RP 152/2015 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RP 152/2015 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL"

Transkript

1 Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare och av 4 i lagen om ersättning till lantbruksföretagare för självrisktiden enligt sjukförsäkringslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare ändras. Enligt propositionen ska den nedre åldersgränsen för ålderspension ändras från 65 år så att den nedre åldersgränsen för ålderspension enligt arbetspensionslagarna måste uppnås. Det föreslås emellertid att den nedre åldersgränsen för ålderspension för idrottsutövare som är födda före 1965 fortfarande ska vara 65 år. Det föreslås samtidigt att den övre åldersgränsen för tecknande av försäkring höjs från 43 till 65 år. Försäkringsbolag som tillhandahåller försäkringar, vilkas syfte är att säkerställa genomförandet av försäkringsskydd, ska åläggas en skyldighet att inom utsatt tid anmäla till social- och hälsovårdsministeriet, om bolaget inte längre i fortsättningen har för avsikt att tillhandahålla sådana försäkringar som avses i lagen. Anmälningsförfarandet ger lagstiftaren skälig tid att ordna genomförandet av försäkringsskyddet på något annat sätt, om inte ett enda försäkringsbolag är villigt att tillhandahålla försäkringar enligt lagen. Det föreslås att till lagen fogas en ny bestämmelse om att ersättningarna enligt idrottslagen ska ha företräde och om ersättningarnas förhållande till andra lagstadgade förmåner. Dessutom föreslås att lagen kompletteras bl.a. i fråga om försäkringsskyldigheten och betalning av olycksfallspension samt genom en mängd ändringar av teknisk natur. I propositionen föreslås dessutom en ändring i lagen om ersättning till lantbruksföretagare för självrisktiden enligt sjukförsäkringslagen. Enligt propositionen ska lantbruksföretagare inte längre ha rätt till dagpenning enligt den lagen om han eller hon för samma tid och på grund av samma arbetsoförmåga har rätt till ersättning för inkomstbortfall på grund av olycksfall i arbetet eller yrkessjukdom enligt lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar. Lagarna avses träda i kraft den 1 maj Den ändring som gäller den nedre åldersgränsen för ålderspension föreslås emellertid träda i kraft först den 1 januari 2017.

2 INNEHÅLL PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL...1 INNEHÅLL...2 ALLMÄN MOTIVERING INLEDNING Social trygghet för professionella idrottsutövare Ersättning till lantbruksföretagare och stipendiater för självrisktiden för sjukdagpenning NULÄGE OCH BEDÖMNING AV NULÄGET Idrottslagen...4 Att teckna försäkring...4 Ordnande av försäkringsskydd och genomförande av skyddet...5 Olycksfallsskydd...8 Ålderdomstrygghet LPA-sjukdagpenningslagen MÅLSÄTTNING OCH DE VIKTIGASTE FÖRSLAGEN Idrottslagen LPA-sjukdagpenningslagen PROPOSITIONENS KONSEKVENSER Konsekvenser för idrottsutövarna och idrottsarbetsgivarna Konsekvenser för lantbruksföretagare och stipendiater Konsekvenser för verkställigheten Ekonomiska konsekvenser BEREDNINGEN AV PROPOSITIONEN...16 DETALJMOTIVERING LAGFÖRSLAG Lagen om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare Lag om ersättning till lantbruksföretagare för självrisktiden enligt sjukförsäkringslagen IKRAFTTRÄDANDE...22 LAGFÖRSLAG Lag om ändring av lagen om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare24 2. Lag om ändring av 4 i lagen om ersättning till lantbruksföretagare för självrisktiden enligt sjukförsäkringslagen...28 BILAGA...29 PARALLELLTEXTER Lag om ändring av lagen om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare29 2. Lag om ändring av 4 i lagen om ersättning till lantbruksföretagare för självrisktiden enligt sjukförsäkringslagen

3 ALLMÄN MOTIVERING 1 Inledning 1.1 Social trygghet för professionella idrottsutövare Professionella idrottsutövare har sedan 1995 haft ett eget system för social trygghet baserat på försäkringsprincipen, vilket är mera begränsat än det allmänna olycksfalls- och arbetspensionsskyddet. Från början av juli 2000 finns det bestämmelser om detta system i lag. Gällande lag om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare (276/2009; idrottslagen) trädde i kraft den 1 maj I lagen bestäms om olycksfallsskydd och ålderdomstrygghet för idrottsutövare. För försäkring föreskrivs i lagen en övre åldersgräns på 43 år och en inkomstgräns på euro (2016 års nivå). Avsikten med inkomstgränsen är att utsträcka försäkringsskyddet till enbart professionell idrottsutövning. Antalet idrottsutövare som omfattas av olycksfalls- och pensionsskyddet för idrottsutövare har genom försäkringsskyddets historia varit väldigt litet. Antalet försäkrade idrottsutövare har på senare år stabiliserat sig på en nivå av ca idrottsutövare. Olycksfallsförsäkringscentralen tillställer årligen social- och hälsovårdsministeriet en redogörelse om genomförandet av försäkringsskyddet. Enligt olycksfallsförsäkringscentralens senaste redogörelse av den 19 maj 2015 fanns det sammanlagt försäkrade idrottsutövare År 2013 var deras totala antal Största delen av de försäkrade var lagidrottsutövare och största delen av dessa ishockeyspelare. År 2014 var det totala antalet försäkrade ishockeyspelare 708, fotbollsspelare 235, korgbollspelare 96, bobollsspelare 87 och volleybollspelare 50. Genom en lagändring 2009 blev det frivilligt för individuella idrottsutövare att teckna försäkring. Efter reformen har de individuella idrottsutövarnas försäkringar minskat. År 2014 var de försäkrade individuella idrottsutövarna endast 8, då de ännu 2008 var sammanlagt 31. Den smala finansieringsbasen för idrotten utgör den främsta orsaken till att den inkomstrelaterade sociala tryggheten för idrottsutövare har ordnats genom ett separat system som är mer begränsat än det allmänna olycksfalls- och arbetspensionsskyddet. Risken för olycksfall är hög inom professionell idrott och i vissa långt professionaliserade idrottsgrenar är även förtjänstnivån hög. Dessa faktorer har en höjande effekt särskilt på olycksfallsförsäkringspremien. De kostnader som uppkommer för idrotten till följd av att allmän olycksfallsförsäkrings- och arbetspensionslagstiftning utsträcks till att omfatta idrottsutövarna, har alltid uppskattats vara för höga i relation till idrottens ekonomiska resurser. Även graden av professionalitet och möjligheterna att finansiera skyddet varierar exceptionellt kraftigt mellan olika idrottsgrenar. Utöver de förmåner som garanteras enligt idrottslagen omfattas idrottsutövarna av de förmåner som betalas av Folkpensionsanstalten såsom förmånerna enligt sjukförsäkringslagen (1224/2004) liksom för andra personer. Idrottsutövare har också rätt till icke-inkomstrelaterat utkomstskydd för arbetslösa under samma förutsättningar som andra personer som kommer ut på arbetsmarknaden. Idrottsutövarna omfattas däremot inte av den inkomstrelaterade dagpenningen eftersom de inte deltar i betalningen av arbetslöshetsförsäkringspremier. Man har aktivt strävat efter att utveckla idrottsutövarnas sociala trygghet och nivån på den inom de ramar som idrottens ekonomiska resurser medger. Ändringarna har närmast gällt olycksfallsskyddet, eftersom risken för att idrottsutövarna ska skada sig vid professionell idrottsutövning har blivit mer framträdande. Den sociala tryggheten för idrottsutövare förnyades senast 2009 då den gällande idrottslagen trädde i kraft. Då var det av kostnadsskäl nödvändigt att utföra vissa justeringar i försäkringssystemet eftersom idrottens finansieringsbas inte höll 3

4 för kostnaderna för det dåvarande försäkringsskyddet. Till idrottslagen fogades en bestämmelse om ett maximibelopp för den årliga arbetsförtjänsten och dessutom tillkom vissa begränsningar i fråga om ersättningstiderna. I försäkringsskyddet utfördes samtidigt även betydande förbättringar. Idrottsutövare har nu även rätt till skälig inkomst fram till 65 års ålder, om de som en följd av en idrottsskada permanent förlorar sin förmåga att utföra även annat arbete än professionell idrottsutövning. Den övre åldersgränsen för försäkringsskyldighet höjdes, bristerna i försäkringsskyddet rättades till, rehabilitering för ett annat yrke effektiviserades och indexsystemet utsträcktes till att omfatta förmånerna. Social- och hälsovårdsministeriet tillsatte den 20 december 2012 en arbetsgrupp för tiden , med uppgift att lokalisera eventuella olägenheter i den sociala tryggheten för professionella idrottsutövare och lägga fram förslag till nödvändiga ändringar. Arbetsgruppen utredde också på ett omfattande sätt frågor i anknytning till idrottsutövarnas sociala trygghet. Arbetsgruppen sammanställde bl.a. en redogörelse om skillnaderna mellan den allmänna olycksfalls- och arbetspensionsförsäkringen samt idrottslagens olycksfallsförsäkring och försäkringen för ålderdomstrygghet, kostnaderna för genomförandet samt effekterna på idrottsutövarnas sociala trygghet, om det allmänna arbetspensions- och olycksfallssystemet skulle usträckas till att omfatta även idrottsutövare. Även vissa särskilda frågor i idrottslagen samt möjligheterna att ordna ålderdomstrygghet för idrottsutövare inom försäkringskassan utreddes. Arbetsgruppens ställningstaganden och förslag antecknades i en rapport som offentliggjordes den 12 december 2013 (Social- och hälsovårdsministeriets rapporter och promemorior 2013:41). 1.2 Ersättning till lantbruksföretagare och stipendiater för självrisktiden för sjukdagpenning I lagen om ersättning till lantbruksföretagare för självrisktiden enligt sjukförsäkringslagen (118/1991; LPA-sjukdagpenningslagen) föreskrivs att LFöPL-försäkrade lantbruksföretagares och stipendiater har rätt att i ersättning för arbetsoförmåga till följd av sjukdom få dagpenning (LPA-sjukdagpenning) för självrisktiden för sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen. Självrisktiden enligt sjukförsäkringslagen är i allmänhet den dag då personen insjuknade och därpå följande 9 vardagar. LPA-sjukdagpenning betalas för varje veckodag under den tid arbetsoförmågan fortgår, med undantag av den dag då arbetsoförmågan inträdde och tre därpå följande dagar, högst till utgången av den självrisktid som avses i sjukförsäkringslagen. LPA-sjukdagpenningen beräknas på LFöPL-arbetsinkomsten. Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt behandlar och betalar ut ersättningen på ansökan. Om arbetsoförmågan fortsätter efter självrisktiden enligt sjukförsäkringslagen, upphör LPAsjukdagpenningen och Folkpensionsanstalten börjar på ansökan betala sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen. Dagpenning enligt sjukförsäkringslagen betalas för vardagar. 2 Nuläge och bedömning av nuläget 2.1 Idrottslagen Att teckna försäkring I 1 i idrottslagen finns bestämmelser om försäkringsskyldighet. I paragrafen bestäms att om en idrottsutövare har avtalat med en idrottsförening som bedriver idrottsverksamhet i Finland eller med en annan organisation som bedriver idrottsverksamhet att idrottsutövaren för idrottande som huvudsakligen bedrivs i Finland ska få minst euro (enligt år 2016 års nivå) i 4

5 skattepliktig lön per år eller per spelsäsong som är kortare än ett år, ska föreningen eller organisationen genom att för idrottsutövaren ordna olycksfallsskydd och ålderdomstrygghet enligt idrottslagen till dess att idrottsutövaren fyller 43 år. Vid bedömningen av försäkringsskyldigheten beaktas alla löner som enligt avtal ska betalas för samma spelsäsong eller år. Med stöd av 1 i lagen försäkras vanligen sådana utövare av lagidrott som har ingått avtal med en förening som arbetsgivare. Med stöd av bestämmelsen kan emellertid även andra än utövare av lagidrott försäkras, om de har ingått ett avtal som uppfyller förutsättningarna enligt bestämmelsen med den organisation som bedriver idrottsverksamhet. I fråga om individuella idrottsutövare är det frivilligt att teckna försäkring och därom bestäms i 15 i idrottslagen. Enligt bestämmelsen sägs att om en idrottsutövare inte har ingått ett avtal enligt 1 och per år når upp till minst den inkomstgräns enligt 1 för att bedriva idrott huvudsakligen i Finland, har han eller hon rätt till olycksfallsskydd och ålderdomstrygghet i enlighet med vad som gäller för idrottsgrenen i fråga. För närvarande kan idrottsutövare enligt idrottslagen försäkras till dess att de fyller 43 år. Före 2009 års reform var åldersgränsen 38 år. Enligt regeringens proposition (RP 51/2000 rd) har 38 års ålder motsvarat den tidpunkt då idrottsutövarens aktiva karriär i allmänhet upphör. I 2009 års reform motiverades höjningen av åldersgränsen med att idrottskarriärerna har förlängts. Även om idrottskarriärerna har förlängts, är de emellertid fortfarande utan tvekan i genomsnitt mera kortvariga än andra arbetskarriärer. De i lagen angivna maximitiderna och maximala årsarbetsförtjänsterna som gäller betalning av ersättningar kan anses försvarliga med beaktande av detta. Det finns emellertid enstaka, exempelvis utövare av lagidrott som, har uppnått den övre åldersgränsen på 43 år för försäkring och som fortfarande utövar idrott i förvärvssyfte, står i arbetsavtalsförhållande och får lön på normalt sätt. Det är inte ändamålsenligt att arbetsgivaren inte längre har försäkringsskyldighet för dem och att idrottsutövarna således inte heller har något försäkringsskydd. Med avseende på försäkringspremierna har idrottsutövarna en hög risk för olycksfall och här inverkar även deras ålder. En höjning av den övre åldersgränsen för försäkring kommer att beaktas som en del av försäkringens prissättning. Enligt arbetsgruppen för social trygghet för professionella idrottsutövare var det ändamålsenligt att höja den övre åldersgränsen för teckning av försäkring och föreslog bestämmelser om att uppnådd ålder för ålderspension som avses i idrottslagen ska utgöra den övre åldersgränsen. Ordalydelsen beträffande inkomstgränsen i 1 i den gällande idrottslagen har upplevts som oklar om avsikten är att inkomsterna ska granskas under ett kalenderår eller under en tidsperiod av ett år. Frågan har betydelse särskilt inom de lagidrottsgrenar där spelsäsongen är en annan än ett kalenderår. Sådana är ishockey (spelsäsong ), korgboll (spelsäsong ), volleyboll (spelsäsong och boboll (spelsäsong ). Spelsäsongen för fotboll är däremot ett kalenderår ( ). Försäkringsperioden är en tidsperiod av ett år för alla idrottsgrenar. Syftet med försäkringsbestämmelsen i 1 i idrottslagen har i fråga om utövare av lagidrott varit att deras inkomster ska granskas under spelsäsongen. En idrottsutövare kan under samma spelsäsong ha flera avtal, vilket innebär att alla avtal och lönerna enligt dessa utgör föremål för granskning. Eftersom spelsäsongen inom all lagidrott är ett år, är granskningsperioden för inkomsterna således en tidsperiod av ett år. I fråga om andra än utövare av lagidrott är granskningsperioden någon annan tidsperiod som är ett år. Ordnande av försäkringsskydd och genomförande av skyddet Olycksfallsskydd och ålderdomstrygghet för idrottsutövare har under hela den tid systemet har tillämpats ordnats genom försäkringar i privata försäkringsbolag. Enligt gällande idrottslag 5

6 ordnas olycksfallsskyddet genom en försäkring som kan beviljas av ett försäkringsbolag som med stöd av försäkringsbolagslagen (521/2008) eller lagen om utländska försäkringsbolag (398/1995) har rätt att i Finland bevilja försäkring av skadeförsäkringsklass 1 enligt 2 i lagen om försäkringsklasser (526/2008). Enligt 2 1 mom. i lagen om försäkringsklasser omfattar skadeförsäkringsklass 1, "Olycksfall", fasta penningförmåner, ersättningar av skadeståndstyp och kombinationer av dessa samt passagerarskador. Skadeförsäkringsklass 1 omfattar även arbetsskador och yrkessjukdomar. Enligt lagens motiveringar (RP 13/2008 rd) omfattar denna klass även den olycksfallsförsäkring som avses i lagen om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare. Ålderdomstrygghet som avses i idrottslagen ordnas däremot genom försäkringar som kan beviljas av ett försäkringsbolag som med stöd av försäkringsbolagslagen eller lagen om utländska försäkringsbolag har rätt att i Finland bevilja försäkringar av livförsäkringsklass 1 enligt 13 i lagen om försäkringsklasser. Livförsäkringsklass 1 omfattar bland annat pensionsförsäkringarna. Enligt 31 1 mom. i den lagen om olycksfallsförsäkring (608/1948) får en försäkringsanstalt som tillhandahåller arbetsolycksfallsförsäkringar inte vägra att bevilja och upprätthålla en i lagen om olycksfallsförsäkring avsedd försäkring som har tecknats hos anstalten. I den nya lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (459/2015) som träder i kraft från ingången av 2016 regleras om detta s.k. avtalstvång som gäller för obligatoriska försäkringar i lagens 157 och om företagares frivilliga försäkring för arbetstiden i lagens 191. Om avtalsstvång bestäms även i 143 i lagen om pension för arbetstagare (395/2006) och i 111 i lagen om pension för företagare (1272/2006). Idrottslagen innehåller ingen bestämmelse om avtalstvång. Det fanns inte heller någon sådan bestämmelse i lagen om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare (575/2000) som tillämpades innan idrottslagen trädde i kraft. Avtalstvång inom försäkringsbranschen har traditionellt gällt lagstadgade försäkringar, t.ex. lagstadgade pensions- och olycksfallsförsäkringar samt trafik- och patientförsäkringar. Avtalstvånget har i regel betraktats som en motvikt till försäkringstagarnas försäkringsskyldighet. Avtalstvång innebär i praktiken att försäkringsbolaget inte kan välja vem som beviljas försäkring, utan bolaget ska bevilja försäkring till dem som ansöker om det. Under en lång tid var det i praktiken en försäkringsbolagsgrupp som bl.a. sköter arbetsolycksfallsförsäkringar och privata pensionsförsäkringar som hade hand om genomförandet av försäkringsskydd för idrottsutövare. Anledningen till att skade- och livförsäkringsbolag har visat ringa intresse för försäkring av idrottsutövare har ansetts vara systemets särdrag samt det problematiska i att bedöma särskilt den risk som anknyter till olycksfallsskyddet, att försäkringsgrunden är begränsad samt osäkerhetsfaktorer i anknytning till idrottens ekonomiska bärbarhet. Under en lång tid fanns det i praktiken ingen priskonkurrens på marknaden över huvud taget. Systemet sågs över 2009 så att skadeförsäkringsbolagens möjligheter att prissätta försäkringarna så att de motsvarar riskerna förbättrades. Reformen lockade nya aktörer in på marknaden och antalet försäkringsbolag fördubblades. Efter den positiva starten har det emellertid inte längre kommit några nya aktörer på marknaden. För närvarande erbjuder endast två skadeförsäkringsbolag och två livförsäkringsbolag försäkringar enligt idrottslagen. Det lagstadgade skyddet för idrottsutövare kan i praktiken bli ogenomfört, om de bolag som bedriver försäkringsverksamhet och erbjuder försäkringar av någon anledning i fortsättningen inte längre över huvud taget vill erbjuda försäkringar enligt idrottslagen eller begränsar sitt utbud till att endast gälla vissa grupper av idrottsutövare och det inte heller ut på marknaden kommer några nya försäkringsbolag som bedriver försäkringsverksamhet och erbjuder försäkringar enligt idrottslagen. 6

7 I samband med revideringen av idrottslagen fäste social- och hälsovårdsutskottet uppmärksamhet vid situationen och påpekar i sitt betänkande (ShUB 7/2009 rd) att "det gäller att se till att den obligatoriska sociala trygghet som ingår i den föreslagna lagen tillgodoses i alla lägen. Om det inte finns aktörer på marknaden som är villiga att genomföra systemet, kan det hända att idrottarna blir utan olycksfalls- och pensionsskydd. Social- och hälsovårdsministeriet bör därför snabbt börja fundera på om det behövs nya regler för försäkringsbolag som tryggar detta skydd. I förekommande fall bör ministeriet bereda förslag till författningsändringar och förelägga riksdagen dem". Utskottet förutsatte i sitt betänkande att genomförandet av obligatorisk försäkring av idrottsutövare ska säkerställas men tog inte ställning till på vilket sätt det här ska ske. För närvarande har Finansbranschens Centralförbund (FC) och social- och hälsovårdsministeriet kommit överens om att FC ska meddela ministeriet i tillräckligt god tid innan en ny spelsäsong inleds, om det ser ut som att det inte längre finns tillräckligt med aktörer som erbjuder försäkringar på marknaden i fortsättningen. Det här förfarandet ger lagstiftaren skälig tid att ordna genomförandet av skyddet på annat sätt. Ett avtalsbaserat anmälningsförfarande kan emellertid inte anses som en ändamålsenlig garanti för genomförandet av den lagstadgade sociala tryggheten. I praktiken gäller hotet om att tryggheten inte kommer att genomföras närmast olycksfallsskyddet, eftersom ålderdomstryggheten enligt idrottslagen kan erbjudas med ungefär samma innehåll som andra privata pensionsförsäkringar, om livförsäkringsbolagen är beredda att bevilja sådana. Om det inte går att hantera försäkringar till en liten försäkrad grupp utan att det utförs ändringar i livförsäkringsbolagens informationssystem, torde verksamheten inte längre vara lönsam för livförsäkringsbolagen. I praktiken har ålderdomstryggheten för idrottsutövare ordnats genom en försäkring som har tecknats i ett livförsäkringsbolag som samarbetar med ett skadeförsäkringsbolag. Arbetsgruppen för den sociala tryggheten för professionella idrottsutövare utredde de medel med hjälp av vilka tryggheten skulle kunna genomföras i fortsättningen. Om avtalstvånget för genomförande av olycksfallsskydd kopplas till skadeförsäkringsbolag som tillhandahåller lagstadgade arbetsolycksfallsförsäkringar, skulle det i praktiken tvinga alla skadeförsäkringsbolag som för närvarande tillhandahåller arbetsolycksfallsförsäkringar att även tillhandahålla försäkringar för idrottsutövare. Härav följer att alla bolag när det gäller försäkringar för idrottsutövare bör ha bl.a. riskkalkyler, villkor, tariffer, informationssystem samt personalkompetens i anknytning till genomförandet av försäkringsskyddet, även om marknaderna är marginella, dvs. antalet försäkrade idrottsutövare och försäkringar är synnerligen litet. I synnerhet i fråga om sådana försäkringsbolag, som för närvarande inte tillhandahåller försäkringar för idrottsutövare, är det beträffande sådan reglering som genomförts på ovan avsett sätt inte längre fråga om endast ett avtalstvång utan om en skyldighet att börja bedriva en viss typ av försäkringsverksamhet, i det här fallet försäkring av idrottsutövare. Privata försäkringsbolag som verkar på den fria marknaden kan inte genom lagstiftning åläggas att bedriva en viss typ av försäkringsverksamhet, även om försäkringsbolagets koncession medger att försäkringsverksamhet av den typen bedrivs i Finland. Sådan reglering skulle också sannolikt strida mot gemenskapsrätten. Det centrala syftet med direktivet om annan direkt försäkring än livförsäkring är ju att göra det möjligt att tillhandahålla ett så fritt utbud av tjänster som möjligt. Om avtalstvånget kopplas till sådana försäkringsbolag som frivilligt har sökt sig till marknaden, dvs. som redan tillhandahåller försäkringar, finns det risk för att regleringen om avtalstvång kör bort dessa från marknaden och att nya aktörer inte lockas till marknaden. Det som är problematiskt i fråga om försäkring av idrottsutövare är att marknaden är så liten exempelvis i jämförelse med den lagstadgade olycksfallsförsäkringen där marknaden är omfattande och antalet villiga aktörer som tillhandahåller försäkringar mångdubbelt. 7

8 Arbetsgruppen för social trygghet ansåg att det inte är ändamålsenligt att reglera om ett avtalstvång på grund av de ovan nämnda problem som anknyter därtill. Däremot föreslog arbetsgruppen att nuvarande anmälningspraxis ska ingå i lagen. Det här kommer inte att eliminera det grundläggande problemet, dvs. risken för att det inte kommer att finnas aktörer som är villiga att bedriva försäkringsverksamhet på marknaden och således tillhandahålla försäkringar, men det garanterar emellertid att lagstiftaren får information om marknadssituationen i god tid och vid behov kan vidta lagstiftningsmässiga åtgärder för att säkerställa genomförandet av tryggheten för idrottsutövare. Olycksfallsskydd Med anledning av olycksfall betalas till idrottsutövare huvudsakligen samma förmåner som enligt den allmänna olycksfallsförsäkringslagstiftningen betalas till andra arbetstagare och företagare. Till skillnad från olycksfallsförsäkringslagstiftningen ingår emellertid av kostnadsskäl i idrottslagen tidsfrister för betalning av ersättning samt bestämmelser om maximibelopp för årsarbetsförtjänst. Med stöd av idrottslagen betalas inte heller någon ersättning för inkomstbortfall för olycksfall under det första året, nämligen s.k. dagpenning, utan idrottsutövaren omfattas till denna del av sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen. Med stöd av 4 1 mom. i idrottslagen betalas olycksfallspension till idrottsutövare med anledning av oförmåga att utöva idrott i tre olika situationer: 1) under den tid idrottsutövaren får behandling, 2) deltar i rehabilitering och 3) efter att rehabiliteringen har upphört. Enligt paragrafens 2 mom. betalas olycksfallspension med stöd av 1 mom. för sammanlagt fem år efter utgången av maximitiden för sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen. Idrottslagens 6 innehåller bestämmelser om betalning av olycksfallspension under tiden för varaktig arbetsoförmåga. Enligt paragrafens 1 mom. betalas olycksfallspension, om en idrottsutövare vid professionell idrottsutövning till följd av en skada eller sjukdom som orsakats av olycksfall, så som avses för idrottsgrenen i fråga, har blivit varaktigt oförmögen att fortsätta med idrott och förmågan att skaffa sig förvärvsinkomster genom annat arbete varaktigt har nedgått med minst tre femtedelar enligt en bedömning som gjorts i förhållande till en årsarbetsförtjänst på euro (2016) och som enligt idrottslagen används som grund för bedömningen av varaktig arbetsoförmåga. Vid bedömningen av i vilken mån arbetsförmågan är nedsatt beaktas idrottsutövarens återstående förmåga att skaffa sig förvärvsinkomster genom sådant tillgängligt arbete som han eller hon skäligen kan förutsättas utföra. Här beaktas också idrottsutövarens utbildning, tidigare verksamhet, ålder, boningsort och andra därmed jämförbara omständigheter. Enligt paragrafens 4 mom. betalas även olycksfallspension på grund av varaktig arbetsoförmåga tidigast efter utgången av den i sjukförsäkringslagen angivna maximitiden för sjukdagpenning. Olycksfallspension på grund av varaktig arbetsoförmåga betalas högst till dess att idrottsutövaren fyller 65 år. I lagen om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare som tillämpades innan gällande idrottslag trädde i kraft fastställdes olycksfallspension och förutsättningarna för erhållande av olycksfallspension direkt enligt bestämmelserna i olycksfallsförsäkringslagen. Olycksfallsförsäkringslagens bestämmelser som gäller dagpenning hade i lagen uttryckligen avgränsats utanför tillämpningsområdet. Den gällande idrottslagen innehåller bestämmelser om olycksfallspensioner och betalningen av olycksfallspensioner har enligt lagens 4 2 mom. och 6 4 mom. kopplats till utgången av maximitiden för sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen. På grund av denna koppling skulle olycksfallspension emellertid även i vissa situationer kunna betalas redan under den s.k. dagpenningsperioden, dvs. tidigare än ett år efter olycksfallet med stöd av de bestämmelser som gäller maximitiden för sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen. Enligt sjukförsäkringslagen går maximitiden för sjukdagpenning ut vid utgången av den kalendermånad som föregår den månad då antalet sjukdagpenningsdagar skulle 8

9 uppgå till 300 vardagar. Vid beräkning av maximitiden beaktas alla sjukdagpenningar under de två föregående åren innan sådan arbetsoförmåga inträdde på vilken den självrisktid som utgörs av den dag då personen insjuknade och direkt därpå följande nio vardagar ska tillämpas. Tidigare dagpenningsdagar beaktas emellertid inte, om personen har varit arbetsförmögen under minst ett år efter att den föregående arbetsoförmågan upphörde. En koppling av betalningen av olycksfallspensioner enligt idrottslagen till kravet på att maximitiden för sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen ska ha gått ut kan emellertid enligt formuleringen i 4 2 mom. och 6 4 mom. för närvarande leda till att en försäkrad idrottsutövare, som i och för sig uppfyller idrottslagens krav för betalning av olycksfallspension, dock över huvud taget inte kan betalas olycksfallspension om maximitiden för sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen av någon anledning inte skulle ha gått ut för honom eller henne. Det att maximitiden inte har gått ut kan oftast bero på att en idrottsutövare enligt sjukförsäkringslagens bestämmelser inte kan betraktas som arbetsoförmögen över huvud taget eller tillräckligt länge, dvs. till utgången av maximitiden. En idrottsutövare kan bli utan sjukdagpenning även i sådana situationer där kravet på arbete inte har uppfyllts men idrottsutövaren emellertid inte oavbrutet har varit arbetsoförmögen tillräckligt länge (55 dagar). Om en idrottsutövare, som vid sidan av professionell idrottsutövning har ett s.k. civilt arbete, till följd av ett olycksfall under idrottsutövning blir arbetsoförmögen endast i fråga om professionell idrottsutövning, betalas inte nödvändigtvis dagpenning enligt sjukförsäkringslagen till honom eller henne, om det civila arbetet betraktas som huvudsyssla och idrottsutövaren som förmögen att utföra det. En sådan situation som beskrivs ovan kan i praktiken närmast uppkomma i sådana mindre professionella idrottsgrenar, där idrottsutövarna vid sidan av den professionella idrottsutövningen även har ett annat arbete och situationen närmast gäller invalidisering som föranlett oförmåga att utöva idrott. Om en idrottsutövare invalidiseras vid professionell idrottsutövning så att han eller hon enligt idrottslagen betraktas som arbetsoförmögen även i fråga om annat arbete än professionell idrottsutövning, uppfyller han eller hon sannolikt även begreppet arbetsoförmåga i enlighet med sjukförsäkringslagen. Då kan emellertid en sådan situation uppstå där idrottsutövaren inte är arbetsoförmögen även för civilt arbete under hela maximitiden, varvid maximitiden inte har gått ut. Situationer där maximitiden för sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen inte har gått ut för en idrottsutövare, har veterligen tillsvidare varit sällsynta, men då sådana förekommer skulle följderna inte kunna anses vara förenliga med lagens syfte. Sådana situationer som nämns i en rapport av arbetsgruppen för social trygghet där maximitiden för sjukdagpenning inte har gått ut för idrottsutövaren av den orsaken att det betraktas att idrottsutövaren inte omfattas av tillämpningsområdet för sjukförsäkringslagen är i fortsättningen mer sällsynta som en följd av de ändringar som utförts i lagen om tillämpning av lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet (1573/1993) och i lagens 3 a 2 mom. 4 punkten (1196/2013; RP 198/2013), som trädde i kraft från ingången av Utgångspunkten för lagen om tillämpning av lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet är att lagstiftningen om social trygghet ska tillämpas på personer som är varaktigt bosatta i Finland och som har sin egentliga bostad och sitt egentliga hem i Finland och som ständigt huvudsakligen vistas här. Enligt lagens 3 a 1 mom. tillämpas lagstiftningen om social trygghet även på en person som flyttar till Finland redan från ankomsten till landet, om det med beaktande av personens helhetssituation anses att han eller hon flyttar till Finland för att stadigvarande bosätta sig här. Enligt paragrafens 2 mom. 4 punkten ska när en person flyttar till Finland som en faktor som visar att han eller hon bosätter sig här stadigvarande bland annat beaktas att han eller hon har ett arbetsavtal eller något annat därmed jämförbart avtal för arbete i Finland eller har beviljats ett EU-blåkort enligt 3 26 punkten i utlänningslagen (301/2004). Lagens 3 a 2 mom. 4 punkten förutsatte tidigare ett krav på ett tvåårigt arbetsavtal, vilket slopades genom lagändringen Sättet att definiera boende i lagen om tillämpning av lagstiftningen om bo- 9

10 sättningsbaserad social trygghet grundar sig emellertid även i fortsättningen alltid på en helhetsbedömning. Enbart ett arbetsavtal visar således inte nödvändigt att en person är bosatt i Finland. Arbetsgruppen för social trygghet för professionella idrottsutövare föreslog att idrottslagens formulering ska preciseras så, att en idrottsutövare ska kunna beviljas olycksfallsförsäkring enligt idrottslagen då övriga förutsättningar uppfylls även i sådana situationer där maximitiden för sjukdagpenningen enligt sjukförsäkringslagen av någon anledning inte har gått ut. I den gällande idrottslagen finns ingen bestämmelse om att ersättningar enligt idrottslagen ska ha företräde. Företräde innebär att en förmån enligt någon annan lag inte ska minska på den primära förmånen. Bestämmelser om hur en förmån enligt någon annan lag beter sig i förhållande till den primära förmånen ingår i allmänhet i förmånslagar av sekundär karaktär. Bestämmelser om ersättningar enligt idrottslagen ingår inte för närvarande i någon annan socialförsäkringslag än i sjukförsäkringslagens 11 kap. 10, som gäller pensionens inverkan på föräldrapenningens belopp samt i 12 kap. 2, som gäller samordning av sjukdagpenning. I dessa bestämmelser betraktas ersättningarna enligt idrottslagen som ersättningar för arbetsolycksfall. Däremot innehåller exempelvis 9 i lagen om handikappförmåner (570/2007), som gäller rätt till vårdbidrag för pensionstagare, inget omnämnande om att olycksfallspension enligt idrottslagen skulle vara en sådan pensionsförmån som berättigar till vårdbidrag. Ett förhållningssätt som är förankrat i sjukförsäkringslagens bestämmelser är naturligt eftersom ersättningarna enligt idrottslagen i grunden påminner mycket om ersättningarna för arbetsolycksfall. I idrottslagen är ersättningstiderna till vissa delar tidsmässigt avgränsade och om pensioner föreskrivs särskilt, men i övrigt fastställs ersättningarna enligt det som föreskrivs om förmånen i fråga i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. Med beaktande av vad som anförts ovan är det troligt att de ersättningar som avses i idrottslagen i praktiken redan för närvarande har jämställts med ersättningar för olycksfall i arbetet då förmåner fastställs inom sådana förmånssystem där idrotten inte alls har uteslutits från tillämpningsområdet. Utöver de ändringar som arbetsgruppen för social trygghet har enats om vore det emellertid samtidigt för tydlighetens skull ändamålsenligt att till idrottslagen foga en uttrycklig bestämmelse om att idrottslagens ersättningar ska ha företräde och ersättningarnas förhållande till andra förmåner. Det föreslås att ersättningarna i princip ska jämställas med ersättningar för olycksfall i arbete då förmåner enligt någon annan lag fastställs. I den praktiska tillämpningen kommer det emellertid oundvikligen att förekomma tolkningssituationer i viss mån exempelvis i fråga om hur olycksfallspension som betalas på grund av oförmåga att utöva idrott förhåller sig till förmåner enligt andra lagar. Avsikten med den föreslagna bestämmelsen är i praktiken inte att ändra på idrottslagens ersättningars ställning i förhållande till andra förmåner och inte att utsträcka verkningarna av idrottslagens ersättningar till sådana förmånssystem där idrotten har uteslutits från tillämpningsområdet. Ålderdomstrygghet Från försäkringen för ålderdomstrygghet för idrottsutövare kan som förmån betalas ålderspension då idrottsutövaren har fyllt 65 år. Ålderdomstrygghet för idrottsutövare är en premiebaserad försäkring där pensionsbeloppet baserar sig på de medel som flyter in från försäkringspremier och avkastning minskat med förvaltningskostnaderna. Försäkringspremiens belopp har fastställts i drottslagen och det utgör 4,5 procent av lönen eller av den överenskomna årliga arbetsförtjänsten. För närvarande kan ålderspension enligt idrottslagen inte erhållas samtidigt som någon annan arbetspension, om en person exempelvis börjar få ålderspension enligt lagen om pension för arbetstagare vid 63 års ålder. Arbetsgruppen för social trygghet utredde även frågan om att koppla idrottslagens ålder för ålderspension till den nedre åldersgränsen för ålderspension en- 10

11 ligt arbetspensionslagarna eller till ålderspensionering. Om idrottslagens ålder för ålderspension kopplas till ålderspensionering, kunde det här uppmuntra idrottsutövaren att gå i ålderspension enligt arbetspensionslagarna så snart som möjligt efter att den nedre gränsen för pension uppfylls. Men om idrottsutövaren kan få ålderspension enligt idrottslagen då den nedre åldersgränsen för ålderspension enligt arbetspensionslagarna uppfylls, oberoende av om han eller hon går i ålderspension enligt arbetspensionslagarna, uppkommer inte den ovan nämnda sporrande effekten att gå i ålderspension enligt ålderspensionslagarna. Arbetsgruppen beslöt föreslå att begynnelsetidpunkten för ålderspension enligt idrottslagen ska kopplas till den nedre åldersgränsen för ålderspension enligt arbetspensionslagarna. 2.2 LPA-sjukdagpenningslagen Enligt 4 i LPA-sjukdagpenningslag som var kraft fram till slutet av 2015, har lantbruksföretagare och stipendiater inte rätt till dagpenning, om de på grund av samma arbetsoförmåga har rätt till ersättning enligt lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare (1026/81), lagen om olycksfallsförsäkring (608/1948), trafikförsäkringslagen (279/1959), lagen om skada, ådragen i militärtjänst (404/1948), lagen om olycksfall i militärtjänst (1211/1990) eller någon annan lag, och om inkomsten av lanbruksföretagarverksamheten beaktas då ersättningens storlek fastställs. Bestämmelsen i lagens 4 ändrades från ingången av 2016 endast genom en uppdatering så, att omnämnandet av lagen om olycksfallsförsäkring och lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare ersätts med ett omnämnande av de nya lagar som trädde i kraft den 1 januari 2016, dvs. lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar (873/2015) och lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (459/2015). Den vedertagna tolkningen av bestämmelsen i lagens 4 har varit att lantbruksföretagare och stipendiater inte har rätt till LPA-sjukdagpenning, om de för samma tid och på grund av samma arbetsoförmåga har fått ersättning för förlorad förvärvsinkomst från en obligatorisk försäkring enligt lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare. Ersättningar från frivilliga försäkringar enligt lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare har inte beaktats. Denna tolkning har stämt överens med tolkningen av bestämmelsen i 12 kap. 2 i sjukförsäkringslagen. Enligt sjukförsäkringslagens bestämmelse innebär detta att om en försäkrad har rätt till ersättning för samma tid och på grund av samma arbetsoförmåga enligt någon annan lag än sjukförsäkringslagen, dras denna förmån av från den sjukdagpenning som betalas till honom eller henne, om inte något annat bestäms någon annanstans. Från ingången av 2015 ändrades 12 kap. 2 i sjukförsäkringslagen så, att det av bestämmelsen uttryckligen framgår att från sjukdagpenning avdras ersättning för inkomstbortfall som för samma tid och på grund av samma arbetsoförmåga vid arbetsolycksfall och yrkessjukdom beviljas enligt lagen om olycksfallsförsäkring och lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare. Till följd av ändringen har från ingången av 2015 från sjukdapenningen enligt sjukförsäkringslagen även avdragits sådana ersättningar för inkomstbortfall som avses i 57 1 mom. i lagen om olycksfallsförsäkring och 21 i lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare. Ersättningar för inkomstbortfall som betalas med stöd av frivilliga fritidsförsäkringar som avses i nämnda lagar samordnas däremot fortfarande inte med stöd av sjukförsäkringslagen. I regeringens proposition motiverades ändringen av sjukförsäkringslagen (RP 63/2014) med att syftet var att undvika dubbelkompensation. I förarbetena till lagen konstateras att det inte är motiverat att en person på grund av samma arbetsoförmåga samtidigt kan få två lagstadgade ersättningar om det är fråga om olycksfall i arbetet eller yrkessjukdom. Bestämmelsen i 12 kap. 2 i sjukförsäkringslagen ändrades på samma sätt som 4 i LPAsjukdagpenningslagen från ingången av 2016 endast på så vis att bestämmelsen uppdaterades 11

12 genom att lagen om olycksfallsförsäkring och lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare ersätts med nya lagar, nämligen lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar och lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. Det har inte utförts några ändringar i LPA-sjukdagpenningslagen efter ingången av 2015, varav följer att tolkningen av lagen är som förut och således avviker från den nuvarande tolkningen av sjukförsäkringslagen. För att tolkningarna när det gäller beaktandet av ersättningar för inkomstbortfall på grund av olycksfall i arbetet och yrkessjukdom enligt lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar ska vara enhetliga i fortsättningen enligt båda sjukförsäkringslagarna, bör 4 i LPA-sjukdagpenningslagen ändras på motsvarande sätt som sjukförsäkringslagen ändrades från ingången av Målsättning och de viktigaste förslagen 3.1 Idrottslagen Avsikten är att genom denna proposition genomföra de förslag till ändringar av idrottslagen som arbetsgruppen för social trygghet för professionella idrottsutövare enhälligt har godkänt i sin rapport. Propositionen utgör en etapp i det stegvisa arbetet med att utveckla den inkomstrelaterade sociala tryggheten för idrottsutövare. Propositionens viktigaste målsättning är att säkerställa att försäkringsskyddet för idrottsutövare genomförs. Det föreslås att till lagen fogas en ny bestämmelse enligt vilken försäkringsbolaget senast den 31 december ska anmäla till social- och hälsovårdsministeriet, om bolaget har för avsikt att begränsa tillhandahållandet eller helt och hållet upphöra med att tillhandahålla försäkringar enligt idrottslagen efter den 31 december följande kalenderår. Med begränsning avses att försäkringsbolaget i fortsättningen beslutar tillhandahålla försäkringar endast till en viss idrottsgren eller vissa idrottsgrenar. Fram till den tidpunkt som försäkringsbolaget anmäler föreslås att bolaget tillhandahåller och beviljar försäkringar på normalt sätt. Förfarandet ska säkerställa att lagstiftaren i alla lägen har tid att under minst ett år genomföra skyddet på annat sätt, om det utifrån anmälningarna ser ut som att inte ett enda försäkringsbolag i fortsättningen skulle tillhandahålla försäkringar eller att en idrottsgren blir utan försäkring och det inte kommer en enda aktör ut på marknaden som bedriver försäkringsverksamhet enligt idrottslagen och tillhandahåller sådana försäkringar. Arbetsgruppen för social trygghet föreslog att anmälan ska göras till Finansinspektionen, som ska sända anmälan vidare till social- och hälsovårdsministeriet. För att göra förfarandet enklare och snabbare föreslås emellertid att anmälan sänds direkt till social- och hälsovårdsministeriet. Den nedre åldersgränsen för begynnelsetidpunkten för ålderspension enligt idrottslagen ska i fortsättningen kopplas till de nedre åldersgränserna för ålderspension enligt arbetspensionslagarna. I den arbetspensionsreform (RP 16/2015 rd) som träder i kraft från ingången av 2017 kommer den lägsta åldern för ålderspension inom arbetspensionssystemet att höjas stegvis. Åldern för ålderspension ska höjas så att den lägsta åldern för ålderspension för de som är födda 1955 eller senare höjs från nuvarande 63 år med tre månader per varje åldersklass, tills den är 65 år. De som är födda 1962 är således den första åldersklass för vilken den lägsta åldern för ålderspension är 65 år. Den lägsta åldern för ålderspension för de som är födda 1965 eller senare anpassas till förändringen i den förväntade livslängden. Den pensionsålder som bestäms enligt den förväntade livslängden ska tillämpas första gången på de som går i pension år Eftersom avsikten med den här propositionen inte är att sänka den nuvarande nedre åldersgränsen för ålderspension för idrottsutövare, föreslås i idrottslagen särskilda bestämmelser om att idrottsutövare som är födda före 1965 ska betalas ålderspension såsom förut, dvs. räknat från den dag då idrottsutövaren fyller 65 år. Till följd av ändringen av den lägre åldersgränsen för ålderspension föreslås i idrottslagens 6 4 mom. en teknisk ändring så, att i fort- 12

13 sättningen ska olycksfallspension med anledning av varaktig arbetsoförmåga betalas till dess idrottsutövaren uppnår den nedre åldersgränsen för ålderspension enligt idrottslagen. Avsikten är att bättre än hittills få med alla som utövar idrott i förvärvssyfte inom ramen för försäkringsskyddet. Därför föreslås att den nuvarande övre åldersgränsen på 43 år för försäkringsskyldighet ska höjas. Arbetsgruppen för social trygghet föreslog bestämmelser om att den övre åldersgränsen för försäkringsskyldighet ska vara den uppnådda pensionsåldern enligt idrottslagen, som i fortsättningen ska kopplas till den nedre åldersgränsen för ålderspension enligt arbetspensionslagarna. Försäkringsbestämmelsen skulle emellertid bli komplicerad, om den övre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten kopplas direkt till den nedre gränsen för ålderspension enligt arbetspensionslagarna med hänsyn till de föreslagna ändringarna i åldrarna för ålderspension i den arbetspensionsreform som träder i kraft Därför föreslås 65 år som övre åldersgräns för försäkringsskyldighet enligt 1. Enligt förslaget ska till 15 som gäller försäkring av individuella idrottsutövare för tydlighets skull fogas ett omnämnande om att individuella idrottsutövare också har rätt att få försäkring enligt lag till dess att han eller hon fyller 65 år. I 15 i gällande lag nämns ingen åldersgräns på 43 år, men avsikten har varit att en individuell idrottsutövare som når upp till eller överskrider inkomstgränsen, om han eller hon så vill, kan omfattas av idrottslagen så länge som den individuella idrottsutövaren omfattas av försäkringsskyldighet. Till följd av att den övre åldersgränsen för försäkringsskyldighet ändras ska till bestämmelsen i idrottslagens 4 2 mom. fogas ett omnämnande om att olycksfallspension kan betalas på grund av oförmåga att utöva idrott under sammanlagt fem år men dock högst till dess att idrottsutövaren uppnår den nedre åldersgränsen för ålderspension enligt idrottslagen. Till bestämmelsen i lagens 10 1 mom. ska även fogas motsvarande omnämnande som gäller familjepension, dvs. att familjepension ska betalas under högst tio år med anledning av en idrottsutövares död, men dock högst till dess att idrottsutövaren uppnår den nedre åldersgränsen för ålderspension enligt idrottslagen. Dessutom föreslås att 1 som gäller försäkringsskyldighet preciseras så, att det av bestämmelsens formulering tydligare framgår att vid bedömning av försäkringsskyldigheten ska inkomsterna granskas under en tidsperiod av ett år. I fråga om lagidrottsutövare innebär det här att inkomsterna granskas under spelsäsongen, eftersom längden på spelsäsongerna är ett år. Dessutom ska gällande bestämmelser om betalning av olycksfallspension preciseras så, att idrottsutövaren betalas olycksfallspension då förutsättningarna enligt idrottslagen uppfylls, även om maximitiden för sjukdagpenningen enligt sjukförsäkringslagen av någon anledning inte har gått ut för idrottsutövaren. Eftersom det med stöd av idrottslagen inte betalas dagpenning utan olycksfallspension, ska idrottsutövare som nämns ovan börja betalas olycksfallspension först när ett år har förflutit efter olycksfallet. Samtidigt ska för tydlighets skull till idrottslagen även fogas en bestämmelse om att ersättningarna enligt idrottslagen ska ha företräde och deras förhållande till förmåner enligt andra lagar. Det föreslås att ersättningarna enligt idrottslagen i princip ska jämställas med de ersättningar som avses i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar då ersättningar eller förmåner enligt någon annan lag fastställs. På grund av de likheter som finns mellan ersättningarna är det här antagligen redan praxis inom sådana förmånssystem där idrotten inte alls har uteslutits från tillämpningsområdet. Avsikten med bestämmelsen är således inte i praktiken att ändra på idrottslagens ersättningars ställning i förhållande till andra förmåner och inte utsträcka verkningarna av idrottslagens ersättningar till sådana förmånssystem där idrotten har uteslutits från tillämpningsområdet. 13

14 3.2 LPA-sjukdagpenningslagen Det föreslås att 4 i LPA-sjukdagpenningslagen ändras så att lantbruksföretagare i fortsättningen inte har rätt till LPA-sjukdagpenning, om han eller hon för samma tid på grund av samma arbetsoförmåga har rätt till ersättning för inkomstbortfall på grund av olycksfall i arbete eller yrkessjukdom med stöd av lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. Bestämmelsen föreslås således inte gälla ersättning för inkomstbortfall som grundar sig på frivilliga fritidsförsäkringar enligt nämnda lag. 4 Propositionens konsekvenser 4.1 Konsekvenser för idrottsutövarna och idrottsarbetsgivarna Den föreslagna bestämmelsen om försäkringsbolagens anmälningsskyldighet är viktig för idrottsutövare eftersom genom den säkerställs att den inkomstrelaterade sociala tryggheten för idrottsutövare genomförs. Som en följd av bestämmelsen kommer lagstiftaren i alla lägen att ha tid att under minst ett år genomföra skyddet på annat sätt, om det utifrån inkomna anmälningar ser ut som att inte ett enda försäkringsbolag i fortsättningen skulle tillhandahålla försäkringar eller att en idrottsgren blir utan försäkring. En höjning av den övre åldersgränsen för försäkringsskyldighet till 65 år skulle göra det möjligt för äldre idrottsutövare än förut som utövar idrott i förvärvssyfte att omfattas av idrottslagen. Även individuella idrottsutövare som utövar idrott i förvärvssyfte kommer till dess de fyller 65 år att kunna få en försäkring enligt idrottslagen för olycksfall och ålderdomstrygghet. För en försäkringsskyldig arbetsgivare innebär en höjning av den övre åldersgränsen för försäkringsskyldighet att försäkringspremier betalas under en längre tid än förut. En höjning av den övre åldersgränsen för försäkringsskyldighet kan ha en höjande effekt på olycksfallsförsäkringspremien, om olycksfallsrisken för äldre idrottsutövare bedöms vara högre än för yngre idrottsutövare i genomsnitt. Olycksfallsförsäkringspremien ska enligt idrottslagen stå i rimlig proportion till kostnaderna för försäkringen med beaktande av olycksfallsriskerna för respektive idrottsgren. En justering av bestämmelsen om försäkringsskyldighet så att granskningen av inkomsterna under en tidsperiod av ett år framgår bättre därav, skulle klargöra försäkringssituationerna i framtiden. Bestämmelsen om försäkringsskyldighet är lagens viktigaste bestämmelse såväl med tanke på arbetsgivaren som på idrottsutövaren. Därför är en så tydlig bestämmelse som möjligt viktig för båda parter. Genom justeringar av bestämmelserna om betalning av olycksfallspension pension blir det möjligt att betala pension även till sådana idrottsutövare i fråga om vilka maximitiden för sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen av någon anledning inte har gått ut. Eftersom det inte betalas dagpenning från systemet, kommer olycksfallspension emellertid att börja betalas först ett år efter olycksfallet. Om den nedre åldersgränsen för ålderspension enligt idrottslagen kopplas till de nedre åldersgränserna för ålderspension enligt arbetspensionslagarna förenhetligas förhållandet mellan idrottslagen och arbetspensionslagarna till denna del. Den lägsta åldern för ålderspension för dem som är födda 1965 och senare ska i fortsättningen anpassas till förändringen i den förväntade livslängden. Den lägsta åldern för ålderspension fastställs för varje åldersklass genom social- och hälsovårdsministeriets förordning för det år då arbetstagarna fyller 62 år. Idrottsutövaren kommer att känna till den lägsta ålderspensionen flera år före pensioneringen. Arbetstagaren kan således planera sin framtid och bereda sig på en eventuell pensionering i god tid. 14

15 Det är sannolikt att pensionsåldern enligt arbetspensionslagarna för de som är födda 1965 eller senare kommer att överstiga 65 år som en följd av ökningen i förväntad livslängd. Således kommer även åldern för när dessa idrottsutövare börjar omfattas av ålderdomstrygghet att stiga på motsvarande sätt. Eftersom begynnelsetidpunkten för ålderspension för dessa idrottsutövare senareläggs, kommer idrottslagens ålderspension som betalas räknat från den nya högre pensionsåldern att vara större än om den skulle ha betalats från 65 års ålder. Ökningen i ålderspensionens belopp beror emellertid på hur mycket pensionsåldern för idrottsutövare kommer att stiga från nuvarande 65 år samt på beräkningsgrunderna för försäkringen. Av dessa orsaker kan inga exakta kalkyler läggas fram, men ju senare betalningen av pension börjar desto mera ökar även beloppet av den pension som betalas. 4.2 Konsekvenser för lantbruksföretagare och stipendiater För att lantbruksföretagare och stipendiater ska få LPA-sjukdagpenning ska de vara LFöPLförsäkrade. Obligatoriskt LFöPL-försäkrade lantbruksföretagare och stipendiater är samtidigt även alltid obligatoriskt försäkrade med stöd av lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. Den föreslagna ändringen av 4 i LPA-sjukdagpenningslagen kommer således endast att gälla sådana lantbruksföretagare som har en frivillig försäkring för arbetstid enligt lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar och som också har en frivillig LFöPL-försäkring. Stipendiater kan inte teckna en frivillig LFöPL-försäkring. Enligt den föreslagna ändringen av LPA-sjukdagpenningslagen kommer lantbruksföretagare, som för samma tid och på grund av samma arbetsoförmåga har rätt till ersättning för inkomstbortfall med stöd av frivillig försäkring för arbetstid enligt lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar, i fortsättningen inte att ha rätt till LPAsjukdagpenning. Det här är en förändring jämfört med nuvarande praxis. I fortsättningen kommer ersättning för inkomstbortfall för samma arbetsoförmåga såväl enligt lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar som enligt frivillig försäkring för arbetstid att förhindra att LPA-sjukdagpenning betalas. Genom ändringen av LPAsjukdagpenningslagen kommer praxis när det gäller att beakta frivilliga försäkringar för arbetstid enligt lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar att stämma överens med sjukförsäkringslagen. Avsikten är att lantbruksföretagare på grund av samma arbetsoförmåga inte ska betalas överlappande dubbla lagstadgade förmåner där vardera förmånen beaktar inkomstbortfallet till följd av arbetsoförmåga inom lantbruksföretagarens arbete. Lantbruksföretagares ersättning för inkomstbortfall för samma tid och på grund av samma arbetsoförmåga där beviljandet grundar sig på frivilliga fritidsförsäkringar enligt lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar har emellertid fortfarande inte LPAsjukdagpenningens hindrande verkan. 4.3 Konsekvenser för verkställigheten Den föreslagna anmälningsskyldigheten som ska kopplas till en tidsfrist för försäkringsbolag som tillhandahåller försäkringar enligt idrottslagen innebär i praktiken att försäkringsbolaget bör veta i relativt god tid på förhand om det avser att tillhandahålla försäkringar i fortsättningen eller inte. Bestämmelsen i sig ålägger inte försäkringsbolaget att bedriva försäkringsverksamhet eller tillhandahålla försäkringar enligt idrottslagen. För att bestämmelsen emellertid i praktiken ska säkerställa genomförandet av social trygghet för idrottsutövare, är syftet att försäkringsbolagen på normalt sätt ska tillhandahålla försäkringar ännu under övergångstiden, dvs. tiden mellan inlämning av anmälan och det att tillhandahållandet upphör. Det är fråga om en temporär situation genom vilken den sociala tryggheten för idrottsutövare säkerställs under den tid genomförandet av tryggheten kan ordnas på annat sätt. 15

16 Den föreslagna bestämmelsen om företräde och förhållandet mellan idrottslagens ersättningar och andra lagstadgade förmåner skulle klargöra genomförandet av lagstadgade förmåner och samordningen av förmåner. I den praktiska tillämpningen kommer det emellertid oundvikligen att förekomma tolkningssituationer i viss mån. Avsikten med bestämmelsen är inte i praktiken att ändra på idrottslagens ersättningars ställning i förhållande till andra förmåner och inte heller att utsträcka verkningarna av idrottslagens ersättningar till sådana förmånssystem där idrotten har uteslutits från tillämpningsområdet. Ändringen av LPA-sjukdagpenningslagen skulle göra verkställigheten tydligare och enhetligare i förhållande till sjukförsäkringslagen. Ändringen av den nedre åldersgränsen för ålderspension medför en del extra arbete för de försäkringsbolag i vilka försäkringar för ålderdomstrygghet för idrottsutövare har tecknats. 4.4 Ekonomiska konsekvenser Den ändring av idrottslagen som går ut på att höja den övre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten kan ha en höjande effekt på olycksfallsförsäkringspremierna, om försäkringsbolaget bedömer att olycksfallsrisken för äldre idrottsutövare i genomsnitt är högre än yngre. I fråga om olycksfall som inträffat efter lagens ikraftträdande och som leder till varaktig arbetsoförmåga, betalas olycksfallspension och andra ersättningar för en längre tid än för närvarande när den nedre åldersgränsen för ålderspension stiger. Ändringen av den nedre åldersgränsen för ålderspension inverkar inte på premien för försäkringen för ålderdomstrygghet eftersom premien fastställs i idrottslagen och utgör en fast andel på 4,5 % av lönen eller av den överenskomna årsarbetsförtjänsten. Kostnaderna som föranleds av LPA-sjukdagpenningslagen täcks med statsmedel. Den föreslagna ändringen av 4 i LPA-sjukdagpenningslagen kommer att gälla sådana lantbruksföretagare som har en frivillig försäkring för arbetstid enligt lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar och som också har en frivillig LFöPL-försäkring. Eftersom det inte finns lika mycket LFöPL-försäkringar som frivilliga försäkringar för arbetstid enligt lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar, kommer den föreslagna ändringen inte att omfatta någon kvantitativt stor grupp av lantbruksföretagare. Enligt lantbruksföretagarnas pensionsanstalts årsberättelse för 2014 uppgick antalet frivilliga LFöPLförsäkringar till endast och frivilliga försäkringar för arbetstid enligt lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare till sammanlagt år Ändringen beräknas beröra ca lantbruksföretagare. Den föreslagna ändringen inverkar inte på kostnaderna för försäkringsskyddet enligt lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar, men i fortsättningen kommer den att spara in uppskattningsvis euro årligen när det gäller kostnaderna för LFöPLsjukdagpenningssystemet. 5 Beredningen av propositionen Proposition har beretts som tjänsteuppdrag vid social- och hälsovårdsministeriet. Beredningsarbetet i fråga om ändringarna till idrottslagen grundar sig på samarbete med intressentgrupper mellan olika aktörer inom idrott och försäkringssystem och på de utredningar som arbetsgruppen för social trygghet för professionella idrottsutövare utförde 2013 och på arbetsgruppens förslag utifrån dessa. I arbetsgruppen för social trygghet för professionella idrottsutövare fanns representanter för Jääkiekon SM-liiga Oy, Finlands Bollförbund rf, Valo ry, 16

17 Suomen Jääkiekkoilijat ry, Jalkapallon Pelaajayhdistys ry, Suomen Huippu Urheilijoiden Unioni ry, FFC rf, Finlands näringsliv rf, Finanssialan Keskusliitto Finansbranschens Centralförbund ry, Tapaturmavakuutuslaitosten Liitto Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund ry och Pensionsskyddscentralen. I fråga om ändringarna av idrottslagen begärde social- och hälsovårdsministeriet utlåtanden av ovan nämnda instanser samt undervisnings- och kulturministeriet, Folkpensionsanstalten, Suomen Koripalloliitto ry, Suomen Lentopalloliitto ry samt Pesäpalloliitto PPL ry. Det kom in 11 utlåtanden. I utlåtandena understöddes allmänt de ändringar som grundar sig på de förslag som arbetsgruppen för social trygghet enhälligt hade godkänt. I utlåtandena konstaterades det att ändringarna för sin del främjar utvecklingen för den inkomstrelaterade sociala tryggheten för idrottsutövare. I flera utlåtanden från idrottsorganisationerna underströks det emellertid att trots att det nu kommer att utföras ändringar, så är den inkomstrelaterade sociala tryggheten för idrottsutövare fortfarande betydligt mer bristfällig än för andra arbetstagare, företagare och stipendiater. I utlåtandena önskades att utvecklandet av den inkomstrelaterade sociala tryggheten för idrottsutövare kommer att fortsätta. Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund påminde i sitt utlåtande om att förbundets namn kommer att ändras till Olycksfallsförsäkringscentralen fr.o.m. den 1 januari 2016 samt kommenterade till vissa delar motiveringen till propositionen i anslutning till den utredning som förbundet årligen tillställer ministeriet. Det som nämns ovan har beaktats i propositionen. Folkpensionsanstalten ansåg i sitt utlåtande att i sådana situationer där maximitiden för sjukdagpenningen av någon anledning inte går ut, vore det mera naturligt att olycksfallspension börjar betalas genast efter olycksfallet. Det är emellertid fråga om en principiell ändring som gäller försäkringsskyddets innehåll. Från försäkringsskyddet har huvudsakligen av kostnadsskäl ersättningarna för inkomstbortfall uteslutits från den s.k. dagpenningsperioden. Utifrån pensionsskyddscentralens utlåtande har bestämmelsen om idrottslagens ersättningars förhållande till andra förmåner setts över. Vid tillämpningen av arbetspensionslagarna jämställs idrottslagens ersättningar inte med ersättningarna för olycksfall i arbetet, eftersom idrotten har uteslutits från tillämpningsområdet för arbetspensionssystemet. Ändringen av LPA-sjukdagpenningslagen har beretts i samarbete med lantbruksföretagarnas pensionsanstalt. 17

18 DETALJMOTIVERING 1 Lagförslag 1.1 Lagen om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare 1. Försäkringsskyldighet. Paragrafen innehåller bestämmelser om försäkringsskyldighet. Bestämmelsens nuvarande ordalydelse ska ses över så att det av bestämmelsen tydligare framgår att granskningen av inkomsterna alltid utförs under en tidsperiod av ett år. I fråga om lagidrottsutövare ska inkomsterna granskas under spelsäsongen, som är ett år inom all lagidrott. I fråga om fotboll är spelsäsongen densamma som ett kalenderår och då ska inkomsterna i praktiken granskas kalenderårsvis. I fråga om andra än utövare av lagidrott är granskningsperioden någon annan tidsperiod som är ett år. Liksom även för närvarande vid bedömningen av försäkringsskyldigheten ska idrottsutövarens alla löner beaktas som betalas med stöd av avtal under samma spelsäsong eller annars under en tidsperiod på ett år. Den ändring i sak som föreslås i den gällande bestämmelsen gäller den övre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten. Det föreslås att den övre åldersgränsen höjs från 43 till 65 år. 2. Olycksfall. I paragrafen bestäms om de förutsättningar som ska uppfyllas för att ersättning för olycksfall som har drabbat en idrottsutövare ska betalas. I den inledande satsen i 2 mom. ska utföras motsvarande ändring som gäller höjning av den övre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten. Samtidigt föreslås en språklig precisering av det inledande stycket. Enligt bestämmelsen ska enligt idrottslagen i fortsättningen ersättas olycksfall som har drabbat en idrottsutövare före fyllda 65 år under omständigheter som är typiska för idrottsgrenen. Bestämmelser om omständigheter som ersätts ingår för närvarande i 2 mom. 1 5 punkten. 3 a. Företräde för ersättningar och förhållande till andra förmåner. Denna paragraf är ny. Paragrafens 1 mom. innehåller bestämmelser om företräde. Enligt 1 mom. minskar inte den ersättning som idrottsutövaren har rätt till enligt denna lag av rätten att få ersättning eller förmåner med stöd av någon annan lag. Man kan avvika från företräde för ersättningar endast genom bestämmelser i idrottslagen. En sådan är hänvisningsbestämmelsen i idrottslagens 10 1 mom. i fråga om familjepension till bestämmelsen i mom. i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar, enligt vilken barnpension minskas med beloppet av barnpension enligt folkpensionslagen. Paragrafens 2 mom. innehåller bestämmelser om förhållandet mellan de olycksfallsersättningar som avses i idrottslagen och andra lagstadgade ersättningar och förmåner. Enligt 2 mom. ska ersättning enligt idrottslagen vid fastställande av en ersättning eller förmån enligt någon annan lag beaktas på samma sätt som ersättningarna enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar, om inte något annat föreskrivs i idrottslagen eller i någon annan lag. Ersättningarna enligt idrottslagen påminner i grunden mycket om ersättningarna för arbetsolycksfall. I idrottslagen är ersättningstiderna till vissa delar tidsmässigt avgränsade och om pensioner föreskrivs särskilt, men i övrigt fastställs ersättningarna enligt bestämmelserna i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. Med beaktande av vad som anförts ovan är det troligt att de ersättningar som avses i idrottslagen i praktiken redan för närvarande har jämställts med ersättningar för arbetsolycksfall då förmåner fastställs inom sådana förmånssystem där idrotten inte alls har uteslutits från tillämpningsområdet. Som en följd av den föreslagna bestämmelsen kommer det i den praktiska tillämpningen emellertid oundvikligen i viss 18

19 mån att förekomma tolkningssituationer exempelvis i fråga om hur olycksfallspension som betalas på grund av oförmåga att utöva idrott ska beaktas vid fastställande av andra förmåner. Avsikten med bestämmelsen är inte i praktiken att ändra på idrottslagens ersättningars ställning i förhållande till andra förmåner och inte utsträcka konsekvenserna av ersättningarna till sådana förmånssystem där idrotten har uteslutits från tillämpningsområdet. I paragrafens 3 mom. konstateras att det som föreskrivs i 2 mom. om beaktande av ersättningar enligt idrottslagen emellertid inte ska iakttas vid tillämpning av de lagar som nämns i 3 i lagen om pension för arbetstagare. Bestämmelsen är motiverad för tydlighetens skull eftersom idrotten inte omfattas av arbetspensionssystemet. Avsikten med 2 mom. är inte att utsträcka verkningarna av idrottslagens ersättningar till sådana förmånssystem, som har uteslutit idrotten från sitt tillämpningsområde. 4. Olycksfallspension. I paragrafen bestäms om de förutsättningar som gäller betalning av olycksfallspension. Paragrafens 2 mom. preciseras så att det blir möjligt att betala olycksfallspension då övriga förutsättningar uppfylls även till sådana idrottsutövare i fråga om vilka maximitiden för sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen av någon anledning inte har gått ut. Det att maximitiden inte har gått ut kan exempelvis bero på att en idrottsutövare enligt sjukförsäkringslagens bestämmelser inte kan betraktas som arbetsoförmögen över huvud taget eller tillräckligt länge, dvs. till maximitidens utgång. En idrottsutövare kan bli utan sjukdagpenning även i sådana situationer där kravet på arbete inte har uppfyllts men idrottsutövaren emellertid inte oavbrutet har varit arbetsoförmögen tillräckligt länge (55 dagar). Eftersom dagpenning inte betalas med stöd av idrottslagen, ska idrottsutövare som nämns ovan börja betalas olycksfallspension enligt idrottslagen först när ett år har förflutit efter olycksfallet och pension betalas för sammanlagt fem år efter nämnda tidpunkt. Det föreslås att till 2 mom. också fogas en bestämmelse enligt vilken olycksfallspension kan betalas högst till dess att idrottsutövaren uppnår den nedre åldersgränsen för ålderspension som avses i 14 1 mom. Det är nödvändigt att foga bestämmelsen till lagen, eftersom det föreslås att den övre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten enligt 1 höjs till 65 år. 6. Olycksfallspension vid varaktig arbetsoförmåga. I paragrafen föreskrivs det om beviljande av olycksfallspension vid varaktig arbetsoförmåga. I 1 mom. föreslås en ändring som föranleds av höjningen av den övre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten. Enligt paragrafen har en idrottsutövare rätt till olycksfallspension, om han eller hon före 65 års ålder till följd av en skada eller sjukdom som orsakats av olycksfall har blivit varaktigt oförmögen att fortsätta med idrott enligt 1 eller 15 och förmågan att skaffa sig förvärvsinkomster genom annat arbete varaktigt har nedgått med minst tre femtedelar enligt en bedömning som gjorts i förhållande till den årsarbetsförtjänst som enligt denna lag används som grund för bedömningen av varaktig arbetsoförmåga. I 2 mom. föreslås motsvarande ändring som ovan i 4 2 mom., dvs. att bestämmelsen preciseras så att det blir möjligt att betala olycksfallspension då övriga förutsättningar uppfylls även till sådana idrottsutövare i fråga om vilka maximitiden för sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen av någon anledning inte har gått ut. Det föreslås att olycksfallspension kan betalas först när ett år har förflutit efter olycksfallet och olycksfallspension kan betalas högst till dess att idrottsutövaren uppnår den nedre åldersgränsen för ålderspension som avses i 14 1 mom. 8. Ersättning för sjukvård. I 1 mom. föreslås en teknisk ändring så att författningsnumret för den i momentet nämnda lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar stryks, eftersom lagen nämns första gången i 3 a som nu föreslås bli fogad till denna lag. 19

20 10. Familjepension och begravningshjälp. I paragrafen föreskrivs om de ersättningar som ska betalas till följd av en idrottsutövares död. Till 1 mom., som innehåller bestämmelser om betalning av familjepension, föreslås till följd av höjningen av den övre åldersgränsen för försäkringsskyldighet fogat ett omnämnande om att familjepension kan betalas högst till dess att idrottsutövaren skulle ha uppnått den nedre åldersgränsen för ålderspension enligt idrottslagen. Om en idrottsutövare har avlidit till följd av ett olycksfall betalas det således efter idrottsutövaren familjepension för högst tio år efter dödsfallet, dock högst till dess att idrottsutövaren skulle ha uppnått den nedre åldersgränsen för ålderspension som avses i 14 1 mom. Dessutom föreslås att momentets hänvisning till bestämmelserna i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar ska preciseras språkligt. 14. Ålderdomstrygghet. I paragrafen föreskrivs om försäkring för ålderdomstrygghet enligt idrottslagen. Det föreslås att den nedre åldersgränsen på 65 år för ålderspension enligt 1 mom. ändras så att åldersgränsen för begynnelsetidpunkten för ålderspension i fortsättningen ska följa de nedre åldersgränserna för ålderspension enligt lagen om pension för arbetstagare som träder i kraft från ingången av Ändringen genomförs genom en hänvisning till 11 i lagen om pension för arbetstagare där det föreskrivs om nedre åldersgränser för ålderspension som gäller olika åldersklasser. Eftersom avsikten inte är att sänka den nuvarande nedre åldersgränsen för ålderspension för idrottsutövare, föreslås att det i momentet särskilt föreskrivs att idrottsutövare som är födda före 1965 ska betalas ålderspension såsom förut, dvs. räknat från den dag då idrottsutövaren fyller 65 år. I den arbetspensionsreform som träder i kraft från ingången av 2017 kommer den lägsta åldern för ålderspension inom arbetspensionssystemet att höjas stegvis. Åldern för ålderspension ska höjas så att den lägsta åldern för ålderspension för de som är födda 1955 eller senare höjs från nuvarande 63 år med tre månader per varje åldersklass, tills den är 65 år. De som är födda 1962 är således den första åldersklass för vilken den lägsta åldern för ålderspension är 65 år. Den lägsta åldern för ålderspension för de som är födda 1965 eller senare anpassas till förändringen i den förväntade livslängden. Den pensionsålder som bestäms enligt den förväntade livslängden ska tillämpas första gången på de som går i pension år Avsikten är att förhållandet mellan pensionstiden och tiden i arbete ska bevaras på samma nivå som Enligt 11 1 mom. i den nya lagen om pension för arbetstagare har en arbetstagare ha rätt att gå i ålderspension från ingången av kalendermånaden efter den under vilken arbetstagaren uppnått den lägsta åldern för ålderspension. Enligt paragrafens 2 mom. bestäms den lägsta åldern för ålderspension enligt arbetstagarens födelseår på följande sätt: 1) 63 år för dem som är födda 1954 eller tidigare, 2) 63 år och 3 månader för dem som är födda 1955, 3) 63 år och 6 månader för dem som är födda 1956, 4) 63 år och 9 månader för dem som är födda 1957, 5) 64 år för dem som är födda 1958, 6) 64 år och 3 månader för dem som är födda 1959, 7) 64 år och 6 månader för dem som är födda 1960, 8) 64 år och 9 månader för dem som är födda 1961, 9) 65 år för dem som är födda I paragrafens 3 mom. föreskrivs om den lägsta åldern för ålderspension för arbetstagare som är födda 1965 eller senare. För dessa åldersklasser anpassas den lägsta åldern för ålderspension till förändringen i den förväntade livslängden i enlighet med 82 och 83. Den lägsta åldern för ålderspension fastställs för varje åldersklass genom social- och hälsovårdsministeriets förordning för det år då arbetstagarna fyller 62 år. Arbetstagaren kommer således att känna till den lägsta åldern för ålderspension flera år före pensioneringen. Arbetstagaren kan således 20

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 22/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att det

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av arbetspensionslagarna och av vissa lagar som har samband med dem PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om pension för företagare

Lag. om ändring av lagen om pension för företagare Lag om ändring av lagen om pension för företagare I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om pension för företagare (1272/2006) 19 21, 60, 61, 64 och 66 samt 74 3 mom., av dem 19 sådan den lyder

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om statens pensioner och 9 lagen om statens familjepensioner PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

RP 179/2009 rd. maximitiden på 500 dagar för arbeslöshetsdagpenning.

RP 179/2009 rd. maximitiden på 500 dagar för arbeslöshetsdagpenning. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa och av vissa lagar som har samband med den PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 197/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lag om kommunala pensioner och lag om införande av lagen om kommunala pensioner

Läs mer

RP 203/2009 rd. I propositionen föreslås det att 98 i lagen om statens pensioner ändras så att för militärpensioner

RP 203/2009 rd. I propositionen föreslås det att 98 i lagen om statens pensioner ändras så att för militärpensioner Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 98 i lagen om statens pensioner PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att 98 i lagen om statens pensioner

Läs mer

RP 138/2015 rd. Lagarna avses träda i kraft den 1 april 2016.

RP 138/2015 rd. Lagarna avses träda i kraft den 1 april 2016. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om kommunala tjänsteinnehavare, upphävande av 26 i lagen om kommunala tjänstekollektivavtal samt ändring av 35 i statstjänstemannalagen

Läs mer

Lag. om ändring av folkpensionslagen

Lag. om ändring av folkpensionslagen Lag om ändring av folkpensionslagen I enlighet med riksdagens beslut upphävs i folkpensionslagen (568/2007) 105, och ändras 6, 10 och 11, 12 1 mom., 15 4 mom., 22 3 och 4 mom., 23, 33 2 mom., 35 1 mom.

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av bestämmelser om deltidspension och individuell förtidspension PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

RP 78/2007 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 kap. 5 och 11 i lagen om offentlig arbetskraftsservice

RP 78/2007 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 kap. 5 och 11 i lagen om offentlig arbetskraftsservice RP 78/2007 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 kap. 5 och 11 i lagen om offentlig arbetskraftsservice PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

RP 173/2006 rd. som är besvärsinstans inom den privata sektorn, och kommunernas pensionsnämnd. med besvärsnämnden för arbetspensionsärenden,

RP 173/2006 rd. som är besvärsinstans inom den privata sektorn, och kommunernas pensionsnämnd. med besvärsnämnden för arbetspensionsärenden, RP 173/2006 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om statens pensioner och till vissa lagar som har samband med den PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 4 lagen om stödjande av arbetslösas frivilliga studier PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen

Läs mer

RP 72/2009 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete

RP 72/2009 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete RP 72/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås en lag om främjande

Läs mer

RP 51/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om alterneringsledighet

RP 51/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om alterneringsledighet Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om alterneringsledighet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om alterneringsledighet

Läs mer

RP 166/2004 rd. I propositionen föreslås att bestämmelserna i lagen om rehabilitering som ordnas av folkpensionsanstalten

RP 166/2004 rd. I propositionen föreslås att bestämmelserna i lagen om rehabilitering som ordnas av folkpensionsanstalten Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 4 och 7 a i lagen om rehabilitering som ordnas av folkpensionsanstalten och 24 a och 31 i lagen om rehabiliteringspenning PROPOSITIONENS

Läs mer

Arbetslivscykeln. skick. Tjänster till den anställda när arbetsförmågan går ned

Arbetslivscykeln. skick. Tjänster till den anställda när arbetsförmågan går ned Arbetslivscykeln i skick Tjänster till den anställda när arbetsförmågan går ned 2 Keva stöder fortsatt arbete när arbetsförmågan går ned Om du har en sjukdom som gör att du riskerar att förlora arbetsförmågan

Läs mer

RP 86/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen

RP 86/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att familjevårdslagen ändras. Enligt förslaget

Läs mer

Lag. om införande av lagen om ändring av lagen om pension för arbetstagare. Ikraftträdande

Lag. om införande av lagen om ändring av lagen om pension för arbetstagare. Ikraftträdande Lag om införande av lagen om ändring av lagen om pension för arbetstagare I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 Ikraftträdande Lagen om ändring av lagen om pension för arbetstagare ( / ) träder

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 21 sysselsättningslagen, 9 lönegarantilagen, 8 lagen om lönegaranti för sjömän och lagen om kollektivavtal PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

l. Nuläge RP 203/1995 rd

l. Nuläge RP 203/1995 rd RP 203/1995 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 38 och 42 lagen om arbetsavtal samt 41 och 45 sjömanslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 185/2004 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av arbetsavtalslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Arbetspensionslagstiftningen revideras vid ingången

Läs mer

Lag. om ändring och temporär ändring av arbetsavtalslagen

Lag. om ändring och temporär ändring av arbetsavtalslagen 1. om ändring och temporär ändring av arbetsavtalslagen ändras i arbetsavtalslagen (55/2001) 2 kap. 11 och temporärt 13 kap. 7 samt fogas till 7 kap. en ny 13 som följer: 2 kap Arbetsgivarens skyldigheter

Läs mer

ANVISNINGAR OM ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIER ÅR 2008

ANVISNINGAR OM ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIER ÅR 2008 TYÖTTÖMYYSVAKUUTUSRAHASTO 1 (24) 28.12.2007 ANVISNINGAR OM ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIER ÅR 2008 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. ALLMÄNT...3 1.1. Förändringar i premiestrukturen från år 2009...3 2. BETALNINGSSKYLDIGA...4

Läs mer

RP 177/2007 rd. fronttillägg när det gäller skyldighet att anmäla förändringar som kan inverka på förmånen.

RP 177/2007 rd. fronttillägg när det gäller skyldighet att anmäla förändringar som kan inverka på förmånen. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om frontmannapension, lagen om betalning av fronttillägg utomlands, 61 i lagen om pension för lantbruksföretagare och 17

Läs mer

RP 165/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 i barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 165/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 i barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 165/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 i barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att 7 i barnbidragslagen

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om avbytarservice för lantbruksföretagare PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås revideringar

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås en ändring av inkomstskattelagen. Det föreslås

Läs mer

RP 92/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 92/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av folkpensionslagen och vissa lagar som har samband med den PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås ändringar

Läs mer

RP 329/2010 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 329/2010 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 329/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 1 och 14 i lagen om fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan och av 30 i språklagen PROPOSITIONENS

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen om stöd

Läs mer

före pensioneringen pågått minst fyra år (ändrades 1990 (FördrS 37/1990), enligt den ursprungliga överenskommelsen krävdes tio år).

före pensioneringen pågått minst fyra år (ändrades 1990 (FördrS 37/1990), enligt den ursprungliga överenskommelsen krävdes tio år). 5HJHULQJHQVSURSRVLWLRQWLOO5LNVGDJHQPHGI UVODJRP JRGNlQQDQGH DY GHQ QRUGLVND YHUHQVNRPPHOVHQ RP VDPRUGQLQJ DY SHQVLRQVUlWW HQOLJW VWDWOLJD SHQVLRQVRUG QLQJDURFKWLOOODJRPLNUDIWWUlGDQGHDYGHEHVWlPPHOVHUL YHUHQVNRPPHOVHQVRPK

Läs mer

STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN

STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN Den ekonomiska utvecklingen är inne i en av de allra svagaste faserna i Finlands ekonomiska historia. Vid utgången

Läs mer

RP 47/2009 rd. I denna proposition föreslås att inkomstskattelagen, lagen om förskottsuppbörd och lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet

RP 47/2009 rd. I denna proposition föreslås att inkomstskattelagen, lagen om förskottsuppbörd och lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet RP 47/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen om beskattning av dividender som baserar sig på en arbetsinsats PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I denna proposition föreslås att inkomstskattelagen,

Läs mer

PRIMUS. - iv- och olycksfallsförsäkrin. Försäkringshandledning Gäller från 1.1.2016

PRIMUS. - iv- och olycksfallsförsäkrin. Försäkringshandledning Gäller från 1.1.2016 PRIMUS - iv- och olycksfallsförsäkrin Försäkringshandledning Gäller från 1.1.2016 PRIMUS-FÖRSÄKRINGEN ger skydd för dig och din familj Primus är en liv- och olycksfallsförsäkring för medlemmarna i Ifs

Läs mer

1993 rd - RP 287 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

1993 rd - RP 287 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL 1993 rd - RP 287 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om tillämpning av lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet samt lagar som har samband med den PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

Beslut. Lag. om ändring av lagen om ersättningar inom utrikesrepresentationen

Beslut. Lag. om ändring av lagen om ersättningar inom utrikesrepresentationen RIKSDAGENS SVAR 99/2010 rd Regeringens proposition med förslag till ändring av lagen om ersättningar inom utrikesrepresentationen Ärende Regeringen har till riksdagen överlämnat sin proposition med förslag

Läs mer

RP 172/2007 rd. att skydda sig mot sådana ränte- och valutarisker som är förenade med ränteutjämningsverksamheten.

RP 172/2007 rd. att skydda sig mot sådana ränte- och valutarisker som är förenade med ränteutjämningsverksamheten. RP 172/2007 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 3 i lagen om utjämning av räntan för offentligt understödda export- och fartygskrediter PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 151/2002 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 11 a lagen om barndagvård och 4 och 28 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

KRITERIER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD OCH TILLÄMPNINGSANVISNINGAR I KIMITOÖNS KOMMUN

KRITERIER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD OCH TILLÄMPNINGSANVISNINGAR I KIMITOÖNS KOMMUN KRITERIER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD OCH TILLÄMPNINGSANVISNINGAR I KIMITOÖNS KOMMUN Kriterier för beviljande av stöd för närståendevård och tillämpningsanvisningar inom äldreomsorgen. Stödet

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 140/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav11och43 lagenomfinansieringav undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Anvisningar för beräkning av sjukdagpenningens belopp

Anvisningar för beräkning av sjukdagpenningens belopp Anvisningar för beräkning av sjukdagpenningens belopp Närmare information om de allmänna grunderna för sjukdagpenningen får du via länken När du blir sjuk och på FPA-byråerna. Dagpenningbeloppet beräknas

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av semesterlagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det ändringar i semesterlagen. Reglerna för beräkning

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2013 samt till lag om ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Denna proposition innehåller

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 147/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om regionalt stödjande av transporter PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

RP 151/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 3 och 7 i lagen om bostadssparpremier

RP 151/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 3 och 7 i lagen om bostadssparpremier Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 3 och 7 i lagen om bostadssparpremier PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om bostadssparpremier

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 149/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 2 och 8 lagen om handikappbidrag och av folkpensionslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn; SFS 2000:461 Utkom från trycket den 19 juni 2000 utfärdad den 8 juni 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande.

Läs mer

Fennia-Livskydd. skyddar dig, dina närstående och ditt företag. Gäller från 1.4.2016

Fennia-Livskydd. skyddar dig, dina närstående och ditt företag. Gäller från 1.4.2016 Fennia-Livskydd skyddar dig, dina närstående och ditt företag Gäller från 1.4.2016 1 Fennia-Livskydd skyddar dig, dina närstående och ditt företag Innehåll Kort om Fennia-Livskydd 3 Innehållet i Fennia-Livskydd

Läs mer

RP 131/2013 rd. som beviljats som invalid- eller sjukpension.

RP 131/2013 rd. som beviljats som invalid- eller sjukpension. RP 131/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 och 12 i lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen

Läs mer

OP-pensionsförsäkring

OP-pensionsförsäkring OP-pensionsförsäkring Produktfakta för OP-pensionsförsäkring INNEHÅLL Det lönar sig att spara för en tilläggspension 3 Lagstadgad arbetspension 3 En OP-pensionsförsäkring som planerats just för dig 4 Avkastning

Läs mer

I det nya lönekapitlet har följande bestämmelser samma innehåll som tidigare:

I det nya lönekapitlet har följande bestämmelser samma innehåll som tidigare: KT Bilaga till cirkulär 37/2011 1 (14) Ändringar i lönekapitlet i AKTA 2012 2013 I underteckningsprotokollet till AKTA 2010 2011 tillsattes en arbetsgrupp med uppgift att revidera och utveckla lönebestämmelserna

Läs mer

Genomsnittlig totalpension (egenpension) euro/mån utfall

Genomsnittlig totalpension (egenpension) euro/mån utfall 40. Pensioner F ö r k l a r i n g : Utgifterna under kapitlet föranleds av statens andelar när det gäller finansiering av pensionssystemen samt statens andel när det gäller finansiering av lantbruksföretagares

Läs mer

Välkommen till informationsmöte om pensionsreformen 2017

Välkommen till informationsmöte om pensionsreformen 2017 Välkommen till informationsmöte om pensionsreformen 2017 Syftet med pensionsreformen förlänga yrkeskarriärerna och senarelägga pensioneringen det lönar sig att arbeta fram till den målsatta pensionsåldern

Läs mer

RP 237/2006 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare

RP 237/2006 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare RP 237/2006 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Ändringarna i jordlegolagen trädde i kraft 1.2.2011

Ändringarna i jordlegolagen trädde i kraft 1.2.2011 Promemoria 1 (14) Ändringarna i jordlegolagen trädde i kraft 1.2.2011 Lagen om ändring av jordlegolagen och lagen om upphävande av 25 kap. 1 b 4 mom. i ärvdabalken trädde i kraft 1.2.2011. I det följande

Läs mer

RP 98/2015 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 98/2015 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av försäkringsbolagslagen och till vissa lagar som har samband med den PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

RP 177/2004 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård

RP 177/2004 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård RP 177/2004 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om specialiserad

Läs mer

RP 363/2014 rd. I propositionen föreslås det att mervärdesskattelagen

RP 363/2014 rd. I propositionen föreslås det att mervärdesskattelagen RP 363/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 3 och 149 a i mervärdesskattelagen samt av 2 i lagen om skyldighet att erbjuda kvitto vid kontantförsäljning PROPOSITIONENS

Läs mer

RP 95/2016 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagen om statens konstnärsstipendier

RP 95/2016 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagen om statens konstnärsstipendier Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagen om statens konstnärsstipendier PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om statens konstnärsstipedier

Läs mer

Styrelsens verksamhetsberättelse

Styrelsens verksamhetsberättelse Styrelsens verksamhetsberättelse Allmänt År 2005 var Lantbruksföretagarnas pensionsanstalts (LPA) 36:e verksamhetsår. Strukturutvecklingen inom lantbruket har fortsatt som under tidigare år. Både gårdarna

Läs mer

Förmån av tandvård en promemoria

Förmån av tandvård en promemoria Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Förmån av tandvård en promemoria 1 Förmån av tandvård Sammanfattning Utgångspunkten är att den offentliga finansieringen av tandvården skall ske i huvudsak

Läs mer

RP 331/2010 rd. samt om avtalets giltighetstid.

RP 331/2010 rd. samt om avtalets giltighetstid. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 50 i barnskyddslagen, familjevårdarlagen och lagen om stöd för närståendevård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Inrikesminister Ville Itälä

Inrikesminister Ville Itälä Statsrådets skrivelse till Riksdagen med anledning av ett förslag till rådets direktiv (om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares rättsliga ställning) I enlighet med 96 2 mom. grundlagen översänds till

Läs mer

2 1991 rd - RP 49 INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sida. Sida ALLMÄN MOTIVERING... 2. Ikraftträdande... LAGTEXTER...

2 1991 rd - RP 49 INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sida. Sida ALLMÄN MOTIVERING... 2. Ikraftträdande... LAGTEXTER... 1991 rd - RP 49 Regeringens proposition till Riksdagen med iörslag till lagar om ändring av 5 kap. ärvdabalken och 6 lagen om iniöraode av ärvdabalken PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL A v sikten med

Läs mer

Undersökning av lönsamheten inom lagstadgad olycksfallsförsäkring 2004 2013, statistik

Undersökning av lönsamheten inom lagstadgad olycksfallsförsäkring 2004 2013, statistik olycksfallsförsäkring 24 213, statistik 31.1.214 1 (12) Innehållsförteckning Statistik över lagstadgad olycksfallsförsäkring 1 Premieinkomst 1 Kreditförluster 3 Ersättningar 3 Driftskostnader 4 Ansvarsskuld

Läs mer

40. Pensioner. Genomsnittlig totalpension (egenpension) euro/mån utfall

40. Pensioner. Genomsnittlig totalpension (egenpension) euro/mån utfall Statsbudgeten 40. Pensioner F ö r k l a r i n g : Utgifterna under kapitlet föranleds av statens andelar när det gäller finansiering av pensionssystemen samt statens andel när det gäller finansiering av

Läs mer

Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen

Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen Ds 2016:5 Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen Socialdepartementet SOU och Ds kan köpas från Wolters Kluwers kundservice. Beställningsadress: Wolters Kluwers kundservice, 106

Läs mer

RP 67/2008 rd. Rådets direktiv 2000/43/EG om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung,

RP 67/2008 rd. Rådets direktiv 2000/43/EG om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung, RP 67/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om likabehandling PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att bestämmelsen om förfarande

Läs mer

Kommittédirektiv. Tjänstepensioner vid vissa statsunderstödda teater-, dans- och musikinstitutioner. Dir. 2008:34

Kommittédirektiv. Tjänstepensioner vid vissa statsunderstödda teater-, dans- och musikinstitutioner. Dir. 2008:34 Kommittédirektiv Tjänstepensioner vid vissa statsunderstödda teater-, dans- och musikinstitutioner Dir. 2008:34 Beslut vid regeringssammanträde den 3 april 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild

Läs mer

Undersökning på eget initiativ av förfarandet att anlita inkassobolag för indrivning av kommunala avgifter

Undersökning på eget initiativ av förfarandet att anlita inkassobolag för indrivning av kommunala avgifter 5.4.2012 Dnr 459/2/11 Undersökning på eget initiativ av förfarandet att anlita inkassobolag för indrivning av kommunala avgifter 1 ÄRENDE 2 UTREDING 3 AVGÖRANDE Rättsregler Jag har på eget initiativ undersökt

Läs mer

Promemoria 2013-06-27

Promemoria 2013-06-27 Promemoria 2013-06-27 Uthyrning av bostadsrättslägenheter Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås att synen på bostadsrättshavarens skäl för en upplåtelse av lägenheten i andra hand ska

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 217/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om upphävande av lagen om arvode och pension för den som valts till företrädare för Finland i Europaparlamentet och om ändring

Läs mer

RP 40/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om studiestöd

RP 40/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om studiestöd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om studiestöd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om studiestöd ändras. Det föreslås

Läs mer

Undersökning av lönsamheten inom lagstadgad olycksfallsförsäkring 2003 2012, statistik

Undersökning av lönsamheten inom lagstadgad olycksfallsförsäkring 2003 2012, statistik olycksfallsförsäkring 23 212, statistik 2.9.213 1 (12) Innehållsförteckning Statistik över lagstadgad olycksfallsförsäkring 1 Premieinkomst 1 Kreditförluster 3 Utbetalda ersättningar 3 Driftskostnader

Läs mer

RP 28/2010 rd. Universitetslagens 75 har samma innehåll som motsvarande särskilda bestämmelser som gäller Helsingfors universitetets rättigheter

RP 28/2010 rd. Universitetslagens 75 har samma innehåll som motsvarande särskilda bestämmelser som gäller Helsingfors universitetets rättigheter RP 28/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av universitetslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att universitetslagen ändras så att

Läs mer

Jämkning av avgift för färdiglagad mat och andra sociala tjänster inom äldre- och handikappomsorgen

Jämkning av avgift för färdiglagad mat och andra sociala tjänster inom äldre- och handikappomsorgen Lagrådsremiss Jämkning av avgift för färdiglagad mat och andra sociala tjänster inom äldre- och handikappomsorgen Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 11 december 2003 Lars Engqvist

Läs mer

ESBO STAD SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSEKTORN Familje- och socialservice Äldreomsorgen INSTRUKTION OM STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD

ESBO STAD SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSEKTORN Familje- och socialservice Äldreomsorgen INSTRUKTION OM STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD ESBO STAD SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSEKTORN Familje- och socialservice Äldreomsorgen INSTRUKTION OM STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD Social- och hälsovårdsnämnden Godkänd 18.5.2006, trädde i kraft 1.6.2006 Godkänd

Läs mer

1994 rd - RP 156. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 9 lagen om gottgörelse för bolagsskatt

1994 rd - RP 156. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 9 lagen om gottgörelse för bolagsskatt 1994 rd - RP 156 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 9 lagen om gottgörelse för bolagsskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att stadgandena

Läs mer

RP 192/2013 rd. 93/109/EG som gäller rösträtt och valbarhet. där de inte är medborgare. Den föreslagna lagen avses träda i kraft den 1 januari 2014.

RP 192/2013 rd. 93/109/EG som gäller rösträtt och valbarhet. där de inte är medborgare. Den föreslagna lagen avses träda i kraft den 1 januari 2014. RP 192/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 och 18 i vallagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att vallagen ändras så

Läs mer

DOM 2010-02-11 Meddelad i Stockholm

DOM 2010-02-11 Meddelad i Stockholm 2010-02-11 Meddelad i Stockholm 1 KLAGANDE Ombud: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens i Stockholms län, migrationsdomstolen, dom den 28 april 2009 i mål nr UM 3807-09, se bilaga (Migrationsverkets

Läs mer

RP 32/2009 rd. Lagen avses träda i kraft sommaren 2009.

RP 32/2009 rd. Lagen avses träda i kraft sommaren 2009. RP 32/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om kommersiell godstransport på väg PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen

Läs mer

RP 42/2009 rd. för lagen om pension för företagare och lagen om pension för lantbruksföretagare. Lagen avses träda i kraft den 1 augusti 2009.

RP 42/2009 rd. för lagen om pension för företagare och lagen om pension för lantbruksföretagare. Lagen avses träda i kraft den 1 augusti 2009. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 och i lagen om Utbildningsfonden PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Det föreslås att lagen om Utbildningsfonden ska ändras

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 82/2004 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om dödförklaring och om ändring av 6 lagen om beräknande av laga tid PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet I din egenskap av kommunfullmäktigeledamot fattar du beslut också i pensionsfrågor Som ledamot är du med och fattar strategiska beslut

Läs mer

PROMEMORIA 1 (8) 28.3.2006 PERSONALENS STÄLLNING VID KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR OCH VID FÖRÄNDRINGAR I SAMKOMMUNER

PROMEMORIA 1 (8) 28.3.2006 PERSONALENS STÄLLNING VID KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR OCH VID FÖRÄNDRINGAR I SAMKOMMUNER PROMEMORIA 1 (8) PERSONALENS STÄLLNING VID KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR OCH VID FÖRÄNDRINGAR I SAMKOMMUNER Beredningen av kommun- och servicestrukturreformen är i full gång, men vad reformen kommer att få för

Läs mer

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Momenten 30 och 31 i detta kapitel omfattas av lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992). Dessutom

Läs mer

Kommunernas pensionsguide

Kommunernas pensionsguide Kommunernas pensionsguide 2010 Kommunernas pensionsförsäkring Postadress PB 425, 00101 Helsingfors Besöksadress Unionsgatan 43 Telefon Växel 020 614 21 Fax 020 614 2589 E-post förnamn.efternamn@keva.fi

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 29/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 5 c barnskyddslagen, ikraftträdelsebestämmelsen i lagen om ändring av barnskyddslagen samt 30 c lagen om planering

Läs mer

STATENS TJÄNSTE- OCH ARBETSKOLLEKTIVAVTAL OM SEMESTRAR, 7.11.2013, uppdaterade 31.3.2015 (ny 20 mom.4)

STATENS TJÄNSTE- OCH ARBETSKOLLEKTIVAVTAL OM SEMESTRAR, 7.11.2013, uppdaterade 31.3.2015 (ny 20 mom.4) 1(11) STATENS TJÄNSTE- OCH ARBETSKOLLEKTIVAVTAL OM SEMESTRAR, 7.11.2013, uppdaterade 31.3.2015 (ny 20 mom.4) 1 Tillämpningsområde Dessa bestämmelser tillämpas vid statens ämbetsverk på såväl heltids- som

Läs mer

RP 195/2012 rd. I denna proposition föreslås det att landsvägslagen. för el- och kommunikationsnäten och

RP 195/2012 rd. I denna proposition föreslås det att landsvägslagen. för el- och kommunikationsnäten och RP 195/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 och 42 i landsvägslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att landsvägslagen

Läs mer

Kommittédirektiv. En mer jämställd och rättssäker försäkring vid arbetsskada. Dir. 2016:9. Beslut vid regeringssammanträde den 28 januari 2016

Kommittédirektiv. En mer jämställd och rättssäker försäkring vid arbetsskada. Dir. 2016:9. Beslut vid regeringssammanträde den 28 januari 2016 Kommittédirektiv En mer jämställd och rättssäker försäkring vid arbetsskada Dir. 2016:9 Beslut vid regeringssammanträde den 28 januari 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska se över försäkringen

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL 2006. MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL 2006. MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om utkomststöd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen om Propositionen hänför sig till

Läs mer

OCH JÄMSTÄLLDHETSUTSKOTTETS BETÄNKANDE

OCH JÄMSTÄLLDHETSUTSKOTTETS BETÄNKANDE ARBETSLIVS- OCH JÄMSTÄLLDHETSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 10/2009 rd Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagen om vuxenutbildningsstöd INLEDNING Remiss Riksdagen remitterade den 18 september

Läs mer

Lag. RIKSDAGENS SVAR 69/2011 rd. proposition med förslag till ändring av arbetspensionslagstiftningen

Lag. RIKSDAGENS SVAR 69/2011 rd. proposition med förslag till ändring av arbetspensionslagstiftningen RIKSDAGENS SVAR 69/2011 rd Regeringens proposition med förslag till ändring av arbetspensionslagstiftningen för den privata sektorn och till lag om utfärdande av arbetspensionsutdrag år 2012 Ärende Regeringen

Läs mer

RP 25/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 54 och 87 i lagen om främjande av integration

RP 25/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 54 och 87 i lagen om främjande av integration Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 54 och 87 i lagen om främjande av integration PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om

Läs mer

RP 2/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av utlänningslagen

RP 2/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av utlänningslagen Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av utlänningslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att utlänningslagens bestämmelser om beviljande

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om pension för företagare

Lag. om ändring av lagen om pension för företagare Lag om ändring av lagen om pension för företagare I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om pension för företagare (1272/2006) 84 3 mom., sådant det lyder i lag 888/2014, ändras 2 1 mom. 9 punkten,

Läs mer

Försäkringsdomstolen

Försäkringsdomstolen Försäkringsdomstolen Postadress: PB 1005, 00521 Helsingfors Besöksadress: registraturen (må-fre 8.00-16.15) Bangårdsvägen 9, 00520 Helsingfors Telefonnummer: Växel 029 564 3200 Registratur 029 564 3210

Läs mer

Referens Justitieministeriets begäran om utlåtande 15.5.2013 OM 11/41/2010

Referens Justitieministeriets begäran om utlåtande 15.5.2013 OM 11/41/2010 1(8) Justitieministeriet Lagberedningsavdelningen PB 25 00023 STATSRÅDET 15.7.2013 Referens Justitieministeriets begäran om utlåtande 15.5.2013 OM 11/41/2010 Ärende Utlåtande om betänkandet av arbetsgruppen

Läs mer