Att se på ett djur. Vilket äventyr!! Men jag måste röra det.
|
|
- Carl-Johan Fredriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Att se på ett djur. Vilket äventyr!! Men jag måste röra det.
2 Människa med kropp Hur ser hon ut och varför? Kroppens eget språk
3 I rymden lever underliga varelser. Sådana som vi.
4 Teckningens metafysik Anneli Pihlgren Att rita en lots visar oss en väg hur vi kan undersöka Teckning som ett läromedel i skolan. Bra tänkt, eller hur? Men hur skall det gå till? Jag har under hösten 2013 i två månader arbetat på en lågstadieskola med just detta. Det här är min berättelse om vad som hände. Vid första tanken blev jag glad och upprymd. Tänk vilket bra projekt! Vad roligt, nyttigt och lärorikt detta skulle bli för både elever, lärare och konstnär. Satte mig omedelbart och tänkte ut ett stort antal möjliga teckningsstrategier för att fånga upp olika typer av lärandeprocesser med hjälp av linjen. Allra först skulle teckningskonsten benas ut ordentligt. Inspirerad av gamla klassiker som Vasari och Alberti1 ville jag undersöka hur teckningen genom årtusendena använts på just detta sätt, innan den blev ett medel mest för konst. Altamiragrottorna, hällristningarna i Tanumshede och Tisselskog, dessa bildliga hälsningar som fortfarande talar till oss med linjens språk och symboler. Ernst Cassirers symboliska teckentydning, lingvistiken, renässansens tankar om att införliva de fria konsterna med vetenskapen2, med Leonardo Da Vincis ritningar och uppfinningar som ledstjärna, grafittikonsten, - ett oändligt antal exempel vinkar till oss genom olika tider och praktiker. Det som slog mig var vilket brett fält teckningen och linjen egentligen verkar i, och hur många differentierade sätt det finns att med linjens hjälp reda ut både det ena och det andra. 1 Leon Battista Alberti, Della Pittura, (1436) 2 Under renässansen återuppväcktes det antika kulturarvet. Begreppet att människan är alltings mått lånas av antiken och manifesteras t ex som arkitektonisk princip, i den Vetruvianska människan av Leonardo da Vinci samt i det gyllene snittet. Måleriet, teckningen, skulpturen och arkitekturen uppvärderas och benämns Artes Liberales, - de fria konsterna. Ett nytt begrepp skall införliva dessa med vetenskapen; Arti dell disegno. En design måste vara grundad i en förståelse av världen på ett sanningsenligt sätt via exempelvis anatomi och matematik. Enligt Leonardo da Vinci är de sköna konsterna en fusion av intellekt och sinnlighet. Det finns ingen skillnad mellan matematik och tillämpad konst. Teckning är matematik men ger också en förmåga att förstå världen sinnligt. En fusion mellan vetenskap och konst syns i perspektivteckningen. Renässansens tänkare misslyckades. Fusionen blev bara en ansats. Vetenskapen utvecklar sina specifika kriterier och Artes Liberales faller sönder.
5 Men varför just teckning? Vad är det för skillnad på teckning och andra former av bildspråk? Teckningen är det mest grundläggande, basala och enklaste sättet att uttrycka sig på, det enda som behövs är egentligen din egen kropp och en linje, tecknad med kroppen, ett föremål, en penna eller något annat. Man kan tala om kommunikation genom kroppens gestik och rörelser. Vad innebär det att ha teckningen som läromedel? Ska man utgå från processen det vi lär explicit via tecknandet, eller ska bilden illustrera våra tankar? Åskådliggöra? Eller ska vi undersöka med linjen som hjälpmedel? Barns tecknande handlar för det mesta om processer, bearbetningar av något som berört eller fångat dem. Det visuella resultatet är underordnat. Att bara känna går lika bra för jag kan se i mitt huvud Gill Hope beskriver i Thinking and Learning Through Drawing: In Primary Classrooms 3 hur tecknandets funktioner kan delas upp i sex områden; teckna för att leka, teckna för uttrycka en betydelse, teckna för att känna, teckna för att se, teckna för att designa samt teckning som ett medel till att veta; för att få kunskap. Ofta ingår fler av dessa samtidigt i en teckningsprocess. När jag funderade på vad teckning är och kan användas till tänkte jag mycket konkret och delade in teckningen och arbetet med barnen i nio olika teman, beroende på vad man skulle öva på. Jag hade en tanke om att ge elever och lärare tillgång till olika redskap samt träning i att använda dessa. För det första tyckte jag att det var viktigt att få ett fritt förhållningssätt till tecknandet, att våga. Jag ville också att barnen skulle släppa värderingen av bilden, inte producera snygga teckningar, utan använda tecknandet på ett annat sätt. Redan tidigt behövde de sluta tänka i fint eller fult. Efter dessa inledande lektioner skulle vi sedan öva på sådant som att lära sig se, att berätta i bild, att reda ut begrepp och abstraktioner med hjälp av teckning, att memorera i bild, att teckna med hela kroppen, - använda den fysiska omgivningen och oss själva för att känna linjer, att jobba med bilder i en process samt att samarbeta och kommunicera med andra genom teckning. Ambitiöst, eller hur?! Och, visade det sig, alldeles för mycket att hinna med på ett par månader med endast en dag i veckan i varje grupp. 3 Gill Hope, Thinking and Learning Through Drawing: In Primary Classrooms, (2009)
6 Att hitta mönster kan man göra var som helst. Fjärilens vinge. Ettorna skrattar och frågar. De har fått i uppgift att rita av ett djur. Fröken har lånat in ett antal uppstoppade fåglar, sköldpaddor och andra smådjur. Nu ska dessa studeras med hjälp av papper och penna. Men inte genom att skriva, utan barnen ska titta på, undersöka, och jämföra djuren med varandra. Hur ser en rödhakes fot ut egentligen? Vad skiljer näbben från en annan fågels näbb? Varför är deras näbbar olika? Vad beror detta på? Barnen tittar på djuren genom pappersrullar, förstoringsglas och lupp. Vad kan man få syn på? Upptäckterna tecknas ner på papper, benämnes, och utforskas vidare. Några veckor senare arbetar vi fortfarande med djuren. Nu fokuserar vi på strukturer, färger och mönster på fjäderdräkter, vingar och päls. Vad kan man finna där? Barnen ritar upp dessa mönsterbitar, repeterar, vänder och vrider på formerna. Till slut har de skapat helt egna mönster, alla med utgångspunkt i djurens och naturens eget formspråk. Vi tittar på resultaten i vinkelställda speglar. Barnen fascineras och begeistras, både av vad de åstadkommit och av sin egen spegelbild. Åh, - hur stort mönstret blev! Och hur många jag är! Vad roligt det ser ut! Och fint! Tänk, - vad jag kan! Våra ansikten visar sig innehålla outsinlig värld I årskurs fyra pågår en febril aktivitet. En rymdvarelse har kommit med ett uppdrag, två planeter har krockat och vuxit samman till en ny värld, barnen ska visualisera allt detta och tillsammans fundera ut hur denna nya värld skulle kunna vara och se ut. Vilka färger finns på planeten? Hur kan man leva där? Förutsättningar, möjligheter och omöjligheter vrids, vänds och diskuteras. Resultatet växer fram och manifesteras på gemensamma bilder. Rymden är temat på dagordningen. Vid ett tidigare tillfälle fick barnen träffa barnboksförfattaren och illustratören Kitty Crowther och tillsammans med henne teckna ansikten i en workshop. Ett ansikte är på ett sätt alltid detsamma; näsa, mun, huvudform och ögon är desamma hos varje unik individ, men uttrycket varierar på oändligt många sätt. Ett ansikte kan verka ledset, förvånat, glatt, irriterat och förälskat, det finns väldigt många varianter på samma grundform. Vi arbetade sedan vidare med ansiktena i klassrummet, de fick en kropp, ett liv, en identitet och en plats de levde alla någonstans i universum på en främmande planet, i sitt eget hus, efter sina förutsättningar. Fantasi blandades med
7 nyvunnen fakta och manifesterades i barnens bilder av egna världar. Barnen hade kul. De samarbetade bra, en del tramsade lite när de skulle teckna på egen hand, men tog uppgiften på högsta allvar när de samarbetade. Mina nyfikna händer undersöker med oväntad finess För att vårt samhälle ska fungera behövs ett stort antal yrkesgrupper och instanser. Alla dessa kännetecknas av olikheter; arbetsuppgifter, kläder, arbetsredskap, arbetslokaler och annat skiljer sig åt på många olika sätt. I årskurs två är det detta tema; yrkesgrupper, instanser och centrala samhällsfunktioner, som vi arbetat med under teckningsprojektet. En sjuksköterska, en lots, en kock och en kokerska är några av de yrkesgrupper vi fått besök av i skolan. Barnen har intervjuat och tecknat av besökarna. På sina skisser har de varit noga med att särskilt få med det som är viktigt för just detta yrke, såsom signalfärgerna på lotsens kläder, vilka gör att han syns i alla väder, de runda knapparna på kokerskans jacka som gör att den snabbt kan dras av om man skulle råka tappa varm vätska på den, kockens välvässade knivar, snickarens verktyg. Barnen har fått titta, fråga, känna på och teckna. De samlade bilder och gjorde teckningar i egna skissböcker. Slutligen byggde barnen gruppvis varsitt tittskåp föreställande en arbetsplats; i papper, kartong och lera. Allt efter noggranna undersökningar om just sitt valda yrke. Det blir många fina byggen med underfundiga detaljer och iakttagelser. Tre olika grupper, tre olika projekt, tre olika åldrar, tre olika arbetslag, tre olika veckodagar. Detta blev utmaningen för mig, hur skulle allt gå ihop? Efter lite igångsättningssvårigheter; - hur skulle jobbet läggas upp, vad skulle göras, vilket var mitt uppdrag, hur arbetade de olika lärarlagen med eleverna, kom vi till slut fram till fungerande metoder. När vi så hade fått allt att fungera, både med barnen samt i kommunikationen med lärarna, var min jobbperiod slut. Det hade varit bra med en längre arbetsperiod och ett tätare samarbete med lärarna, både i upplägg och planering. Jag är fortfarande inte säker på att vi kom in på samma villkor, att det var samma jobb och tankar vi talade om, - med teckningen som läromedel i fokus. Ett drömscenario vore att få arbeta på detta sätt under flera år med samma elever, att få tid och möjlighet till att göra teckningen och det abstrakta
8 tredimensionella tänkandet till ett verkligt arbetsredskap för barnen. Jag tror att ett lärande med många bottnar ger en gedignare och verkligare kunskap som berikar och utvecklar oss under hela livet. Några av teckningens funktioner i tanke- och inlärningsprocesser: generera och utveckla idéer undersöka former och mönster skapa en förståelse av funktioner analysera och kartlägga idéer, begrepp, observationer och relationer visualisera abstrakta begrepp utveckla ett personligt berättande göra ifrågasättande observationer manipulera centrala begrepp och samband kommunicera med andra Detta kommer att innefatta utvecklingen av: förmågan att se urskiljandet av likheter, skillnader, former och mönster förmågan att förstå skala, proportioner och relationer hand-öga-koordinationen och motoriken kunskap och förståelse för material och tekniker visuell läskunnighet och språkutveckling en värderande och kritisk förmåga samt bildandet av en personlig synvinkel flexibilitet och förändringsförmåga en högre abstraktionsförmåga analytiska och reflekterande färdigheter en multimedial kommunikationsförmåga Det slutliga resultatet kan bestå av: skisser och utkast av till hälften genomtänkta idéer väl genomförda produkter uppkomna genom nära observation slumpmässiga märken, linjer, och färgfläckar teckningar innehållande texter, siffror och andra symboler bildmässiga motsvarigheter till begrepp och relationer
9 uttryck för djupa känslor målmedveten objektivitet möjligheter för produktion i ett annat medium utveckling och kommunicering av personliga och kollektiva åsikter utforskandet av material och tekniker utvecklandet av metoder för att kommunicera idéer en symbolisk, semiotisk, metaforisk, parakosmisk eller allegorisk bildvärld ett privat nöje, en social handling eller ett offentligt uppträdande någon eller samtliga av ovanstående4 I dag fick vi se fina fula färger men ingen sanning fanns 4 Gill Hope, Thinking and Learning Through Drawing: In Primary Classrooms, (2009) Textutdrag; fritt översatt och tolkat av författaren.
Fjäderns Bokslut 2015
Fjäderns Bokslut 2015 Utforska vär(l)den genom böcker. Fokus under året På Fjädern har vi i år lyft det språkliga, det etiska och det demokratiska lärandet i förskolan. Förskolan ska sträva efter att varje
Läs merBoken om svenska för 3:an
Boken om svenska för 3:an Boken om svenska åk 1-3 består av tre arbetsböcker: Boken om svenska för 1:an, Boken om svenska för 2:an och Boken om svenska för 3:an. De bygger på kursplanens syfte, centrala
Läs merArkitektur för barn. Gården Låt barnen vara delaktiga då skolgården och förskolegården ska göras om
Arkitektur för barn Med utgångspunkt i staden, huset och rummet diskuterar vi arkitektur... Hur hänger form, funktion och material ihop? Hur påverkas vi av ljus, rymd och färger? Vi går på vandring, tittar
Läs merLärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Morten Dürr
sidan 1 Författare: Morten Dürr Vad handlar boken om? Boken handlar om Amir som är 9 år och går i andra klass. Amir vill göra saker på sitt eget sätt. I skolan ska de skriva om sitt sommarlov och Amir
Läs merbror hjorths hus konstpedagogiskt program 2013 bror hjorths hus konstpedagogiska program 2013
konstpedagogiska konstpedagogiskt bror program program hjorths 2013 2013 hus bror hjorths hus bror hjorths hus Upplev, skapa och kommunicera Konstpedagogiken i Bror Hjorths Hus vänder sig till grupper
Läs merMålarkurs för hela dig! Komposition
Målarkurs för hela dig! Komposition Jan Vermeer van Delft, 1600-tal Komposition Eftersom jag har haft förmånen att arbeta med barn och bildskapande under flera år och på flera olika vis så har jag lagt
Läs merBonusmaterial Hej Kompis!
Bonusmaterial Hej Kompis! Innehåll Min bok om vänskap framsida i färg 2 Hur man kan bli sams igen skylt i färg 3 Den gyllene regeln skylt i färg 4 Vi är alla olika boktips och uppgifter 5 7 Att känna sig
Läs merSagor och berättelser
Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter
Läs merBörja med att berätta om din huvudperson. Börja t.ex. med: Mattias är en helt vanlig kille på 12 år som bor i
Kapitel 1 Allt börjar. 1 I det här kapitlet övar vi på att skriva i en annan persons namn, alltså INTE i jag-form, och på att beskriva. Börja med att läsa igenom alla instruktioner så att du inte missar
Läs merKvalitetsberättelse. Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Lokal arbetsplan för förskolan. Gäller för verksamhetsåret 2015-2016
Kvalitetsberättelse Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Lokal arbetsplan för förskolan Gäller för verksamhetsåret 2015-2016 Förskola/avdelning Älvsbacka förskola, avdelning Myggan. Ort Skellefteå.
Läs merLgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:
Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Johanna Nilsson Vad handlar boken om? Johan är en fotbollstokig kille som, mer än allt annat i världen, vill bli fotbollsproffs. Han måste dock kämpa mycket med svenskan,
Läs merMimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius
Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Matematikdidaktik hur förbättrar vi resultaten? I olika undersökningar de senaste 25 åren visar det sig att de
Läs merKarlsängskolan - Filminstitutet
Projektrapport Karlsängskolan - Filminstitutet 1. Om Skolan Karlsängskolan är en högstadieskola i Nora kommun som ligger 3,5 mil norr om Örebro och i Örebro län men tillhör landskapet Västmanland. Skolan
Läs merBarn för bjudet Lärarmaterial
SIDAN 1 Författare: Oscar K. Vad handlar boken om? Boken handlar om en kille och en tjej som brukar träffas och spela spel. En dag när de träffas, börjar de prata om barn och om hur barn blir till. De
Läs merSagor och berättelser
Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter som
Läs merNågra övningar att göra
Några övningar att göra Dagens kort Du ber om ett kort som kan vägleda och hjälpa dig genom dagen. Kortet beskriver hur du kan förhålla dig till dagen eller om du ska tänka på något speciellt idag. Drar
Läs merAllan Zongo. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Henrik Einspor
Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Henrik Einspor Vad handlar boken om? Max har en rymdvarelse, Allan Zongo hemma hos sig. Den har råkat landa i deras trädgård med sitt rymdskepp. Max mamma är på sjukhuset,
Läs merÅr 4. Arbetsområde: Ämnesspecifika begrepp och ord: (Ämnesövergripande möjlighet inom parantes)
År 4 MAPP - din portfolio. Gör en mapp att förvara arbetena i. Teckna och måla dekorativt, t.ex mönster ANSIKTETS PROPORTIONER Visa principen för hur förhållandena i ansiktet/huvudet är till varandra.
Läs merPedagogiskt material till föreställningen
Pedagogiskt material till föreställningen Pucko vs Milan Detta är ett material vars huvudsyfte är att fånga upp de teman och situationer som är en del av föreställningen. Målet är att skapa reflektion
Läs merPedagogisk dokumentation i förskolan hur kan vi vidareutveckla detta med hjälp av digitala verktyg? Vecka 44 Pedagogiskt Center
Pedagogisk dokumentation i förskolan hur kan vi vidareutveckla detta med hjälp av digitala verktyg? Vecka 44 Pedagogiskt Center Varför pedagogisk dokumentation? För att kunna återvända till en händelse.
Läs merKONSTPEDAGOGISKA PROGRAM BROR HJORTHS HUS 2009
KONSTPEDAGOGISKA PROGRAM BROR HJORTHS HUS 2009 VÄLKOMMEN TILL BROR HJORTHS HUS Bror Hjorths (1894-1968) röda trähus i Kåbo är ett litet men innehållsrikt konstnärsmuseum. Här hade konstnären sitt hem och
Läs merJag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.
VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får
Läs merViktoriaskolans kursplan i Bild I år F arbetar eleverna med:
I år F arbetar eleverna med: År F bildkonstnärer och deras verk. - de vanligaste färgernas namn - olika material såsom kritor av olika slag, vattenfärg, tyg, garn och lera - träna på att använda sax och
Läs merPositiva pedagoger och kreativa arbetslag i förskolan. Susanne Bogren och Nanna Klingen
Positiva pedagoger och kreativa arbetslag i förskolan Susanne Bogren och Nanna Klingen Det lustfyllda samarbetet I ett kreativt arbetslag får alla pedagoger som arbetar tillsammans i barngruppen samma
Läs merStyrdokumentkompendium
Styrdokumentkompendium Information och kommunikation 2 Sammanställt av Joni Stam Inledning Jag brukar säga till mina elever, halvt på skämt och halvt på allvar, att jag förhåller mig till kursens centrala
Läs merStoryline Familjen Bilgren
Storyline Familjen Bilgren Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs 4 6 Eleverna får till en början möta familjen Bilgren som bor i Ringstorp. Familjen
Läs merSjälvkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.
Självkänsla Självkänsla är lika med att bottna i sitt innerst. Självkänslan finns i varje människa och söker plats att få fäste i och växa ur. Vissa ger den utrymme medan vissa inte låter den gro. Det
Läs merMin syn på idéframställan
MDH Min syn på idéframställan Andreas Nilsson 2009-04-21 Examinator Rolf Lövgren Innehåll Inledning... 3 Hur ser jag på Idéframställan... 4 Metoder... 5 Beskrivna idé med ord... 5 Skiss... 6 Kavaljersperspektiv....
Läs merLilla lyckohjulet Lina
Lilla lyckohjulet Lina Lyckohjulet snurrar och du kan spela precis som på tivoli! Se en film på produkten: http://youtu.be/mlh6rpuhqmm Vilket material behöver man? Trälist 15 x 33 mm Plywood 8 mm Träskruv
Läs merTema 1 Minisar - Förskoleklass
Minisar förskoleklass Vi vill att eleverna ska bli nyfikna på teknik och känna till begreppen teknik och uppfinning och att de ska se att teknik kan vara så mycket. Och att det är roligt. Syfte Syftet
Läs merKursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret 12-13 Klass: SPR2
8 Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt EAS 1. Hur var ditt första intryck av denna kurs? Mycket bra 6 21 Bra 21 75 Dåligt - - Mycket dåligt 1 4 EAS - - Antal EAS:. Antal svarande: 28. Mv: (Skala 1) = 78,57
Läs merUtvärdering av föräldrakurs hösten 2013
Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet
Läs merVad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen.
Hej! Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen. Att prata med en ny person kan kännas nervöst även om man som ni redan har en hel del gemensamt. Därför finns den här guiden som ska
Läs merTärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson
Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN Författare:Tove Andersson Innehåll Inledning:... 2 Syfte:... 2 Frågeställningar:...
Läs merLärarmaterial. Det skulle varit jag dansteater av Birgitta Egerbladh. VästmanlandsTeater
VästmanlandsTeater Slottsgatan 11 722 11 Västerås Tel 021-470 41 00 skola@vastmanlandsteater.se vastmanlandsteater.se Lärarmaterial Det skulle varit jag dansteater av Birgitta Egerbladh Illustration: Malin
Läs merMalmö högskola Lärarutbildningen Självständigt arbete på grundnivå del II Intervju med den andre
Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del II 15 högskolepoäng Intervju med den andre Vivien Mach Lärarexamen 210hp Kultur, Medier, Estetik Datum för inlämning:
Läs merLokal arbetsplan läsår 2015/2016
Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Prärien Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
Läs merFörslag på lektionsupplägg: Dag 1- en lektionstimme
MiniKonsulter Fångar upp elevernas naturliga kreativitet och nyfikenhet genom problemlösning i arbetslivet samt ökar elevernas naturliga intresse för problemlösning och innovationer. Skapar och bibehåller
Läs merFrågeställning. Metod. Teoretiskt perspektiv
Bakgrund Ett av de mest betydelsebärande tillfällena i mitt liv som innebar en vändpunkt, var när jag förstod att jag i hela mitt liv aldrig ens hade förstått att jag liksom alla andra bär på en egen liten
Läs merTITTSKÅP APALBYSKOLAN 2011
TITTSKÅP APALBYSKOLAN 2011 årskurs 8, teknik och textilslöjd Utsmyckning med konstnär Unna Katz Förutsättningar I projektet samarbetar jag med Jane Stipelius, lärare i teknik och Asil Lafat, textillärare.
Läs merLikabehandlingsplanen = Plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplanen = Plan mot kränkande behandling Det här är Likabehandlingsplanen. Här kan du läsa vad du inte får göra i skolan. Det står också vad som är bra att göra. Alla elever och alla lärare
Läs merNATURVETENSKAP FÖR LIVET?
NATURVETENSKAP FÖR LIVET? Under terminen kommer din klass att medverka i ett forskningsprojekt. Ni kommer att arbeta med uppgifter som handlar om i samhället. Enkäten innehåller frågor om dig och dina
Läs merTillbaka Skriv ut Skicka till en vän Prenumerera på Zenitkultur. Hanna Allert Karlsson - Tredimensionell teckning
enit - kulturtidningen i väst av 6 2012-11-27 15:22 Tillbaka Skriv ut Skicka till en vän Prenumerera på Zenitkultur Hanna Allert Karlsson - Tredimensionell teckning Galleri Imma, Mariestad - pågår till
Läs merInledning. Övning 1: Frågestund
Kamratskap Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren
Läs merLärarmaterial. Vad handlar boken om? Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor:
Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Kerstin Lundberg Hahn Vad handlar boken om? Boken handlar om Ebba och Ivar, som är tvillingar. En dag, när de kommer till skolan, är fröken sjuk. Deras vikare, Fröken
Läs merVikingatiden. - kreativt på olika sätt
Vikingatiden - kreativt på olika sätt Vikingatiden Vikingatiden ett ämnesövergripande tema som utgår från kunskapskraven i svenska, historia, religion, och bild. Målet är att utifrån elevernas frågor om
Läs merHUSBYGGET Bygga nytt hus? Ett stort och omfattande projekt, och också väldigt roligt. Allt om Villor&Hus frågade
Arkitektens bästa tips inför HUSBYGGET Bygga nytt hus? Ett stort och omfattande projekt, och också väldigt roligt. Allt om Villor&Hus frågade Tony Sundberg, arkitekt SAR/MSA på Sävsjö Trähus, om hans bästa
Läs merSYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Vi vill att barnens egna önskemål i ännu större utsträckning ska få utrymme i
Läs merKänslor. Litteraturtips: Levande färger, Karl Ryberg
Känslor är väl lämpade att uttrycka inom de konstnärliga ämnena redan med mycket unga elever. Små barn - och ibland även äldre - målar ut sina känslor, oavsett vad de blir ombedda att göra. Alla lägger
Läs merKvalitetsarbete. Kungshöjdens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson
Kvalitetsarbete Kungshöjdens förskola 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens intressen...
Läs merMalvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget
1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han
Läs merSAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola
SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola 2014-2015 Systematiskt kvalitetsarbete läsåret 2014-2015 Algutsrums förskola 5 avdelningar 1 Förskolans värdegrund och uppdrag Att skapa
Läs merARKITEKTPROVET 2013 DAG 1. 1: LINJE & VECK [ENKELHET, UNDERSÖKNING] [1H] 9.15-10.15
ARKITEKTPROVET 2013 DAG 1. 1: LINJE & VECK [ENKELHET, UNDERSÖKNING] [1H] 9.15-10.15 Översikt: Den första uppgiften är en undersökning av linje, kant och yta. I den skall du försöka skapa något intressant
Läs merHar du funderat något på ditt möte...
Har du funderat något på ditt möte... med mig? Så vill jag bli bemött som patient inom psykiatrin. projektet Bättre psykosvård Har du sett rubriker som de här? troligen inte. De här rubrikerna är ovanligt
Läs merSociala berättelser 1
Sociala berättelser 1 De olika delarna av en social berättelse Deskriptiva meningar beskrivning av situationen Deskriptiva delen de ska åskådliggöra och beskriva en situation, händelse eller ett beteende.
Läs merSmakprov DIG SJÄLV. ur: KÄRLEKSBOMBA NINA JANSDOTTER BRAIN BOOKS
Smakprov ur: KÄRLEKSBOMBA DIG SJÄLV NINA JANSDOTTER BRAIN BOOKS Brain Books AB Box 344 551 15 Jönköping www.brainbooks.se 2007 Nina Jansdotter, samt Brain Books AB Avtal genom Tönnheim Literary Agency
Läs merSkolledningens sida februari 2016
1 Skolledningens sida februari 2016 I och med skolans årliga julgransplundring, så dansade vi ut julen i januari. Det var precis lika festligt och trevligt som tidigare år. Under denna termin har klasserna
Läs merSÄKERHETSVISAREN 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR
1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR Ledningen har en nyckelroll för att företaget ska bli bättre på att förhindra olyckor och tillbud. Ord måste omsättas i handling och en viktig uppgift är att involvera alla
Läs merUtvärdering APL frågor till handledare VT2015
Utvärdering APL frågor till handledare VT2015 Utvärdering APL frågor till handledare VT 2015 Jag har inte gått någon handledarutbildning Instämmer 3 100 Total 3 100 10,3% (3/29) Min praktikant studerar
Läs merKrypande kaninen Karin
Krypande kaninen Karin Kaninens hjul snurrar och den får en rolig krypande rörelse! Se en film på produkten: http://youtu.be/3_mdnvihxos Vilket material behöver man? Plywood 21 mm tjock Distanser - muttrar
Läs merLgrs 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:
SIDAN 1 Boken handlar om: När morfar kommer på besök, får Viggo ett gevär av honom. Mamma är rädd. Hon tycker att Viggo är för liten, för att ha ett gevär. Mamma gömmer geväret, och Viggo blir jättesur.
Läs mer1. Skriv = eller i den tomma rutan, så att det stämmer. Motivera ditt val av tecken.
Modul: Taluppfattning och tals användning. Del 3: Det didaktiska kontraktet Likhetstecknet Ingrid Olsson, fd lärarutbildare Mitthögskolan Läraraktivitet. 1. Skriv = eller i den tomma rutan, så att det
Läs merSI-deltagarnas syn på SI-möten - Resultat på utvärderingsenkät
[Skriv text] Utvärdering av SI (09/10) SI-deltagarnas syn på SI-möten - Resultat på utvärderingsenkät För att få en uppfattning om hur deltagarna sett på SI-mötena gjordes en enkätutvärdering i slutet
Läs merHej, Dock eller ovanligt att arbeta med Earth Hour för det gör vi. och går djupare in i varför vi släcker osv.
EARTH HOUR EARTH HOUR 2015 2015 LEKTIONSPLANERING INSKICKAD TILL WWF I SAMBAND MED EARTH HOUR 2015 Förskola: Kåsan, Enköping Kontakt: Sara Vennström, sara.vennstrom@enkoping.se Sammanfattning: Kåsan både
Läs merVandrande skolbussar Uppföljning
Fariba Daryani JANUARI 2007 Vandrande skolbussar Uppföljning När man börjat blir man fast (Förälder i Vandrande skolbuss) Att gå med Vandrande skolbussen är något vi ser fram emot (Barn i Vandrande skolbuss)
Läs merFakta om Malala Yousafzai
SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om Malala, den yngsta någonsin som har fått Nobels fredspris. I boken får vi veta hur Malala vuxit
Läs merSkejtarna i rampen VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS
SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Rudi och Ali B brukar skejta ihop. Idag vill Rudi gå bort till rampen men det vill inte Ali B. Alla de äldre är
Läs meridentiet Konstpedagogiskt arbete i Västra Götaland sedan 2002 BILDER OCH RÖSTER OM IDENTITET OCH EGET SKAPANDE VEM ÄR JAG?
identiet VEM ÄR JAG? BILD & FORM SERIE ANNA-KARIN LIEDBERG ELLA KALOGRITSA Elever färglägger lerskulpturer med akvarellteknik. Kronbergsskolan, Lysekil BILDER OCH RÖSTER OM IDENTITET OCH EGET SKAPANDE
Läs merAtt skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas
52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer
Läs merEn bra start i livet. fantasi som kommer att utveckla vår värld. Låt oss ge dem en bra start! www.brio.net. www.brio.net
BRIO nyheter för de yngsta 2015 För barn i åldern 0-3 år En bra start i livet Sedan 1884 har vi tillverkat leksaker för att inspirera unga sinnen och låta barn få upptäcka världen på ett säkert och lekfullt
Läs merPedagogiskt material i anknytning till Smid medan järnet är varmt
Pedagogiskt material i anknytning till Smid medan järnet är varmt Detta pedagogiska material bygger på Västanå Teaters föreställning av Smid medan järnet är varmt som spelas 2014-2015. Materialet syftar
Läs merBarns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen
Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det
Läs merBarnen i Konstiseftis tillsammans med eftisledaren Eva Aminoff.
Månadens eftis december 2007: Konstiseftis i Helsingfors Besök: 6.11.2007 Text och foto: Michelle Mattfolk Det är november månad och det känns i luften som att vintern kommit. Jag är på väg för att besöka
Läs merRapport. Grön Flagg. Rönnens förskola
Rapport Grön Flagg Rönnens förskola Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-24 08:18:54: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat med ert tema. Ni har anpassade och engagerande aktiviteter
Läs merPictostat ar tangentstyrt och kan kopplas till olika datorhjalpmedel. Skarmen innehaller ingen onödig information. Frågorna är lätta att besvara.
Pictostat ar tangentstyrt och kan kopplas till olika datorhjalpmedel. Skarmen innehaller ingen onödig information. Frågorna är lätta att besvara. ictostat- enkäter Ett nytt sätt att få veta vad brukarna
Läs merUtvärdering 2015 deltagare Voice Camp
Utvärdering 15 deltagare Voice Camp 8 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Enkelt, jag älskar att sjunga och det är alltid kul att träffa nya vänner
Läs merLITTERÄR FÖRLAGA FÖRST VAR DET MÖRKT... BOLLONGEXPEDITIONEN. www.filmcentrum.se JIMS VINTER
Jims vinter JIMS VINTER GUN JACOBSON SVERIGE 2003. 13 MIN. REK. FRÅN 4 ÅR JIMS VINTER AV THOMAS TIDHOLM OCH ANNA-CLARA TIDHOLM FÖRLAG: ALFABETA ISBN13: 9789177121701 små pärlor disc 2 FÖRST VAR DET MÖRKT...
Läs merI Språkets värld Lennart Hellsing/Vatten
Klockargårdsförskolas digitala verksamhetsberättelse 14/15 Avdelning: Lilla Basen I Språkets värld Lennart Hellsing/Vatten Catrin Ripa, Irene Carlsson, Mathilda Nilsson 13 barn, 1-3 år Lokala prioriteringar
Läs merOmformningsförmåga, berättelse och identitet. Vigdis Ahnfelt, Lektor i spanska och lärare i ämnesdidaktik moderna språk
Omformningsförmåga, berättelse och identitet Vigdis Ahnfelt, Lektor i spanska och lärare i ämnesdidaktik moderna språk Projektet (CSL) har nyligen påbörjats Undersöka berättelser om konstruktion av yrkesidentitet
Läs merFlaxande fjärilen Frida
Flaxande fjärilen Frida Fjärilen flaxar med vingarna när man vevar på veven. Se en film på produkten: http://youtu.be/dwuwkcawrem Vilket material behöver man? Kork för PET-flaska Remskiva för motor Gitarrsträng
Läs merAgent Angus. Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:
Lärarmaterial SIDAN 1 Vad handlar boken om? Boken handlar om Angus, som gillar Ella. För att imponera på Ella, säger Angus att han är bra på att läsa av ansikten. Han säger att han vill bli mentalist (vilket
Läs merKapitel 2 Brevet Nästa dag gick Lisa och jag ner i källaren igen. Då såg vi ett brev. Lisa öppnade brevet. På brevet stod det: Hej, vi bor i ett
Av Liv Kapitel 1 Hej Hej jag heter Rebecka och är 10 år och går på Trumenesskolan. Jag har en vän som heter Lisa. Jag är rädd för vaktmästaren. Idag ska jag leka med Lisa. Innan vi skulle gå hem gick vi
Läs merHandlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Blå
2014-06-05 Sid 1 (10) Handlingsplan för Guldsmedens förskola 2014/2015 Lådbilen Blå V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-178350 (dir) www.gavle.se Sid 2 (10) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN
Läs mernatur och miljö Syfte
Natur och miljö Kurskod: SGRNAT7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Att veta hur företeelser i omvärlden hänger samman är
Läs merIllustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor
JONNY VILL VARA ENSAM Om trötta föräldrar och karusellen med professionella Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette
Läs merDAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN
DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN 1. CENTRALA PRINCIPER 1.1 VÄRDEGRUND Vi vårdar och uppfostrar barnen, i samarbete med föräldrarna i en trygg och stödjande miljö. Vi värdesätter barnens
Läs merSvenska från början. 1 Studieförbundet Vuxenskolan
Svenska från början 1 1 Hej! - Vad heter du? - Jag heter. - Hur gammal är du? - Jag är år. - Var bor du? - Jag bor på. - Hur många barn har du? - Jag har barn. - Vilket land kommer du ifrån? - Jag kommer
Läs mer>>HANDLEDNINGSMATERIAL >>SYSTRAR FÖR LÄRARE OCH ANDRA VUXNA. Affischbild: Pia Nilsson Grotherus
>>HANDLEDNINGSMATERIAL FÖR LÄRARE OCH ANDRA VUXNA >>SYSTRAR Affischbild: Pia Nilsson Grotherus >>VÄLKOMNA Vad kul att du har valt att se Systrar på Uppsala stadsteater med din klass. Vi är stolta över
Läs merBerättarstunden. Termin 4: Bibeltelefonen. - levande berättelser från Bibeln. Söndagsskolmaterial
Berättarstunden - levande berättelser från Bibeln Termin 4: Bibeltelefonen Söndagsskolmaterial Innehåll Termin 4 Bibeltelefonen Förord Beskrivning Lektion 1 Lektion 2 Lektion 3 Lektion 4 Lektion 5 Lektion
Läs merVi vill veta vad tycker du om skolan
Vi vill veta vad tycker du om skolan 1 1 Hur gammal är du? år 2 Är 1 2 du Flicka Pojke 3 Går du i skolår 1 4 2 5 3 6 4 Har du och dina föräldrar valt en annan skola än den som ligger närmast ditt hem?
Läs merSäg STOPP! Ett samarbete mellan Kulturskolan, föreningen DuD och barn och ungdomsprojektet i Katrineholms kommun
Säg STOPP! Ett samarbete mellan Kulturskolan, föreningen DuD och barn och ungdomsprojektet i Katrineholms kommun Säg STOPP en temateater kring mobbning Bakgrund Kulturskolan och DuD:s teatergrupp har under
Läs merBroskolans röda tråd i Bild
Broskolans röda tråd i Bild Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket. Detta
Läs merBarns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen
Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen - En undersökning av barnrättspraktikanter inom Landstinget Kronoberg Sabina Andersson Alexandra Hansson Omvårdnadsprogrammet Sunnerbogymnasiet
Läs merKattens Janssons månadsbrev
Kattens Janssons månadsbrev Okt-14 Hej föräldrar! Vi har fortfarande ett fokus på skogen och naturens härliga lekplats, dock är våra utflykter lite beroende på väder och vilka kläder barnen haft på sig
Läs merAlla får ligga. strategier i förförelsekonst för den moderna gentlemannen och kvinnan
Alla får ligga strategier i förförelsekonst för den moderna gentlemannen och kvinnan 001 FÖRSPEL IN 168 KAPITEL ETT N o 001 013 Rätt inställning KAPITEL TVÅ N o 014 022 Utsidan KAPITEL TRE N o 023 051
Läs merSammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007
Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 135 av 167 studenter (81%) har Lärare, tidigare år, förskola 39% besvarat utvärderingen Lärare, tidigare år, grundskola
Läs merKonst i Värdens Park under 2014-2015 Presentation av medverkande konstnärer
Konst i Värdens Park under 2014-2015 Presentation av medverkande konstnärer Kerstin Dahl Norén Medverkar med konstverket Vintergatan har sin gång i diabas Jag är skulptör och konstnär från Borås och mina
Läs merMånadens Sanomaövning Juni
Månadens Sanomaövning Juni Månadens Sanomaövning Juni Lässtandarder är diagnoser som används för att prova elevernas läsförmåga i övergången mellan årskurs 3 och 4, samt mellan årskurs 6 och 7, och är
Läs merNÄR MAN TALAR OM TROLLEN och några andra talesätt
6. NÄR MAN TALAR OM TROLLEN och några andra talesätt När man talar om trollen så står de i farstun är ett gammalt talesätt. Men finns det något vetenskapligt som ligger bakom det, och andra liknande talesätt
Läs mer