Kommun. Malax kommun. Dokument. Planbeskrivning. Datum Godkänd i kommunfullmäktige: MALAX KOMMUN DETALJPLAN - ÅMINNE KOLONILLOTTSOMRÅDE

Transkript

1 Kommun Malax kommun Dokument Planbeskrivning Datum Godkänd i kommunfullmäktige: MALAX KOMMUN DETALJPLAN - ÅMINNE KOLONILLOTTSOMRÅDE

2 1-1 PLANBESKRIVNING Författare Christoffer Rönnlund, Jonas Lindholm Datum Granskare Jonas Lindholm Ramboll Hovrättsesplanaden 19 E VASA T F

3 1-3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER Identifikationsuppgifter Planläggningsområdets läge Planens namn och syfte Förteckning över bilagor till beskrivningen 6 2. SAMMANDRAG Olika skeden i planläggningsprocessen Planläggningsarbetet Genomförandet av detaljplanen 7 3. UTGÅNGSPUNKTERNA Utredning om förhållandena på planläggningsområdet Allmän beskrivning av området Naturmiljön Den byggda miljön Markägoförhållanden Planeringssituationen Planer, beslut och utredningar som berör planläggningsområdet De riksomfattande målen för områdesanvändningen Landskapsplanen Etapplandskapsplan 1 & Generalplan Detaljplan Byggnadsordningen Tomtindelning och tomtregister Baskarta OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV PLANEN Beskrivning av planläggningsprocessen Behovet av planering Planeringsstart och beslut som gäller denna Deltagande och samarbete Intressenter Anhängiggörande Deltagande och växelverkan Myndighetssamarbete MÅL FÖR PLANEN Mål enligt utgångsmaterialet Mål som uppkommit under planläggningsprocessen PLANENS UTVECKLING Planutkast Planförslag REDOGÖRELSE FÖR PLANEN Planens struktur Dimensionering Planens förhållande till övriga planer Områdesreserveringar Beteckningar och bestämmelser 20

4 Namn PLANENS KONSEKVENSER Utredning om konsekvenserna i området Konsekvenser för naturen och naturmiljön Konsekvenser för den byggda miljön Rekreation och fritidsverksamhet Störande faktorer i närmiljön GENOMFÖRANDE AV PLANEN Genomförande och tidsplanering 21

5 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 1.1 Identifikationsuppgifter Planläggningsarbetet förverkligas som ett samarbetsprojekt mellan Malax kommun, Åminne Fritidscenter och Ramboll Finland Oy. Information om detta program och planläggningsprojektet fås av kommunens kontaktperson (kontaktuppgifterna nedan). PLANLÄGGARE: Malax kommun Malmgatan 5 FI Malax Tel (0) PLANLÄGGNINGSKONSULT: Ramboll Finland Oy Hovrättsesplanaden 19 E VASA Tel Planläggningsansvarig Planläggningsingenjör Jonas Aspholm Tel E-post: jonas.aspholm@malax.fi Planens utarbetare Projektchef Christoffer Rönnlund T E-post: christoffer.ronnlund@ramboll.fi Planerare Gruppchef Jonas Lindholm, YKS-605 T E-post: jonas.lindholm@ramboll.fi 1.2 Planläggningsområdets läge Planläggningsområdet är beläget i Åminne, Malax. Avståndet till kommunens centrum är ca 4,5 km medan avståndet in till regionens centrum Vasa är ca 25km. Bild 1. Områdets riktgivande läge Lantmäteriverket.

6 1-6 Bild 2. Flygbild över planläggningsområdet som anges med röd linje Lantmäteriverket. 1.3 Planens namn och syfte Planens namn är DETALJPLAN - ÅMINNE KOLONILOTTSOMRÅDE. Med projektet eftersträvas att uppdatera planen enligt dagens markanvändning och samtidigt ge utrymme för fortsatt utveckling på området genom nya tomtreserveringar för boendeändamål. Läs mer i punkt 4.2 Behovet av planering. 1.4 Förteckning över bilagor till beskrivningen Bilaga 1: Bilaga 2: Bilaga 3: Bilaga 4: Program för deltagande och bedömning. Bemötande av utlåtande och åsikter, utkastskedet. Bemötande av utlåtande och anmärkningar, förslagsskedet. Blankett för uppföljning av detaljplanen.

7 SAMMANDRAG 2.1 Olika skeden i planläggningsprocessen Kommunstyrelsen beslutar påbörja planläggningen PDB och utkast till påseende Tekniska nämnden förordar planen Förslaget till påseende Kommunstyrelsen behandlade stranddetaljplanen Kommunfullmäktige godkände stranddetaljplanen. 2.2 Planläggningsarbetet Det centrala i planläggningsarbetet är bl.a. att göra mindre ändringar/uppdateringar gällande kvartersgränser och användningsändamål. Man kommer även utreda om det är möjligt att placera nya tomter för egnahemshus i områdets sydvästra del. Även byggrätten på tomterna granskas och justeras vid behov/möjlighet. 2.3 Genomförandet av detaljplanen Förverkligandet av detaljplanen kan påbörjas när den blivit godkänd i kommunfullmäktige och vunnit laga kraft. Förverkligandet ankommer på markägarna. 3. UTGÅNGSPUNKTERNA 3.1 Utredning om förhållandena på planläggningsområdet Allmän beskrivning av området Området finns i Åminne, i direkt anslutning till Åminne folkpark. På området har uppförts ett större antal kolonilottsstugor. Området fungerar långt som ett semester- och rekreationsområde. Närheten till havet är påtaglig. I närheten av området finns såväl båthamn som simstrand Naturmiljön Landskapets särdrag Landskapet präglas av havet i väster. Tätare bebyggelse finns främst söder om området, längs med Åminnevägen. I öster och norr breder större sammanhängande skogsområden ut sig. Topografi Höjdkurvorna på området varierar mellan 3-7m.ö.h. Jordmån Jordmånen på planläggningsområdet består uteslutande av finkornig morän.

8 1-8 Bild 3. Orange nyans förevisar finkornig morän. GTK Lantmäteriverket. Vattendrag och vattenhushållning Stenskärsfjärden ligger på nära avstånd från planläggningsområdet. Något grundvattenområde finns inte i planläggningsområdets närhet. Kommunal vatten- och avloppsledning finns utbyggd på området. Naturskydd På området eller i dess närhet finns inga naturskyddsområden. Närmsta belägna skyddsområde är beläget på Söderfjärden Den byggda miljön Boende- och samhällsstruktur På planläggningsområdet finns såväl fritids- som fast boende. Fast boende finns dock främst söder om området. Den överlägset största andelen av byggnaderna används i fritidssyfte. Den södra delen av området är avsedd för kolonilottsstugor, i dagens läge finns här ca 30 sådana. Söder om området finns fast boende längs med Åminnevägen. Enligt miljöcentralens kartor utgörs ca halva området av tätortsområde medan den andra halvan utgörs av landsbyggds-/glesbyggdsbebyggelse. Bild 4. Bilden förevisar samhällsstrukturen. Planläggningsområdets läge med grön linje. Röd färg; Tätortsområden. Blå färg; Landsbygdsbebyggelse/glesbygdsbebyggelse. MML, SYKE/YKR.

9 1-9 Kulturmiljö Delar av området berörs av RKY-området Åminne fiskehamn. Orsaken till områdets status som byggd kulturmiljö av riksintresse är bl.a. områdets stora antal båthus och fiskeredskapsskjul. Byggnaderna är de mest imponerande av sitt slag i landskapet Österbotten. Fiske, sjöfart och båtbyggeri har hört till historiskt viktiga näringar i Malax. Bild 5. RKY-området ses med grön färg medan planområdets avgränsning anges med röd linje. Lantmäteriverket. Bild 6. Flygbild över Åminne fiskehamn. Museiverket.

10 1-10 Åminne-området har även inventerats som en del vid uppgörande av Malax kulturmiljöprogam Jungfrudanser och snickargjädje. Förutom båthusmiljön har inte värdefulla byggnader identifierats i närheten av planläggningsområdet. Rekreation och fritidsverksamhet Utanför området finns Åminne folkpark som är ett regionalt viktigt rekreationsområde. I anslutning till folkparken finns även småbåtshamn och simstrand. Något längre söderut finns Åminne semesterby. Närheten till ovan nämnda rekreationsanläggningar samt närheten till havet och intilliggande skogar gör att rekreationsmöjligheterna i området är mycket goda. Trafik Till området finns vägförbindelse. Man kan ta sig till området antingen via Paviljonvägen eller Mobergsvägen. Inom området finns Kvistvägen och Ekvägen. Trafiken till och från området är relativt liten. Teknisk försörjning På området finns teknisk försörjning i form av el- och vattenledning Markägoförhållanden De berörda områdena ägs av såväl privatpersoner som företag och aktiebolag. 3.2 Planeringssituationen Planer, beslut och utredningar som berör planläggningsområdet De riksomfattande målen för områdesanvändningen De reviderade riksomfattande målen för områdesanvändningen fick laga kraft den Målen för områdesanvändningen är grupperade enligt sakinnehåll i följande helheter: Fungerande samhällen och hållbara färdsätt Ett effektivt trafiksystem En sund och trygg livsmiljö En livskraftig natur- och kulturmiljö samt naturtillgångar En energiförsörjning med förmåga att vara förnybar Landskapsplanen 2030 För kustområdet i Österbotten gäller Österbottens landskapsplan (fastställd: ). Planen innehåller en översiktlig planering av områdesanvändningen i landskapet eller i dess delområde. Landskapsplanens uppgift är att fastställa områdesanvändningen och samhällsstrukturens principer och visa områdesreserveringar som hör till nationella eller landskapliga målsättningar eller områdesanvändning som berör flera än en kommun i en så bred utsträckning och noggrannhet att områdesanvändningarna kan sammanfogas.

11 1-11 Bild 7. Utdrag ur Österbottens landskapsplan. Röd cirkel anger områdets ungefärliga läge. Bild 8. Planläggningsområdets förhållande till gällande landskapsplan.

12 1-12 För planläggningsområdet finns flertalet reserveringar i landskapsplanen, de som har betydelse för denna planläggning är: Beteckning Beskrivning av beteckningen, bestämmelser Havsnära by Utveckling av å- och älvdalarna Område med turistattraktioner / utvecklingsområde för turism och rekreation Rekreationsområde Område som är nationellt värdefullt med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården Österbottens landskapsplan 2040 är under uppgörande. Planutkastet var framlagt I utkastet har V-området minskats från gällande landskapsplan så att det aktuella planläggningsområdet inte längre är inom avgränsningen. Bild 9. Utdrag ur utkastet till landskapsplan 2040.

13 1-13 Bild 10.Planläggningsområdets förhållande till utkastet till landskapsplan Området inte längre klassat som rekreationsområde av regional betydelse Etapplandskapsplan 1 & 2 Etapplandskapsplan 1 - Lokalisering av kommersiell service och Etapplandskapsplan 2 - Förnyelsebara energiformer och deras placering i Österbotten innehåller inga reserveringar som berör planläggningsområdet Generalplan Området berörs av Ytter- och Övermalax delgeneralplan. Området berörs i generalplanen av beteckningarna RA område för fritidsbostäder, RP område för koloniträdgård/odlingslotter samt AP bostadsområde dominerat av småhus. Området omfattas även av nationell värdefull bebyggd kulturmiljö Åminne fiskehamn, som i delgeneralplanen betecknats med en sk-1/b-beteckning.

14 1-14 Bild 11. Utdrag ur Ytter- och Övermalax delgeneralplan Detaljplan Den ursprungliga detaljplanen för området godkändes Bild 12. Utdrag ur den gällande detaljplanen. I anslutning till området finns byggnadsplanen Åminne hamn- o fritidsområde, vilken fastställts av Länsstyrelsen

15 1-15 Bild 13. Byggnadsplanens förhållande till planläggningsområdet (blått) Byggnadsordningen Byggnadsordningen i Malax kommun godkändes i fullmäktig den Tomtindelning och tomtregister Information angående fastighetsindelningen på området är baserad på tidsenliga uppgifter från Lantmäteriverket Baskarta För området har uppgjorts en tidsenlig baskarta som kommer att användas som bas i planläggningen. 4. OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV PLANEN 4.1 Beskrivning av planläggningsprocessen Kommuner har enligt finsk lagstiftning planläggningsmonopol och således bör det genom planläggningsprocessen hållas ett smidigt och informativt samarbete med Malax kommun. Intressenter bör ges möjlighet att höras och där av ordnas officiella påseendeskeden för allmänheten.

16 1-16 Som första steg utarbetas ett Program för deltagande och bedömning (PDB). PDB sätts till officiellt påseende. Under påseendeskedet kan intressenter lämna in påpekanden och av myndigheter begärs utlåtande. PDB är en informativ handling och berättar vad planläggningsarbetet handlar om, vilka lagparagrafer som styr planläggningen och vem som står som kontaktperson vid eventuella frågor. Vid behov uppdateras PDB under planläggningsprocessens gång. Som andra steg utarbetas ett utkast för markanvändning, i vilket inkommen respons från påseendeskedet för PDB beaktas. Uppgjorda och befintliga utredningar som berör projektet beaktas. När en fungerande planlösning erhållits sätts utkastet till officiellt påseende. Under påseendeskedet kan intressenter lämna in påpekanden och av myndigheter begärs utlåtande. Första och andra steget kommer att utföras parallellt. Som tredje steg utarbetas ett förslag för markanvändningen, i vilket inkommen respons från påseendeskedet för utkastet beaktas. Förslaget uppgörs för att erhålla en optimal lösning. När en fungerande planlösning erhållits sätts förslaget till officiellt påseende. Under påseendeskedet kan intressenter lämna in anmärkningar och av myndigheter begärs utlåtande. Som fjärde steg görs tekniska justeringar på förslaget. Tekniska justeringar utförs på basen av inkommen respons från påseendeskedet för förslaget, samt genom att korrigera eventuella och observerade småfel. Stora förändringar i förslaget kan medföra att förslaget åter en gång sätts till officiellt påseende. Små korrigeringar i förslaget kräver dock inte ett nytt påseendeskede. Som femte, och sista, fas skall kommunen godkänna förslaget. Besvär kan göras mot godkännandet. Inkommer inga besvär vinner planen laga kraft. 4.2 Behovet av planering Behovet av planläggningen har uppkommit eftersom man behöver justera några kvartersgränser så att de stämmer överens med hur planen förverkligats och den fastighetsindelning som rör området. I planläggningen ska man även se över möjligheterna att placera nya bostadstomter på området. I samband med planläggningen granskas och justeras planen till samtliga delar, så att den motsvarar de behov som finns i dagsläget. Uppdateringar bör göras för planens samtliga delar. 4.3 Planeringsstart och beslut som gäller denna Den beslutade kommunstyrelsen att påbörja planläggningen. 4.4 Deltagande och samarbete Intressenter är markägarna och de vars boende, arbete eller andra förhållanden kan påverkas betydligt av planen samt de myndigheter och sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas i planläggningsarbetet. Intressenter har möjlighet att delta i beredningen av planen, bedöma verkningarna av planläggningsarbetet och skriftligen eller muntligen uttala sin åsikt om saken (enligt MBL 62 ). Som intressenter i planläggningsarbetet har följande definierats (enligt MBF 28 ): Intressenter Myndigheter och sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas i planläggningsarbetet: MALAX KOMMUNS FÖRVALTNINGSENHETER Malmgatan 5, Malax NTM-CENTRALEN I ÖSTERBOTTEN (Närings-, Trafik- och Miljöcentralen) PB 262, VASA ÖSTERBOTTENS RÄDDNINGSVERK Smedsbyvägen 14 16, VASA ÖSTERBOTTENS FÖRBUND PB 174, VASA ÖSTERBOTTENS MUSEUM PB 3, VASA

17 1-17 Områdets företag, lokala sammanslutningar och organisationer vars bransch berörs av planläggningsarbetet. Åminne Folkpark Köpingsvägen 18, MALAX Alla de vars boende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas betydligt av planläggningsarbetet: Användare, innehavare, markägare och invånare i planläggningsområdet och dess influensområde. Föreningar och sammanslutningar, vilkas verksamhetsområde eller intressegrupper planändringen kan ha konsekvenser för Anhängiggörande Anhängiggörandet görs genom kungörelse i samband med påseendeskedet för PDB (Program för deltagande och bedömning) och planutkastet, då allmänheten meddelas om projektstarten. En kungörelse fanns i de lokala dagstidningarna den Föredragningslistor och protokoll har kunnat ses på Deltagande och växelverkan Denna punkt kompletteras med datum under planläggningsprocessens gång, vartefter respektive skede behandlats. PDB (Program för deltagande och bedömning) och utkast var framlagt under tiden (MBL 62, MBL 63 och MBF 30 ). Över PDB och utkastet inkom 5 utlåtanden. BEMÖTANDEN TILL RESPONSEN, SE BILAGA 2. Förslaget var framlagt under tiden (MBL 65 ). Begäran om utlåtande över förslaget sändes till berörda myndigheter och sammanslutningar (MBF 27 och MBF 28 ). Över förslaget inkom utlåtanden och anmärkningar. BEMÖTANDEN TILL RESPONSEN, SE BILAGA 3 (KOMPLETTERAS SENARE) Myndighetssamarbete Berörda myndigheter bereds under planläggningens gång möjlighet att ge utlåtande i planens olika skeden. Ett myndighetssamråd ordnades den där man diskuterade planens innehåll och inkommen respons från utkastskedet. 5. MÅL FÖR PLANEN 5.1 Mål enligt utgångsmaterialet Målet med planläggningsarbetet är att uppdatera detaljplanen så att den motsvarar de behov som finns idag. Det är främst fråga om mindre tekniska justeringar/ändringar gällande kvartersgränser. Under planläggningens gång kommer man även utreda om det är möjligt att placera tomter för fast boende i/i anslutning till området. Bakgrundsmaterial Som bakgrundsmaterial för planläggningsarbetet fungerar: befintliga planer, den aktuella fastighetsindelningen och den uppdaterade baskartan.

18 1-18 Planläggningsarbetets utförande: 5 Målen för områdesplanering och 9 - Utredning av konsekvenserna när planer utarbetas i Markanvändnings och bygglagen utgör grund för planläggningsarbetet. 5.2 Mål som uppkommit under planläggningsprocessen Planområdet utvidgades efter att planläggningen hade påbörjats. Avdelningen teknik, infrastruktur och miljö på Malax kommun har valt att förorda en ändring av planområdets gränser eftersom detta gynnar planeringen av området som en helhet. Genom förstoringen medtas en befintlig bostadstomt ( ), en delorsak till förstoringen är att man på ett bättre sätt ska kunna ordna vägförbindelse till nämnda tomt. I dagens läge går infarten till tomten från Åminne folkparks parkeringsområde. Genom att skapa en ny vägförbindelse till nämnda tomt ges även möjlighet att planlägga nya tomter invid den tilltänkta vägen för att på så vis få en effektivare markanvändning på området. 6. PLANENS UTVECKLING 6.1 Planutkast I det utarbetade utkastet har de målsättningar som framförts av planläggningens initiativtagare och Malax kommun beaktats. Följande mer betydande ändringar gjorts (i jämförelse med gällande plan): Kvarter 61 har förstorats, fem nya AO-tomter har tillkommit varav fyra är obebyggda. Kvistgränd som skapas ska fungera som infart till AO-tomterna. Kolonilottsvägen har ändrats till förbindelse för gång- och cykeltrafik. KL-tomten i samma kvarter har samtidigt omformats något och på tomten har man även gett möjlighet att uppföra en bostadslägenhet som betjänar den huvudsakliga verksamheten. Delar av Kvistvägens gatuområde har minskats från 12 m till 7 m. EVområdet i områdets västra del har ändrats till VL, tomt 1 & 2 i kvarter 64 har sammanslagits och ändrats från RA till AO, Kvistvägens östra infart har korrigerats enligt nuläget, även Kvistvägens läge norr om kvarter 60 har korrigerats, det östra LPA-området har justerats, de båda RS-områdena har förstorats, lättrafiklederna inom kvarter 60 har förminskats från 6m till 4m, planens ETområden har omformats något och tomt 4, 5 och 6 i kvarter 60 har ändrats för att anpassas till nuläget. Byggrätterna för RA tomterna har ändrats till 140 m² i enlighet med andra planer i Malax kommun. Utöver detta har flertalet mindre tekniska justeringar gällande bl.a. byggnadsytor gjorts. Bild 14. Planutkast

19 Planförslag I planförslaget har mindre interna justeringar utförts, främst gällande gatuarrangemang samt övriga förbindelser. Huvudsakliga ändringar, bl.a.; - Kvistgränden ändrat till förbindelse för privat bruk. - Den tidigare gatan för gång-, och cykelförbindelse längs södra kanten av kvarter 60 ändrad till tomtmark. Ny gångförbindelse anvisat längs östra kanten av kvarter 62 på samma sätt som mellan övriga tomter i kvarteret. - Mindre justering av östra ET-, samt LPA-området. - Planteringsområden - Ändring av vägnamn Bild 15. Planförslag REDOGÖRELSE FÖR PLANEN 7.1 Planens struktur Planen bygger vidare på den struktur som finns i den tidigare godkända planen. Det centrala i planen är reservationer för kolonilottsträdgårdar, fritidsboende, egnahemshus och närrekreationsområde Dimensionering I jämförelse med tidigare plan ändras dimensioneringen gällande antalet tomter. I kvarter 64 ändras tomt 1 & 2 från att ha varit två separata RA-tomter till en AO-tomt. Detta följer det undantagsbeslut som man tidigare har tagit i kommunen. I kvarter 61 placeras fem helt nya AO-tomter, varav fyra är obebyggda. Största delen av kvarter 61 är i Ytter- och Övermalax delgeneralplan anvisat som bostadsområde dominerat av småhus (AP), reservationen av ytterligare tomter är således i enlighet med de reservationer som finns i delgeneralplanen.

20 Planens förhållande till övriga planer Beaktan av delgeneralplanen: Den av fullmäktige godkända delgeneralplanen har beaktats i detaljplanläggningen. I detaljplanen har fem nya AO-tomter lagts till. Stora delar av nämnda tomter ligger inom det AP-område som finns i delgeneralplanen. I övrigt följer även detaljplanen de reserveringar som finns i delgeneralplanen. 7.3 Områdesreserveringar Beteckningar och bestämmelser Planens beteckningar finns presenterade i nedanstående punkter samt angivna på kartan. Bestämmelserna enbart på kartan. AO RA RP RS KL PL VL LPA ET KVARTERSOMRÅDE FÖR FRISTÅENDE SMÅHUS KVARTERSOMRÅDE FÖR FRITIDSBOSTÄDER. OMRÅDE FÖR KOLONITRÄDGÅRD/ODLINGSLOTTER KVARTERSOMRÅDE FÖR BASTUBYGGNAD KVARTERSOMRÅDE FÖR AFFÄRSBYGGNADER KVARTERSOMRÅDE FÖR NÄRSERVICEBYGGNADER OMRÅDE FÖR NÄRREKREATION KVARTERSOMRÅDE FÖR BILPLATSER OMRÅDE FÖR BYGGNADER OCH ANLÄGGNINGAR FÖR SAMHÄLLSTEKNISK FÖR- SÖRJNING 7.4 Namn Med planen bildas gatorna Ekgränd, Kvistgränd. 8. PLANENS KONSEKVENSER 8.1 Utredning om konsekvenserna i området Konsekvenser för naturen och naturmiljön Landskapets särdrag Landskapets särdrag påverkas inte nämnvärt av denna planändring. Nya tomter anvisas i anslutning till befintliga. En liten del av grönområdet i väster försvinner och ger i stället plats för nya bostadstomter. Konsekvenserna bedöms som ringa. Vattendrag och vattenhushållning Planen påverkar inte närliggande vattendrag. Vatten- och avloppshushållningen kan utnyttjas effektivare då fler tomter ansluter sig till det kommunala systemet. Konsekvenserna är ringa. Naturskydd Planen medför inga konsekvenser för naturskyddet.

21 Konsekvenser för den byggda miljön Bebyggelsestruktur Planen medför möjlighet till förändringar i den lokala byggda miljön. De nya AO-tomterna i kvarter 61 utgör den största förändringen. En förtätning av området möjliggör effektivare nyttjande av markanvändningen. Stora delar av kvarteret anges i delgeneralplanen som ett bostadsområde dominerat av småhus. Reserveringen i denna detaljplan följer således de översiktligare linjedragningarna som gjorts i delgeneralplanen. Höjning av byggrätten på RA-tomterna utgör en förändring men är inte betydande för strukturen. I övrigt sker inga sådana ändringar som har någon märkbar betydelse för den bebyggda miljön. Konsekvenserna bedöms vara små. Den byggda kulturmiljön Delar av kvarter 61 berörs av RKY-området Åminne fiskehamn. För att uppmärksamma RKY-områdets värde och karaktär har gjorts speciella byggbestämmelser för nämnda kvarter. Med byggbestämmelserna vill man säkerställa att denna detaljplan inte äventyrar RKY-områdets status. I byggbestämmelserna säg bl.a. att byggnadstraditioner, kulturmiljövärden och gårdstunens traditionella struktur ska tas i beaktande. Nya byggnader ska uppföras i traditionell Österbottnisk stil. Den byggda kulturmiljön har uppmärksammats på lämplig nivå, konsekvenserna bedöms således som positiva. Trafik I detaljplanen görs vissa förändringar i gatunätet från gällande detaljplan, vilket gör att gatunätet får en klar struktur med en klar ansvarsfördelning. Genomfartstrafik kan förhindras, vilket gör att befintlig verksamhet inte påverkas negativt trots att man genom planen utformar en gatuförbindelse till det lokala vägnätet ytterom planområdet. Sammantaget uppskattas inte planen medför negativa konsekvenser för områdets interna trafik, eller för övergripande vägnät Rekreation och fritidsverksamhet Planen medför fortsättningsvis goda möjligheter för rekreation och fritidsverksamhet. Konsekvenserna är goda Störande faktorer i närmiljön I angränsning till området finns Åminne folkpark. Vid folkparken ordnas tidvis, främst sommartid, verksamhet som kan orsaka buller i närområdet. Bullerolägenheterna bedöms dock sammantaget som små eftersom de endast förekommer sporadiskt. I anslutning till folkparken finns ett större parkeringsområde. Området är som bäst föremål för omstrukturering och förnyelse genom kommunens försorg. Avståndet till parkeringsområdet bedöms vara av sådan storlek att oskäliga olägenheter inte uppstår för de närmaste tomterna. 9. GENOMFÖRANDE AV PLANEN 9.1 Genomförande och tidsplanering Avsikten är att planen skall godkännas i kommunfullmäktige under slutet av Efter att planen blivit fastställd ankommer förverkligandet av området på markägarna och kommunen.