2003:12. Uppdrag och upphandling i lantmäteriet Underlag för Lantmäteriutredningen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2003:12. Uppdrag och upphandling i lantmäteriet Underlag för Lantmäteriutredningen"

Transkript

1 2003:12 Uppdrag och upphandling i lantmäteriet Underlag för Lantmäteriutredningen

2 Publikationen kan beställas från: STATSKONTORET Publikationsservice Box Stockholm Tfn Tfx E-post: Mer information om Statskontoret finns på Internet: STATSKONTORET ISBN: Redners, 2003

3 Enheten för utvärderingsfrågor MISSIV DATUM DIARIENR /4-5 ERT DATUM ER BETECKNING M 2002:04 Lantmäteriutredningen STOCKHOLM Uppdrag att utvärdera vissa aspekter av det statliga lantmäteriets omstrukturering Lantmäteriutredningen gav den 19 december 2002 Statskontoret i uppdrag att utvärdera vissa aspekter av det statliga lantmäteriets omstrukturering. I uppdraget ingick att utvärdera de aspekter av omstruktureringen som rör det statliga lantmäteriets agerande som kommersiell aktör och förhållandet mellan uppdragsverksamhet och övriga myndighetsuppgifter. Utvärderingen skulle också omfatta den konkurrensutsättning av produktionen av grundläggande landskapsinformation som utgjorde ett led i omstruktureringen. Statskontoret överlämnar härmed rapporten Uppdrag och upphandling i lantmäteriet Underlag för Lantmäteriutredningen (2003:12). Generaldirektör Knut Rexed har beslutat i detta ärende. Direktör Anna Karlgren, chef för Enheten för utvärderingsfrågor, avdelningsdirektör Lila Ericsson, avdelningsdirektör Thomas Ringbom, föredragande, avdelningsdirektör Monica Rupprecht-Hjort, och förste byråsekreterare Thomas Sandberg var närvarande vid den slutliga handläggningen. Enligt Statskontorets beslut Thomas Ringbom POSTADRESS: Box 2280, Stockholm. BESÖKSADRESS: Norra Riddarholmshamnen 1. TELEFON VXL: FAX:

4 Innehåll Sammanfattning 7 1 Inledning Bakgrund Statskontorets uppdrag Materialinsamling och tillvägagångssätt Avgränsningar och definitioner Disposition 21 2 Det statliga lantmäteriet en översikt Organisation Statsmakternas mål och riktlinjer Lantmäteriets interna styrdokument Utvecklingen av uppdragsverksamhet och lokal myndighetsservice 30 3 Ekonomisk och organisatorisk åtskillnad Ekonomisk åtskillnad Organisatorisk åtskillnad Fördelar och nackdelar Statskontorets kommentarer och slutsatser 53 4 Lantmäteriverkets upphandling av landskapsinformation Beskrivning av Lantmäteriverkets upphandling Effekter och erfarenheter av Lantmäteriverkets upphandling Diskussion kring nuvarande och framtida upphandlingskrav Statskontorets kommentarer och slutsatser 80 5 Hur ser omvärlden på lantmäteriet? Lantmäteriets förmåga att uppträda konkurrensneutralt på marknaden Lantmäteriets oberoende i myndighetsrollen Statskontorets kommentarer och slutsatser 98 6 Avslutande diskussion och förslag 101 Intervjuförteckning 105 Referensförteckning 109 Bilaga Uppdraget från Lantmäteriutredningen 115 5

5 6

6 Sammanfattning Statskontorets uppdrag Bakgrund I juni 1994 fattade riksdagen beslut om ny myndighetsorganisation inom lantmäteriområdet. Den nya organisationen trädde i kraft den 1 januari 1996 och innebar att en ny central myndighet bestående av delar av Statens lantmäteriverk och Centralnämnden för fastighetsdata bildades. Vidare inrättades nya länsvisa lantmäterimyndigheter varvid de tidigare överlantmätarmyndigheterna samt fastighetsbildnings- och fastighetsregistermyndigheterna avvecklades. I juni 2002 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredare med uppgift att utreda den statliga lantmäteriverksamheten. Uppdraget Statskontoret har fått i uppdrag av Lantmäteriutredningen (M 2002:04, dir. 2002:86) att utvärdera vissa aspekter av det statliga lantmäteriets omstrukturering. Statskontoret skall utvärdera de aspekter av lantmäteriomstruktureringen som rör det statliga lantmäteriets agerande som kommersiell aktör och förhållandet mellan uppdragsverksamhet och övriga myndighetsuppgifter. Utvärderingen skall också omfatta den konkurrensutsättning av produktionen av grundläggande landskapsinformation som utgjorde ett led i omstruktureringen. Ekonomisk och organisatorisk åtskillnad av lantmäteriets uppdragsverksamhet och lokal myndighetsservice Regering och riksdag har ställt krav på lantmäteriet att myndighetens uppdragsverksamhet skall hållas ekonomiskt och organisatoriskt åtskild från övrig verksamhet. Även den lokala myndighetsservice som de länsvisa lantmäterimyndigheterna bedriver skall hållas ekonomiskt åtskild. Statskontoret har utvärderat hur lantmäteriet har levt upp till dessa krav. Statskontorets utvärdering har visat på ett antal brister i lantmäteriets sätt att hantera den ekonomiska åtskillnaden Statskontorets utvärdering har visat på ett antal brister i lantmäteriets sätt att hantera frågan om ekonomisk åtskillnad av uppdragsverksamheten och den lokala myndighetsservicen. Statskontoret har även konstaterat att det under åren som gått sedan omstruktureringen har riktats kritik mot lantmäteriet från Riksrevisionsverket (RRV), Ekonomistyrningsverket (ESV) och myn- 7

7 dighetens internrevision. I det följande redogör vi för några av de brister som framkommit i utvärderingen. Kostnadsfördelning Lantmäteriets höga andel samkostnader ökar risken för felaktig kostnadsfördelning mellan de olika resultatenheterna och därmed också risken för korssubventionering av uppdragsverksamheten och lokal myndighetsservice. Vidare försvåras kostnadsfördelningen till följd av att lantmäterimyndigheterna och Metria på vissa orter är samlokaliserade och att det finns en gemensam försäljningsorganisation för lantmäteriets produkter och tjänster. Prissättning Lantmäteriets internrevision har konstaterat att den personal som sköter prissättningen inte får tillräckligt med stöd och handledning. Detta har också bekräftats i Statskontorets intervjuer med medarbetare på myndigheten. För att kunna sätta rätt pris och göra efterkalkyler krävs att personalen har tillgång till rätt data (t.ex. uppgifter om olika kostnader) och att de får stöd för att utföra beräkningar. Vidare måste det finnas accepterade och ändamålsenliga beräkningsmodeller. Av Statskontorets genomgång framgår att det finns brister inom alla dessa områden. Statskontoret menar att det åvilar lantmäteriets ledning att se till att prissättningen fungerar. Ledningen har ett ansvar för att se till att det finns en prissättningsstrategi, att personalen får det stöd som behövs och att det finns ett gemensamt synsätt inom myndigheten i prissättningsfrågorna. Ekonomiskt mål Det ekonomiska målet för lantmäteriets uppdragsverksamhet och lokal myndighetsservice är full kostnadstäckning. Statskontoret har emellertid konstaterat att detta mål inte är tillräckligt känt hos den personal som skall fastställa priserna på lantmäteriets tjänster och produkter. Följden blir att personalen inte känner till vilket pris som är rätt i deras verksamhet. Istället för full kostnadstäckning poängterar ledningen att verksamheten skall gå med vinst. Statskontoret menar att det faktum att ledningen betonar ett positivt ekonomiskt resultat för hela verksamheten, riskerar att leda till att detta blir styrande för prissättningen och överskuggar andra mål (om t.ex. full kostnadstäckning) som finns för verksamheten. Den organisatoriska åtskillnaden av uppdragsverksamheten är otydlig Statskontoret anser att den organisatoriska åtskillnaden av lantmäteriets uppdragsverksamhet inte är synlig för omvärlden och att otydligheten ökat de senaste åren. Att den organisatoriska åtskillnaden inte är tydlig visar sig t.ex. i att Metria utför omfattande internuppdrag åt övriga delar av lantmäteriet. Till en början marknadsfördes Metria separat men senare har ledningen valt att marknadsföra ett lantmäteri där Metria ingår som en del. Lantmäteriet har också en gemensam försäljningsorganisation för Metrias och LF-datas produkter samt en gemensam webbplats på Internet för försäljning av lantmäteriets produkter. På ungefär 15 orter är Metria och lantmäterimyndigheterna samlokaliserade. 8

8 Att den organisatoriska åtskillnaden av lantmäteriets uppdragsverksamhet är otydlig bekräftas i Statskontorets intervjuer med lantmäteriets konkurrenter. De privata företagen har svårt att uppfatta gränsdragningen mellan myndighetsdelen och den kommersiella delen i lantmäteriets verksamheter. Lantmäteriet uppfattas och beskrivs i stor utsträckning som en organisation Lantmäteriet där det finns en otydlighet mellan vad som är myndigheten lantmäteriet respektive konkurrenten lantmäteriet. Statskontorets slutsats är att lantmäteriet inte lyckats hålla uppdragsverksamheten ekonomiskt och organisatoriskt åtskild Statskontorets anser att utvärderingen har visat att lantmäteriet inte lyckats i sin ambition att hålla uppdragsverksamheten ekonomiskt och organisatoriskt åtskild. Ledningen inom lantmäteriet har inte prioriterat att tillgodose detta krav utan har istället fokuserat på den interna effektiviteten och betonat vinst och samordningsfördelar. Statskontorets slutsats är att lantmäteriet genom att betona myndighetens inre effektivitet inte levt upp till de krav på ekonomisk och organisatorisk åtskillnad som statsmakterna ställt. Regeringens och riksdagens mål för omorganisationen (att åstadkomma rättssäkerhet i myndighetsutövningen samt att förbättra konkurrenssituationen) har därmed inte uppnåtts. Lantmäteriverkets upphandling av produktion av grundläggande landskapsinformation i konkurrens Statskontoret har utvärderat hur Lantmäteriverket har gått tillväga för att uppfylla kravet i regleringsbrevet att upphandla delar av myndighetens produktion av grundläggande landskapsinformation i konkurrens. Vidare har vi studerat upphandlingens effekter och erfarenheter. Med utgångspunkt i utvärderingen har vi också diskuterat frågan huruvida det nuvarande upphandlingskravet är ändamålsenligt eller om det behöver ändras. Effekter och erfarenheter av Lantmäteriverkets upphandling De viktigaste positiva och negativa effekterna och erfarenheterna av Lantmäteriverkets upphandling i konkurrens är i sammanfattning följande: Upphandlingen i konkurrens har totalt sett varit lönsam för Lantmäteriverket. Lantmäteriverkets produktionsspecifikationer har tydliggjorts. Produktkvaliteten på det som har upphandlats har varierat men är överlag godkänd. Upphandlingarna har visat på vilka områden Metria är konkurrenskraftigt. 9

9 Upphandlingen i konkurrens har varit positiv för Lantmäteriverket ur organisationssynpunkt. Upphandlingarna har inneburit en större möjlighet för Lantmäteriverket att dra fördel av teknikutvecklingen. Upphandlingarna har vunnits av stora aktörer Metria är den enda svenska aktör som vunnit någon upphandling. Det är vanligt att leverantörerna av produktionen använder sig av varandra som underleverantörer. Statskontoret är kritisk till hur vissa delar i upphandlingen har hanterats av Lantmäteriverket Syftet med upphandling av produktion av grundläggande landskapsinformation i konkurrens har varit att effektivisera och få ner kostnaden för produktionen. Statskontoret anser att detta syfte till stora delar har uppnåtts. Samtidigt ifrågasätter vi hur vissa delar av upphandlingen har hanterats av Lantmäteriverket. För några av de verksamheter som upphandlades inledningsvis (exempelvis RIX 95), men där verket konstaterade att Metria var billigare än konkurrenterna, upphörde upphandlingen. Statskontoret menar att en fortsatt konkurrensutsättning hade varit nödvändig eftersom Metria till följd av upparbetade rutiner, tidigare investeringar och utbrett kontorsnät har haft konkurrensfördelar som potentiella konkurrenter hade behövt tid att kompensera sig för. Vidare har Statskontoret funnit det olämpligt att LF-data nyttjar Metria för vissa delmoment inom ramen för upphandlingarna, exempelvis för kontroll av upphandlad produktion. Statskontoret menar att (i synnerhet) kontroll av upphandlad verksamhet utgör en kärnverksamhet inom myndigheters beställningsfunktioner. Statskontoret har också konstaterat att Lantmäteriverket inte har nått upp till kravet i regleringsbrevet att upphandla produktionen av grundläggande landskapsinformation i konkurrens till minst %. För åren upphandlades 19,1, 18,0, 19,4 respektive 18,8 % av produktionen i konkurrens. Regeringens upphandlingskrav har inte varit ändamålsenligt formulerat I regleringsbreven ställs krav på att Lantmäteriverket skall upphandla delar av produktionen av grundläggande landskapsinformation i konkurrens. Statskontoret har konstaterat att det i regleringsbreven saknas en närmare definition eller beskrivning av vad som avses med grundläggande landskapsinformation eller vilka delar i en sådan produktion som skall upphandlas. Det har varit upp till Lantmäteriverket att självt tolka och definiera vad som är grundläggande landskapsinformation. 10

10 Vidare har Lantmäteriverket framhållit att det vid upphandlingens start uppstod vissa operativa problem för myndigheten genom att det ställdes krav på att upphandla en viss andel av produktionen redan år ett (år 1997). Detta innebar att startsträckan för Lantmäteriverket att identifiera upphandlingsområden, bygga upp en fungerande upphandlings- och kontrollorganisation samt att genomföra själva upphandlingarna blev kort. Det tog ungefär tre år från första upphandlingen år 1997 till dess upphandlingsrutiner, anbudsunderlag, produktionsspecifikationer och kontrollrutiner fungerade riktigt bra. Lantmäteriverket bör får i uppdrag att studera vilka övriga delar av verksamheten som kan upphandlas Mot bakgrund av erfarenheterna från utvärderingen anser Statskontoret att Lantmäteriverket bör få i uppdrag av regeringen att kartlägga vilka ytterligare delar av den verksamhet som idag internbeställs från Metria, som kan konkurrensutsättas genom upphandling. Mot bakgrund av att erfarenheterna av genomförda upphandlingar visar att anbudsgivarna i huvudsak har varit större aktörer, bör Lantmäteriverket även få i uppdrag att särskilt studera förutsättningarna för att dela upp upphandlingarna i mindre delar i syfte att skapa förutsättningar för även mindre företag att delta. Statskontorets utvärdering har visat att Lantmäteriverket idag har byggt upp en fungerande upphandlingsinfrastruktur för att genomföra upphandlingar inom (i synnerhet) bildproduktions- och stereokarteringsområdena på ett korrekt och effektivt sätt. Med en sådan infrastruktur avser Statskontoret bl.a. organisation, kompetens och rutiner för upphandlings- och kontrollverksamheten samt dokumentation för anbudsunderlag och produktionsspecifikationer. Ett upphandlingskrav i stor skala och på områden som idag inte upphandlas, är enligt Statskontoret därför möjligt men kräver sannolikt en viss framförhållning för Lantmäteriverket. Hur uppfattas lantmäteriet av omvärlden? Statskontoret har studerat vilket förtroende omvärlden har för lantmäteriet när det gäller förmågan att uppträda konkurrensneutralt på marknaden samt förtroendet för myndigheten i några av dess olika myndighetsroller. Lantmäteriets konkurrenter saknar förtroende för myndighetens förmåga att uppträda konkurrensneutralt på marknaden Med utgångspunkt i intervjuer med privata företag som utgör konkurrenter till lantmäteriet, gör Statskontoret bedömningen att myndigheten idag saknar omvärldens förtroende när det gäller förmågan att uppträda konkurrensneutralt på marknaden. Det finns en utbredd uppfattning hos de privata företagen att lantmäteriet har flera konkurrensfördelar på marknaden. Statskontoret menar att den kritik och de konkurrensproblem som framförts av de 11

11 privata företagen, hänger samman med såväl strukturella förhållanden som förhållanden som är en följd av hur lantmäteriet har valt att organisera och bedriva sina verksamheter. Med strukturella förhållanden avser Statskontoret sådana konkurrensproblem som ofrånkomligen hänger samman med det faktum att lantmäteriets konkurrensutsatta verksamheter (trots viss organisatorisk åtskillnad) ändå bedrivs inom ramen för samma myndighetsorganisation som övriga verksamheter. Exempel på sådana strukturella konkurrensproblem är att: Andra statliga myndigheter kan köpa tjänster och produkter av lantmäteriet utan att behöva upphandla dessa i konkurrens på marknaden. Lantmäteriet genom sina olika myndighetsroller och sitt utbredda kontorsnät (genom lantmäterimyndigheternas kontor och metriakontoren) får många kontakter med potentiella kunder till den konkurrensutsatta verksamheten. Exempel på icke strukturella konkurrensproblem som hänger samman med hur lantmäteriet valt att organisera och bedriva verksamheten är att: Lantmäteriet har en gemensam webbsida på Internet för myndighetens såväl konkurrensutsatta verksamheter som andra myndighetsverksamheter. Metria erhåller internbeställningar från LF-data som inte upphandlas i konkurrens. Kritik mot att lantmäteriet integrerar sina verksamheter I Statskontorets intervjuer har det framkommit kritik från de privata företagen mot vad de uppfattar vara en allt större integrering mellan lantmäteriets olika verksamheter. Som exempel på detta framhålls att Lantmäteriet har en gemensam organisation för Metrias och LF-datas försäljningsverksamhet som riktar sig till slutkund. Lantmäteriet har en gemensam webbsida på Internet för såväl uppdragsverksamheten som annan myndighetsverksamhet. Det förekommer en omfattande internbeställningsverksamhet mellan divisionerna. Lantmäteriet tillhandahåller paketerade tjänster med inslag av rena myndighetsuppgifter. Metria och de länsvisa lantmäterimyndigheterna på vissa orter delar lokaler. 12

12 Mot bakgrund av detta ifrågasätter konkurrenterna att lantmäteriets konkurrensutsatta verksamheter verkligen hålls åtskilda från annan myndighetsverksamhet. Det finns ett stort förtroende för Lantmäteriverkets sätt att upphandla produktionen av grundläggande landskapsinformation Statskontoret har intervjuat några av de företag som deltagit vid Lantmäteriverkets upphandlingar för att få deras syn på hur verket har hanterat denna verksamhet. Intervjuerna har visat att de företag som deltagit vid upphandlingarna har ett stort förtroende för myndighetens sätt att hantera och genomföra dessa. Lantmäteriverkets produktionsspecifikationer och anbudsunderlag anses hålla en mycket hög kvalitet, även sett ur ett internationellt perspektiv. Statskontoret har inte uppfattat att det bland leverantörerna skulle finnas en uppfattning om att Metria behandlas på annat sätt än de privata aktörerna. Leverantörerna förklarar att det är lägsta pris med rätt kvalitet som är styrande för Lantmäteriverket utan inslag ovidkommande hänsynstagande. Företagen framhåller att det är helt avgörande för förtroendet att upphandlingsverksamheten bedrivs organisatoriskt åtskilt från Metria och så långt möjligt även från myndighetens övriga verksamhet. Vidare är det viktigt att de medarbetare som genomför upphandlingarna inte hoppar in och ut ur detta arbete utan att det över tiden är ungefär samma individer som arbetar med frågorna. I synnerhet är det viktigt att dessa medarbetare inte har någon som helst koppling till Metria. Detta är en förutsättning för att det inte skall uppstå några misstankar om att Metria får information om konkurrenterna och deras anbud eller att Metria på annat sätt särbehandlas. Kritik mot hur Lantmäteriverket hanterar uppgiften att tillhandahålla geografisk information och fastighetsinformation I intervjuerna med Lantmäteriverkets återförsäljare/konkurrenter har det framförts en relativt utbredd kritik mot hur myndigheten agerar i uppgiften att tillhandahålla geografisk information och fastighetsinformation. Återförsäljarna anser att det ofta är svårt att komma överens med myndigheten om avgifter och andra nyttjandevillkor för informationen. Vidare finns det en rädsla hos de privata företagen för att LF-data sprider känslig information om exempelvis tjänster/produkter och kunder vidare till Metria. Statskontoret finner denna kritik allvarlig, särskilt mot bakgrund av att de privata företagen i flertalet fall inte har någon annan aktör att vända sig till för att få tillgång till informationen. På detta sätt finns det ett beroendeförhållande gentemot Lantmäteriverket. Att myndigheten genom Metria utgör en konkurrent till de privata företagen, försämrar enligt Statskontoret incitamenten för LF-data att ge en bra kundservice. Detta riskerar att negativt påverka målen i regleringsbrevet att öka användningen av informa- 13

13 tionen samt se till att informationen får sådan spridning och användning att optimal samhällsnytta uppnås. Statskontorets förslag Tre alternativ för Lantmäteriutredningens fortsatta överväganden För Lantmäteriutredningens fortsatta överväganden redovisar Statskontoret tre alternativa förslag för vad som bör ske med lantmäteriets uppdragsverksamhet och lokala myndighetsservice. Förslagen innebär olika grad av ingripande i myndighetens verksamhet och organisation. I det följande sammanfattas de tre alternativen. Utvecklat nollalternativ Det utvecklade nollalternativet innebär att lantmäteriet får i uppdrag att konkurrensutsätta all uppdragsverksamhet. Detta innebär att LF-data helt upphör med att internbeställa tjänster från Metria och istället upphandlar dessa i konkurrens där Metria utgör en bland flera aktörer. För detta alternativ krävs att LF-datas beställningsfunktion utvecklas genom att bl.a. öka kompetensen, utöka personalstyrkan samt genom att göra verksamheten mer fristående från övrig verksamhet i LF-data. I detta alternativ får de länsvisa lantmäterimyndigheterna även fortsättningsvis bedriva lokal myndighetsservice, men myndigheterna får inte internbeställa tjänster från Metria. Med detta alternativ kommer en större del av lantmäteriets verksamheter att utsättas för konkurrens vilket höjer effektiviteten i verksamheten. De strukturella konkurrensproblemen kommer emellertid att kvarstå. Alternativ 1 Alternativ 1 innebär att lantmäteriets uppdragsverksamhet i Metria avskiljs från myndigheten. Detta innebär att LF-data inte längre kan internbeställa tjänster från Metria utan istället måste upphandla dessa i konkurrens där Metria utgör en bland flera aktörer. Liksom i nollalternativet innebär detta att LF-datas beställningsfunktion måste utvecklas. Även i detta alternativ får de länsvisa lantmäterimyndigheterna fortsättningsvis bedriva lokal myndighetsservice, men myndigheterna kan inte direktbeställa tjänster från Metria. Genom att Metria inte längre utgör en del av myndigheten skapas förutsättningar för ett ökat förtroende hos omvärlden för lantmäteriets övriga myndighetsverksamhet samtidigt som svårigheterna att hålla uppdragsverksamheten ekonomiskt och organisatoriskt åtskild inte längre gör sig gällande. Vidare uppnås en betydligt förbättrad konkurrenssituation på marknaden genom att de strukturella konkurrensproblemen i uppdragsverksamheten försvinner. 14

14 Alternativ 2 Alternativ 2 innebär att såväl uppdragsverksamheten i Metria som de länsvisa lantmäterimyndigheternas lokala myndighetsservice avskiljs från lantmäteriet. Detta innebär att LF-data inte längre kan internbeställa tjänster från Metria utan istället måste upphandla dessa i konkurrens där Metria utgör en bland flera aktörer. Liksom i de andra alternativen innebär detta LF-datas beställningsfunktion måste utvecklas. I detta alternativ förbjuds de länsvisa lantmäterimyndigheterna att bedriva lokal myndighetsservice. I de delar av landet där det inte uppstår en marknad för de tjänster som lokal myndighetsservice utgör, bör Lantmäteriverkets beställningsfunktion anbudsupphandla den olönsamma myndighetsservicen. Genom att all konkurrensutsatt verksamhet i detta alternativ avskiljs från lantmäteriet, uppnås en höjd rättssäkerhet i myndighetsutövningen samtidigt som det skapas bättre förutsättningar för att uppnå omvärldens förtroende för lantmäteriets övriga myndighetsverksamhet. Liksom i de andra alternativen skapas förutsättningar för en ökad effektivitet när produktionsverksamheten konkurrensutsätts. Genom att såväl uppdragsverksamheten som lokal myndighetsservice avskiljs från lantmäteriet, kommer de konkurrensproblem som idag finns på marknaden till följd av lantmäteriets närvaro att helt upphöra. Statskontoret förordar alternativ 2 Statskontoret bedömning är att regeringens och riksdagens mål och intentioner som angavs inför lantmäteriomstruktureringen endast uppnås genom alternativ 2. Vidare anser Statskontoret att detta alternativ är det som bäst uppfyller de förvaltningspolitiska riktlinjer som regeringen har uttryckt i propositionen Statlig förvaltning i medborgarnas tjänst. Statskontoret föreslår att uppdragsverksamheten och lokal myndighetsservice efter ett avskiljande från lantmäteriet, bedrivs i ett gemensamt statligt ägt aktiebolag som förvaltas av och ligger direkt under Näringsdepartementet. 15

15 16

16 1 Inledning Statskontoret har fått i uppdrag av Lantmäteriutredningen (M 2002:04, dir. 2002:86) att utvärdera vissa aspekter av det statliga lantmäteriets omstrukturering. 1.1 Bakgrund Det statliga lantmäteriet har genomgått stora förändringar Riksdagen har under det senaste decenniet fattat flera beslut som rör det statliga lantmäteriets verksamhet, organisation och finansiering. I juni 1994 fattade riksdagen beslut om ny myndighetsorganisation inom lantmäteriområdet. Den nya organisationen trädde i kraft den 1 januari 1996 och innebar att en ny central myndighet bestående av delar av Statens lantmäteriverk och Centralnämnden för fastighetsdata bildades. Vidare inrättades nya länsvisa lantmäterimyndigheter varvid de tidigare överlantmätarmyndigheterna samt fastighetsbildnings- och fastighetsregistermyndigheterna avvecklades. Enligt riksdagsbeslutet skulle lantmäteriorganisationens uppgifter bestå av såväl myndighets- som uppdragsverksamhet. Riksdagens revisorer har granskat det statliga lantmäteriet Riksdagens revisorer har granskat det statliga lantmäteriet samt konsekvenserna av omstruktureringen av myndigheten. Resultatet av granskningen redovisades i maj 2001 i rapporten Det nya Lantmäteriet. 1 Revisorerna föreslog därefter riksdagen att meddela regeringen vissa tillkännagivanden enligt följande: En utvärdering av omstruktureringen av det statliga lantmäteriet och av de konsekvenser denna haft för verksamheten bör genomföras. Regeringen bör undersöka möjligheterna att skapa tydligare organisatoriska och redovisningsmässiga indelningar av lantmäteriverksamheten och analysera hur kraven på särredovisning av konkurrensutsatt kommersiell verksamhet kan utformas. Förekomsten av lokal myndighetsservice samt riskerna med olika former av samverkanslösningar inom Lantmäteriverket bör utredas. Regeringen bör redovisa sin syn på en bolagisering av hela eller delar av den verksamhet Lantmäteriverket bedriver inom ramen för uppdragsoch produktionsenheten Metria samt analysera om anslagen till fastighetsregistreringen kan avvecklas. Lantmäteriverkets formella tillsyn bör tydliggöras och förstärkas. 1 Riksdagens revisorer, Det nya Lantmäteriet, Rapport, 2000/01:10. 17

17 Med anledning av revisorernas förslag beslutade riksdagen att ge regeringen tillkänna att en översyn borde komma till stånd beträffande bl.a. åtskillnaden mellan myndighetsutövningen och uppdragsverksamheten inom det statliga lantmäteriet samt omfattningen och inriktningen av tillsynsverksamheten inom området. Regeringen har tillkallat en särskild utredare I juni 2002 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredare med uppgift att utreda den statliga lantmäteriverksamheten. Utredningen har antagit namnet Lantmäteriutredningen och har bl.a. i uppgift att: Utvärdera den process som lett fram till dagens lantmäteriorganisation samt uppfyllelsen av de mål och riktlinjer riksdag och regering uttalat i samband därmed, beskriva vad som i framtiden bör vara syftet med det statliga lantmäteriets verksamhet, pröva, definiera och tydliggöra det offentliga åtagandet inom lantmäteriområdet, lämna förslag till i vilka organisatoriska former olika delar av den lantmäterianknutna verksamheten lämpligen bör bedrivas, utvärdera ändamålsenligheten i de finansierings- och avgiftssystem som nu tillämpas samt lämna förslag till nödvändiga förändringar, redovisa en målbild för den framtida lantmäteriverksamheten och dess finansiering samt redovisa en handlingsstrategi som syftar till att successivt anpassa verksamhet, organisation, verksamhetsform och finansiering till den framtagna målbilden. 1.2 Statskontorets uppdrag Den 19 december 2002 fick Statskontoret i uppdrag av Lantmäteriutredningen att utvärdera vissa aspekter av det statliga lantmäteriets omstrukturering (bilaga 1). Statskontorets skall utvärdera de aspekter av lantmäteriomstruktureringen som rör det statliga lantmäteriets agerande som kommersiell aktör och förhållandet mellan uppdragsverksamhet och övriga myndighetsuppgifter. Utvärderingen skall också omfatta den konkurrensutsättning av produktionen av geografiska data som utgjorde ett led i omstruktureringen. I utvärderingen ingår att visa hur de mål och riktlinjer som angavs av riksdag och regering i samband med lantmäteriomstruktureringen tolkats och 18

18 genomförts inom lantmäteriet, att bedöma måluppfyllelsen samt att analysera orsakerna till eventuell bristande måluppfyllelse. Frågeställningar som skall behandlas I utvärderingen av det statliga lantmäteriet som kommersiell aktör och förhållandet mellan uppdragsverksamhet och övriga myndighetsuppgifter skall följande frågeställningar behandlas: Hur har det statliga lantmäteriets uppdragsverksamhet och verksamhet inom ramen för s.k. lokal myndighetsservice utvecklats och hur har den styrts och reglerats av lantmäteriet i förhållande till de mål och riktlinjer statsmakterna angett? Vilka åtgärder har vidtagits för att skapa organisatorisk och ekonomisk åtskillnad av uppdragsverksamheten och finns nu en ändamålsenlig och tillräcklig uppdelning eller finns det behov av ytterligare åtgärder? Vilka för- och nackdelar finns det av att det statliga lantmäteriet har möjlighet att bedriva uppdragsverksamhet och lokal myndighetsservice? Har omvärlden förtroende för det statliga lantmäteriets förmåga att säkra oberoendet i myndighetsutövningen och uppträda konkurrensneutralt och vilka faktorer är mest avgörande för omvärldens förtroende? I utvärderingen av konkurrensutsättningen av produktion av geografiska data skall följande frågor behandlas: Vilka är de viktigaste positiva och negativa effekterna och erfarenheterna av att handla upp delar av produktionen av geografiska data? Är nuvarande målsättning om en upphandlad andel på % rimlig mot bakgrund av erfarenheterna av genomförd upphandling, de allmänna förutsättningarna för produktion av geografiska data och generella kriterier för vilka typer av verksamhet som lämpar sig för upphandling? 1.3 Materialinsamling och tillvägagångssätt Utvärderingen bygger på intervjuer samt studier av skriftlig dokumentation Statskontorets utvärdering bygger på såväl intervjumaterial som skriftlig dokumentation. Vi har intervjuat ett flertal personer verksamma inom olika delar av det statliga lantmäteriet samt företrädare för privata företag som utgör konkurrenter, leverantörer och återförsäljare till myndigheten. Vidare har vi samtalat med Riksrevisionsverket, Ekonomistyrningsverket, Konkurrensverket och Konkurrensrådet. De flesta intervjuer och samtal har skett 19

19 via telefon men ett antal intervjuer har skett genom möten. I intervjuförteckningen i slutet på rapporten finns en fullständig lista över de personer vi intervjuat eller fört samtal med. Urvalet av privata företag har gjorts med ambitionen att täcka in såväl olika typer konkurrenter som leverantörer och återförsäljare till det statliga lantmäteriet. Vi har intervjuat företrädare för åtta företag samt samtalat med en referensgrupp för det privata GI-näringslivet som bildats på eget initiativ och som avser att följa utredningens arbete. Referensgruppen representerar cirka 50 privata företag verksamma inom bl.a. systemleverantörs-, programutvecklings- och dataproducentkonsulting inom området geografisk information. Urvalet av företag har skett efter viss dialog med Lantmäteriutredningens sekretariat. Den skriftliga dokumentation som vi använt oss av i utvärderingen utgörs av det statliga lantmäteriets årsredovisningar, verksamhetsplaner, marknadsplaner samt interna promemorior och rapporter. Vi har också studerat Riksrevisionsverkets granskningsrapporter av det statliga lantmäteriet, rapporter från lantmäteriets internrevision samt material från Ekonomistyrningsverket. För en utförlig redogörelse av den dokumentation som vi använt oss av i utvärderingsarbetet hänvisas till referensförteckningen. Aktiviteter Under januari genomförde vi två besök hos Lantmäteriverket i Gävle i syfte att bli introducerade i myndighetens verksamhet och organisation samt för att på plats genomföra ett antal intervjuer. Vi har haft en viss löpande dialog med Lantmäteriutredningens sekretariat beträffande precisering och avgränsning av uppdraget. Den 20 februari lämnades en muntlig delrapport till sekretariatet. Vi har också samrått med Ekonomistyrningsverket beträffande frågor som rör krav på ekonomisk balans i statliga myndigheter. Vidare har delar av rapportens kapitel 4 kvalitetsgranskats av lantmäteriet. Arbetet har utförts av en projektgrupp inom Statskontoret bestående av Thomas Ringbom (uppdragsansvarig), Lila Ericsson och Thomas Sandberg. 1.4 Avgränsningar och definitioner Uppdraget till Statskontoret innefattar enbart att utvärdera vissa aspekter av det statliga lantmäteriets omstrukturering. Vi har således inte berört de kommunala lantmäterimyndigheterna eller de eventuella konkurrensproblem i förhållande till privata företag som förekomsten av dessa kan innebära. 20

20 Efter dialog med Lantmäteriutredningens sekretariat har vi avgränsat utvärderingen till att enbart omfatta lantmäteriets inrikes uppdragsverksamhet (och lokala myndighetsservice). I rapporten berör vi således inte Swedesurvey AB och dess verksamhet eller den utrikes uppdragsverksamhet som lantmäteriet bedriver. Vidare har vi gjort vissa prioriteringar och avgränsningar i de frågor vi studerar och analyserar närmare. Vi redogör för detta löpande i rapporten. Med benämningen lantmäteriet avser vi i rapporten hela det statliga lantmäteriet, dvs. Lantmäteriverket och de länsvisa lantmäterimyndigheterna. Vidare benämns division Metria Metria medan division Landskaps- och fastighetsdata benämns LF-data. (Division Fastighetsbildning benämns emellertid division Fastighetsbildning.) Om inget annat anges syftar benämningen uppdragsverksamhet enbart på Metrias verksamhet. Med uttrycket lantmäteriets konkurrensutsatta verksamheter avser vi emellertid såväl uppdragsverksamheten i Metria som den lokala myndighetsservice som bedrivs av de länsvisa lantmäterimyndigheterna. 1.5 Disposition Kapitel 2 syftar i första hand till att ge läsaren sådan bakgrundsinformation som är nödvändig för att kunna följa utvärderingen och diskussionen i rapportens övriga kapitel. Kapitlet innehåller en översiktlig presentation av lantmäteriets organisation och dess verksamheter. Vidare beskriver vi statsmakternas mål och riktlinjer för uppdragsverksamheten och lokal myndighetsservice samt hur dessa verksamheter har styrts och reglerats internt inom myndigheten. Avslutningsvis redogörs för erfarenheter från intervjuer med överlantmätare. Kapitel 3 behandlar frågorna om ekonomisk och organisatorisk åtskillnad av lantmäteriets uppdragsverksamhet samt ekonomisk åtskillnad av lokal myndighetsservice. I kapitlet återger vi även i kortfattad form de för- och nackdelar som finns för lantmäteriet med att bedriva uppdragsverksamhet och lokal myndighetsservice. I kapitel 4 utvärderar vi effekterna och erfarenheterna av Lantmäteriverkets upphandling av grundläggande landskapsinformation i konkurrens. Kapitlet innehåller också en diskussion kring frågan huruvida nuvarande upphandlingsmålsättning är rimlig eller om den behöver omformuleras. Kapitel 5 tar upp frågor som rör omvärldens förtroende för lantmäteriets förmåga att uppträda konkurrensneutralt på marknaden samt förtroendet för myndigheten i några av dess olika myndighetsroller. I slutet av kapitel 3, 4 och 5 kommenterar vi det som berörts samt formulerar ett antal slutsatser kring de frågeställningar som uppdraget skall behand- 21

Vägen till kommunal lantmäterimyndighet

Vägen till kommunal lantmäterimyndighet Vägen till kommunal lantmäterimyndighet Mathias Rantanen 13-01-13 1 Vi kan genom KLM ge utökad service erbjuda bättre tillgänglighet för kommunens medborgare i lantmäteri- och fastighetsrättsliga frågor

Läs mer

Vägen till kommunal lantmäterimyndighet

Vägen till kommunal lantmäterimyndighet Vägen till kommunal lantmäterimyndighet Mathias Rantanen 13-01-13 1 Vägen till kommunal lantmäterimyndighet - del 1(2) Mathias Rantanen 13-01-13 2 Vi kan genom KLM ge utökad service erbjuda bättre tillgänglighet

Läs mer

Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78)

Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78) Generaldirektören Datum: 28 februari 2003 Diarienr: 1836-2002 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78) Sammanfattning Domstolsverket tillstyrker

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13 Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Regeringen

Läs mer

E-post: Enkätundersökning: Statskontorets kartläggning av myndigheternas användning av Ekonomistyrningsverkets transaktionsdatabas (TDB)

E-post: Enkätundersökning: Statskontorets kartläggning av myndigheternas användning av Ekonomistyrningsverkets transaktionsdatabas (TDB) 1 (8) E-post: Enkätundersökning: Statskontorets kartläggning av myndigheternas användning av Ekonomistyrningsverkets transaktionsdatabas (TDB) Hej! Vi kontaktar er med anledning av att Statskontoret har

Läs mer

Revisionsrapport. Skatteverkets årsredovisning 2010

Revisionsrapport. Skatteverkets årsredovisning 2010 Revisionsrapport Skatteverket 171 94 Solna Datum Dnr 2011-05-04 32-2010-0578 Skatteverkets årsredovisning 2010 Riksrevisionen har granskat Skatteverkets (SKV:s) årsredovisning, daterad 2011-02-21. Syftet

Läs mer

Avgiftsuttag och intern styrning och kontroll avseende geografisk information och fastighetsinformation

Avgiftsuttag och intern styrning och kontroll avseende geografisk information och fastighetsinformation 1 Avgiftsuttag och intern styrning och kontroll avseende geografisk information och fastighetsinformation Riksrevisionen har som ett led i den årliga revisionen av Lantmäteriet (LM) granskat avgiftsuttag

Läs mer

Revisionsrapport. Löpande granskning 2010. Sammanfattning. Lantmäteriet 801 82 Gävle 2011-01-20 32-2010-0663. Datum Dnr

Revisionsrapport. Löpande granskning 2010. Sammanfattning. Lantmäteriet 801 82 Gävle 2011-01-20 32-2010-0663. Datum Dnr Revisionsrapport Lantmäteriet 801 82 Gävle Datum Dnr 2011-01-20 32-2010-0663 Löpande granskning 2010 Riksrevisionen har som ett led i den årliga revisionen av Lantmäteriet bland annat granskat I-divisionens

Läs mer

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76)

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sida: 1 av 6 Datum: 2014-03-14 Dnr: Af-2013/493113 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sammanfattning Arbetsförmedlingen

Läs mer

Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2)

Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2) REMISSVAR ERT ER BETECKNING 2014-02-10 S2014/420/FST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2) Statskontoret avstyrker utredningens

Läs mer

Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar

Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar Direktupphandling får användas om kontraktets värde uppgår till: Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) Högst 505 800 kronor, dvs. högst 28 procent

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Revisionsrapport avseende granskning av Folke Bernadotteakademin

Revisionsrapport avseende granskning av Folke Bernadotteakademin Revisionsrapport Folke Bernadotteakademin 872 64 SANDÖVERKEN Datum 2004-02-09 Dnr 32-2003-0783 Revisionsrapport avseende granskning av Folke Bernadotteakademin Riksrevisionen har granskat verksamheten

Läs mer

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm 2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008 Konkurrensverket 103 85 Stockolm Nuteks förslag till åtgärder för bättre konkurrens i Sverige Verket för Näringslivsutveckling, Nutek, har av Konkurrensverket

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl.

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl. Revisionsrapport Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Mjölby kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod

Läs mer

Sammanfattning. hur inköpssamordningen ska organiseras och styras vilka uppgifter den ska ha hur den bör drivas och effektiviseras.

Sammanfattning. hur inköpssamordningen ska organiseras och styras vilka uppgifter den ska ha hur den bör drivas och effektiviseras. Rapport 2009:12 1 (8) Sammanfattning Bakgrund Den statliga sektorns inköp av varor och tjänster uppgår varje år till betydande belopp. Sedan år 1998 finns förordningen (1998:796) om statlig inköpssamordning

Läs mer

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy Sidan 1 av 6 Antagen av kommunfullmäktige 2008-10-27, 151, att gälla från och med det kommunfullmäktiges beslut vunnit laga kraft. Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy 1. Definition 2. Mål och

Läs mer

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remiss av Polisorganisationskommitténs betänkande Tillsyn

Läs mer

Uppföljning. Granskning av upphandlingsverksamheten

Uppföljning. Granskning av upphandlingsverksamheten Revisionsrapport Uppföljning Granskning av upphandlingsverksamheten Lars Edgren Bakgrund Kommunal sektor inom PricewaterhouseCoopers har fått i uppdrag av revisorerna i Oxelösunds kommun att granska kommunens

Läs mer

Remiss av Högskolestiftelser en ny verksamhet för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Remiss av Högskolestiftelser en ny verksamhet för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49) YTTRANDE 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Teresa Edelman 08-5630 8534 teresa.edelman@uk-ambetet.se Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) 103 33 Stockholm Remiss av Högskolestiftelser

Läs mer

DOM 2015-07-01 Stockholm

DOM 2015-07-01 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060306 DOM 2015-07-01 Stockholm Mål nr F 2578-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Umeå tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2015-02-27 i mål nr F 1613-14, se

Läs mer

2000-11-10 reviderad 2001-01-16 och 2001-02-05. Fastställd av kommunfullmäktige den 5 februari 2001, 9 KONKURRENSPOLICY FÖR ÖSTERSUNDS KOMMUN

2000-11-10 reviderad 2001-01-16 och 2001-02-05. Fastställd av kommunfullmäktige den 5 februari 2001, 9 KONKURRENSPOLICY FÖR ÖSTERSUNDS KOMMUN 2000-11-10 reviderad 2001-01-16 och 2001-02-05 Fastställd av kommunfullmäktige den 5 februari 2001, 9 KONKURRENSPOLICY FÖR ÖSTERSUNDS KOMMUN Konkurrenspolicy 1(4) Konkurrenspolicy riktlinjer vid konkurrensutsättning

Läs mer

Finansinspektionen år 2002

Finansinspektionen år 2002 R2 REVISIONSRAPPORT Ert datum Er beteckning 1(7) Finansinspektionen Box 6750 113 85 STOCKHOLM Finansinspektionen år 2002 Riksrevisionsverket (RRV) har granskat Finansinspektionens (FI) årsredovisning,

Läs mer

Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab

Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-12-12 Dnr 333/2014 1 (5) Västra Götalandsregionen Regionens Hus 462 80 Vänersborg Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab Konkurrensverkets beslut Västra Götalandsregionen

Läs mer

Påstått konkurrensproblem offentlig försäljning av företagshälsovård. Konkurrensverkets beslut

Påstått konkurrensproblem offentlig försäljning av företagshälsovård. Konkurrensverkets beslut KKV1024, v1.1, 2010-05-05 BESLUT 2010-11-24 Dnr 27/2010 1 (6) Räddningshälsan i Stockholm AB Idrottsvägen 4 134 40 Gustavsberg Påstått konkurrensproblem offentlig försäljning av företagshälsovård Konkurrensverkets

Läs mer

Myndigheters säljverksamhet

Myndigheters säljverksamhet OM OFFENTLIG SEKTOR Myndigheters säljverksamhet hur och varför? Statskontoret, 2014 Innehåll Sammanfattning Bakgrund Varför en rapport om statliga myndigheters säljverksamhet? Rapportens metod och inriktning

Läs mer

Revisionsrapport. Kungliga Musikhögskolans årsredovisning 2004. 1 Sammanfattning. 2 Avyttring av verksamheter

Revisionsrapport. Kungliga Musikhögskolans årsredovisning 2004. 1 Sammanfattning. 2 Avyttring av verksamheter Revisionsrapport Kungliga Musikhögskolan i Stockholm Box 27711 115 91 Stockholm Datum Dnr 2005-03-23 32-2004-0511 Kungliga Musikhögskolans årsredovisning 2004 Riksrevisionen har som ett led i den årliga

Läs mer

Ei R2014:07. Förändrade regler för redovisning av lagring av gas i rörledning

Ei R2014:07. Förändrade regler för redovisning av lagring av gas i rörledning Ei R2014:07 Förändrade regler för redovisning av lagring av gas i rörledning Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna Energimarknadsinspektionen R2014:07 Författare: Johan Carlsson Copyright:

Läs mer

Remissvar Nya villkor för public service (SOU 2012:59)

Remissvar Nya villkor för public service (SOU 2012:59) REMISSVAR 1 (6) ERT ER BETECKNING 2012-10-22 Ku2012/1365/MFI Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Nya villkor för public service (SOU 2012:59) Regeringen beviljar public service

Läs mer

Ifrågasatt konkurrensbegränsning gällande kommunal bredbandsverksamhet Växjö Energi AB

Ifrågasatt konkurrensbegränsning gällande kommunal bredbandsverksamhet Växjö Energi AB KKV1004, v1.1, 2010-05-05 BESLUT 2010-12-15 Dnr 377/2010 1 (6) Växjö Energi AB Box 497 352 41 VÄXJÖ Ifrågasatt konkurrensbegränsning gällande kommunal bredbandsverksamhet Växjö Energi AB Konkurrensverkets

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd 1 Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd ESV Cirkulär Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag

Läs mer

Göteborgs universitets övertagande av verksamheten i Handelshögskolan kompetens AB

Göteborgs universitets övertagande av verksamheten i Handelshögskolan kompetens AB R5 REVISIONSRAPPORT Ert datum Er beteckning 1 (5) Göteborgs universitet Box 100 405 30 GÖTEBORG Göteborgs universitets övertagande av verksamheten i Handelshögskolan kompetens AB Riksrevisionsverket (RRV)

Läs mer

Granskning av anställdas bisysslor

Granskning av anställdas bisysslor www.pwc.se Revisionsrapport Lars Wigström Cert. kommunal revisor Februari 2012 Granskning av anställdas bisysslor Surahammars kommun Innehållsförteckning 2.1. Revisionsmetod...3 2.2. Avgränsning...4 3.1.

Läs mer

Budgetunderlag 2016 2018 för. Upphandlingsmyndigheten. Dnr Fi S 2014:19/2015/9 2015-03-04

Budgetunderlag 2016 2018 för. Upphandlingsmyndigheten. Dnr Fi S 2014:19/2015/9 2015-03-04 Dnr Fi S 2014:19/2015/9 2015-03-04 Utredningen om inrättande av Upphandlingsmyndigheten S 2014:19 Budgetunderlag 2016 2018 för Upphandlingsmyndigheten I enlighet med förordning (2000:605) om årsredovisning

Läs mer

Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23)

Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23) REMISSVAR DNR: 5.1.1-2015- 0781 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23) Riksrevisionen

Läs mer

Anställdas bisysslor

Anställdas bisysslor Revisionsrapport Anställdas bisysslor Krokoms Kommun Anneth Nyqvist December 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och kontrollmål 2 2.3 Avgränsning

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Revisorsnämnden. Regeringen beslutar att följande skall gälla under budgetåret 2004 för Revisorsnämnden.

Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Revisorsnämnden. Regeringen beslutar att följande skall gälla under budgetåret 2004 för Revisorsnämnden. Regeringsbeslut 15 REGERINGEN 2003-12-18 Ju2003/10256 Justitiedepartementet Revisorsnämnden Box 24014 104 50 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Revisorsnämnden Riksdagen har beslutat

Läs mer

Genomlysning av kundvalskontoret - fortsatt utveckling

Genomlysning av kundvalskontoret - fortsatt utveckling Tjänsteutlåtande Kommundirektör 2014-08-06 Björn Eklundh 08-590 970 31 Dnr: Bjorn.Eklundh@upplandsvasby.se KS/2014:230 20922 Kommunstyrelsen Genomlysning av kundvalskontoret - fortsatt utveckling Förslag

Läs mer

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Kommittédirektiv En förändrad polisutbildning Dir. 2015:29 Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Sammanfattning En särskild utredare, biträdd av en referensgrupp med företrädare för riksdagspartierna,

Läs mer

Pensionsfondens förvaltning intern kontroll Rapport 9-10

Pensionsfondens förvaltning intern kontroll Rapport 9-10 LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisorerna AM/VHL 2011-02-16 Rev/10032 Pensionsfondens förvaltning intern kontroll Rapport 9-10 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2011-02-16 2 Pensionsfondens förvaltning intern kontroll Bakgrund

Läs mer

Uppföljning av granskning Verkställighet av beslut samt översiktlig granskning av beredningsprocessen och hanteringen av allmänna handlingar

Uppföljning av granskning Verkställighet av beslut samt översiktlig granskning av beredningsprocessen och hanteringen av allmänna handlingar Uppföljning av granskning Verkställighet av beslut samt översiktlig granskning av beredningsprocessen och hanteringen av allmänna handlingar Revisionsrapport Juni 2011 Hans Gåsste Innehåll Sammanfattning...3

Läs mer

Policy för konkurrensutsättning. Policy för konkurrensutsättning av kommunal verksamhet. i Falköpings kommun

Policy för konkurrensutsättning. Policy för konkurrensutsättning av kommunal verksamhet. i Falköpings kommun Policy för konkurrensutsättning av kommunal verksamhet i Falköpings kommun Innehållsförteckning Bakgrund 3 Tillvägagångssätt vid konkurrensutsättning 3 Vad som kan konkurrensutsättas 3 Arbetsordning för

Läs mer

Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund

Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Den här bildserien informerar om vad den kommunala revisionen är och hur den fungerar. Bilderna kan

Läs mer

Arbetsordning. Södertälje kommuns revisorer

Arbetsordning. Södertälje kommuns revisorer Södertälje kommuns revisorer Arbetsordning Antagen av kommunens revisorer 2012-05-31 och uppdaterade och kompletterad 2013-10-03 med en särskild arbetsordning för lekmannarevisorerna. 1 Inledning Revisorernas

Läs mer

Riktlinjer för internrevisionen vid Sida

Riktlinjer för internrevisionen vid Sida Riktlinjer för internrevisionen vid Sida Sekretariatet för utvärdering och intern revision Riktlinjer för internrevisionen vid Sida Beslutade av Sidas styrelse 2007-06-01. Sekretariatet för utvärdering

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET 1 Kom ihåg!» Samarbeta INTE om priser.» Dela INTE upp marknaden.» Utbyt INTE strategiskt viktig information. 2 Du

Läs mer

Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-06-25 U2013/4153/UH Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Läs mer

Riksrevisionens granskning av Sveriges riksbank 2003

Riksrevisionens granskning av Sveriges riksbank 2003 Revisionsrapport Sveriges riksbank Direktionen 103 37 STOCKHOLM Datum 2004-03-19 Dnr 32-2004-0135 Riksrevisionens granskning av Sveriges riksbank 2003 Inledning Riksrevisionen har granskat Sveriges riksbanks

Läs mer

Rapport 2007:2 R. Likabehandling. ett regeringsuppdrag

Rapport 2007:2 R. Likabehandling. ett regeringsuppdrag Rapport 2007:2 R Likabehandling ett regeringsuppdrag Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Likabehandling ett regeringsuppdrag

Läs mer

Promemorian Samordningsnummer och utländska fastighetsägare - en översyn

Promemorian Samordningsnummer och utländska fastighetsägare - en översyn REMISSYTTRANDE Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM 2015-01-26 Dnr 102-2014/5215 Promemorian Samordningsnummer och utländska fastighetsägare - en översyn Fi2014/ 4002 Sammanfattning Lantmäteriet

Läs mer

Sameskolstyrelsens årsredovisning 2002

Sameskolstyrelsens årsredovisning 2002 R4 REVISIONSRAPPORT Ert datum Er beteckning 1(8) Sameskolstyrelsen Box 155 962 24 JOKKMOKK Sameskolstyrelsens årsredovisning 2002 Riksrevisionsverket (RRV) har granskat Sameskolstyrelsens (SamS) årsredovisning,

Läs mer

Remiss av promemorian En enklare detaljplaneprocess. 3.1 DetaljphmeprMessen katt förenklas

Remiss av promemorian En enklare detaljplaneprocess. 3.1 DetaljphmeprMessen katt förenklas LANTMÄTERIET 1 (6) YTTRANDE 2013-12-09 Dnr 102-2013/3653 Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remiss av promemorian En enklare detaljplaneprocess Regeringskansliets dnr 52013/ 6968/PBB

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Yttrande över SOU 2012:84 Näringsförbud tillsyn och effektivitet

Yttrande över SOU 2012:84 Näringsförbud tillsyn och effektivitet YTTRANDE Diarienr AD 138/2013 851 81 Sundsvall 2013-04-16 1 (5) Tfn: 060-18 40 00 Fax: 060-12 98 40 bolagsverket@bolagsverket.se www.bolagsverket.se Näringsdepartementet Enheten för marknad och konkurrens

Läs mer

GIS-strategi. för Nybro kommun. GIS-samordnare Lise Svensson. Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-25

GIS-strategi. för Nybro kommun. GIS-samordnare Lise Svensson. Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-25 GIS-strategi för Nybro kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-25 GIS-samordnare Lise Svensson 2 Inledning Bakgrund Geografiska informationssystem, GIS, används idag av de flesta kommuner, organisationer,

Läs mer

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS 2015-05-05 1 (6) Avdelningen för juridik Ellinor Englund Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS Sveriges Kommuner och Landsting har tagit del av

Läs mer

SODEXOS FÖRKLARING OM AFFÄRSINTEGRITET

SODEXOS FÖRKLARING OM AFFÄRSINTEGRITET Stockholm 2009-06-01 SODEXOS FÖRKLARING OM AFFÄRSINTEGRITET Sodexos ambition är att ses som normgivande när det gäller de typer av tjänster vi tillhandahåller. Vår vision att som partner till våra kunder

Läs mer

Introduktion till stödpaket för upphandling av IT-konsulttjänster

Introduktion till stödpaket för upphandling av IT-konsulttjänster till stödpaket för upphandling av IT-konsulttjänster 1 INNEHÅLL 1 Innehåll 1 2 Inledning 2 3 Omfattning 2 4 Användning 3 5 Avrop 4 6 Förberedelser 4 7 Innehåll 6 8 Anpassning och återanvändning av dokument

Läs mer

Företagarombudsmannen

Företagarombudsmannen Företagarombudsmannen Den Nya Välfärden, Box 5625, 114 86 Stockholm, www.dnv.se Ärendenummer: FO 2012-12 Datum: 121114 Utredare: Viktor Robertson, Micha Velasco Utredning avseende kommunal olaglig verksamhet

Läs mer

Budgetunderlag för åren 2016-2018

Budgetunderlag för åren 2016-2018 Dnr: 11 2009:637 Budgetunderlag för åren 2016-2018 Budgetunderlag Dnr 11-2013:1106 Budgetunderlag Dnr: 11-2015:1340 Innehåll Innehåll... 2 1 Statens skolinspektions förslag... 3 2 Statens skolinspektion

Läs mer

Ägardirektiv för Katrineholms Fastighets AB

Ägardirektiv för Katrineholms Fastighets AB Giltighetstid 2008-04-03 2011-12-31 Styrdokument Ägardirektiv för Katrineholms Fastighets AB Katrineholms kommuns författningssamling (KFS nr 5.07) Senast reviderad av kommunfullmäktige, 91 Antagen av

Läs mer

Riktlinjer för intern styrning och kontroll

Riktlinjer för intern styrning och kontroll 1(10) Riktlinjer för intern styrning och kontroll 2(10) 1. Syfte Dessa riktlinjer syftar till att övergripande beskriva hur AP7 arbetar med frågor som rör intern styrning och kontroll. Riktlinjerna avser

Läs mer

Tillsyn och kontroll av åtagandena enligt alarmeringsavtalet mellan svenska staten och SOS Alarm Sverige AB

Tillsyn och kontroll av åtagandena enligt alarmeringsavtalet mellan svenska staten och SOS Alarm Sverige AB samhällsskydd och beredskap 1 (5) Ert datum Er referens Avdelningen för utvärdering och lärande Tillsynsenheten Jenny Selrot, 010 240 51 22 jenny.selrot@msb.se Eleonor Storm, 010 240 53 76 Regeringskansliet

Läs mer

Remissvar till Ju2015/2650/SSK, betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten

Remissvar till Ju2015/2650/SSK, betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen 2015-09-14 1 (6) Dnr 2015/633 Justitiedepartementet Enheten för samordning av samhällets krisberedskap 103 33 Stockholm Kopia: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Remissvar

Läs mer

Härmed kallas till årsstämma i Aktiebolaget Bostadsgaranti, 556071-9048.

Härmed kallas till årsstämma i Aktiebolaget Bostadsgaranti, 556071-9048. Svenska staten Näringsdepartementet Enheten för statlig bolagsförvaltning 103 33 STOCKHOLM Sveriges Byggindustrier Box 5054 102 42 Stockholm Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM Kallelse till årsstämma

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. Offentlig upphandling quo vadis? Rättsområde: Författare: Offentlig upphandling Emma Johannesson & Sara Karlsson Datum: 2012-08-28

GWA ARTIKELSERIE. Offentlig upphandling quo vadis? Rättsområde: Författare: Offentlig upphandling Emma Johannesson & Sara Karlsson Datum: 2012-08-28 GWA ARTIKELSERIE Titel: Offentlig upphandling quo vadis? Rättsområde: Författare: Offentlig upphandling Emma Johannesson & Sara Karlsson Datum: 2012-08-28 Dåliga upphandlingar, brister i äldreomsorgen,

Läs mer

Artikel till Forskningsseminarium i Fastighetsvetenskap för doktorander och nydisputerade. Malmö högskola 24-25 april 2014

Artikel till Forskningsseminarium i Fastighetsvetenskap för doktorander och nydisputerade. Malmö högskola 24-25 april 2014 Artikel till Forskningsseminarium i Fastighetsvetenskap för doktorander och nydisputerade. Malmö högskola 24-25 april 2014 Av Fredrik Warnquist, Fastighetsvetenskap LTH Fastighetssamverkan Fastighetssamverkan

Läs mer

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Arbetsmarknadsdepartementet Bilaga till regeringskansli beslut Arbetsmarknadsenheten Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Övergripande om uppdraget En utredare ska utreda förutsättningarna

Läs mer

Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet

Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet En sund konkurrens leder till att varor och tjänster utvecklas gynnsamt för konsumenterna. Detta gäller även bredbandsmarknaden. Dan Sjöblom, generaldirektör

Läs mer

Medielandskapets starka förändring innebär ökad konkurrens för de bolag som redan finns på marknaden.

Medielandskapets starka förändring innebär ökad konkurrens för de bolag som redan finns på marknaden. Svenska Läromedel Norrtullsgatan 6 113 29 Stockholm Myndigheten för radio och tv Box 33 121 25 Stockholm Saken: Utredning om mediemarknaden m.m. Stockholm den 24 juni 2015 Svenska Läromedel får härmed

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Koncernpolicy för Kävlinge kommun Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 2002-03-14, Kf 12/02:1 Ansvar Kanslichef Koncernpolicy

Läs mer

Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse

Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse 8 april 2014 KS-2014/476.912 1 (7) HANDLÄGGARE Mikael Blomberg 08-535 302 98 mikael.blomberg@huddinge.se Kommunstyrelsen Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Kommittédirektiv. Omstrukturering av statens bestånd av vissa kulturfastigheter. Dir. 2012:7. Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2012

Kommittédirektiv. Omstrukturering av statens bestånd av vissa kulturfastigheter. Dir. 2012:7. Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2012 Kommittédirektiv Omstrukturering av statens bestånd av vissa kulturfastigheter Dir. 2012:7 Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2012 Sammanfattning En särskild utredare tillkallas med uppgift

Läs mer

Revisionsrapport. Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige årsredovisning 2008. Sammanfattning

Revisionsrapport. Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige årsredovisning 2008. Sammanfattning Revisionsrapport Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige Box 47141 100 74 Stockholm Datum Dnr 2009-04-22 32-2008-0693 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige årsredovisning 2008 Riksrevisionen

Läs mer

Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning

Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning Remissvar Datum Vår referens Sida 2013-07-02 Dnr: 13-4788 1(8) Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning Den 25 april 2013 gick PTS ut med en remiss till marknaden

Läs mer

Revisorsnämndens uttalande dokumentationskrav vid tillämpning av analysmodellen i samband med fristående rådgivning m.m.

Revisorsnämndens uttalande dokumentationskrav vid tillämpning av analysmodellen i samband med fristående rådgivning m.m. UTTALANDE 2003-06-11 Dnr 2003-576 Revisorsnämndens uttalande dokumentationskrav vid tillämpning av analysmodellen i samband med fristående rådgivning m.m. 1. Inledning Revisorslagen (2001:883) trädde i

Läs mer

Yttrande över Skatteverkets förslag till föreskrifter om personalliggare och om identifikationsnummer för en byggarbetsplats

Yttrande över Skatteverkets förslag till föreskrifter om personalliggare och om identifikationsnummer för en byggarbetsplats Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun Tjänsteutlåtande 0 Öster Kommunstyrelsens kontor Björn Moe Datum 2015-04-22 Dnr Till Kommunstyrelsen Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers

Läs mer

Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden

Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden Sida 1 av 5 YTTRANDE 2015-06-02 SOU 2015:7 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden Sveriges Elevkårer lämnar härmed ett yttrande över betänkande

Läs mer

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 Sammanfattning Vår bedömning är att Hållbarhetsnämnden i stort bedrivit verksamhet utifrån fullmäktiges mål och beslut. Bedömningen är att årets bokslut

Läs mer

Bostads AB Poseidon avrop från ramavtal rörande hantverkstjänster

Bostads AB Poseidon avrop från ramavtal rörande hantverkstjänster KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-12-12 Dnr 261/2014 1 (5) Bostads AB Poseidon Box 1 424 21 Angered Bostads AB Poseidon avrop från ramavtal rörande hantverkstjänster Konkurrensverkets beslut Bostads

Läs mer

Reglemente för intern kontroll

Reglemente för intern kontroll Reglemente för intern kontroll Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-06-17 För revidering av reglementet ansvarar: Kommunfullmäktige För

Läs mer

Nordanstigs kommun Valfrihetssystem för hemtjänst

Nordanstigs kommun Valfrihetssystem för hemtjänst KKV1047, v1.0, 2015-02-03 BESLUT 2015-08-26 Dnr 53/2015 1 (5) Nordanstigs kommun Kommunstyrelseförvaltningen Box 820 70 Bergsjö Nordanstigs kommun Valfrihetssystem för hemtjänst Konkurrensverkets beslut

Läs mer

Revisorsnämndens budgetunderlag för räkenskapsåret 2007

Revisorsnämndens budgetunderlag för räkenskapsåret 2007 1(7) 2006-02-28 Dnr 2006-428 Till Regeringen Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Revisorsnämndens budgetunderlag för räkenskapsåret 2007 Revisorsnämnden (RN) överlämnar härmed budgetunderlag för räkenskapsåret

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer

Revisionsrapport. Anställdas bisysslor/sidouppdrag Östersunds kommun. 2010-03-30 Anneth Nyqvist

Revisionsrapport. Anställdas bisysslor/sidouppdrag Östersunds kommun. 2010-03-30 Anneth Nyqvist Revisionsrapport Anställdas bisysslor/sidouppdrag Östersunds kommun 2010-03-30 Anneth Nyqvist 2010-03-30 Anneth Nyqvist, uppdragsledare/projektledare 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4

Läs mer

Yttrande över SOU 2013:51 - Skydd för geografisk information

Yttrande över SOU 2013:51 - Skydd för geografisk information LANTMÄTERIET 1 (7) YITRANDE 2014-02-26 Regeringskansliet Försvarsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Dnr 102-2013/3858 Yttrande över SOU 2013:51 - Skydd för geografisk information Regeringskansliets dru Fö2013/1371

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten Regeringsbeslut I:10 Justitiedepartementet 2013-12-19 Ju2013/8598/Å Ju2013/5736/Å Ju2013/8610/KRIM (delvis) Ekobrottsmyndigheten Box 22098 104 22 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten

Läs mer

Policy för hantering av privata leverantörer

Policy för hantering av privata leverantörer Policy för hantering av privata leverantörer Denna policy avser att klargöra hur Inera kan sälja tjänster till privata leverantörer på marknaden. Med privata leverantörer avses leverantörer av exempelvis

Läs mer

Extern kommunikation

Extern kommunikation Granskningsredogörelse Extern kommunikation Skelleftebuss AB Linda Marklund Robert Bergman Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga 2 2.3 Metod och avgränsning

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av anställdas bisysslor

Revisionsrapport Granskning av anställdas bisysslor www.pwc.se Malin Liljeblad November 2013 Revisionsrapport Granskning av anställdas bisysslor Söderhamns Kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1.

Läs mer

Växjö Energi Aktiebolags ingående av avtal avseende byggnation av serverhall

Växjö Energi Aktiebolags ingående av avtal avseende byggnation av serverhall KKV1015, v1.3, 2012-04-11 BESLUT 2013-03-13 Dnr 290/2012 1 (5) Växjö Energi Aktiebolag Box 497 351 06 Växjö Växjö Energi Aktiebolags ingående av avtal avseende byggnation av serverhall Beslut Konkurrensverket

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Kronofogdemyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Kronofogdemyndigheten Regeringsbeslut I 8 2014-12-18 Fi2014/4482 (delvis) Finansdepartementet Kronofogdemyndigheten Box 1050 17221 Sundbyberg Regleringsbrev för budgetåret avseende Kronofogdemyndigheten Riksdagen har beslutat

Läs mer

Revisionsrapport. Tierps kommun. Granskning av anställdas bisysslor. Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Tierps kommun. Granskning av anställdas bisysslor. Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Granskning av anställdas bisysslor Tierps kommun Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor December 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 1 Inledning och bakgrund 5 1.1 Revisionsfråga

Läs mer

Granskning av anställdas bisysslor

Granskning av anställdas bisysslor www.pwc.se Revisionsrapport Bert Hedberg Cert. kommunal revisor Granskning av anställdas bisysslor Katrineholms kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning och bakgrund... 3 2.1. Revisionsmetod...

Läs mer

Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet

Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet Alla offentliga verksamheter har möjligheter att göra innovationsupphandlingar. Inledning Offentlig sektor upphandlar årligen varor och tjänster för cirka

Läs mer

Lantmäteriets författningssamling

Lantmäteriets författningssamling Lantmäteriets författningssamling Utgivare: Tomas Öhrn Lantmäteriets föreskrifter om avgifter för uppdrag 1 beslutade den 24 oktober 2013 Utkom från trycket den 8 november 2013 Med stöd av 30 förordningen

Läs mer

Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm

Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm 1 (5) 2015-02-02 Dnr SU FV-1.1.3-2916-15 Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Svensk kontanthantering (SOU 2014:61) Sammanfattande slutsatser Juridiska fakultetsnämnden tillstyrker

Läs mer