TEMA. Hur mycket pengar ska vi lägga på el den här månaden älskling? En tidning från Mälarenergi. Nr

Transkript

1 nonstop En tidning från Mälarenergi. Nr Hur mycket pengar ska vi lägga på el den här månaden älskling? TEMA SYNEN PÅ EL Är du medveten om vad din sparade kwh motsvarar i pengar? Samhällsbyggare som sätter landmärken under jord. Energieffektivitet och omsorg om kulturarv måste gå hand i hand.

2 LEDARE MÄLARENERGI Ny årstid, ny tidning, ny form. Våren har nu kommit på allvar och vi kan se tillbaka på en relativt mild vinter med lägre energiförbrukning och lägre elpriser än de senaste vargavintrarna, något som direkt kommit dig som kund tillgodo. Precis som vi jobbar med energieffektivisering för våra kunder och i våra egna anläggningar har nu turen kommit till vår kundtidning Nonstop. Det nummer För att förbättra vår kundservice ytterligare har vi öppnat en Facebook-sida för att öka tillgängligheten. du håller i nu har fått ny form och fler sidor men med samma vikt. På så sätt kan du få mer information, kunskap och nyttiga tips. Allt för vår gemensamma resa mot ett hållbart samhälle. Men en tidning gör sig inte själv. Den är till för dig och vi vill gärna veta vad du vill läsa om: mejla tips, idéer och frågor till oss på post@malarenergi.se, skriv Tips Nonstop i ämnesraden. I det här numret kan du läsa en hel del om el och om den utveckling som kommer att ske på elmarknaden, bland annat med målet att det kommer att vara en gemensam nordisk marknad tidigast Du får också några tips på prylar som kan spara energi eller underlätta vardagen. Läs även om bygget av Block 6 vid kraftvärmeverket i Västerås som går in i en intensiv period. Det kommer att bli en av Västerås största byggarbetsplatser vilket kräver ett sammansvetsat team för att hålla ihop projektet. Du kommer att kunna följa bygget i kommande nummer av Nonstop, på vår hemsida och på den byggblogg vi planerar att starta. På tal om internet. För att förbättra vår kundservice har vi öppnat en Facebook-sida för att öka tillgängligheten. Det är ytterligare ett sätt att kunna kontakta oss och ett alternativ till webben, telefon, mejl och chat som vi har idag. På den ger vi tips om aktiviteter, lediga jobb och du får möjlighet att ställa frågor eller lämna tips, till exempel vad du vill läsa om i Nonstop. Ove Fredriksson Ansvarig utgivare Nonstop nonstop Ansvarig utgivare Ove Fredriksson, Mälarenergi Redaktör Hans Oskar, Mälarenergi Projekt- och produktionsledning Lena Idh, Agenti AB Form och original Madelene Ulfberg, SNAP! Tryckeri Sörmlands Grafiska AB Kundcenter: Sjöhagsvägen 3, Västerås E-post: post@malarenergi.se Hemsida: Postadress: Box 14, Västerås BEHÖVER DU GÖRA EN FELANMÄLAN, RING:

3 Nonstop nr 1 delas ut till alla hushåll i Västerås, Hallstahammar, Köping, Arboga och Kungsör 12 april TEMA: Synen på el. Vad är det värt? Nybyggare som sätter sitt landmärke under jord. Energieffektivitet och omsorg om kulturarvet måste gå hand i hand. 12 Bra energiråd börjar med fika. Nu är Mälarenergi ute på vägarna igen med sin husbil. Förnyelsen Block 6. Ett gigantiskt projekt som kräver många människors kunnande och engagemang. 17 Samhällsbredband ska göra medborg arnas vardag lite enklare Hedströmmen ett sötvattenlaboratorium. 28

4 TEMA SYNEN PÅ EL Synen på el. Vad är det värt? Tänk dig ett litet paket med ett presentkort på en kilowattimme el. Du kan lösa in det i närmaste eluttag mot fyra timmar framför din 42 tums plasma TV. Vill du hellre använda det till att göra ett städryck kan du dammsuga i en timme. Eller du kan sjunka ner i jacuzzin i 20 minuter. En kilowattimme kostar cirka 1 kr från ditt elhandelsföretag. TEXT: Yvonne Busk. Foto: istockphoto. Efter den första sensationen för mer än hundra år sedan, då elen började lysa upp vår tillvaro, har den fått fler och fler användningsområden. Under de senaste tio åren har eldrivna apparater för underhållning i våra hem ökat från 10 till 20 procent av hushållselen. Det är en utveckling som sannolikt kommer att fortsätta. Elbilar är på ingång och utveck- lingen av så kallade smarta hem förutsätter el. Samtidigt matas vi ständigt med spartips som kan ge in tryck av att den el är bäst som inte används. Det här är en bild som behöver nyanseras, tycker Jonas Persson, nätmarknadschef på Mälarenergi. Han menar att det gäller att se saken i ett större sammanhang och tänka i ett totalt energiperspektiv. Varje insparad användning av el är inte nödvändigtvis positiv. Det beror på vad den ställs emot. Om vi för att spara el fortsätter att driva fordon och annat med fossila bränslen är det inte positivt. Inte heller om vi reser långa sträckor till konferenser när vi har möjlighet att i stället ordna en webbkonferens. Då går det visserligen åt el till datorerna, men vi sparar flygbränsle. El är väldigt mycket bättre än vissa andra energislag. I Sverige produceras nästan all el från förnybara källor. Det viktiga är att vi använder den till rätt saker, säger Jonas Persson. Ladda Sverige är ett projekt som Svensk Energi* arbetar med just nu. Syftet bakom projektet är att vi elkonsumenter ska bli bättre på att göra aktiva och medvetna energival. El är en fantasisk produkt som är till både nytta och glädje för oss, säger Malin Thorsén, som leder projektet. Även hon betonar att vi måste börja titta på elen som en del i ett större energisystem, där elanvändning kan innebära energibesparing. Innan projektet startade gjordes, på initiativ av Svensk Energi, en stor kartläggning av hur människor ser på el i Sverige idag. Av den framgår att många elkonsumenter vet alldeles för lite om hur man kan använda elen på ett optimalt sätt. Många upplever också en viss maktlöshet inför möjligheterna att påverka kostnader och distribution av el. Samtidigt finns det ett stort intresse av att lära sig mer. Malin Thorsén tycker att de råd om energibesparingar som finns på t ex många energibolags hemsidor ofta formuleras i alltför allmänna ordalag och att de blandar stort och smått. Människor behöver tydligt och klart få reda på vad olika besparingsåtgärder innebär i sparade kilowattimmar och vad de motsvarar för kostnad. Vad drar mycket och vad drar lite? Hur påverkar mitt beteende den elräkning jag får? Har man den kunskapen kan man använda elen på ett medvetet och smart sätt, säger hon. Vad drar mycket och vad drar lite? Hur påverkar mitt beteende den elräkning jag får? Har man den kunskapen kan man använda elen på ett medvetet och smart sätt. MALIN THORSÉN, SVENSK ENERGI. *Svensk Energi är branschorganisationen för Sveriges energiföretag. 4 Mälarenergi NONSTOP 1/2012

5 TEMA SYNEN PÅ EL Koll på kilowat timmarna Den grundläggande enheten på elräkningen är kilowattimmar (kwh). Priset sätts per kwh och användningen anges i kwh. Det är mängden använd el, kwh, vi själva kan påverka. Alla apparater som drivs med el är märkta med ett wattal (W). Hur stort det är och hur länge apparaten används avgör hur många kilowattimmar som tas ut ur nätet. En tumregel: Om en apparat som är på Watt är påslagen i en timme används en kilowattimme. Exempel på hur länge en kilowattimme (kwh) räcker: 20 min Tvättmaskin, 3000W 20 min Ugn, 3000W 40 min Hårtork, 1500W 40 min Strykjärn, 1500W 1 tim Kaffebryggare, 1000W 4 tim 42 tums plasma TV, 260 W 5 tim Gammal frys, 300 liter, 200W 8 tim Ny frys, 300 liter, 120W 7 tim Gammalt kylskåp, 140 liter, 150W 10 tim Nytt kylskåp, 140 liter, 100W 9 tim Stationär dator med plattskärm, 110W 25 tim Bärbar dator, 40W 250 tim Rakapparat, 4 W En kilowatttimme kostar cirka en krona från din elhandlare. KYL OCH FRYS 24% belysning Energi och el 50 procent av den totala energin i svenska hushåll används till uppvärmning, 25 procent till varmvatten och 25 procent är hushållsel. Användningen av hushållselen fördelas vanligen så här: 25% DISK, TVÄTT, MATLAGNING 20% TV, DVD, DATOR 16% övrigt 15%» Mälarenergi NONSTOP 1/2012 5

6 » TEMA SYNEN PÅ EL Elhandel och elnät. Hur fungerar det? För att elförsörjningen till våra hem ska fungera behöver vi köpa tjänster från dels ett elnätsföretag och dels ett elhandelsföretag. Många tycker att den modellen känns snårig. Men egentligen är det inte konstigare än att de varor vi köper i butik måste transporteras dit på väg eller järnväg. Elnätsföretaget kan liknas vid dem som ser till att vägar och järnvägar är farbara medan elhandelsföretagen kan jämföras med dem som säljer sina varor över transportnätet. Utöver att distribuera elen svarar elnätsföretagen för att mäta upp hur många kilowattimmar som passerar genom nätet till olika kunder och rapportera detta till elnätsföretagen. Till elnätsföretaget betalar vi för drift och underhåll av näten. Vi betalar den i form av en abonnemangsavgift och en avgift för den mängd el som passerar nätet för vår räkning, som en sorts vägavgift. När Tysklands Angela Merkel talade om att stänga kärnkraftverk påverkade det elpriset i nästan tio månader. Image by (Aleph) Elnätsföretagen är lokala och har monopol. Därför kan vi som konsumenter inte välja något annat bolag än det som finns på vår hemort. Deras verksamhet styrs till stor del av lagbeslut, t ex beslutet att införa månadsdebitering från 1 juli 2009, eller beslutet om timmätning som togs i riksdagen i december Elnätsföretagen måste investera i utrustning och hålla nätet i ett skick som klarar de krav politikerna och kunderna ställer. Elhandelsföretag kan vi däremot välja. De kan, men behöver inte, vara lokala. De köper el från den gemensamma nordiska elbörsen Nord Pool och säljer den till elkunder, enskilda och företag, enligt olika avtalsmodeller. Till elhandelsföretaget betalar vi för den el vi tar ut ur nätet, baserat på antalet kilowattimmar. I princip all produktion från nordiska elproducenter säljs till Nord Pool och köps därifrån till ett sk spotpris som bygger på tillgång och efterfrågan. Priset påverkas av en mängd variabler, allt från väder och vind till världsekonomi och politiska utspel. Vårfloder, temperatur, vind och nederbörd är saker som påverkar priset. Men det är inte säkert att priset går ner, även om det regnar i stora delar av landet. Det avgörande är om det regnar där vattenmagasinen finns, förklarar Peter Wahlberg, elhandelschef på Mälarenergi. Olika väderförhållanden är faktorer som elbolagen är vana att hantera. Andra omvärldsfaktorer kan vara svårare att förutse och möta. Vi importerar och exporterar i olika valutor. Alltså har den ekonomiska situationen i världen betydelse, men också politiska utspel kan påverka på sätt som kan vara svåra att förutse, säger Peter Wahlberg och tar som exempel vad som hände när den italienske finansministern aviserade sin avgång. Då gick spotpriset upp direkt. Sedan tog han tillbaka det han sagt och skulle inte avgå, varpå priset steg igen! Det handlade inte om några dramatiska uppgångar, men visar hur svårt det kan vara att förutse vad som ska hända, säger han. Kärnkraftsolyckan i Japan förra våren påverkade priset något uppåt. Men ännu större effekt hade det politiska uttalande Tysklands Angela Merkel gjorde efter olyckan, när hon talade om att stänga kärnkraftverk. Det påverkade elpriset i nästan tio månader. TOTALKOSTNADEN för el KAN DELAS UPP i TRE DELAR: cirka 35% utgörs av kostnaden för den el vi köper av elhandelsföretaget. Den delen kan vi påverka med smarta energival. cirka 20% är kostnad för transport av elen till hemmet. Den betalar vi till elnätsföretaget. cirka 45% är skatter och avgifter som betalas till staten. Källa: Mälarenergi är såväl elproducent som elhandels- och elnäts företag. De kunder som köper sin el av Mälar energi och bor i Mälar energis nätområde får en gemensam faktura för elhandel och elnät, men posterna redo visas var för sig. Den som köper el från ett annat elhandelsföretag får fakturor från två håll. Ursprungsmärkning Alla elanvändare i EU har rätt att få information om elens ursprung och elproduktionens miljöpåverkan, enligt EU:s direktiv om ursprungsmärkning. Ursprungsmärkningen ger oss möjlighet att göra informerade val baserade på elens ursprung och efterfråga elproduktion som bidrar till ett säkert och hållbart energisystem. Från 2013 kommer ursprungsmärkningen att anges på varje faktura på den el Mälarenergi säljer. Idag ges den informationen en gång per år. På Mälarenergis webb finns dock alltid information om ursprungsmärkningen för försåld el. EU-direktivet om ursprungsmärkning fördes in i den svenska ellagen VILL DU VETA MER OM EL? HÄR ÄR NÅGRA Informativa hemsidor: Mälarenergi NONSTOP 1/2012

7 TEMA SYNEN PÅ EL VÅR SYN PÅ EL: CARL Erik Rollne Känner du att du kan påverka din elanvändning och dina kostnader? Ja det gör jag. På en 5-gradig skala kanske med en 2:a. Jag slår till exempel av element när jag åker bort och tänker på hur länge jag duschar. Ger fakturan en klar bild av vad du betalar för? Jag kollar aldrig, utan betalar bara. Men fakturorna borde absolut förenklas. Jag får två fakturor, eftersom jag har olika bolag för handel och nät. Vilken är den viktigaste nyttan med el i ditt hem? Uppvärmningen. Jag har direktverkande el. Men elen behövs ju till allt. OLLE HAMMAR Känner du att du kan påverka din elanvändning och dina kostnader? Vi drar ner på belysningen. Ger fakturan en klar bild av vad du betalar för? Nej, de är röriga. De är bättre nu, men svåra att läsa ändå, eftersom det är uppdelat på nät och handel. Och sen är det skatt på skatt. Ja, det sista är inte svårt att förstå, men konstigt. Vilken är den viktigaste nyttan med el i ditt hem? TV:n. Jag vill titta på bandy. Spisen, fyller Olles hustru Naemy i. Den behövs jämt. Belysning är inte lika viktigt, men det beror ju lite på årstid. ANNE SJÖBERG Känner du att du kan påverka din elanvändning och dina kostnader? Vi försöker fylla tvättmaskinen och inte ha lampor på i de rum vi inte är i. Ger fakturan en klar bild av vad du betalar för? Nu har de blivit mycket bra. Vi ser förra årets förbrukning och kan jämföra jättebra nu. Vilken är den viktigaste nyttan med el i ditt hem? Tvättmaskinen och uppvärming. Vi har inte elvärme, men luftåtervinning som också kräver el. GUDRUN SCHULTZ Känner du att du kan påverka din elanvändning och dina kostnader? Vi har blivit bättre på att tänka på att spara. Vi släcker lampor mer nu. Däremot är vi inte så bra på att undvika stand bylägen. Ger fakturan en klar bild av vad du betalar för? Räkningen sköter min man. Vilken är den viktigaste nyttan med el i ditt hem? Spisen och belysningen är väl det viktigaste. Vi har fjärrvärme. Men skulle det bli strömavbrott är ju frysen det allvarligaste. Framtiden på elmarknaden. Formerna för en gemensam nordisk slutkundsmarknad för el utarbetas nu. Det kommer att inne bära främst två konkreta förändringar: Alla även de som har olika elnäts -och elhandels företag får en enda faktura. Vi kommer alltså att få ett företag elhandels företaget att vända oss till med i princip alla frågor. Och elhandelsföretag en kan vara verksamma i hela Norden. Att förändringen kommer råder ingen tvekan om. När den genomförs är något osäkert, men troligast tidigast Hur det ska gå till diskuteras just nu i branschen.» Finska Elhandelsbolaget OY Svenska Elhandelsbolaget AB Danska Elhandelsbolaget A/S Norska Elhandelsbolaget A/S

8 TEMA SYNEN PÅ EL» Två viktiga målsättningar med att införa en gemensam nordisk slutkundsmarknad är att elmarknaden ska bli mer kundorienterad och att elhandelsföretagen ska få likvärdiga konkurrensförutsättningar. Den modell som skissas är alltså att elhandelsföretagen i princip ska överta alla kundkontakter. De kommer att fakturera för såväl förbrukning som nätkostnader. Det betyder att den uppdelning mellan elnätsföretag och elhandelsföretag, som många kunder upplever som krångligt, försvinner. Elnätsföretagen kommer bara att ha kontakt med kunder i tekniska frågor, t ex installationer, mätutrustning och driftstörningar. Att elhandelsföretagen ska sköta kundkontakterna motiveras med att detta bör ligga hos det företag som kunden kan välja fritt och välja bort om man är missnöjd. Det är också möjligt att utvecklingen öppnar för nya aktörer i form av tjänsteföretag som arbetar med kundkontakter och datainsamling. I vissa europeiska länder förekommer till exempel att mätdata samlas in av fristående tjänsteföretag. För elhandelsföretagen innebär förändringen å ena sidan en större potentiell marknad, men å andra sidan ett jättelikt arbete med att anpassa allt till de kommande förutsättningarna. Det gäller allt från hur kundmottagningar bemannas till system för att överföra mätdata och nya faktureringssystem. Det krävs investeringar och omfattande omstruktureringar. Initiativet att driva utvecklingen mot en gemensam nordisk slutkundsmarknad är politiskt. NordREG som är samordningsorgan för de nordiska tillsynsmyndigheterna, alltså svenska Energimarknadsinspektionen och dess nordiska motsvarigheter, driver projektet på uppdrag av Nordiska Ministerrådet och de nordiska energiministrarna. Ursprungsplanen var att den nya ordningen skulle börja fungera från 2015, men den planen betraktar de flesta som något optimistisk. Det är inte realistiskt att allt ska vara på plats då. Och det är mycket viktigare att vi hittar en bra modell. Senare i vår ska NordREG presentera en så kallad roadmap. Där kommer de att ange vad som ska vara klart till 2015, berättar Gunilla Stawström som ansvarar för nordisk slutkundsmarknad på Svensk Energi. Svensk Energi är branschorganisation för Sveriges elleverantörer. I princip alla elnätsföretag och de flesta elhandelsföretag är medlemmar. Bland dem har det funnits delade meningar om nyttan med en gemensam slutkundsmarknad. De större elhandelsföretagen har sett ökade affärsmöjligheter, medan små elnätsföretag har varit negativa till att förlora sin kundkontakt. I december förra året bestämde sig dock Svensk Energis styrelse för att stödja utvecklingen av en nordisk slutkundsmarknad och aktivt delta i arbetet för att ta tillvara den svenska elbranschens intressen. Vi är inbjudna att vara med och tillföra våra kunskaper i det fortsatta arbetet. Vi måste t ex arbeta fram ett regelverk för hur affärsprocesserna ska utformas. En grundförutsättning i projektet är att det ska vara låga barriärer för elhandelsföretag att etablera sig i andra länder för att inte mindre företag ska slås ut, säger Gunilla Stawström. Nu deltar representanter för Svensk Energis medlemsföretag i de arbetsgrupper som driver projektet vidare. Även Mälarenergi deltar i det arbetet samtidigt som det inom företaget pågår ett förberedelsearbete. Historik Frågan om en nordisk slutkundsmarknad har diskuterats politiskt i ungefär 15 år. I slutet av 2009 uttalade de nordiska energiministrarna i Nordiska Ministerrådet sitt stöd för en gemensam slutkundsmarknad. NordREG fick då uppdraget att ta fram en plan för när en sådan förändring kan genomföras och hur det skulle gå till. Hösten 2010 presenterade NordREG en slutrapport för ministerrådet som angav att det långsiktiga målet är marknadsmodellen Supplier Centric Model (SCM), där elhandelsföretaget är kundens huvudsakliga kontaktpunkt och där en obligatorisk samfakturering mellan elnät och elhandel genomförs. I december 2011 beslutade Svensk Energis styrelse att stödja utvecklingen av en nordisk slutkundsmarknad. Vad händer nu? NordREG arbetar genom arbetsgrupper, och tillsammans med branschen, vidare på att hitta de olika systemlösningar som krävs. I vår presenteras en roadmap som anger vad som ska vara färdigt till Politiska beslut i de olika länderna krävs innan förändringen genomförs. Vad är en SLUTKUND? Slutkunder är alla vi som är längst ut i kedjan och slutligen köper elen. En tätare koppling mellan slutkund och elhandelsföretag, genom fakturering och övriga kundkontakter, förväntas stärka kundens ställning och ge företagen lika konkurrensvillkor. Utvecklingen ses som en naturlig fortsättning på att Norden redan har en gemensam råkraftmarknad för el i form av den gemensamma elbörsen Nord Pool, där producenter och elhandelsföretag handlar med varandra. Så här ser marknaden ut i Norden Totalt i Norden: Elnätsföretag: 485 Elhandelsföretag: 435 Kunder: 14,2 miljoner I Sverige: Elnätsföretag: 170 Elhandelsföretag: 120 Kunder: 5,2 miljoner I Finland: Elnätsföretag: 88 Elhandelsföretag: 70 Kunder: 3,1 miljoner I Norge: Elnätsföretag: 143 Elhandelsföretag: 190 Kunder: 2,7 miljoner I Danmark: Elnätsföretag: 84 Elhandelsföretag: 55 Kunder: 3,2 miljoner Källa: Svensk Energi. Siffrorna anger situationen Mälarenergi NONSTOP 1/2012

9 TEMA SYNEN PÅ EL Studenter gör analys. DAGS FÖR NY VÄRME- VÄxLARE? SPARA UPP TILL KR! Hur kommer ett nät- och elhandelsbolag att påverkas av en harmoniserad nordisk slutkundsmarknad? Det är utgångspunkten för ett examensarbete som två KTH-studenter gör, i samarbete med Mälarenergi och Sweco. De nordiska länderna är på samma sätt som Sverige avreglerade. De båda studenterna, Anna Odenbrand Linder och Victor Larsen, har konstaterat att det finns skillnader och hinder man måste ta sig förbi på en rad viktiga punkter. Det kommer att bli extra viktigt att hitta en harmonisering av t ex förflyttning av mätdata, kontraktsskrivning och fakturering. Olika system för att mäta förbrukning är exempel på en barriär, de olika språken en annan. Ett svenskt företag med danska kunder måste ha en kundservice med personal som talar danska, skriver danska fakturor och känner till de lagar och regler som gäller i kundens land. Prissättningen är en annan svårighet att övervinna. I Sverige har vi nu fyra elområden, i Norge är de fler. Svenska företag med kunder i Norge kommer alltså att styras prismässigt av de norska elområdena. Det kommer också att behövas en gemensam knutpunkt (hub) som centralt samlar all information som kommer att behöva skickas kors och tvärs på den nordiska marknaden. Ett första steg i de båda studenternas arbete har varit att kartlägga vilka rutiner och processer Mälarenergi arbetar med idag och hur de ser ut i förhållande till vad som kommer att behövas på en nordisk slutkundsmarknad. Med utgångspunkt från det kommer de att arbeta fram ett framtidsscenario och applicera det på Mälarenergi för att försöka se hur företaget kommer att påverkas internt och externt av en harmoniserad marknad och vilka risker och möjligheter som finns. Studenterna kommer också att titta på hur väl förberedd marknaden i stort är inför en nordisk slutkundsmarknad. De lägger fram sitt examensarbete i maj. Köper du en ny värmeväxlare med Serviceavtal Plus innan den 31 maj bjuder Mälarenergi på kostnaden för serviceavtalet de första två åren inklusive besiktningskostnaden. Du sparar upp till kr. Avtalet tecknas på 5 år och kostar 150 kr/mån. Då ingår årlig översyn och funktionskontroll samt fria reservdelar. VILL DU VETA MER? Ring eller skicka ett mejl till post@malarenergi.se. Mälarenergi NONSTOP 1/2012 9

10 NOTERAT Njut av en tur längs Svartådalen. Kunderna har tyckt till! Mälarenergi är med och stöttar Västerås Cykelklubbs motionstur som i år går på Kristi himmelsfärdsdagen den 17 maj. Start och mål är på Bondtorget i Västerås. Turen går norrut och du kan välja på att cykla 140 km, 90 km eller 30 km längs den vackra Svartådalen och förbi Skultuna. Den längsta turen går ända upp till Ängelsberg och Västerfärnebo. Den kortaste vänder i Skultuna. Det är ingen tidtagning och efter turen är det samling med fika på Bondtorget. Efter banan finns kontroller där det bjuds på kaffe, bullar, saft och vatten. Du får också en lott med vilken du kan vinna fina priser! Gå in på för mer information och anmälan. Du kan också anmäla dig vid starten på Bondtorget. Och du, glöm inte cykelhjälmen! VÄSTERÅS- CYKELN 17 maj Under vintern genomförde Mälarenergi sin årliga kundundersökning. Fler än kunder gav sina synpunkter på hur Mälarenergi sköter sig. Det övergripande betyget är gott och andelen kunder som är lojala och stannar kvar ökar. Även viljan att rekommendera Mälarenergi för andra ökar. Undersökningen visar också att man efterfrågar information i flera olika kanaler i större utsträckning än tidigare, men som tidigare är den viktigaste kanalen telefon, med e-post på andra plats. Ett område där man upplever en försämring är tillgängligheten och förmågan att återkoppla och ge besked, här sjunker betyget från cirka 4,3 till 4,1 på en femgradig skala. Kundundersökningen är ett av flera underlag i arbetet med att förbättra vår kundservice och mötet med kunden, berättar Ove Fredriksson marknadsstrateg på Mälarenergi. Med anledning av resultatet har vi intensifierat arbetet med hur vi ska öka vår tillgänglighet och återkopplingen till de kunder som vänder sig till oss. Det handlar både om telefon- och e-postkultur och hur vi jobbar med fler kanaler som vår nya Facebook-sida. Kul och nyttiga sidor på nätet. är en mat nyttig sajt som rör det mesta kring ditt boende, från hantverkare, köks planering till avtal och bygglov. Det är Bo verket och Konsumentverket som ligger bakom den. Intresserad av energi politik? Då kan redaktionen tipsa om energi Här kan du följa den livliga energi politiska debatten. Foto: Ulf Sirborn Så kan man också koppla ihop el och världsutvecklingen. På temat el lyfter Hans Rosling, professor i folkhälsovetenskap, fram en annan bild av elens betydelse på ett intressant och tankeväckande sätt. Han gör det bland annat i en film på cirka 10 minuter på TED Talks. Du hittar filmen på sök på hans rosling washing machine och lyssna på hur han kopplar ihop el och världsutvecklingen ur sitt perspektiv (finns med svensk text). Belysningsområdet är alltid aktuellt, här händer det mycket. Vill du lära dig allt om lumen och Watt? Veta skill naden på LEDoch lågenergilampor? Hur du kan använda belysning på rätt sätt. Då rekommen derar vi en titt på 10 Mälarenergi NONSTOP 1/2012

11 Byt din fjärrvärmeväxlare nu! Har din gamla fjärrvärmeväxlare snart gjort sitt? Nu är bästa tid att byta ut den inför nästa vintersäsong. Köper du en ny av Mälarenergi får du alltid en offert med ett fast pris. I priset ingår material, arbetskostnad, borttransport av den gamla växlaren, installation och genomgång av den nya värmeväxlaren. Givetvis har du garanti på både jobbet och materialet. Mälarenergi erbjuder dessutom serviceavtal i olika former så att din fjärrvärmeanläggning alltid är i topptrim. Om något oväntat ändå skulle inträffa är Mälarenergis personal snabbt på plats och kan hjälpa dig. Se annons på sidan 9 för ett erbjudande just nu. Läs mer på under fjärrvärme eller ring Delbetala med Energikonto Vill du dela upp betalningen kan du göra det med ett Energikonto. Dessutom kan du utnyttja rotavdraget för själva installationen. Fotbollsakademin för flickor. Mälarenergi går in och stöttar den nya Fotbollsakademin för flickor som nu startas i Västmanland. Fotbollsakademin vänder sig till de mest talangfulla tjejerna i åldern år i Västmanland. Fotbollsakademin vill skapa ett komplement till föreningsträningen för flickor med ambition att nå elitfotboll och man vill samtidigt bygga samverkan mellan föreningarna i länet. Målet med Fotbollsakademin är att skapa elitkultur inom damfotbollen i länet och ge förutsättningar för tjejer att satsa, det har funnits på pojksidan men saknats på tjejsidan. Vi är mycket tacksamma för den sponsring som gjort projektet möjligt, säger Lotta Hellenberg, ansvarig för Fotbollsakademin. Det är också positivt att spelare i hela Västmanland nu har möjlighet att söka och få extra träning utan att behöva byta förening. Den här satsningen stämmer bra med vår vision, säger Glenn Braun, sponsringsansvarig på Mälarenergi. Vi är samhällsbyggare och vill stötta sådant som gör att både individer och samhället vi bor i utvecklas. Vi väljer därför att inte sponsra enskilda lag utan snarare föreningar och organisationer som har en tydlig inriktning mot samverkan i vårt område. Mest kapacitet till bäst pris. Det här finns i ditt Stadsnät: Vattnet tar vägen ut från stan. Strax efter nyår anslöts Tortuna till Västerås centrala vatten och avloppsnät. Det innebär att det nu ska vara slut på bevattningsförbud och ibland ett dåligt tryck i lednigarna i Tortuna. Nu går Mälarenergi vidare till Orresta och Kärrsta där boende i området kommer att få erbjudande om att ansluta sig under de närmaste åren. I Kvicksund arbetar Mälarenergi vidare med ett nytt vattenverk och med att ansluta vatten till Eskilstunasidan. Fastigheter mot Mellansundet kommer också att kunna ansluta sig. Läs mer och beställ på malarenergi.se/ stadsnat. Mälarenergi NONSTOP 1/

12 SAMHÄLLSBYGGARE Nybyggare som sätter sitt land- märke under jord. Den nya stadsdelen Lillhamra i Västerås är nu under full produktion. Över 300 nya bostäder av olika typ och karaktär ska byggas på den gamla åkermarken om drygt 22 hektar. Ett projekt som inleddes 2004 och som ska stå klart Mälarenergi är förstås med från allra första början som ansvariga för den tekniska infrastrukturen. TEXT: per anders lenhov. Foto: Lasse Fredriksson.

13 SAMHÄLLSBYGGARE Det är något visst med att komma ut på en sån här arbetsplats, säger Henrik Söderlund och blickar ut över de leriga massorna som just nu täcker Lillhamras åkermark.»

14 SAMHÄLLSBYGGARE 2 mil infrastruktur Den totala längden av teknisk infrastruktur som Mälarenergi gräver ner vid Lillhamra är när- m are två mil eller motsvarande drygt tre kilometer per nyttighet, det vill säga vatten, spillvatten, dagvatten, fjärrvärme, el samt fiberkabel.» Mycket av det som finns runt omkring oss i vår vardag upplevs som självklarheter. Vägar, cykelbanor, belysning, el och dricksvatten är några exempel. Låt säga att du kommer hem på eftermiddagen efter ditt dagsverke. Du larmar av huset, låser upp ytterdörren och möts av en varm och välkomnande känsla av att vara hemma då du kliver in i hallen och tänder lyset. Du kanske börjar med att diska upp efter frukosten för att sedan fortsätta att planera middagsmaten. Varför inte ett tips från de många sajterna på nätet med färdiga veckomenyer. På med spis och ugn och kanske sätter du även igång en tvättmaskin. Ett par till synes triviala vardagstimmar, men där mycket av ovanstående inte skulle fungera om inte bostaden var ansluten till den tekniska infrastruktur som ligger nergrävd i marken. Det är Mälarenergi som är huvudman och arkitekten bakom detta vid Lillhamra. Vi har funnits med i arbetet ända sedan planprogrammet togs fram och vidare i arbetet med detaljplanen. Vi behöver vara med tidigt för att kunna påverka och styra infrastrukturen i den riktning som är nödvändig, berättar Mälarenergis projektledare Henrik Söderlund. Han är ingenjör och har arbetat i tolv år hos Mälarenergi. Och han brinner för sitt arbete. Det är något visst med att komma ut på en sån här arbetsplats, säger han och blickar ut över de leriga massorna som just nu täcker Lillhamras åkermark. Åldern verkar inte spela någon roll, stora maskiner kommer nog alltid vara fascinerande. I mitt nästa liv ska jag bli grävmaskinist, säger han med något drömskt i blicken. Vi klafsar vidare bland gropar och maskiner, med en stor del av de leriga massorna fastklibbade under våra stövlar. Behovet av och diskussionerna om en förtätning av Västerås olika stadsdelar har stötts och blötts av kommunens politiker och tjänstemän under många år. Varje nytt förslag har inte oväntat möts av ett visst motstånd. Planer på förändring leder till oro, och oro är ingen angenäm känsla hos de flesta av oss. Men som oftast brukar det som regel bli ganska bra i slutänden. När detaljplanen för Lillhamra väl vunnit laga kraft väntade nära ett år av förberedelse och planering för Henrik och hans kollegor på Mälarenergi. Projektering, underleverantörer och utförare av en mängd olika tjänster skulle upphandlas. Grävmaskiner, leverantörer av röroch ledningar, grus och anläggningsarbeten - ja, listan blev lång och diger. Den första etappen av Lillhamra är uppdelad i två delar. Projekteringen av den första påbörjades i början av 2010 och följdes upp med upphandlingar under hösten samma år och med byggstart i januari I januari 2011 började man även planera och projektera för den andra delen och där påbörjades bygget så sent som i januari i år. Man börjar med det som ligger längst ner i marken, det vill säga vatten och avlopp. Avlopp delas upp i två delar (spillvatten från hushållen) samt dagvatten (regn). Sedan jobbar man sig uppåt. På nästa nivå läggs fjärrvärme och el, tele och fiber för bredband - även kallad optokabel, berättar Henrik samtidigt som han pekar kors och tvärs över de redan grävda hålen och dikena. Alla rör och tåtar ska finnas tillgängligt för varje hushåll. Det blir många tåtar det. Det kan även bli aktuellt att flytta och dra om gamla ledningar och rör som redan finns i marken. I juli ska Fastighetskontoret och Mälarenergi vara klara med sina åtaganden, det vill säga väg- och ledningsnät. Sedan tar respektive byggherre över och bygger inom sitt respektive kvarter. Mälarenergi kommer efter uppstarten att äga och ha driften av rör- och ledningsnätet. Henrik är den sammanhållande länken och kontaktpersonen, både in och ut från Mälar energis olika verksamhetsområden. Det förenklar mycket för kunderna att bara behöva ha en kontaktperson vid sådana här projekt. Något vi strävar efter inom hela Mälarenergi, berättar han. Samtliga småhus som byggs vid Lillhamra ska till exempel vara av typen lågenergihus. Det är lite speciellt med Lillhamra eftersom det dels är flera olika byggherrar, dels att man blandar i princip alla typer av bebyggelse som finns. Det blir styckebyggartomter, färdiga enfamiljshus, radhus, flerbostadshus med både hyresrätter och bostadsrätter, det är en utmaning att få ihop det, säger Henrik. Lillhamra är bara ett av flera pågående projekt där Mälarenergi är med i sin roll som samhällsbyggare. Vägen fram till avslutat byggprojekt på Lillhamra Översiktsplan för utveckling av Västerås tätort där Lillhamra nämns som möjligt bostadsområde antas av kommunfull mäktige. Framtagning av planprogram påbörjas. Redan här kliver Mälarenergi in i handlingarna - som huvudman för den tekniska infrastrukturen Flygbullerzon fastställs av kommunfullmäktige Planprogrammet klubbas av kommunfullmäktige. Byggnadsnämnden ger stadsbyggnadskontoret i uppgift att upprätta en detaljplan för Lillhamra. Flygbullermätningar görs i området En arkeologisk undersökning och utredning görs av området. Även trafik- och flygbullerutredningar redovisas. 14 Mälarenergi NONSTOP 1/2012

15 SAMHÄLLSBYGGARE Om jag som privatperson har en obebyggd tomt på landet utan någon som helst teknisk infrastruktur, hur gör jag? Mälarenergi kommer in i bilden så snart ansökan om bygglov kommit in till kommunen. Vi får ta del av stadsbyggnadskontorets nybyggnadskarta efter som vi även är en remissinstans. Utifrån den gör vi en bedömning av vilka tjänster vi kan erbjuda och hur möjligheterna ser ut. El är vi skyldiga att tillhandahålla, men vatten/avlopp, fjärrvärme och fiber är det dessvärre svårare med när det ligger utanför tätbebyggelse och utanför vårt verk samhets område, säger Henrik Söderlund. Fler nya projekt under mark... I KUNGSör inleds om någon månad arbetet med att ansluta 53 villor i ett bostadsområde till det lokala fjärrvärmenätet. Det är en samfällighetsförening där hushållen tidigare haft individuell uppvärmning. Där räknar Mälarenergi med att komma igång strax före sommaren med alla ledningar som ska ned i backen. Efter sommaren ska sedan samtliga villor förses med värmeväxlare så allt är klart när hösten kryper inpå. Älvkullen vid golfbanan intill Vallby. Här handlar det om nyproduktion av 20-talet radhus, och där pågår verksamheten för fullt. I likhet med Lillhamra drar Mälarenergi in allting där - vatten, avlopp, fjärrvärme, el och stadsnät. Fördelen är att allt redan är draget till Vallby. Det som behöver göras är att dra ledningar under Skerikevägen för anslutning till Älvkullen Detaljplanen antas av kommunfull mäktige och vinner laga kraft under hösten. Miljökonsekvens- be skriv ning redovisas. Genomförandetiden för Lillhamra fastställs till 10 år (2020). Mälarenergi påbörjar projektering och upphandling I januari inleds arbetena av del ett på Lillhamra och bygget av den tekniska infrastrukturen, det vill säga dricksvatten, spillvatten, dagvatten, fjärrvärme, el, tele- och bredband (optokabel). Byggnationen av de första bostäderna påbörjas vilket även innebär byggstart av den första etappen om drygt 300 bostäder I januari påbörjas motsvarande arbet en för del två med infrastruktur och bo städer. I juli är Fastighetskontorets och Mälarenergis åtagande av väg- och ledningsnät till ända. För Mälarenergi väntar nu driftsättandet Från 2012 byggs bostäder och hela byggprojektet beräknas vara klart Mälarenergi NONSTOP 1/

16 MÄLARENERGI TIPSAR Galen i prylar! Det finns ett stort utbud av prylar på marknaden som gör effektivt energianvändande roligare eller helt enkelt bara underlättar tillvaron i vardagen. Här hittar du några saker för ljus och mörker, i vått och torrt. Byt färg efter stämningen Med den här LED-lampan kan du skifta färg i rummet. Romantiskt, kallt, varmt? Den innehåller en sensor kopplad till en liten fjärrkontroll med många olika färgvarianter. Både överraskande, kul och energisnålt. Kostar cirka 200 kronor på Clas Ohlson. Snålljus under och i skåpen LED-spotar passar bra där man har belysningen påslagen under en längre tid. Betalar man lite mer får man spotar med en mjuk och fin belysning och de håller minst timmar. De tunna plattorna med 18 dioder i varje drar bara 2-3 W och kan köpas i 4-pack för cirka 500 kr på IKEA. Inte bara för nattsuddaren Byt ut den vanliga glödlampan i din utebelysning mot en strömsnål sensorlampa som tänds när det mörknar. Den här 15 W-lampan ersätter en vanlig på 75 W och sparar upp till 80 procent energi jämfört med en vanlig glödlampa. Dessutom har den en livslängd på tre år. Lampans sensorer mäter strålningen och tänder lampan när det mörknar och släcker när det blir ljust igen. Kostar cirka 100 kronor och finns där lampor säljs. Duscha inte rött Duschmunstycket ändrar färg efter temperatur. Den är lätt att installera och de tre färgerna visar om du använder onödigt mycket varmvatten. Kul, inte minst för barnen, se upp för den röda duschen! Kostar cirka 200 kr och kan köpas på Clas Ohlson. Vattna med automatik Det är inte alltid man är hemma när blommor och gräsmatta törstar i trädgården. Då kan man istället låta en bevattningstimer ta hand om grönskan. Den här timern har många inställningsmöjligheter, bl a val av starttid, bevattningstid (1 till 180 minuter) och frekvens (var 6:e timme till var 7:e dag). Den här bevattningstimern är från Clas Ohlson och kostar cirka 480 kr, men det finns många bevattningstimers i olika prisklasser. Hitta energiläckor i din bostad Med en värmedetektor kan du på ett enkelt sätt lokalisera dåliga isoleringsområden i ditt hem. Det lyser blått för en kall läcka och rött för varm luft. Att hitta husets kalldrag och täta läckor kan bidra till en rejäl reducering av hushållets värmekostnader. Finns att köpa på Clas Ohlson för cirka 470 kr. 16 Mälarenergi NONSTOP 1/2012

17 Bra energiråd börjar med fika. Nu drar Mälarenergi ut på vägarna igen med sin husbil. Har du frågor så passa på att ställa dem till Hasse, Stefan och Inge. De har svar på det mesta och bjuder på ett och annat energispartips, och på kaffe med kaka förstås. Passa på att träffa Mälarenergis energirådgivare och ställ dina frågor. Under våren åker de runt till Västerås, Arboga, Hallstahammar, Kungsör, Kolbäck och Skultuna, se turnéplan här intill. Vi vill träffa våra kunder när frågorna är som flest, alltså när fakturan skickats ut. Vi vill hjälpa till med att hitta eventuella energitjuvar och hjälpa dem att spara både pengar och bli mer miljömedvetna, säger Stefan Nilsson, en av tre energirådgivare hos Mälarenergi. Husbilen har varit ute på turné tidigare, och då konstaterade Stefan att den vanligaste frågan var hur man ska kunna minska energiförbrukningen. Det är otroligt kul att vara ute i länet och möta kunderna. Många kanske drar sig för att ringa till oss och ställa sina frågor. Jag tror kunderna tycker det är lättare när de träffar oss personligen, som idag när vi står här på Råby Centrum i solskenet, säger Stefan. Träffa energirådgivarna här: 19/4 Hallstahammar, ICA 3/5 Kungsör, Konsum 24/5 Kolbäck, Hemköp 7/6 Skultuna, Centrum 21/6 Västerås, Rocklunda» har du fakturafrågor? Kom ihåg att ta med dig fakturan när du träffar oss! Mälarenergi NONSTOP 1/

18 UTVECKLING FÖR FRAMTIDEN FÖRNYELSEN BLOCK 6. Foto: Lasse Fredriksson. Vi skapar en internationell arbetsplats, en stad av byggbodar där alla funktioner kommer att finnas. När det är som mest intensivt kommer över 500 människor att vara igång här samtidigt. PETER KARLSSON, PRODUKTIONSCHEF FÖR VÄRME PÅ MÄLARENERGI. Peter Karlsson, produktionschef för Värme på Mälarenergi, är länken mellan projektet och den dagliga driften på kraftvärmeverket. Peter kommer även att vara ansvarig för driften av den nya anläggningen.

19 Det krävs många specialkunskaper i detta omfattande projekt vad gäller ekonomi, teknik, tillgänglighet, säkerhet och miljö. Totalt kommer projektorganisationen bestå av cirka 100 personer under projekttiden. Tidplanen VÅREN OCH SOMMAREN 2012: Markförberedelser och grävning, pålning samt spontning för bränsleberedning, pannhus, rökgasrening, turbin samt övriga byggnader. Etablering av bodar för kontor och personal för byggare och entreprenörer. HÖSTEN 2012: Grundläggning, gjutning av fundament, plattor för byggnader samt etablering av vägar och trafiklösningar. I december påbörjas byggande av pannhus. 2013: Byggnation av byggnader för pannhus, rökgasrening, bränsleberedning och turbin samt installation av teknisk utrustning och integration av nya och befintliga anläggningar. Byggnation av bränslelager samt transportsystem för bränsle. Skorstensresning hösten/vintern. 2014: Intrimning av anläggningen, färdigställande av bränsleberedning, vägar och markytor sker under våren. Provdrift av anläggningen och invigningen blir under hösten. Det här är ett gigantiskt projekt som kräver många människors kunnande och engagemang. Nu händer det saker i Förnyelseprojektet. När den nya anläggningen står klar 2014 kommer den att leve rera prisvärd el och fjärrvärme till kunderna i Västerås och Hallstahammar på ett säkert och effektivt sätt. Förnyelseprojektet är ett projektprogram som omfattar fem stora projekt och ett tal mindre delprojekt med ett hundratal inblandade entreprenörer. De stora projekten är panna, rökgasrening, turbin och bränsleberedning. Till detta hör också ett stort inte- gra tionsprojekt när allt ska kopplas ihop med befintlig anläggning och system. Utöver de externa leverantörerna driver Mälarenergi en omfattande egen projektering av mark- och byggnadsarbeten. Projektorganisationen består av cirka 100 personer men varierar över tiden. Många leverantörer, entreprenörer, konsulter och personal från kraftvärmeverket är involverade under de tre åren som projektet pågår. Peter Karlsson, vad krävs för att hålla ihop ett så här gigantiskt projekt? Den totala budgeten är cirka 2,85 miljarder kronor och är en av de största enskilda inves teringar som Västerås någonsin gjort, det säger en del om betydelsen av planering. Planering av resurser, kompetens och förstås en tidplan som är realistisk och som innehåller alla delmoment. Ett bra lag är den viktigaste framgångsfaktorn, och det har vi omkring oss. I det här stora projektet är kompetens, attityd och engagemang viktiga drivkrafter för att lyckas och genom samordning mellan alla delar jobbar vi mycket med positiv anda och projektmöten med driv. Vi har ett projektstyrningssystem och ett antal verktyg som hjälper oss att hålla reda på allt, från stort till smått, bland annat olika former av verktyg för att hålla ordning på tiotusentals dokument och ritningar. Det är många i projektet som har erfarenhet av stora projekt, och vi vet att det är viktigt att både ha helikopterperspektiv och koll på detaljerna. Det är ett pussel med tusentals bitar. Här gäller det inte bara att passa ihop bitarna utan också att lägga varje bit vid rätt tidpunkt. Vad händer just nu? De flesta av de stora upphandlingarna är klara och stora kontrakt underskrivna. Vi har haft kick off med några av de valda leverantörerna och startat ett arbete med att synka våra verktyg, specifikationer och vårt arbetssätt. Det är viktigt med en gemensam plattform för hur vi ska jobba tillsammans och ge varandra stöd, till exempel får alla leverantörer ta del av Mälar energis värderingar och vi skriver kontrakt på hur arbetet ska gå till. Samtidigt som vi ser hur ritningarna växer fram bereder vi plats för de stora byggnader som ska byggas. Vi flyttar ledningar, planerar för markschakt och uppförande av markarbeten och betongfundament. Hur många personer, inklusive leverantörer är inblandade? När bygget är som mest intensivt kommer vi att vara runt 500 personer samtidigt här. Vi kommer att skapa en internationell arbetsplats, en stad av bygg- och arbetsbodar där alla funktioner kommer att finnas, alltifrån arbetsplatser med kontor till omklädningsrum och matplatser. Alla som kommer att arbeta här får också genomgå en kurs i säkerhet och skydd för att vi ska ha en så säker arbetsmiljö som möjligt. Hur kommer västeråsarna att märka vad som pågår? När 500 personer flyttar in på byggplatsen kommer det såklart att bli ett uppsving även för staden utanför arbetsplatsen. Det är ett stort och internationellt gäng, så räkna med att få höra tyska, finska och polska lite oftare än du kanske brukar. Vad är viktigast för projektet just nu? Hela projektet kan ses som ett stort företag i företaget där det handlar om att driva ett projekt med en omsättning motsvarande en miljard kronor per år under tre år. För att denna resa ska få ett gott slutresultat är det oerhört viktigt att alla inom projektet och även våra nya leverantörer får samma målbild och ser hur vägen dit ser ut.»mälarenergi kommer kontinuerligt att berätta om vad som pågår. För dig som vill följa projektet finns en webbplats där det mesta som rör projektet finns. Här kan du bland annat följa bygget via en webbkamera. Mälarenergi NONSTOP 1/

20 Lycka till tjejer med elitsatsningen! Nu storsatsar vi på Västmanlands unga fotbollstjejer. I februari startades en fotbollsakademi för flickor födda Vi gör det möjligt! Vi ABB Länsförsäkringar Bergslagen Mälarenergi