Datum: REGION DAL1tfRNA. Positionspapper om sammanhållningspolitiken

Transkript

1 Datum: D nr: Europeiska kommissionen (DG REGIO, EMJ>L, RTD,JRC) Europaparlamentet Regionkommitten Sveriges ständi!,>a representation vid EU statsrådsberedningen Näringsdepartementet Finansdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet U tbildningsdcpartementet Svenska ESF-rådet Tillväxtverket ~egion ~ värmland REGION DAL1tfRNA ~ Region ~ Gävleborg Positionspapper om sammanhållningspolitiken Norra Mellansveriges (Region Dalarna, Region Gä?Jieborg och Region Värmland) samlade.rynpunkterpå BUkommissionens fiirslag om sammanhållningspolitiken fiir perioden Sammanfattning Norra Mellansverige: välkomnar BU-kommissionens fiirslag tzll en sammanhållningspolitik som omfattar alla regioner också i nästa programperiod ( ), välkomnar BU-kommzssionens ambition om ett gemensamt ramverkfiir de!ju fonderna, men beklagar att den europeiska jordbruksjonden fiir landsrygdsutveckling inte inkluderas i fiirordningen om de gemensamma bestämmelserna (CPR), är avvaktande till indikationerna om att fonderna rydligare ska sammanlänkas med den europezska planeringsterminen, något som kan innebära att de landsspeczfika rekommendationerna (CSR) kan komma att riktas mot regionala qjämlikheter;påfo!jderna av detta bör fiirrydligas noterar taket på 40 procent BUfinansiering i mer utvecklade regioner och menar att bortfallet biir kompenseras i motsvarande grad i de nationella anslagen fiir regional tillväxt, välkomnar redut eringen av antalet tematiska mål, fiir en mer strömliryiformad politik som ger rydligare resultat, ser väldigt positivt på BU-kommzssionens fiirslag om att infiira en f!j femte komponent inom Interreg; '1nterregionala innovationsinvesteringar': men är oroade ö'ver de generella budgetnedskärningarna i Intemg-komponenterna ett till fyra, välkomnar att smart specialiseringskonceptet stärks ytterligare i BU-kommzssionens fo'rslag, samt ser positivt på att de nödvändiga villkoren (enabling conditions) löpande fogs upp odj utvärderas under programperiodens gång, välkomnar de satsningar som gö'rs på att samordna insatser regionalt och frän~ja.rynergier mellan ESF+ och BRUF, men känner samtidigt oro fiir att ink/uderandet av 'färdigheter" (skills) i BRUF snarare verkar bli ett substitut fo'r närmare koppling mellan programmen än ett komplement,

2 understryker vikten av en tidig oth transparent dialog oth involven ng av berö"rda parter i protessen att ta fram partnerskapsö"verenskommelsen (PÖ) samt betonar vikten av att PÖ färdigställs innan de regionala programmen tas fram, menar att regionala representanter biir delta i Sveriges fo"rhandlingar med EU-kommzssionen om de framtida programmen oth poliryn, upplever att kopplingen mellan stad oth landsf?ygd inte tas i tillrätklig beaktning i diskussionerna om regional utvetkling, samt en bnstande ana!js kopplat till ''medelinkomstregionernas" beroende av de sammanhållningspolitiska medlen. Inledning Norra Mellansverige välkomnar ED-kommissionens förslag till en sammanhållningspolitik som omfattar alla regioner också i nästa programperiod ( ). Norra Mellansverige menar att det regionala utvecklingsarbetet, med stöd från strukturfonderna, bidrar till att det skapas mer strategiskt långsiktiga investeringar i Europa, i samtliga medlemsstater och regioner och att fonderna bidrar till ett gemensamt arbete för att utjämna klyftor och skapa förutsättningar för tillväxt och konkurrenskraft i hela Europa. ED-samarbetet står inför en rad komplexa utmaningar såsom återhämtningen från finanskrisen, geopolitiska spänningar, migrations- och flyktingkrisen, en åldrande befolkning samt klimatfrågan. För att möta utmaningarna krävs gemensamma ansträngningar mellan lokal, regional, nationell, samt ED-nivåerna i samverkan. Norra Mellansverige välkomnar ED-kommissionens ambition om ett gemensamt ramverk för de sju fonderna. Det är dock beklagligt att den europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) inte inkluderas i förordningen om de gemensamma bestämmelserna (CPR). Landsbygdsutveckling är i högsta grad kopplat till den regionala utvecklingen och Norra Mellansverige anser därför att dessa frågor bör inkluderas i det gemensamma ramverket. Förtydligande skrivningar om hur lokalt ledd utveckling ska genomföras i praktiken efterfrågas också, då det saknas hänvisning till EJFLD i CFR-förslaget. Norra Mellansverige välkomnar skrivningarna om jämställdhet, lika möjligheter och icke-diskriminering i förslaget om Europeiska Socialfonden + (ESF +) men betonar att dessa kriterier bör omfatta samtliga sju fonder. Norra Mellansverige är avvaktande till indikationerna om att fonderna tydligare ska sammanlänkas med den europeiska planeringsterminen 1, något som kan innebära att de landsspecifika rekommendationerna (CSR) kan komma att riktas mot regionala ojämlikheter. Den regionala dimensionen ser i förordningsförslaget ut att spela en mycket större roll i landrapporterna, och Norra Mellansverige anser att konsekvenserna av detta behöver förtydligas för att säkerställa att regionerna har rådighet över utvecklingen som rekommendationerna omfattar. ED-kommissionen föreslår en utökad nationell medfinansiering av programmen med ett tak på 40 procent ED-fmansiering i mer utvecklade regioner. För att regionerna ska kunna fullfölja viktiga satsningar menar Norra Mellansverige att detta bortfall bör kompenseras i motsvarande grad i de nationella anslagen för regional tillväxt. Tematisk koncentration Norra Mellansverige välkomnar reduceringen av antalet tematiska mål, för en mer strömlinjeformad politik som ger tydligare resultat. Norra Mellansverige ser positivt på målens inriktning, men menar samtidigt att flexibilitet är eftersträvansvärt. Det är viktigt att ta hänsyn till regionala särdrag i den tematiska koncentrationen och till subsidiaritetsprincipens praktiska tillämpning. Det är väsentligt att det fmns en flexibilitet i de regionala programmen när det gäller målsättningar och prioriteringar som är anpassade utifrån regionala förutsättningar och behov. 1 // /:;v /policic:;/ curopcan-:;cmc:;tcr l 2

3 Europeiskt territoriellt samarbete, komponent fem & smart specialisering (S3) Europeiskt territoriellt samarbete ED:s territoriella samarbetsprogram, "Interreg", är ett viktigt och effektivt verktyg som strävar efter gemensamma lösningar inför regionala utmaningar som överskrider administrativa gränser och som skapar samsyn och gemensamt ägarskap mellan regioner i Europa. Transnationella och gränsregionala program har stor relevans för det regionala kapacitetsbyggandet och i framtagandet och implementeringen av regionala smarta specialiseringsstrategier. Norra Mellansverige har tidigare understrukit problematik kopplat till Interreg B-programmens geografiska begränsning, samt avsaknaden av möjlighet att implementera projektresultat i Interreg Europa. Norra Mellansverige ser därför väldigt positivt på ED-kommissionens förslag om att införa en ny femte komponent inom Interreg; "Interregionala innovationsinvesteringar genom kommersialisering och utiikning av interregionala innovationsprqjekt som kan stimulera utvecklingen av europeiska värdekeqjor' (härefter "komponent fem" /"interregionala innovationsinvesteringar"), som gynnar implementeringen av smart specialisering och stödjer skapandet av europeiska industriella värdekedjor. Norra Mellansverige är dock oroade över kommissionens förslag gällande de generella budgetnedskärningarna i Inteneg-komponenterna ett till fyra, då dessa samtliga har ett tydligt europeiskt mervärde, samt bidrar med ett medborgarnära perspektiv som stärker EU:s legitimitet på lokal och regional nivå. Vikten av att klargöra och säkerställa att tredjeland kan delta i samtliga delar av det europeiska territoriella samarbetet understryks också. Norra Mellansverige ställer sig kritiska till kommissionens förslag att begränsa det gränsöverskridande samarbetet till att enbart omfatta regioner med landgräns och anser att gränsöverskridande samarbete även ska inkluderas över maritima gränser. Smart specialisering (S 3 J Norra Mellansverige välkomnar att smart specialiseringskonceptet stärks ytterligare i EDkommissionens förslag, då konceptet bidrar till en tydligare strategisk riktning för forsknings- och innovationssatsningar (Fal), samt sektorsövergripande samarbete mellan privat och offentlig sektor, akademi, kluster och civilsamhälle. Konceptet har varit synnerligen framgångsrikt i arbetet med att skapa interregionala samarbeten och internationalisering inom Europa, så också i Norra Mellansverige. Det främsta exemplet på detta är Vanguardinitiativet, som arbetar för att stimulera transregionala innovationsprojekt och skapa europeiska värdekedjor. I Norra Mellansverige har det politiska engagemanget i initiativet följts av ett intresse för det operativa arbetet i pilotprojekten, från företag representerade av klusterorganisationer och teknikparker. Den ännu tydligare kopplingen mellan sammanhållningspolitiken och smart specialisering, som ED-kommissionen föreslår genom införandet av så kallade nödvändiga villkor/förutsättningar (enabling conditions) välkomnas därför. Dessa villkor föreslås ersätta det som i innevarande programperiod kallas förhandsvillkor (ex-ante conditionalities). Norra Mellansverige ser positivt på förslaget att de nödvändiga villkoren kontinuerligt följs upp och utvärderas under programperiodens gång, för att säkerställa att de tillämpas och uppfylls i enlighet med föreskrifterna. Detta säkerställer distinktare Fal-satsningar samt bidrar till att främja uppkomsten av regionala innovationer. Komponent fem Norra Mellansverige ser även positivt på ED-kommissionens initiativ tematiska 53-plattfowar som bygger på samma metodologi som Vanguardinitiativet och Norra Mellansverige-regionerna deltar redan aktivt i flera av plattformarna. I nuvarande programperiod saknas dock ett finansieringsinstrument som erbjuder möjligheten att implementera transregionala innovationsprojekt och som stödjer skapandet av europeiska värdekedjor, vilket delvis försvårar arbetet som görs inom de tematiska plattformarna och Vanguardinitiativet. Norra Mellansverige välkomnar därför förslaget om komponent fem, och även instrumentet europeiska innovationseko.rystem (EIE) inom pelare tre i Horisont Europa, som potentiellt goda lösningar för att 3

4 kunna överbrygga detta fmansieringsgap. Det skapar även starkare synerg1er mellan sammanhållningspolitiken och forsknings- och innovationsprogrammet. Smart specialisering skapar synergier mellan Horisont 2020 och de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESIF). 85 procent av forsknings- och innovationsmedlen från EU i Norra Mellansverige kommer från strukturfonderna 2 och de bidrar därför i mycket stor grad till att stärka innovationskapaciteten, bygga kapacitet och förbättra regionernas förutsättningar att delta i Horisont Kapaciteten att driva forsknings- och innovationsarbete förstärks genom nyttjandet av kompensatoriska medel, främst genom Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF). Norra Mellansverige ser komponent fem som en brygga mellan de kompensatoriska och konkurrensutsatta medlen, med potential att möjliggöra deltagandet i interregionala innovationsprojekt även för de regioner som inte utvecklar den absoluta spetsforskningen i Europa. Komponenten är en naturlig utveckling och förlängning av Intetteg Europa, där man går från utarbetandet av gemensamma handlingsplaner till faktiska investeringar i implementering av projektresultat och stödjer skapandet av europeiska värdekedjor. Den ger möjligheter att överbrygga fmansieringsgapet och är ett viktigt instrument för att stärka de interregionala samarbetena som utvecklas genom exempelvis Vanguardinitiativet och de tematiska 53- plattformarna. Komponent fem har stor potential att bidra till smart tillväxt i hela Europa, vilket ligger väl i linje med sammanhållningspolitikens mål att skapa "ett smartare Europa genom innovativ och smart ekonomisk omvandling". Internationalisering & interregionalt samarbete Norra Mellansverige är avhängigt av internationalisering, men de små och medelstora företagen har en låg grad av internationalisering. Regionen är känslig för förändringar på den globala marknaden, eftersom industrin är exportorienterad. Industrin har ett starkt fokus på specialprodukter som kräver storskalighet, både i utbud och efterfrågan, vilket kräver tillgång till en global marknad. Under de senaste åren har större företag outsourcat vissa funktioner till regionala kunskapsintensiva små och medelstora företag. Dessa förändringar ger både nya utmaningar och möjligheter att nå nya marknader och kunder samt att utveckla starkare kopplingar inom globala värdekedjor. Ett antal klusterinitiativ i regionen arbetar aktivt med att stödja företag i strävan att exportera och bli mer internationellt orienterade. Interregionala satsningar pågår redan inom Vanguardinitiativet och de tematiska S3-plattformerna. Norra Mellansverige ser därför positivt på ED-kommissionens förslag om ökat fokus på interregional samverkan, bland annat genom att detta är ett av de horisontella kriterierna i de gemensamma bestämmelserna (CPR). Även komponent fem är ett tydligt uttryck för denna ambition, då den till stor del svarar upp mot de utmaningar som fmns i regionen kopplat till företagens internationalisering. Kompetensförsörjning ESF har en viktig roll för att möta de utmaningar som finns i regionerna i form av arbetslöshet, utanförskap och kompetensförsörjning. Kompetensförsörjning och integration av nyanlända på arbetsmarknaden är viktiga beståndsdelar i tillväxt- och utvecklingsarbetet på regional nivå och N otta Mellansverige ser därför positivt på möjligheten till flerfondsprogram. Regionala flerfondsprogram, som exempelvis samordning av ESF+ och ERUF, skulle på ett effektivt sätt möjliggöra samordning av viktiga insatser regionalt, som exempelvis initiativ för bättre kompetens försörjning. Inom industrin i Sverige har globaliseringen, generellt, lett till en utveckling från jobb med låg utbildningsgrad till jobb där högre utbildning och specialkompetens krävs, med en liten ökning av sysselsättningsgraden. Trots en positiv trend nationellt har tillväxten av högkvalificerade arbetstillfallen inte hållit jämn takt med förlusten av lågkvalificerade arbetstillfallen i Norra 2 Scc l ~& l l~ q.. rional Vicwn too! at the Smart Specialisatian Platform 4

5 Mellansverige. Industrin arbetar således med små marginaler och det finns risk för att arbetstillfallen inom FoD och andra jobb där hög utbildningsgrad krävs, flyttar till utlandet. Kopplingen mellan företagen och de högre utbildningsinstitutionerna är svag i regionen, något som leder till att utbildningssystemet inte är tillräckligt väl anpassat till den kompetens som industrin behöver. Detta leder till en ojämn matchning i efterfrågan och arbetskraftsutbudet. Situationen förvärras av den demografiska utvecklingen i regionen, en åldrande arbetskraft samt att många unga och högutbildade flyttar till storstadsområden för att arbeta. Den regionala industrin har svårighet att locka till sig, och behålla, nödvändig kompetens. I Norra Mellansverige arbetar de regionala kompetensplattformarna för att anpassa utbildningssystemet till industrins behov och i Smart industri-projektet 3 samordnas dessa ansträngningar med hjälp av de tre smarta specialiseringsstrategierna i Dalarna, Gävleborg och Värmland. Detta främjar utvecklingen av nya modeller för kompetensförsörjning, kompetensutveckling och metoder för validering. Därför välkomnas de satsningar som görs på att samordna insatser regionalt och främja synergier mellan ESF+ och ERDF. Norra Mellansverige känner dock samtidigt oro för att inkluderandet av "fardigheter" (skills) i ERDF snarare verkar bli ett substitut för närmare koppling mellan programmen än ett komplement. Partnerskapsöverenskommelsen Norra Mellansverige välkornnar förslaget att behålla en övergripande partnerskapsöverenskommelse för fonderna, för att uppnå god samordning mellan fonderna och en övergripande, strategisk riktning för arbetet. N arra Mellansverige understryker vikten av en tidig dialog mellan nationell och regional nivå och involvering av berörda parter i processen samt att processen omgärdas av transparens för att öka förutsättningarna till ett så framgångsrikt genomförande av fonderna som möjligt. Norra Mellansverige vill också betona vikten av att partnerskapsöverenskommelsen fardigställs innan de regionala programmen tas fram. Genom detta ges partnerskapsöverenskommelsen möjlighet att få den riktningsgivande, samlande och styrande effekt som den är avsedd att ha. Regionala representanter i förhandlingama Sammanhållningspolitiken är av stor vikt för tillväxt och sysselsättning lokalt och regionalt i Sverige och de regionala prioriteringarna ligger till grund för ett framgångsrikt regionalt utvecklingsarbete. För att skapa förutsättningar för en transparent och effektiv process inför nästa programperiod menar Norra Mellansverige att regionala representanter bör delta i Sveriges förhandlingar med EDkommissionen om de framtida programmen och policyn (i enlighet med SKL:s skrivelse ''Regionala representanter i jo"rhandlingen med Europeiska kommijsionen om Partnerskapsiiverenskommelsen och de operativa programmen", 26 januari 2017). Det är viktigt att processen inför den nya programperioden kännetecknas av öppenhet och samverkan. Norra Mellansverige anser att det är angeläget att de tre parterna; representanter för de regionalt utvecklingsansvariga, ED-kommissionen och den nationella nivån, ges möjlighet att diskutera frågeställningar för sammanhållningspolitikens genomförande i Sverige samt för de enskilda programområdena. Detta skulle öka den ömsesidiga förståelsen för programplaneringen, samt bidra till en mer effektiv process. De regionalt utvecklingsansvariga är ansvariga för genomförandet av insatserna, därav är det av stor vikt att de ges möjlighet att vara med i utformningen och påverka innehållet i programmen. Stärka kopplingama mellan stad och land skillnaderna mellan stad och land ökar och i Sverige pagar en av de snabbaste urbaniseringsprocesserna i Europa. Norra Mellansverige vill därför betona vikten av att främja kopplingar mellan stad och landsbygd. Detta är viktigt av flera orsaker, inte minst i ljuset av växande missnöje, populism och extremism vilket delvis har sin förklaring i utmaningar som Norra Mellansverige står inför; åldrande befolkning, integration, urbanisering samt en pågående industriell 3 https: l / a.sdsmart-injustri

6 omvandling. En uppdelning av stad och land tenderar att leda till att man ser platser som närande (storstäder) och tärande Oandsbygd och mindre städer) vilket är ett uttryck för de institutionella system vi byggt upp. Ett klassiskt exempel är att satsningar i glesa områden benämns som stöd och satsningar i täta områden som investeringar. I samband med omställningen från en region med stark basindustri till en allt starkare tjänstesektor har Norra Mellansverige i likhet med många andra regioner i Europa drabbats av effekterna av urbanisering. Norra Mellansverige och dess regionala utvecklingscentra, som ligger utanför storstadsområdena, är viktiga för Sveriges innovation, arbetstillfallen, råvarutillgång och export. Kapacitetsbyggande är viktigt för att kunna öka upptagningsförmågan av både nationella medel och EU-medel inom bland annat Foi-området och för att utveckla excellens. Medelinkomstregioner är regioner i ED-medlemsstater som har stabil ekonomisk tillväxt och är för välmående för att ta del av kapacitetshöjande EU-medel. Samtidigt karaktäriseras de av brist på lämplig kompetensbas; höga arbetskraftskostnader, avindustrialisering; svårigheter att locka till sig investeringar; svaghet i förmåga att tillägna sig konkurrensutsatt finansiering; samt lägre andel finansiering än mindre utvecklade regioner inom ramen för sammanhållningspolitiken. Dessa aspekter bidrar till att dessa regioner hamnar i en så kallad "middle im ome trap". Norra Mellansverige har särskilda utmaningar kopplat till industrins utveckling och valdes ut som en av tio europeiska regioner att ingå i E U-kommissionens pilotprqjekt jo"r regioner med industrier i omställninl, då regionen har uppvisat ett starkt engagemang och lovande aktiviteter för att bemöta utmaningarna. I projektet fokuserar Norra Mellansverige på insatser för att öka internationaliseringen bland små och medelstora företag; på samarbeten mellan små och medelstora företag och forskningsinstitutioner; samt kompetensförsörjning; livslångt lärande; och tillgång till kapital. Norra Mellansverige upplever i dagsläget att dessa aspekter inte tas i tillräcklig beaktning i diskussionerna och att man inte i tillräckligt hög grad har analyserat hur beroende medelinkomstregionerna är av de sammanhållningspolitiska medlen och hur bland annat innovationsstatistiken ser ut i en regional jämförelse i Sverige. En betydande del av Sveriges regioner ligger i detta mellanskikt mellan de glesbefolkade regionerna med särskild allokering och storstadsregionerna, men det hörs sällan i den nationella debatten. N otta Mellansverige är en av regionerna i Sverige som är för "välmående" för att ta del av kapacitetshöjande EU-medel, men som, i en regional kontext, saknar kritisk massa för att ta del av E U-medel som kopplas till excellens och konkurrensutsatta medel, till viss del undantaget lärosätena i regionen. Norra Mellansverige anser att det är nödvändigt att även peka ut regioner med behov av omställningsinsatser. Abbe Ronsten Direktionens orc!fiirande Region Dalarna f_ fll-" Eva Lindberg V" ) Regionsryrelsens or4fo"rande Region Gävleborg ~n.. ~~~ Tomas Riste Regionsryrelsens or4fo rande Region Värmland 4 h ttp: l l <:c. c u n >pa. <: u l r<:j!i< lila l p< >l icy l en l i n f< >rmation l p u bl i ca tio n s l facts hccts l pilot -action -rqrions-in-ind u s trial-transition 6