Bibliotekens barn- och ungdomsverksamhet Underlag till VP 2004

Transkript

1 Bibliotekens barn- och ungdomsverksamhet Underlag till VP 2004 Version: 0.2

2 Versionshistorik Version Beskrivning Datum Signatur 0.1 CF, IES IES 0.2 MW, IES IES

3 Sammanfattning INLEDNING Uppdrag Syfte MÅL Bibliotekslagen Fullmäktige Kulturnämnden Barnkonventionen Läroplaner UNESCOs manifest BARN OCH UNGDOMSVERKSAMHET IDAG Organisation Så här fördelar sig och används bibliotekens resurser Basverksamhet Media Ökad tillgänglighet Lässtimulerande aktiviteter Stöd till eget skapande ABC-droppar Läslust för livet Ung Service till skolan Informations- och kommunikationsteknik (IKT) Kompetensutveckling EXEMPEL PÅ TIDIGARE OMFÖRDELNINGAR Personal Media...7

4 4.3 Lokaler FÖRSLAG PÅ AKTIVITETER BarnOPAC Datorarbetsplatser Elever med annat modersmål Skolan ÖVRIGA PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR Underskott första tertialen Kostnadsökningar utöver ram Konsekvenser IDÉER OM FORTSATT UTVECKLING Barnens kulturbuss Kreativa och trygga miljöer...10

5 Sammanfattning Sammanställningen visar att biblioteken arbetar målmedvetet för att utveckla verksamheten till barn och unga. Biblioteken har också klarat att vid olika tillfällen och inom skilda områden göra omfördelningar till barn- och ungdomsverksamhet. Biblioteken har en organisation som tydligt anger ansvaret för biblioteksservice till barn och unga. Det finns en korrespondens mellan Umeås befolkningsprofil, hur biblioteken fördelar sina resurser och hur de används. 20 % av Umeås befolkning är under 18 år. 41 % av bibliotekens budget går till barn- och ungdomsverksamhet 46 % av alla utlån består av barn- och ungdomsböcker. 32 % av det totala medieanslaget går till inköp av barn- och ungdomslitteratur 28 % av det totala mediebeståndet är barn och ungdomsmedia. Det finns ett barnperspektiv inom många områden av bibliotekens verksamhet: - Basverksamhet - Media - Tillgänglighet - Lässtimulerande aktiviteter - Stöd till eget skapande - Projekt som ABC-droppar - Skapande av en ny avdelning; UNG - Service till skolan - Informations- och kommunikationsteknik (IKT) - Kompetensutveckling Förslag på aktiviteter, som är särskilt riktade till barn och unga, för år 2004 är: - En katalog (BarnOpac) med särskilda anpassningar för barn - Datorarbetsplatser för personer med funktionshinder kompletteras med anpassningar för barn och unga - Uppbyggnad av en samling media för elever med annat modersmål än svenska - Utvecklat samarbete med skolan Planeringsförutsättningarna för 2004 är att återskapa en budget i balans (efter det att tertialrapporten för första tertialen 2003 visar ett underskott) samt att klara kostnadsökningar över ram motsvarande 350 KKR. Till detta kommer behovet att finansiera kapitalkostnader för investeringar i ökad grad av självbetjäning. Konsekvenser för 2004 är lägre servicenivå, omfördelning av arbetsuppgifter, ingen uppskrivning av media, höjda avgifter, minskade IT-investeringar samt minskad kapitalkostnad och bemanning. Det finns idéer om fortsatt utveckling som ännu inte hittat sin finansiering. Två exempel är ytterligare en bokbuss (Barnens kulturbuss) samt att utveckla bibliotekens lokaler så att barn och unga upplever dem som kreativa och trygga. 1

6 1. Inledning 1.1 Uppdrag Kulturnämnden beslutade vid sitt sammanträde att uppdra till förvaltningen att redovisa två alternativ för vardera, med konsekvensbeskrivningar, till omfördelning av en respektive två miljoner kronor till barn- och ungdomsverksamhet. 1.2 Syfte Syftet med denna rapport är att ge en beskrivning av bibliotekens barn- och ungdomsverksamhet idag, ge exempel på omfördelningar som skett under senare år samt ge förslag på, och konsekvensbeskrivningar för, aktiviteter Avslutningsvis redovisas några idéer (som ännu inte hittat sin finansiering) om ytterligare utveckling av bibliotekens barn- och ungdomsverksamhet. 2. Mål 2.1 Bibliotekslagen Biblioteksverksamhet är reglerad i bibliotekslagen (SFS 1996:1596). Där står bl.a. Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. 2.2 Fullmäktige Fullmäktiges mål för Umeås utveckling anger att barn och ungdomar som växer upp i Umeå ska få bästa möjliga förutsättningar till utveckling för att kunna leva ett gott liv. 2.3 Kulturnämnden I Kulturnämndens mål för biblioteksverksamheten står: Biblioteken ska vara basen för lokal kulturverksamhet i stadsdelar och bostadsområden. Särskilt för de mindre barnen, många ungdomar och de äldre är geografisk närhet viktig. Barn- och ungdomsenheten vid Stadsbiblioteket ska särskilt uppmärksamma ungdomars behov av biblioteksservice. Filialbiblioteken ska särskilt uppmärksamma barns och äldres behov av biblioteksservice. 2.3 Barnkonventionen FN:s konvention om barnets rättigheter 1 ger en universell definition av vilka rättigheter som borde gälla för alla barn i hela världen. Varje människa under 18 år räknas som barn. Bibliotekets verksamhet för barn och ungdomar ska utgå från FN:s konvention om barnets rättigheter. Barn- och ungdomsenheten arbetar med att utveckla en modell som ska säkerställa att barnperspektivet beaktas i all verksamhetsplanering. 1 FN:s barnkonvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling 29 november

7 2.4 Läroplaner Ett förtydligande av ansvaret för elevers tillgång till bibliotek finns i läroplanerna Lpo 94, Lpf 94 och Lpfö UNESCOs manifest UNESCO (FN:s organisation för utbildning, vetenskap, kultur/kommunikation/medier) har antagit manifest 1 för såväl folkbibliotek som skolbibliotek. 3. Barn och ungdomsverksamhet idag 3.1 Organisation Biblioteken har gått från en funktionsorienterad organisation (boken i centrum) till en låntagarorienterad organisation (låntagaren i centrum). Ansvaret för biblioteksservice till barn och ungdomar är tydligt i uppdraget till Barn- och ungdomsenheten samt Filialenheten. 3.2 Så här fördelar sig och används bibliotekens resurser 20 % av Umeås befolkning är under 18 år. 41 % av bibliotekens budget går till barn- och ungdomsverksamhet 46 % av alla utlån 2 består av barn- och ungdomsböcker. 32 % av det totala medieanslaget går till inköp av barn- och ungdomslitteratur 28 % av det totala mediebeståndet är barn och ungdomsmedia. Filialbiblioteken 80 % av alla barn och ungdomar bor inom filialbibliotekens geografiska ansvarsområde. 75 % av filialbibliotekens budget går till barn- och ungdomsverksamhet 52 % av alla utlån på Filialbiblioteken är lån av barn- och ungdomsmedia 43 % av filialbibliotekens medieanslag går till inköp av barn och ungdomsmedia Stadsbiblioteket 20 % av alla barn och ungdomar bor inom Stadsbibliotekets geografiska ansvarsområde. 25 % av Stadsbibliotekets budget går till barn- och ungdomsverksamhet 27 % av alla utlån på Stadsbiblioteket är lån av barn och ungdomsmedia 20 % av Stadsbibliotekets medieanslag går till inköp av barn- och ungdomsmedia 15 % av Stadsbibliotekets yta används idag till biblioteksverksamhet för barn och unga 3.3 Basverksamhet Till basverksamheten räknas inköp och förmedling av media samt informationstjänst. I basverksamheten ingår även sagostunder, programverksamhet, bokprat, visningar samt undervisning i informationssökning för såväl barn som vuxna förmedlare (pedagoger). 1 Folkbiblioteksmanifestet. Skolbiblioteksmanifestet. Svenska Unescorådets skriftserie nr 2, I utlåningsstatistiken räknas all AV-media (talböcker, CD, språkkurser, filmer) som vuxenmedia 3

8 3.4 Media På biblioteken finns ett rikt, varierat och aktuellt utbud av medier för barn och unga. Bilderböcker och faktaböcker läses och bedöms före inköp. Barnböcker kostar mindre i inköp, men köps oftast i flera exemplar. Utlåningen av barnböcker kännetecknas av många böcker vid samma lånetillfälle. Viktigt att notera är att bibliotekens utbud av barnlitteratur är anpassat till barn och ungdomars olika nivåer av läsutveckling, från enkel pekbok till avancerad ungdomsbok. Stadsbibliotekets barn- och ungdomsenhet har ett särskilt ansvar för att fånga upp och initiera nya medier som efterfrågas av ungdomar. På enheten pågår en uppbyggnad av ett bestånd med serier, fanzines samt rollspel. 3.5 Ökad tillgänglighet Biblioteken bekräftar och speglar det mångkulturella Umeå. Särskild uppmärksamhet ges åt funktionshindrade barns och ungdomars behov av biblioteksservice. När det gäller media för barn med speciella behov så pågår ett utvecklingsarbete. Hyllorna med dessa media har gjorts mer överskådliga. Barns talböcker, Daisy-skivor, Bok & Band har fått en tydligare och mer lättillgänglig placering. Efter önskemål från låntagare har lättlästa böcker prickmarkerats. Mariehemsbiblioteket erbjuder regelbundna sagostunder för särskolebarn. För att förbättra bibliotekens service till barn med invandrarbakgrund har biblioteken träffat rektor och modersmålslärare för invandrarundervisningen. En träff med somaliska föräldrar har också genomförts. En översyn och omorganisation av Barn- och ungdomsenhetens media på andra språk än svenska har gjorts. Resultatet har blivit bättre tillgänglighet via gavelskyltar samt ombyggda hyllor. Kontakter har tagits med hemspråkslärare och synpunkter om brister i bestånd och utbud som framkommit i dessa samtal har vidarebefordrats till leverantörer och producenter. Även för de yngre barnen, med ingen eller liten läskunnighet, är tillgång till information viktig. För att i högre grad tillgängliggöra faktalitteratur för barn har skyltar (knubbar) försetts med bilder som associerar till aktuella ämnesområden. Ett närmagasin för barnböcker har iordningställts. 3.6 Lässtimulerande aktiviteter Lässtimulerande aktiviteter som erbjuds är bokprat, läseklubbar, tävlingar mm. Några exempel: En läseklubb Läseklubben Bokslukarna har startas för barn i åldern upp till tio år, och har efter två månader redan 75 medlemmar. Läseklubben har en egen anslagstavla på Barnoch ungdomsavdelningen där man kan byta boktips, skriva egna recensioner, delta i tävlingar osv. Genom att placera en soffa i Stadsbibliotekets bilderboksavdelning har vi ökat möjligheten för vuxna att sitta och läsa för barn 4

9 Inom ramen för Kulturen lyfter Umeå genomförs berättarveckor på biblioteken. Några aktiviteter är berättarskola, dockverkstad, spökhistorier, musikberättelser, sagor från Somalia, Västafrikansk trumsaga, poesiprogram och författarbesök. Under 2002 erbjöd biblioteken i egen regi ett 80 tal sagostunder. I samarbete med Allmänkulturen erbjöds ett 30-tal barnprogram, t.ex. teater. Ett samarbete finns med Svenska Kyrkan och Rädda Barnen och deras läxläsningsverksamhet för skolbarn på Ersboda. Barnen har möjlighet att delta i en bokklubb och biblioteket får möjlighet att informera om sina tjänster. 3.7 Stöd till eget skapande Biblioteken arbetar för att uppmuntra och ge plats för barns och ungdomars eget skapande. Exempel på aktiviteter med syfte att stimulera barns och ungas eget skapande är skrivarverkstäder, tävlingar, utställningar mm. I samråd med ungdomar planeras en utveckling av två rum Lyan och Verkstan. Tanken är att grupper ska kunna nyttja dessa rum till skrivarverkstäder, möten, serieskapande etc. Rummen beräknas stå färdiga hösten ABC-droppar Läslust för livet Sedan år 2000 pågår ett projekt, med stöd från Statens kulturråd, som kallas ABC-droppar Läslust för livet. Syftet är att: - bidra till en god läsmiljö och en språkstimulans i hemmet - stödja det läsfrämjande arbetet för att öka ungdomars läslust och språkliga förmåga - stärka barns kulturella identitet genom att utveckla bibliotekens medieutbud till barn och ungdomar med annat modersmål än svenska Detta görs genom att: - dela ut Barnets första bok till alla nyfödda barn (vid besök på vårdcentralen) - dela ut ett presentkort på en bilderbok till alla 3-åringar (vid 3-årskontroll på vårdcentral) att hämtas på biblioteket - dela ut Barnets andra bok till alla 6-åringar i samband med besök på biblioteket - köpa in gruppuppsättningar av populära titlar för att arbeta läsfrämjande med åk 6 och 7 - köpa in litteratur på invandrarspråk till elever i grundskoleålder 3.9 Ung Skapandet av den nya avdelningen UNG är ett exempel på att synliggöra Barn- och ungdomsenhetens främsta målgrupp; ungdomar. Ett arbete med att knyta kontakter med olika ungdomsgrupper, föreningar, organisationer och andra förvaltningar har påbörjats. UNGs bibliotek: böcker, CD, videofilmer, tidskrifter, fanzines, rollspel, datorer... UNGs scen: öppen för ungdomars egna initiativ. Musik, berättande, rollspel. UNGs lya: här finns pentry och sittplatser som kan användas av ungdomsgrupper. Bl.a. har skrivarkurser för ungdomar i yngre tonåren bedrivits under året. UNGs gallerivägg: här finns möjlighet för unga konstutövare att ställa ut sina verk. Utställningarna finns dokumenterade på bibliotekets hemsida. Biblioteket köper ett verk av varje utställare. 5

10 UNGs konstvägg: permanent utställning av inköpta konstverk Service till skolan Samtliga bibliotek har ett uttalat ansvar för service till de skolor som ligger inom respektive biblioteks geografiska upptagningsområde. Biblioteken erbjuder bokprat, visningar samt undervisning i informationssökning för såväl barn som vuxna förmedlare (pedagoger). Under 2002 besökte 316 klasser biblioteken. Alla 6-åringar erbjöds sagostund och visning av biblioteket. Av sammanlagt fem filialbibliotek är tre lokalmässigt integrerade med en grundskola. Resurser som personal, lokaler, mediesamlingar och datasystem samnyttjas. Idag finns en praxis att skolan står för lokalkostnader medan biblioteken står för kostnader för personal, media och teknik. Bokbussen besöker regelbundet 27 förskolor, 19 skolor samt ett antal fritidshem, sexårsgrupper och dagbarnvårdare. Under en vecka rullar bussen 33 timmar och fördelar sin tid på 57 % skolor, förskolor, dagbarnvårdare, 33 % kvällsbesök hos barnfamiljer och äldre vuxna, 12 % äldre vuxna under eftermiddagar. Dessutom har man riktade aktiviteter (6- årsvisningar, kulturprogram) för mindre barn samt fortbildning för dagbarnvårdare. Bokbussen kör även s.k. sommarturer där man når många barn som är i stugor med sina familjer. Skolbiblioteksservice (SBS) fungerar som ett komplement till skolbiblioteken inom grundskolan. Verksamheten är organiserad som en integrerad del av Kulturnämndens biblioteksverksamhet men finansierad av För- och grundskolenämnden. SBS tillhandahåller ett mediebestånd bestående främst av boklådor. Samlingens uppbyggnad och utformning sker utifrån elevers och pedagogers behov av litteratur i undervisningen. SBS har utvecklat en hemsida som gör det möjligt att både söka i beståndet samt att beställa boklådor online. I samarbete med föreningen SCIRA (Swedish Council of International Reading Association) genomförs bokpresentationer för lärare. Planeringen för en lokal- och verksamhetsmässig integrering av Tegsbiblioteket och Tegs centralskola har inletts Informations- och kommunikationsteknik (IKT) Biblioteken deltar i en nationell frågetjänst för barn på Internet; Fråga barnbibliotekarien ( Filialbibliotekens publika datorer har utökats. Ungdomshörnan initierade och genomförde ett försök med datoriserat bokningssystem av datorer som har lett till att alla numera själva kan boka tid på datorerna Kompetensutveckling Biblioteken genomför kontinuerligt fortbildning vad gäller barn- och ungdomskultur. Det sker genom kurser, studiecirklar, föreläsningar, studiebesök mm. För att inspireras och lära av 6

11 goda exempel är studiebesök i andra kommuner samt deltagande i konferenser av stor vikt. Några exempel på detta är: - Barnkulturbiennalen i Halmstad - Serie- och fanzine-mässan i Stockholm - Länsbibliotekets utbildningsdagar - Fristående universitetskurser Studiebesök på bl.a.: - Kungsbacka bibliotek - Tal- och punktskriftsbiblioteket - Rinkeby bibliotek Umeås barn- och ungdomsverksamhet anses av många som ett gott exempel och biblioteken tar emot studiebesök från hela landet. 4. Exempel på tidigare omfördelningar 4.1 Personal 1998 tillfördes filialbiblioteken 0,8 bibliotekarie och Barn- och ungdomsenheten 0,75 bibliotekarier för att arbeta med barn- och ungdomsverksamhet 4.2 Media Budgeten för inköp av media för ungdomar utökades 1998 med 65 KKR och 1999 ökade budgeten för inköp av barn- och ungdomslitteratur med 60 KKR. Fler talböcker för lästräning, lättlästa böcker, video på teckenspråk mm köps in för att uppmärksamma den ökande gruppen av barn och ungdomar med olika läshandikapp. Musik är ett stort intresse för många ungdomar. 10 % av medieanslaget för skönlitteratur avsätts för inköp av CD-skivor. Yngre vuxna prioriteras vid inköp av engelskspråkig litteratur 4.3 Lokaler I samband med Stadsbibliotekets lokalanpassning 2002 skapades en större yta för ungdomsavdelningen. 15 % av Stadsbibliotekets publika yta används idag till biblioteksverksamhet för barn och unga, vilket stämmer väl överens med Umeås befolkningsprofil. 5. Förslag på aktiviteter BarnOPAC BarnOPAC (Online Public Access Catalogue med särskilda anpassningar för barn som är läskunniga, men kanske inte helt skrivkunniga) installeras med möjlighet att använda den på samtliga enheter samt på webben. 7

12 Kostnad: 30 KKR i installation och 23 KKR i drift. Finansiering sker genom omfördelning i investerings- och driftbudget för IT. 5.2 Datorarbetsplatser Som ett resultat av projektet Bibliotek 2007 har Grubbe-, Mariehems- och Ålidhemsbiblioteken (de filialbibliotek som är lokalmässigt integrerade med en skola) en datorarbetsplats med anpassningar för personer med funktionshinder. Under 2004 ska dessa arbetsplatser, samt en arbetsplats på Stadsbiblioteket, kompletteras med anpassningar för barn och unga. Kostnad: Datorerna har många specialanpassningar och kostnaden för kompletteringar är svår att uppskatta. Finansiering planeras ske genom omfördelning i investerings- och driftbudget för IT. 5.3 Elever med annat modersmål Under förutsättning att skolan bidrar med resurser för inköp ska en samling media för elever med annat modersmål än svenska byggas upp. Kostnad: Inköpen bekostas av skolan, arbetet sker inom ramen för Skolbiblioteksservice uppdrag. 5.4 Skolan Biblioteken har en central roll för barns och ungas tillgång till litteratur och läsning. Tillsammans med skolan står biblioteken inför ett gemensamt utvecklingsarbete med fokus på elevens / användarens behov av stöd i sitt lärande. Ett samarbetsavtal med skolan håller på att utarbetas. Syftet är att säkerställa att skolorna och biblioteken på Grubbe, Mariehem och Ålidhem, genom ett gemensamt ansvarstagande, samarbetar, så att befintliga resurser används i ett sammanhang som stimulerar och stärker barns och ungdomars språkförmåga 1. För- och grundskoleförvaltningen har i sitt underlag inför budgetdirektiven angett att man planerar att senarelägga (eventuellt avstå från) den nybyggnation som är förutsättningen för en lokalintegrering av Tegsbiblioteket med Tegs centralskola. I Kulturnämndens investeringsbudget för finns 950 KKR för inredning. Kapitalkostnad: 120 KKR 6. Övriga planeringsförutsättningar för Underskott första tertialen 2003 Första tertialrapporten för hela programområde 47 visade ett underskott på -298 KKR och förklaras bl.a. av att flera personer fått tillsvidareanställning efter tre års visstidsanställning. Samtidigt har sjukfrånvaron halverats. Antalet anställda ska minska till den nivå som finns i personalbudgeten. 1 Språkförmåga, som i en vidgad tolkning innebär att kunna läsa, förstå och återberätta information, att kritiskt granska samt att välja rätt medier och redskap för sitt sökande och sitt eget berättande. 8

13 6.2 Kostnadsökningar utöver ram Enligt statistik från Svenska kommunförbundet har bibliotekarier och biblioteksassistenter i Umeå en lägre lönenivå och en mindre lönespridning jämfört med andra kommuner. Med en beräknad lönekostnadsökning på 3,5 % blir bibliotekens ökade kostnader (utöver de som uppräknats i ram) 350 KKR som ställer krav på motsvarande kostnadsreducerande åtgärder. Till detta kommer behovet av att finansiera kapitalkostnader för investeringar i ökad grad av självbetjäning. 6.3 Konsekvenser Det ekonomiska läget innebär att en omfördelning av resurser är nödvändig. Ej återbesättning Antalet anställda ska minska till den nivå som finns i personalbudgeten genom att när vakans uppstår pröva behovet av återbesättning. Att inte återbesätta vakant(a) tjänst(er) får som konsekvens lägre servicenivå samt att en omfördelning av arbetsuppgifter blir nödvändigt. Ingen uppskrivning media För att klara 2004 års budget kommer ingen uppskrivning av medieanslaget ske. Under 2000-talet har anslaget för bibliotekens inköp av media ökat med 3,7 % och därmed inte kunnat kompensera för faktiska prisökningar. Färre antal böcker har köpts in vilket inneburit att väntetiderna på att få låna populära böcker ökat. Möjligheten att inom medieanslaget omfördela till mer inköp av barn- och ungdomslitteratur är därför begränsad. Bedömningen är också att behoven i första hand inte gäller mer pengar till inköp av barn- och ungdomsmedia. Höjda avgifter Avgiften för kopiering/utskrift på filialbiblioteken höjs till samma nivå som på Stadsbiblioteket; 2:- / kopia. En allt större del av reservationerna kommer att göras genom självbetjäning (som inte genererar intäkter genom avgifter). För att kompensera detta inkomstbortfall kommer aviseringar att successivt övergå från post till e-post. Minskade IT-investeringar En installation av CITRIX-lösningar är planerad till Osäkerhet om hur den nya organisationen för IT-tekniker kommer att se ut samt svårigheter att bedöma det ekonomiska utfallet av ett storskaligt CITRIX-införande innebär att planeringen för 2004 blir en generell minskning av IT-investeringar. Minskad kapitalkostnad och bemanning. Förbättrade återlämnings- och utlåningsrutiner, med syfte att öka graden av självbetjäning, är exempel på möjliga rationaliseringar för att förebygga och reducera belastningsskador. I budget för finns investeringsmedel avsatt. Biblioteket klarar idag inte att finansiera kapitalkostnaden för en så stor investering. Istället kommer ett förbättrat självutlåningssystem att installeras. Nödvändiga investeringar i hårdvara finansieras inom befintlig IT-investeringsbudget. Nödvändig ombyggnad av utlåningsdiskar och arbetsplatser finansieras genom minskad bemanning motsvarande 0,5 åa. Detta alternativ 9

14 ger möjlighet att närmare studera ett helt nytt system som ännu inte finns i Sverige, men som kan vara en intressant framtida lösning. 7. Idéer om fortsatt utveckling Idéer (som ännu inte hittat sin finansiering) om ytterligare utveckling av bibliotekens barnoch ungdomsverksamhet. Kostnaden uppskattas till 2,5 3 milj. kr. 7.1 Barnens kulturbuss Bokbussen är det bibliotek som (efter Stadsbiblioteket) lånar ut mest media. Inget annat bibliotek har så stor utlåning av barn- och ungdomslitteratur. De barn och ungdomar som bokbussen servar har långt till närmsta bibliotek. Den tid och service som bokbussen erbjuder idag är dock mycket begränsad (c:a en halvtimme per klass och månad). Ytterligare en buss skulle väsentligt förbättra stödet till barns tillgång till litteratur, information och kulturella upplevelser. En Barnens kulturbuss, som skulle innehålla inte bara böcker utan breddas till ett mobilt barnkulturcentrum med multifunktioner som ord, bild, scen, ton, film är ett viktigt utvecklingsområde. 7.2 Kreativa och trygga miljöer Chefsforum har i sin analys av förvaltningarnas underlag till budget 2004 (februariskrivelsen) uppmärksammat behovet av nytänkande vad gäller lokalers utformning. Man pekar särskilt på att barn och unga behöver kreativa och varma miljöer som ger en känsla av trygghet. Chefsforum konstaterar att det finns ett behov av att påbörja en process som leder till att kommunens lokaler för barn och unga fungerar bättre som ett stöd för den utveckling av verksamheter som pågår. Som exempel nämns Reggio Emilias förskolor där det finns tre pedagoger; de första två är människor, den tredje är lokalen. Chefsforums analys väcker följande tankar för biblioteken: För att skapa en trygg och kreativ miljö för barn med särskilda behov bör en översyn göras av den fysiska miljön på biblioteken. Äppelhyllor är bokhyllor anpassade för barn med funktionshinder. Där finns lättlästa böcker, taktila böcker och böcker kombinerade med film och band. Äppelhyllorna är tänkta för barn som är rullstolsburna, som har utvecklingsstörningar, hörsel- eller synskador. Tonåringen och biblioteket. I samband med Stadsbibliotekets lokalanpassning skapades en större yta för ungdomsavdelningen. För att fånga upp och vara en arena för ungas eget skapande byggdes bl.a. en scen och en gallerivägg. Ung på Stadsbiblioteket utvecklas allt mer till en naturlig mötesplats och fristad för yngre och äldre ungdomar från hela kommunen. Det fysiska rummet i övrigt är dock planerat utifrån en mer traditionell biblioteksverksamhet och behöver förändras. För att skapa en miljö som har sin utgångspunkt i ungas egna tankar och behov behöver en översyn göras. 10