UTBILDNING I PROFESSIONELLT STYRELSEARBETE - PE JURIDISKA ASPEKTER. Advokat, adj. professor Carl Svernlöv

Transkript

1 UTBILDNING I PROFESSIONELLT STYRELSEARBETE - PE JURIDISKA ASPEKTER Advokat, adj. professor Carl Svernlöv

2 Innehåll Inledning Aktiebolagets egenskaper Bolagsorgan och bolagsstyrning Bolagsstämma Ägardirektiv Bolagets ledning (Styrelse och verkställande direktör) Jäv, tystnadsplikt, kompetensöverskridande Revisorer och deras uppgifter Kapitalskydd och förbjudna lån Förbjudna lån Värdeöverföringar Företag i kris: frågor att tänka på Tvångslikvidation Insolvens och konkurs Skadeståndsansvar och straff Något om företrädaransvar 2

3 INLEDNING AKTIEBOLAGETS EGENSKAPER 3

4 Aktiebolaget som associationsform Antalet registrerade aktiebolag i Sverige uppgick i oktober 2018 till (netto ca 3000 nya per månad) ABL omfattar drygt 850 paragrafer 4

5 Aktiebolaget som associationsform forts. Kännetecknande egenskaper Status som juridisk person Begränsat ägaransvar Vinstintresse Skydd för minoritetsaktieägare Skydd för bolagets borgenärer Tidsobegränsad existens 5

6 Olika bolagskategorier Privata bolag Publika bolag 1790 SVB-bolag ca 75 Kupongbolag X X X Avstämningsbolag X X X Aktiemarknadsbolag MTF-bolag X X Publika men inte privata bolag får erbjuda aktier till allmänheten 6

7 Aktiebolagets skyddsregler Skyddet för bolagets aktieägare Skyddet för bolagets borgenärer ABL bygger på majoritetsprincipen Minoritetsskyddsreglerna ska motverka att majoriteten missbrukar sin makt De allmänna minoritetsskyddsreglerna Likhetsprincipen Generalklausulerna Reglerna om bolagets verksamhetsföremål och vinstsyfte Jävsbestämmelserna I lagen uppställda majoritetskrav SAS 7

8 ABL bygger på majoritetsprincipen. Minoritetsskyddsreglerna ska motverka att majoriteten missbrukar sin makt. De allmänna minoritetsskyddsreglerna: Likhetsprincipen Generalklausulerna Reglerna om bolagets verksamhetsföremål och vinstsyfte Jävsbestämmelserna I lagen uppställda majoritetskrav 8

9 Kapitalskyddsreglerna skyddar i första hand borgenärerna Kapitalskyddets tre grundpelare: Tillskottsplikten Värdeöverföringsreglerna Tvångslikvidationsreglerna 9

10 Bolagsordningen Ställer upp villkor och ramar för bolagets verksamhet Bolagsordningen innehåller vissa obligatoriska uppgifter bl.a. om: 1. Firma 2. Säte 3. Verksamhetsföremål 4. Antalet styrelseledamöter 5. Aktiekapital och antal aktier 6. Revisorer 7. Räkenskapsår 10

11 Aktiekapital Tänkt att verka som ett skydd för aktiebolagets borgenärer Aktiekapitalets minimistorlek varierar med bolagskategori: Ø Ø Privata bolag kr Publika bolag kr Kan vara fördelat på en eller flera aktier 11

12 Aktier och aktieslag Huvudregel: alla aktier ska ha lika rätt i bolaget. Möjligt att genom bestämmelser i bolagsordningen skapa olika aktieslag med olika rättigheter, såsom: Ø Ø A- och B-aktier Stam- respektive preferensaktier Skillnaden mellan aktieslagen kan t.ex. bestå i: Ø Ø röstvärdeskillnader skillnader i rätt till andel i bolagets vinst eller tillgångar 12

13 Aktiebok Ska föras över bolagets samtliga aktier och aktieägare Fysisk eller elektronisk form Ska hållas tillgänglig hos bolaget för alla som vill ta del av den (straffsanktionerat!) och ska bevaras 10 år efter bolagets upplösning Är styrelsens ansvar Förs i avstämningsbolag av en vpc (Euroclear) Huvudregel: den som har förvärvat en aktie får inte utöva aktieägarens rätt i bolaget förrän han eller hon har införts i aktieboken 13

14 Verklig huvudman Med start den 1 september 2017 ska alla företag anmäla verklig huvudman till Bolagsverket En verklig huvudman är den eller de personer som ytterst äger eller kontrollerar aktiebolaget. En person kan kontrollera ett aktiebolag på olika sätt, exempelvis: ha mer än 25 procent av rösterna genom aktier ha rätt att utse eller avsätta mer än hälften av styrelseledamöterna Det kan även finnas avtal eller bestämmelser i exempelvis bolagsordningen som gör att en person är verklig huvudman 14

15 INLEDNING BOLAGSBILDNING 15

16 Bildandeprocessen Stiftelseurkund (inkl. bolagsordning) Betalning Registrering Aktieteckning Undertecknande 16

17 BOLAGSORGAN OCH BOLAGSSTYRNING 17

18 De fyra bolagsorganen Källa: Svensk kod för bolagsstyrning 2016 s. 5 18

19 BOLAGSORGAN OCH BOLAGSSTYRNING BOLAGSSTÄMMAN 19

20 Bolagsstämma Aktieägare utövar sitt inflytande genom deltagande i bolagsstämman Stämman har exklusiv kompetens i vissa frågor Val av styrelse och revisorer Fastställa och ändra bolagsordningen Godkännande av räkenskaper och användande av resultat Ansvarsfrihet för styrelse och VD Aktiekapitalets storlek och emissioner av aktier och skuldebrev Likvidation, fusion och delning (ej tvångslikvidation) Oskriven exklusiv kompetens? 20

21 Begränsning av bolagsstämmans suveränitet Utdelning får inte beslutas utöver vad styrelsen föreslagit (förutom minoritetsutdelning) Nedsättning av aktiekapital ska godkännas av styrelsen Generalklausulen för bolagsstämma och likhetsprincipen 21

22 BOLAGSORGAN OCH BOLAGSSTYRNING BOLAGETS LEDNING (STYRELSE OCH VD) 22

23 Styrelse Ska finnas i varje aktiebolag Svarar för bolagets organisation och förvaltning Utses av bolagsstämman om inte bolagsordningen föreskriver annat 23

24 Styrelsens sammansättning Bolagsordningen anger antalet styrelseledamöter I publika bolag: minst tre I privata bolag: minst 1 (om < 3 krävs minst en suppleant) Mandattid enligt bolagsordningen, max 4 år Arvode beslutas av stämman per person/funktion Minst hälften av ledamöterna ska vara bosatta inom EES En styrelseledamot måste vara en fysisk person som inte är underårig, i konkurs, näringsförbud eller har förvaltare enligt föräldrabalken Tillträde och avgång som styrelseledamot gäller från när registreringsanmälan mottagits av Bolagsverket 24

25 Avgränsning mot bolagsstämman Bolagsstämman är det högsta beslutande organet Stämman kan dra upp riktlinjer för förvaltningen av bolagets angelägenheter (s.k. direktivrätt) Styrelsen måste rätta sig efter dessa anvisningar om de inte står i strid med aktiebolagslagen, lagen om årsredovisning eller bolagsordningen Grunden för s.k. ägardirektiv 25

26 Arbetstagarledamöter I företag som sysselsätter minst 25 arbetstagare har de anställda rätt till två ledamöter och två suppleanter i styrelsen I företag som sysselsätter minst 1000 arbetstagare har de anställda rätt till tre ledamöter och tre suppleanter Arbetstagarledamöterna tillsätts av facket med k-avtal Arbetstagarledamöterna har samma rättigheter och skyldigheter som ordinarie ledamöter 26

27 Beslutförhet och beslutsfattande Mer än hälften av alla ledamöter måste vara närvarande för att styrelsen ska vara beslutför Beslut får inte fattas om inte såvitt möjligt alla ledamöter (och ev arbetstagarsuppleanter) har fått tillfredställande underlag och tillfälle att delta Majoritetsbeslut (om styrelsen inte är fulltalig måste mer än en tredjedel av totala antalet ledamöter rösta för) O 27

28 Styrelsens uppgifter Styrelsen svarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Styrelsen skall fortlöpande bedöma bolagets och, om bolaget är moderbolag i en koncern, koncernens ekonomiska situation. Styrelsen skall se till att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Om vissa uppgifter delegeras till en eller flera av styrelsens ledamöter eller till andra, skall styrelsen handla med omsorg och fortlöpande kontrollera om delegationen kan upprätthållas. 8 kap. 4 ABL 28

29 Styrelsens uppgifter forts. Styrelsen ska meddela skriftliga instruktioner för när och hur sådana uppgifter som behövs för styrelsens bedömning enligt 4 andra stycket ska samlas in och rapporteras till styrelsen. Instruktioner behöver dock inte meddelas om dessa med hänsyn till bolagets begränsade storlek och verksamhet skulle sakna betydelse för rapporteringen till styrelsen. 8 kap. 5 ABL Ø Rapporteringssystem såvitt avser de uppgifter som krävs för fullgörandet av styrelsens tillsyn Ø Får anpassas till styrelsens särskilda behov i varje bolag Ø Bör vara kopplat till styrelserutiner 29

30 Arbetsordning för styrelsen - obligatorisk i publika aktiebolag Ska vara skriftlig Fastställs årligen genom styrelsebeslut Ø ska ange arbetsfördelningen mellan styrelsens ledamöter Ø ska ange mötesfrekvens Ø ska ange suppleanters deltagande Uppräkningen är inte uttömmande Kan även upprättas i andra bolag 30

31 Skriftliga instruktioner till VD och andra organ Obligatoriska i publika bolag, frivilliga i privata Ska ange arbetsfördelningen mellan å ena sidan styrelsen och å andra sidan VD och andra organ som styrelsen inrättar Utfärdas av styrelsen som ett led i styrelsens skyldighet att tillse att bolaget har en ändamålsenlig organisation samt en tydlig arbets- och ansvarsfördelning mellan de olika bolagsorganen Behöver inte förnyas årligen enl ABL (men enl Koden) 31

32 Styrelsens ordförande Utses av styrelsen (förutom i bolag som omfattas av Koden) Leder styrelsens arbete och bevakar att den fullgör sina uppgifter Tillser att sammanträden hålls och att protokoll förs Säkerställer beslutförhet och majoritet i beslut Sammankallar sammanträde på styrelseledamots begäran Tillser att styrelseärendena blir tillfredställande beredda och att ärendena kommer på styrelsens bord 32

33 Arbete i utskott Utskott utgör en arbetsfördelning och ska regleras i ev. arbetsordning Beslutande eller beredande Rapporteringskrav och protokoll Ersättningsutskottet (obl. enl. Koden för noterade bolag) bereder styrelsens beslut om ersättning föreslår ersättning till VD och andra högre befattningshavare övervakar ersättningssystemet Revisionsutskottet (obl. enl. lag för noterade bolag) hanterar redovisningsfrågor övervakar finansiell rapportering övervakar intern kontroll, internrevision och riskhantering granskar och övervakar revisorns opartiskhet och självständighet 33

34 Protokoll Vid styrelsens sammanträden ska föras protokoll. I protokollet ska de beslut som styrelsen har fattat antecknas. Protokollet ska undertecknas av protokollförare och justeras av ordföranden plus en ledamot som utses av styrelsen. Styrelseledamöterna och den verkställande direktören har rätt att få avvikande mening antecknad till protokollet. 8 kap. 24 ABL Styrelsens protokoll skall föras i nummerföljd och förvaras på ett betryggande sätt. 8 kap. 26 ABL Per capsulamprotokoll bör justeras av samtliga ledamöter inkl arbetstagarsuppleanter. 34

35 VD Utses av styrelsen Ska utses i publika bolag kan utses i privata bolag Ska vara bosatt i Europa (EES) Får inte vara underårig, i konkurs, ha förvaltare enligt föräldrabalken eller vara underkastad näringsförbud Får inte vara styrelsens ordförande i publika bolag 35

36 Vice VD Utses av styrelsen Är enbart suppleant för VD En eller flera vice VD kan utses Om flera vice VD utses måste ordningsföljden mellan dem bestämmas 36

37 Avgränsning mellan styrelsens och VD:s behörighet Den löpande förvaltningen handhas av VD enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar Styrelsen kan i viss omfattning ta över den löpande förvaltningen Styrelsen kan delegera vissa egna arbetsuppgifter till VD Styrelsen har det övergripande ansvaret 37

38 VD:s uppgifter Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar. Den löpande förvaltningen Omständigheter av betydelse för bedömningen: Ø Ø Bolagets storlek Verksamhetens art En åtgärd faller utanför den löpande förvaltningen om den är ovanlig i bolagets verksamhet eller om den är av stor betydelse Dock får VD agera utanför löpande förvaltningen om styrelsens beslut inte kan avvaktas utan väsentlig olägenhet för bolaget. 38

39 VD-avtalet Utgångspunkter Bör vara skriftligt Normalt omfattas inte VD av LAS Vem förhandlar? Vem beslutar? Innehåll Anställningstid Arbetsuppgifter Placering Ordningsregler Lön, övrig ersättning, försäkring, pension Sekretess Konkurrensklausul Semester Uppsägning, avgångsvederlag Tvist 39

40 BOLAGSORGAN OCH BOLAGSSTYRNING JÄV, TYSTNADSPLIKT, KOMPETENSÖVERSKRIDANDE 40

41 Bolagsledningens (oreglerade) tystnadsplikt Saknar uttryckliga bestämmelser i ABL Gäller ändå för alla styrelseledamöter (även arbetstagarledamöter) och VD pga deras lojalitets- och vårdnadsplikt mot bolaget Omfattar angelägenheter och förhållanden som vilkas yppande kan medföra skada för bolaget Är inte särskilt sanktionerad 41

42 Jäv Bestämmelserna om jäv hindrar en styrelseledamot, VD och särskild firmatecknare från att handlägga en fråga rörande avtal, rättegång eller annan talan mellan: Ø Ø Ø honom/henne och bolaget bolaget och tredje man om han/hon har ett intresse som kan strida mot bolagets bolaget och en juridisk person som han/hon ensam eller tillsammans med andra får företräda (s.k. ställföreträdarjäv) En jävig befattningshavare får varken delta i ärendets beredning eller rösta 42

43 Jäv, forts. Undantag från bestämmelserna om jäv om: Ø befattningshavaren direkt eller indirekt genom en juridisk person äger samtliga aktier i bolaget Undantag från bestämmelsen om ställföreträdarjäv om: Ø bolagets motpart är ett företag i samma koncern eller i en företagsgrupp av motsvarande slag 43

44 Jäv för arbetstagarledamöter Särskild jävsregel för arbetstagarrepresentanter i 14 lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda: Arbetstagarrepresentanterna får inte delta i behandlingen av frågor som rör kollektivavtal eller stridsåtgärder eller av andra frågor där en facklig organisation på arbetsplatsen har ett väsentligt intresse som kan strida mot företagets Bestämmelsen ska tolkas snävt 44

45 Behörighet att företräda bolaget Firman tecknas av (>½) styrelsen VD har alltid rätt att teckna firman för åtgärd inom den löpande förvaltningen Styrelsen kan utse särskild firmatecknare 45

46 Kompetensöverskridande För att bolaget ska vara bundet av en företrädares rättshandlingar krävs att de Ø Ø är i enighet med ett beslut av ett kompetent bolagsorgan inte strider mot ABL bolagsordningen eller instruktion från ett överordnat bolagsorgan Om en ställföreträdare överskridit sin kompetens beror bolagets bundenhet av motpartens goda tro, förutom i vissa särskilda fall 46

47 BOLAGSORGAN OCH BOLAGSSTYRNING REVISORER OCH DERAS UPPGIFTER 47

48 Revisor och revision Revisionens syfte Ø tillgodose aktieägarnas intresse av att företagsledningen kontrolleras Ø skydda aktiebolagets andra intressenter, t.ex. de anställda, borgenärerna och kapitalmarknadens aktörer 48

49 När ska revisor finnas? Aktiebolag som är skyldiga att ha en revisor: Ø publika aktiebolag Ø finansiella företag Ø aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning Privata bolag som inte når upp till minst två av följande under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren kan välja bort revisorn genom en bestämmelse i bolagsordningen: Ø fler än 3 anställda (i medeltal); Ø mer än 1,5 miljoner kr i balansomslutning; och Ø mer än tre miljoner kr i nettoomsättning 49

50 Revisor Väljs av bolagsstämman Ska ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekonomiska förhållanden som med hänsyn till arten och omfattningen av bolagets verksamhet fordras för att fullgöra uppdraget Ska vara auktoriserad eller godkänd revisor I större bolag gäller att minst en revisor ska vara auktoriserad eller godkänd revisor som avlagt revisorsexamen 50

51 Revisorns uppgifter Ø Ø Ø Granska bolagets årsredovisning och bokföring samt styrelsens och VD:s förvaltning Granskningen ska vara så ingående som god revisionssed kräver Om bolaget är moderbolag ska revisorn även granska koncernredovisningen och koncernbolagens inbördes förhållanden Efter varje räkenskapsår ska revisorn överlämna en revisionsberättelse till bolagsstämman 51

52 KAPITALSKYDD OCH FÖRBJUDNA LÅN 52

53 Kapitalskyddet Kapitalskyddssystemet i ABL ska garantera att tillgångar som svarar mot aktiekapitalet tillförs och stannar kvar i aktiebolaget Kapitalskyddet begränsar bolagets möjlighet att göra värdeöverföringar = Ø En affärshändelse som medför att bolagets förmögenhet minskar och som inte har rent affärsmässig karaktär för bolaget Ø Exempel: utdelning, minskning av AK eller reservfond, förvärv av egna aktier och s.k. förtäckt värdeöverföring 53

54 Begränsning av värdeöverföringar Beloppsspärren En värdeöverföring får inte ske om det inte efter värdeöverföringen finns full täckning för bolagets bundna egna kapital Ø Ø Beräkningen ska grunda sig på den senast fastställda balansräkningen Ändringar i det bundna egna kapitalet som har skett efter den senaste årsstämman ska beaktas Försiktighetsprincipen En värdeöverföring får endast genomföras om den framstår som försvarlig med hänsyn till: 1. de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet 2. bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt 54

55 Vinstutdelning Endast bolagsstämman kan besluta om vinstutdelning (inom ramen för styrelsens förslag) Alla aktier har lika rätt till utdelning om inget annat anges i bolagsordningen Vinstutdelningen måste vara tillåten enligt beloppsspärr och försiktighetsprincip 55

56 Förtäckt värdeöverföring En ANNAN affärshändelse som medför att bolagets förmögenhet minskar och som inte har rent affärsmässig karaktär för bolaget. Exempel? För att en förtäckt värdeöverföring ska vara tillåten krävs: Samtliga aktieägares samtycke Att beloppsspärr och försiktighetsprincip iakttas om det finns en diskrepens mellan bokfört värde och motprestation 56

57 Sanktioner mot olovlig värdeöverföring Återbäringsskyldighet Ø Ø Mottagaren ska återbära vad han eller hon har mottagit om han eller hon insåg eller borde ha insett om att värdeöverföringen stred mot ABL Vid förtäckt värdeöverföring ska mottagaren återbära vad han eller hon har mottagit om bolaget visar att mottagaren insett eller bort inse att transaktionen innefattade en värdeöverföring från bolaget Bristtäckningsansvar Ø Ø Om det uppkommer någon brist vid återbäringen är de personer som medverkat till den olovliga värdeöverföringen ansvariga för denna Om flera är bristtäckningsansvariga så svarar de solidariskt 57

58 Låneförbud Två olika förbud ØDet allmänna låneförbudet ØDet särskilda låneförbudet (förvärvslåneförbudet) Är frikopplade från varandra Borgenärsskyddsregler eller andra intressen? 58

59 Ytterligare fråga att beakta vid lån eller ställande av säkerhet Är låntagaren solvent när lånet lämnas/ säkerställandet sker? Om inte utgör lånet en värdeöverföring 59

60 Allmänna låneförbudet vem omfattas? =Svenskt moderbolag med ett eller flera dotterföretag 1 kap. 11 ABL Ett aktiebolag får inte lämna penninglån till: Aktieägare i bolaget eller i annat bolag i samma koncern Styrelseledamot eller VD (suppleanter? de factoledamöter?) i bolaget eller i annat bolag i samma koncern Make (sambo), syskon eller släkt i upp- eller nedstigande led (samt vissa svågerförhållanden) till p. 1 eller 2 En juridisk person över vilken en person som avses ovan, ensam eller tillsammans med någon annan där, har ett bestämmande inflytande 60

61 Allmänna låneförbudet vad omfattas? Penninglån Varukrediter? Förskott? Lån av värdepapper? Saklån? Ställande av säkerhet Pant Borgen Garantier 61

62 Undantag Det allmänna låneförbudet gäller inte för Lån till kommun, landsting eller kommunalförbund Lån till annat företag inom koncern eller företagsgrupp Affärsmässigt betingade lån till låntagarens rörelse Lån som tagits upp av riksgäldskontoret Lån till aktieägare med storleksmässigt begränsade innehav 62

63 Koncernlåneundantaget Det allmänna låneförbudet gäller inte om: låntagaren ingår samma koncern som långivaren Med koncern likställs annan företagsgrupp av motsvarande slag i vilken moderorganisationen är 1. en svensk juridisk person som är bokföringsskyldig enligt bokföringslagen, [eller] 2. en motsvarande utländsk juridisk person med hemvist inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet [ ] 63

64 Undantaget för kommersiella lån Penninglån får lämnas, om lånet uteslutande är avsett för låntagarens rörelse samt bolaget lämnar lånet av rent affärsmässiga skäl Rörelsen måste existera vid lånetillfället Uteslutande för låntagarens rörelse är främst avsett att förhindra lån för privat konsumtion Affärsmässigheten ska bedömas utifrån det långivande bolagets intressen Lånet ska alltså typiskt sett befrämja den verksamhet som bolaget bedriver 64

65 Förvärvslåneförbudet Ett aktiebolag får inte ge förskott, lämna lån eller ställa säkerhet för lån i syfte att gäldenären eller honom närstående (jfr. 21 kap. 1 ) ska förvärva aktier i bolaget eller överordnat bolag i samma koncern Att ge förskott och ställande av säkerhet jämställs med lån Undantag: mindre lån till anställda 65

66 Sanktioner mot olovliga lån Civilrättsliga sanktioner Ogiltighet innebär återbetalningsplikt Straffrättsliga sanktioner (OBS:legalitetsprincipen) Böter eller fängelse i högst ett år Företagsbot (!) Rättspraxis Skatterättsliga sanktioner Privatperson beskattas som för inkomst av tjänst + skattetillägg 66

67 Skatteverket kan medge dispens Undantag från det allmänna låneförbudet medges endast om det finns synnerliga skäl Undantag från förvärvslåneförbudet medges endast om det behövs på grund av särskilda omständigheter 67

68 FÖRETAG I KRIS 68

69 FÖRETAG I KRIS TVÅNGSLIKVIDATION 69

70 Tvångslikvidation Tvångslikvidationsreglerna i 25 kap. ABL är en grundpelare i kapitalskyddssystemet Syftar till att förhindra att bolaget drivs vidare trots att det saknar tillräckligt eget kapital Ett bolag kan även tvångslikvideras p.g.a.: Ø Bolagsverkets beslut Ø Bestämmelse i bolagsordningen Ø Majoritetsmissbruk 70

71 En överblick över systemet AK ½ Eget kapital Tid KBR, revisor granskar Kalla till stämma Första kontrollstämma Andra kontrollstämma 71

72 När ska en KBR upprättas? KBR ska genast upprättas av styrelsen och granskas av bolagets revisor (om det finns en sådan): när det finns skäl att anta att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet; eller om bolaget saknar utmätningsbara tillgångar för betalning av utmätningsfordran 72

73 Hänskjuta till bolagsstämman Om KBR visar att kritiska gränsen är nådd ska styrelsen snarast möjligt hänskjuta frågan om likvidation till bolagsstämman. Endast tid som åtgår för sammankallande av stämman, s.k. tekniska skäl, kan åberopas som tidsutdräkt, dock högst 6 veckor efter upprättande av KBR Om nästa ordinarie bolagsstämma är "nära förestående, dvs. inom 6-8 veckor från KBR kan man avvakta till denna Bolagsstämman beslutar om likvidation eller fortsatt drift i max 8 månader Försäljning av tillgångar till ett högre värde än som upptagits i KBR eller bokföringsmässig uppvärdering av tillgångar Nedsättning av aktiekapitalet Tillskott från aktieägare eller annan, antingen i form av nyemission till överkurs eller genom aktieägar- eller kapitaltillskott 73

74 Personligt ansvar Om styrelsen missar att: 1. upprätta kontrollbalansräkning, 2. sammankalla kontrollstämma eller 3. ansöka om likvidation efter att 8-månadersfristen löpt ut (om ej kapitalet är återställt) är ledamöterna tillsammans med bolaget ansvariga för alla förpliktelser som uppkommer för bolaget under ansvarsperioden Även när ansvarsperioden upphör kvarstår ansvar som redan uppstått 74

75 Ansvaret upphör Ansvaret omfattar inte förpliktelser som uppkommer sedan 1. en ansökan om likvidation har gjorts, 2. en (granskad) KBR som utvisar att bolagets eget kapital uppgår till det registrerade aktiekapitalet har lagts fram på bolagsstämma, eller 3. bolagsstämman, Bolagsverket eller domstol har beslutat om likvidation. Ansvaret preskriberas Efter 3 år om talan ej väckts, eller Efter 1 år från det förpliktelsen senast skulle fullgjorts 75

76 FÖRETAG I KRIS SKADESTÅNDSANSVAR OCH STRAFF 76

77 Aktiebolagsrättsligt ansvar Styrelseledamot eller verkställande direktör som när han eller hon fullgör sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar bolaget ska ersätta skadan. 29 kap. 1 ABL = fyra grundläggande ansvarsförutsättningar: 1. Skada ska ha uppstått, 2. Skadan ska ha vållats inom skadevållarens uppdrag för bolaget, 3. Skadevållaren ska ha varit vårdslös och 4. Adekvat kausalitet ska föreligga. För externt ansvar är ansvarsgrunderna samma som för internt ansvar + skadan ska orsakats av överträdelse av ABL, årsredovisninglag eller bolagsordningen 77

78 Ansvarsfrihet Utgör ett obligatoriskt ärende på årsstämman Ansvarsfrihet beviljas styrelseledamöterna och verkställande direktören individuellt Ansvarsfrihet gäller endast i förhållande till bolaget, ej gentemot tredje man. I vissa situationer är ansvarsfrihetens verkningar begränsade, t.ex.: vid konkurs, om skadeståndstalan grundas på brott eller om bolagsledningen mörkat vissa förhållanden. 78

79 FÖRETAG I KRIS SKATTERÄTTSLIGT FÖRETRÄDARANSVAR 79

80 Skatterättsligt företrädaransvar Enligt lagen Personligt ansvar om företrädaren med uppsåt eller grov oaktsamhet inte sett till att skatten betalats I praxis Uppsåt eller grov oaktsamhet föreligger om företrädaren inte har betalat skatten eller avvecklat bolaget senast på skattens förfallodag Alltså Avveckla bolaget eller bli personligt betalningsansvarig 59 kap SFL 80

81 FÖRETAG I KRIS STRAFFANSVAR 81

82 Straffansvar enligt ABL Ett litet antal bestämmelser i 30 kap. 1 som inte kan sanktioneras på annat sätt böter eller fängelse i högst ett år. 8 kap. 21 ABL 1 kap. 7 ABL 5 kap. 10 ABL

83 SUMMERING

84 Centrala frågor Centrala lagar som reglerar aktiebolag Skyddsregler i ABL till vems förmån? Kapitalkraven Känna till svensk kod för bolagsstyrning och för vilka bolag den gäller Vilka bolagsorganen är och hur de förhåller sig till varandra När en styrelseledamot har jäv När ett bolag måste ha revisor Vad ett förbjudet lån är Vilka begränsningar finns för s.k. värdeöverföringar När KBR måste upprättas När man som styrelseledamot kan bli personligen ansvarig för bolagets skulder 84

85 Utbildning i professionellt styrelsearbete - PE Dag 1: Juridiska aspekter Advokat, adj. professor Carl