Välkommen till Nyhetsbrev nr från Kalle Eriksson och Bjäreförlaget.

Transkript

1 Välkommen till Nyhetsbrev nr från Kalle Eriksson och Bjäreförlaget. Rekord-Magasinet påverkade en generation av idrottsintresserade ungdomar i Sverige. Alla bär vi på värderingar. Alla har vi våra uppfattningar. Vissa uppfattningar tillhör det vi kallar värderingar. Om rätt och orätt. Rättvisa och orättvisa. Mans- och kvinnoroller. Rättvis och orättvis fördelning osv. osv. Varifrån har vi fått våra värderingar? Naturligtvis är det individuellt. Svårt att definiera. För många är det en blandning av intryck och erfarenheter från olika perioder av livet. Det tycks som om erfarenheterna från barndomen är det, som sätter de djupaste spåren. Våra värderingar är förmodligen därmed i hög grad en produkt av det samhälle och den miljö vi växte upp i. En mix av intryck som vi tagit till oss genom vad vi sett eller hört eller fått förmaningar om från vår omgivning. När jag letar efter faktorer som kan ha lagt grunden till mina värderingar finner jag, att de är många. Väldigt många.. Mitt första årtionde var 1930-talet. Depressionens, arbetslöshetens och fattigdomens årtionde. Jag växte upp i ett arbetarehem. Vi var förstås drabbade av detta årtiondes påfrestningar. Så kom 40-talet med 2:a världskriget, utbombade städer, grymheter på slagfälten, judeförföljelserna, koncentrationslägren, enorma flyktingströmmar. Det var en tid med orgier i dödande inte bara på slagfälten. Även detta påverkade oss och lade grunden till värderingar. Vi i Sverige undgick mycket av de fasor som befolkningen i Europa och världen i övrigt fick genomgå. Även om vi upplevde världskriget utifrån, blev vi påverkade. Radio och tidningar kunde förmedla nyheter och

2 skildringar av krigets fasor. Det gav ytterligare underlag för värderingar. Inte minst om ont och gott. Rekord Magasinet När jag nu halkat in på avdelningen tidningar, vill jag nämna en tidning, som var en viktig opinionsbildare för den tidens ungdom, särskilt den idrottsintresserade delen: Rekord-Magasinet. Rekord Magasinet var en annorlunda tidning. Helt olik alla andra veckotidningar. Den kom att bli en uppfostrare för den generation som jag tillhör. Att det verkligen var så, har även vetenskapliga studier av tidningen visat. Bakom den vetenskapliga avhandling, som jag syftar på, står Kjell Olsson. I hans akademiska avhandling analyseras vilka politiska, sociala och kulturella värderingar som spreds via Rekord- Magasinets spalter. Vilka ideal förespråkade tidningen? I vilken form presenterades de? Sluta supa. Skaffa arbete. Börja träna. Dessa ord uttalade en amerikansk sjökapten till en akterseglad försupen svensk sjöman. Det skildrades i en artikel i Rekord Magasinet. Orden kan ses som en syntes av Rekord-Magasinets ideologiska innehåll, uttalat i otaliga noveller. Tidningen förmedlade genomgående en nykterhetspropaganda och betydelsen av att sköta sitt arbete! Ständigt återkom förmaningarna till läsarna. Ta ansvar. Arbeta. Studera. Träna. Det beror till stor del på dig själv hur du skall lyckas. Det gäller såväl dina insatser på idrottsplatsen som i livet i övrigt. Tidningen förmedlade ideligen budskapet om vikten av att skaffa sig kunskap. På ett ställe hittar jag uppmaningen: Läs dina läxor innan du börjar läsa Rekord-Magasinet. Idrotten tillskrevs en närmast mirakulös tillgång när det gällde att uppnå social anpassning. Dessutom framställdes idrotten som en möjlig väg till framgång och därmed en möjlighet att slita sig ur fattigdomens bojor. Det gav glimtar av hopp till alla barn och ungdomar, som befann sig i det fattig-sverige, där nöden blandades med hopplöshet och förtvivlan. Det gällde inte minst i 1930-talets Sverige, det årtionde som föregick starten för Rekord-Magasinet. Mannen bakom Rekord-Magasinet Edvin Ahlqvist insåg tidningens möjligheter att påverka ungdomens attityder. Inte bara när det gällde nykterhet, arbetsvillighet och allmän skötsamhet. Mot nazismen. Rekord Magasinet tog tidigt ställning, när det gällde den då framväxande nazismen. Tidningens hållning var rakryggad och klar. När det kom en insändare som klagade på denna anti-nazististska hållning, svarade en av tidningens redaktörer, signaturen Crusher: Vi anser att var och en som förfogar över lite trycksvärta är skyldig att - efter bästa förmåga - upplysa sina medmänniskor om den fara, som hotar demokratin. Det antinazistiska budskapet kom fram i olika sammanhang i tidningen. Själv minns jag bland annat de återkommande artiklarna om Per Stigman en frihetskämpe i det medeltida Sverige. Per Stigman slogs mot det herrefolk från Tyskland!! - som ville förslava fria svenska män och kvinnor. Att många i min ålder blev påverkade får jag styrkt av den nämnda vetenskapliga avhandlingen om just Rekordmagasinet.

3 Bara detta att tidningen blivit föremål för en vetenskaplig avhandling visar, att Rekord-Magasinet var något speciellt. Tidningen hade, som nämnts, ett klart och tydligt budskap till sina unga läsare. Det var allmänna levnadsregler, som gällde såväl för den som ville nå framgång på idrottsbanan som i livet i allmänhet. Dessutom underströk tidningen för sina unga läsare är det din skyldighet mot såväl dina föräldrar som mot samhället, att du sköter dig. Anstränger dig. Många av den tidens stora idrottsstjärnor presenterades i ord och bild. Dessa stjärnor förmedlade budskapet: det går att nå framgång, om du bara anstränger dig och sköter dig och din kropp. Min Rekord-Magasinet är den som utgavs under 1940-talet. Rekord-Magasinet förändrades Senare kom Rekord-Magasinet att drabbas av den allt hårdare konkurrensen från de nu snabbt växande nya medierna. Bl.a. TV. Rekord-Magasinet. Tidningen Bytte såväl klädedräkt som innehåll. Till det sämre tyckte jag. Därmed lämnar jag Rekord-Magasinet för att ge plats åt annat innehåll. Min boklåda Boktitel Ord.pris Rea-på-rea-pris Så blev Båstad tennis Bilder av ett sekel i Bjäre. Slutsåld Vår bjärehistoria i bild Bjärebor berättar. Slutsåld Strövtåg i Bjäres historia Nära havet. 350 Ny Inför vintern. Hästräfsan i den första snön berättar minnen om sommar och doftande nyslaget hö. Korn ur postens historia i Bjäre. De gamla klippböckerna i mitt arkiv bjuder på diverse godbitar. I dessa finns stoff för långa artiklar. Här med det begränsade utrymmet får det bli några små korn talet. Gångbud med post från Båstad till V. Karup begärde man att få postgångbud 4 ggr i veckan.

4 1873 Kommunalstämman i V. Karup behandlar frågan om poststation i V. Karup. Fåtaligt besökt stämma. Ny utlystes. Hålles 3 april efter avslutad kyrkostämma. Något bidrag till poststation ville man inte lämna, även om man ansåg att en sådan är önskvärd. En poststation kommer tydligen ändå till V. Karup. I januari 1874 samlas stämman för att besluta om hur man skall få ut posten från poststationen till adressaterna. Beslut : anlita en brevbärare som mot 10 öre per överlämnat brev, betalt av adressaten - sköter sysslan En av de personer som skötte utbärning var Hanna Högman från Ramsjö. I 17 år bar hon posten från V Karup till Ramsjö. Tjänsten började Turen gick 6 dagar i veckan. Posten kom till V. Karup vid tre tiden på em. Därför blev det sena kvällsturer, vintertid ofta i snö. Arbetet var lågt betalt. Hanna fick i stället diverse gåvor under vandringsturen.. En brödkaka. Ett stycke fläsk till jul osv fick Ramsjö poststation. Därefter bar Hanna Högman post från Ramsjö till de boende vid hamnen. Hanna Högman dog 1944, 73 år gammal. Fler korn ur vår posthistoria Poststationen i Båstad inrättades En bidragande orsak till inrättandet kan vara vad postverket konstaterade, nämligen att ortsinnebyggarna äro till större delen sjöfarande och skeppsredare vilka ha ganska betydlig skriftvexling Till postmästare önskade de Nils Hallonstén, som i mer än 20 år ombesörjt brevtransporten mellan Laholm och Båstad. Poststationen i Förslöv. Indrogs liksom flera andra 1879 men inrättades igen 1885, dvs det året då Förslöv också blev järnvägsstation längs den samma år öppnade järnvägslinjen, 1921 fick poststationen beteckningen Förslövsholm Även i Hov indrogs poststationen 1879 men kom tillbaka ändrades poststationens namn till Bjäre-Hov. Så fick Båstad kommunfullmäktigeinstitution sammanträdde för första gången den nya institutionen kommunalfullmäktige i Båstad. Fram till dess hade det demokratiska verktyget, där medborgarna hade ett direkt inflytande, varit kommunalstämman. Till denna kunde varje röstberättigad medborgare komma för att framföra sina åsikter. Det hade dock visat sig, att få utnyttjade denna demokratiska rättighet. Nu skulle i denna nya form - medborgarnas valda ombud fatta besluten å sina väljares vägnar. Kommunalstämman fanns dock kvar ytterligare en tid i Båstad. Dess betydelse var dock ytterst liten. Vid detta första val till kommunalfullmäktige skulle halva antalet ledamöter väljas på två och den andra hälften på fyra år. Hilma blev första kvinnan i fullmäktige. Jag väljer en liten glimt från tiden, då kvinnan för första gången tog plats i en fullmäktigeförsamling. Kornet är hämtat från Båstad. I början av 1920-talet var det sålunda dags att lämna den gamla formen med kommunalstämma. Nu skulle i stället ett visst antal kommuninvånare, valda av folket, fatta besluten i folkets namn. Det tog lång tid innan den första kvinnan tog plats i fullmäktigeförsamlingen. Hilma Nilsson. Året var Jag passar också på att nämna vilka som hållit i ordförandeklubban i Båstad under tidigt 1900-tal. Anton Malmström, , Philip Hjort , Johan Sahlström

5 Här ville man bygga ett kärnkraftverk. Under 1960-talet sökte Sydkraft ihärdigt längs den svenska västkusten för att hitta en lämplig plats att bygga ett atomkraftverk. ( På den tiden användes benämningen atomkraftverk för det vi idag benämner kärnkraftverk) Nu hade man funnit den ideala platsen: Bjärehalvön. Här fanns rikligt med vatten för kylning av reaktorn. Här fanns strömmar längs stranden som kunde föra bort det använda kylvattnet. Här fanns stora ytor utan bebyggelse anordnade V. Bjäre kommun ett informationsmöte i V. Karups Bygdegård. Många kom för att lyssna. (Jag var en av dem.) Sydkraft lade ut ett fett agn för att kommunen V. Bjäre skulle säga ja. Många jobb skulle tillskapas. Stora skatteintäkter skulle komma från företaget. Protesterna mot Sydkrafts planer blev trots detta omfattande. Det hela utmynnade i att Sydkraft drog tillbaka sina planer. Man hade hittat ett alternativ Känner du någon som du tror är intresserad av att få mina Nyhetsbrev tipsa gärna. Allt jag behöver är en e-post adress till vederbörande. Vänligen Kalle Eriksson Hallavaravägen Båstad kalle@bjarenet.com