HOBURGSBLADET. Till er alla medlemmar!

Transkript

1 HOBURGSBLADET Nr 1 Utgiven av Hoburgs hembygdsförening År 2015 Till er alla medlemmar! Man måste förnya sig då och då. Som ni säkert har uppmärksammat har Hoburgsbladet bytt format. Samma format som Spördagar, Gotlands Hembygdsförbunds tidning har, och samma som andra tidningar inom hembygdsrörelsen. Det blir ett lättläst format och jag hoppas att ni skall bli nöjda med det. Ni är viktiga för oss. Många av er är också trogna gäster vid Bottarve eller ideella medarbetare. Vi uppskattar allt sådant. Gotlandsbullen är ett kulturarv att bevara. Den har åter blivit aktuell. Jag har alltid tyckt om gotlandsbullar och tycker det är tråkigt att de nu börjar försvinna från vardagen. Nu skall vi vid Bottarve göra bullarna rättvisa igen. I sommar får vi besök av författaren och formgivaren Helena Rydén som kommer att lära upp många nya bullbagare. Ibland får vi tillskott i verksamheten utan att behöva anstränga oss. En dag kontaktade en ung flicka vid namn Nathalie Mårtensson oss vid Bottarve. Hon frågade om hon kunde få komma med sina hundar och ge hunduppvisningar med konster. Om vi ville, jätteroligt både för barn och vuxna! Jag får själv erkänna att jag är barnsligt förtjust i den typen av uppvisningar. Tyvärr blev det så sent bestämt att den programpunkten inte kom med i vårt programblad men den 17 och 24 juli visar Nathalie sitt program hos oss. Nathalie har varit medarbetare hos oss tidigare. Ett par år har hon spelat med i våra scener på gutamål vid Bottarvedagen. Fyra andra unga flickor underhöll oss med folkmusik på midsommaraftonen. Det var Lotti Svensson från Vamlingbo som hade tre kamrater med sig från olika håll i världen. En var japanska och spelade nyckelharpa med bravur, något som kanske kändes som en lite udda kombination, men fint blev det. Lotti spelar folkmusik på fiol så bra att hon nyligen har fått flera stipendier för fortsatta studier. Heder till alla duktiga och framåt ungdomar! Ordförande Foto: Gotlands Folkhögskola Hemse

2 extra extra extra extra extra Hunduppvisning på storgården fredagarna 17 juli och 24 juli kl 14 Smidighet och snabbhet - kort sagt AGILITY - är något nytt för Bottarve - i varje fall när det gäller hundar. Vid två tillfällen i sommar får vi se en uppvisning av fyra duktiga tävlingshundar, shetland sheepdogs som är den hundras som dominerar prislistorna. Hundägare/ förare är Anette Björkvall och Nathalie Mårtensson, sommarboende i Öja respektive Vamlingbo. I den populära hundsporten agility ska hund och förare tillsammans klara en hinderbana på kortast möjliga tid. Gungbräda, säck, tunnel, däck, balansbom det är bara några av de hinder som hunden ska ta sig över och igenom i en agilitytävling. Banan ska klaras på kortast möjliga tid och utan misstag. Agility är en lättsam och underhållande sport, ofta är både farten och stämningen hög och hunden minst lika förtjust som publiken. Det är samtidigt en uppvisning i avancerat samspel, och kräver mycket träning och ett nära och lyhört samarbete mellan hund och förare. De visar också Freestyle, den senaste hundsporten som snabbt blivit populär. Hundföraren väljer ut en favoritlåt och låter hunden utföra konster och göra tricks till musiken. Här handlar det om show, utstrålning och glädje! HOBURGSBLADET Ansvarig utgivare: Telefon sommartid: (c:a 1/5-15/9): Telefon vintertid: (c:a 15/9 1/5): , Ing-Marie Tellström Prova på med din egen hund. Efter uppvisningarna kommer det bästa; du får prova på med din egen hund! Passa på när det fi nns duktiga lärare och hinderbana på plats. Agilitybana av gammaldags karaktär? Kanske, kanske, kan det här bli första skuttet till vår egen agilitybana i Tottes Täppu nästa år. Vi menar att eftersom barnen kan leka o ha kul i timmar i Tottes Täppu, så skall väl jycken som verkligen hör till familjen den också, få ha lite skoj på semestern? För att platsa vid Bottarve måste banan vara rustikt gammaldags. Har någon tips på naturhinder? Och så måste den ha ett lika gammaldags namn. Något tips? Pris till bästa förslag! Ing-Marie Tellström E-post: info@bottarve.se Hemsida: Tryck: pahemse tryckeri Foto: Anette Björkvall Penningbrist räddade kulturarv Hur ruiner och nedgångna byggnader fick nytt liv Årets utställning på Bottarveloftet visar några av Storsudrets många gamla vackra fritidshus. Flera av dem har en historia de flesta inte känner särskilt väl. I mitten av 1900-talet övergavs alltfler gårdar och hus på Gotland eftersom arbetstillfällena blev allt färre inom jordbruket. Byggnaderna förföll snabbt och Lantbruksnämnden började allvarligt fundera på att tvinga folk att riva de nedgångna husen. En hel del av dessa var gamla och kulturellt intressanta. Gotlands hembygdsförbund gick till motattack och gjorde en lista över de byggnader som hade ett speciellt högt kulturvärde. Priserna var låga. Listan skickades bland annat till Konstakademien i Stockholm. Tanken var att konstnärerna skulle ha råd att köpa byggnaderna och att de också skulle kunna restaurera byggnaderna på ett pietetsfullt sätt. Man trodde också att de hade tillräckligt ont om pengar för att inte kunna bygga sönder dem. Allt detta hände i mitten av 1950-talet. Priserna kunde ligga mellan 500 kr för en kvarn upp till 5000 kr för ett hus. Det var nu som konstnärer och andra, lockade av landskapet, klimatet och ljuset och inte minst priserna började söka sig till Storsudret. Byggnaderna var i så dåligt skick att folk med mera pengar inte var intresserade. Årets utställning vid Bottarve visar med hjälp av ett rikt bildmaterial hur 16 av de nedgångna byggnaderna utvecklats. De äldsta fotona är från början av 1900-talet. Samtliga byggnader är också fotograferade i maj i år. Det finns också berättelser som ägarna skrivit om nästan alla husen. Utställningen visar verk av ett tiotal av de konstnärer som köpte hus i mitten av 1900-talet. Att de gamla husen räddades från totalt förfall är en kulturgärning av stora mått. Utan pionjärernas insatser hade många av de övergivna husen varit hopplöst förlorade. Av den anledningen är det befogat att påstå att penningbrist räddade kulturarv. Britta Holm 3

3 Prat klokt me gutar Storsudret Under den här rubriken har vi diskuterat lite olika ord och uttryck på gutamål. En fråga gällde uttrycket Storsudret. I förra numret tog jag upp alla förslag som jag har hört till förklaring på det. De var att folket här ute ansåg sig bättre än andra, eller att andra ansåg dem högfärdiga; att jordbruken här ute var stora, eller att man har en storartad historia från vikingatiden. Alla förslagen har sina svagheter. Nu har Karin Winter i Burgsvik funnit en annan förklaring. Hon minns tyvärr inte i vilken bok hon läste det, men där hävdades att ordet stor tidigare har kunnat betyda avslutning, stor slutdel. Vid Fide är det mycket smalt och nästan slut på Gotland. Så kommer en rätt stor slutdel, våra fyra sydligaste socknar. Jag fastnade direkt för den förklaringen, som känns betydligt rimligare än de tidigare försöken till tolkning. Det skulle passa in Storsudret, den stora slutdelen. Jätteroligt med reaktioner på vad vi skriver i Hoburgsbladet! Hör gärna av er! Otendag Ordet otendag brukar förvåna besökare på Gotland, och många undrar varifrån uttrycket har kommit. Tecknat av Agneta Engström Det finns vad jag har förstått, även andra förklaringar, men jag har läst den följande som jag också kan uppleva som rimlig. Tyvärr kan jag inte påminna mig i vilken bok jag läste förklaringen. Otendag har med talet åtta att göra. Om vi börjar dagen klockan åtta på morgonen är det åtta timmar till klockan 16 (den åttonde timmen på dagen) Efter ytterligare åtta timmar är vi mitt i natten, vid 24. Sedan är det ytterligare åtta timmar till klockan åtta igen. Man delade alltså in dygnet i tre åttondelar. I det gamla bondesamhället började man normalt arbetsdagen cirka klockan åtta med frukost. Då hade det även på vintern hunnit ljusna ute. Vid kl 12 åt man middagen (mitt på dagen) och på eftermiddagen ett mellanmål, otendagen. Sedan var det kvällsmat ungefär kl 20 och därefter var det natt. När kaffet började komma in i vardagen för så där hundra-hundrafemtio år sedan, kom otendagen att betyda eftermiddagspaus med kaffe och en vetebulle. Vi har ordet otta i svenskan, tidigt på morgonen. (nära klockan åtta) Det känns rätt näraliggande att jämföra orden otendag och otta. Ordet otta finns inte direkt på närliggande språk, tycks var typiskt svenskt. Bullbak Det känns aktuellt med bullbakning och då erinrar jag mig några uttryck som en gotländsk husmor kunde ha i samband med detta. Om hon lyckats med sitt bullbak så fick hon inte påstå att det var hennes förtjänst, det fick sägas på ett annorlunda vis, det hette om bullarna att di har skap si bra. (De har skapat sig bra.) Det hörde alltså till en kvinnas karaktär att hon skulle vara ödmjuk och inte förhäva sig. (Innerst inne ansträngde hon sig säkert för att vara bäst ändå) Så här kunde hon säga när hon bjöd gäster till bords: Er far hald ti godar me iss sma smular eller Er far ta de sum vör har de u int sum de skall vare. I samma föregivet ödmjuka inställning ville man inte placera sig så haugt upp bei bårde, nej man skulle inte visa sig så förnäm att man skulle sätta sig nära de förnämsta platserna vid bordet när man var gäst på ett kalas. Förresten; På Gotland lägger vi bulldegen, medan man på fastlandet sätter den! Bottarve firar Gotlandsbullen fredag 31 juli kl 13 till 16 Plats: sal, bryggarhus och kök i manbyggningen. Tävling - Vem lägger finaste bullen? Att knyta och forma söt ofylld vetedeg till praktfulla läggde bullar är unikt för Gotland. Under medeltiden blev det allt vanligare med jästa bröd bakade i stenugnar, och inspirationen till det unika, levande kulturarvet kan ha kommit till Gotland från Centraleuropa. Helena Rydén är formgivare och författare till boken Ingen lägger gotlandsbullen som jag, utgiven Hon berättar ett stycke kvinnohistoria med bullen som utgångspunkt och visar olika former på gotlandsbullar. Efter att Helena har berättat bullens historia och visat bilder om olika läggningar är det dags att ta i håll med den jästa bulldegen. Lita på din kreativitet och ditt goda handlag och lägg en gotlandsbulle! När bullarna har jäst på plåtarna bakar vi dem Ing-Marie Tellström i stora stenugnen. Sen blir det prisutdelning med mjölk o nybakade bullar (eller kaffe) i vardesstäuu. Ulla Thomasson ältar bulldegen. Foto: Mona Melin Dubrehed 4 5

4 Butiken vid Bottarve Årets första besök i Butiken är alltid lika spännande. Vad är nytt för i år, finns den vackra trasmattan kvar och säljer de favoritmarmeladen i år också? Sen är det ju alltid roligt att komma in i den vackra lokalen där Stina och Ulla tävlar om att skylta finast. Det är Stina Lindberg och Ulla Thomasson som sedan år 2008 arrenderar butiken som ägs av Hembygdsföreningen som driver Bottarve. Här säljs hantverk i textil, smide, trä och skinn. Ambitionen är att erbjuda närproducerat bra hantverk som ligger i tiden. Och det finns ju mycket att välja på de har ungefär 60 lokala leverantörer som säljer på kommission. Det är nog bara här i Butiken man hittar ett så rikt utbud av gotländskt hantverk, i alla fall söder om Visby. Men det är inte bara hantverk man hittar, här finns också lite utvalt livsmedel som ramslöksdressing och fi k on m a r me l a d. Och här hittar man böcker om Gotland som Ett solvarv på Storsudret. Ny är också Ingen lägger bullar som jag av Helena Rydén som även tillverkar smycken. Det är svårt att välja vad som är finast är det de vackra trasmattorna, de välgjorda borstarna eller hängarna i eneträ? Eller är det allt stickat och tovat från både lokala hantverkare och större producenter som Boel i Visby? Och vad är då nytt för säsongen? I år är man extra stolta över att kunna sälja bioskinn d v s skinn som garvats med växter istället för med krom. Något som speciellt barnfamiljer frågar efter. Birgitta Sandström Lagercrantz Midsommarstången blev vacker, en prydnad för Bottarve storgården. Erik Larsson basade för klädandet av stången och Stina Lindberg för kransarnas utsirande. Det tog mindre än en timme så var hela den delen av programmet avklarad, men så var det många hjälpsamma händer som bidrog. Så var det dags för dansen, och där hade vi, i likhet med fjolåret, proffsigt folk som ledde. Sassa och Georg Tumegård var lekledare och Ove Svensson, hans dotter Lotti och hennes tre musikaliska väninnor svarade för folkmusiken och dansmusiken. Det kan ha varit hundra personer som dansade kring stången i flera ringar, och folk i alla åldrar hängde med. Det var faktiskt det mest tillfredställande att se. Midsommaren Årets midsommarfirande blev succéartat för oss. Allt utom vädret blev lyckat, även om det kunde ha varit sämre också. Det var varma kläder på för vindarna var svala, men regnet höll faktiskt uppe under dansen kring stången. Välkomna som medlemmar. Alla är välkomna som medlemmar i Hoburgs hembygdsförening som äger Bottarve museigård sedan Glöm inte ange namn, adress, och e-postadress för medlemsmail då och då. Medlemsavgiften är 100 kr per person och år. Den betalas på plusgiro Medlemmar har fritt inträde i museibyggnaden hur många gånger som helst! Vi finns på hemsida app, facebook, medlemsmail, affischer, evenemangstips. I Kaffestugan slet Gunnel, Josefin och Emelie med hjälp av Christina och Ing-Marie allt vad de förmådde. Eva hade bakat bullar och rulltårtor i mängd, och åt gick portionerna! I år var vi förberedda så några långa köer blev det inte, allt flöt på bra. med exempelvis sjätte juni, att de utländska besökarna fattas. Med ett undantag i år, en äldre dam Allt som allt beräknade Per-Erik Ahlér, vår hjälpsamme granne och parkeringssamordnare, att cirka 300 personer bör ha varit inne på storgården för eftermiddag. Hon var från Libanon och tackade på som kom fram till mig och tackade för en trevlig längre eller kortare tid. fem språk! Det märkliga med midsommaraftonen, jämfört 6 7

5 Bottarveteatern och hur det kom sig... hålla på med teater, om inte skulle han ju inte fortsätta, som han brukar säga. De har en trogen publik som kommer, föreställningarna brukar vara fullsatta och omdömena brukar var positiva. Mindre roligt är naturligtvis den långa träningstiden, dagliga repetitioner under en hel månads tid, men den måste till. Vidare då, mer teater? Jo, framtiden har vi ju framför oss, som Roland också brukar säga, så det ordnar sig nog. Han brukar få sina idéer när han är ute och gör helt andra saker. Sedan gäller det att skriva ner dem när han kommer hem. Korgstolen 2000 Marknadsafton 2003 Myspys för Bottarvesårkar 2005 Gretas mupedn 2007 Teatar u slikt 2009 Bigges bodi 2011 Andre teidar 2013 Gull ellar gräus. Scenar ör täu äktnskap 2015 Gretas mupedn var nog den som uppskattades allra mest av publiken. Den utspelar sig i det gamla kända men avlägsna 1950-talets Gotland, som de flesta i publiken känner igen. Samma årtionde återkommer i årets stycke, men temat är helt annorlunda. Lycka till med årets föreställning av Bottarveteatern! Vår huppes pa mair framyvar! Bottarveteatern håller matrast i repetitionerna. Alexander Moberg, regissör, Göthe Carlsson, Gusti Larsson och Anita Widén, skådespelare samt Roland Olsson, författare och skådespelare. Det spelades teater vid Bottarve redan på 1990-talet, enligt konceptet mat och teater. Tore Jacobsson, känd krögare på Storsudret hade då etablerat kompanjonskap med teatermannen och regissören Christer Hall. De valde kända svenska teaterstycken och tog hit några skådespelare. Tore svarade alltså för den lekamliga och Christer för den andliga spisen vid föreställningarna. Allt ingick i biljettpriset. Någon gång är alltid den första, och jag frågade Roland Olsson om hans första teaterstycke vid Bottarve. Det började med att han besökte en av företrädarnas teaterföreställningar. Då kände han direkt att David Ahlqvists pjäs Korgstolen skulle passa perfekt för Bottarve. Pjäsen slutar med ett kalas, och det skulle passa med konceptet teater plus mat. Dessutom och inte minst hade Korgstolen en gotländsk prägel. Roland hade tidigare spelat revy tillsammans med Gusti Larsson från Fide och Göthe Carlsson, Vamlingbo, hade spelat Hoburgsgubben i en friluftsteater vid Hoburgen; alla tre var gamla teaterrävar med andra ord. En fjärde person skulle också till och Roland kände Anita Widén, och tyckte att hon skulle passa bra in i gänget. De var alla fyra kunniga i gutamål och då kunde han översätta Korgstolen till det. Marita Jonsson var ordförande i hembygdsföreningen och hon tyckte att Rolands teaterförslag lät trevligt och bra. Då höll man ännu fast vid kombinationen mat och teater, så det gällde att få tag på en privat entreprenör som kunde svara för matbiten. Alltihop gick dock i lås, publiken kom och teateräventyret blev lyckat. Det var år Sedan har det rullat vidare, i allmänhet ett teaterstycke varannan sommar och vila varannan. De fyra aktörerna har hållit ihop, samarbetat och trivts med varandra. Numera är det endast kaffeservering samt vissa år även försäljning av varm korv i pauserna. Roland känner det nog som en lättnad, att slippa ha ansvar för matservering. Han tycker att det är rätt roligt att Vädret kunde ha varit lite bättre, men det kom ändå inget regn så vi fick vara nöjda. Som vanligt den dagen hissade vi flaggan och sjöng vår nationalsång. Därpå följde hurrande för Sverige, för vårt lands frihet och fred, väl också för det vidunderligt vackra landskap som visar upp sig just vid den här försommartiden. Ett förslag kom också upp om hurrande för Storsudret och det var alla med på. Som vanligt hade alla bagerskor gjort sitt bästa för kakbordet som var överdådigt till att börja med. Mot slutet var det inte mycket kvar av det goda, och det är väl så det skall vara. Kalaset gav en god inkomst till föreningens kassa. Cirka 200 kaffegäster passerade under dagen. Alla verkade belåtna och trivas. Sjätte juni nationaliteter Jag brukar roa mig med att räkna nationaliteter varje år vid det här kalaset. I år var det inte mindre än (!) nationaliteter representerade, ett mycket svårslaget rekord framöver antar jag. Vad sägs om Norge, Danmark, Tyskland, Schweiz, Grekland, Slovenien, Mexiko, Columbia, Sverige (och Gotland), USA, England, Sydafrika. Gästerna från de tre sistnämna länderna kom för att de var med i en grupp som särskilt intresserar sig för labyrinter eller trojaborgar och skulle se alla sådana på Gotland. Jag brukar räkna Sverige (turister) och Gotland för sig, mest för att det är roligt. De norska gästerna hälsade på oss med den vänliga frasen: Gratulerer med nasjonaldagen, för det är så de säger. I Norge är den en mycket viktig dag, den 17 maj. Norrmännen har upplevt att bli ockuperade, så sin frihet och fred tar de inte som så självklar som svenskar i allmänhet gör. Jag upphör inte att förvånas över hur turister från ganska så avlägsna regioner i världen, från oss räknat, kan komma att hitta till ett litet hembygdsmuseum långt nere på södra Gotland, utom turistsäsong dessutom. Ett stort tack till alla ideellt arbetande för kaffi kalaset vid Bottarve den sjätte juni! Välkomna till jazzkonsert vid Bottarve 21/7! Konserten ges av jazzbandet Mainland Jazz Collective från Musikhögskolan i Stockholm. Bandet härstammar från gruppen Uppsala Jazz Quintet som belönats med stipendium och priser bland annat i samband med musiktävling på jazzklubb Fasching i Stockholm. Med i bandet är bröderna Erik och Johan Tengholm med anknytning till Gotland och som tidigare gjort flera framträdanden på ön. 8 9

6 Välkommen till Bottarves trädgård! För 15 år sedan var trädgården vid Bottarve ganska trist med enstaka perenner och mängder av snöbärsbuskar. När arbetet med att anlägga en tidstypisk trädgård (sekelskiftet ) började 2005 fanns inga gamla ritningar eller fotografier att hålla sig till. Det enda man ser på sekelgamla bilder är mängder av buskar och sly, från senare år företrädesvis snöbär. Ambitionen vid planeringen var att enbart ha tidstypiska växter. Ett krav var att de skulle tåla torka eftersom jorden innehåller mycket sand och vattentillgången är begränsad. Vidare skulle ingenting få kosta något. Resultatet har blivit en trädgård där merparten av växterna skänkts av ortsbor och arbetet skett helt ideellt. På senare år har vi kunnat börja köpa in en del lökar och kryddväxter. Vid planeringen har vi utgått från boken Bevara och sköta en gammal trädgård av Christina Ilminge. Bottarve är ett populärt besöksmål, och därför måste man ibland kompromissa med det tidstypiska. Tidigare fanns en rabatt med läkeväxter av allra giftigaste sort, anlagd i slutet av 1900-talet av apotekare Ekström i Burgsvik. När Bottarve utökade sin barnverksamhet vågade vi inte längre ha kvar dessa giftiga örter utan beslöt, i samförstånd med Stig Ekström, att anlägga en rabatt med brännvinskryddor närmast gången in till mangårdsbyggningen. I år planterar vi i andra halvan av samma rabatt de olika kryddväxter som ingick i den gotländska kyrkkvasten. En sådan hade kvinnorna ofta med sig till kyrkan för att hålla sig vakna. I stort sett var det samma örter som användes för brännvinskryddning, med undantag för lavendel. Helt ohistorisk är rabatten ute på storgården nära Kaffestugan, men den vill vi ha där som ögongodis för gästerna. Även den långa rabatten mot lektäppan är otidsenlig, man placerade inte en rabatt på det sättet. Men den lyser upp hela trädgården. Trädgården vid Bottarve, liksom alla byggnaderna och hela miljön, anses så värdefulla att de är förklarade som byggnadsvårdsminne. Gotlands museum och länsstyrelsen upprättar för närvarande en vårdplan för hela Bottarve som ska hjälpa hembygdsföreningen att bevara den gamla vackra gården. Vi som sköter blommorna arbetar ideellt och har ibland lika lite tid som forna tiders bondmora hade att sköta om sina rabatter. Det innebär att det finns ogräs här och där. Britta Holm och Gunnel Granström Colnerud (ingår i trädgårdsgruppen) nyhet nyhet nyhet nyhet nyhet Bottarve i fickformat Gå en egen rundvandring i din egen takt vid Bottarve museigård och lär dig mer om vad som möter dig på gården och verksamheterna där. Ladda ner appen Tidsmaskinen med hjälp av QR-koderna som finns på skyltar på gården eller via Google Play eller App Store-appen i din mobil. Rundturen har namnet bottarve. Skriv in det i appen så laddas rundan ner till din telefon. Via GPS-punkter lotsas du genom rundan och får genom en inspelad röst en vägledd vandring där du även använder telefonen som en skanner för att få veta i vilken riktning nästa hållpunkt finns. Lördag 25 juli DRAKFEST vid HOLMHÄLLAR, raukfältet. Här har väderleken oinskränkt makt över festen, men om sol och vind tilllåter blir det drakflygning med temat Flying Circus. Tillverka din egen drake. Pris för bästa! Start kl Prisutdelning kl Kontakta gärna Jakob Lind, tel Ett smycke längs vägen blev den nya bandfasta tunen våren Olle Widén, Fardhem, är den skicklige tunuppsättaren. Drakfesten Foto: Richard Hammarskiöld 10

7 Kultur får människan att utvecklas och må bra. Därför stöder vi annonsörer Hembygdsföreningen! Galleri, Café & Restaurang och Trädgårdsbutik Vi har ett urval vackra krukor, ört- och kryddväxter, redskap och inspiration för din trädgård. VAMLINGBO PRÄSTGÅRD Öppet i jul och nyår december 2014 kl januari 2015 kl öppnar vi sedan till Påsk, helger i april och dagligen från 1 maj För förfrågan angående visningar vid andra tider kontakta museum@larsjonsson.se Tel muséet , caféet P ensionat, restaurang, musik, och konferens. Välkommen till gemenskapen i Burgsviks klassiska paradvilla! Hoburgsvägen 3, Burgsvik , info@gragasen.se, JONSSONS EL AB Tel Tel: Fax: Vamlingbolaget Tyger och kläder Design Kristina Torsson Tillverkning i Vamlingbo Besök vår hemsida Välkommen till vår butik För öppettider ring: BURGSVIK VISBY Tel , HÄSTGATAN 22