HUR SER EQUMENIASCOUTS FRAMTID UT? APRIL 2016 JÖNKÖPING

Transkript

1 HUR SER EQUMENIASCOUTS FRAMTID UT? APRIL 2016 JÖNKÖPING

2 Välkommen till beredningskonferens! Scout är en viktig och tydlig identitet för Equmenia och så har det varit även för mig. Under min uppväxt har jag varit både nyingscout, scout, tonårsscout och scoutledare. När jag arbetade som ungdomsledare var jag självklart med på scoutkvällarna. Kring lägerelden har många viktiga livsbeslut tagits. Många har mött Jesus för första gången och bland lägerkompisar fått vänner för livet. Equmenias scoutverksamhet engagerar väldigt många barn och unga varje vecka. Många liv har förändrats genom en meningsfull fritid och mötet med Jesus. Nu står vi vid ett vägskäl och vi behöver bestämma vilken väg Equmeniascout ska gå. Därför vill jag välkomna er till Jönköping, till två inspirerande dagar av samtal, debatt, bön och gemenskap. Dagar där vi får fundera, diskutera och drömma om hur vi ska fortsätta vårt scoutarbete inom Equmenia. Tillsammans gör vi skillnad! Joakim Lundqvist, ordförande Equmenia 2.

3

4 Handlingar till Equmenias beredningskonferens 2016 Detta är Equmenias handlingar inför beredningskonferensen april Handlingarna är till stor del Equmeniastyrelsens svar på ett större underlag som Scouterna har lagt fram och som är tillgängligt att läsa på Scouternas underlag innehåller tre alternativ till vägar framåt för Equmenia och Scouterna. Ambitionen med handlingarna är att presentera konsekvenser samt för- och nackdelar med Scouternas förslag sett från Equmenias perspektiv. Handlingarna syftar till att ligga till grund för en konstruktiv diskussion under beredningskonferensen. Beredningskonferensens uppdrag är att ta inriktningsbeslut. Dessa kommer Equmenias styrelse att arbeta vidare med fram till riksstämman i Tibro i november Det är riksstämman som slutligen fattar beslut i frågan. Övriga handlingar, protokoll från riksstämmor etc finns att läsa på Förkortningar och förklaringar FA Frälsningsarmén MUCF Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, före detta Ungdomsstyrelsen. Fördelar statsbidraget. NSF Nykterhetsrörelsens Scoutförbund Salt EFS:s barn-och ungdomsorganisation SMU Svenska Missionskyrkans Ungdom SSR Svenska Scoutrådet SSF Svenska Scoutförbundet WOSM World Organization of the Scout Movement WAGGGS World Association of Girl Guides and Girl Scouts 4.

5 Förslag till föredragningslista 1. Beredningskonferensens öppnande 2. Upprättande av röstlängd 3. Val av mötesfunktionärer 4. Fastställande av föredragningslista 5. Beslut om arbetsordning 6. Beslut om beredningskonferensens stadgeenliga utlysande 7. Föredragning 8. Diskussion 9. Beslut 10. Avslutning Schema Lördag Incheckning och förmiddagsfika Förhandlingar i plenum Lunch Påverkanstorg i miniformat: Möjlighet till diskussion och ta del av förslag inskickade i förväg 15:00 Fika och diskussion i smågrupper Sammanfattning i plenum Middag Gudstjänst Förhandlingar i plenum Ajournering Söndag 7.00 Frukost 8.00 Förhandlingar i plenum Gudstjänst 5.

6

7 Beredningskonferensens ABC Avslag Om du inte håller med om ett beslutsförslag så vill du avslå det. Bifall Om du håller med om ett beslutsförslag så vill du bifalla det. Jämkning Om ett eller flera förslag som kommit upp under påverkanstorget är ganska lika så kan man jämka ihop dem till ett gemensamt förslag. Plenum Den del av årsmötet då vi sitter ner, du begär ordet för att tala och vi röstar om besluten. Se även påverkanstorg. Presidium De som sitter där framme och leder mötet, alltså mötesordförande och sekreterare med flera. Proposition Beslutsförslag som kommit in från styrelsen. Påverkanstorg Den del av stämman då vi går omkring mellan olika stationer för att diskutera beslutsförslagen, ställa frågor och komma med nya beslutsförslag. Reservation Om du verkligen inte ställer dig bakom ett beslut kan du reservera dig. Då skrivs det i protokollet att du inte håller med. Smågrupper En liten grupp av ombud och deltagare där ni kan fråga varandra, diskutera och skriva förslag. Alla ombud och deltagare tilldelas en plats i en smågrupp vid incheckning. Votering Om du tycker att det är osäkert hur en omröstning blev så kan du ropa votering!. Då får årsmötet rösta igen, denna gång med röstkorten. Yrkande När du lämnar ett beslutsförslag på påverkanstorget eller i plenum yrkar du att Equmenia ska göra si eller så. Du kan också yrka bifall eller avslag till ett förslag, alltså hålla med eller säga emot förslagen. 7.

8 2 Upprättande av röstlängd Röstlängden föredras muntligt vid beredningskonferensen och därefter föreslår generalsekreteraren beredningskonferensen att fastställa röstlängden i enlighet med föredragningen 3 Val av mötesfunktionärer för beredningskonferensen Presidie Presenteras på beredningskonferensen. Redaktionsutskott Presenteras på beredningskonferensen. Protokolljusterare tillika rösträknare Presenteras på beredningskonferensen. 8.

9 5 Beslut om arbetsordning Vem är vem? Ombuden är de som fattar beslut på beredningskonferensen. Ombud är utsedda av en förening som är medlem i Equmenia. För att vara ombud måste du vara anmäld i förväg. Presidiet består av två ordförande som leder mötet och två sekreterare som skriver ned allt som händer på beredningskonferensen i ett protokoll. Presidiet visar inte vad de tycker om de olika förslagen, de ska alltid vara neutrala. Justerare och rösträknare väljs bland ombuden. De håller koll på vad som händer på mötet och samlas igen några veckor efter beredningskonferensen på Equmenias nationella kansli för att kolla att protokollet blivit rätt. Rösträknarna kallas in av beredningskonferensens presidie om det behövs hjälp att räkna röster. Redaktionsutskottet finns till för att hjälpa alla ombud att skriva förslag till beslut, både i plenum (när vi är alla ombud tillsammans i mötessalen) och på påverkanstorget (där vi minglar runt för att diskutera och komma med nya idéer) och när vi sitter i smågrupperna. Föredragande är en person som berättar vad ett förslag eller en diskussion handlar om. Oftast är det någon från styrelsen, kansliet eller ett stag. Att lämna förhandsförslag till beredningskonferensen Equmenias styrelse önskar att så många som möjligt ska närvara vid konferensen. Vi tror att diskussionen på plats är det allra bästa för att tillsammans hitta vägen framåt. Genom att befinna sig på plats på beredningskonferensen får du ta del av alla samtal och tankar som kommer upp i frågan. Vi förstår att det finns fall där föreningar har svårt att skicka ombud. Därför vill vi öppna upp för att kunna göra sin röst hörd genom att pröva en kompletterande förslagsmetod. Detta kommer gå till så att Equmenias medlemmar kan skicka in förslag i förväg. Dessa förhandsförslag kommer sedan att sättas upp på påverkanstorget. För att ett förhandsförslag ska ta sig in i plenum som ett yrkande krävs att de lyfts av ett ombud på plats. Det kan antingen vara du själv, någon representant för din förening eller något annat ombud som gör det. Rent praktiskt kommer det att gå till på följande sätt: Rätt att lämna förhandsförslag har: Medlemmar i Equmenia Ledamöter i styrelsen eller andra organ instiftade av riksstämman Ledamöter i organ instiftade av styrelsen Revisorerna Generalsekreteraren Nationellt och regionalt anställda Ett förhandsförslag kan antingen bestå av konkreta förslag eller egna tankar om vad du tycker i frågan. Av förhandsförslaget ska följande framgå: Vem som lagt förhandsförslaget Vilken förening du/ni är med i (alt. funktion/organ) Egna kontaktuppgifter, samt kontaktuppgifter till ordförande i föreningen (för att bekräfta medlemskap i föreningen) Ditt förhandsförslag ska vara i form av en Word-fil och den mailar du till scout@equmenia.se. Vi behöver ha fått in ditt förhandsförslag senast fredagen den 15 april. 9.

10 5 forts Så här gör vi på mötet 1. Information om vad som ska hända. Först samlas alla ombud i plenum och vi öppnar mötet, väljer presidium och andra mötesfunktionärer. Vi börjar med att gå igenom vad det är vi ska diskutera och komma fram till på beredningskonferensen. Under tiden frågan föredras i plenum har du möjlighet att ställa frågor anonymt via sms. I slutet av föredragningen besvaras dessa frågor. Equmenias styrelse och personal vill göra så mycket som möjligt för att du ska förstå och hänga med under dagen, så tveka inte att ställa dina frågor! Frågorna som besvaras kommer framför allt vara de som handlar om fakta. Diskussionsfrågorna tar vi lite senare under dagen. 2. Diskussion och förslag. Påverkanstorg. På beredningskonferensens påverkanstorg kommer du hitta de förslag som blivit inskickade i förväg till konferensen. Tanken är att du ska kunna använda dem i dagens diskussioner. Hittar du ett förslag eller kommer på ett eget som du tycker är bra kan du lyfta det för beslut. Skriv gärna på de olika klotterplanken så hjälper du presidiet att få en uppfattning om hur diskussionen går inför debatt och beslut i plenum. Passa på att prata med de andra ombuden, med personalen, med Equmenias styrelse och med scoutstaget under den här tiden för att forma din egen åsikt. Smågrupper. Efter påverkanstorget får du sitta ner i en liten grupp av ombud för att diskutera och tycka till om både Scouternas förslag, dina egna och de förslag du hittat på påverkanstorget. Plenum. När smågrupperna har diskuterat samlas alla i plenum igen och varje smågrupp får kort berätta vad ni har pratat om och om ni har några förslag. Förslag som du vill att beredningskonferensen ska ta beslut om lämnas till presidiet. 3. Underlag för beslut. Efter lördagens diskussioner hjälps presidiet och redaktionsutskottet åt med att skriva en lista över alla de beslutsförslag som har kommit in. Presidiet kommer också göra ett förslag på hur vi ska göra när vi diskuterar och sedan fattar beslut om förslagen. Beslutsunderlaget kommer att göras tillgängligt inför att vi ska fatta beslut i plenum på söndagen. Ordförande för mötet kommer sedan fråga om vi kan gå till beslut. Se Så beslutar vi! 4. Att prata i plenum Under beredningskonferensen kommer vi, till skillnad från riksstämman, att både diskutera frågan och fatta beslut i plenum. Om du vill säga något i plenum begär du ordet hos presidiet. Ta en begära ordetlapp och skriv ditt namn, din förening och vilken punkt på dagordningen du vill prata om. Lämna lappen till presidiet. När det är din tur att tala börjar du med att säga vem du är och vilken förening du representerar. Sen berättar du vad du har att säga. Om du vill lämna ett förslag skriver du det på en yrkandelapp och ger till presidiet. Alla förslag måste vara skriftliga. Vill du ha hjälp att skriva vänder du dig till redaktionsutskottet. Du kan också lyfta gamla förslag som jämkats bort efter påverkanstorget. Vissa saker bryter talarordningen och går före i diskussionen. Då brukar man begära ordet genom att ropa orsaken till varför man ska få gå före. Det kan vara bra att fråga presidiet om råd först! Följande bryter talarordningen: Profetiskt tilltal är viktigt för oss men ska prövas (se till exempel 1 Thess 5:20-21). Våga vara frimodig, vi tror och ber att Gud leder alla våra beslut! Sakupplysning får bara vara ett faktum som glömts bort eller blivit fel. Poängen är att slippa en diskussion som bygger på en felaktig grund. Om du lämnar en sakupplysning får du inte argumentera eller lämna nya förslag. Replik är en variant på sakupplysning som bara får användas för att rätta till vad någon sagt i talarstolen om dig eller om vad du sagt. Repliken ska vara kort och bara handla om det som sagts om dig. Det är ordförande som avgör om du får replik. Ordningsfråga handlar om hur mötet ska gå till. Det vanligaste är att ordförande själv föreslår en paus eller att införa begränsad talartid. Om det blir för många som säger samma sak kan du även föreslå streck i debatten. Då får alla som vill anmäla nya förslag eller begära ordet. Sen sätter ordförande streck och då kan inga nya förslag eller nya talare anmälas i just den frågan. När talarlistan är slut går vi direkt till beslut. 10.

11 5. Så beslutar vi Alla beslut fattas genom att vi svarar ja på olika frågor från ordförande. Först frågar ordförande Är vi redo att gå till beslut? Om du är redo ska du svara ja. Sedan säger ordförande Någon däremot? Det räcker att ett enda ombud ropar ja så väntar man med att gå till beslut tills alla otydligheter är utredda. Varje förslag består av två frågor som har motsatt betydelse. Ordförande säger till exempel Ska vi bifalla förslaget? (Jaaa!) och sedan Ska vi avslå detsamma? (Jaaa!) För att det ska vara lätt för ordförande att höra vad flest ombud röstat på svarar vi ja när vi håller med och är knäpptysta när vi inte håller med. Vi svarar aldrig nej, det blir rörigt och det är ändå bara tråkigt att säga nej till saker. Eller hur? (Jaaa!) Finns det flera förslag röstar vi först om i vilken ordning besluten ska tas, sen tar vi själva besluten. När röstningen är klar säger ordförande Jag finner att vi bifallit (eller avslagit) förslaget. och väntar några sekunder innan hen låter klubban markera beslutet. Om du tycker att ordförande hört fel ska du ropa Votering! innan klubbslaget. Då ställer ordförande frågorna igen, men nu får alla ombud hålla upp sina röstkort så att ordförande ser hur många som röstar för bifall respektive avslag. Nu säger ordförande vilket beslutet blir utifrån vad hen sett. Om du tycker att ordförande ser fel kan du ropa Votering! en gång till. Då tas beslutet en sista gång, och ordförande ber rösträknarna att räkna varje röstkort. Rösträkning tar tid, tänk därför på att inte använda det i onödan. Vem får prata, lämna förslag och fatta beslut? Rätt att rösta och ta beslut har bara ombuden. Rätt att ge förslag har ombuden, styrelsen, generalsekreteraren och alla som är valda till ett uppdrag i Equmenia nationellt. Rätt att begära ordet har ombuden, styrelsen, alla som är valda till ett uppdrag i Equmenia nationellt, Equmenias särskilt inbjudna gäster samt de representanter som Equmeniakyrkans kyrkostyrelse utsett till beredningskonferensen. Alla Equmenias anställda får också begära ordet. I plenum kan beredningskonferensen bestämma att andra personer också får rätt att begära ordet. På påverkanstorget får alla närvarande vara med i diskussionen och skriva upp sina åsikter på klotterväggarna ju fler idéer desto bättre! Equmenias styrelse föreslår beredningskonferensen: att anta förslaget till arbetsordning.

12 Historiebeskrivning Under de senare åren har den svenska scoutrörelsen varit föremål för en omfattande omorganisering. Detta har inte minst märkts på Equmenias riksstämma, där frågor om scoutstruktur blivit vanligt förekommande. För att du som läser dessa handlingar lättare ska förstå hur vi har hamnat där vi är idag följer i detta avsnitt en kortfattad sammanfattning. Den innehåller de delar av det historiska perspektivet som är relevant för de frågor som diskuteras på beredningskonferensen. Mellan 1968 och 2012 fanns fem officiella scoutförbund i Sverige. Dessa var SMU Scout (SMU), Svenska Scoutförbundet (SSF), Nykterhetsrörelsens Scoutförbund (NSF), KFUK-KFUM Scoutförbund (KFUK-KFUM) och Frälsningsarméns Scoutförbund (FA). Förbunden organiserade sitt gemensamma arbete i paraplyorganisationen Svenska Scoutrådet. Det var också den organisationen som innehade Sveriges medlemskap i världsorganisationerna WOSM och WAGGGS. De fem ovan nämnda förbunden ägde alltså medlemskapet i världsorganisationerna tillsammans och på lika villkor antog samtliga fem scoutförbund i Sverige ett gemensamt strategidokument - Färdplan för framtiden. Den syftade till att ge riktning åt den verksamhet de fem scoutförbunden har gemensamt inom ramen för paraplyorganisationen Svenska Scoutrådet (SSR). Ett av de områden som togs upp i Färdplan för framtiden var möjligheten att förbättra det sätt som den svenska scoutrörelsen skulle vara organiserad på. Andra områden var att tillsammans utveckla programmaterial och att samarbeta kring vissa arrangemang. Ur de diskussioner som fördes om förändrad struktur framkom att de olika förbunden inte såg helt lika på samarbetet. De förbundsinterna utmaningarna varierade och därför såg inte alla förbund samma behov av ett utökat samarbete. I dessa diskussioner var SMU och NSF noga med att värna om sina speciella profiler, där scoutverksamheten snarare använts som en metod än som ett mål i sig. För att mer strukturerat reda ut frågan bildades en samrådsgrupp, som till stora delar bestod av generalsekreterare och ordförande från de respektive förbunden. Till SSR:s årsmöte 2010 lade SSF, FA och KFUK-KFUM en motion om en ny gemensam scoutstruktur. Beslutet gick igenom, men delegaterna från SMU och NSF (som var i minoritet) reserverade sig mot beslutet. I förslaget till ny organisation fanns en möjlighet för organisationer som inte ville direktansluta sina scoutkårer till den nya riksorganisationen (Scouterna) att ansluta sig genom ett samverkansavtal. Eftersom det var dessa två val Equmenia hade att välja på för att kunna fortsätta bedriva scoutverksamhet beslutades det på Equmenias riksstämma 2011 att styrelsen skulle fortsätta arbeta för att ansluta SMU Scout via samverkansavtal. På SSR:s årsmöte 2011 bekräftades sedan beslutet från Equmenias riksstämma beslutade 2012 att ge styrelsen i uppdrag att skriva ett samverkansavtal med Scouterna förutsatt att vissa vilkor uppfylldes i avtalet. Den 1 januari 2012 verkställdes beslutet om en ny gemensam riksorganisation och den svenska scoutrörelsen började organiseras genom Scouterna istället för genom SSR. De kårer som tidigare organiserades i SSF, FA och KFUK-KFUM direktanslöts till Scouterna. Equmenia och NSF behöll sina egna organisationer och skrev under 2012 istället samverkansavtal med Scouterna. Genom avtalet regleras bland annat att organisationernas scouter också är medlemmar i Scouterna. Salt Scout (tidigare EFS-scout) var tidigare organiserade inom KFUK-KFUM, men valde under denna process att självständigt ansluta sig till Scouterna genom samverkansavtal. I dagsläget har Scouterna därmed tre stycken samverkansorganisationer. 12.

13 Det första samverkansavtalet mellan Equmenia och Scouterna undertecknades i augusti I det avtalet reglerades i 3.3 att nettosumman per scout, mellan medlemsavgiften och det stöd som Scouterna utbetalar för att Equmenia tillhandahåller sin egen stödstruktur, skulle vara 55 kr/scout för 2013 och 60 kr/scout I avtalet stod också att detta stöd skulle omförhandlas senast i november det år då ordinarie möte med Scouternas stämma hålls. Av den anledningen uppdaterades avtalet under 2014 och avgiften fastställdes till 60 kr/scout även Vid förhandlingarna stod det klart att Scouterna ville att Equmenia skulle betala en högre avgift, medan Equmenias befogenhet att skriva avtal fortfarande grundades på riksstämmobeslutet från 2012, som tydligt sa att avgiftens summa skulle följa inflationen från och med Detta kommunicerades tydligt till Scouterna. Det senast uppdaterade avtalet förhandlades och undertecknades i juni 2015 och avgiften för 2016 är fortfarande 60 kr/scout med hänvisning till samma argument som tidigare. Vid denna förhandling blev det än mer tydligt att Scouterna ville höja avgiften och därför beslutades att fortsätta förhandlingarna inför Under hösten 2015 stod det klart att den höjning av avgiften som Scouterna ville få till skulle bli kraftig. Equmenias styrelse insåg samtidigt att meningsskiljaktigheterna med Scouterna inte bara rörde ekonomi. Vi har också olika bilder av vad avtalet innebär och vad vi vill ha ut av det. Det var därför Equmenias riksstämma 2015 beslutade att tillsätta den beredningskonferens som vi nu står inför, eftersom styrelsen vill ha hjälp att hitta riktningen för framtida samverkan och förhandling med Scouterna.

14 Avgiften till Scouterna höjs till 180 kr per scout (Scouternas alt. 1) Equmenia betalar samma avgift som alla andra scouter. Equmenia fortsätter att vara anslutet på samma sätt som idag vilket är det sätt som SALT och NSF valt. Equmenias avgift per medlem höjs då från 60 kr/medlem till 180 kr/ medlem. Sammanfattningen av alternativ 1 är hämtad från Scouternas underlag s 4. Scouternas alternativ innebär att vi betalar en medlemsavgift à 180 kr per scout. Enligt Equmenias samverkansavtal med Scouterna betalar Equmenia redan 180 kr i medlemsavgift per scout i enlighet med 3.1. Det är den medlemsavgift per scout som fastställs av Scouternas stämma. Vidare framgår av 3.3 att Scouterna utbetalar ett stöd till Equmenia eftersom Equmenia själva ansvarar för stöd till föreningar och ledare, medlemsregister, försäkringar och den största delen av kommunikationen. Idag uppgår stödet från Scouterna till 120 kr per scout vilket leder till att kostnaden blir 60 kr per scout. Detta är samma summa som varje lokalförening betalar till Equmenia i scoutavgift per scout. I Scouternas förslag kommer stödet till Equmenia att utgå, vilket innebär att Equmenia i framtiden ska betala 180 kr per scout istället för nuvarande 60 kr. Nedan listas de för- och nackdelar som Equmenias styrelse ser med detta förslag. Fördelar Equmenias scouter fortsätter att vara scouter precis som tidigare. Genom Equmenias samverkansavtal med Scouterna är Equmeniasscout en del av både den svenska scoutrörelsen och den världsvida scoutrörelsen i WOSM och WAGGGS. Genom medlemskapet fortsätter Equmenia att ha rätt och möjlighet att vara scouter och genom avtalet får Equmenia också enligt Scouterna del av varumärket scout. Det tycker Equmenias styrelse är den största fördelen med det här förslaget. Alla Equmeniascouter fortsätter också att ha rätt att delta i utbildningar och arrangemang som Scouterna, WOSM och WAGGGS arrangerar. Genom att vara medlem i Scouterna har Equmenia enligt Scouternas stadgar rösträtt på Scouternas stämma, Demokratijamboreen. Varje scoutkår i Equmenia har samma rösträtt och möjlighet att påverka i Scouterna som en direktansluten kår. Just nu ser Equmenias styrelse att det finns behov av att arbeta för en ökad tolerans för mångfald inom rörelsen, särskilt när det gäller oss som bedriver scouting på kristen grund. Eftersom det finns fler kristna samverkansorganisationer har vi möjlighet att gemensamt jobba för att förbättra det arbetet. Om Equmenia säger upp avtalet med Scouterna förlorar Equmenia både rösträtt till Scouternas stämma och möjlighet till inflytande. Innan det första samverkansavtalet med Scouterna skrevs diskuterades frågan på riksstämman i Vännäs Stämman beslutade om vissa förutsättningar för att Equmenias styrelse skulle få skriva ett sådant avtal. Exempel på sådana förutsättningar var att en Equmeniascout automatiskt blir medlem i Scouterna, att Equmenia skulle vara den organisation som kommunicerade med Equmenias lokalföreningar, och därmed scoutkårer, och att Equmenia skulle få fortsätta bedriva scoutledarutbildningen Ska ut. Genom det samverkansavtalet lyckades vi komma överens om att Equmenia skulle vara en del av Scouternas utvecklingsarbete, men scoutkårerna i Equmenia skulle få nationellt och regionalt stöd från Equmenia. Nackdelar Under flera år har Equmenia subventionerat medlemskapet i Scouterna. Den scoutavgift som Equmenias lokalföreningar betalar in till Equmenia har varit lägre per scout än den avgift som Equmenia betalar till Scouterna per scout. Det är 14.

15 först 2016 som summan för båda dessa avgifter motsvarar varandra. En grundvärdering i Equmenias syn på medlemskap är att alla ska ha möjlighet att vara med och därför har det funnits en strävan att hålla nere medlemskostnaderna. När avgiften höjs blir det oundvikligen dyrare att vara Equmeniascout. En inte helt otänkbar risk som Equmenias styrelse ser med den tredubblade avgiften är att de föreningar som tycker att avgiften är orimligt hög väljer att avstå från att rapportera sina medlemmar som scouter och istället enbart rapporterar dem som medlemmar i Equmenia. Som en konsekvens av det skulle det totala antalet scouter i Sverige minska. En konsekvens av idén med samverkansavtal är att Equmenia är beroende av Scouternas samtycke för att få vara en del av scoutrörelsen och därmed världsscoutrörelsen. Det bör jämföras med när svensk scouting fortfarande organiserades inom ramen för Svenska Scoutrådet (SSR). Då ägde de fem scoutförbunden som var medlemmar i SSR svensk scouting och medlemskapen i världsorganisationerna med lika stor del var. När Scouterna bildades tog de över det svenska medlemskapet i WOSM och WAGGGS. Av det följer att Equmenia är beroende av avtalsprocessen för att fortsätta bedriva scouting. Utifrån styrelsens perspektiv har vi idag dock nått till en punkt där Equmenias utrymme att förhandla i frågan är förhållandevis begränsat. Många av de svårigheter som Equmenias styrelse har mött i den avtalsprocess vi har varit inne i med Scouterna grundar sig i att vi tolkar flera grundläggande delar av avtalet olika. Det följer av allmänna avtalsrättsliga principer att klausuler i ett avtal i första hand ska tolkas med utgångspunkt i sin ordalydelse. Den situation vi nu är i innebär att Equmenia och Scouterna i flera fall har motsatta bilder av samma lydelser i avtalet. Equmenias styrelse upplever att Scouterna har förändrat sin tolkning av flera delar i avtalet under Equmenias styrelse befarar att ett fortsatt samverkansavtal inte nödvändigtvis innebär en långsiktig lösning. Enligt nuvarande avtal med Scouterna har båda parter möjlighet att säga upp avtalet om någon av oss av någon anledning vill sluta samverka. En sådan formulering kommer med största sannolikhet att finnas med även i framtida avtal. Det är en i grunden bra formulering som är till båda parters fördel och den bör därför vara med. Men den innebär samtidigt att framtiden automatiskt blir osäker, eftersom avtalet när som helst kan sägas upp. Equmenias styrelse befarar att villkoren för samverkan återigen kan komma att förändras. Om det sker riskerar Equmenia att hamna i en likadan process igen om ett par år. På samma sätt blir det svårt att arbeta långsiktigt med Equmenias ekonomi om avgiften till Scouterna kan komma att ändras genom att villkoren i avtalet förändras igen. När Equmenias styrelse arbetar med Equmenias ekonomi eftersträvas hållbarhet och långsiktighet. Det arbetet blir avsevärt mycket svårare när en förhållandevis stor budgetpost styrs av en utomstående part, i det här fallet av Scouterna. Equmenias styrelse upplever också att Scouterna ger sig själva tolkningsföreträde i samtliga delar där vi inte är överens. Det visas inte minst i Scouternas underlag där flera av deras tolkningar framställs som gällande. Detta är ett återkommande problem som skulle kunna undvikas genom att säga upp samverkansavtalet med Scouterna. Scouterna skriver i sitt underlag att medlemsavgifterna till Scouterna ska bekosta Scouternas utvecklingsarbete. Under flera års tid har Equmenia velat reda ut vad som ingår i den avgift som Equmenia betalar till Scouterna. Equmenias styrelse vill veta vad Equmenia betalar för och vad utvecklingsarbetet vi betalar för kostar i realiteten. I diskussionen om att Equmenia behöver betala mer för utvecklingsarbetet är det därför oerhört problematiskt att Scouterna i nuläget inte kan specificera de delarna och kostnaderna för dessa. 15.

16 En ny anslutningsform (Scouternas alt. 2) Equmenia ändrar anslutningsform och låter sina enskilda patruller anslutas till Scouterna och representeras av sina föreningar. Denna modell används idag av direktanslutna kårer. Praktiskt skulle detta innebära att Equmenias scouter skulle få två direkta medlemskap i Equmenia och i Scouterna. Genom denna modell kommer medlemmarna att uppbära statsbidrag för två separata föreningar. Genom att varje medlem är ansluten direkt till Scouterna får föreningen också rätt att ta del av Scouternas stöd i form av de regionala kanslierna och exempelvis utvecklingskonsulenter. Ekonomiskt skulle det innebära att Equmenias föreningar skulle få samma återbetalning av statsbidrag som övriga direktanslutna scouter. Idag är bidraget till en genomsnittlig kår ca 130 kr per medlem. I praktiken skulle därmed en Equmeniakår betala 180 kr per medlem och sedan (med ett års förskjutning) få tillbaks ca 130 kr per medlem. Nettokostnaden skulle därmed bli ca 50 kr, vilket innebär en liten sänkning jämfört med den avgift Equmenia betalar idag. På totalen innebär detta förslag en ökad administration på lokalnivå, men minskad kostnad och avsevärt mer stöd till scoutkåren. Sammanfattningen av alternativ 2 är hämtad från Scouternas underlag s 4. Scouterna har presenterat förslaget att bilda nya föreningar som ska direktanslutas till Scouterna. I förhandlingarna har Equmenias styrelse tydligt kommunicerat att detta alternativ, både av styrelsen och av Equmeniakyrkans ledning, anses vara direkt omöjligt. Att anta den här modellen för samverkan anser styrelsen strida mot visionen om ett Equmenia, alltså en organisation med olika verksamhetsområden som är en del i en rörelse, tillsammans med Equmeniakyrkan. Relationen mellan Equmenia och Equmeniakyrkan definieras såhär i Equmeniakyrkans stadgar, 20: Equmeniakyrkans arbete med barn och unga är anförtrott åt Equmenia. Equmenia är nära knutet till Equmeniakyrkan. Equmenias styrelse är stolta över det förtroende som Equmenia har fått. Att direktansluta Equmenias scoutkårer till Scouterna ser inte styrelsen som ett sätt att förvalta det förtroendet. Alla Equmeniakyrkans församlingar där Equmeniaföreningen bedriver ett scoutarbete skulle behöva ändra sina stadgar för att anförtro en del av barn- och ungdomsverksamheten, alltså scoutverksamheten, till Scouterna. Det skulle även Equmeniakyrkan nationellt behöva göra på kyrkokonferensen. Equmeniakyrkans styrelse och ledning har i samtal med Equmenias styrelse sagt att man inte önskar anförtro delar av sitt barn- och ungdomsarbete till Scouterna. På Equmenias riksstämma 2009 respektive 2010 diskuterades frågan huruvida Equmenias föreningar skulle organisera sig i lokalavdelningar för att på så sätt maximera Equmenias statsbidrag. De båda stämmorna beslutade att inte organisera Equmenia på detta sätt, med argumentationen att vi ville att en förenings samtliga verksamhetsgrenar skulle organiseras inom samma förening. En statsbidragsgrundande förening har flera krav på sig. Bland annat ska en förening vara fristående. I samtal med Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har Equmenia fått besked om att modellen som Scouterna presenterar inte lever upp till det här kravet eftersom kåren i Scouternas förslag är en del av Equmeniaföreningen. I Scouternas handlingar fram- 16.

17 går det att även de har presenterat sin modell för MUCF och att svaret då har blivit att modellen fungerar. Vi delar inte den uppfattningen. Scouternas modell är däremot möjlig om Equmeniaföreningen och kåren existerar sida vid sida och om Equmeniaföreningen innehåller fler verksamhetsgrenar än scout. I Sverige råder organisationsfrihet, vilket innebär att du själv alltid kan välja hur du vill organisera och engagera dig. I förslaget utgår Scouterna från att alla Equmeniascouter i kårens förening antingen automatiskt eller självklart blir medlem även i den ursprungliga Equmeniaföreningen och att Equmenia på så sätt inte kommer att tappa medlemmar och intäkter från medlemsavgifter och statsbidrag. Equmenias styrelse ser ändå risker i detta. Det är tråkigt men rimligt att tro att en Equmeniascout som inte är engagerad i Equmeniaföreningens övriga verksamhet inte heller ser anledningar till att vilja vara medlem i Equmeniaföreningen. Enligt Equmenias normalstadgar för föreningar är en medlem den som: 1) deltagit eller varit ledare i någon av föreningen beslutad verksamhet, och som 2) betalt av föreningen fastställd medlemsavgift, eller på annat sätt skriftligen tagit ställning för medlemskap. Det går således varken att tvinga någon in i ett medlemskap eller automatiskt räkna en person som bara är engagerad i scoutkåren som medlem i Equmeniaföreningen. Equmenia har länge arbetat för att det ska vara så lätt som möjligt att vara en Equmeniaförening. Att starta nya föreningar med egna årsmöten, styrelsemöten, egen ekonomi, andra rapporteringsrutiner och program tycker inte styrelsen är förenligt med den målsättningen. Styrelsen är också rädd att mer administration för våra ledare i många fall skulle upplevas som tungt och stjäla tid och engagemang från både ledarskap och verksamhetens barn och ungdomar. Equmenias föreningar rapporterar inte vilka verksamheter de bedriver, däremot rapporteras hur många av föreningens medlemmar som är scouter. Equmenias styrelse har alltså inte tillgång till exakta uppgifter om hur många av Equmenias föreningar som enbart bedriver scoutverksamhet. Styrelsen vet däremot att Equmenia har 141 föreningar där alla medlemmar, förutom max tio personer, är scouter. Det är rimligt att anta att många av dessa föreningar enbart bedriver scoutverksamhet. Förslaget från Scouterna tar uttryckligen inte hänsyn till dessa föreningar (Scouternas underlag, sidan 15) och vad som skulle hända med dessa föreningars koppling till Equmenia. Om dessa 141 föreningar enbart bedriver scoutverksamhet och väljer att direktansluta sig till Scouterna istället för till Equmenia skulle det få stor effekt på Equmenias ekonomi. Enligt 2014 års statistik har dessa föreningar bidragsgrundande medlemmar. Om dessa slutar vara medlemmar i Equmenia skulle det innebära en minskning av Equmenias statsbidrag med ca kr. Det är viktigt att känna till att Scouterna direktfakturerar medlemsavgiften till den enskilde medlemmen. Det innebär att en direktansluten scout alltid får betala full avgift till Scouterna och att det sedan är scoutkåren som får tillbaka pengar från Scouterna. Av detta följer att det inte blir billigare för den enskilde scouten att vara medlem. Scoutkåren saknar därmed också möjlighet att direkt subventionera medlemsavgiften. Sammanfattningsvis anser styrelsen att Scouternas alternativ 2 inte är ett alternativ vi vill gå vidare med. 17.

18 Equmenia lämnar Scouterna (Scouternas alt. 3) Equmenia väljer att lämna scoutrörelsen i Sverige och därmed världsscoutrörelsen. Equmenia kommer då inte längre att kunna bedriva scoutverksamhet i någon form. Sammanfattningen av alternativ 3 är hämtad från Scouternas underlag s 4. Om Equmenia lämnar Scouterna är det en väg som leder till stora förändringar för Equmenia. Att inte vara en del av Scouterna kan innebära att Equmenia inte längre får kalla sin verksamhet för scouting. Den del av vår verksamhet som vi har gemensamt med Scouterna kan vi behöva göra om och göra själva. Sannolikt kommer alternativ 3 kosta Equmenia mycket pengar. Equmenias styrelse befarar också att Equmenia kommer att förlora medlemmar som väljer att direktansluta sig till Scouterna, antingen genom att enskilda medlemmar väljer att bli medlem i en direktansluten kår, eller att scoutkårer inom Equmenia väljer att lämna Equmenia för att bli en direktansluten kår. Styrelsen ser följande för- och nackdelar med alternativ 3: Fördelar Om Equmenia inte längre är en del av scoutrörelsen kan vår verksamhet utformas på det sätt som vi vill utan krav från Scouterna. Vi kan stärka vår gemensamma identitet som ett Equmenia och som en del av den kristna gemenskapen genom att forma våra egna metoder och traditioner. Equmenias organisation och struktur kan se likadan ut som idag. Det kommer inte att krävas nya anslutningsformer eller stadgeförändringar för de flesta lokala Equmeniaföreningar. De administrativa skillnaderna från dagens läge blir troligtvis små. Den idag ständigt överhängande osäkerheten kring Equmeniascouts framtid, med regelbundna omförhandlingar av samverkansavtalet, försvinner när det inte längre finns ett avtal. Equmenia skulle därmed få äga Equmeniascouts framtid helt själva. Nackdelar I och med uppsägningen av samverkansavtalet avsäger vi oss enligt avtalet rätten att använda namnet scout om vår verksamhet. Equmenia skulle behöva lägga mycket tid och pengar på omprofilering då vi antar att vi inte längre får använda oss av t.ex. Scouternas programmaterial, scoutdräkt, märken, åldersgrupper, scoutmetoden, utbildningar etc. Mycket resurser skulle behöva läggas på att ta fram egna metoder, utbildningar och strategier. Om Equmenia inte är en del av Scouterna behöver vi göra ett ramverk och ett nytt innehåll för vår verksamhet. Equmenias medlemmar kommer inte kunna vara en del av världsscoutorganisationerna WOSM och WAGGGS verksamhet på samma sätt som idag, där vi genom vårt medlemskap kan åka på t.ex. världsscoutjamborees och volontärprogram. Styrelsen ser risker kring vad som skulle hända med Equmenias medlemsstatistik om vi inte längre är medlemmar i Scouterna. Vi är oroliga för att både lokalföreningar och enskilda medlemmar kommer att lämna Equmenia. Scoutidentiteten finns djupt rotad hos både våra medlemmar och våra föreningar. Rekrytering av nya medlemmar kan bli svårare eftersom vi inte längre skulle använda oss av det välkända begreppet scouting. Framtiden Ett nytt program, ett nytt namn och en ny profil ger såväl nya möjligheter som nya utmaningar som vi idag har svårt att förutse. Vi ser möjligheter i att samarbeta med andra organisationer och utmaningar i att ombilda den djupt rotade scoutkulturen. 18.

19 Avslutning Equmenias styrelses grundläggande inställning i denna fråga är att den inte ägs av ledningen, utan av er medlemmar. Det var därför styrelsen föreslog riksstämman att tillsätta en beredningskonferens för att diskutera frågan. Frågan är svår och komplex och hela rörelsen behöver hjälpas åt för att hitta en så bra lösning som möjligt. I dessa handlingar tar Equmenias styrelse inte ställning till vilket av alternativen som är bäst. Styrelsen vill lämna alternativen öppna för beredningskonferensens ombud att själva ta ställning till, utifrån den konsekvensanalys som styrelsen har presenterat här och de diskussioner som kommer att föras under beredningskonferensen. Styrelsen är däremot oerhört tydlig med vilket alternativ som är sämst, det vill säga Scouternas alternativ 2. Vi anser inte att det är ett alternativ som vi vill gå vidare med, med hänvisning till den argumentation som förts tidigare i dessa handlingar. Equmenias styrelse vill uppmuntra till att forma andra kreativa lösningar på den situation som Equmenia och Equmeniascout nu står inför. Därför ser styrelsen fram emot att få ta del av era förslag på lösningar genom såväl förhandsförslag som förslag som läggs på plats på beredningskonferensen. Efter beredningskonferensen vill styrelsen arbeta vidare på alla möjliga konstruktiva sätt utifrån de beslut och inriktningar som konferensen ger. Tillsammans får vi be om Guds ledning i att det här ska bli bra för alla våra scouter och ledare! 19.