Stad. Nykarleby stad. Dokument. Planbeskrivning. Datum NYKARLEBY STAD DETALJPLAN FÖR SOKLOT SMÅHUSOMRÅDE

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stad. Nykarleby stad. Dokument. Planbeskrivning. Datum NYKARLEBY STAD DETALJPLAN FÖR SOKLOT SMÅHUSOMRÅDE"

Transkript

1 Stad Nykarleby stad Dokument Planbeskrivning Datum NYKARLEBY STAD DETALJPLAN FÖR SOKLOT SMÅHUSOMRÅDE

2 DETALJPLAN FÖR SOKLOT SMÅHUSOMRÅDE 2 DETALJPLAN FÖR SOKLOT SMÅHUSOMRÅDE PLANBESKRIVNING Författare Datum Granskare Christoffer Rönnlund Jonas Lindholm Granskad , Alla fotografier Ramboll Finland Oy om inte annat nämns. Ramboll Hovrättsesplanaden 19 E VASA T

3 1-2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER Identifikationsuppgifter Planläggningsområdets läge Planens namn och syfte Utredningar 6 2. SAMMANDRAG Olika skeden i planläggningsprocessen Planläggningsområdet Genomförandet av detaljplanen 6 3. UTGÅNGSPUNKTERNA Utredning om förhållandena på planläggningsområdet Allmän beskrivning av området Naturmiljön Den byggda miljön Markägoförhållanden Planeringssituationen Planer, beslut och utredningar som berör planläggningsområdet De riksomfattande målen för områdesanvändningen Landskapsplanen Etapplandskapsplan Etapplandskapsplan Generalplan Detaljplan Byggnadsordningen Tomtindelning och tomtregister Baskarta Skyddsbeslut OLIKA SKEDEN I PLANLÄGGNINGSPROCESSEN Behovet av detaljplanering Planeringsstart och beslut som gäller denna Deltagande och samarbete Intressenter Anhängiggörande Deltagande och växelverkan Myndighetssamarbete MÅL FÖR PLANEN Mål enligt utgångsmaterialet och som uppkommit under planläggningsprocessen PLANENS UTGÅNGSALTERNATIV Utkast Utlåtanden och åsikter som inkommit när utkastet varit framlagt till officiellt påseende och beaktandet av dem Förslag 17

4 Utlåtanden och anmärkningar som inkommit när förslaget varit framlagt till officiellt påseende och bemötandet av dem REDOGÖRELSE FÖR PLANEN Planens struktur Dimensionering Planens förhållande till övriga planer Generalplanegranskning Områdesreserveringar Beteckningar och bestämmelser Namn PLANENS KONSEKVENSER Utredning om konsekvenserna i området Konsekvenser för naturmiljön Konsekvenser för den byggda miljön Samhällsekonomiska (övriga) konsekvenser GENOMFÖRANDE AV DETALJPLANEN Genomförande och tidsplanering 22 BILAGOR Bilaga 1 Program för deltagande och bedömning. Bilaga 2 Naturinventering (2015). Bilaga 3A Bemötandesammanställning, utkastskedet (tillfogas senare i processen). Bilaga 3B Bemötandesammanställning, förslagsskedet (tillfogas senare i processen).

5 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 1.1 Identifikationsuppgifter Planläggningsarbetet förverkligas som ett samarbetsprojekt mellan Nykarleby stad och Ramboll Finland Oy. För information om planläggningsprojektet svarar stadsgeodet Tom Johansson (kontaktuppgifterna nedan). PLANLÄGGARE: Nykarleby stad Topeliusesplanaden NYKARLEBY Tel Fax PLANLÄGGNINGSKONSULT: Ramboll Finland Oy Hovrättsesplanaden 19 E, VASA Tel Fax Stadsgeodet Tom Johansson T E-post: Planläggare Lantm.ingenjör YH Jonas Lindholm T E-post: Planerare/kvalitetsgranskare Lantm.ingenjör YH Christoffer Rönnlund T E-post: 1.2 Planläggningsområdets läge Planläggningsområdet är beläget i norra delen av Soklot by ca 10 km norr om Nykarleby centrum. Avståndet från planläggningsområdet söderut till Soklot bycentrum är ca 4 km och till närmaste regionala samlarväg (Jakobstadsvägen) ca 5 km. Området är till sin areal 8,3 ha och utgörs av den av staden ägda fastigheten Planläggningsområdet samt närmiljön består av i huvudsak ekonomiskog samt av ställvis låglänta områden med sparsam växtlighet.

6 1-5 Bild 1. Områdets regionala läge anvisat med rödgul cirkel. Lantmäteriverket. Bild 2. Områdets riktgivande utsträckning anvisat med rödgul linje. Lantmäteriverket. 1.3 Planens namn och syfte Planens namn är DETALJPLAN FÖR SOKLOT SMÅHUSOMRÅDE. Syftet med planläggningsarbetet är att bereda utrymme för ett nytt bostadsområde.

7 Utredningar Under våren/sommaren 2015 har uppgjorts naturinventering av området. 2. SAMMANDRAG 2.1 Olika skeden i planläggningsprocessen Tekniska nämnden godkänner Ramboll Finland Oy som konsult för planläggningsuppdraget Kungörelse över anhängiggörandet PDB till påseende _..201_..201_ Utkastet till påseende (hörande i beredningsskedet). Förslaget till påseende. Tekniska nämnden behandlade detaljplanen. Stadsstyrelsen behandlade detaljplanen. Stadsfullmäktige godkände detaljplanen. 2.2 Planläggningsområdet Planläggningsområdet omfattar ett sammanhängande skogsområde. I planläggningsarbetet eftersträvas centrala markområdesreserveringar för boende och rekreationsverksamhet. Med planläggningsarbetet uppgörs en detaljplan. 2.3 Genomförandet av detaljplanen Förverkligandet av detaljplanen kan påbörjas efter att den blivit godkänd i stadsfullmäktige och vunnit laga kraft. Förverkligandet ankommer på staden. 3. UTGÅNGSPUNKTERNA 3.1 Utredning om förhållandena på planläggningsområdet Allmän beskrivning av området Planläggningsområdet är beläget i Soklot by, Nykarleby stad. Området är ett delvis skogsbevuxet område i relativt nära anslutning till nuvarande bystruktur och fast bosättning. Området är till sin areal ca 8,3 ha. Höjdnivån varierar mellan 2,5 och 5 m. Området är obebyggt. Avståndet till skola och daghem söderut i Soklot bycentrum är ca 4 km. Planläggningsområdet angränsar till Soklotvägen som fungerar som områdets samlarled ut till övergripande trafiknät.

8 Naturmiljön Landskapets särdrag Planläggningsområdet är befintligt jord- och skogsbruksområde i varierad terräng. Området är av likartad karaktär som dess närområde, var ställvis högre och lägre belägna partier förekommer. En 20kV elledning korsar området och fungerar som en naturlig uppdelare mellan områdets mer låglänta partier och de delar som lämpar sig bättre för byggande. Bild 3. Utsikt mot Soklotvägen från områdets västra del. Bild 4. Elledningen som korsar området i nordsydlig riktning. Bild 5. Lägre beläget parti (våt mosse) i områdets mellersta del.

9 1-8 Topografi På planläggningsområdet varierar höjdkurvorna mellan ca 2,5-5 m.ö.h. Områdets nordöstra samt sydöstra delar är låglänta områden som inte lämpar sig för byggande. Bild 6. Områdets topografi Lantmäteriverket. Jordmån Planläggningsområdet domineras till största delen av sandmorän. Den sydöstra delen utgörs av lerig jord. Bild 7. Områdets jordmån GTK.

10 1-9 Vattendrag och vattenhushållning Planläggningsområdets naturliga vattenavrinning sker söderut till utfallsdiket Faret som leder vidare till Hästbådafjärden i väst. Grundvattenområde finns inte på planläggningsområdet. Informationskälla: OIVA. Naturskydd Skyddade områden finns varken på planläggningsområdet eller i dess direkta närhet. För planläggningsområdet har uppgjorts en naturinventering under år 2015 som beaktas i planläggningen. Se bilaga 2 för noggrannare information. Informationskälla: OIVA, Bilaga 2 - Naturinventering Den byggda miljön Boende och befolkningens struktur Befolkningen i planläggningsområdets närhet bor längs med Soklotvägen. Närmaste fasta bostad, eller bostad som kan bebos permanent, ligger på ett avstånd av ca 200 m vid stranden intill Hästbådafjärden. Övrig bybebyggelse ligger på ett avstånd av ca 800 m söder om planläggningsområdet. Befolkningsmängden i Soklot är 484 personer och befolkningsstrukturen är fördelad på 124 personer i åldern 0-14 år, 320 personer år och 67 personer över 65 år. Informationskälla: Statistikcentralen enligt Samhällsstruktur De centrala delarna av Soklot by räknas till ett tätortsområde. Längre norrut mot planläggningsområdet är bebyggelsen inte lika tät men bystrukturen kvarstår. Planläggningsområdet ligger utanför men i nära anslutning till befintlig byastruktur. Informationskälla: Lantmäteriverket, OIVA. Bild 8. Bilden förevisar samhällsstrukturen. Planläggningsområdets läge med röd linje.. Grön färg; Byar. Blå färg; Landsbygdsbebyggelse/glesbygdsbebyggelse. MML, SYKE/YKR.

11 1-10 Stads-/tätortsbild Byns centrala delar finns i huvudsak mellan Rijfs väg och Gråsövägen. Här finns byns skola och även den tätaste koncentrationen av bebyggelse. Arbetsplatser, näringsverksamhet Näringsverksamheten i det direkta närområdet hänför sig till pälsnäring samt jord- och skogsbruket. Kommunala arbetsplatser finns i byns lågstadieskola samt daghem. I övrigt finns mera omfattande arbetsplatser i de mer centralare delarna av Nykarleby. Rekreation och fritidsverksamhet Planläggningsområdet är naturnära och beläget i närheten av havet. Det finns goda möjligheter att utnyttja havet och naturen i rekreationssyfte. På området eller i den direkta närheten finns inte ordnad rekreationsverksamhet. Trafik Trafiken till och från området sker längs med Soklotvägen (17927). År 2015 låg årsmedeldygnstrafiken på 663 fordon. Bild 9. Utdrag ur trafikmängdskarta 2015, Soklotvägen 663 fordon/dygn. Trafikverket. Den byggda kulturmiljön och fornminnen På planläggningsområdet finns inga kända kulturobjekt. Varken kända byggda kulturmiljöer eller fornminnen som är skyddade, eller som vore i behov av skydd, finns på området.

12 1-11 Teknisk försörjning Vatten- och elledning ligger i anslutning till området. Informationskälla: Nykarleby stad. Miljöskydd och störningar i miljön Planläggningsområdet är ett relativt lugnt skogsområde i havsnära miljö. Här finns inga betydande störningar i miljön. Närmaste potentiella störningskälla kan anses vara en grustäkt på ett avstånd av ca 400m i östlig riktning och en pälsfarm i sydlig riktning på ett avstånd av ca 1km. Eftersom det i närområdet finns stora mängder fritidsbebyggelse är trafiken i området sommartid ofta betydligt större jämfört med andra årstider Markägoförhållanden Nykarleby stad står som ägare till fastigheten som planläggs. 3.2 Planeringssituationen Planer, beslut och utredningar som berör planläggningsområdet Som grund till planläggningsuppdraget beaktas tillgängliga utredningar och aktuella markanvändningsplaner. Beslut om uppgörande av nya utredningar tas efter behov De riksomfattande målen för områdesanvändningen De riksomfattande målen för områdesanvändningen (Statsrådets beslut ) fick laga kraft och revideringen av dem trädde i kraft den De riksomfattande målen för områdesanvändningen är grupperade enligt sakinnehåll i följande helheter, av vilka alla förutom nummer fem gäller för planläggningsområdet: 1. Fungerande regionstruktur 2. Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön 3. Kultur och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser 4. Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning 5. Specialfrågor i Helsingforsregionen 6. Helheter av särskild betydelse som natur- och kulturmiljöer Landskapsplanen Österbottens landskapsplan uppgörs av Österbottens förbund, förbundet beskriver landskapsplanens betydelse med nedanstående text: Landskapsplanen har en central roll i utvecklingen och planeringen av ett landskap. Med landskapsplanen överför man utvecklingsprinciper och strategier, som uppgjorts på nationell och regional nivå, till reserveringar av markområden som styr områdesanvändningen i den önskade riktningen. När man gör planen ska man ha som mål att landskapets region- och samhällsstruktur kan utvecklas på ett bra och hållbart sätt.

13 1-12 Landskapsplanen styr kommunernas planläggning och även myndigheternas planering av områdesanvändning. Innehållet i landskapsplanen förs till en noggrannare nivå i de generalplaner och detaljplaner som kommunerna uppgör. Landskapsfullmäktige vid Österbottens förbund godkände landskapsplanen Planen fastställdes av miljöministeriet Bild 10. Utdrag ur Österbottens landskapsplan. Planläggningsområdets riktgivande läge anvisat med gul cirkel. På planläggningsområdet, eller i dess direkta närhet, finns följande beteckningar: Beteckning Beskrivning av beteckningen Område med turistattraktioner/utvecklingsområde för turism och rekreation mv-9 Riktgivande friluftsled Cykelled Etapplandskapsplan 1 Etapplandskapsplan 1 - Lokalisering av kommersiell service godkändes av landskapsfullmäktige och fastställdes av miljöministeriet För planläggningsområdet finns inga reserveringar i etapplandskapsplan 1.

14 Etapplandskapsplan 2 Etapplandskapsplan 2 - Förnyelsebara energiformer och deras placering i Österbotten godkändes av landskapsfullmäktige och fastställdes av miljöministeriet För planläggningsområdet finns inga reserveringar i etapplandskapsplan Generalplan För Nykarleby stad har uppgjorts en stranddelgeneralplan för havsnära byar. Planen godkändes i stadsfullmäktige den och fastställdes i Högsta förvaltningsdomstolen. Planeringsområdet har M-beteckning i stranddelgeneralplanen, dvs. jord- och skogsbruksdominerat område. Bild 11. Utdrag ur stranddelgeneralplanen för havsnära byar, kartblad 2 Soklot. Detaljplaneområdets riktgivande utsträckning och läge har angetts med rödgul oval. Fast bosättning tillåts även vid närbeläget strandområde (RA/AO 10). Således kan området ses som en utvidgning av nuvarande bystruktur Detaljplan Planläggningsområdet är inte tidigare planlagt på detaljplanenivå.

15 Byggnadsordningen Byggnadsordningen är godkänd av stadsfullmäktige i Nykarleby stad den Tomtindelning och tomtregister Information angående fastighetsindelningen på området är baserad på tidsenliga uppgifter från Lantmäteriverket Baskarta Som bas i planläggningsarbetet har stadens tidsenliga baskarta använts Skyddsbeslut På planläggningsområdet finns inga befintliga skyddade områden. I den för området uppgjorda naturinventeringen framkommer ett område som bör beaktas i detaljplaneringen. 4. OLIKA SKEDEN I PLANLÄGGNINGSPROCESSEN Kommuner har enligt finsk lagstiftning planläggningsmonopol och således bör det genom planläggningsprocessen hållas ett smidigt och informativt samarbete med Nykarleby stad. Intressenter bör ges möjlighet att höras och där av ordnas officiella påseendeskeden för allmänheten. Som första steg utarbetas ett Program för deltagande och bedömning (PDB). PDB är en informativ handling som berättar vad planläggningsarbetet handlar om, vilka lagparagrafer som styr planläggningen och vem som står som kontaktperson vid eventuella frågor. PDB sätts till officiellt påseende. Under påseendeskedet kan intressenter lämna in påpekanden och av myndigheter begärs utlåtande. Om behov finns uppdateras PDB under planläggningsprocessen. Som andra steg utarbetas ett utkast för markanvändning, i vilket inkommen respons från påseendeskedet för PDB beaktas. Uppgjorda och befintliga utredningar som berör projektet beaktas. När en fungerande planlösning erhållits sätts utkastet till officiellt påseende. Under påseendeskedet kan intressenter lämna in påpekanden och av myndigheter begärs utlåtande. Första och andra steget kan utföras parallellt i småskaliga planläggningsprojekt. Som tredje steg utarbetas ett förslag för markanvändning, i vilket inkommen respons från påseendeskedet för utkastet beaktas. Förslaget uppgörs för att erhålla en optimal lösning. När en fungerande planlösning erhållits sätts förslaget till officiellt påseende. Under påseendeskedet kan intressenter lämna in anmärkningar och av myndigheter begärs utlåtande. Som fjärde steg görs tekniska justeringar på förslaget. Tekniska justeringar utförs på basen av inkommen respons från påseendeskedet för förslaget, samt genom att korrigera eventuella och observerade småfel. Stora förändringar i förslaget kan medföra att förslaget åter en gång sätts till officiellt påseende. Små korrigeringar i förslaget kräver dock inte ett nytt påseendeskede. Som femte, och sista, fas skall kommunen godkänna förslaget. Besvär kan göras mot godkännandet. Inkommer inga besvär vinner planen laga kraft. 4.1 Behovet av detaljplanering Bristen av, eller ibland oviljan till att sälja, tomtmark kan vara en delorsak till varför inflyttningen till byaområden försvåras. Genom att kunna erbjuda havsnära tomter i landsbygdsmiljö, på ett relativt kort avstånd till tätortsområden med arbetsplatser, kan inflyttningsmöjligheterna i området att öka.

16 1-15 Behovet av att utarbeta detaljplan grundar sig på MBL 51 - Behovet av att utarbeta detaljplan. 4.2 Planeringsstart och beslut som gäller denna Stadsfullmäktige har den beslutat att detaljplanera området. 4.3 Deltagande och samarbete Intressenter Intressenter är markägarna och de vars boende, arbete eller andra förhållanden kan påverkas betydligt av planen samt de myndigheter och sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas/berörs i planläggningsarbetet. Intressenter har möjlighet att delta i beredningen av planen, bedöma verkningarna av planläggningsarbetet och skriftligen eller muntligen uttala sin åsikt om saken (MBL 62 ). Som intressenter i planläggningsarbetet har följande definierats (MBF 28 ): Myndigheter och sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas i planläggningsarbetet: NYKARLEBY STADS FÖRVALTNINGSENHETER (Topeliusesplanaden 7, NYKAR- LEBY). SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSVERKET I JAKOBSTAD (PB 111, JAKOBSTAD). NTM-CENTRALEN I SÖDRA ÖSTERBOTTEN (Närings-, Trafik- och Miljöcentralen) (PB 262, VASA). ÖSTERBOTTENS FÖRBUND (PB 174, VASA). ÖSTERBOTTENS MUSEUM (Skolhusgatan 2, VASA) ÖSTERBOTTENS RÄDDNINGSVERK (Smedsbyvägen 14-16, VASA). Områdets företag, lokala sammanslutningar och organisationer vars bransch berörs av planläggningsarbetet: Nykarleby Kraftverk Ab (Kvarnvägen 20, NYKARLEBY) Lokala telebolag Alla de vars boende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas betydligt av planläggningsarbetet: Användare, innehavare, markägare och invånare i planläggningsområdet och dess influensområde. Föreningar och sammanslutningar, vilkas verksamhetsområde eller intressegrupper planändringen kan ha konsekvenser för Anhängiggörande Genom en kungörelse i de lokala tidningarna i samband med påseendeskedet för PDB (Programmet för deltagande och bedömning) har det den meddelats allmänheten om anhängiggörandet.

17 Deltagande och växelverkan Denna punkt kompletteras med datum under planläggningsprocessens gång vartefter respektive skede behandlats. PDB (Program för deltagande och bedömning) var framlagt (MBL 63 och MBF 30 ). Utkastet var framlagt...201_ (MBL 62 ). Begäran om utlåtande över utkastet sändes till berörda myndigheter och sammanslutningar (MBF 30 ). Över utkastet inkom utlåtande/n och åsikt/er. Förslaget var framlagt _ (MBL 65 ). Begäran om utlåtande över förslaget sändes till berörda myndigheter och sammanslutningar (MBF 27 och MBF 28 ). Över förslaget inkom utlåtande/n och anmärkning/ar. 4.4 Myndighetssamarbete Ett arbetsmöte hölls på NTM centralen i Vasa den MÅL FÖR PLANEN 5.1 Mål enligt utgångsmaterialet och som uppkommit under planläggningsprocessen De huvudsakliga målen med planläggningsarbetet Utarbeta en detaljplan för fast boende och småhus (egnahemshus). Utreda huruvida de nya tomterna skall anslutas till stadens avloppsnät eller om man skall ha områdes- eller fastighetsvisa avloppslösningar. Befintlig infrastruktur beaktas. En väganslutning till det nya bostadsområdet som är trygg och har god sikt, men som även kan möjliggöra en större trafikmängd ifall detaljplaneområdet i framtiden förstoras. Bakgrundsmaterial Landskapsplanen, befintlig delgeneralplan, uppgjord generalplanegranskning och naturinventering samt den aktuella fastighetsindelningen utgör det basmaterial som detaljplanearbetet bygger vidare på. Planläggningsarbetets utförande 5 Målen för områdesplanering och 9 - Utredning av konsekvenserna när planer utarbetas i Markanvändnings och bygglagen utgör grund för planläggningsarbetet. 6. PLANENS UTGÅNGSALTERNATIV 6.1 Utkast I det utarbetade planutkastet har beaktats de målsättningar som framförts från stadens sida. På basen av befintlig bakgrundsinformation och terrängbesök har först en markanvändningsskiss, och sedan ett planutkast, utarbetats. Planutkastet beaktar naturinventeringens rekommendationer.

18 1-17 Bild 12. Utkast Utlåtanden och åsikter som inkommit när utkastet varit framlagt till officiellt påseende och beaktandet av dem En sammanställning över myndighetsutlåtanden och inlämnade åsikter från utkastets officiella påseende, samt bemötandet av dem, redovisas i Bilaga 4A Bemötandesammanställning, utkasteskedet. Tillfogas senare. 6.2 Förslag Utlåtanden och anmärkningar som inkommit när förslaget varit framlagt till officiellt påseende och bemötandet av dem En sammanställning över myndighetsutlåtanden och inlämnade anmärkningar från förslagets officiella påseende, samt bemötandet av dem, redovisas i Bilaga 4B Bemötandesammanställning, förslagsskedet. Tillfogas senare. 7. REDOGÖRELSE FÖR PLANEN 7.1 Planens struktur Planen innefattar två centrala beteckningar, AO (fristående småhus) och VL (närrekreation), som utgör grund för bostadsområdet.

19 1-18 Invid Soklotvägen i väster har ett EV-område (skyddsgrönområde) planlagts Dimensionering I planen har tolv nya tomter för fristående småhus anvisats (AO). Samtliga tomter är kring 2 000m² stora. Övriga områden utgörs av två VL-områden (Område för närrekreation), ett ET-område (område för byggnader och anläggningar för samhällsteknisk försörjning) och ett EV-område (Skyddsgrönområde) samt gatuområdden. 7.2 Planens förhållande till övriga planer Beaktan av landskapsplanen: I landskapsplanen finns för området inga sådana beteckningar som bostadsbyggande kan stöda sig på. I landskapsplanen anvisas bebyggda områden i planläggningsområdets närhet. Detta område kan anses vara en utvidgning av redan bebyggda områden. Beaktan av etapplandskapsplan 1: Etapplandskapsplan 1 påverkas inte av denna plan. Beaktan av etapplandskapsplan 2: Etapplandskapsplan 2 påverkas inte av denna plan. Beaktan av generalplanen: I generalplanen är det aktuella området anvisat för jord- och skogsbruk (M). Denna detaljplan står således inte i samklang med generalplanen. För att utreda förutsättningarna att avvika från generalplanen har en generalplanegranskning utförts (se punkt 7.3) där behandlas innehållskraven som ställs på en generalplan. 7.3 Generalplanegranskning Över området finns en befintlig generalplan med rättsverkningar. Området som nu planläggs som bostadsområde är i generalplanen anvisat som jord- och skogsbruksområde (M). Eftersom målsättningen med detaljplanen är att ändra på markanvändningen i jämförelse med generalplanen i ringa utsträckning, bör detaljplanens konsekvenser bedömas i förhållande till de krav som ställs på en generalplan så att dess innehållskrav ändå uppfylls. D.v.s. skulle det finnas förutsättningar att ändra området till bostadsområde på delgeneralplanenivå.

20 1-19 Generalplanens innehållskrav (MBL 39 ) är: 1) att samhällsstrukturen fungerar, är ekonomisk och ekologiskt hållbar, 2) att den befintliga samhällsstrukturen utnyttjas, 3) att behov i anslutning till boendet och tillgången till service beaktas, 4) att trafiken, i synnerhet kollektivtrafiken och gång-, cykel- och mopedtrafiken, samt energiförsörjningen, vatten och avlopp samt avfallshanteringen kan ordnas på ett ändamålsenligt och med tanke på miljön, naturtillgångarna och ekonomin hållbart sätt, 5) att det ges möjligheter till en trygg, sund och för olika befolkningsgrupper balanserad livsmiljö, 6) att det ordnas verksamhetsbetingelser för kommunens näringsliv, 7) att miljöolägenheterna minskas, 8) att den byggda miljön, landskapet och naturvärdena värnas, samt 9) att det finns tillräckligt med områden som lämpar sig för rekreation. Beaktande av generalplanens innehållskrav: 1) att samhällsstrukturen fungerar, är ekonomisk och ekologiskt hållbar Området som planläggs ligger i utkanten av den befintliga bystrukturen, beroende på vad gränsen för byn dras. Hela byn är över 4km lång och således är det inte helt entydigt var gränsen går. Fast boende, eller möjlighet till detta, finns inom ett avstånd av ca 200m. Således bör man kunna se att detaljplanen endast till ringa delar utvidgar befintlig struktur. 2) att den befintliga samhällsstrukturen utnyttjas På området finns från tidigare infrastruktur i form av väg samt el- och vattenledning. Kommunalt avlopp finns inte i närområdet och planeras heller inte. Befintlig samhällsstruktur nyttjas i högsta grad då detaljplanen förverkligas. Området stöder sig helt på befintlig by som dragningskraft. I Soklot by finns kommunal service i form av skola och daghem, vilka kommer utnyttjas av områdets framtida invånare. 3) att behov i anslutning till boendet och tillgången till service beaktas Inom området finns ingen service, ej heller finns planer på utökad sådan inom Soklot by. Området stöder sig på det serviceutbud som finns i stadens centrala delar och i dess randområde. 4) att trafiken, i synnerhet kollektivtrafiken och gång-, cykel- och mopedtrafiken, samt energiförsörjningen, vatten och avlopp samt avfallshanteringen kan ordnas på ett ändamålsenligt och med tanke på miljön, naturtillgångarna och ekonomin hållbart sätt Vägförbindelse finns från tidigare till området, denna kan utnyttjas i dess nuvarande tillstånd. Den lätta trafiken kan utnyttja Soklotvägen utan att några ingrepp behöver göras, men anläggande av en lättrafikled rekommenderas eftersom vägen är något smal och vägbelysning saknas. Trafikmängden som området ger upphov till är småskalig. Uppskattad trafikmängd uppgår till ca 2,4resor/invånare/dygn x 30 invånare på planläggningsområdet (2,5 inv./tomt) = 72 resor per dygn för området. Om inte lättrafikled förverkligas rekommenderas att vägbelysning anläggs, vilket ökar bekvämligheten och trafiksäkerheten något. Ifall detaljplaneområdet i framtiden utvidgas kunde man även granska behovet av eventuella övriga regleringar av trafiken ur säkerhetssynpunkt, bl.a. eventuella behov av övergångställen ifall lättrafikled förverkligas genom byn, samt antalet väganslutningar inne i bykärnan. Inom närområdet finns ingen kollektivtrafik. Vatten- och elledning finns utbyggt sedan tidigare till området, avloppshanteringen ombesörjs fastighetsvis. Denna är möjlig att ordna utan att betydande konsekvenser uppstår. 5) att det ges möjligheter till en trygg, sund och för olika befolkningsgrupper balanserad livsmiljö Det aktuella området står inte i strid med detta krav, området kan anses vara tryggt och fungera som en balanserad livsmiljö ur flera hänseenden. De planerade tomterna riktar sig främst till barnfamiljer, varvid övriga befolkningsgruppers behov kan och bör tillgodoses på annat håll i stadens markanvändningsplanering.

21 1-20 6) att det ordnas verksamhetsbetingelser för kommunens näringsliv Detaljplanen medför främst reservationer för boende, områden som betjänar kommunens näringsliv finns på andra platser, främst på stadens industriområden. Handelsområden finns i och i direkt anslutning till stadens centrumområde. 7) att miljöolägenheterna minskas Planens markanvändning föranleder inte miljöolägenheter. 8) att den byggda miljön, landskapet och naturvärdena värnas Genom att följa de rekommendationer som framkommer i naturinventeringen säkerställs att naturvärden värnas. Inom området finns inga sådana bebyggda miljöer eller landskap som påverkas negativt av planläggningen. Byggandet anpassas till landskapets särdrag och områdets topografi. 9) att det finns tillräckligt med områden som lämpar sig för rekreation. I närområdet finns oexploaterade skogsområden som lämpar sig för rekreation. Inom planläggningsområdet reserveras tillräckligt med areal för rekreationsändamål. Övriga ordnade rekreationsmöjligheter finns i stadens centrumområde och i dess direkta närhet. 7.4 Områdesreserveringar Beteckningar och bestämmelser Planens beteckningar finns presenterade i nedanstående punkter samt angivna på kartan. Bestämmelserna enbart på kartan. AO VL EV ET Kvartersområde för fristående småhus Område för närrekreation Skyddsgrönområde Område för byggnader och anläggningar för samhällsteknisk försörjning Övriga beteckningar: se plankartan. 7.5 Namn Planens namn är DETALJPLAN FÖR SOKLOT SMÅHUSOMRÅDE. 8. PLANENS KONSEKVENSER 8.1 Utredning om konsekvenserna i området Konsekvenser för naturmiljön Landskapets särdrag Planen medför en lokal förändring i landskapet i området. Skogsbruksområde ändras till bostadsområde. I det stora hela bedöms konsekvenserna som mycket små. Jordmån Markarbeten gällande tomterna, gatorna och kommunalteknik medför än omstrukturering i områdets jordmån. Konsekvenserna bedöms som ytterst små.

22 1-21 Vattendrag och vattenhushållning Området är inte beläget inom grundvattenområde och således föreligger inte skyddsbehov. Området ligger i nära anslutning till Hästbådafjärden, vattenavrinningen från området sker till nämnda fjärd. Befintligt vattenledningsnät kommer att nyttjas, en viss utbyggnad kommer dock att krävas. I det stora hela bedöms konsekvenserna för vattendrag och vattenhushållningen som små. Miljö- och naturskydd På ett avstånd av ca två kilometer finns ett naturskyddsområde. Förverkligande av planen kan dock inte anses ha några konsekvenser för detta område. I naturinventeringen har inte konstaterats sådana uppgifter som till sina särdrag skulle hindra verkställandet av detaljplanen. Naturinventeringen har beaktats vilket medför goda konsekvenser för naturen. Närmaste potentiella störningskälla kan anses vara en grustäkt på ett avstånd av ca 400m i östlig riktning och en pälsfarm i sydlig riktning på ett avstånd av ca 1km. Dessa ligger dock belägna på ett så långt avstånd att betydande konsekvenser inte är att vänta Konsekvenser för den byggda miljön Boende och befolkningens struktur Då detaljplanen förverkligas kan man vänta sig en inflyttning till i byn. Ur byns synpunkt bör detta ses som något positivt, genom en ökad mängd invånare bibehålls byns livskraft. Konsekvenserna bedöms som goda. Samhällsstruktur Området är beläget nära, men dock något utanför nuvarande bybebyggelse. Befintlig infrastruktur nyttjas dock vilket motverkar de negativa konsekvenser som en något splittrad bebyggelsestruktur kan medföra. I det stora hela bedöms konsekvenserna som små. Arbetsplatser, näringsverksamhet Detaljplanen medför obefintliga konsekvenser för näringsverksamheten i området. Rekreation och fritidsverksamhet Detaljplanen medför oförändrade konsekvenser för rekreationen och fritidsverksamheten i närområdet. Trafik Trafiken längs Soklotvägen väntas öka något då detaljplanen förverkligas, men ökningen är sammantaget liten. Lättrafikled kan förverkligas längs befintliga vägar vilket ökar säkerheten. Konsekvenserna bedöms vara små. Teknisk försörjning Inom området eller dess närområde finns inget kommunalt avlopp. Avloppshanteringen bör skötas gemensamt mellan flera hushåll eller skilt för varje hushåll. Till området finns redan vägförbindelse samt el- och vattenledning. Genom att befintlig infrastruktur nyttjas, minimeras investeringskostnader på utbyggnad av ny infrastruktur. Genom att ansluta nya fastigheter till befintligt väg-, vatten och elnät anses konsekvenserna ur samhällsbyggnadssynvinkel vara goda.

23 Samhällsekonomiska (övriga) konsekvenser Området som planläggs är relativt litet och kan inte anses ha några betydande konsekvenser för samhällsekonomin. Ett nytt bostadsområde kan locka till sig nya invånare till byn/kommunen vilket medför fler skattebetalare. Ur samhällsekonomisk synpunkt kan konsekvenserna bedömas som små men goda. 9. GENOMFÖRANDE AV DETALJPLANEN 9.1 Genomförande och tidsplanering Avsikten är att planen skall godkännas i stadsfullmäktige år Efter att planen blivit fastställd ankommer förverkligandet av området på staden.