1999, 1 åtgärd; en torrtrumma i Västra Götaland, Vägverket - region Väst. Under åren därefter fram till 2007 syns en tydlig uppåtgående trend där det exempelvis under 2003 utfördes åtgärder på 7 platser och under 2007 åtgärdades 31 vägövergångar i Sverige av Vägverket (diagram 2) Antal åtgärdade platser Region VAST STHLM SO SK MITT MADALN Åtgärdsår Diagram 2. Antal åtgärdade platser varje år fördelade på Vägverksregionerna: Väst (VAST), Stockholm (STHLM), Sydost (SO), Skåne (SK), Mitt (MITT) och region Mälardalen (MADALN)

16 35 Antal åtgärdade platser Län Z Y X W U T S O M H G F E D C AB Åtgärdsår Diagram 3. Antal åtgärdade platser per år fördelade på län. Antalet platser där man anlagt någon typ av passage eller liknande åtgärd visar en tydligt ökande trend sett på riket som helhet. Från 1999 har antal platser som åtgärdats varje år ökat och på senare år har det ökat från 7 åtgärder 2003 till 31 åtgärder Den åtgärdskategori som valts här, de där riktade miljömedel finansierat åtgärderna har än så länge ett för litet underlag för att kunna göra tydliga trendanalyser på exempelvis på regionskala. Resultatet av analysen av åtgärdade platser i Sverige per år ger ett bra underlag för att bedöma hur miljön mår ur en fragmenteringsaspekt och indikerar också hur arbetet går med att nå miljömålen

17 6. Diskussion Antal åtgärdade platser per år visar hur arbetet mot minskad fragmentering fortskrider. Detta är det enklaste angreppssättet och ett förhållandevis enkelt mätinstrument där data är relativt lätt att samla in, åtminstone om man begränsar sig till att insamla data från Vägverksregionerna och möjligen Banverket. Det antal passager som anläggs varje år över tiden visar i vilken takt processen att nå målet går. Om resultatet av detta kompletteras med en bristanalys för vägövergångar kan man sedan få en uppfattning om hur mycket som är kvar att åtgärda. För att få ett verkligt mått på samtliga anlagda passager måste även data från andra instanser än Vägverket samlas in. Information från enbart Vägverket får därför ses som en lägstanivå på åtgärdsarbetet och ger ett instrument som mäter just Vägverkets miljöarbete. Vägverket utför dessutom miljöåtgärder som inte bekostas av riktade miljömedel. I Vägverkets vägledningsdokument för byggnation av broar finns riktlinjer för hur utformningen ska se ut för att inte utgöra ett vandringshinder (Vägverket, 2004). Passageåtgärder utförs företrädelsevis vid samma tillfälle som en brorestaurering eftersom kostnaden för uppstart och markarbeten bekostas av bro- eller vägfunktionen alternativt samfinansierat med riktade miljömedel. Den förhållandevis lilla pott som miljömedlen utgör kan då koncentreras till materialkostnader och eventuellt merarbete till följd av ex anläggandet av en artificiell strand. Vinsten blir så klart att fler platser med dåliga passagemöjligheter kan åtgärdas. Bristen att i underlaget utelämna åtgärder som bekostats av andra medel är så klart att det inte ger en helhetsbild av Vägverkets arbete med att minska fragmenteringen. Saknas i helhetsbilden gör också de åtgärder som utförts av andra aktörer än vägverket. För att samla upp den informationen krävs ett omtag där dels en rutin för att ta reda på vilka som utfört åtgärderna. Därefter krävs en rutin där dessa instanser själva rapporterar in eventuella nya åtgärder till en central datavärd för att data ska kunna användas och utvärderas. En väl fungerande åtgärdsdatabas för vatten, innehållande även åtgärder för semiakvatiska djur, framför allt utter, skulle naturligtvis öka träffsäkerheten för indikatorn markant då all information från alla instanser skulle kunna samlas i en databas. Förhoppningen är därför att denna funktion skall ingå i en vidareutveckling av åtgärdsdatabasen för vatten som skall tas i bruk under Ökande antal planerade väg- och järvägsbyggnationer ökar även kraven på hänsyn och kontroll över vilken påverkan det kommer att innebära. Det finns så klart en orättvissa i att jämföra åtgärderna att lägga en markeringssten i vattnet med att anlägga 2 stränder på var sida brofundamenten. Satsningen är så klart betydligt ambitiösare i det andra fallet, varför ett mått på den ekonomiska satsningen varje region gör per år, skulle vara ett ur den aspekten bättre mått på åtgärdsambitionerna. Detta när dessutom vissa åtgärder (anläggandet av stränder) visar sig vara mer effektiva än andra (spång)(hammar, 1999). Problemet här ligger i att det många gånger är svårt att precisera en exakt kostnad för ett enskilt projekt. I det fallet bör en bristanalys och projektering också vägas in vilket gör det än svårare. Totalsumman för en åtgärd är dock heller inget mått på hur väl motiverad åtgärden är eller hur effektiv den kommer vara. Studier tyder på att benägenheten är större att passera över vägbanan då strömningshastigheten i vattendraget är hög

18 (Uimonen, S. 2006). Detta bör därför också ligga till grund för åtgärdsprioriteringar Alternativa indikatormodeller. Beroende på vad man vill att indikatorn ska visa; ambitionen att åtgärda, åtgärdstakten eller funktionen av utförda åtgärder, kan ett antal alternativ av ingående variabler vara aktuella Anläggningskostnad per år. Att precisera kostnaden varje region lägger varje år i form av riktade miljömedel på åtgärder av den här karaktären, visar en annan vinkel av arbetet med miljömålen. Den utformningen av indikatorn ger en antydan om vilka resurser som varje år avsätts för att försöka åtgärda befintliga problem och kan i det avseendet ha ett värde eftersom det indikerar hur de ekonomiska satsningarna och därmed ambitionerna förändras över åren. Då olika åtgärder kostar olika mycket och dessutom har skillnader i funktionalitet, skulle ett ekonomiskt mätinstrument kunna visa ambitionsnivån i åtgärdsarbetet Antalet trafikdödade uttrar per år För att få en indikation på hur utförda åtgärder fungerar och hur omfattande det återstående arbetet är skulle ett angreppssätt vara att jämföra antal överkörda uttrar som lämnas in till naturhistoriska riksmuseet i förhållande till både antal åtgärdade passager och utterpopulationens utveckling i det området. Det utbredande vägnätet med ökad trafikintensitet som följd måste i detta fall också tas med i beräkningarna eftersom det ökar risken för viltolyckor. Detta skulle då bli ett mått på funktionaliteten av åtgärdsarbetet och även kunna visa variationer i effekten av olika typer av åtgärder. Svårigheterna och bristerna med denna metod är dock flera. Stora skillnader förekommer nationellt, regionalt och lokalt beträffande inventeringsinsatser. Även om ett åtgärdsprogram fastslagits för utter och undersökningsmetoder redovisas på Naturvårdsverkets hemsida, betyder inte det att det sker med samma regelbundenhet och intensitet i hela Sverige, vilket gör siffrorna svårtolkade med avseende på populationsuppskattningar. Antalet påkörda uttrar som hittas är också bara en del av den totala andelen påkörda uttrar. Det skulle kunna bortses ifrån om man jämför siffrorna över tid och antar att andelen hittade av totala antalet överkörda djur är konstant Totala antalet utförda faunapassager per år För att få en heltäckande bild av åtgärdsarbetet skulle information behöva hämtas från samtliga myndigheter, förbund och föreningar som utför och utfört åtgärder i form av faunapassager. En sammanställning av data från dessa skulle ge ett klarare besked av hur långt vi kommit och hur långt det är kvar med arbetet av att åtgärda problemen med ett fragmenterat landskap Nettoförändringen av vandringshinder Vägverkets dokument som berör broar och vägar och utformningen av dessa så att de inte ger upphov till ökad fragmentering, borde borga för att det inte tillkommer nya vandringshinder. På framför allt mindre vägar är det tyvärr så att nya broar ibland inte utformas på ett sätt som främjar viltpassager. Ett mått på hela fragmenteringsproblematiken skulle då vara att jämföra antalet åtgärdade passager med antalet nytillkomna

19 7. Framtida datainsamling och rapportering Vidhållandet av denna indikators nuvarande form kräver relativt liten arbetsinsats från ansvarig för att samla in uppgifter. En enkel rapporteringsförfrågan från vägverksregionerna på samma sätt som inför insamlingen till data för denna sammanställning räcker för att få fram underlag till att uppdatera varje år. Framgent kommer rapporteringen dessutom bara innefatta det föregående året, till skillnad mot denna där samtliga riktade åtgärder efterfrågades från flera år tillbaka. Arbetsinsatsen från tillfrågade Vägverksregioner bedöms alltså också som mycket liten. En vidareutveckling av indikatorn till att innefatta samtliga anlagda faunapassager kommer troligen inte heller innebära att mycket tid avsätts till rapportering under förutsättning att ansvarig för insamling och sammanställning tillhandahåller en enkel mall till detta. Då även Banverket kommit igång med åtgärdsarbete är det naturligtvis aktuellt att hämta uppgifter även därifrån. För ytterligare inblick i utvecklingen av åtgärdsarbetet, skulle nästa steg bli att i indikatorn inkludera även åtgärder där Vägverket inte haft huvudansvaret för utförandet eller finansieringen. Uppgifter kommer då att måsta samlas från kommuner, länsstyrelser och andra statliga verk såväl som föreningar och förbund. Denna insamling och sammanställning är så klart en mer invecklad process eftersom det kräver ett stort kontaktnät där lokala och regionala förhållanden i arbetssätt kommer att spela stor roll för en heltäckande rapportering. För datalagring och rapportering behövs en databas så uppgifterna kan finnas till hands och underlätta en aktiv användning. Den åtgärdsdatabas för vatten som under 2008 skall tas i bruk på försök skulle kunna utvecklas till att lagra även data om åtgärder för utter i form av information gällande åtgärdsår, ansvarig utförare, åtgärdstyp, kostnad, koordinater mm. Enligt mallen som i inledningsskedet skickades ut till Vägverksregionerna (bilaga 2). Under utveckling är även en nationell webbaserad biotopkarteringsdatabas där utterpassager registreras enligt protokoll för vägövergångar i metodiken för biotopkartering av vattendrag (Halldén et al, 2002)

20 8. Referenser Halldén, A. Liliegren, Y. Lagerkvist, G. Biotopkartering vattendrag. Metodik för biotopkartering av biotoperi och i anslutning till vattendrag. Länsstyrelsen i Jönköping, Hammar, G Effektiviteten hos olika typer av faunapassager avsedda för utter (Lutra lutra). Norrtälje Naturvårdsfond, Rapport 1999:1. Uimonen, S Uttrar och vägar en studie i utteranpassade viltpassagers effektivitet och skötsel, samt faktorer som påverkar uttrars beteende vid vägpassager. Uppsala universitet. Vägverket, E-postkorrespondens. Vägverket, Uttrar och vägar. Broschyr. Vägverkets publikation 2004:80. Vägars och gators utformning. Vägverket Allmän teknisk beskrivning för vägkonstruktion, ATB Väg Miljömålsrådet, Miljömålsportalen

21 9. Bilagor 9.1. Förfrågan till vägverket Datum Johan Nilsson Naturavdelningen/ vattenfunktionen Postadress Jönköping Besöksadress Hamngatan 4 Tfn Fax E-post johan.nilsson@f.lst.se Förfrågan angående miljöåtgärder faunapassager. Länsstyrelsen i Jönköping har beviljats medel för uppföljning av vårt 8:e miljömål Levande sjöar och vattendrag och delmål 7 Åtgärdsprogram för hotade arter. Målet med projektet, där Vägverket centralt är samarbetspartner, är att skapa en ny indikator som ska utgöra en del av länsstyrelsernas gemensamma uppföljningssystem för miljömålsarbetet (RUS) och sedermera kunna använda denna indikator som ett nationellt instrument för att mäta hur processen med införlivandet av miljömålet framskrider. Intentionen är att Faunapassager skall kunna fungera som indikator för att utvärdera åtgärdsarbetet. Anläggandet av faunapassager är en viktig åtgärd för att öka säkerheten för vilt vid vägpassager och minska vägarnas barriäreffekter. Bland annat i åtgärdsprogrammet för Utter lyfts anläggandet av faunapassager fram som en av de viktigaste åtgärderna för att höja artens bevarandestatus genom att minska antalet trafikdödade uttrar. Trafiken är ett av de största hoten och hindren till att nå det för arten önskvärda målet om minst 7000 individer, enligt visionen i åtgärdsprogrammet

22 Indikator Planen är att utveckla anläggandet av faunapassager till indikator för åtgärdsarbetet. Grundläggande för det arbetet är naturligtvis tillgång till uppgifter på detta från finansiärerna/utförarna av faunapassager. Några av de uppgifter som är önskvärda för att jobba vidare med detta är: Antalet anlagda faunapassager/år. Vilken variant som använts som tänkt passage (t.ex. spång, torrtrumma etc.). Hur stor den finansiella satsningen har varit i budgeten för riktade miljömedel och hur mycket som använts till just utterpassager. Ytterligare information som är användbar för att göra indikatorn vederhäftig är uppgifter om på vilka premisser åtgärder prioriteras, varifrån de ekonomiska medlen till åtgärder kommer och uppföljning av åtgärdernas funktionalitet. För rapporteringen av era data finns ett digitalt ark i Excel som jag skickar elektroniskt. Det vore till stor hjälp om Ni fyllde i detta ark och returnerade det till mig så snart som möjligt men helst innan 1:a december. Länsstyrelsen i Jönköping kommer fortsättningsvis varje år skicka ut en uppdateringsfil för Vägverksregionerna att fylla på med nyanlagda passager för att indikatorn skall hållas aktuell. Resultat De uppgifter Vägverket lämnar är en förutsättning för att en väl fungerande indikator skall kunna presenteras framgent. Länsstyrelsen kommer att ansvara för utvecklingen av levererat data till bildandet av ett mätinstrument och slutligen föreslå det som en RUS-indikator på miljömålsportalen. En vattenrelaterad åtgärdsdatabas planeras vara i drift våren Denna är i nuläget begränsad till åtgärder för fisk och fiskutsättning men kommer i nästa skede föreslås innehålla även uppgifter om anlagda utterpassager. Från denna gemensamma databas ska sedan uttag kunna göras från alla berörda instanser, inklusive Vägverket. Vi vore mycket tacksamma för Er medverkan i detta och hoppas på svar från Er inom en snar framtid. Svar skickas till: johan.nilsson@f.lst.se.å Med vänliga hälsningar, Johan Nilsson, Länsstyrelsen i Jönköping

23 Genomförda åtgärder Uppföljning Län Väg Koordinater Bronr Vattendrag Ort Djur Åtgärd Åtgärdsår Kostnad Kommentar År Kommentar

24 9.3. Indikatortext till miljömålsportalen FAUNAPASSAGER SOM MILJÖINDIKATOR Antal åtgärdade platser Region VAST STHLM SO SK MITT MADALN Åtgärdsår Antalet vägövergångar där Vägverksregionerna: Väst (VAST), Stockholm (STHLM), Sydost (SO), Skåne (SK), Mitt (MITT) och region Mälardalen (MADALN) utfört åtgärder i form av hyllor, artificiella stränder, torrtrummor, nät/stängsel eller markeringsstenar. Trafiken är ett av utterns och många andra djurs största hot och antalet uttrar som blir offer för trafiken ökar stadigt med ökande antal bilar och utbyggnad av vägnätet. Utterpopulationen i Sverige uppskattas idag till ca djur och uttern är upptagen som sårbar i svenska rödlistan då antalet reproduktiva djur beräknas vara färre än 1000 individer. Med nyligen fastslaget åtgärdsprogram är det angeläget att skapa indikatorer för att kontrollera och följa upp arbetet med att skapa förutsättningar för utterns framtida populationsökning. Anläggandet av faunapassager vid vägövergångar kan möjliggöra en säkrare passage för djur som färdas längs vattendragen. För mindre däggdjur kan åtgärderna bestå i kulvertar, torra passager i strandbanken, stängsel eller att erbjuda markeringsplatser för utter. Kulvertar kan anläggas som ett rör genom vägbanken på sidan om vattendraget och i sådan höjd att passagen inte påverkas av hög vattenföring. Röret kan också hänga på insidan av brofundamentet. Torrpasssage kan också erbjudas genom att anlägga en strandbank vid brofundamenten där man med fyllnadsmaterial bygger upp den naturliga strandbanken till en nivå dit vattenståndet normalt inte når. Stängsel används med fördel i kombination med andra åtgärder för att förhindra att vilt ändå tar sin väg över vägbanan istället för genom trumman/under bron. En ytterligare åtgärd i avsikt att påverka utterns färdväg är att erbjuda lämpliga markeringsplatser i form av stenar eller block intill eller under bron så att djuret väljer denna väg istället för på sidan av bron, över vägen. Genom att utveckla en tydlig indikator utifrån de av Vägverket och framgent Banverket åtgärdade passagerna och uppföljning av åtgärder som utförs i framtiden, får vi en möjlighet att följa takt och ambitionsnivå på åtgärdsarbetet. Slutlig indikator utvecklas i samarbete med trafikverken

25 9.4. Fördjupningstext till Miljömålsportalen FAUNAPASSAGER SOM MILJÖINDIKATOR - FÖRDJUPNINGSTEXT Sveriges vägnät byggs kontinuerligt ut och befintliga vägar förbättras och hastigheterna ökar. Det utbredande vägnätet skapar ett ökande antal potentiella konfliktpunkter på de platser där vägarna måste korsa vattendrag. Vattendrag är naturliga transportleder för många djur, framför allt för akvatiska och semiakvatiska och vägar som korsar över vattendragen kan utgöra mer eller mindre svårpasserade barriärer. Ett av de semiakvatiska djur som påverkats negativt av dessa barriärer är uttern. I allt för många fall väljer uttrar att passera över vägbanan istället för att följa vattendraget under bron eller genom tunneln, vilket i många fall leder till att uttrar förolyckas i biltrafiken. Enligt naturhistoriska riksmuseets fallviltstatistik, har antalet trafikdödade uttrar ökat markant under det senaste decenniet. Anledningen till detta är i många fall förutom det utbredande vägnätet, att broar och tunnlar saknar torra passager eller andra anordningar som gör att djuren väljer att passera ex under en bro och istället väljer att färdas över vägen. Anläggandet av faunapassager eller andra åtgärder vid brobyggen är därför en viktig skyddsåtgärd. Vägverket har i publikationer från 2004, dragit upp riktlinjer för vägars och gators utformning samt allmänna tekniska beskrivningar som behandlar konstruktioner av broar så hänsyn tas till att det ska finnas passagemöjligheter för djur. Anläggandet av faunapassager vid vägövergångar kan möjliggöra en säkrare passage för djur som rör sig längs vattendragen. Åtgärderna kan utformas som kulvertar, uppsatta hyllor och artificiella stränder. I syfte att påverka färdvägen kan åtgärder göras genom att sätta upp stängsel och lägga ut stenar eller block för utter. Utter använder gärna uppstickande stenar till att lämna spillning på för att markera sina revir och förhoppningsvis söker de sig hellre ner till dessa utplacerade markeringsplatser än upp på vägen. En betydligt mer omfattande och avsevärt dyrare åtgärd är skapandet av s.k. Ekodukter. Dessa är dock inte knutna till vattendrag. Kulvertar kan anläggas som en rörtrumma genom vägbanken på sidan om vattendraget och i sådan höjd över vattenytan att passagen inte påverkas av hög vattenföring. Kulvertar tjänstgör som säkra passager för flera mindre däggdjur och kräldjur och anläggs för att möjliggöra passage för bl.a. grodor. En passage kan även åstadkommas genom utfyllnad av strandbankarna utmed brofundamenten. En förstärkande åtgärd för just utter kan vara att placera en markeringsplats i form av en sten eller liknande, på den anlagda strandremsan under bron. Ett alternativ till utfyllnad kan vara en spång som monteras upp på brofundamentet. Denna måste då vara av sådan beskaffenhet att den tål, eller inte utsätts för, högvattenflöden och vårfloder med drivande isar. Stängsel används med fördel i kombination med andra åtgärder för att förhindra att vilt trots anlagda torrpassager, tar sin väg över vägbanan istället för genom trumman/under bron. Vid anläggandet av en passage eller annan typ av åtgärd är det viktigt att området betraktas med en helhetssyn där flera faktorer beaktas som vägbankens beskaffenhet, vattenflöde, brotyp, vattendragets sträckning, vegetation mm. För att åtgärden ska göra den nytta den avser, krävs att dessa omgivningsfaktorer vägs in så passagen blir den naturliga förflyttningsvägen för passerande vilt och för att förhindra att passager ändå sker över vägen

26 Ett antal åtgärder har genomförts som kompensation för den fragmentering av landskapet som vägbyggen innebär. Vägverket och flera andra aktörer har anlagt vägpassager i olika former och funktionskontroller har genomförts vid flera tillfällen av bland andra Vägverket och Länsstyrelserna. Anläggandet av faunapassager vid brobyggen och åtgärder vid konstaterade riskpunkter, mätt som antal åtgärdade platser per år, visar i vilken takt arbetet med att begränsa fragmenteringen och därmed gynna den biologiska mångfalden går. Det antal åtgärder som genomförs, var de genomförs och hur stora medel som läggs ner i olika åtgärdsprojekt, är variabler som kan visa utveckling och trend i åtgärdsarbetet för ett mindre fragmenterat landskap och med det även bevarandet av arter som är knutna till och rör sig längs vattendrag och sjöar. Utterpopulationen i Sverige uppgår idag till ca djur och uttern är upptagen som sårbar i svenska rödlistan då antalet reproducerande individer uppskattas vara under 1000 st. Uttern är ett vattenlevande rovdjur som står högt i näringskedjan och är därför känslig för både kemiska förändringar i vattnet och morfologisk påverkan på sjöar och vattendrag. Förekomst av utter i ett vattensystem kan därför vara ett tecken på ett fungerande ekosystem. I arbetet med att åtgärda problemet med ett fragmenterat landskap utgör uttern här en symbol för flera drabbade arter