SIP VÄSTRA ÖSTERGÖTLAND EN GENOMLYSNING AV HUR INSATSEN FUNGERAR

Transkript

1 SIP VÄSTRA ÖSTERGÖTLAND EN GENOMLYSNING AV HUR INSATSEN FUNGERAR

2 INNEHÅLL Inledning... 3 Samordnad individuell plan... 3 En samverkansväg som används relativt lite... 3 Sip i västra östergötland... 4 Uppdraget... 5 Tillvägagångssätt... 6 Disposition... 6 Sip före insatsen... 7 Låg kunskap... 7 Sporadisk användning... 7 Varierande kvalitet... 7 Sip som insatsområde... 8 betydelsen av att ha en överenskommelse... 8 stöd i genomförandet... 9 Brukarperspektiv Vad har insatsen gett och hur kan den utvecklas? Högre kvalitet och fler sipar Samverkansvinster Några problem kvarstår Rekommendationer SIP VÄSTRA ÖSTERGÖTLAND SWECO 2

3 INLEDNING SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN Ett viktigt verktyg när det gäller samverkan och samordning för individer som har eller anses behöva insatser från både socialtjänsten och hälsooch sjukvården är den samordnade individuella planen (SIP). Enligt lagen är det Socialtjänsten och vården som kan kalla till en SIP. Hur SIP ska användas regleras i 2 kap. 7 Socialtjänstlagen (SoL) och i 3 f Hälsooch sjukvårdslagen (HSL). Den är sedan januari 2010 en lagstadgad skyldighet för båda huvudmännen, kommunen och landstinget. Lagen reglerar vilka insatser som behövs, vem som har ansvaret för respektive insats, åtgärder som vidtas av någon annan än landstinget eller kommunen samt vilken huvudman som har det övergripande ansvaret för planen. EN SAMVERKANSVÄG SOM ANVÄNDS RELATIVT LITE Problemet har varit att denna samverkansväg har använts för lite i praktiken. Detta är en problematik som finns i olika delar av landet. T.ex. har det funnits en ramöverenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande individer med psykisk funktionsnedsättning. Trots detta kunde man i Skåne se att det var förhållandevis få individer som erbjuds SIP. Detsamma gäller individer med fysisk ohälsa. SKL, Sveriges kommuner och Landsting, har släppt en rapport om Evidensbaserad praktik inom Socialtjänsten om utvecklingsbehov inom verksamhetsområdet försörjningsstöd. I denna skrift har man lyft fram att SIP är en bra metod och att den kan vara ett bra verktyg i samverkan med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Erfarenheter från projekt Kaosam 1 i Lund som drevs av Socialförvaltningen i Lund i samverkan med Region Skåne, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen visade t.ex. att följande faktorer bidrar till att hindra att SIP används: Låg Kunskap. Många vet inte om att SIP finns, vad lagen innebär eller hur det ska användas. SIP upplevs som tidskrävande och krångligt. En del handläggare och vårdpersonal upplever ibland att det är krångligt och tidskrävande att planera, genomföra och dokumentera möten. Det kan till exempel handla om att man inte har några bra ingångar i de organisationer som man behöver samverka med och att man inte vet vem man ska kontakta. Det kan även handla om att det kan vara svårt att rent praktiskt få till ett möte där alla parter kan närvara. Detta gör att man ibland inte använder möjligheten att göra en SIP fast man gör bedömningen att det skulle gagna brukaren. Blanketter och administrativa system innebär ibland ett hinder. Blanketter och administrativa system är inte alltid utformade på ett sätt som främjar användningen av SIP. 1 SIP VÄSTRA ÖSTERGÖTLAND SWECO 3

4 Projektet i Lund visade även att följande faktorer kan bidra till att främja en ökad användning av SIP: Ökad kunskap och stöd i genomförandet. Ökad kunskap om lagen och hur man kan genomföra en SIP ökar användandet. Att ha en person som kan stötta och vägleda i arbetet är en stor fördel. Stöd från chefer. Att genomföra en SIP är ofta tidskrävande. Det är viktigt att det finns ett stöd från chefsnivån när det gäller att prioritera SIP. Positiva resultat bidrar till en ökad implementering. I Lund kunde handläggare och chefer se att en ökad implementering av SIP ledde till att man kunde komma framåt i en del långa och komplexa ärenden som hade funnits på Socialförvaltningen länge. Upplevelsen var även att en ökad användning av SIP ofta ledde till en bättre situation för brukaren och att det även gagnade samverkan i stort. Sammantaget ledde detta till en ökad motivation att använda SIP som verktyg för samverkan. De erfarenheter som har gjorts ibland annat Lund visar tydligt att den eller de organisationer som önskar få till stånd en ökad användning av SIP behöver arbeta aktivt med implementeringen. SIP I VÄSTRA ÖSTERGÖTLAND Överenskommelsen Under 2016 fattade Samordningsförbundets styrelse beslutet att arbeta för en utveckling av det lagstadgade SIP-verktyget. Detta ledde till att man under våren 2017 höll informations- och dialogtillfällen för berörda chefer och medarbetare gjordes en överenskommelse mellan Samordningsförbundet Västra Östergötland och kommunerna i Västra Östergötland 2, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Region Östergötland. Överenskommelsen handlar om att tillsammans samarbeta kring att utveckla arbetet/samarbetsformerna för SIP. Överenskommelsen konkretiserades sedan i en handlingsplan. Detta arbete bedrivs idag som en insats och ett gemensamt utvecklingsområde. Insatsen, vilken kommer att beskrivas mer i detalj nedan, bygger i korthet på att även Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen kan kalla till en SIP och inte bara kommunen och vården. Samtliga parter kan alltså initiera och driva SIP-ärenden. Bakgrunden till detta är bland annat att finansiell samordning bygger på att alla parter är engagerade i arbetet. 2 Mjölby, Boxholm, Ödeshög, Vadstena och Motala. SIP VÄSTRA ÖSTERGÖTLAND SWECO 4

5 Det fanns flera olika bakgrunder till överenskommelsen. Ett av dem är att lagen finns och att flera olika aktörer inklusive Samordningsförbundet såg det som en samverkansväg som ligger helt i linje med förbundets verksamhet och målsättningar. En annan var att man hade arbetat med tvärprofessionella team och det fanns erfarenheter från detta arbete som man kunde använda sig av. Stöd i processen Insatsen bygger även på att Samordningsförbundet tillhandahåller stöd till de samverkande organisationerna när det gäller kunskap, samtalsledning och administration. Detta innebär i praktiken att de samverkande organisationerna kan få hjälp med att initiera och planera mötet. En representant för Samordningsförbundet kan vara med på själva mötet och agera samtalsledare samt bidra med att sköta dokumentationen efter mötet. 3 Det innebär alltså att Samordningsförbundet kan erbjuda stöttning i hela processen. Det ska dock påpekas att Samordningsförbundet inte är inblandade i alla SIP:ar. De är till exempel inte med på SIP:ar som rör ren vårdplanering. Det ska handla om ärenden där det finns utsikter att den enskilde ska kunna komma ut i arbetslivet eller motsvarande. Det finns också ett team med tjänstemän från de samverkande organisationerna som finns till för att stödja den person som ansvarar för insatsen på Samordningsförbundet. Till sist är det också viktigt att framhålla att det inte är Samordningsförbundet som äger frågan utan att arbetet genomförs genom medlemmarna. UPPDRAGET Sweco fick under hösten 2018 i uppdrag av Samordningsförbundet Västra Östergötland att göra en genomlysning och utvärdering av den insats som bedrivs tillsammans av parterna inom ramen för den överenskommelse som har slutits när det gäller SIP. Parterna ville ha en utvärdering/genomlysning när det gäller hur insatsen fungerar och om det finns områden där den behöver utvecklas. Till grund för uppdraget låg följande frågeställningar: Hur fungerar insatsen idag och hur har samverkan utvecklats i och med överenskommelsen? Vilken roll spelar Samordningsförbundets medverkan och vilka mervärden finns det med att ha stöttning från Samordningsförbundet? Hur ser brukare, handläggare/vårdpersonal och chefer på insatsen? Vilka mervärden ger den? Finns det områden där arbetet med SIP fungerar mindre bra och som kan utvecklas? 3 SIP VÄSTRA ÖSTERGÖTLAND SWECO 5

6 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT För att genomföra genomlysningen och svara mot de frågeställningar som ligger till grund för uppdraget har följande materialinsamling gjorts: Dokumentstudier. Syftet med dokumentstudierna (bland annat överenskommelsen och handlingsplanen) har bland annat varit att ge en bakgrund till insatsen och vad parterna har kommit överens om. Intervjuer med nyckelpersoner. Under hösten och vintern genomfördes ett tiotal intervjuer med nyckelpersoner i de samverkande organisationerna. Det handlade då om personal från Samordningsförbundet samt chefer och annan personal i de samverkande organisationerna. Intervjuer med handläggare och vårdpersonal. Två fokusgruppsintervjuer genomfördes i Mjölby och Motala den 24:e januari. Sammanlagt deltog 14 personer. Två kompletterande intervjuer gjordes efter fokusgruppsintervjuerna med personer som fick förhinder att delta i fokusgruppsintervjuerna. Intervjuer med brukare. Fem intervjuer med brukare har gjorts för att belysa brukarnas perspektiv på insatsen. DISPOSITION Rapporten är disponerad på följande sätt: 1) Först följer en kort redogörelse för hur informanterna uppfattade arbetet med SIP före insatsen. 2) Sedan följer ett avsnitt där olika aspekter av insatsens genomförande får belysning. 3) Till sist följer ett avsnitt där vi diskuterar hur insatsen har bidragit till att utveckla arbetet med SIP, vilka problem som kvarstår samt några rekommendationer för det fortsatta arbetet. SIP VÄSTRA ÖSTERGÖTLAND SWECO 6

7 SIP FÖRE INSATSEN LÅG KUNSKAP Informanterna är eniga om att det före insatsen fanns en låg kunskapsnivå när det gäller SIP; vad lagen innebär, hur SIP kan eller bör användas, dokumenteras etc. Det fanns givetvis handläggare, rehabkoordinatorer och chefer som hade kunskap om SIP men kunskapen var inte särskilt utbredd. Att kunskapen var låg skapade en osäkerhet och gjorde att många drog sig för att använda SIP. SPORADISK ANVÄNDNING Att kunskapen var låg gjorde också att användningen av SIP var sporadisk i olika kommuner, organisationer och enheter. Användningen var personbunden och det gjorde att det var enskilda handläggare i olika organisationer som hade kunskap om SIP som i huvudsak använde det. Det användes mer i delar av psykiatrin än inom primärvården troligtvis på grund av att många av patienterna där har ett större samordningsbehov och t.ex. är i behov av ett boende när de skrivs ut. En socialsekreterare uttryckte det på följande sätt på fokusgruppsintervjun: Vi upplevde förut att vården sällan kallade till SIP-möten, kanske för att de inte visste att personen också var aktuell hos socialtjänsten. Det var alltid vi på soc som kallade. VARIERANDE KVALITET Informanterna menar alltså dels att kunskapen om SIP var låg och dels att SIP användes sporadiskt. Tjänstemän och vårdpersonal hade också varierande erfarenheter av att använda SIP. En del hade gjort SIP:ar och ytterligare en del hade gjort SIP:ar men hade upplevelsen att det inte hade fungerat så bra. Många tyckte också att SIP-möten var svåra och krångliga att genomföra - kunskapen var låg och det fanns inte något stöd att få. Att planera och genomföra SIP-möten tog också mycket tid. När möten väl kom till stånd hände det inte sällan att det var olika typer av problem i genomförandet såsom att: handläggare inte dök på planerade möten, många möten inte hade en bra planering, det var för många personer med på mötena och en del av dessa hade inte så mycket med ärendet att göra längre, i mötet fastnade man på olika frågor och kom inte vidare till det som var viktigast att lösa. Flera av handläggarna beskriver det som att man gjorde SIP:ar men det blev mer som ett vanligt möte och att man hörde från brukare att jag har varit på flera innan men det blir ändå ingenting av det. Det fanns enligt informanterna svårigheter kring mötesprocessen såsom vem som skulle kalla, genomförandet av själva mötet samt dokumentation och uppföljning. SIP VÄSTRA ÖSTERGÖTLAND SWECO 7

8 SIP SOM INSATSOMRÅDE BETYDELSEN AV ATT HA EN ÖVERENSKOMMELSE En tydlig prioritering Det finns olika sätt att öka användningen av SIP och att arbeta för att öka kvalitén på de SIP:ar som genomförs. I Lund valde man, genom projekt KAOSAM, att arbeta med utbildningsinsatser gentemot personalen samt att stötta de olika organisationerna genom att ha en projektledare som hade särskilt ansvar för att utveckla arbetet med SIP under en period. I Västra Östergötland valde man att utarbeta en överenskommelse mellan de samverkande organisationerna i Samordningsförbundet. Överenskommelsen innebär bland annat att även Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen kan kalla till SIP. Överenskommelsen anger också en viljeinriktning att arbetet med SIP är ett prioriterat område. Vi har också genom de intervjuer som har gjorts med chefer, nyckelpersoner och handläggare fått bilden att överenskommelsen är väl förankrad på chefsnivå och många av informanterna anser att överenskommelsen stärker arbetet och skapar en tydlighet kring prioriteringen. Detta är en viktig faktor då stöd från chefer är avgörande i den fortsatta implementeringen av SIP. Även om många är överens om att SIP är ett bra sätt att komma vidare med komplicerade ärenden, och att utveckla samverkan mellan organisationerna, så är det också ett arbetssätt som är ganska tidskrävande. Av det skälet är det viktigt att arbetssättet också får ett tydligt stöd från chefsnivån. Det finns också informanter som menar att det är viktigt att man håller liv i överenskommelsen och pratar om den. Här menar man att chefer kan bytas ut och att frågan då kan halka ner på dagordningen. Det är viktigt att man nu fortsätter att arbeta med frågorna. Fördelar när alla parter kan kalla En viktig del av överenskommelsen är, som tidigare nämnts, att alla parter i Samordningsförbundet kan kalla till en SIP. Initialt fanns det vissa farhågor kring att det skulle bli väldigt många SIP:ar och att verktyget skulle överanvändas om alla parter kan kalla. Dessa farhågor har dock kommit på skam och informanterna är eniga om att det är bra att alla parter kan initiera en SIP och att överenskommelsen inte har bidragit till en överanvändning. Snarare trycker man på att det är viktigt att alla parter kallar till SIP och är delaktiga i arbetet. Det finns då informanter som menar att det fortfarande finns problem med att handläggare accepterar möten men att man sedan inte dyker upp. Tjänstemän och chefer på Försäkringskassan är positiva till överenskommelsen. En informant uttrycker det på följande sätt: Det har minskat mycket stress hos oss på grund av att man får rätt bild av vår verksamhet. En annan informant menar att Försäkringskassan har andra verktyg SIP VÄSTRA ÖSTERGÖTLAND SWECO 8

9 men att SIP är ett bra komplement. Tjänstemän och chefer på Arbetsförmedlingen ser positivt på det faktum att man nu har möjlighet att kalla till en SIP och då inte minst för att man idag har många sökande som har stora behov av hjälp och stöd från flera instanser. En av informanterna uttrycker det på följande sätt vi är sist i kedjan där personer ska få en egen försörjning, vi kan vara med och informera om vad vi kan göra och ibland om att det kanske inte är vi som ska göra insatsen, bra att vi kan vara med och kalla till SIP. Informanter från de andra parterna menar att det fungerade inte dåligt (innan de andra parterna kunde kalla) men det skapar ett större engagemang när alla kan vara med och kalla till SIP. Vissa informanter menar även att SIP är ett möte som har tyngd, att alla verkligen är förberedda när de kommer till mötet och att det krävs mer för att tacka nej till ett SIP-möte än till ett annat möte. Upplevelsen är att överenskommelsen och det arbete som har gjorts inom ramen för denna har lyft upp arbetet med SIP. STÖD I GENOMFÖRANDET De som har intervjuats är ense om att det finns ett stort värde i att ha en person på Samordningsförbundet som stöttar de samverkande organisationerna när det gäller SIP. Sammanfattningsvis ser informanterna följande fördelar med insatsen: Kunskap. Det finns ett team med personer i de samverkande organisationerna som har särskilt ansvar för att arbeta med frågorna. Teamet upplevs fungera bra. Den ansvarige personen på Samordningsförbundet och teamet sitter på viktiga kunskaper om SIP och hur man genomför SIP-möten. Avlastning och stöd. Det tar tid att planera, sammankalla, administrera och dokumentera möten. Att handläggare i de olika organisationerna får stöd med detta har ett stort värde och innebär en väsentlig avlastning. När parterna får stöd i genomförandet blir mötet bättre förberett och syfte och förväntningar med mötet blir ofta tydligare. En opartisk mötesledare. Informanterna är ense om att det finns ett stort värde i att ha en mötesledare som är opartisk och som inte har en egen agenda med mötet. Informanterna menar att det är svårt att hålla i mötet, företräda sin egen organisation samt dokumentera och se till att mötet går framåt och inte fastnar på oviktiga detaljer. Det blir lättare för var och en att fokusera på sin uppgift och det blir en bättre kvalité på mötet. En handläggare uttrycker det på följande sätt: förut blev det lätt att man grottade ner sig i fel saker. SIP VÄSTRA ÖSTERGÖTLAND SWECO 9

10 BRUKARPERSPEKTIV Brukarna om SIP Sweco har under mars 2019 intervjuat fem brukare för att ställa frågor om deras upplevelse när det gäller att delta i en SIP. Brukarna har på grund av olika diagnoser samt psykiska och fysiska besvär haft kontakt med många myndigheter och vårdinstanser. Dessa innefattar bland annat Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, boendestöd, psykiatrin, försörjningsstöd, socialtjänsten med flera. Brukarnas kontakt med instanserna hade under tiden för intervjun pågått mellan några månader och några år, och antalet kontakter per brukare varierade mellan tre till sju instanser. För att få rätt typ av stöd har brukarna ofta fått återberätta sin bakgrundshistoria till samtliga vård- och myndighetskontakter. Detta har upplevts som påfrestande och har i vissa fall tärt psykiskt på brukarna. Samtidigt har det varit svårt för brukarna att samordna samtliga kontakter parallellt. För brukare med neuropsykiatriska diagnoser har förvirringen och besväret upplevts som extra påtagligt. Fyra av fem brukare blev erbjudna en SIP av en etablerad vård- och myndighetskontakt, medan en brukare sökte upp informationen själv. Brukarna var positivt inställda till möjligheten att samordna kontakterna tillsammans med en person som leder mötet. Några brukare hade ett förmöte med samordnaren medan andra inte hade det. Dessa kände sig ändå bekväma och delaktiga i planeringen av mötet. Innan SIP-mötet blev brukarna tillfrågade var fokus skulle ligga under mötet. Under mötet säkerställde samordnaren att samtliga instanser fick komma till tals med sina åsikter samtidigt som samordnaren antecknade under mötet. I vissa fall tog man gemensamt fram en handlingsplan samt ett schema för hur arbetet skulle fortsätta till nästa uppföljning. Brukarna fick även förfrågan att ta med en anhörig på mötet. Några tog med sig en förälder eller vän, medan andra beslutade att delta på mötet ensamma då de kände sig trygga i situationen. Under ett SIP-möte ändrades fokuset för mötet eftersom en brukare upplevde en svacka i sitt psykiska mående. Brukaren benämner det dock som positivt eftersom saker kom igång efter mötet. Bland annat blev psykiatrin mer inblandad, boendestöd hade fler insatser och brukaren fick kontakt med mobila teamet som ringde henom dagligen. Brukaren menar att om SIP-mötet inte hade skett just då hen mådde dåligt, hade hen inte fått dessa nödvändiga insatser. En brukare hade tidigare haft många SIP-möten utan samordnare, och upplevde att det nya formatet gav mervärde och var mycket bra anordnat. En annan beskriver initiativet med en samordnare som lysande. En brukare berättade hur hen äntligen kan återhämta sig som människa istället för att själv hålla i alla kontakter och trådar. Många brukare lyfter även att möjligheten till en SIP är dåligt marknadsfört och bör lyftas ytterligare. Formatet har inneburit en positiv inverkan hos brukarna. Till exempel upplevde en brukare att samhället äntligen lyssnade på henom genom att hens problematik och behov var i fokus. SIP VÄSTRA ÖSTERGÖTLAND SWECO 10

11 Hur insatsen främjar brukarperspektivet När informanterna tillfrågades om brukarperspektivet och vilken bild de tror att brukarna har av den blev svaren att det är svårt att veta men att jag tror att de uppskattar tydligheten och är det något som patienterna klagar på så är det brister när det gäller samordning. En handläggare menade även att brukaren brukar bli sporrad att anstränga sig för att ta tag i sitt liv för att alla är här för att hjälpa mig. Lagstiftningen föreskriver tydligt att SIP ska utgå ifrån ett brukarperspektiv och att insatsen är till för brukaren. Samtidigt visar erfarenheter t.ex. från Lund att organisationer som använder SIP behöver arbeta aktivt för att brukarperspektivet ska bli tydligt. Det arbete som har gjorts i Västra Östergötland visar på några viktiga lärdomar om hur brukarperspektivet kan främjas när man arbetar med SIP. Det handlar då bland annat om att: Använda förmötet på ett sätt som gör brukaren delaktig och förberedd. Ett bra genomfört förmöte skapar förutsättningar för att tydliggöra syftet med SIP-mötet, att se om det finns kunskap i brukarens privata nätverk som kan vara värdefull, att ge brukaren en chans att framföra sina synpunkter och önskemål samt att planera mötet på ett sätt som gör att brukaren känner sig bekväm. När brukaren är delaktig ökar chansen att det blir bra beslut som tas och att brukaren fullföljer sin plan. Ett bra planerat möte gynnar i slutändan både brukaren och de deltagande organisationerna. T.ex. genom att rätt parter är inbjudna till mötet och att försöka sträva efter att det inte ska vara för många personer på mötet. Det är enligt informanterna viktigt att man utgår ifrån vad brukaren vill och att vara lyhörd. En informant anger t.ex. att en del patienter inte vill skylta med att de har psykisk ohälsa och de har ibland en privat behandling. Att ha en opartisk mötesledare som kan driva mötet kan främja brukarperspektivet. Detta genom att det finns en part som tydligt utgår ifrån brukarens perspektiv och kan bevaka brukarperspektivet mer aktivt. T.ex. menar handläggarna att man oftare undviker situationer där man fastnar i diskussioner om vem som har försörjningsbördan. SIP VÄSTRA ÖSTERGÖTLAND SWECO 11

12 VAD HAR INSATSEN GETT OCH HUR KAN DEN UTVECKLAS? HÖGRE KVALITET OCH FLER SIPAR När informanterna får uttala sig om vilka resultat som insatsen, och det ökade fokuset att implementera SIP, har lett till är bilden att det dels har blivit fler SIP:ar och att de möten som genomförs har en högre kvalitet. Informanterna menar även att kunskapen och medvetenheten kring SIP har ökat även om det fortfarande finns mycket kvar att göra när det gäller kunskapsspridning. Dessa resultat ligger då i linje med tidigare utvärderingar och utredningar på området för att öka kvalitén på, och användningen av SIP, krävs ett aktivt arbete med implementering och kunskapshöjande åtgärder. Det är dock fortfarande oklart vad SIP:arna leder till på längre sikt och hur och på vilka sätt det påverkar brukarnas situation på aggregerad nivå även om informanterna är ense om att SIP har många fördelar. De menar då att mötesformen öppnar för att reda ut vad man faktiskt kan åstadkomma tillsammans och att parterna sitter ner tillsammans och pratar igenom kluriga ärenden. Informanterna menar då att oftast får man en förståelse för varför det har blivit som det har blivit. Alla parter får ta del av samma information och det blir tydligt vad varje part ska göra samt hur det ska följas upp. Upplevelsen är att det oftast blir ett bra utfall om mötet är väl planerat och genomfört. Det är värt att notera att merparten av SIP-ärendena är komplexa ärenden och det handlar ofta om individer som står långt ifrån arbetsmarknaden och som har hälsoproblem. Detta innebär att risken är stor att individen hamnar mellan stolarna och inte får rätt hjälp. SAMVERKANSVINSTER Informanterna menar även att en ökad samverkan inom ramen för SIP ofta får positiva konsekvenser även för annan samverkan mellan parterna. Till exempel menar informanterna att följande positiva effekter kan skönjas: Nya kontaktvägar. Det knyts många kontakter i möten vilket gör man kan komma vidare snabbare i andra ärenden som är gemensamma man tar inte gärna kontakt med andra organisationer om man inte känner handläggarna eller vet vilket uppdrag organisationen har. Positiva effekter på andra samverkansprojekt och insatser. De samverkande organisationerna har många gemensamma utvecklingsprojekt som berör varandra och om man knyter kontakter på ett område så får det lätt positiva konsekvenser för andra områden. Ökat samarbete mellan myndigheter på strategisk nivå. Ökade möjligheter att sprida kunskap om den egna organisationens uppdrag, befogenheter och vad man kan bidra med. T.ex. upplever man från Försäkringskassans sida att man har varit en del i skottlinjen och att man genom insatsen har kunnat vara med och förtydliga vilket uppdrag man har, vad de kan bidra med och vad som ligger utanför uppdraget. SIP VÄSTRA ÖSTERGÖTLAND SWECO 12

13 NÅGRA PROBLEM KVARSTÅR Den bild som framkommer ur undersökningen är alltså att den satsning som Samordningsförbundet har gjort i Västra Östergötland är lyckad och att man har flyttat fram positionerna på inom flera områden. En av informanterna uttrycker det på följande sätt: Det går framåt men vi har långt kvar. Jag kan inte säga en andel men det är en betydligt större andel som borde ha en (SIP) än som får det. En annan informant uttrycker det som att det fortfarande finns vita fläckar i termer av kommuner och enheter som inte använder SIP så mycket. Även om dessa vita fläckar är färre än före överenskommelsen så finns de fortfarande. Ett annat problem är att kunskapen är låg på sina håll och att många fortfarande känner sig otrygga när det gäller att använda SIP. SIP upplevs också av vissa som lite krångligt och besvärligt att använda. Det vore därför önskvärt om formerna för dokumentation kunde underlättas. Andra problem med implementeringen av SIP är att det även idag kan finnas en bristande samsyn kring uppdrag, olika synsätt och bilder när det gäller problem och vem som har ansvar. Det finns också fortfarande problem med att det inte är alla parter som kommer när de är kallade till ett möte. Det finns därför de informanter som menar att en möteskallelse till SIP borde vara tvingande. En annan problematik handlar om att det kan finnas problem med att få till en bra samverkan med vården. Mindre enheter och vårdcentraler arbetar väldigt olika och det kan vara svårt att få till en bra samverkan med psykiatrin. Detta tror vissa informanter beror på att det på vissa håll inom psykiatrin funnits en stor omsättning på personal. Det kan också handla om att det kan vara svårt att få en ingång till vården när det handlar om specialistvård. Att det finns en person på Samordningsförbundet som har som särskilt ansvar att arbeta med frågorna och som bistås och stöttas av ett team har i sammanhanget setts som en framgångsfaktor. Det har tydligt inneburit att frågorna har fått en skjuts framåt. Samtidigt finns det en problematik kring det här på så vis att arbetet riskerar att bli starkt personbundet och att de samverkande organisationerna tar ett kliv tillbaka och inte tar ett eget ansvar för att driva frågorna. Men, det finns också informanter som har farhågan att frågorna kring SIP skulle falla mellan stolarna om det inte sköts in resurser och stöd från Samordningsförbundet. En fråga som kvarstår är då hur arbetet med SIP skulle utvecklas om Samordningsförbundet skulle sluta bidra med stöd och resurser. En fråga som är kopplad till den ovanstående punkten att det periodvis är svårt att bedöma flödet av ärenden och att det periodvis blir en hög belastning på den resursperson som finns på Samordningsförbundet. Hittills har man hanterat det men om belastningen blir för stor så finns det en risk att man inte kommer att hinna med. Till sist menar en informant att det är viktigt det hela tiden finns en dialog kring SIP och att handläggare och chefer framför till Samordningsförbundet om det finns sådant som inte fungerar så bra. SIP VÄSTRA ÖSTERGÖTLAND SWECO 13

14 REKOMMENDATIONER Mycket tyder på att den insats som Samordningsförbundet Västra Östergötland har gjort har fungerat bra men det finns fortfarande utvecklingsområden. De rekommendationer som Sweco har för det fortsatta arbetet är följande: Fortsätt att sprida kunskap. Teamet och resurspersonen på Samordningsförbundet sitter på stor kunskap om SIP. Det är viktigt att denna kunskap sprids ut i organisationerna så att de kan bygga upp en egen kapacitet att arbeta med SIP. Här har teamet och resurspersonen en viktig roll att fylla. Utbilda. Ett alternativ är också att utbilda fler handläggare och vårdpersonal inom de samverkande organisationerna kring vad lagen säger och hur man rent praktiskt kan arbeta med SIP. Detta är också något som efterfrågas av handläggare. Använd Samordningsförbundets resurser till komplicerade ärenden. Vår bedömning är att det är bra att det finns en resurs på Samordningsförbundet som kan fungera som ett stöd när det gäller SIP-ärenden. Med tanke på att mängden ärenden tenderar att öka när kunskapen om SIP ökar i de samverkande organisationerna rekommenderar vi att resurserna i första hand används när det gäller mer komplicerade ärenden samt för att stötta handläggare som inte har vana vid att driva komplicerade samverkansprocesser och att hålla i stora möten med många deltagare. Följ upp vilka resultat och effekter SIP ger på längre sikt. Det vore intressant att följa upp de ärenden där en SIP har gjorts för att se vad som händer med individerna på längre sikt. Marknadsför och sprid information om SIP bland brukarorganisationer och andra relevanta nätverk och sammanhang. Det vore bra om brukare får kännedom om möjligheten att få en SIP och att de själva kan begära att få en. SIP VÄSTRA ÖSTERGÖTLAND SWECO 14