Femte sammanhållningsrapporten om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning: sammanhållningspolitikens framtid

Transkript

1 Avdelning för Regional utveckling Enheten för Interregionalt samarbete Carina Sühnel Telefon: Datum (7) Femte sammanhållningsrapporten om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning: sammanhållningspolitikens framtid I samband med att EU-kommissionen i november 2010 presenterade den femte rapporten om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, intensifierades diskussionerna om hur den framtida sammanhållningspolitiken och strukturfonderna ska utformas. Den femte sammanhållningsrapporten vill bygga vidare på tidigare erfarenheter, öka måluppfyllelsen samt effektivisera administrationen. Denna diskussion kopplas också till de pågående förhandlingarna om EU:s långtidsbudget. Rapporten följs av en öppen konsultation, där det ges möjlighet att komma med synpunkter fram till den 31 januari Sammanhållningspolitiken betraktas som viktig för genomförandet av Europa 2020-strategin, den ekonomiska strategi för hela Europa som ersätter Lissabonstrategin. Inför nästa strukturfondsperiod handlar diskussionen bland annat om huruvida sammanhållningspolitiken enbart ska omfatta de minst utvecklade områdena, eller fortsätta vara en utvecklingspolitik för hela Europa. Diskussioner om detaljer i den framtida sammanhållningspolitiken kommer att föras först när EU:s långtidsbudget har beslutats. Under innevarande programperiod går 1.6 miljarder EUR till Mål 2 och 0,3 miljarder EUR till Mål 3 i Sverige. anser att: Tillväxt skapas inte enbart genom nationell politik, utan genom aktivt arbete från individer, företag och organisationer. Här är den regionala och lokala nivån, med sina kunskaper om de specifika förutsättningarna i regionen och kommunen, avgörande för förverkligandet av europeiska och nationella strategier. Vi vill därför Postadress: Malmö Organisationsnummer: Besöksadress: Dockplatsen 26 Telefon (växel): Internet:

2 Datum (7) särskilt framhålla betydelsen av att regioner och kommuner ges möjlighet att konstruktivt bidra till formuleringen av de nationella målen och vilka insatser som behövs för att förverkliga dem. Strukturfonderna utgör ett viktigt styrinstrument för att påverka den sociala sammanhållningen i hela Europa. Ska sammanhållningspolitiken ha verklig genomslagskraft räcker det därför inte att enbart de minst utvecklade delarna av Europa kan ta del av strukturfonderna. Vi anser att det ger ökad legitimitet åt sammanhållningspolitiken när även mer utvecklade regioner har möjlighet att ta del av strukturfonderna. För att minska segregationen inom EU är det viktigt att alla medlemmar ges tillgång till strukturfondsmedel. Vi vill att den svenska regeringen försvarar samtliga svenska regioners intressen i pågående förhandlingar mellan EU:s medlemsstater både när det gäller framtida strukturfondsmedel och inom EU:s regionalpolitik. Det är inte enbart i de mest utsatta regionerna som den europeiska regionalpolitiken och strukturfonderna gör nytta. s svar på Kommissionens frågor 1. Hur kan Europa 2020-strategin och sammanhållningspolitiken knytas närmare till varandra på EU-nivå, nationell nivå och regional nivå? För att uppnå Europa 2020-strategins målsättningar anser att det krävs att sammanhållningspolitiken även i fortsättningen ska vara en utvecklingspolitik för hela Europa, och omfatta samtliga regioner i EU. Strukturfonderna gör stor nytta för Skåne och Europa och både Mål 2 och Mål 3 bör behållas och utvecklas. vill bevara Mål 2- programmen så att alla Europas regioner ska utveckla sin konkurrenskraft och skapa sysselsättning utifrån sina förutsättningar, samt värna om en fortsättning och utveckling av de territoriella programmen med i princip samma geografiska omfattning som idag. Mål 3 bidrar till ökad tillväxt och ekonomisk utveckling regionalt, nationellt och för hela EU genom att främja gränsregional utveckling. Att Öresundsregionen allt mer utvecklas till en betydande tillväxtmotor i norra Europa beror på den snabba och framgångsrika integrationsprocessen, och här har Mål 3 varit en mycket betydelsefull komponent i utvecklingsarbetet.

3 Datum (7) 2. Bör partnerskapsavtal för utveckling och investeringar omfatta mer än sammanhållningspolitiken och i så fall vad? De partnerskapsavtal som Kommissionen föreslår måste bygga på regionala förutsättningar och en aktiv medverkan från regional och lokal nivå. Sammanhållningspolitiken bör samordnas bättre med EU:s övriga politikområden såsom exempelvis forskning och utveckling, landsbygdsutveckling och olika sektorsprogram. Hälsosektorn är en sektor med stor tillväxtpotential som har en framträdande plats i s egen tillväxtvision. 3. Hur kan starkare koncentration på teman inom Europa 2020:s prioriteringar uppnås? ser positivt på en ökad decentralisering av den framtida strukturfondshanteringen. Vi anser att den föreslagna modellen med tematiska prioriteringar bör tas fram av lokala och regionala partnerskap och vara vägledande i arbetet med sammanhållningspolitiken och dess mål. genomför en OECD-Territorial Review som ska ligga till grund för prioriteringar för framtida strategier och insatser inom regionalt, nationellt och interregionalt strategiska områden. Sammanhållningspolitiken ska vara tydligt innovationsinriktad och stimulera till smart, hållbar tillväxt för alla i enlighet med Europa strategin. I strategin, som även den svenska regeringen ställt sig bakom, finns också klart uttalat vikten av att medlemsstaterna engagerar aktörer på regional och lokal nivå i genomförandet. s strategi att bygga upp ett antal regionala plattformar för innovationsarbetet med brett engagemang från framförallt den kommunala sektorn har varit framgångsrik. ser denna uppbyggnad av innovationssystem som ett långsiktigt regionalt åtagande, där Mål 2- programmen har fortsatt stor betydelse. 4. Hur kan villkorat stöd, incitament och resultatbaserad förvaltning göra sammanhållningspolitiken effektivare? Sammanhållningspolitiken bör samordnas bättre med EU:s övriga politikområden såsom exempelvis FoU, landsbygdsutveckling och olika sektorsprogram. anser det viktigt att arbeta för en bättre och tydligare struktur så att det sker en samverkan med andra program som strukturfonderna och hälsoprogrammet. När det gäller strukturfonderna behövs en struktur som möjliggör, signalerar och inspirerar till att finansiera t.ex. forskningsinsatser inom det kommande Åttonde Ramprogrammet (FP8). Strukturfonderna bör

4 Datum (7) ha möjlighet att utformas så att de kan finansiera den sista delen av kedjan när forskningsresultaten börjar närma sig marknaden. Förenkling och anpassning av EU-programmens administration bör vara ledord för kommande programutformning. Synergieffekter bör uppmuntras mellan näraliggande strukturfonder och andra EU-instrument/program för att underlätta att söka EU-medel. Detta kan vara ett sätt att underlätta möjligheten att finansiera forskning och innovationsutveckling från flera olika källor. 5. Hur kan sammanhållningspolitiken göras mer resultatinriktad? Vilka prioriteringar bör vara obligatoriska? De regionala förutsättningarna är viktiga när det gäller att uppnå konkreta resultat. Varje region behöver analysera sitt utgångsläge samt utforma regionala prioriteringar utifrån målsättningarna i Europa 2020, regionalt utvecklings- och tillväxtprogram. För Skåne är det viktigt att framhålla de stora skillnaderna i arbetsmarknadens förutsättningar i Öresundsregionen som är en funktionell region. Förståelsen för regionala och lokala skillnader måste öka och möjligheter måste skapas för att vidta nödvändiga åtgärder. Med prioriteringar som tydligt främjar en gemensam arbetsmarknad kan den potential som finns i det gränsregionala samarbetet tas tillvara på bästa sätt och därmed stimulera tillväxten. Åtgärder som stimulerar till forskning och utveckling och som bidrar aktivt till en innovativ och kunskapsbaserad utveckling och företagande bör prioriteras inom samtliga fonder och program. Hållbar miljöutveckling och infrastruktur är andra mycket viktiga frågor för Skåne. Det är viktigt att synergieffekter kan tillvaratas i ett gränsregionalt perspektiv, exempelvis i Öresundsregionen. 6. Hur kan sammanhållningspolitiken bedrivas med större hänsyn till städernas och områden med särskilda geografiska förhållanden i utvecklingsprocessen och till framväxten av makroregionala strategier? De territoriella programmen bör fortsätta stödja och utveckla gränsregionalt samarbete inom funktionella samarbetsområden (Interreg A, B och C). Programmen behöver anpassas efter olika områdens specifika förutsättningar. Av särskild vikt för Skåne är Interreg IV A Öresund- Kattegat-Skagerrak-programmet. För Öresundsregionen har Interreg-programmen fungerat som en viktig katalysator i integrationsprocessen, bl. a. genom att initiera gemensamma forskningsplattformar och samarbeten mellan universitet, stimulera en gränsregional arbetsmarknad och bidra till att gemensamma

5 Datum (7) planeringsstrategier upprättats. Det är fortsatt mycket viktigt att sammanhållningspolitiken skapar förutsättningar för att vidareutveckla gränsregioner som tillväxtmotorer i ett EU-perspektiv. För Öresundsregionen kan detta uppnås genom att programmet baseras på slutsatser från den skånska OECD-Territorial Review studien tillsammans med motsvarande studie för Region Hovedstaden/Köpenhamn ( ). Förekomsten av makroregionala strategier och utveckling av nya makroekonomiska regionala strategier är av vikt. Det är emellertid väsentligt att eventuell resurstilldelning till dessa strategier inte begränsar möjligheten att arbeta inom ramen för europeiskt territoriellt samarbete i andra geografiska områden än de som ryms inom ramen för makroregionerna. Östersjöstrategins prioriterade områden överensstämmer inte helt med de faktiska prioriteringar och behov som finns på regional och lokal nivå i Skåne. Att begränsa de territoriella programmen till enbart makroregionala prioriteringar skulle leda till att en mängd regionala och lokala aktörer utestängs från deltagande i programmen i framtiden. De mest betydande sociala och ekonomiska skillnaderna finns ofta mellan olika stadsdelar i städer. Städer fungerar som motorer för tillväxt samtidigt som de kämpar med problem som segregation, social utslagning och hög arbetslöshet i vissa områden. Ökad tillväxt i Europas storstadsregioner är därmed en förutsättning för ökad tillväxt och utveckling i regionen som helhet. Obligatorisk urban integrering med en tydlig finansiell tilldelning i varje operativt program är en förutsättning för en fungerande framtida sammanhållningspolitik och regional utveckling. 7. Hur kan man förbättra partnerskapsprincipen och de lokala och regionala intressenternas, arbetsmarknadsparternas och civilsamhällets medverkan? De prioriterande partnerskapen bör vara kvar, utvecklas och formas på regional nivå för att skapa legitimitet för kommande strukturfonder samt bidra till Europa 2020 s genomförande lokalt och regionalt. Partnerskapen säkerställer kopplingen till specifika regionala förhållanden och utvecklingsstrategier. Det bör finnas en flexibilitet vad gäller mandaten i partnerskapen där några ledamöter kan nomineras från nationell nivå medan andra bör tillsättas regionalt. För att skapa större flexibilitet bör de prioriterande partnerskapen tillsammans med Övervakningskommittéerna ha en större frihet att göra förändringar i programmen under programperiodens gång. Partnerskapets sammansättning i Mål 2 bör på ett bättre sätt spegla programmen och

6 Datum (7) kompletteras med exempelvis privata aktörer, akademien och försäkringskassan. URBACT-programmet är ett väl utvecklat instrument för nätverksbyggande och fokusering kring en specifik tematisk fråga. Inför den kommande strukturfondsperioden bör URBACT stärkas ytterligare bl.a. genom att den administrativa bördan minskar och att de komplicerade reglerna för partnerskapbygge underlättas. Idéer kring spridning av resultat tillbaka till partnerskapen och de operativa programmen bör utvecklas vidare. Därtill bör budgeten för programmet ökas. Detta verktyg kan fungera bra i förhållande till kommissionens ambition att bygga sammanhållningspolitiken kring Europa 2020 och att öka den tematiska fokuseringen i de operativa programmen. URBACT ger möjlighet att jämföra processer i olika städer/länder; att utveckla nya samverkansformer med Tillväxtverket (Malmö) och jämföra detta arbete med arbetet med andra tillsynsmyndigheter i andra länder samt att utveckla arbetet med lokala utvecklingsplaner och lokala stödgrupper i städerna. 8. Hur kan revisionsprocessen förenklas och hur kan medlemsstaternas och kommissionens revisioner integreras bättre utan att man sänker tillförlitlighetsgraden för de medfinansierade utgifterna? Det nuvarande regelverket bör bibehållas och förädlas. En harmonisering av regler för genomförandet av olika fonder är en viktig målsättning liksom samordning av de myndigheter som förvaltar programmen. Regelverken för att genomföra sammanhållningspolitiken måste bli enklare. Nationella regelverk får till exempel inte som idag skapa olika förutsättningar för liknande aktörer att delta inom de territoriella programmen. Ett exempel är Södra Östersjöprogrammet, där svenska regler stoppar föreningar som inte uppbär minst 50 % offentlig finansiering från att delta i programmet på samma villkor som liknande organisationer i andra länder i programområdet. (9. Hur kan proportionalitetsprincipen förenkla förvaltning och ekonomistyrning? Bör det vidtas särskilda förenklingsåtgärder för programmen för territoriellt samarbete?) 10. Hur finner man den rätta avvägningen mellan gemensamma regler för alla fonder och hänsyn till varje fonds särdrag när reglerna om stödberättigande utformas? vill fortsatt verka för ökad samordning mellan Mål 2 programmen (ERUF och ESF) i kombination med de territoriella programmen (Mål 3). En större flexibilitet i både programutformning och genomförande krävs för att ge ökad effekt.

7 Datum (7) Strukturfonderna måste i större utsträckning samordnas med andra sektorsprogram. Utlysningstillfällen inom olika fonder och finansieringsinstrument kan i den mån det är möjligt anpassas och samordnas av berörda myndigheter. 11. Hur kan den ekonomiska disciplinen tryggas i förening med tillräcklig flexibilitet för att utforma och genomföra komplicerade program och projekt? Regelförenkling borde kunna tillämpas för stater/regioner/program som utifrån erfarenhet har skött sin ekonomiska administration på ett korrekt och ändamålsenligt sätt. 12. Hur kan man se till att sammanhållningspolitikens utformas med hänsyn till varje fonds särskilda förhållanden, framför allt behovet av mer publicitet och mer förutsägbara finansieringsvolymer för Europeiska socialfonden och ökat fokus på Europa 2020-målen? Gemensamma program för Regional- och socialfond, Axel 3 inom landsbygdsprogrammet och motsvarande inom fiskeprogrammet borde kunna utvecklas. En ökad samordning mellan de förvaltande myndigheterna i respektive medlemsstat vore eftersträvansvärt. (13. Hur kan man utforma en ny mellankategori för de regioner som ännu inte helt inhämtat sin eftersläpning?)