2003:12. Uppdrag och upphandling i lantmäteriet Underlag för Lantmäteriutredningen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2003:12. Uppdrag och upphandling i lantmäteriet Underlag för Lantmäteriutredningen"

Transkript

1 2003:12 Uppdrag och upphandling i lantmäteriet Underlag för Lantmäteriutredningen

2 Publikationen kan beställas från: STATSKONTORET Publikationsservice Box Stockholm Tfn Tfx E-post: Mer information om Statskontoret finns på Internet: STATSKONTORET ISBN: Redners, 2003

3 Enheten för utvärderingsfrågor MISSIV DATUM DIARIENR /4-5 ERT DATUM ER BETECKNING M 2002:04 Lantmäteriutredningen STOCKHOLM Uppdrag att utvärdera vissa aspekter av det statliga lantmäteriets omstrukturering Lantmäteriutredningen gav den 19 december 2002 Statskontoret i uppdrag att utvärdera vissa aspekter av det statliga lantmäteriets omstrukturering. I uppdraget ingick att utvärdera de aspekter av omstruktureringen som rör det statliga lantmäteriets agerande som kommersiell aktör och förhållandet mellan uppdragsverksamhet och övriga myndighetsuppgifter. Utvärderingen skulle också omfatta den konkurrensutsättning av produktionen av grundläggande landskapsinformation som utgjorde ett led i omstruktureringen. Statskontoret överlämnar härmed rapporten Uppdrag och upphandling i lantmäteriet Underlag för Lantmäteriutredningen (2003:12). Generaldirektör Knut Rexed har beslutat i detta ärende. Direktör Anna Karlgren, chef för Enheten för utvärderingsfrågor, avdelningsdirektör Lila Ericsson, avdelningsdirektör Thomas Ringbom, föredragande, avdelningsdirektör Monica Rupprecht-Hjort, och förste byråsekreterare Thomas Sandberg var närvarande vid den slutliga handläggningen. Enligt Statskontorets beslut Thomas Ringbom POSTADRESS: Box 2280, Stockholm. BESÖKSADRESS: Norra Riddarholmshamnen 1. TELEFON VXL: FAX:

4 Innehåll Sammanfattning 7 1 Inledning Bakgrund Statskontorets uppdrag Materialinsamling och tillvägagångssätt Avgränsningar och definitioner Disposition 21 2 Det statliga lantmäteriet en översikt Organisation Statsmakternas mål och riktlinjer Lantmäteriets interna styrdokument Utvecklingen av uppdragsverksamhet och lokal myndighetsservice 30 3 Ekonomisk och organisatorisk åtskillnad Ekonomisk åtskillnad Organisatorisk åtskillnad Fördelar och nackdelar Statskontorets kommentarer och slutsatser 53 4 Lantmäteriverkets upphandling av landskapsinformation Beskrivning av Lantmäteriverkets upphandling Effekter och erfarenheter av Lantmäteriverkets upphandling Diskussion kring nuvarande och framtida upphandlingskrav Statskontorets kommentarer och slutsatser 80 5 Hur ser omvärlden på lantmäteriet? Lantmäteriets förmåga att uppträda konkurrensneutralt på marknaden Lantmäteriets oberoende i myndighetsrollen Statskontorets kommentarer och slutsatser 98 6 Avslutande diskussion och förslag 101 Intervjuförteckning 105 Referensförteckning 109 Bilaga Uppdraget från Lantmäteriutredningen 115 5

5 6

6 Sammanfattning Statskontorets uppdrag Bakgrund I juni 1994 fattade riksdagen beslut om ny myndighetsorganisation inom lantmäteriområdet. Den nya organisationen trädde i kraft den 1 januari 1996 och innebar att en ny central myndighet bestående av delar av Statens lantmäteriverk och Centralnämnden för fastighetsdata bildades. Vidare inrättades nya länsvisa lantmäterimyndigheter varvid de tidigare överlantmätarmyndigheterna samt fastighetsbildnings- och fastighetsregistermyndigheterna avvecklades. I juni 2002 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredare med uppgift att utreda den statliga lantmäteriverksamheten. Uppdraget Statskontoret har fått i uppdrag av Lantmäteriutredningen (M 2002:04, dir. 2002:86) att utvärdera vissa aspekter av det statliga lantmäteriets omstrukturering. Statskontoret skall utvärdera de aspekter av lantmäteriomstruktureringen som rör det statliga lantmäteriets agerande som kommersiell aktör och förhållandet mellan uppdragsverksamhet och övriga myndighetsuppgifter. Utvärderingen skall också omfatta den konkurrensutsättning av produktionen av grundläggande landskapsinformation som utgjorde ett led i omstruktureringen. Ekonomisk och organisatorisk åtskillnad av lantmäteriets uppdragsverksamhet och lokal myndighetsservice Regering och riksdag har ställt krav på lantmäteriet att myndighetens uppdragsverksamhet skall hållas ekonomiskt och organisatoriskt åtskild från övrig verksamhet. Även den lokala myndighetsservice som de länsvisa lantmäterimyndigheterna bedriver skall hållas ekonomiskt åtskild. Statskontoret har utvärderat hur lantmäteriet har levt upp till dessa krav. Statskontorets utvärdering har visat på ett antal brister i lantmäteriets sätt att hantera den ekonomiska åtskillnaden Statskontorets utvärdering har visat på ett antal brister i lantmäteriets sätt att hantera frågan om ekonomisk åtskillnad av uppdragsverksamheten och den lokala myndighetsservicen. Statskontoret har även konstaterat att det under åren som gått sedan omstruktureringen har riktats kritik mot lantmäteriet från Riksrevisionsverket (RRV), Ekonomistyrningsverket (ESV) och myn- 7

7 dighetens internrevision. I det följande redogör vi för några av de brister som framkommit i utvärderingen. Kostnadsfördelning Lantmäteriets höga andel samkostnader ökar risken för felaktig kostnadsfördelning mellan de olika resultatenheterna och därmed också risken för korssubventionering av uppdragsverksamheten och lokal myndighetsservice. Vidare försvåras kostnadsfördelningen till följd av att lantmäterimyndigheterna och Metria på vissa orter är samlokaliserade och att det finns en gemensam försäljningsorganisation för lantmäteriets produkter och tjänster. Prissättning Lantmäteriets internrevision har konstaterat att den personal som sköter prissättningen inte får tillräckligt med stöd och handledning. Detta har också bekräftats i Statskontorets intervjuer med medarbetare på myndigheten. För att kunna sätta rätt pris och göra efterkalkyler krävs att personalen har tillgång till rätt data (t.ex. uppgifter om olika kostnader) och att de får stöd för att utföra beräkningar. Vidare måste det finnas accepterade och ändamålsenliga beräkningsmodeller. Av Statskontorets genomgång framgår att det finns brister inom alla dessa områden. Statskontoret menar att det åvilar lantmäteriets ledning att se till att prissättningen fungerar. Ledningen har ett ansvar för att se till att det finns en prissättningsstrategi, att personalen får det stöd som behövs och att det finns ett gemensamt synsätt inom myndigheten i prissättningsfrågorna. Ekonomiskt mål Det ekonomiska målet för lantmäteriets uppdragsverksamhet och lokal myndighetsservice är full kostnadstäckning. Statskontoret har emellertid konstaterat att detta mål inte är tillräckligt känt hos den personal som skall fastställa priserna på lantmäteriets tjänster och produkter. Följden blir att personalen inte känner till vilket pris som är rätt i deras verksamhet. Istället för full kostnadstäckning poängterar ledningen att verksamheten skall gå med vinst. Statskontoret menar att det faktum att ledningen betonar ett positivt ekonomiskt resultat för hela verksamheten, riskerar att leda till att detta blir styrande för prissättningen och överskuggar andra mål (om t.ex. full kostnadstäckning) som finns för verksamheten. Den organisatoriska åtskillnaden av uppdragsverksamheten är otydlig Statskontoret anser att den organisatoriska åtskillnaden av lantmäteriets uppdragsverksamhet inte är synlig för omvärlden och att otydligheten ökat de senaste åren. Att den organisatoriska åtskillnaden inte är tydlig visar sig t.ex. i att Metria utför omfattande internuppdrag åt övriga delar av lantmäteriet. Till en början marknadsfördes Metria separat men senare har ledningen valt att marknadsföra ett lantmäteri där Metria ingår som en del. Lantmäteriet har också en gemensam försäljningsorganisation för Metrias och LF-datas produkter samt en gemensam webbplats på Internet för försäljning av lantmäteriets produkter. På ungefär 15 orter är Metria och lantmäterimyndigheterna samlokaliserade. 8

8 Att den organisatoriska åtskillnaden av lantmäteriets uppdragsverksamhet är otydlig bekräftas i Statskontorets intervjuer med lantmäteriets konkurrenter. De privata företagen har svårt att uppfatta gränsdragningen mellan myndighetsdelen och den kommersiella delen i lantmäteriets verksamheter. Lantmäteriet uppfattas och beskrivs i stor utsträckning som en organisation Lantmäteriet där det finns en otydlighet mellan vad som är myndigheten lantmäteriet respektive konkurrenten lantmäteriet. Statskontorets slutsats är att lantmäteriet inte lyckats hålla uppdragsverksamheten ekonomiskt och organisatoriskt åtskild Statskontorets anser att utvärderingen har visat att lantmäteriet inte lyckats i sin ambition att hålla uppdragsverksamheten ekonomiskt och organisatoriskt åtskild. Ledningen inom lantmäteriet har inte prioriterat att tillgodose detta krav utan har istället fokuserat på den interna effektiviteten och betonat vinst och samordningsfördelar. Statskontorets slutsats är att lantmäteriet genom att betona myndighetens inre effektivitet inte levt upp till de krav på ekonomisk och organisatorisk åtskillnad som statsmakterna ställt. Regeringens och riksdagens mål för omorganisationen (att åstadkomma rättssäkerhet i myndighetsutövningen samt att förbättra konkurrenssituationen) har därmed inte uppnåtts. Lantmäteriverkets upphandling av produktion av grundläggande landskapsinformation i konkurrens Statskontoret har utvärderat hur Lantmäteriverket har gått tillväga för att uppfylla kravet i regleringsbrevet att upphandla delar av myndighetens produktion av grundläggande landskapsinformation i konkurrens. Vidare har vi studerat upphandlingens effekter och erfarenheter. Med utgångspunkt i utvärderingen har vi också diskuterat frågan huruvida det nuvarande upphandlingskravet är ändamålsenligt eller om det behöver ändras. Effekter och erfarenheter av Lantmäteriverkets upphandling De viktigaste positiva och negativa effekterna och erfarenheterna av Lantmäteriverkets upphandling i konkurrens är i sammanfattning följande: Upphandlingen i konkurrens har totalt sett varit lönsam för Lantmäteriverket. Lantmäteriverkets produktionsspecifikationer har tydliggjorts. Produktkvaliteten på det som har upphandlats har varierat men är överlag godkänd. Upphandlingarna har visat på vilka områden Metria är konkurrenskraftigt. 9

9 Upphandlingen i konkurrens har varit positiv för Lantmäteriverket ur organisationssynpunkt. Upphandlingarna har inneburit en större möjlighet för Lantmäteriverket att dra fördel av teknikutvecklingen. Upphandlingarna har vunnits av stora aktörer Metria är den enda svenska aktör som vunnit någon upphandling. Det är vanligt att leverantörerna av produktionen använder sig av varandra som underleverantörer. Statskontoret är kritisk till hur vissa delar i upphandlingen har hanterats av Lantmäteriverket Syftet med upphandling av produktion av grundläggande landskapsinformation i konkurrens har varit att effektivisera och få ner kostnaden för produktionen. Statskontoret anser att detta syfte till stora delar har uppnåtts. Samtidigt ifrågasätter vi hur vissa delar av upphandlingen har hanterats av Lantmäteriverket. För några av de verksamheter som upphandlades inledningsvis (exempelvis RIX 95), men där verket konstaterade att Metria var billigare än konkurrenterna, upphörde upphandlingen. Statskontoret menar att en fortsatt konkurrensutsättning hade varit nödvändig eftersom Metria till följd av upparbetade rutiner, tidigare investeringar och utbrett kontorsnät har haft konkurrensfördelar som potentiella konkurrenter hade behövt tid att kompensera sig för. Vidare har Statskontoret funnit det olämpligt att LF-data nyttjar Metria för vissa delmoment inom ramen för upphandlingarna, exempelvis för kontroll av upphandlad produktion. Statskontoret menar att (i synnerhet) kontroll av upphandlad verksamhet utgör en kärnverksamhet inom myndigheters beställningsfunktioner. Statskontoret har också konstaterat att Lantmäteriverket inte har nått upp till kravet i regleringsbrevet att upphandla produktionen av grundläggande landskapsinformation i konkurrens till minst %. För åren upphandlades 19,1, 18,0, 19,4 respektive 18,8 % av produktionen i konkurrens. Regeringens upphandlingskrav har inte varit ändamålsenligt formulerat I regleringsbreven ställs krav på att Lantmäteriverket skall upphandla delar av produktionen av grundläggande landskapsinformation i konkurrens. Statskontoret har konstaterat att det i regleringsbreven saknas en närmare definition eller beskrivning av vad som avses med grundläggande landskapsinformation eller vilka delar i en sådan produktion som skall upphandlas. Det har varit upp till Lantmäteriverket att självt tolka och definiera vad som är grundläggande landskapsinformation. 10

10 Vidare har Lantmäteriverket framhållit att det vid upphandlingens start uppstod vissa operativa problem för myndigheten genom att det ställdes krav på att upphandla en viss andel av produktionen redan år ett (år 1997). Detta innebar att startsträckan för Lantmäteriverket att identifiera upphandlingsområden, bygga upp en fungerande upphandlings- och kontrollorganisation samt att genomföra själva upphandlingarna blev kort. Det tog ungefär tre år från första upphandlingen år 1997 till dess upphandlingsrutiner, anbudsunderlag, produktionsspecifikationer och kontrollrutiner fungerade riktigt bra. Lantmäteriverket bör får i uppdrag att studera vilka övriga delar av verksamheten som kan upphandlas Mot bakgrund av erfarenheterna från utvärderingen anser Statskontoret att Lantmäteriverket bör få i uppdrag av regeringen att kartlägga vilka ytterligare delar av den verksamhet som idag internbeställs från Metria, som kan konkurrensutsättas genom upphandling. Mot bakgrund av att erfarenheterna av genomförda upphandlingar visar att anbudsgivarna i huvudsak har varit större aktörer, bör Lantmäteriverket även få i uppdrag att särskilt studera förutsättningarna för att dela upp upphandlingarna i mindre delar i syfte att skapa förutsättningar för även mindre företag att delta. Statskontorets utvärdering har visat att Lantmäteriverket idag har byggt upp en fungerande upphandlingsinfrastruktur för att genomföra upphandlingar inom (i synnerhet) bildproduktions- och stereokarteringsområdena på ett korrekt och effektivt sätt. Med en sådan infrastruktur avser Statskontoret bl.a. organisation, kompetens och rutiner för upphandlings- och kontrollverksamheten samt dokumentation för anbudsunderlag och produktionsspecifikationer. Ett upphandlingskrav i stor skala och på områden som idag inte upphandlas, är enligt Statskontoret därför möjligt men kräver sannolikt en viss framförhållning för Lantmäteriverket. Hur uppfattas lantmäteriet av omvärlden? Statskontoret har studerat vilket förtroende omvärlden har för lantmäteriet när det gäller förmågan att uppträda konkurrensneutralt på marknaden samt förtroendet för myndigheten i några av dess olika myndighetsroller. Lantmäteriets konkurrenter saknar förtroende för myndighetens förmåga att uppträda konkurrensneutralt på marknaden Med utgångspunkt i intervjuer med privata företag som utgör konkurrenter till lantmäteriet, gör Statskontoret bedömningen att myndigheten idag saknar omvärldens förtroende när det gäller förmågan att uppträda konkurrensneutralt på marknaden. Det finns en utbredd uppfattning hos de privata företagen att lantmäteriet har flera konkurrensfördelar på marknaden. Statskontoret menar att den kritik och de konkurrensproblem som framförts av de 11

11 privata företagen, hänger samman med såväl strukturella förhållanden som förhållanden som är en följd av hur lantmäteriet har valt att organisera och bedriva sina verksamheter. Med strukturella förhållanden avser Statskontoret sådana konkurrensproblem som ofrånkomligen hänger samman med det faktum att lantmäteriets konkurrensutsatta verksamheter (trots viss organisatorisk åtskillnad) ändå bedrivs inom ramen för samma myndighetsorganisation som övriga verksamheter. Exempel på sådana strukturella konkurrensproblem är att: Andra statliga myndigheter kan köpa tjänster och produkter av lantmäteriet utan att behöva upphandla dessa i konkurrens på marknaden. Lantmäteriet genom sina olika myndighetsroller och sitt utbredda kontorsnät (genom lantmäterimyndigheternas kontor och metriakontoren) får många kontakter med potentiella kunder till den konkurrensutsatta verksamheten. Exempel på icke strukturella konkurrensproblem som hänger samman med hur lantmäteriet valt att organisera och bedriva verksamheten är att: Lantmäteriet har en gemensam webbsida på Internet för myndighetens såväl konkurrensutsatta verksamheter som andra myndighetsverksamheter. Metria erhåller internbeställningar från LF-data som inte upphandlas i konkurrens. Kritik mot att lantmäteriet integrerar sina verksamheter I Statskontorets intervjuer har det framkommit kritik från de privata företagen mot vad de uppfattar vara en allt större integrering mellan lantmäteriets olika verksamheter. Som exempel på detta framhålls att Lantmäteriet har en gemensam organisation för Metrias och LF-datas försäljningsverksamhet som riktar sig till slutkund. Lantmäteriet har en gemensam webbsida på Internet för såväl uppdragsverksamheten som annan myndighetsverksamhet. Det förekommer en omfattande internbeställningsverksamhet mellan divisionerna. Lantmäteriet tillhandahåller paketerade tjänster med inslag av rena myndighetsuppgifter. Metria och de länsvisa lantmäterimyndigheterna på vissa orter delar lokaler. 12

12 Mot bakgrund av detta ifrågasätter konkurrenterna att lantmäteriets konkurrensutsatta verksamheter verkligen hålls åtskilda från annan myndighetsverksamhet. Det finns ett stort förtroende för Lantmäteriverkets sätt att upphandla produktionen av grundläggande landskapsinformation Statskontoret har intervjuat några av de företag som deltagit vid Lantmäteriverkets upphandlingar för att få deras syn på hur verket har hanterat denna verksamhet. Intervjuerna har visat att de företag som deltagit vid upphandlingarna har ett stort förtroende för myndighetens sätt att hantera och genomföra dessa. Lantmäteriverkets produktionsspecifikationer och anbudsunderlag anses hålla en mycket hög kvalitet, även sett ur ett internationellt perspektiv. Statskontoret har inte uppfattat att det bland leverantörerna skulle finnas en uppfattning om att Metria behandlas på annat sätt än de privata aktörerna. Leverantörerna förklarar att det är lägsta pris med rätt kvalitet som är styrande för Lantmäteriverket utan inslag ovidkommande hänsynstagande. Företagen framhåller att det är helt avgörande för förtroendet att upphandlingsverksamheten bedrivs organisatoriskt åtskilt från Metria och så långt möjligt även från myndighetens övriga verksamhet. Vidare är det viktigt att de medarbetare som genomför upphandlingarna inte hoppar in och ut ur detta arbete utan att det över tiden är ungefär samma individer som arbetar med frågorna. I synnerhet är det viktigt att dessa medarbetare inte har någon som helst koppling till Metria. Detta är en förutsättning för att det inte skall uppstå några misstankar om att Metria får information om konkurrenterna och deras anbud eller att Metria på annat sätt särbehandlas. Kritik mot hur Lantmäteriverket hanterar uppgiften att tillhandahålla geografisk information och fastighetsinformation I intervjuerna med Lantmäteriverkets återförsäljare/konkurrenter har det framförts en relativt utbredd kritik mot hur myndigheten agerar i uppgiften att tillhandahålla geografisk information och fastighetsinformation. Återförsäljarna anser att det ofta är svårt att komma överens med myndigheten om avgifter och andra nyttjandevillkor för informationen. Vidare finns det en rädsla hos de privata företagen för att LF-data sprider känslig information om exempelvis tjänster/produkter och kunder vidare till Metria. Statskontoret finner denna kritik allvarlig, särskilt mot bakgrund av att de privata företagen i flertalet fall inte har någon annan aktör att vända sig till för att få tillgång till informationen. På detta sätt finns det ett beroendeförhållande gentemot Lantmäteriverket. Att myndigheten genom Metria utgör en konkurrent till de privata företagen, försämrar enligt Statskontoret incitamenten för LF-data att ge en bra kundservice. Detta riskerar att negativt påverka målen i regleringsbrevet att öka användningen av informa- 13

13 tionen samt se till att informationen får sådan spridning och användning att optimal samhällsnytta uppnås. Statskontorets förslag Tre alternativ för Lantmäteriutredningens fortsatta överväganden För Lantmäteriutredningens fortsatta överväganden redovisar Statskontoret tre alternativa förslag för vad som bör ske med lantmäteriets uppdragsverksamhet och lokala myndighetsservice. Förslagen innebär olika grad av ingripande i myndighetens verksamhet och organisation. I det följande sammanfattas de tre alternativen. Utvecklat nollalternativ Det utvecklade nollalternativet innebär att lantmäteriet får i uppdrag att konkurrensutsätta all uppdragsverksamhet. Detta innebär att LF-data helt upphör med att internbeställa tjänster från Metria och istället upphandlar dessa i konkurrens där Metria utgör en bland flera aktörer. För detta alternativ krävs att LF-datas beställningsfunktion utvecklas genom att bl.a. öka kompetensen, utöka personalstyrkan samt genom att göra verksamheten mer fristående från övrig verksamhet i LF-data. I detta alternativ får de länsvisa lantmäterimyndigheterna även fortsättningsvis bedriva lokal myndighetsservice, men myndigheterna får inte internbeställa tjänster från Metria. Med detta alternativ kommer en större del av lantmäteriets verksamheter att utsättas för konkurrens vilket höjer effektiviteten i verksamheten. De strukturella konkurrensproblemen kommer emellertid att kvarstå. Alternativ 1 Alternativ 1 innebär att lantmäteriets uppdragsverksamhet i Metria avskiljs från myndigheten. Detta innebär att LF-data inte längre kan internbeställa tjänster från Metria utan istället måste upphandla dessa i konkurrens där Metria utgör en bland flera aktörer. Liksom i nollalternativet innebär detta att LF-datas beställningsfunktion måste utvecklas. Även i detta alternativ får de länsvisa lantmäterimyndigheterna fortsättningsvis bedriva lokal myndighetsservice, men myndigheterna kan inte direktbeställa tjänster från Metria. Genom att Metria inte längre utgör en del av myndigheten skapas förutsättningar för ett ökat förtroende hos omvärlden för lantmäteriets övriga myndighetsverksamhet samtidigt som svårigheterna att hålla uppdragsverksamheten ekonomiskt och organisatoriskt åtskild inte längre gör sig gällande. Vidare uppnås en betydligt förbättrad konkurrenssituation på marknaden genom att de strukturella konkurrensproblemen i uppdragsverksamheten försvinner. 14

14 Alternativ 2 Alternativ 2 innebär att såväl uppdragsverksamheten i Metria som de länsvisa lantmäterimyndigheternas lokala myndighetsservice avskiljs från lantmäteriet. Detta innebär att LF-data inte längre kan internbeställa tjänster från Metria utan istället måste upphandla dessa i konkurrens där Metria utgör en bland flera aktörer. Liksom i de andra alternativen innebär detta LF-datas beställningsfunktion måste utvecklas. I detta alternativ förbjuds de länsvisa lantmäterimyndigheterna att bedriva lokal myndighetsservice. I de delar av landet där det inte uppstår en marknad för de tjänster som lokal myndighetsservice utgör, bör Lantmäteriverkets beställningsfunktion anbudsupphandla den olönsamma myndighetsservicen. Genom att all konkurrensutsatt verksamhet i detta alternativ avskiljs från lantmäteriet, uppnås en höjd rättssäkerhet i myndighetsutövningen samtidigt som det skapas bättre förutsättningar för att uppnå omvärldens förtroende för lantmäteriets övriga myndighetsverksamhet. Liksom i de andra alternativen skapas förutsättningar för en ökad effektivitet när produktionsverksamheten konkurrensutsätts. Genom att såväl uppdragsverksamheten som lokal myndighetsservice avskiljs från lantmäteriet, kommer de konkurrensproblem som idag finns på marknaden till följd av lantmäteriets närvaro att helt upphöra. Statskontoret förordar alternativ 2 Statskontoret bedömning är att regeringens och riksdagens mål och intentioner som angavs inför lantmäteriomstruktureringen endast uppnås genom alternativ 2. Vidare anser Statskontoret att detta alternativ är det som bäst uppfyller de förvaltningspolitiska riktlinjer som regeringen har uttryckt i propositionen Statlig förvaltning i medborgarnas tjänst. Statskontoret föreslår att uppdragsverksamheten och lokal myndighetsservice efter ett avskiljande från lantmäteriet, bedrivs i ett gemensamt statligt ägt aktiebolag som förvaltas av och ligger direkt under Näringsdepartementet. 15

15 16

16 1 Inledning Statskontoret har fått i uppdrag av Lantmäteriutredningen (M 2002:04, dir. 2002:86) att utvärdera vissa aspekter av det statliga lantmäteriets omstrukturering. 1.1 Bakgrund Det statliga lantmäteriet har genomgått stora förändringar Riksdagen har under det senaste decenniet fattat flera beslut som rör det statliga lantmäteriets verksamhet, organisation och finansiering. I juni 1994 fattade riksdagen beslut om ny myndighetsorganisation inom lantmäteriområdet. Den nya organisationen trädde i kraft den 1 januari 1996 och innebar att en ny central myndighet bestående av delar av Statens lantmäteriverk och Centralnämnden för fastighetsdata bildades. Vidare inrättades nya länsvisa lantmäterimyndigheter varvid de tidigare överlantmätarmyndigheterna samt fastighetsbildnings- och fastighetsregistermyndigheterna avvecklades. Enligt riksdagsbeslutet skulle lantmäteriorganisationens uppgifter bestå av såväl myndighets- som uppdragsverksamhet. Riksdagens revisorer har granskat det statliga lantmäteriet Riksdagens revisorer har granskat det statliga lantmäteriet samt konsekvenserna av omstruktureringen av myndigheten. Resultatet av granskningen redovisades i maj 2001 i rapporten Det nya Lantmäteriet. 1 Revisorerna föreslog därefter riksdagen att meddela regeringen vissa tillkännagivanden enligt följande: En utvärdering av omstruktureringen av det statliga lantmäteriet och av de konsekvenser denna haft för verksamheten bör genomföras. Regeringen bör undersöka möjligheterna att skapa tydligare organisatoriska och redovisningsmässiga indelningar av lantmäteriverksamheten och analysera hur kraven på särredovisning av konkurrensutsatt kommersiell verksamhet kan utformas. Förekomsten av lokal myndighetsservice samt riskerna med olika former av samverkanslösningar inom Lantmäteriverket bör utredas. Regeringen bör redovisa sin syn på en bolagisering av hela eller delar av den verksamhet Lantmäteriverket bedriver inom ramen för uppdragsoch produktionsenheten Metria samt analysera om anslagen till fastighetsregistreringen kan avvecklas. Lantmäteriverkets formella tillsyn bör tydliggöras och förstärkas. 1 Riksdagens revisorer, Det nya Lantmäteriet, Rapport, 2000/01:10. 17

17 Med anledning av revisorernas förslag beslutade riksdagen att ge regeringen tillkänna att en översyn borde komma till stånd beträffande bl.a. åtskillnaden mellan myndighetsutövningen och uppdragsverksamheten inom det statliga lantmäteriet samt omfattningen och inriktningen av tillsynsverksamheten inom området. Regeringen har tillkallat en särskild utredare I juni 2002 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredare med uppgift att utreda den statliga lantmäteriverksamheten. Utredningen har antagit namnet Lantmäteriutredningen och har bl.a. i uppgift att: Utvärdera den process som lett fram till dagens lantmäteriorganisation samt uppfyllelsen av de mål och riktlinjer riksdag och regering uttalat i samband därmed, beskriva vad som i framtiden bör vara syftet med det statliga lantmäteriets verksamhet, pröva, definiera och tydliggöra det offentliga åtagandet inom lantmäteriområdet, lämna förslag till i vilka organisatoriska former olika delar av den lantmäterianknutna verksamheten lämpligen bör bedrivas, utvärdera ändamålsenligheten i de finansierings- och avgiftssystem som nu tillämpas samt lämna förslag till nödvändiga förändringar, redovisa en målbild för den framtida lantmäteriverksamheten och dess finansiering samt redovisa en handlingsstrategi som syftar till att successivt anpassa verksamhet, organisation, verksamhetsform och finansiering till den framtagna målbilden. 1.2 Statskontorets uppdrag Den 19 december 2002 fick Statskontoret i uppdrag av Lantmäteriutredningen att utvärdera vissa aspekter av det statliga lantmäteriets omstrukturering (bilaga 1). Statskontorets skall utvärdera de aspekter av lantmäteriomstruktureringen som rör det statliga lantmäteriets agerande som kommersiell aktör och förhållandet mellan uppdragsverksamhet och övriga myndighetsuppgifter. Utvärderingen skall också omfatta den konkurrensutsättning av produktionen av geografiska data som utgjorde ett led i omstruktureringen. I utvärderingen ingår att visa hur de mål och riktlinjer som angavs av riksdag och regering i samband med lantmäteriomstruktureringen tolkats och 18

18 genomförts inom lantmäteriet, att bedöma måluppfyllelsen samt att analysera orsakerna till eventuell bristande måluppfyllelse. Frågeställningar som skall behandlas I utvärderingen av det statliga lantmäteriet som kommersiell aktör och förhållandet mellan uppdragsverksamhet och övriga myndighetsuppgifter skall följande frågeställningar behandlas: Hur har det statliga lantmäteriets uppdragsverksamhet och verksamhet inom ramen för s.k. lokal myndighetsservice utvecklats och hur har den styrts och reglerats av lantmäteriet i förhållande till de mål och riktlinjer statsmakterna angett? Vilka åtgärder har vidtagits för att skapa organisatorisk och ekonomisk åtskillnad av uppdragsverksamheten och finns nu en ändamålsenlig och tillräcklig uppdelning eller finns det behov av ytterligare åtgärder? Vilka för- och nackdelar finns det av att det statliga lantmäteriet har möjlighet att bedriva uppdragsverksamhet och lokal myndighetsservice? Har omvärlden förtroende för det statliga lantmäteriets förmåga att säkra oberoendet i myndighetsutövningen och uppträda konkurrensneutralt och vilka faktorer är mest avgörande för omvärldens förtroende? I utvärderingen av konkurrensutsättningen av produktion av geografiska data skall följande frågor behandlas: Vilka är de viktigaste positiva och negativa effekterna och erfarenheterna av att handla upp delar av produktionen av geografiska data? Är nuvarande målsättning om en upphandlad andel på % rimlig mot bakgrund av erfarenheterna av genomförd upphandling, de allmänna förutsättningarna för produktion av geografiska data och generella kriterier för vilka typer av verksamhet som lämpar sig för upphandling? 1.3 Materialinsamling och tillvägagångssätt Utvärderingen bygger på intervjuer samt studier av skriftlig dokumentation Statskontorets utvärdering bygger på såväl intervjumaterial som skriftlig dokumentation. Vi har intervjuat ett flertal personer verksamma inom olika delar av det statliga lantmäteriet samt företrädare för privata företag som utgör konkurrenter, leverantörer och återförsäljare till myndigheten. Vidare har vi samtalat med Riksrevisionsverket, Ekonomistyrningsverket, Konkurrensverket och Konkurrensrådet. De flesta intervjuer och samtal har skett 19

19 via telefon men ett antal intervjuer har skett genom möten. I intervjuförteckningen i slutet på rapporten finns en fullständig lista över de personer vi intervjuat eller fört samtal med. Urvalet av privata företag har gjorts med ambitionen att täcka in såväl olika typer konkurrenter som leverantörer och återförsäljare till det statliga lantmäteriet. Vi har intervjuat företrädare för åtta företag samt samtalat med en referensgrupp för det privata GI-näringslivet som bildats på eget initiativ och som avser att följa utredningens arbete. Referensgruppen representerar cirka 50 privata företag verksamma inom bl.a. systemleverantörs-, programutvecklings- och dataproducentkonsulting inom området geografisk information. Urvalet av företag har skett efter viss dialog med Lantmäteriutredningens sekretariat. Den skriftliga dokumentation som vi använt oss av i utvärderingen utgörs av det statliga lantmäteriets årsredovisningar, verksamhetsplaner, marknadsplaner samt interna promemorior och rapporter. Vi har också studerat Riksrevisionsverkets granskningsrapporter av det statliga lantmäteriet, rapporter från lantmäteriets internrevision samt material från Ekonomistyrningsverket. För en utförlig redogörelse av den dokumentation som vi använt oss av i utvärderingsarbetet hänvisas till referensförteckningen. Aktiviteter Under januari genomförde vi två besök hos Lantmäteriverket i Gävle i syfte att bli introducerade i myndighetens verksamhet och organisation samt för att på plats genomföra ett antal intervjuer. Vi har haft en viss löpande dialog med Lantmäteriutredningens sekretariat beträffande precisering och avgränsning av uppdraget. Den 20 februari lämnades en muntlig delrapport till sekretariatet. Vi har också samrått med Ekonomistyrningsverket beträffande frågor som rör krav på ekonomisk balans i statliga myndigheter. Vidare har delar av rapportens kapitel 4 kvalitetsgranskats av lantmäteriet. Arbetet har utförts av en projektgrupp inom Statskontoret bestående av Thomas Ringbom (uppdragsansvarig), Lila Ericsson och Thomas Sandberg. 1.4 Avgränsningar och definitioner Uppdraget till Statskontoret innefattar enbart att utvärdera vissa aspekter av det statliga lantmäteriets omstrukturering. Vi har således inte berört de kommunala lantmäterimyndigheterna eller de eventuella konkurrensproblem i förhållande till privata företag som förekomsten av dessa kan innebära. 20

20 Efter dialog med Lantmäteriutredningens sekretariat har vi avgränsat utvärderingen till att enbart omfatta lantmäteriets inrikes uppdragsverksamhet (och lokala myndighetsservice). I rapporten berör vi således inte Swedesurvey AB och dess verksamhet eller den utrikes uppdragsverksamhet som lantmäteriet bedriver. Vidare har vi gjort vissa prioriteringar och avgränsningar i de frågor vi studerar och analyserar närmare. Vi redogör för detta löpande i rapporten. Med benämningen lantmäteriet avser vi i rapporten hela det statliga lantmäteriet, dvs. Lantmäteriverket och de länsvisa lantmäterimyndigheterna. Vidare benämns division Metria Metria medan division Landskaps- och fastighetsdata benämns LF-data. (Division Fastighetsbildning benämns emellertid division Fastighetsbildning.) Om inget annat anges syftar benämningen uppdragsverksamhet enbart på Metrias verksamhet. Med uttrycket lantmäteriets konkurrensutsatta verksamheter avser vi emellertid såväl uppdragsverksamheten i Metria som den lokala myndighetsservice som bedrivs av de länsvisa lantmäterimyndigheterna. 1.5 Disposition Kapitel 2 syftar i första hand till att ge läsaren sådan bakgrundsinformation som är nödvändig för att kunna följa utvärderingen och diskussionen i rapportens övriga kapitel. Kapitlet innehåller en översiktlig presentation av lantmäteriets organisation och dess verksamheter. Vidare beskriver vi statsmakternas mål och riktlinjer för uppdragsverksamheten och lokal myndighetsservice samt hur dessa verksamheter har styrts och reglerats internt inom myndigheten. Avslutningsvis redogörs för erfarenheter från intervjuer med överlantmätare. Kapitel 3 behandlar frågorna om ekonomisk och organisatorisk åtskillnad av lantmäteriets uppdragsverksamhet samt ekonomisk åtskillnad av lokal myndighetsservice. I kapitlet återger vi även i kortfattad form de för- och nackdelar som finns för lantmäteriet med att bedriva uppdragsverksamhet och lokal myndighetsservice. I kapitel 4 utvärderar vi effekterna och erfarenheterna av Lantmäteriverkets upphandling av grundläggande landskapsinformation i konkurrens. Kapitlet innehåller också en diskussion kring frågan huruvida nuvarande upphandlingsmålsättning är rimlig eller om den behöver omformuleras. Kapitel 5 tar upp frågor som rör omvärldens förtroende för lantmäteriets förmåga att uppträda konkurrensneutralt på marknaden samt förtroendet för myndigheten i några av dess olika myndighetsroller. I slutet av kapitel 3, 4 och 5 kommenterar vi det som berörts samt formulerar ett antal slutsatser kring de frågeställningar som uppdraget skall behand- 21

Metria förutsättningar för att ombilda Division Metria vid Lantmäteriet till ett statligt ägt aktiebolag (SOU 2010:3) Sammanfattning M2010/316/H

Metria förutsättningar för att ombilda Division Metria vid Lantmäteriet till ett statligt ägt aktiebolag (SOU 2010:3) Sammanfattning M2010/316/H KKV1001, v1.1, 2009-04-24 YTTRANDE 2010-03-18 Dnr 129/2010 1 (6) Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM Metria förutsättningar för att ombilda Division Metria vid Lantmäteriet till ett statligt ägt aktiebolag

Läs mer

Nytt hemvist för den statliga arkeologiska uppdragsverksamheten

Nytt hemvist för den statliga arkeologiska uppdragsverksamheten KKV1007, v1.3, 2012-09-10 YTTRANDE 2013-02-20 Dnr 63/2013 1 (5) Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Nytt hemvist för den statliga arkeologiska uppdragsverksamheten (Ku2013/106/KA) Sammanfattning Konkurrensverket

Läs mer

Kommittédirektiv. Förutsättningar för att ombilda vissa verksamheter vid Lantmäteriet till aktiebolagsform. Dir. 2009:86

Kommittédirektiv. Förutsättningar för att ombilda vissa verksamheter vid Lantmäteriet till aktiebolagsform. Dir. 2009:86 Kommittédirektiv Förutsättningar för att ombilda vissa verksamheter vid Lantmäteriet till aktiebolagsform Dir. 2009:86 Beslut vid regeringssammanträde den 17 september 2009 Sammanfattning En särskild utredare

Läs mer

Konkurrensverkets beslut Konkurrensverket kommer inte att utreda saken ytterligare.

Konkurrensverkets beslut Konkurrensverket kommer inte att utreda saken ytterligare. KKV1024, v1.1, 2010-05-05 BESLUT 2010-11-19 Dnr 590/2009 1 (6) NAI Svefa AB Box 3316 103 66 Stockholm Anmälan om konkurrensbegränsande säljverksamhet Skogsstyrelsens och Lantmäteriets konsultverksamhet

Läs mer

TILLSYN AV KOMMUNALA LANTMÄTERIMYNDIGHETER

TILLSYN AV KOMMUNALA LANTMÄTERIMYNDIGHETER TILLSYN AV KOMMUNALA LANTMÄTERIMYNDIGHETER - Omfattning och reflektioner - En redovisning vid Lantmäteridagarna den 26-27 maj 2010 i Göteborg Chefsjurist Tomas Öhrn 2010-06-01 Lantmäteriet GD Stab Tomas

Läs mer

Ersättning vid läkemedelsskador och miljöhänsyn i läkemedelsförmånerna (SOU 2013:23)

Ersättning vid läkemedelsskador och miljöhänsyn i läkemedelsförmånerna (SOU 2013:23) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-05-22 S2013/3153/FS Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Ersättning vid läkemedelsskador och miljöhänsyn i läkemedelsförmånerna (SOU 2013:23) Sammanfattning

Läs mer

Delbetänkande Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen (dnr. 2013/4)

Delbetänkande Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen (dnr. 2013/4) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-05-15 N2013/1260/ENT Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Delbetänkande Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen (dnr. 2013/4)

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Lantmäteriet; SFS 2008:694 Utkom från trycket den 8 juli 2008 utfärdad den 26 juni 2008. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter 1 Lantmäteriet

Läs mer

Betänkandet Färdplan för framtiden en utvecklad flygtrafiktjänst (SOU 2012:27)

Betänkandet Färdplan för framtiden en utvecklad flygtrafiktjänst (SOU 2012:27) KKV1007, v1.2, 2011-02-06 YTTRANDE 2012-06-05 Dnr 296/2012 1 (5) Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Betänkandet Färdplan för framtiden en utvecklad flygtrafiktjänst (SOU 2012:27) N2012/2150/TE Sammanfattning

Läs mer

Statskontoret ska löpande informera Regeringskansliet (Socialdepartementet)

Statskontoret ska löpande informera Regeringskansliet (Socialdepartementet) Regeringsbeslut IV:5 2011-03-31 S2011/3603/SFÖ (delvis) Socialdepartementet Statskontoret Box 8110 104 20 Stockholm Uppdrag att ta fram ett samlat underlag om myndigheternas service i samverkan Regeringens

Läs mer

Revisionsrapport. Löpande granskning 2010. Sammanfattning. Lantmäteriet 801 82 Gävle 2011-01-20 32-2010-0663. Datum Dnr

Revisionsrapport. Löpande granskning 2010. Sammanfattning. Lantmäteriet 801 82 Gävle 2011-01-20 32-2010-0663. Datum Dnr Revisionsrapport Lantmäteriet 801 82 Gävle Datum Dnr 2011-01-20 32-2010-0663 Löpande granskning 2010 Riksrevisionen har som ett led i den årliga revisionen av Lantmäteriet bland annat granskat I-divisionens

Läs mer

En ändamålsenlig kommunal redovisning (SOU 2016:24)

En ändamålsenlig kommunal redovisning (SOU 2016:24) KKV1007, v1.3, 2012-09-10 YTTRANDE 2016-06-23 Dnr 304/2016 1 (6) Finansdepartementet Kommunenheten 103 33 STOCKHOLM En ändamålsenlig kommunal redovisning (SOU 2016:24) Fi2016/01153/K Konkurrensverket begränsar

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Svenskt Lantmäteri. En viktig grund för det goda samhällsbygget. Foto: Lantmäteriverket Gävle I 2006/2443

Svenskt Lantmäteri. En viktig grund för det goda samhällsbygget. Foto: Lantmäteriverket Gävle I 2006/2443 Svenskt Lantmäteri En viktig grund för det goda samhällsbygget Foto: Lantmäteriverket Gävle I 2006/2443 Vision om framtidens samverkan mellan kommunerna och Lantmäteriet Kommunerna och Lantmäteriet samverkar

Läs mer

Ändrad verksamhetsform för Lantmäteriets division Metria

Ändrad verksamhetsform för Lantmäteriets division Metria Civilutskottets betänkande 2010/11:CU10 Ändrad verksamhetsform för Lantmäteriets division Metria Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2010/11:53 Ändrad verksamhetsform

Läs mer

med Lantmäteriets tillhandahållande av geografisk information och fastighetsinformation

med Lantmäteriets tillhandahållande av geografisk information och fastighetsinformation KKV1024, v1.3, 2012-07-20 BESLUT 2012-11-05 Dnr 601/2011 1 (6) Lantmäteriet Att: Ulrica Olsson 801 82 Gävle Lantmäteriets tillhandahållande av geografisk information och fastighetsinformation Konkurrensverkets

Läs mer

Befogenheter för avgiftsbelagd verksamhet

Befogenheter för avgiftsbelagd verksamhet 1 Befogenheter för avgiftsbelagd verksamhet Riksrevisionen har som ett led i den årliga revisionen av Skogsstyrelsen (SKS) granskat myndighetens efterlevnad av de ekonomiska målen för den avgiftsbelagda

Läs mer

Kommittédirektiv. Ökad valfrihet och individuell anpassning av utbildning i svenska för invandrare. Dir. 2011:81

Kommittédirektiv. Ökad valfrihet och individuell anpassning av utbildning i svenska för invandrare. Dir. 2011:81 Kommittédirektiv Ökad valfrihet och individuell anpassning av utbildning i svenska för invandrare Dir. 2011:81 Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Sammanfattning En särskild utredare

Läs mer

Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78)

Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78) Generaldirektören Datum: 28 februari 2003 Diarienr: 1836-2002 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78) Sammanfattning Domstolsverket tillstyrker

Läs mer

Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar

Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar Direktupphandling får användas om kontraktets värde uppgår till: Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) Högst 505 800 kronor, dvs. högst 28 procent

Läs mer

Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen (SOU 2015:46)

Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen (SOU 2015:46) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-06-30 S2015/3232/SF Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen

Läs mer

Kommittédirektiv. Förberedelser inför ett överförande av Lantmäteriets division Metria till ett av staten helägt aktiebolag. Dir.

Kommittédirektiv. Förberedelser inför ett överförande av Lantmäteriets division Metria till ett av staten helägt aktiebolag. Dir. Kommittédirektiv Förberedelser inför ett överförande av Lantmäteriets division Metria till ett av staten helägt aktiebolag Dir. 2010:101 Beslut vid regeringssammanträde den 23 september 2010 Sammanfattning

Läs mer

Kommittédirektiv. Omstrukturering av statens bestånd av försvarsfastigheter. Dir. 2012:6. Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2012

Kommittédirektiv. Omstrukturering av statens bestånd av försvarsfastigheter. Dir. 2012:6. Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2012 Kommittédirektiv Omstrukturering av statens bestånd av försvarsfastigheter Dir. 2012:6 Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2012 Sammanfattning En särskild utredare ska förbereda och lämna förslag

Läs mer

E-post: Enkätundersökning: Statskontorets kartläggning av myndigheternas användning av Ekonomistyrningsverkets transaktionsdatabas (TDB)

E-post: Enkätundersökning: Statskontorets kartläggning av myndigheternas användning av Ekonomistyrningsverkets transaktionsdatabas (TDB) 1 (8) E-post: Enkätundersökning: Statskontorets kartläggning av myndigheternas användning av Ekonomistyrningsverkets transaktionsdatabas (TDB) Hej! Vi kontaktar er med anledning av att Statskontoret har

Läs mer

Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2)

Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2) REMISSVAR ERT ER BETECKNING 2014-02-10 S2014/420/FST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2) Statskontoret avstyrker utredningens

Läs mer

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76)

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sida: 1 av 6 Datum: 2014-03-14 Dnr: Af-2013/493113 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sammanfattning Arbetsförmedlingen

Läs mer

Banverkets årsredovisning 2002

Banverkets årsredovisning 2002 R7 REVISIONSRAPPORT Ert datum Er beteckning 1(5) Banverket Styrelsen 781 85 Borlänge Banverkets årsredovisning 2002 Riksrevisionsverket (RRV) har granskat Banverkets (BV) årsredovisning, beslutad 2003-02-20,

Läs mer

Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU 2015:16)

Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU 2015:16) Näringsdepartementet Enheten för innovation och forskning 103 33 Stockholm Stockholm Vår referens Dnr 2015-06-08 Ulrica Dyrke N2015/2421/IF Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU

Läs mer

N2016/07645/SUBT N2016/07505/KLS (delvis) Lantmäteriet 80182Gävle

N2016/07645/SUBT N2016/07505/KLS (delvis) Lantmäteriet 80182Gävle Regeringsbeslut III 5 Näringsdepartementet 2016-12-08 N2016/07645/SUBT N2016/07505/KLS (delvis) Lantmäteriet 80182Gävle Regleringsbrev för budgetåret avseende Lantmäteriet inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering,

Läs mer

Påstått konkurrensproblem Beställningstrafik i Uddevalla

Påstått konkurrensproblem Beställningstrafik i Uddevalla KKV1025, v1.4, 2013-02-05 BESLUT 2014-03-06 Dnr 509/2013 1 (5) Uddevalla Omnibus AB S Järnvägsgatan 2 451 50 Uddevalla Påstått konkurrensproblem Beställningstrafik i Uddevalla Konkurrensverkets beslut

Läs mer

Yttrande över slutbetänkandet Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12)

Yttrande över slutbetänkandet Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Datum Dnr Ert datum Er referens 2013-06-14 15-2013-0283 2013-03-13 S2013/1826/RU Yttrande över slutbetänkandet Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling

Läs mer

En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24)

En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-04-21 Fi2015/1581 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) Sammanfattande bedömning Den särskilde utredaren

Läs mer

Avgiftsuttag och intern styrning och kontroll avseende geografisk information och fastighetsinformation

Avgiftsuttag och intern styrning och kontroll avseende geografisk information och fastighetsinformation 1 Avgiftsuttag och intern styrning och kontroll avseende geografisk information och fastighetsinformation Riksrevisionen har som ett led i den årliga revisionen av Lantmäteriet (LM) granskat avgiftsuttag

Läs mer

Revisionsrapport. Skatteverkets årsredovisning 2010

Revisionsrapport. Skatteverkets årsredovisning 2010 Revisionsrapport Skatteverket 171 94 Solna Datum Dnr 2011-05-04 32-2010-0578 Skatteverkets årsredovisning 2010 Riksrevisionen har granskat Skatteverkets (SKV:s) årsredovisning, daterad 2011-02-21. Syftet

Läs mer

Yttrande över SOU 2014:10 - Ett steg vidare

Yttrande över SOU 2014:10 - Ett steg vidare LANTMÄT E RIET 1 (5) YTTRANDE 2014-08-14 Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Dnr 102-2014/1597 Yttrande över SOU 2014:10 - Ett steg vidare Regeringskansliets dnr 52014/ / 1992/ SFÖ 1.

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

Vägen till kommunal lantmäterimyndighet

Vägen till kommunal lantmäterimyndighet Vägen till kommunal lantmäterimyndighet Mathias Rantanen 13-01-13 1 Vi kan genom KLM ge utökad service erbjuda bättre tillgänglighet för kommunens medborgare i lantmäteri- och fastighetsrättsliga frågor

Läs mer

Logistik för högre försvarsberedskap (SOU 2016:88)

Logistik för högre försvarsberedskap (SOU 2016:88) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2016-12-16 Fö2016/01624/MFU Regeringskansliet Försvarsdepartementet 103 33 Stockholm Logistik för högre försvarsberedskap (SOU 2016:88) Statskontorets sammanfattande bedömning

Läs mer

Vägen till kommunal lantmäterimyndighet

Vägen till kommunal lantmäterimyndighet Vägen till kommunal lantmäterimyndighet Mathias Rantanen 13-01-13 1 Vägen till kommunal lantmäterimyndighet - del 1(2) Mathias Rantanen 13-01-13 2 Vi kan genom KLM ge utökad service erbjuda bättre tillgänglighet

Läs mer

Revisionsrapport avseende granskning av Folke Bernadotteakademin

Revisionsrapport avseende granskning av Folke Bernadotteakademin Revisionsrapport Folke Bernadotteakademin 872 64 SANDÖVERKEN Datum 2004-02-09 Dnr 32-2003-0783 Revisionsrapport avseende granskning av Folke Bernadotteakademin Riksrevisionen har granskat verksamheten

Läs mer

Kommittédirektiv. Utveckling i staten genom systematiska. jämförelser, Dir. 2014:120. Beslut vid regeringssammanträde den 21 augusti 2014

Kommittédirektiv. Utveckling i staten genom systematiska. jämförelser, Dir. 2014:120. Beslut vid regeringssammanträde den 21 augusti 2014 Kommittédirektiv Utveckling i staten genom systematiska jämförelser Dir. 2014:120 Beslut vid regeringssammanträde den 21 augusti 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utreda hur utveckling och effektivisering

Läs mer

Avtal om kommunal medverkan i statlig fastighetsbildning

Avtal om kommunal medverkan i statlig fastighetsbildning L A N T M Ä T E R I V E R K E T S V E N S K A K O M M U N F Ö R B U N D E T NORMALAVTAL 2000-08-31 1(5) Avtal om kommunal medverkan i statlig fastighetsbildning Mellan Lantmäterimyndigheten..län (Lantmäterimyndigheten)

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Anmälan enligt 4 kap. 7 konkurrenslagen (2008:579) om företagskoncentration; försäljning och distribution av pocketböcker

Anmälan enligt 4 kap. 7 konkurrenslagen (2008:579) om företagskoncentration; försäljning och distribution av pocketböcker KKV2023, v1.1, 2010-05-05 BESLUT 2010-06-15 Dnr 287/2010 1 (5) Anmälande företag Bonnierförlagen AB, org.nr 556023-8445, Box 3159, 103 63 STOCKHOLM Ombud: advokaten Lars Johansson, Nord & Co Advokatbyrå

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir.

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir. Kommittédirektiv Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen Dir. 2006:42 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2006. Sammanfattning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Tillväxtverket; SFS 2009:145 Utkom från trycket den 24 mars 2009 utfärdad den 12 mars 2009. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter 1 Tillväxtverket

Läs mer

Betänkandet - E-legitimationsnämnden och Svensk E-legitimation (SOU 2010:104)

Betänkandet - E-legitimationsnämnden och Svensk E-legitimation (SOU 2010:104) N2011/559/ITP TSG 2011-87 Remissvar 1(5) Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet - E-legitimationsnämnden och Svensk E-legitimation (SOU 2010:104) Transportstyrelsen ställer

Läs mer

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm 2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008 Konkurrensverket 103 85 Stockolm Nuteks förslag till åtgärder för bättre konkurrens i Sverige Verket för Näringslivsutveckling, Nutek, har av Konkurrensverket

Läs mer

Revisionsrapport. Örebro universitets årsredovisning Sammanfattning. Förordning om intern styrning och kontroll

Revisionsrapport. Örebro universitets årsredovisning Sammanfattning. Förordning om intern styrning och kontroll Revisionsrapport Örebro universitet Fakultetsgatan 1 701 82 Örebro Datum Dnr 2009-03-30 32-2008-0701 Örebro universitets årsredovisning 2008 Riksrevisionen har granskat Örebro universitets årsredovisning,

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13 Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Regeringen

Läs mer

Sedd, hörd och respekterad ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården (SOU 2015:14)

Sedd, hörd och respekterad ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården (SOU 2015:14) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-03-13 S2015/1547/FS Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Sedd, hörd och respekterad ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården (SOU

Läs mer

Kommittédirektiv. En myndighet för samordning av elektronisk identifiering och signering. Dir. 2010:69

Kommittédirektiv. En myndighet för samordning av elektronisk identifiering och signering. Dir. 2010:69 Kommittédirektiv En myndighet för samordning av elektronisk identifiering och signering Dir. 2010:69 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juni 2010 Sammanfattning En särskild utredare ska förbereda och

Läs mer

Granskning av anställdas bisysslor

Granskning av anställdas bisysslor www.pwc.se Revisionsrapport Lars Wigström Cert. kommunal revisor Februari 2012 Granskning av anställdas bisysslor Surahammars kommun Innehållsförteckning 2.1. Revisionsmetod...3 2.2. Avgränsning...4 3.1.

Läs mer

Revisionsrapport. Kungliga Musikhögskolans årsredovisning 2004. 1 Sammanfattning. 2 Avyttring av verksamheter

Revisionsrapport. Kungliga Musikhögskolans årsredovisning 2004. 1 Sammanfattning. 2 Avyttring av verksamheter Revisionsrapport Kungliga Musikhögskolan i Stockholm Box 27711 115 91 Stockholm Datum Dnr 2005-03-23 32-2004-0511 Kungliga Musikhögskolans årsredovisning 2004 Riksrevisionen har som ett led i den årliga

Läs mer

Tillsynsstrategi för myndigheten för yrkeshögskolan

Tillsynsstrategi för myndigheten för yrkeshögskolan YH2000, v1.3, 2012-01-13 1 (5) Diarienr: YH 2012/1691 Tillsynsstrategi Tillsynsstrategi för myndigheten för yrkeshögskolan Gällande regelverk Myndighetens för yrkeshögskolans tillsynsstrategi tar sin utgångspunkt

Läs mer

Centralupphandling av nytt IT-system som stöd för stadens verksamhet inom förskola och grundskola

Centralupphandling av nytt IT-system som stöd för stadens verksamhet inom förskola och grundskola Utlåtande 2002:117 RI (Dnr 2850/02) Centralupphandling av nytt IT-system som stöd för stadens verksamhet inom förskola och grundskola Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande 1. Upphandling

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab

Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-12-12 Dnr 333/2014 1 (5) Västra Götalandsregionen Regionens Hus 462 80 Vänersborg Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab Konkurrensverkets beslut Västra Götalandsregionen

Läs mer

Företagarombudsmannen

Företagarombudsmannen Företagarombudsmannen Den Nya Välfärden, Box 5625, 114 86 Stockholm, www.dnv.se Ärendenummer: FO 2012-12 Datum: 121114 Utredare: Viktor Robertson, Micha Velasco Utredning avseende kommunal olaglig verksamhet

Läs mer

Synpunkter på kommissionens grönbok Information från den offentliga sektorn: En värdefull resurs för Europa

Synpunkter på kommissionens grönbok Information från den offentliga sektorn: En värdefull resurs för Europa 1999-06-01 EuJu1999/2993 Justitiedepartementet Granskningsenheten Kanslirådet Thomas Ericsson Telefon 08-405 46 27 Telefax 08-20 27 34 Europeiska kommissionen Att: Wolfgang Huber Enhetschef för GD XIII/E-1

Läs mer

Sammanfattning SOU 2015:22

Sammanfattning SOU 2015:22 Sammanfattning Rektorsfunktionen är central för skolverksamhetens kvalitet och utveckling. Mitt uppdrag har bland annat varit att undersöka hur arbetssituationen för rektorerna inom skolväsendet kan förändras

Läs mer

Kommittédirektiv. Utredning om tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten. Dir. 2009:5. Beslut vid regeringssammanträde den 22 januari 2009

Kommittédirektiv. Utredning om tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten. Dir. 2009:5. Beslut vid regeringssammanträde den 22 januari 2009 Kommittédirektiv Utredning om tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten Dir. 2009:5 Beslut vid regeringssammanträde den 22 januari 2009 Sammanfattning av uppdraget En utredare ska närmare analysera förutsättningarna

Läs mer

Policy för Konkurrensutsättning. Upplands-Bro kommun 2013-01-15,rev 2013-03-06 Antagen av Kommunfullmäktige den 6 maj 2013, Kf 53

Policy för Konkurrensutsättning. Upplands-Bro kommun 2013-01-15,rev 2013-03-06 Antagen av Kommunfullmäktige den 6 maj 2013, Kf 53 Policy för Konkurrensutsättning Upplands-Bro kommun 2013-01-15,rev 2013-03-06 Antagen av Kommunfullmäktige den 6 maj 2013, Kf 53 1 Policy för konkurrensutsättning i Upplands-Bro kommun Bakgrund I kommunens

Läs mer

Nordanstigs kommun Valfrihetssystem för hemtjänst

Nordanstigs kommun Valfrihetssystem för hemtjänst KKV1047, v1.0, 2015-02-03 BESLUT 2015-08-26 Dnr 53/2015 1 (5) Nordanstigs kommun Kommunstyrelseförvaltningen Box 820 70 Bergsjö Nordanstigs kommun Valfrihetssystem för hemtjänst Konkurrensverkets beslut

Läs mer

Kommittédirektiv. Inrättande av en ny myndighet för hälso- och vårdinfrastruktur. Dir. 2013:15. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2013

Kommittédirektiv. Inrättande av en ny myndighet för hälso- och vårdinfrastruktur. Dir. 2013:15. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2013 Kommittédirektiv Inrättande av en ny myndighet för hälso- och vårdinfrastruktur Dir. 2013:15 Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska förbereda och genomföra

Läs mer

Det nya statliga lantmäteriet

Det nya statliga lantmäteriet Civilutskottets betänkande 2007/08:CU23 Det nya statliga lantmäteriet Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2007/08:134 Det nya statliga lantmäteriet samt en motion som

Läs mer

NORMALAVTAL DRK Datum:

NORMALAVTAL DRK Datum: 1 (5) NORMALAVTAL DRK Datum: 2007-10-03 Lantmäteriets dnr: Kommunens dnr: NORMALAVTAL Detta normalavtal avser samverkan beträffande uppbyggnad, kvalitetsförbättring och nyttjande av digital registerkarta

Läs mer

Lantmäteriutredningens betänkande Lantmäteriet nya vägar för ökad samhällsnytta Remiss från Miljödepartementet Remisstid 19 mars 2004

Lantmäteriutredningens betänkande Lantmäteriet nya vägar för ökad samhällsnytta Remiss från Miljödepartementet Remisstid 19 mars 2004 Bilaga 6:10 till kommunstyrelsens protokoll den 17 mars 2004, 17 PM 2004 RII (Dnr 319-4399/2003) Lantmäteriutredningens betänkande Lantmäteriet nya vägar för ökad samhällsnytta Remiss från Miljödepartementet

Läs mer

En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24)

En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) KKV1007, v1.3, 2012-09-10 YTTRANDE 2015-10-22 Dnr 336/2015 1 (5) Finansdepartementet Kommunenheten 103 33 STOCKHOLM En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) Fi 2015/1581 Konkurrensverket begränsar sitt

Läs mer

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remiss av Polisorganisationskommitténs betänkande Tillsyn

Läs mer

Myrskyddsplan för Sverige. Delrapport objekt i Norrland

Myrskyddsplan för Sverige. Delrapport objekt i Norrland Myrskyddsplan för Sverige Delrapport objekt i Norrland RAPPORT 5669 APRIL 2007 Myrskyddsplan för Sverige Delrapport Objekt i Norrland NATURVÅRDSVERKET NATURVÅRDSVERKET Rapport Myrskyddsplan för Sverige

Läs mer

Kommittédirektiv. Forskning och utveckling på försvarsområdet. Dir. 2015:103. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015

Kommittédirektiv. Forskning och utveckling på försvarsområdet. Dir. 2015:103. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015 Kommittédirektiv Forskning och utveckling på försvarsområdet Dir. 2015:103 Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till inriktningen, omfattningen

Läs mer

Revisionsrapport Årsredovisning 2015

Revisionsrapport Årsredovisning 2015 KEMIKALIEINSPEKTIONEN, BOX 2 172 13 SUNDBYBERG Kemikalieinspektionen Revisionsrapport Årsredovisning 2015 Riksrevisionen har granskat Kemikalieinspektionens (KemI) årsredovisning, daterad 2016-02-22. Syftet

Läs mer

IT-standardiseringsutredningens betänkande Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig ITstandardisering

IT-standardiseringsutredningens betänkande Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig ITstandardisering REMISSVAR 1 (9) 2007/214 ERT ER BETECKNING N2007/5876/ITP Näringsdepartementet ITP 103 33 STOCKHOLM IT-standardiseringsutredningens betänkande Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig

Läs mer

Tre handlingsvägar för Nutek, Glesbygdsverket och ITPS

Tre handlingsvägar för Nutek, Glesbygdsverket och ITPS Remissvar 2007-11-16 Remissens dnr N2007/7145/SAM Diarienummer 013-2007-3636 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Tre handlingsvägar för Nutek, Glesbygdsverket och ITPS Verket för näringslivsutveckling,

Läs mer

Ei R2014:07. Förändrade regler för redovisning av lagring av gas i rörledning

Ei R2014:07. Förändrade regler för redovisning av lagring av gas i rörledning Ei R2014:07 Förändrade regler för redovisning av lagring av gas i rörledning Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna Energimarknadsinspektionen R2014:07 Författare: Johan Carlsson Copyright:

Läs mer

E-program för Jönköpings kommun

E-program för Jönköpings kommun E-program för Jönköpings kommun Ks 2008:225 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder E-program för Jönköpings kommun Fastställt av kommunfullmäktige 303 1 2 1 (7) E-program för Jönköpings kommun

Läs mer

Program för uppföljning av privata utförare

Program för uppföljning av privata utförare Program för uppföljning av privata utförare Ks/ 2016:142 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Program för uppföljning av privata utförare Fastställt av kommunfullmäktige 2016-10-20

Läs mer

Uppföljning. Granskning av upphandlingsverksamheten

Uppföljning. Granskning av upphandlingsverksamheten Revisionsrapport Uppföljning Granskning av upphandlingsverksamheten Lars Edgren Bakgrund Kommunal sektor inom PricewaterhouseCoopers har fått i uppdrag av revisorerna i Oxelösunds kommun att granska kommunens

Läs mer

Till statsrådet och chefen för Miljödepartementet

Till statsrådet och chefen för Miljödepartementet Till statsrådet och chefen för Miljödepartementet Regeringen bemyndigade den 19 juni 2002 statsrådet och chefen för Miljödepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utvärdera och lämna

Läs mer

Göteborgs universitets övertagande av verksamheten i Handelshögskolan kompetens AB

Göteborgs universitets övertagande av verksamheten i Handelshögskolan kompetens AB R5 REVISIONSRAPPORT Ert datum Er beteckning 1 (5) Göteborgs universitet Box 100 405 30 GÖTEBORG Göteborgs universitets övertagande av verksamheten i Handelshögskolan kompetens AB Riksrevisionsverket (RRV)

Läs mer

8 Fastighetsbildning och fastighetsregistrering

8 Fastighetsbildning och fastighetsregistrering 8 Fastighetsbildning och fastighetsregistrering 8.1 Det offentliga åtagandet Utredningens överväganden: Fastighetsbildning och fastighetsregistrering bör även framdeles vara ett offentligt åtagande (avsnitt

Läs mer

2000-11-10 reviderad 2001-01-16 och 2001-02-05. Fastställd av kommunfullmäktige den 5 februari 2001, 9 KONKURRENSPOLICY FÖR ÖSTERSUNDS KOMMUN

2000-11-10 reviderad 2001-01-16 och 2001-02-05. Fastställd av kommunfullmäktige den 5 februari 2001, 9 KONKURRENSPOLICY FÖR ÖSTERSUNDS KOMMUN 2000-11-10 reviderad 2001-01-16 och 2001-02-05 Fastställd av kommunfullmäktige den 5 februari 2001, 9 KONKURRENSPOLICY FÖR ÖSTERSUNDS KOMMUN Konkurrenspolicy 1(4) Konkurrenspolicy riktlinjer vid konkurrensutsättning

Läs mer

Nya regler för AP-fonderna (Ds 2015:34)

Nya regler för AP-fonderna (Ds 2015:34) REMISSVAR DNR: 5.1.1-2015- 1004 ERT DATUM:2015-06- 26 ER REFERENS: FI2015/3429 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Nya regler för AP-fonderna (Ds 2015:34) Riksrevisionen har beretts möjlighet att yttra

Läs mer

Remiss Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av Sveriges miljömål 2008 Nu är det bråttom!

Remiss Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av Sveriges miljömål 2008 Nu är det bråttom! Remiss 2008-07-23 Diarienummer 013-2008-2666 Ert Diarienummer M2008/1443/Mk Miljödepartementet 103 33 Stockholm registrator@environment.ministry.se Remiss Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av Sveriges

Läs mer

Digitaliseringens transformerande kraft vägval för framtiden (SOU 2015:91)

Digitaliseringens transformerande kraft vägval för framtiden (SOU 2015:91) REMISSVAR 1 (6) ERT ER BETECKNING 2016-02-23 N2015/08335/ITP Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Digitaliseringens transformerande kraft vägval för framtiden (SOU 2015:91) Statskontoret

Läs mer

Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3)

Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2016-01-12 N2016/00179/TIF Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella

Läs mer

Ifrågasatt konkurrensbegränsning Norrköpings hamn

Ifrågasatt konkurrensbegränsning Norrköpings hamn KKV1024, v1.1, 2010-05-05 BESLUT 2011-06-22 Dnr 435/2010 1 (5) Norrköpings Hamn och Stuveri Aktiebolag Europa Transport i Norrköping AB c/o Dhunér Järvengren Advokatbyrå Att: Advokat Karl Johan Dhunér

Läs mer

Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25)

Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) REMISSVAR 1 (5) 2013-08-28 2013/113-4 ERT ER BETECKNING 2013-04-22 S2013/2830/SF Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) Sammanfattning Statskontoret

Läs mer

Extern kommunikation

Extern kommunikation Granskningsredogörelse Extern kommunikation Skelleftebuss AB Linda Marklund Robert Bergman Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga 2 2.3 Metod och avgränsning

Läs mer

Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm

Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2016-10-06 S2016/04598/FST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle Myndigheten för delaktighets

Läs mer

Policy för konkurrensutsättning. Policy för konkurrensutsättning av kommunal verksamhet. i Falköpings kommun

Policy för konkurrensutsättning. Policy för konkurrensutsättning av kommunal verksamhet. i Falköpings kommun Policy för konkurrensutsättning av kommunal verksamhet i Falköpings kommun Innehållsförteckning Bakgrund 3 Tillvägagångssätt vid konkurrensutsättning 3 Vad som kan konkurrensutsättas 3 Arbetsordning för

Läs mer

Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet

Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet En sund konkurrens leder till att varor och tjänster utvecklas gynnsamt för konsumenterna. Detta gäller även bredbandsmarknaden. Dan Sjöblom, generaldirektör

Läs mer

Kommittédirektiv. Ett myndighetsgemensamt servicecenter för en effektivare statlig administration. Dir. 2010:117

Kommittédirektiv. Ett myndighetsgemensamt servicecenter för en effektivare statlig administration. Dir. 2010:117 Kommittédirektiv Ett myndighetsgemensamt servicecenter för en effektivare statlig administration Dir. 2010:117 Beslut vid regeringssammanträde den 4 november 2010 Sammanfattning För att öka effektiviteten

Läs mer

Remissvar Nya villkor för public service (SOU 2012:59)

Remissvar Nya villkor för public service (SOU 2012:59) REMISSVAR 1 (6) ERT ER BETECKNING 2012-10-22 Ku2012/1365/MFI Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Nya villkor för public service (SOU 2012:59) Regeringen beviljar public service

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl.

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl. Revisionsrapport Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Mjölby kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod

Läs mer

Decentraliserade myndigheter och statliga bolag

Decentraliserade myndigheter och statliga bolag Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3036 av Per Åsling m.fl. (C) Decentraliserade myndigheter och statliga bolag Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Kommittédirektiv Översyn av miljömålssystemet Dir. 2008:95 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets

Läs mer

Kommittédirektiv. Renodling av polisens arbetsuppgifter. Dir. 2014:59. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2014

Kommittédirektiv. Renodling av polisens arbetsuppgifter. Dir. 2014:59. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2014 Kommittédirektiv Renodling av polisens arbetsuppgifter Dir. 2014:59 Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utreda och lämna förslag till förändringar

Läs mer

Uppdrag att stödja det fortsatta utvecklingsarbetet med Statens servicecenter

Uppdrag att stödja det fortsatta utvecklingsarbetet med Statens servicecenter Regeringsbeslut IV:5 2013-05-02 S2013/3452/SFÖ (delvis) Socialdepartementet Ekonomistyrningsverket Box 45316 104 30 Stockholm Uppdrag att stödja det fortsatta utvecklingsarbetet med Statens servicecenter

Läs mer