Koncentrering av stadsstrukturen i samband med Västmetrobygget Exempel på gatu- och andra projekt vid stationer längs metron

Transkript

1 Koncentrering av stadsstrukturen i samband med Västmetrobygget Exempel på gatu- och andra projekt vid stationer längs metron Planeringschef Pirjo Siren Esbo stad, Tekniska Centralen, Gatu- och parkförvaltningen

2 Om staden Esbo och Tekniska Centralen Om Västmetron Några intresssanta exempel på gatu- och andra projekt vid stationer

3 Allmänt om Esbo tekniska central väst från Helsingfors, via Finska Viken och Östsjön (17 km havskust, fin skärgård) energisk, livande och växande invånare, Esbo växar ungerfär invånare/år Esbo tekniska central är en beställarorganisation med 250 sakkunniga för gatu- och grönservice (vi ansvarar om planering, programmering, byggherrefunktion, underhåll och drift), mätning och administration. Allmänna vägar, som är ganska viktiga i Esbo (Vihtisvägen, Åboleden, Köklaxleden, Ring III, Västerleden) planeras i samarbete med Trafikverket Planeringsenheten består av 5 ansvarsområden med 43 sakkunniga: södra och norra områden (gatu- och vattenförsörjning s planering), trafikleder (planering), grönområden (planering) och speciella åmroden (idrottsåmråden, trafiksäkerhet, osv). Substanskunnandet är relativt omfattande inom gator, vattenförsörjning, vägar, konstbyggnader, grönområden, skogsvård, miljöteknik, idrottsområden, cykel- och gångleder samt vissa expertuppgifter 3

4 Tekniska centralens framtidsutsikter Volymen växer lite. Esbo växer med inv./år, bostadsmål 2500 nya bostäder varje år Speciellt Västmetron och stadsbanan samt 6 stora områdesprojekt förtätar staden. Speciellt i Esbo spårbundna trafikens roll ökar Vi satsar på projektering av de sista huvudgatorna Den växande staden kräver parker för invånare och lek, cykel- och gångleder samt främjande av nya motionsformer i anslutning till idrottsområden såsom skateboard BIM-projektering och maskinstyrning på kommande, Esbo har genomfört några gatupilotprojekt Tähän kuvat Entresse ja Siltakatu Infrainvesteringar de två senaste åren 104 milj /år (som man bygger..). (jämfora med Helsingfors) Investeringarna i denna År, 2014 (projektering och byggande) 116 milj., i stigande enligt verksamhetsplanen Hur delas investeringarna 2014? Metrostationsprojekt 10,2 milj och områdesprojekt via Västmetron Finno 14 milj; Hagalund 17,4 milj; ( och Storåkern 6 milj; Alberga 3,2 milj;) Avtalsbyggande 58,8 milj; nya andra områden Kommunalteknik 18,8 milj (gamla områden) Trafikleder 12,4 milj och huvugator 2.4milj 4

5 Om Västmetron Metron byggs just nu ut västerut från Gräsviken i Helsingfors till Esbo: Västmetron Metrotrafiken inleddes i Helsingfors 1982 på avsnittet Järnvägstorget Östra centrum. Därefter har linjen successivt utvidgats tre gången i Helsingfors (till Gräsviken 1993 och Nordsjö Fiskehamnen 2007 är den nyaste stationen) En förlängning av metroförbindelsen till Esbo har diskuterats ända sedan Helsingfors metro togs i bruk (30 år) Projekteringen av Västmetron inleddes 2007 och byggbeslut gjordes i Esbo och Helsingfors stadsfullmäktige året Esbo godkände de underjordiska stadsplanerna året På grund av besvär fördröjdes byggstarten ett år. Metrons linjeföring har projekterats så att metron i samverkan med matar- trafiken skall få så mycket metroanvändare som möjligt Passagerarna kommer till stationerna gående, cyklande eller med matarbussar. Dessutom byggs parkeringsplatser (1500) vars antal begränsas av byggkostnader och tillbudsstående utrymme och markanvändningen i omgivningen. Cykelparkering (1800, ny design...) byggs vid alla metrostationer med markreserveringar för eventuell utvidgning. De direkta busslinjerna längs Västerleden till Kampen upphör, istället körs matarlinjer till Mattby och Hagalund. En metrofärd från Mattby till Gräsviken räcker 16 minuter Tågintervallet minskar från nuvarande 4 min till 2.5 min. Kapaciteten blir tillräcklig även med 4 min. 5

6 Om Västmetron Metron byggs ut västerut från Gräsviken i Helsingfors till Esbo: Västmetron Metrotrafiken inleddes i Helsingfors 1982 på avsnittet Järnvägstorget Östra centrum. Därefter har linjen successivt utvidgats, till Gräsviken 1993 och Nordsjö Fiskehamnen 2007 är den nyaste stationen En förlängning av metroförbindelsen har diskuterats ända sedan Helsingfors metro togs i bruk Projekteringen av Västmetron inleddes 2007 och byggbeslut gjordes i Esbo och Helsingfors stadsfullmäktige 2008 Metron går i tunnel hela vägen Metrons linjeföring har projekterats så att metron i samverkan med matartrafiken skall få så mycket metroanvändare som möjligt Esbo godkände de underjordiska stadsplanerna På grund av besvär fördröjdes byggstarten ett år. Västmetron får 8 nya stationer, 6 i Esbo (Mattby, Ängskulla, Tekijätiedot ja/tai Idrottsparken esityksen nimi (Hagalund), Hagalund, Otnäs och Kägelviken) och två i Helsingfors (Björkholmen och Drumsö) 6

7 Om Västmetron Metron byggs ut västerut från Gräsviken i Helsingfors till Esbo: Västmetron Metrotrafiken inleddes i Helsingfors på avsnittet Järnvägstorget Östra centrum. Därefter har linjen successivt utvidgats, till Gräsviken 1993 och Nordsjö Fiskehamnen 2007 är den nyaste stationen En förlängning 10 av 000 metroförbindelsen har diskuterats ända sedan Helsingfors metro togs i bruk Projekteringen av Västmetron inleddes 2007 och byggbeslut gjordes i Esbo och Helsingfors stadsfullmäktige 2008 Metron går i tunnel hela vägen Metrons linjeföring har projekterats så att metron i samverkan med matartrafiken skall få så mycket metroanvändare som möjligt Esbo godkände de underjordiska stadsplanerna På grund av besvär Antal fördröjdes passagerade byggstarten per dag ett år. Skörtunnel i svart, schakt i svart, svängspåret i grönt För tillfället är det stor brådska med stadsplaner och också med kommunaltekniska utredningar i alla stationer: man bygger just nu Hagalund s och Mattby s infra, och man planerar gator, skvärer och grönområden i Ängskulla, Idrottparken och Kägelviken (i Kägelviken man försökar förnya Ring Ettan också med tunneln, grönområdes deck och 4 bostadstornet) 7

8 Om Västmetron Västmetron går i tunnel hela vägens Västmetron är 13,9 kilometer lång Kostnaderna är 976 milj. Euro Västmetron består av två parallella tunnlar hela vägen under jord. Tunnlarna byggs så nära markytan som möjligt, dock så att metrotunneln är helt och hållet i berg. Stationerna dimensioneras för två vagnpar, perrongerna blir ca 90 m långa Förutom stationer byggs 15 avsänkningsschakt som fungerar som nödutgångar samt för tryckutjämning, ventilation och rökavledning. Alla ligger i grönområden och mest i sådana områden, där man hade också existerande juridiska stadsplaner. Schaktbyggnaderna anpassas till omgivningen vad beträffar form, material och fasad. För byggnadsarbetena har schaktats 12 servicetunnlar 8

9 Om Västmetron Västmetron Ab, grundad 2007, ägs till 72 % av Esbo och 28 % av Helsingfors. Bolaget har till uppgift att bygga Västmetron från Gräsviken till Mattby. Bolagets vd är Matti Kokkinen och kontoret ligger i Hagalund. Västmetron har fem konsultbyråer, som upphandlats under konkurrens, har valts att leda projekteringen, ansvara för projekteringskriterierna, koordinera projekteringen samt övervaka kvalitet och duglighet Huvudkonsulter Arkitektur, Hannu Mikola CJN Arkkitehtitoimisto Oy Bergkonstruktioner, Juha Salmelainen Kalliosuunnittelu Oy Rockplan Ltd Konstbyggnader, Jyrki Jauhiainen Sweco Oy Geoteknik, Markku Tuhola A-Insinöörit Oy Tekniska installationer, Heikki Myllykoski, Taito Kyyhkynen Airix Talotekniikka Oy 9

10 Om Västmetron Den tekniska projekteringen utförs av 14 upphandlade konsulter under ledning av 5 huvudkonsulterna. Uppgifter är: Arkitektur: Arkitektbyrå Innovarch Oy (tunnel och avsänkningsschakt) Arkitektbyrå HKP Oy (Mattby och Idrottsparkens stationer samt reservation för Ängskulla station) Arkkitehtityöhuone Artto Palo Rossi Tikka Oy (Hagalund station) Konsultsammanslutningen Arkitektbyrå ALA Oy & Arkitektbyrå Esa Piironen Oy (Otnäs och Kägelvikens stationer) Arkitektbyrå Pekka Helin & Co Oy (Björkholmens och Drumsö stationer) Geoteknik: Konsultsammanslagningen FKW Banteknik: Konsultsammanslagningen FKW Bergteknik: Konsultsammanslagningen FKW på avsnittet Gräsviken Kägelviken, Konsultsammanslagningen Sito-Pöyry-Fundatec välillä Kägelviken - Mattby Konstbyggnader: Ingenjörsbyrå A-Insinöörit Oy Husteknik: Pöyry Building Services Oy (tunnelns och avsänkningsschaktens VVV, elteknik och automation), Ingenjörsbyrå Olof Granlund Oy (stationernas VVV) Konsultgruppen Nissinen-Niemistö (stationernas elteknik och automation) 10

11 Om Västmetron Bullerskydd utförs i bankonstruktionen och i branta kurvor kompletteras med akustiska konstruktioner. Vibrationerna blir små. Den kontinuerligt svetsade rälsen ligger på en makadam-bädd, vilket gör att metrotågets gång blir jämn. Byggandet påbörjades i november 2009 i Gräsviken och i Esbo sent på våren Schaktningsarbetena är slutförda, följa arbetena på nätet... Målsättningen är att få bygget färdigt i slutet av 2015, trafiken börjar i 2016 Tunnelschaktning innehöll arbetsmoment i viss ordning. En arbetsomgång, som beskrivs här, räcker beroende på bergkvaliteten (6 timmar - några dagar) Förinjektering Berget förstärks genom injektering före borrningen Borrning och laddning Borrningsjumpon borrar tillräckligt antal hål. Salvans längd varierar m. Sprängning och vädring De små laddningarna detonerar i noggrannt planerad sekvens, Sprängningen räcker max. 6 sekunder. Efter sprängningen ventileras tunneln.. Löst berg skrotas. 11

12 Om Västmetron Efter utfört schaktningsarbete man har börjat omedelbart stationernas bygg entreprenader. De första startade ett år sen. Därefter kommer ban entreprenaden samt installationer och testning. I Mattby byggs en depå som sänder ut tågen på morgonen och som vid behov kan ta emot tåg som går sönder I Mattby byggs även utrymme för förvaring och städning av vagnar. Lösningen effektiverar uppstarten av trafiken för att tåg kan startas i båda ändarna av banan. Tåg kan även ledas in på svängspåret om service behövs under dagen Västmetron med stationer tas i sin helhet i användning på en gång, 2016 Trafikledningscentralen är lokaliserad till övervakningscentralen som är gemensam med den befintliga metron. Trafikeringen sköts av Helsinforsregionens trafik. 12

13 Hagalund, exempel på gatu- och övriga projekt vid metrostationen Hagalunds trädgårdsstad är en kulturhistoriskt värdefull riksmiljö (Museiverket) och har en central roll i Finlands kulturarv från 50-talet Arkitekt Otto-Iivari Meurmann planerade den första stadsplan. Byggaren Asuntosäätiö och den andra arkitekten Aarne Ervi planerade den sista stadsplanen, och Hagalund byggdes i talet 13

14 Hagalund, exempel på gatu- och andra projekt vid stationen. Centrala projekt i Hagalund: varuhuset Stockmann utvidgar, uppåt from Stockmann blir det 4 nya resonliga tornhusen, några nya bostadskvarteren (Vid Havsvindsvägen och dess omgivning rivs det mesta av byggnadsbeståndet från 1980-talet och därvid förnyas även däckskonstruktioner på allmänna områden) Köpcentrumet Ainoa Med de nya bostäderna får man mera liv i centrum. Dessutom bidrar de ekonomiskt till förnyandet av centrum. Bostäderna har stabil efterfrågan i Hagalund centrum, vilket minskar de ekonomiska riskerna vid förverkligandet av affärs- och serviceutrymmen. Ur stadens ekonomisynpunkt kan de offentliga investeringarna (gator, parkering, parker) finansieras med markanvändningens mervärde. Ny byggnad Existerande byggnad.. Bussterminalen, Tapioplatsen Huvudingång Åkning till central parkering och underhåll Markanvändnings plan, där man gör ändringar Stockmanns utvidgning, Köpcentrumet Ainoa Också resonliga tornhusen.. Tapiorondellen Tapiolavägen, Flamparken. 14

15 Hagalund, exempel på gatu- och övriga projekt vid metrostationen Metron är en betydande vitaminspruta för nytt boendebyggande och servicen i Hagalund och höjer Hagalunds livskraft. Stationen får resenärer per dygn på 14 min avstånd från Helsingfors järnvägsstation. Man har upprättats separat projektplan och bygghandling för metroingång, biljetthall, station och anslutande trafikförbindelser. Västmetro Ab övervakar Perrongen är ca 30 m under bergytan, rulltrappor, hissar. Ingångar är på båda sidor om Havsvindsvägen (huvudgatan). Stationen blir en integrerad del av köpcentrumet ovanför. Stationens planering (yngre begåvade arkitekter): Arkkitehtityöhuone Artto Palo Rossi Tikka Oy. 15

16 Hagalund, exempel på gatu- och övriga projekt vid metrostationen Utvecklingen av centrumet och Västmetron kräver en gemensam, dyr parkeringsanläggning i berget I nuläget är parkeringen spridd på ett flertal parkeringsanläggningar Den underjordiska metrostationen, parkeringen, servicetunneln och trafikförbindelserna i markplanet bildar en enhet. Metrolinjen redovisas i orange Den underjordiska centralparkering skall förenas med huvudgatunätet i fyra punkter Hagalund centralparkering i gult och Tapioplatsens parkering i grönt 16

17 Hagalund, exempel på gatu- och andra projekt vid stationerna Centralparkeringen får bilplatser och sammantaget med Tapioplatsens parkering blir det nästan bilplatser. 331 bilplatser har byggts under Tapioplatsen och på markytan enligt arkitekt Aarne Ervis ursprungliga plan 120 platser i samband med förnyandet av Tapioplatsen. Personingångarna är vid Sokos Hotel Tapiola Garden och vid Tapiola Ainoa affärscentrum. På Tapioplatsen är bussterminalen tillfälligt belägen. Slutligen flyttas bussterminalen under jord och utförs som en modern anslutningsterminal Centralparkeringsanläggningens schakt arbeten inleddes på sommaren 2012 och första fasen utfördes samtidigt med Hagalunds metrostation. Detta är Finlands största utförda schaktade bergutrymme Byggherre för Tapioplatsens parkeringsanläggning är Tapio Centralparkering Ab, ett fastighetsbolag ägt av 6 fastighetsbolag, Esbo stad och Västmetro Ab. Huvudplanerare är Arkitektbyrå HKP Oy/arkitekt Jukka Hyvämäki, byggherrekonsult är Indepro Ab ja huvudentreprenör Lemminkäinen Infra Ab. Tapioplatsen, Esbo stad s andel 1,72 M 17

18 Hagalund, exempel på gatu- och andra projekt vid stationerna Tapiolavägen, Havsvindsvägen och Tapiorondellen, kostnader ca 25.7 M Hagalunds centrums trafiklösning baserade sig redan på 1950-talet på rondellen, som servade Hagalunds centrumtrafik. Området har i övrigt mycket goda kollektivtrafikförbindelser. Ett flertal regionala och lokala busslinjer trafikerar Havsvindsvägen och Nordvägen. Tapiorondellen återskapas och den får förbindelser med Tapioplatsen och parkeringsanläggningen I Tapiolavägen man bygger nya obehindrade busshållplatser, förnyar gatuanslutningar med trafikljuset och förnyar cykel- och gångleder Havsvindsvägen ligger i framtiden under betongdäck med metroingångar grävs ner en våning från till Metroorganisationen förverkligar Havsvindsvägens entreprenad 18

19 Hagalund, exempel på gatu- och andra projekt vid stationerna Annars på området finns ett heltäckande cykel- och gångnät, som väl ansluter till omkringliggande stråk. Ryggraden utgörs av Tapiostråket i öst-västlig riktning. Stråket börjar vid Tapiolavägens början och går rakt igenom centrumet. En grundförbättringsplan för stråket ( betonytor och växter) har upprättats, förverkligas fr.o.m Grundförbättringskostnaderna är ca 1 milj eur Dessutom är Kulturstråket i nord-sydlig riktning ett stråk med gågatu natur, som förenar Kulturcentrumet, Garden-hotellet, kommersiella utrymmen och Vattenfallshuset. Koy Biens och avtalskumpaner har upprättat en grundförbättringsplan. Byggandet har påbörjats och utförs i faser. Stråket fortsätter enhetligt i samband med affärsbyggandet överhavsvindsvägen mot söder. 19

20 Hagalund, exempel på gatu- och andra projekt vid stationerna Centrumparken Flamparken är Esbo s störstä grönområdeförsätting, kostnader ca 8 milj Flamparken är värdefullt kulturlandskap på riksnivå och representant för internationellt betydande modern 50-taletträdgårdskonst, planerad av trädgårdsarkitekt Jussi Jännes. Han arbetade i arkitekt Aarne Ervis byrå som vann Hagalunds planeringstävling och Hagalund blev hans mest betydande planeringshelhet. En historisk utredning och analys av den ursprungliga planen har gjorts före planering. 20

21 Hagalund, exempel på gatu- och andra projekt vid stationerna Ett gammal fotografie 1959, Phlox-perennal vid Hagalund s färgrik ingång Flamparken s gammal plan, Jussi Jännes. Det finns stora och smala ytor av Phlox, gamla 21 tallar, stora gräsplaner och passagen vid Björnviken

22 Centrumparken Flamparken Hagalund, exempel på gatu- och andra projekt vid stationerna Parken förnyas i huvudsak i ursprungligt skick Avsikten är att återupprätta parkens position som Hagalunds kännetecken och som ett öppet landskapsrum. Färgrika planteringar återskapas och siktvyerna öppnas åter Nya kommunaltekniska konstruktioner: översvämningsvall med pump, vattensisterner och broar integreras som terränginstallationer. Träbron, som tillkommit senare, ersätts med en modern betongbro Det finns finkänslig terrängformning, användning av betong, som är typisk för Hagalund samt ett utnyttjande av konstruktionerna för vistelse och parkfunktioner.. Dammen med stängningsluckor och pumpar i anslutning till översvämningsvallen göms inom bågformade sitterrasser. Pumpstationens avfallsvattenssistern kläs över till en betongkulle där man kan motionera, sitta och njuta av havsutsikten. Flamparken s parkplan är färdig ( ), byggande påbörjas 2014, färdigt 2016 Ett exempel på byggandets höga kravnivå: beställaren upphandlar separat st FinnE-originalplantor av Astilbeperennor, odling till 2016 så att de stora tandformade planteringarna kan återställas som Hagalunds infart Behövligt antal kvalitativa plantor finns inte på marknaden 22

23 Hagalund perennar återställades Bron förnyades flodvallen Liten kanal förnyades Bron förnyades Huvudplanerare: Landskapsarkitekterna Byman & Ruokonen Oy / Ria Ruokonen, Arkitektplanering: Arkitektbyrå Karin Krokfors Oy / Karin Krokfors Betongkonstruktioner: Betonipallas Oy / Pertti Kukkonen Vattenbyggnader, mark-, geo och kommunalteknik: Ramboll Ab / Kimmo Hell 23

24 Hagalund, exempel på gatu- och andra projekt vid stationen och längs banan Tekniska verkets projekt i Hagalund; 36,4 milj : Tapioplatsen, Esbo stad s andel 1,72 Tapiolavägen huvudgatan Ramboll Finland Oy, 1,2 M Tapiorondellen, Sito Oy, året 2010, 5,2 M Havsvindsvägen mellan Tapiolavägen-Nordvägen, året 2012, 19,3 M Flamparken, 8 M Tapiostråket, 1 M Hagalund är en månsidig exempel, hur Västmetron och stationerna inverkar stadsplanering och planering i allmänna områdena Tack! 24