C 159 officiella tidning

Transkript

1 Europeiska unionens C 159 officiella tidning sextioförsta årgången Svensk utgåva Meddelanden och upplysningar 7 maj 2018 Innehållsförteckning II Meddelanden MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN Europeiska kommissionen 2018/C 159/01 Meddelande från kommissionen Riktlinjer för marknadsanalyser och bedömning av betydande marknadsinflytande inom ramen för EU:s regelverk för elektroniska kommunikationsnät och elektroniska tjänster ( 1 ) /C 159/02 Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende M.8824 Mitsui Rail Capital Europe/Siemens Nederland/JV) ( 1 ) /C 159/03 Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende M.8805 Panalpina/ DFG/PA NL Perishables) ( 1 ) IV Upplysningar UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN Europeiska kommissionen 2018/C 159/04 Eurons växelkurs SV ( 1 ) Text av betydelse för EES.

2 V Yttranden FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV DEN GEMENSAMMA HANDELSPOLITIKEN Europeiska kommissionen 2018/C 159/05 Tillkännagivande om inledande av en partiell interimsöversyn av de antidumpningsåtgärder som tillämpats på import av vissa sömlösa rör med ursprung i bl.a. Ukraina ÖVRIGA AKTER Europeiska kommissionen 2018/C 159/06 Offentliggörande av en ansökan om godkännande av en mindre ändring i enlighet med artikel 53.2 andra stycket i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel /C 159/07 Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 50.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel... 32

3 SV Europeiska unionens officiella tidning C 159/1 II (Meddelanden) MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN EUROPEISKA KOMMISSIONEN MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN Riktlinjer för marknadsanalyser och bedömning av betydande marknadsinflytande inom ramen för EU:s regelverk för elektroniska kommunikationsnät och elektroniska tjänster (Text av betydelse för EES) (2018/C 159/01) 1.1 Tillämpningsområde och syfte 1. INLEDNING 1. Kommissionen antog riktlinjerna för marknadsanalyser och bedömning av betydande marknadsinflytande (nedan kallade riktlinjerna) i enlighet med artikel 15.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG ( 1 ), efter ett offentligt samråd vars resultat beaktats. Riktlinjerna åtföljs av en förklarande anmärkning ( 2 ) och ska läsas i ljuset av den ytterligare information som finns i denna. 2. Riktlinjerna riktas till de nationella regleringsmyndigheterna och avser deras uppgifter kopplade till analyser av marknader vilka kan komma i fråga för förhandsreglering och bedömning av betydande marknadsinflytande enligt EU:s regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster, som utgörs av direktiv 2002/21/EG och de tre särdirektiven 2002/19/EG ( 3 ), 2002/20/EG ( 4 ), 2002/22/EG ( 5 ) samt förordning (EU) nr 531/2012 ( 6 ) (nedan kallat regelverket). I enlighet med artikel 15 i direktiv 2002/21/EG ska de nationella regleringsmyndigheterna i största möjliga utsträckning beakta kommissionens rekommendation 2014/710/EU ( 7 ) och dessa riktlinjer vid definitionen relevanta marknader för förhandsreglering. 3. I enlighet med artikel 8 i direktiv 2002/21/EG är riktlinjerna avsedda att bidra till utvecklingen av den inre marknaden inom sektorn för elektronisk kommunikation, bland annat genom utvecklingen av en konsekvent regleringspraxis och en konsekvent tillämpning av regelverket. ( 1 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG av den 7 mars 2002 om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (EGT L 108, , s. 33). ( 2 ) Förklarande anmärkning som åtföljer Riktlinjer för marknadsanalyser och bedömning av betydande marknadsinflytande inom ramen för EU:s regelverk för elektroniska kommunikationsnät och elektroniska tjänster, SWD(2018)124. ( 3 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/19/EG av den 7 mars 2002 om tillträde till och samtrafik mellan elektroniska kommunikationsnät och tillhörande faciliteter (tillträdesdirektiv) (EGT L 108, , s. 7). ( 4 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/20/EG av den 7 mars 2002 om auktorisation för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (auktorisationsdirektiv) (EGT L 108, , s. 21). ( 5 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/22/EG av den 7 mars 2002 om samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter avseende elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (direktiv om samhällsomfattande tjänster) (EGT L 108, , s. 51). ( 6 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 531/2012 av den 13 juni 2012 om roaming i allmänna mobilnät i unionen, EUT L 172, , s. 10, ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2120 av den 25 november 2015, EUT L 310, , s. 1 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/920 av den 17 maj 2017 (EUT L 147, , s. 1). ( 7 ) Kommissionens rekommendation 2014/710/EU av den 9 oktober 2014 om relevanta produkt- och tjänstemarknader inom området elektronisk kommunikation vilka kan komma i fråga för förhandsreglering enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (EUT L 295, , s. 79).

4 C 159/2 SV Europeiska unionens officiella tidning De begränsar inte på något sätt de rättigheter som enskilda eller företag besitter enligt EU-lagstiftningen. De påverkar inte den allmänna tillämpningen av EU-lagstiftningen, eller den specifika tillämpningen av konkurrensreglerna, eller Europeiska unionens domstols tolkning av dessa. Riktlinjerna påverkar inte bestämmelser som kan komma att antas av kommissionen eller riktlinjer som kommissionen kan komma att utfärda i framtiden med avseende på tillämpningen av EU:s konkurrenslagstiftning. 5. Kommissionen kommer att ersätta riktlinjerna, när så är lämpligt, med beaktande av utvecklingen av rättspraxis från Europeiska unionens domstol, det ekonomiska tänkandet och de konkreta marknadserfarenheterna i syfte att säkerställa att de hela tiden är anpassad till den snabba marknadsutvecklingen. 6. Riktlinjerna behandlar särskilt frågor som rör marknadsdefinition och individuellt och kollektivt betydande marknadsinflytande. 7. Riktlinjerna behandlar inte samordning i samband med samordnade förfaranden enligt artikel i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat fördraget). De behandlar inte heller marknadsstrukturer med ett begränsat antal marknadsaktörer där kriteriet gemensam dominans enligt Europeiska unionens domstols tolkning inte uppfylls. 1.2 Inledande anmärkningar 8. Enligt artikel 8 i direktiv 2002/21/EG ska de nationella regleringsmyndigheterna, i samband med att de fullgör regleringsuppgifterna enligt ramdirektivet, vidta alla rimliga åtgärder för att uppnå de regleringsmål som anges i dessa, bl.a. att främja effektiva investeringar i och tillgång till ny och förbättrad infrastruktur. 9. Enligt ramdirektivet ska definitionen av relevanta marknader och bedömningen av betydande marknadsinflytande baseras på samma metoder som inom EU:s konkurrenslagstiftning. Detta säkerställer att man beaktar tillämplig rättspraxis från Europeiska unionens domstol och kommissionens tillkännagivande om definitionen av relevant marknad i gemenskapens konkurrenslagstiftning från 1997 (nedan kallat tillkännagivandet om marknadsdefinition) ( 8 ) samt, i den mån det är relevant, kommissionens beslutspraxis vid tillämpningen av artikel 102 i fördraget och artikel 2 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 ( 9 ). När de nationella regleringsmyndigheterna konsekvent använder etablerade metoder för att definiera marknader och bedöma betydande marknadsinflytande bidrar de till att säkerställa förutsebarhet i lagstiftningen och begränsa regleringsingripanden till sådana fall där marknadsmisslyckanden fastställts med analysverktyg. 10. Vid granskning av liknande ärenden under liknande omständigheter och med beaktande av samma övergripande mål, bör de nationella regleringsmyndigheterna och konkurrensmyndigheterna i princip komma fram till samma slutsatser. Marknader som definieras enligt EU:s konkurrenslagstiftning är dock inte alltid identiska med marknader som definieras enligt sektorsspecifik lagstiftning, mot bakgrund av ingripandenas olika räckvidd och mål och, i synnerhet, det tydliga fokus och de särskilda omständigheter som präglar de nationella regleringsmyndigheternas bedömning enligt nedanstående. 11. Det faktum att ett företag fastställs ha betydande marknadsinflytande på en marknad som identifierats med tanke på förhandsreglering innebär inte automatiskt att detta företag också har en dominerande ställning i den mening som avses i artikel 102 i fördraget eller när det gäller tillämpningen av rådets förordning (EG) nr 139/2004 ( 10 ) eller liknande nationella bestämmelser. Fastställandet av betydande marknadsinflytande har ingen direkt betydelse för frågan om det berörda företaget också har missbrukat en dominerande ställning enligt artikel 102 i fördraget. Det innebär endast att operatören inom tillämpningsområdet för artikel 14 i direktiv 2002/21/EG, utifrån ett strukturellt perspektiv och på kort till medellång sikt, har (eller kommer att ha) tillräckligt marknadsinflytande för att i betydande omfattning kunna uppträda oberoende av sina konkurrenter, kunder och i sista hand av konsumenterna på den identifierade relevanta marknaden. ( 8 ) Kommissionens tillkännagivande om definitionen av relevant marknad i gemenskapens konkurrenslagstiftning (EGT C 372, , s. 5) (tillkännagivandet om marknadsdefinition). När det gäller konkurrenslagstiftningens tillämpning förklaras där att begreppet relevant marknad har nära anknytning till målen inom relevanta politikområden, efterhandstillämpning enligt artiklarna 101 och 102 i fördraget eller förhandsbedömning enligt EU:s koncentrationsförordning. ( 9 ) Rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer (EUT L 24, , s. 1). ( 10 ) EUT L 24, , s. 1.

5 SV Europeiska unionens officiella tidning C 159/3 12. I praktiken kan man inte utesluta parallella förfaranden enligt förhandsregleringen och enligt konkurrenslagstiftningen med avseende på olika typer av konkurrensproblem som identifierats på underliggande slutkundsmarknad(er). De förhandsskyldigheter som nationella regleringsmyndigheter inför för företag som fastställts ha betydande marknadsinflytande syftar till att åtgärda konstaterade marknadsmisslyckanden och uppnå de särskilda mål som fastställs i ramdirektivet, medan EU:s konkurrenslagstiftning ska åtgärda och undanröja problem avseende olagliga avtal, samordnade förfaranden eller ensidigt missbruk av ställning som begränsar eller snedvrider konkurrensen på den relevanta marknaden. 1.3 Marknadsanalys enligt regleringsprinciper 13. När de nationella regleringsmyndigheterna utför en marknadsanalys i enlighet med artikel 16 i direktiv 2002/21/EG ska de göra en framåtblickande, strukturell bedömning av den relevanta marknaden under den relevanta perioden. 14. Den relevanta perioden (nästa översynsperiod) ska löpa från den pågående översynens slut till slutet på nästa marknadsöversyn ( 11 ) och inom denna period ska den nationella regleringsmyndigheten bedöma specifika marknadsvillkor och specifik marknadsutveckling. 15. Utgångspunkten för identifieringen av grossistmarknader som kan komma i fråga för förhandsreglering ska alltid vara analysen av motsvarande slutkundsmarknad(er). 16. De nationella regleringsmyndigheterna ska fastställa om underliggande slutkundsmarknader är potentiellt konkurrensutsatta i avsaknad av reglering i grossistledet som är baserad på fastställandet av individuellt eller kollektivt betydande marknadsinflytande och ska således avgöra om bristen på effektiv konkurrens är bestående ( 12 ). 17. De nationella regleringsmyndigheterna ska då ta hänsyn till befintliga marknadsförhållanden samt förväntad eller förutsebar marknadsutveckling under nästa översynsperiod i avsaknad av reglering baserad på betydande marknadsinflytande, dvs. en s.k. modifierad Greenfieldstrategi ( 13 ). Samtidigt ska man i analysen beakta effekterna av andra typer av (sektorsspecifika) regleringar, beslut eller lagar som är tillämpliga på relevanta slutkunds- och grossistmarknader under den berörda perioden. 18. Om underliggande slutkundsmarknad (en eller flera) är potentiellt konkurrensutsatt enligt den modifierade Greenfieldstrategin ska den nationella regleringsmyndigheten fastställa att reglering inte längre behövs i grossistledet. 19. De nationella regleringsmyndigheterna ska beakta tidigare och aktuella data i sin analys i de fall då sådana data är relevanta för utvecklingen på denna marknad under nästa översynsperiod. Det bör dock understrykas att det faktum att tidigare praxis kan styrkas inte automatiskt innebär att denna praxis kan förmodas fortsätta under nästa översynsperiod. Tidigare praxis är dock relevant om marknadsvillkoren inte har förändrats märkbart eller sannolikt inte kommer att göra det under nästa översynsperiod. 20. Av detta följer att de nationella regleringsmyndigheterna ska ta hänsyn till både statiska och dynamiska överväganden i marknadsanalysen, för att åtgärda marknadsmisslyckanden som konstaterats i slutkundsledet genom att införa lämpliga regleringsskyldigheter i grossistledet, vilka bland annat bör främja konkurrens och bidra till utvecklingen av den inre marknaden. Dessa skyldigheter ska baseras på de regleringsprinciper som fastställs i artikel 8 i direktiv 2002/21/EG, såsom att främja förutsägbarhet i lagstiftningen, effektiva investeringar, innovation och infrastrukturbaserad konkurrens. 21. Analysen bör grunda sig på en funktionell förståelse av sambandet mellan relevant grossistmarknad och underliggande slutkundsmarknad samt andra närliggande marknader, om de nationella regleringsmyndigheterna anser detta lämpligt. Kommissionen har i tidigare beslut ( 14 ) understrukit att villkoren på slutkundsmarknaden kan ge den nationella regleringsmyndigheten information om grossistmarknadens struktur, men att de inte i sig är avgörande för fastställandet av betydande marknadsinflytande i grossistledet. Såsom fastställts i flera kommissionsbeslut enligt artikel 7 i direktiv 2002/21/EG ( 15 ) behöver man inte styrka individuellt eller kollektivt betydande marknadsinflytande i slutkundsledet för att kunna fastställa att ett företag har betydande marknadsinflytande på relevanta grossistmarknader. I enlighet med skäl 18 i rekommendation 2014/710/EU bör förhandsreglering på grossistnivå anses räcka för att hantera konkurrensproblem på relaterade marknader i efterföljande led. ( 11 ) I artikel 16.6 i ramdirektivet fastställs att de nationella regleringsmyndigheterna till kommissionen ska anmäla förslag till nya åtgärder inom tre år från antagandet av en tidigare åtgärd som avser den marknaden. ( 12 ) Skäl 27 i ramdirektivet. ( 13 ) Förklarande anmärkning som åtföljer kommissionens rekommendation 2014/710/EU, SWD(2014) 298, s. 8. ( 14 ) Ärendena FI/2004/0082, ES/2005/0330 och NL/2015/1727. Se även CZ/2012/1322. ( 15 ) Ärendena IE/2004/0121, ES/2005/0330, SI/2009/0913 och NL/2015/1727.

6 C 159/4 SV Europeiska unionens officiella tidning När man analyser marknadsgränser och marknadsinflytande på en relevant grossistmarknad för att avgöra om det råder effektiv konkurrens bör man beakta direkt och indirekt konkurrenstryck, oavsett om detta tryck kommer från elektroniska kommunikationsnät eller elektroniska kommunikationstjänster eller från andra typer av tjänster eller tillämpningar som är jämförbara ur slutanvändarens perspektiv ( 16 ). 23. Enligt skäl 27 i direktiv 2002/21/EG bör framväxande marknader, där det marknadsledande företaget i kraft av de faktiska förhållandena sannolikt har en betydande marknadsandel, inte bör göras till föremål för otillbörlig förhandsreglering. Detta beror på att ett för tidigt införande av förhandsreglering på ett otillbörligt sätt kan påverka de konkurrensvillkor som tar form på den nya, framväxande marknaden. Samtidigt bör det förhindras att marknadsledande företag blockerar tillträdet till framväxande marknader. 2. MARKNADSDEFINITION 2.1 Huvudkriterierna för definition av en relevant marknad 24. När det bedöms om ett företag har ett betydande marknadsinflytande, dvs. om det har en sådan ekonomisk ställning att det i betydande omfattning kan uppträda oberoende av sina konkurrenter, sina kunder och, i sista hand, av konsumenterna ( 17 ) är definitionen av relevant marknad ( 18 ) mycket viktig, eftersom effektiv konkurrens endast kan bedömas i förhållande till den definitionen ( 19 ). 25. Såsom förklaras i punkt 9 måste marknaden definieras i enlighet med den metod som beskrivs i tillkännagivandet från 1997 om marknadsdefinition. Att definiera en marknad är ingen abstrakt uppgift eller en uppgift som man kan utföra på ett mekaniskt sätt, utan man måste analysera alla tillgängliga uppgifter om hur marknaden fungerat tidigare. Det krävs ett tillvägagångssätt som är mer dynamiskt än statiskt när man genomför en långsiktig framåtblickande marknadsanalys ( 20 ). 26. Utgångspunkten för varje analys måste vara en bedömning av relevanta slutkundsmarknader, med beaktande av substituerbarheten på efterfråge- och utbudssidan ur slutanvändarens perspektiv och under den kommande översynsperioden, baserat på de rådande marknadsvillkoren och deras sannolika utveckling. De nationella regleringsmyndigheterna ska först identifiera de relevanta slutkundsmarknaderna och fastställa om reglering saknas i tidigare led samt om det finns en risk för skada för konsumenterna om den bristande konkurrensen på slutkundsmarknaden kvarstår. Därefter bör de identifiera de motsvarande grossistmarknaderna för att bedöma om de kan komma i fråga för förhandsreglering i enlighet med artikel 16 i direktiv 2002/21/EG ( 21 ). De bör då börja med att identifiera och analysera den grossistmarknad som är mest uppströms från slutkundsmarknaden där konkurrensproblemen konstaterats, och fastställa marknadsgränserna med beaktande av substituerbarheten för produkter på efterfrågesidan och, i den mån det är relevant, på utbudssidan. 27. Den utsträckning i vilken utbudet av en produkt eller tjänst inom ett visst geografiskt område utgör ett kriterium på relevant marknad beror på om konkurrenstrycket påverkar berörda leverantörers prissättning. Det finns två huvudtyper av konkurrenstryck som ska beaktas när man bedömer ett företags uppträdande på en marknad: i) substituerbarhet på efterfrågesidan och ii) substituerbarhet på utbudssidan ( 22 ). Det finns en tredje typ av konkurrenstryck som påverkar en aktörs beteende, nämligen förekomsten av potentiell konkurrens, men den ska inte beaktas i marknadsdefinitionsstadiet utan vid bedömningen av om det finns effektiv konkurrens på en marknad i den mening som avses i direktiv 2002/21/EG ( 23 ). ( 16 ) Se punkt 4 i kommissionens rekommendation 2014/710/EU, den förklarande anmärkningen till denna och ärende FR/2014/1670. ( 17 ) Artikel 14.2 i direktiv 2002/21/EG. ( 18 ) Begreppet relevant marknad inbegriper en beskrivning av de produkter eller tjänster som utgör marknaden samt en bestämning av dess geografiska omfattning, och begreppen produkt och tjänst används omväxlande i denna text. Enligt punkt 7 i tillkännagivandet om marknadsdefinition omfattar en relevant produktmarknad alla varor eller tjänster som på grund av sina egenskaper, sitt pris och konsumenternas tilltänkta användning betraktas som utbytbara. ( 19 ) Mål C-209/98, Entreprenørforeningens Affalds EU:C:2000:279, punkt 57 och mål C-242/95 GT-Link EU:C:1997:376, punkt 36. Man bör vara medveten om att en marknadsdefinitionen inte är något slutmål i sig den utgör en etapp i ett arbetsförlopp som går ut på att bedöma omfattningen av ett företags inflytande på marknaden. ( 20 ) De förenade målen C-68/94 och C-30/95: Frankrike med flera/europeiska gemenskapernas kommission, EU:C:1998:148. Se även tillkännagivandet om marknadsdefinition, punkt 12. ( 21 ) De viktigaste produkt- och tjänstemarknaderna med egenskaper som i princip kan motivera införandet av förhandsregleringsskyldigheter anges i rekommendation 2014/710/EU, som de nationella regleringsmyndigheterna är skyldiga att ta största möjliga hänsyn till när de definierar relevanta marknader. ( 22 ) Ur ekonomisk synvinkel och i samband med definitionen av den relevanta marknaden utgör substituerbarheten på efterfrågesidan den mest omedelbara och effektiva begränsningen för leverantörer av en viss produkt, särskilt i fråga om prissättning, såsom också fastställs i tillkännagivandet om marknadsdefinition. ( 23 ) Se även Tillkännagivandet om marknadsdefinition, punkt 24.

7 SV Europeiska unionens officiella tidning C 159/5 28. Måttet substitution på efterfrågesidan används för att mäta i vilken utsträckning som kunderna är beredda att ersätta en viss tjänst eller produkt med andra tjänster eller produkter ( 24 ), medan substitution på utbudssidan anger om andra leverantörer än de som saluför en viss produkt eller tjänst vore beredda att omedelbart eller på kort sikt ställa om sin produktion ( 25 ) eller börja saluföra den aktuella produkten eller tjänsten om det inte skulle medföra några större extrakostnader ( 26 ). Substitution på utbudssidan är särskilt relevant för nätbranscher, såsom elektronisk kommunikation, eftersom samma nät kan användas för olika typer av tjänster ( 27 ). Skillnaden mellan potentiell konkurrens och substitution på utbudssidan ligger i det faktum att substitution på utbudssidan reagerar omedelbart på en prishöjning medan potentiella marknadsaktörer kan behöva mer tid innan de kan börja tillhandahålla produkter och tjänster till marknaden. Substitution på utbudssidan medför inte några betydande tilläggskostnader medan ett potentiellt inträde kan vara förenat med betydande icke-återvinningsbara kostnader (sunk costs) ( 28 ) och beaktas därför inte när marknaden definieras ( 29 ). 29. Ett möjligt sätt att bedöma om det finns substitution på efterfrågesidan eller utbudssidan är att använda det s.k. hypotetiska monopolisttestet (hypothetical monopolist test) ( 30 ). Det går ut på att nationella regleringsmyndigheter frågar vilka följderna skulle bli av en liten men ändå märkbar, ej övergående ökning av priset på viss produkt eller tjänst, under antagandet att priserna på alla andra produkter eller tjänster förblir konstant ( ökning av det relativa priset ). Även om effekten av en ökning av det relativa priset skiljer sig åt från fall till fall, bör de nationella regleringsmyndigheterna studera kundernas (konsumenter eller företag) reaktioner på en liten men ej övergående prisökning på 5 10 %. Utifrån kundernas reaktioner kan man sedan fastställa om det existerar substituerbara produkter eller inte och om så är fallet var gränserna för den relevanta produktmarknaden bör dras ( 31 ). 30. Den nationella regleringspunkten ska först identifiera en elektronisk kommunikationstjänst eller produkt som saluförs inom ett visst geografiskt område och som skulle kunna komma i fråga för regleringsskyldigheter. Sedan kan myndigheten lägga till ytterligare produkter eller områden beroende på om konkurrensen från dessa leder till ett pristryck på den berörda produkten eller tjänsten. Eftersom en relativ prisökning på en uppsättning produkter sannolikt leder till att vissa kunder byter till alternativa tjänster eller produkter, vilket medför en viss försäljningsförlust, är det viktigaste att man fastställer om aktörernas försäljningsförlust är så stor att den motsvarar de ökade vinster som annars skulle ha gjorts till följd av prisökningen. En bedömning av substitution på efterfrågesidan och substitution på utbudssidan gör att man kan mäta den kritiska förlusten av försäljning (som gör en ökning av det relativa priset olönsam) och därmed bestämma den relevanta marknadens omfattning. Den nationella regleringsmyndigheten bör därför använda det här testet fram till den punkt där det kan fastställas att en ökning av det relativa priset inom den geografiska marknad och den produktmarknad som definierats kommer att vara lönsam, dvs. där den inte längre kommer att medföra en kritisk förlust av försäljning till lättillgängliga substitut eller till tillgängliga leverantörer i andra områden. 31. I konkurrenslagstiftningen är det hypotetiska monopolisttestet tillämpligt bara på produkter och tjänster där prissättningen är fri, dvs. inte reglerad. När det gäller förhandsreglering, dvs. när en produkt eller tjänst redan saluförs till ett reglerat, kostnadsbaserat pris, kommer det att antas att det reglerade priset fastställts på konkurrenskraftig nivå ( 32 ) och bör användas som utgångspunkt för det hypotetiska monopolisttestet. ( 24 ) Det är inte nödvändigt att alla konsumenter byter till en konkurrerande produkt; det räcker om så många konsumenter byter att en relativ prisökning inte är lönsam. Detta kriterium motsvarar principen om tillräcklig utbytbarhet som fastställs i domstolens rättspraxis. Se fotnot 27. ( 25 ) Begreppet på kort sikt beror på marknadsvillkoren och de nationella förhållandena. I punkt 580 i COMP/ (Telekomunikacja Polska) fastställde kommissionen att det finns utbytbarhet på utbudssidan när leverantörerna som svar på små men varaktiga förändringar av de relativa priserna kan ställa om till produktion av de relevanta produkterna och marknadsföra dem på kort sikt. Enligt fotnot 4 i punkt 20 i tillkännagivandet om marknadsdefinition är den relevanta perioden en period som inte kräver väsentlig anpassning av befintliga fasta och immateriella tillgångar. ( 26 ) Se även punkt 20 i tillkännagivandet om marknadsdefinition. ( 27 ) Se COMP/39.525, Telekomunikacja Polska, punkt 580. ( 28 ) Se även Tillkännagivande om marknadsdefinition, punkterna 20 23, mål IV/M Enso/Stora (EGT L 254, ), punkt 39. ( 29 ) Se även tillkännagivandet om marknadsdefinition, punkt 24. ( 30 ) Se mål nr T-83/91, Tetra Pak mot kommissionen, EU:T:1994:246, punkt 68. Testet kallas även SSNIP-testet (small but significant non transitory increase in price). Även om det hypotetiska monopolisttestet endast är ett exempel på en metod som används för att definiera den relevanta marknaden och trots dess formella ekonometriska natur eller dess felmarginaler (s.k. cellophane fallacy) ligger dess betydelse främst i att det används som ett begreppsmässigt verktyg för analys av konkurrensen mellan olika produkter eller tjänster. ( 31 ) Med andra ord innebär detta, att om det mellan två produkter råder stor s.k. korselasticitet på efterfrågesidan, kan man dra slutsatsen att konsumenterna anser dessa två produkter vara nästan ekvivalenta substitut till varandra. I de fall där konsumenternas val påverkas av andra överväganden än prisökningar är det hypotetiska monopolisttestet eventuellt inte lämpligt för att mäta produkternas substituerbarhet. se mål nr T-25/99, Colin Arthur Roberts och Valerie Ann Roberts/kommissionen, EU:T:2001:177. Se även Tillkännagivandet om marknadsdefinition, punkt 17. ( 32 ) Detta antagande kan avvisas om det finns starka indikationer på att det tidigare priset inte har fastställts på konkurrenskraftig nivå. I sådana fall kan det vara lämpligt att som utgångspunkt använda ett pris baserat på en uppdaterad kostnadsmodell eller benchmarking.

8 C 159/6 SV Europeiska unionens officiella tidning Det blir sannolikt svårt att tillämpa det hypotetiska monopolisttestet empiriskt fall där det saknas lätt tillgängliga uppgifter om produkter och priser. Om ingen sådan kommersiell eller reglerad produkt existerar på ett nät, men sådana (potentiellt) tekniskt och kommersiellt sett skulle kunna erbjudas, bör de nationella regleringsmyndigheterna beakta möjligheterna till självförsörjning på det nätet för avgränsning av marknaderna och konstruera en tänkt marknad som omfattar egenförsörjning, om det föreligger skada för konsumenterna på slutkundsmarknadsnivån och det finns en potentiell efterfrågan på sådana produkter ( 33 ). 2.2 Definition av produktmarknaden 33. Enligt etablerad rättspraxis omfattar en relevant produktmarknad alla produkter respektive tjänster som i tillfredsställande mån är utbytbara eller substituerbara sinsemellan, inte bara vad gäller objektiva egenskaper, priser eller avsedd användning utan också vad gäller konkurrensvillkor och/eller tillgångs- och efterfrågestrukturen på den aktuella marknaden ( 34 ). Produkter eller tjänster som bara till liten eller jämförelsevis liten del är utbytbara med varandra tillhör inte samma marknad ( 35 ). De nationella regleringsmyndigheterna bör därför inleda arbetet med att definiera en relevant produkt- eller tjänstemarknad genom att gruppera samman produkter eller tjänster som konsumenterna använder för samma ändamål (slutanvändning). 34. Även om slutanvändningen av en produkt eller tjänst är nära knuten till dess fysiska egenskaper, är det möjligt att andra slags produkter eller tjänster kan användas för samma ändamål. 35. Produktsubstituerbarhet mellan olika tjänster kan komma att uppstå genom den allt större konvergensen mellan olika typer av teknik, som ofta gör det möjligt för aktörer att erbjuda snarlika produkter som kombinationserbjudanden i slutkundsledet. Till exempel kan användningen av digitala överföringssystem resultera i liknande prestanda och egenskaper för nättjänster som bygger på olika tekniska lösningar. 36. Dessutom har s.k. OTT-tjänster (over-the-top-tjänster) och andra internetrelaterade kommunikationsvägar framträtt som potentiella konkurrenter till etablerade kommunikationstjänster i slutkundsledet. Därför bör de nationella regleringsmyndigheterna bedöma om sådana tjänster, utifrån ett framtidsperspektiv, helt eller delvis kan utgöra substitut till traditionella teletjänster ( 36 ). 37. Vid behov bör de nationella regleringsmyndigheterna också, vid sidan av att beakta produkter eller tjänster vars objektiva egenskaper, priser och avsedda ändamål gör att de i tillräcklig utsträckning är utbytbara, också granska de rådande förhållandena på efterfrågesidan och, om lämpligt, substitution på utbudssidan genom att tillämpa det hypotetiska monopolisttestet för att slutföra den analys som behövs för att definiera en marknad. Substitution på efterfrågesidan 38. Om det förekommer substitution på efterfrågesidan kan de nationella regleringsmyndigheterna fastställa vilka substituerbara produkter eller produktsortiment som kunderna lätt skulle kunna byta till vid en hyptotetisk liten men märkbar och varaktig ökning av det relativa priset. När de nationella regleringsmyndigheterna fastställer om det finns substituerbarhet på efterfrågesidan bör de använda sig av alla tidigare uppgifter som finns tillgängliga om kundernas beteende samt bedöma kundernas och leverantörernas sannolika reaktion på en sådan prisökning för den berörda tjänsten. 39. Konsumenternas möjligheter att byta ut en produkt eller tjänst mot en annan till följd av en liten men ändå betydelsefull och varaktig prisökning kan emellertid hämmas av t.ex. höga kostnaderna för bytet. De kan t.ex. ha investerat i en viss teknik eller gjort andra investeringar som behövs för att de ska få tillgång till en tjänst eller använda en produkt. Då kan de vara ovilliga att dra på sig merkostnader som förorsakas av ett byte till en tjänst eller produkt som annars betraktas som substituerbar eller kan anse att byteskostnaderna blir för höga. På analogt sätt kan det också hända att kunder till befintliga leverantörer är uppbundna av långtidskontrakt. I en situation där konsumenterna drabbas av höga byteskostnader om de övergår till att köpa t.ex. produkt B i stället för A, bör dessa två produkter inte hänföras till samma relevanta marknad. ( 33 ) Förklarande anmärkning som åtföljer kommissionens rekommendation 2014/710/EU, SWD(2014) 298, s. 18. Ärende NL/2015/1727, C(2015)3078. Se även CZ/2017/1985. ( 34 ) Mål C-333/94 P, Tetra Pak/kommissionen, EU:C:1996:436, punkt 13, mål 31/80 L Oréal, EU:C:1980:289, punkt 25, mål 322/81, Michelin/kommissionen, EU:C:1983:313, punkt 37, mål C-62/86, AkzoChemie/kommissionen, EU:C:1991:286, punkt 51, mål T-504/93, Tiercé Ladbroke/kommissionen, EU:T:1997:84, punkt 81, T-65/96, Kish Glass/kommissionen, EU:T:2000:93, punkt 62, mål C-475/99, Ambulanz Glöckner och Landkreis Südwestpfalz, EU:C:2001:577, punkt 33. Testet av tillräcklig substituerbarhet eller utbytbarhet fastställdes först av EG-domstolen i mål nr 6/72, Europemballage och Continental Can/kommissionen, EU:C:1973:22, punkt 32; mål nr 85/76, Hoffmann La-Roche/kommissionen, EU:C:1979:36, punkt 23. ( 35 ) Mål C-333/94 P, Tetra Pak/kommissionen, EU:C:1996:436, punkt 13, mål 66/86, Ahmed Saeed, EU:C:1989:140, punkterna 39 och 40, mål 27/76, Case United Brands/kommissionen, EU:C:1978:22, punkterna 22 och 29, och 12. Mål T-229/94, Deutsche Bahn/ kommissionen, EU:T:1997:155, punkt 54. I Tetra Pak-målet bekräftade domstolen att det faktum att efterfrågan på kartonger som används för paketering av fruktjuicer var marginell och stabil i förhållande till efterfrågan på kartonger som används för paketering av mjölk visade att utbytbarheten mellan de två olika förpackningssektorerna var liten, idem, punkterna 13 och 15. ( 36 ) Även om de nationella regleringsmyndigheterna inte kan fastställa några substituerbarhetsmönster som är tillräckliga för att motivera att sådana OTT-baserade tjänster inkluderas i den relevanta produktmarknaden, bör de ändå ta hänsyn till det potentiella konkurrenstrycket från dessa tjänster i samband med bedömningen av betydande marknadsinflytande (se även ärendena CZ/2017/1985 och CZ/2012/1322 samt vidare nedan).

9 SV Europeiska unionens officiella tidning C 159/7 40. På slutkundsnivå har den tekniska utvecklingen i allmänhet lett till konkurrens mellan olika plattformar, eftersom slutkundstjänsterna har ansetts likvärdiga och allt mer utbytbara ( 37 ). För att avgöra om olika plattformar i grossistledet, såsom koppar, fiber och kabel, bör ingå i en enda grossistmarknad bör det hypotetiska monopolisttestet tillämpas. I och med att analysen ska vara framåtblickande bör denna bedömning ta hänsyn till att potentiella accessökande som ännu inte tillhandahåller accessbaserade tjänster inte behöver ta hänsyn till byteskostnaderna när de väljer sin accessplattform. Bedömningen bör göras från fall till fall och ta upp betydelsen av sådant inträde samt ta hänsyn till att omfattningen av framtida inträde är svår att förutse. En sådan analys bör utgå från en hypotetisk konkurrensbaserad accessordning som främjas genom reglering och bortse från objektivt omotiverade hinder för byten som nätoperatörerna kan ha uppförstorat artificiellt för att förhindra byten till eller från en viss plattform. Substitution på utbudssidan 41. I sin bedömning får de nationella regleringsmyndigheterna ta hänsyn till sannolikheten för att företag som vid en viss tidpunkt ännu inte är inne på den relevanta produktmarknaden, snabbt går in på den, till följd av en liten men ändå betydelsefull och varaktig ökning av det relativa priset. Den exakta tidsramen för en bedömning av hur andra leverantörer sannolikt kommer att reagera på en ökning av det relativa priset kommer alltid att bero på den enskilda marknadens särdrag och ska avgöras från fall till fall. I ett läge då de sammanlagda kostnaderna för en omställning av produktionen till en viss produkt är mer eller mindre försumbara, kan produkten tas med i definitionen av produktmarknaden. De nationella tillsynsmyndigheterna måste försöka utröna om en viss leverantör verkligen kommer att använda sina produktionsresurser eller ställa om dem för att tillverka den aktuella produkten eller tillhandahålla den aktuella tjänsten. (De kan t.ex. vilja ta reda på om leverantörens kapacitet är låst genom leveransavtal med långa löptider.) 42. Man bör också ta hänsyn till alla befintliga regleringskrav (t.ex. i form av lagar eller föreskrifter) som skulle kunna omintetgöra ett företags inträde på den relevanta marknaden inom rimlig tid och därigenom motverka substitutionen på utbudssidan. Substitutionskedjan 43. Den relevanta marknadens gränser kan utvidgas till att omfatta produkter eller geografiska områden som trots att de inte är direkt substituerbara ändå bör inbegripas i marknadsdefinitionen på grund av förekomsten av s.k. substitutionskedjor (chain substitutability) ( 38 ). En substitutionskedja förekommer i de fall då följande förhållande kan påvisas: Produkterna A och C är inte direkt substituerbara, men produkt B är ett substitut för både produkt A och produkt C. Därför kan produkterna A och C anses befinna sig på samma produktmarknad, eftersom det kan hända att produkt B har en inskränkande påverkan på prissättningen för A och C, eftersom B substituerar A och C. Samma resonemang är giltigt också när man definierar den geografiska marknaden. Mot bakgrund av risken för en orimlig utvidgning av den relevanta marknadens omfattning, måste fastställandet av substitutionskedjor styrkas på tillfredsställande sätt ( 39 ). 44. Om priserna för tidigare eller nuvarande generationer av teknik kan pressa priserna för kommande generationer, är det troligt att det finns en substitutionskedja, vilket skulle motivera att alla teknikgenerationer förs samman på samma relevanta produktmarknad. Eftersom sådana pristryck normalt sett kommer att vara möjliga att urskilja för olika generationer av teknik, anses de i allmänhet finnas på samma marknad. 45. När de flesta konsumenter har gått över till infrastruktur med högre prestanda kan det ändå finnas en grupp av användare som fortsätter att använda äldre teknik. I sådana fall bör de nationella regleringsmyndigheterna använda en regleringsstrategi som inte i onödan bidrar till att vidmakthålla ett system med uppbundna konsumenter genom att definiera överdrivet snäva marknader. 2.3 Definition av geografisk marknad 46. När den relevanta produktmarknaden har identifierats är nästa steg att definiera dess geografiska omfattning. Först sedan detta gjorts är de nationella regleringsmyndigheterna i stånd att göra en riktig bedömning av villkoren för effektiv konkurrens på denna marknad. 47. Arbetsgången när man definierar av de geografiska gränserna för en marknad följer samma principer som de som diskuterades i samband med bedömningen av hur substitutionen förändras på efterfråge- och utbudssidan som reaktion på en ökning av det relativa priset (se ovan). ( 37 ) De nationella regleringsmyndigheterna har i allmänhet funnit att slutkundstjänster som tillhandahålls via fasta nät finns på samma slutkundsmarknad oavsett vilken överföringsplattform som används (dvs. oavsett om slutkundstjänsten tillhandahålls via koaxialkabel, fiber eller koppar), men har i allmänhet funnit att slutkundstjänster som tillhandahålls via fasta och mobila nät utgör separata marknader. ( 38 ) Se tillkännagivandet om marknadsdefinition, punkterna 57 och 58. Exempelvis skulle substitutionskedjor kunna uppstå om ett företag som tillhandahåller tjänster på nationell nivå begränsar de priser som tas ut av företag som tillhandahåller tjänster inom olika geografiska marknader. Detta kan vara fallet om de priser som tas ut av företag som tillhandahåller kabelnät inom vissa områden begränsas av ett företag med dominerande ställning som verkar på nationell nivå. Se även ärende COMP/M TotalFina/Elf, punkt 188. ( 39 ) Av uppgifterna bör det framgå att det råder ett tydligt ömsesidigt beroende mellan priserna i substitutionskedjans ytterändar. Dessutom bör graden av substituerbarhet mellan de aktuella produkterna eller geografiska områdena vara tillräckligt hög.

10 C 159/8 SV Europeiska unionens officiella tidning Enligt etablerad rättspraxis omfattar en relevant geografisk marknad ett område där de aktuella företagen deltar i utbudet och efterfrågan av de aktuella produkterna eller tjänsterna, där konkurrensvillkoren är tillräckligt enhetliga, och som kan särskiljas från angränsande områden där de rådande konkurrensvillkoren är märkbart annorlunda ( 40 ). Områden där konkurrensvillkoren är heterogena utgör inte enhetliga marknader ( 41 ). 49. När det gäller valet av den geografiska enhet från vilken en nationell regleringsmyndighet bör inleda sin bedömning har kommissionen ofta framfört ( 42 ) att de nationella regleringsmyndigheterna ska säkerställa att dessa enheter a) är av lämplig storlek, dvs. tillräckligt små för att det inte ska förekomma betydande variationer av konkurrensförhållandena inom varje enhet, men tillräckligt stora för att resursintensiv och betungande mikroanalys som kan leda till marknadsfragmentering ska kunna undvikas, b) kan återspegla nätstrukturen för alla relevanta operatörer, och c) har tydliga och stabila gränser över tid. 50. Om regionala skillnader konstateras, men dessa inte anses tillräckligt stora för att motivera fastställandet av olika geografiska marknader eller betydande marknadsinflytande, får de nationella regleringsmyndigheterna införa geografiskt differentierade åtgärder ( 43 ). Differentieringens stabilitet särskilt i vilken utsträckning det konkurrensutsatta området tydligt kan avgränsas och är konsekvent över tid är nyckeln till att skilja mellan en geografisk segmentering på marknadsdefinitionsnivå och segmentering av åtgärder. 51. Inom sektorn för elektronisk kommunikation har man traditionellt bestämt den relevanta marknadens geografiska omfattning baserat på följande två huvudkriterier ( 44 ): a) Täckningsområdet för ett nät ( 45 ). b) Förekomsten av tillämpliga lagbestämmelser eller andra regleringsmedel ( 46 ). 3. FASTSTÄLLANDE AV BETYDANDE MARKNADSINFLYTANDE 52. Enligt artikel 14.2 i direktiv 2002/21/EG anses ett företag ha ett betydande inflytande på marknaden om det, antingen enskilt eller tillsammans med andra, har en sådan ekonomisk ställning att det i betydande omfattning kan uppträda oberoende av sina konkurrenter, sina kunder och, i sista hand, av konsumenterna ( 47 ). 3.1 Individuellt betydande marknadsinflytande 53. Individuellt betydande marknadsinflytande fastställs på grundval av ett antal kriterier, som i ljuset av de krav som fastställs i artikel 16 i direktiv 2002/21/EG och som avses i punkt 13 i dessa riktlinjer, ska bedömas enligt nedanstående. 54. Vid analys av ett företags marknadsinflytande är det viktigt beakta företagets marknadsandel ( 48 ), företagets konkurrenter och konkurrenstrycket av potentiella konkurrenter på medellång sikt. Marknadsandelar kan ge de nationella regleringsmyndigheterna en bra första indikation på marknadsstrukturen och den relativa vikten för olika aktörer som är verksamma på marknaden. Kommissionen kommer dock att tolka marknadsandelar i ljuset av de relevanta marknadsvillkoren och i synnerhet marknadsdynamiken och graden av differentiering hos produkterna ( 49 ). ( 40 ) United Brands, op. cit, punkt 44; Michelin, op. cit, punkt 26; mål nr 247/86 Alsatel/Novasam, EU:C:1988:469, punkt 15; Tiercé Ladbroke/kommissionen, op. cit, punkt 102. ( 41 ) Deutsche Bahn/kommissionen, op. cit, punkt 92. Mål T-139/98 AAMS/kommissionen, EU:T:2001:272, punkt 39. ( 42 ) Se t.ex. avsnitt 2.5 i den förklarande anmärkning som åtföljer rekommendation 2014/710/EU, SWD(2014) 298. ( 43 ) Förklarande anmärkning som åtföljer kommissionens rekommendation 2014/710/EU, SWD(2014) 298, s. 14. Se även CZ/2012/1322. ( 44 ) Se t.ex. ärende nr IV/M.1025 Mannesmann/Olivetti/Infostrada, punkt 17; ärende COMP/JV.23 - Telefonica Portugal Telecom/Médi Telecom. ( 45 ) I praktiken motsvarar detta område det område där en operatör har tillstånd att bedriva verksamhet. I ärende COMP/M.1650 ACEA/Telefonica framhöll kommissionen att eftersom det anmälda samriskföretaget (joint venture) skulle få ett tillstånd som var begränsat till Romområdet, kunde den geografiska marknaden definieras som lokal, skäl 16. ( 46 ) T.ex. kan mobiloperatörer tillhandahålla mobiltjänster endast i geografiska områden där de har beviljats tillstånd för användning av radiospektrum, vilket bidrar till den geografiska dimensionen av relevanta marknader. Se ärende nr IV/M.1439, Telia/Telenor, punkt 124, ärende nr IV/M.1430 Vodafone/Airtouch, punkterna och ärende COMP/JV.17, Mannesmann/Bell/Atlantic/Omnitel, punkt 15. ( 47 ) Denna definition motsvarar definitionen i domstolens rättspraxis avseende begreppet dominerande ställning i artikel 102 i fördraget. Se United Brands, op. cit., punkt 65; Hoffmann-La Roche/kommissionen, op. cit., punkt 38. ( 48 ) I fråga om värde, volym, anslutningar, antal abonnenter, såsom lämpligt på en viss marknad. ( 49 ) Se punkt 13 i Meddelande från kommissionen Vägledning om kommissionens prioriteringar vid tillämpningen av artikel 82 i EG-fördraget på företags missbruk av dominerande ställning genom utestängande åtgärder.

11 SV Europeiska unionens officiella tidning C 159/9 55. Enligt etablerad rättspraxis är extremt stora marknadsandelar (större än 50 %), som företag behåller över tid, i sig själva utom vid exceptionella förhållanden tecken på att det föreligger en dominerande ställning ( 50 ). Erfarenheten visar att ju större marknadsandel och ju längre tid som marknadsandelen behålls, desto sannolikare är det att den utgör en viktig preliminär indikation på betydande marknadsinflytande ( 51 ). 56. Emellertid är det inte säkert att ens ett företag med stora marknadsandelar i betydande omfattning kan uppträda oberoende av konsumenter som har tillräcklig förhandlingsstyrka ( 52 ). Det faktum, att ett företag med stark ställning på marknaden efter hand tappar marknadsandelar, kan mycket väl vara ett tecken på att marknaden håller på att bli mer konkurrensutsatt, men det utesluter inte förekomst av betydande marknadsinflytande. Den omständigheten att marknadsandelarna varierar med tiden kan vara ett tecken på att det saknas marknadsinflytande på den relevanta marknaden. En ny aktörs möjlighet att snabbt öka sin marknadsandel kan också vara ett tecken på att den relevanta marknaden i fråga är mer konkurrensutsatt och att hindren för marknadstillträde ( 53 ) är överstigliga inom en rimlig tidsram ( 54 ). 57. Om marknadsandelen är hög ( 55 ), men under tröskelvärdet på 50 %, bör de nationella regleringsmyndigheterna förlita sig på andra viktiga strukturella marknadsförhållanden för att bedöma om det föreligger ett betydande marknadsinflytande. De bör göra en grundlig strukturell analys av de ekonomiska förhållandena på den relevanta marknaden innan de drar några slutsatser om förekomsten av betydande marknadsinflytande. 58. Följande icke-uttömmande kriterier är relevanta för att mäta om ett företag har en sådan ställning att det i betydande omfattning kan uppträda oberoende av sina konkurrenter, sina kunder och konsumenterna ( 56 ): Hinder för marknadstillträde. Hinder för expansion. Företagets absoluta och relativa storlek. Kontroll över infrastruktur som är svår att kopiera. Tekniska och kommersiella fördelar eller teknisk överlägsenhet. Avsaknad eller låg grad av motverkande marknadsinflytande. Lättillgängliga kapitalmarknader och finansiella resurser. Produkt- och tjänstediversifiering (t.ex. produkter eller tjänster som tillhandahålls i form av kombinationserbjudanden). Stordriftsfördelar. Fördelar till följd av produktionens spännvidd. Direkta eller indirekta nätverkseffekter ( 57 ). ( 50 ) AKZO Chemie/kommissionen, op. cit., punkt 60, mål T-228/97, Irish Sugar/kommissionen, EU:T:1999:246, punkt 70, Hoffmann-La Roche/kommissionen, op. cit, punkt 41, AAMS och andra/kommissionen, op. cit., punkt 51. Stora marknadsandelar kan dock bli en tillförlitlig indikator endast under antagandet att konkurrenterna inte kan utöka sin produktion i tillräcklig omfattning för att de ska kunna klara de förändringar i efterfrågan som blir resultatet av en konkurrents prishöjningar. Irish Sugar/kommissionen, op. cit, punkterna ( 51 ) Se punkt 15 i Meddelande från kommissionen Vägledning om kommissionens prioriteringar vid tillämpningen av artikel 82 i EG-fördraget på företags missbruk av dominerande ställning genom utestängande åtgärder. ( 52 ) Se punkt 18 i Meddelande från kommissionen Vägledning om kommissionens prioriteringar vid tillämpningen av artikel 82 i EG-fördraget på företags missbruk av dominerande ställning genom utestängande åtgärder. ( 53 ) Hindren för marknadstillträde i denna sektor kan vara strukturella, rättsliga eller regleringsbaserade. Strukturella hinder för marknadstillträde är en följd av ursprungliga kostnader eller efterfrågeförhållanden som leder till obalans mellan de förhållanden som å ena sidan råder för aktörer med dominerande ställning på marknaden i kraft av tidigare monopol, och å andra sidan förhållandena för nytillkomna aktörer. Rättsliga hinder och regleringshinder baseras inte på ekonomiska förhållanden, utan är en följd av lagstiftningsåtgärder, myndighetsåtgärder eller andra åtgärder som direkt påverkar villkoren för aktörers tillträde till en relevant marknad och deras positionering där. Se kommissionens rekommendation 2014/710/EU. ( 54 ) Ärende COMP/M.5532 Carphone Warehouse/TiscaliUK. ( 55 ) Enligt kommissionens erfarenhet är en dominerande ställning osannolik om det berörda företagets marknadsandel understiger 40 % på den relevanta marknaden. Det kan dock finnas fall där konkurrenterna inte har förmåga att på ett effektivt sätt stävja ett dominerande företags beteende trots att det dess marknadsandel understiger det nämnda taket. Se United Brands, op. cit. och ärende COMP/M.1741 MCI WorldCom/Sprint. ( 56 ) Ärendena NL/2017/ och NL/2017/1960. Se ärende PT/2017/2023. ( 57 ) Direkta nätverkseffekter föreligger när värdet av en vara eller en tjänst, sett ur konsumentens synvinkel, är beroende av hur många andra som köper/använder sig av varan/tjänsten. Indirekta nätverkseffekter uppstår när sådan värdeökning grundar sig på en ökad användning av en kompletterande vara eller tjänst.

12 C 159/10 SV Europeiska unionens officiella tidning Vertikal integration. Välutvecklat distributions- och försäljningsnät. Långsiktiga och hållbara accessavtal som ingåtts. Avtalsförhållanden med andra marknadsaktörer som skulle kunna leda till avskärmning av marknaden ( 58 ). Avsaknad av potentiell konkurrens. Vart för sig är ovannämnda kriterier inte nödvändigtvis avgörande för ett fastställande av betydande marknadsinflytande. Ett sådant fastställande måste grunda sig på en kombination av flera faktorer. 59. Det beror också på hur lätt det är att komma in på marknaden. Inom sektorn för elektronisk kommunikation är hindren för marknadstillträde ofta höga på grund av i synnerhet förekomsten av tekniska hinder, såsom brist på tillgängliga frekvenser, men också i sådana fall där tillträdet till den relevanta marknaden kräver stora infrastrukturinvesteringar och kapacitetsplanering under lång tid för att lönsamhet ska kunna uppnås ( 59 ). 60. Höga hinder för marknadstillträde kan ha mindre betydelse på marknader som kännetecknas av kontinuerlig teknisk utveckling, eftersom ny teknik gör det möjligt för nya aktörer att tillhandahålla kvalitativt annorlunda tjänster som kan utmana operatören med betydande marknadsinflytande ( 60 ). På marknader för elektronisk kommunikation kan konkurrenstryck skapas av innovativa hot från potentiella konkurrenter som för närvarande inte finns på marknaden. 61. De nationella regleringsmyndigheterna bör alltså ta hänsyn till sannolikheten att företag som för närvarande inte är aktiva på den relevanta produktmarknaden på medellång sikt kan besluta sig för att träda in på marknaden. Företag som vid en prisökning kan ändra inriktning på eller utöka sitt produktions- eller tjänsteutbud och gå in på marknaden, bör av de nationella regleringsmyndigheterna behandlas som potentiella marknadsaktörer även om de för tillfället inte tillverkar den aktuella produkten eller tillhandahåller den aktuella tjänsten. 62. Ett marknadstillträde är mer sannolikt om de potentiella nya aktörerna redan finns på angränsande marknader ( 61 ) eller tillhandahåller tjänster som är relevanta för att tillhandahålla eller konkurrera med de berörda slutkundstjänsterna ( 62 ). Förmågan att uppnå den minimiomfattning på verksamheten som krävs för kostnadseffektivitet kan vara en avgörande faktor när det ska avgöras om ett inträde är sannolikt och hållbart ( 63 ). 63. De nationella regleringsmyndigheterna bör också noggrant beakta stordriftsfördelar och fördelar till följd av produktionens spännvidd, nätverkseffekter, vikten av tillgång till knappa resurser och icke-återvinningsbara kostnader för nätutbyggnad. 64. De nationella regleringsmyndigheterna bör också analysera om marknadsinflytandet för en tidigare helt dominerande operatör kan utsättas för (pris)tryck från varor eller tjänster från marknader utanför den relevanta marknaden och underliggande slutkundsmarknader, t.ex. OTT-aktörer som tillhandahåller kommunikationstjänster online. Även när en nationell regleringsmyndighet har ansett att trycket från dessa varor och tjänster på slutkundsnivå inte är tillräckligt starkt för att det ska finnas effektiv konkurrens på slutkundsmarknaden eller inte tillräckligt starkt för att fungera som indirekt tryck när det gäller tillhandahållandet av tjänster i grossistledet (för definitionen av grossistmarknaden), bör potentiella tryck ändå analyseras i samband med bedömningen av betydande marknadsinflytande ( 64 ). Eftersom OTT-leverantörer inte själva tillhandahåller accesstjänster utövar de i allmänhet inget konkurrenstryck på dessa marknader. ( 58 ) Närmare bestämt roamingavtal, avtal om nätdelning samt saminvesteringsavtal som inte är öppna för tredje parter, som bland annat skulle kunna eliminera en oberoende handelspartner som mindre aktörer kan samarbeta med. Se ärende COMP/M Hutchinson 3G UK/Telefónica UK. ( 59 ) Hoffmann-La Roche/kommissionen, op. cit., punkt 48. De viktigaste hindren för inträde är stordriftsfördelar och icke-återvinningsbara kostnader. Sådana hinder har särskilt stor betydelse inom sektorn för elektronisk kommunikation, med tanke på att det krävs stora investeringar för att t.ex. upprätta ett effektivt elektroniskt kommunikationsnät för tillhandahållande av accesstjänster och endast en ringa del av kostnaderna kan återfås om en ny aktör bestämmer sig för att lämna marknaden. ( 60 ) Ärende COMP/M.5532 Carphone Warehouse/Tiscali UK, ärende COMP/M.7018 Telefónica Deutschland/E-Plus och ärende COMP/M.7612 Hutchinson 3G UK/Telefónica UK. ( 61 ) Ärende COMP/M.1564 Astrolink JV. ( 62 ) Ärende COMP/M.1564 Astrolink JV. ( 63 ) Ärende COMP/M.1741 MCI WorldCom/Sprint. ( 64 ) Ärende FR/2014/1670.

13 SV Europeiska unionens officiella tidning C 159/ Kollektivt betydande marknadsinlyftande 65. Definitionen av vad som utgör en kollektiv dominerande ställning i konkurrenslagstiftningen fastställs i domstolens rättspraxis och har utvecklats med tiden. Begreppet kollektivt betydande marknadsinflytande kan definieras på samma grund. En dominerande ställning kan innehas av flera företag som är juridiskt och ekonomiskt oberoende av varandra, förutsatt att de ur ekonomisk synvinkel uppträder eller agerar tillsammans på en viss marknad som en kollektiv enhet ( 65 ). I Gencor-målet ( 66 ) granskade domstolen hur en marknad med lämpliga egenskaper kan leda till ett ömsesidigt beroendeförhållande mellan parterna som gör att de kan förutse varandras uppträdande. Såsom tydligt anges i Airtours-målet ( 67 ) måste det inte finnas ett avtal eller andra juridiska band för att en kollektiv dominerande ställning ska kunna konstateras. Ett sådant konstaterande kan vara resultatet av andra förhållanden och bero på en ekonomisk bedömning och, i synnerhet, en bedömning av marknadsstrukturen ( 68 ). 66. En kollektiv dominerande ställning föreligger, med hänsyn till den relevanta marknadens faktiska särdrag, när varje företag som ingår i det dominerande oligopolet i fråga, när det blir medvetet om gemensamma intressen, anser det vara möjligt, ekonomiskt rationellt och således önskvärt, att varaktigt anta en gemensam marknadsstrategi i syfte att sälja till priser som är högre än de konkurrensmässiga utan att behöva ingå ett avtal eller samordna ett förfarande i den mening som avses i artikel 101 i fördraget och utan att de faktiska eller potentiella konkurrenterna, eller kunderna och konsumenterna, på ett effektivt sätt skulle kunna reagera ( 69 ). 67. Tribunalen fann i Airtours-målet att tre kumulativa villkor måste vara uppfyllda för att en kollektiv dominerande ställning enligt definitionen ska kunna skapas ( 70 ): För det första måste varje företag som ingår i det dominerande oligopolet kunna få kännedom om de övriga ingående företagens agerande för att kunna kontrollera huruvida de antar samma strategi. Det räcker inte att varje företag som ingår i det dominerande oligopolet är medvetet om att alla kan dra nytta av ett agerande på marknaden som är ömsesidigt beroende. Varje ingående företag måste även kunna få veta om övriga aktörer antar samma strategi och om de håller fast vid den. Det måste således finnas tillräcklig insyn på marknaden för att varje företag som ingår i det dominerande oligopolet ska kunna få tillräckligt exakt och omedelbar kännedom om utvecklingen av vart och ett av de övriga ingående företagens beteende på marknaden. För det andra måste den tysta samordningen varaktigt kunna bestå, det vill säga det måste finnas ett incitament för att inte frångå den gemensamma handlingslinjen på marknaden. Det är endast om samtliga företag som ingår i det dominerande oligopolet vidhåller ett parallellt beteende som de kan dra nytta av det. Detta villkor förutsätter sålunda att det finns repressalier för beteenden som avviker från den gemensamma strategin. För att en kollektiv dominerande ställning ska kunna bestå krävs tillräckligt med avskräckande faktorer för att säkerställa att det finns ett varaktigt incitament för att inte avvika från den gemensamma handlingslinjen, vilket innebär att varje företag som ingår i det dominerande oligopolet måste veta att en starkt konkurrenspräglad åtgärd från dess sida i syfte att öka sin marknadsandel skulle framkalla samma åtgärd hos de andra aktörerna, så att företaget inte skulle få någon fördel av sitt initiativ. För det tredje måste kommissionen för att styrka att en kollektiv dominerande ställning är för handen även visa att de faktiska och potentiella konkurrenternas samt konsumenternas förutsedda reaktion inte skulle motverka den gemensamma strategins förväntade verkningar. 68. I Impala II-målet ( 71 ) bekräftade domstolen att dessa kriterier visar under villkor som det är mer sannolikt att tyst samordning uppstår. Enligt domstolen är sannolikheten för en sådan tyst samordning större om konkurrenterna enkelt kan nå en gemensam syn på hur samordningen ska fungera, och särskilt på de parametrar som kan vara föremål ( 72 ) för den planerade samordningen. Samtidigt fastställde domstolen att man måste undvika ett mekaniskt tillvägagångssätt som innebär att varje enskilt kriterium granskas separat, varvid den övergripande ekonomiska mekanismen för en sådan hypotetisk tyst samordning inte beaktas ( 73 ). Marknadsvillkoren måste bedömas med hänsyn till denna mekanism för hypotetisk samordning. ( 65 ) Mål C-395/96 P, Compagnie Maritime Belge EU:C:2000:132, punkterna ( 66 ) Mål T-102/96, Gencor Ltd/kommissionen, EU:T:1999:65, punkt 163. ( 67 ) Mål T-342/99, Airtours plc/kommissionen, EU:T:2002:146. ( 68 ) Compagnie Maritime Belge, punkt 45. ( 69 ) Mål T-342/99, Airtours plc/kommissionen, EU:T:2002:146, punkt 61; Mål C-413/06, Impala II EU:C:2008:392, punkt 122. ( 70 ) Ibid. punkt 62. ( 71 ) Impala II, punkt 123. ( 72 ) Vilket ska förstås som en tyst överenskommelse om villkoren för samordningen mellan de kollektivt dominerande företagen, en lösning som de tyst samverkande företagen tenderar att ingå under de särskilda marknadsförhållandena och som förutsätter insyn på marknaden för att etableras. Se punkt 123 i Impala II. ( 73 ) Ibid. punkt 125.

14 C 159/12 SV Europeiska unionens officiella tidning Mot denna bakgrund måste de nationella regleringsmyndigheterna, för att fastställa om två eller flera företag på en relevant marknad har kollektivt betydande marknadsinflytande, med sikte på att fastställa om reglerade förhandsskyldigheter ska införas för dessa, göra en analys av den sannolika utvecklingen under den kommande översynsperioden ( 74 ). De måste analysera om marknadsvillkoren, i ljuset av alla överväganden, främjar en mekanism för tyst samordning, på grundval av det ekonomiska test som fastställts av domstolen. Såsom anges i skäl 26 i direktiv 2002/21/EG kan två eller flera företag anses ha en dominerande ställning på marknaden inte endast om de har strukturella eller andra förbindelser gemensamma, men också om den relevanta marknadens struktur gynnar samordnade effekter. 70. En framåtblickande analys måste beakta förväntad eller förutsebar marknadsutveckling under den kommande översynsperioden för att avgöra om tyst samverkan är det sannolika marknadsresultatet. Sannolikheten för de olika elementen i det ekonomiska test som slagits fast av domstolen måste fastställas med beaktande av marknadsstrukturer och alla tillgängliga uppgifter om marknadsbeteende, som bidrar till att den hypotetiska samordningsmekanismen utvecklas och att en tyst jämvikt uppnås genom samverkan. En påstådd mekanism måste analyseras som ett led i en trovärdig teori om tyst samordning ( 75 ), som omfattar överväganden om tillgängliga belägg och data, samt hypotetiska överväganden. Såsom framgår av ovannämnda rättspraxis, bör en arbetsmetod som bygger på en checklista undvikas. 71. Precis som enligt kommissionens riktlinjer för bedömning av horisontella koncentrationer ( 76 ) ska all tillgänglig relevant information om de berörda marknadernas egenskaper både strukturella särdrag och marknadsaktörernas tidigare beteende, beaktas i en framåtblickande analys. 72. Det är i allmänhet lättare att nå en gemensam förståelse av samordnat beteende i ett mindre komplext och mer stabilt ekonomiskt klimat. Eftersom samordning i allmänhet är lättare när det finns färre aktörer, tycks det relevant att i synnerhet granska antalet marknadsaktörer. Det kan också vara lättare att nå en gemensam förståelse av samordningsvillkoren om en relativ symmetri kan iakttas, särskilt i fråga om kostnadsstrukturer, marknadsandelar, kapacitetsnivåer, inbegripet täckningsnivåer, nivåer av vertikal integration och kapacitet att reproducera kombinationserbjudanden. 73. Insyn i prissättningen kan lättare antas för massmarknader i slutkundsledet, och homogena produkter kan öka insynsnivån, men även produkt- och taxekomplexiteten i slutkundsledet kan minskas genom införandet av enklare regler för prissättning, t.ex. genom att ett litet antal centrala referensprodukter anges. På marknader för elektronisk kommunikation där täckningen för mobila och fasta tjänster är nästan total, brukar efterfrågan endast fluktuera i liten grad och nya kunder kan endast värvas från andra marknadsaktörer, vilket ökar insynen i fråga om marknadsandelar ( 77 ). 74. När de nationella regleringsmyndigheterna gör en prognos över aktuella data och den mest troliga framtida utvecklingen bör det göras enligt den modifierade Greenfieldstrategin, som anges i punkt 17. Den innebär att effekterna av eventuell reglering baserad på rådande betydande marknadsinflytande ska uteslutas från bedömningen ( 78 ). 75. Den typ av belägg som de nationella regleringsmyndigheterna har tillgång till på marknader som är reglerade vid tidpunkten för analysen kommer att ha en annan karaktär än de belägg som kan hittas på marknader som inte är reglerade. Det kan dock ändå hända att de nationella regleringsmyndigheterna kan lägga belägg för marknadens struktur och beteende, t.ex. i de fall då reglering inte helt åtgärdat de konstaterade marknadsmisslyckandena. Detta betyder inte att bevisbördan bör vara lägre, eller att den hypotetiska mekanismen för tyst samordning skulle vara annorlunda. 76. Med beaktande av punkt 15 kan de nationella regleringsmyndigheterna, när de bedömer förekomsten av ett kollektivt betydande marknadsinflytande för att avgöra om förhandsreglering ska införas, ta hänsyn till alla marknadsomständigheter för att fastställa att en tyst samverkan sannolikt kan uppstå som marknadsresultat, i avsaknad av förhandreglering om i) dessa omständigheter är förenliga med den ekonomiska grunden för den teori om tyst samverkan som tagits fram av den nationella regleringsmyndigheten, och ii) de, efter bedömning, anses vara relevanta för att förklara att marknaden främjar ovannämnda hypotetiska tysta samverkan, baserat på en integrerad analys som bygger på de kriterier som fastställs i Airtours-målet och som senare bekräftats och förtydligats i Impala-målen. ( 74 ) Ibid. punkt 123. ( 75 ) Ibid. punkt 130. ( 76 ) Riktlinjer för bedömning av horisontella koncentrationer enligt rådets förordning om kontroll av företagskoncentrationer (EUT C 31, , s. 5). ( 77 ) När det gäller fusioner på marknaden för elektronisk kommunikation har dessa överväganden diskuterats ingående, t.ex., i ärende COMP M HUTCHISON 3G ITALY/WIND/JV. ( 78 ) Se ärenden SI/2009/0913, där kommissionen klargjorde att denna metod var väl lämpad för bedömningen av sannolikheten för tyst samverkan på en marknad där det finns reglering baserad på individuellt betydande marknadsinflytande och angav att det viktiga är den situation som skulle råda utan de regleringsskyldigheter som införts för Mobitel på denna specifika marknad (modifierad Greenfieldstrategi).

15 SV Europeiska unionens officiella tidning C 159/ Analysen av kollektivt betydande marknadsinflytande ska beakta särdragen hos sektorn för elektronisk kommunikation, i synnerhet det faktum att den ekonomiska mekanismen för tyst samtycke, på grund av de kopplingar som brukar finnas mellan grossistmarknaderna och slutkundsmarknaderna, inte är begränsad till grossistnivån utan bör analyseras med beaktande av interaktionen mellan de båda nivåerna. I detta hänseende kan fokuspunkter identifieras antingen på slutkundsnivå eller på grossistnivå och repressalier kan vidtas antingen inom den funktion som är kopplad till grossistmarknaden och slutkundsmarknader i efterföljande led liksom näraliggande slutkundsmarknader, eller till och med utanför dessa marknader om de företag som ingår i oligopolet finns där och interagerar där. 78. Förutom marknadsinsyn kan, såsom domstolen angav i Impala II-målet, en marknadsstruktur som främjar tyst samverkan också kännetecknas av marknadskoncentration och homogena produkter ( 79 ). Andra särdrag som kan leda till samma slutsats kan extrapoleras från rättspraxis eller tidigare regleringsbeslut. En icke-uttömmande lista över marknadsvillkor som de nationella regleringsmyndigheterna kan beakta i sin bedömning från fall till fall är, exempelvis, marknadsandelar, elasticitet i efterfrågan, vertikal integration, kostnads- och produktionskompatibilitet, heltäckande nät, lönsamhet och genomsnittlig intäkt per användare, relativ symmetri för operatörsverksamhet och relaterad likhet för slutkundsverksamhet. Emellertid föreslås ingen uttömmande lista. Relevansen för dessa parametrar bör också fastställas och bedömas från fall till fall, och hänsyn bör tas till de nationella omständigheterna. Om de nationella regleringsmyndigheterna vill använda parametrar som inspireras av efterhandsgranskningen av konkurrensmetoder eller koncentrationer, bör de beakta villkoren för förhandsreglering i sektorn för elektronisk kommunikation ( 80 ), i syfte att fastställa ifall de relevanta marknadsvillkoren, under de specifika omständigheterna, är sådana att varje företag som ingår i det dominerande oligopolet anser det vara möjligt, ekonomiskt rationellt och således önskvärt att varaktigt anta en gemensam strategi för sitt beteende på marknaden ( 81 ). Öppenhet och insyn 79. En utgångspunkt för att hitta kollektivt betydande marknadsinflytande är, mot bakgrund av den vägledning som anges i punkterna 72, 73 och 77, inrättandet av en gemensam strategi som kan fungera som riktmärke för framtida beteende. 80. Vid bedömningen av om en marknad är tillräckligt öppen för att möjliggöra tyst samordning bör det undersökas om marknadsaktörerna har ett starkt incitament att konvergera mot ett identifierbart samordnat uppträdande på marknaden och alltså avstå från att förlita sig på ett konkurrenspräglat uppträdande. Detta är fallet när de långsiktiga vinsterna av ett konkurrensbegränsande uppträdande mer än väl uppväger alla kortsiktiga vinster av ett konkurrenspräglat uppträdande. Som anges i punkt 78 underlättas genomförandet och upprätthållandet av tyst samordning av vissa marknadsvillkor som kan göra en viss marknad mer mottaglig för samordning. 81. De särskilda villkoren för elektronisk kommunikation, med höga tillträdeshinder och höga icke-återvinningsbara kostnader innebär att nya aktörer har incitament att öka sina marknadsandelar för att säkra kostnadstäckning. Å andra sidan är inte marknadsandelssymmetri nödvändig för ett incitament för tyst samverkan, om bara en minimiomfattning ( 82 ) har uppnåtts eller kostnadsstrukturerna är jämförbara ( 83 ). 82. I samband med bedömningen av förekomsten av kollektivt betydande marknadsinflytande, och utan att det påverkar tillämpningen av de kriterier som anges i punkt 67, kan en nära anpassning av priser under en längre tid, särskilt om de ligger över en konkurrenskraftig nivå, tillsammans med andra faktorer som är typiska för en kollektiv dominerande ställning, i brist på en annan rimlig förklaring, räcka för att påvisa förekomsten av en kollektiv dominerande ställning, även om det inte finns några starka direkta bevis på en marknad med stor insyn, eftersom en sådan insyn kan förutsättas under sådana omständigheter ( 84 ). Utredningen av dessa omständigheter måste göras med omsorg, och bör framför allt baseras på en analys av trovärdiga samordningsstrategier som kan existera under dessa omständigheter ( 85 ). När det gäller förhandsreglering inom sektorn för elektronisk kommunikation är fastställandet av redan existerande samordning enligt ovanstående inte ett krav, men det kan vara relevant, i synnerhet om marknadsvillkoren inte har ändrats märkbart och/eller sannolikt inte kommer att göra det under den kommande översynsperioden. ( 79 ) Impala II, punkt 121. ( 80 ) Bedömningen i samband med förhandsreglering kräver en särskild analysram i vissa hänseende, som det ovannämnda behovet att bortse från existerande reglering, behovet av att beakta en särskild tidsram för regleringen, och avsaknaden av specifikt binärt kontrafaktiskt scenario som ingår i en analys av koncentrationer. ( 81 ) Airtours plc/kommissionen, op. cit., punkt 61, mål C-413/06, Impala II EU:C:2008:392, punkt 122. ( 82 ) Detta ska bedömas utifrån nationella förhållanden och den relevanta marknaden i fråga, med beaktande av behovet av att främja effektivt marknadstillträde. Se t.ex. bilagan till kommissionens rekommendation 2009/396/EG av den 7 maj 2009 om regleringen av termineringstaxor i fasta och mobila nät inom EU (EUT L 124, , s. 67). ( 83 ) Ärende ES/2005/0330. ( 84 ) Mål T-464/04, Impala I EU:T:2006:216, punkt 252. ( 85 ) Impala II, punkt 129.

16 C 159/14 SV Europeiska unionens officiella tidning När tidigare beteende används som underlag för den nationella regleringsmyndighetens framåtblickande bedömning av den sannolika marknadsdynamiken under nästa översynsperiod, bör den nationella regleringsmyndigheten vara medveten om att även när det finns en reglering är det möjligt att endast införandet av priskontrollerade accessprodukter i grossistledet inte räcker som förklaring till en konstaterad anpassning av priserna under en lång period i slutkundsledet. En sådan anpassning kan, i brist på en annan rimlig förklaring, vara ett tecken på en tyst hemlig samverkan, om andra faktorer som är typiska för en kollektiv dominerande ställning föreligger. Vid sidan av regleringsskyldigheter som fastställer prisnivåerna kan alternativa rimliga förklaringar vara exempelvis av ekonomisk art, om prisnivåerna kan motiveras med tanke på kostnadsstrukturerna på en konkurrensutsatt marknad. 84. För bedömningen av insynskriteriet när det finns förhandsreglering av marknader för elektronisk kommunikation, där det vanligtvis finns höga tillträdeshinder för nya aktörer, kan nätägarnas vägran att tillhandahålla access i grossistledet till rimliga villkor vara en potentiell fokuspunkt för en gemensam strategi som antagits av företagen i ett oligopol. En sådan vägran kan därför tyda på förekomsten av en gemensam strategi, som ska beaktas tillsammans med andra faktorer vid en analys av kollektivt betydande marknadsinflytande. En fokuspunkt baserad på att nekad access kan antingen iakttas i fråga om operatörer som inte omfattas av förhandsskyldigheter avseende access, eller förutses i fråga om operatörer som omfattas av sådana skyldigheter vid tidpunkten för analysen, förutsatt att vissa villkor uppfylls. Några exempel på sådana villkor är ett gemensamt incitament för att upprätthålla betydande eller onormalt höga vinster på marknader i efterföljande led eller näraliggande slutkundsmarknader, som den nationella regleringsmyndigheten inte anser står i proportion till de gjorda investeringarna och aktuella riskerna ( 86 ), eller andra liknande ej prisbaserade typer av gemensamma strategier på en marknad som främjar tyst samordning och som inte är förenliga med en välfungerande slutkundsmarknad enligt domstolens dom i Impala IImålet ( 87 ), som också kan styrka att vägrad access är en trovärdig fokuspunkt. Det är också relevant att bedöma om den berörda operatören är tillräckligt stor för att det ska motivera ett tillhandahållande av grossisttjänster till tredjeparter. Hållbarhet 85. För att den gemensamma strategin ska vara hållbar över tid måste varje företag som ingår i oligopolet ha incitament att inte avvika från villkoren för samordning. Detta beror på att i deltagarna i det dominerande oligopolet gagnas endast om de alla upprätthåller ett parallellt beteende. Förekomsten av ett trovärdigt hot om repressalier, som avskräcker från avvikelse, är ett nödvändigt krav för att säkerställa att samordningen förblir trovärdig över tid. 86. Vad gäller behovet av att tillgripa en sanktion har tribunalen klargjort att det i princip är tillräckligt att en sådan avskräckande mekanism bara existerar, eftersom inga sanktioner kommer att behöva tillgripas om de företag som ingår i oligopolet anpassar sig till den gemensamma strategin. Den mest effektiva avskräckande mekanismen är den som aldrig har använts ( 88 ). 87. Detta förtydligande är särskilt viktigt, exempelvis i fall då en nationell regleringsmyndighet anser att en fokuspunkt för tyst samverkan på grossistnivå utgörs av en (konstruktiv) vägran till access i grossistledet ( 89 ), och då transaktionerna i grossistledet vanligtvis är knappa. I sådana fall behöver de nationella regleringsmyndigheterna inte fastställa att repressalierna skulle utgöras av att andra företag (ett eller flera) som ingår i den tysta samverkan sluter ett annat accessavtal, utan kan ange en annan ( 90 ) trovärdig mekanism för motåtgärder på underliggande eller näraliggande slutkundsmarknader (en eller flera) (t.ex. kortfristiga priskrig) ( 91 ). Överväganden kopplade till portabilitet och dynamik (churn) ( 92 ) under de särskilda omständigheterna kan vara ytterligare belägg för konsumenternas antagna känslighet för prisändringar och hjälpa den nationella regleringsmyndigheten att förutse sannolikheten för att motåtgärder på slutkundsnivå ska vara effektiva ( 93 ). 88. Trovärdigheten i ett sanktionshot (en sanktionsmekanism) och/eller dess utövande ska bedömas av de nationella regleringsmyndigheterna i samband med analysen från fall till fall. ( 86 ) Ärende ES/2005/0330. ( 87 ) Impala II, punkt 121. Se även avsnittet om marknadsmisslyckanden på slutkundsnivå i denna förklarande anmärkning. ( 88 ) Impala I, punkt 466. ( 89 ) Access som skulle göra det möjligt för en operatör som ansöker om access att konkurrera effektivt på slutkundsnivå. ( 90 ) Det andra kriteriet i Airtours-testet förutsätter samma åtgärd hos de andra aktörerna, dvs. att ett företag som ingår i det dominerande oligopolet vidtar en starkt konkurrenspräglad åtgärd som svar på en starkt konkurrenspräglad åtgärd från ett annat företag som ingår i det dominerande oligopolet (dock eventuellt i annan form), se Airtours, op. cit., punkt 62. ( 91 ) Detta är viktigt, eftersom en sanktion mot oligopolinnehavare 1 för att den beviljat en konkurrent access genom att oligopolinnehavare 2 beviljat andra konkurrenter access kan ha långsiktiga effekter på marknaden, vilket ytterligare urholkar vinsten för den aktör som vidtar motåtgärder, och sanktionen är därmed inte en trovärdig avskräckande vinst igen, och därmed inte utgöra en trovärdig avskräckande mekanism mot opportunistiska uppträdanden. Se även ärende ES/2005/0330. ( 92 ) Nummerportabilitet innebär att slutanvändare kan behålla ett nummer från den nationella nummerplanen oavsett vilket företag som tillhandahåller tjänsten, och churn är andelen abonnenter på en tjänst som avbryter sitt abonnemang på denna tjänst under en viss period. ( 93 ) Ärende ES/2005/0330.

17 SV Europeiska unionens officiella tidning C 159/15 Externa faktorer 89. Bedömningen av motverkande faktorer till teorin om tyst samverkan omfattar ekonomiska överväganden, där det måste fastställas om de aktörer som för närvarande finns på marknaden utanför det tyst samverkande oligopolet agerar som marginella konkurrenter (fringe competitor(s)) eller har potential att bli ensamvargar (maverick(s)) eller om kunderna har tillräcklig motverkande köparmakt för att undergräva samordningsmekanismen. 90. Inom ramen för förhandsreglering inom sektorn för elektronisk kommunikation kan rivalernas marknadsposition och styrka bedömas utifrån olika faktorer kopplade till tillträdeshinder för potentiella konkurrenter och konkurrenssituationen och hindren för expansion för befintliga marknadsaktörer. De parametrar som är relevanta för denna bedömning är bl.a. marknadsandel på den marknad som bedöms, relaterade fördelar till följd av produktionens spännvidd, potential att tillhandahålla alla produkter som kunderna efterfrågar på slutkundsnivå, företagets relativa styrka inom det huvudsakliga verksamhetsområdet, förekomsten av marginella konkurrenter eller ensamvargar etc. I detta hänseende bör de nationella regleringsmyndigheterna i sitt förslag till åtgärd inbegripa en bedömning av marginella konkurrenters förmåga att utmana det konkurrensbegränsande samordnade uppträdandet ( 94 ). 91. Såsom anges i punkt 59 har marknaderna för tillhandahållande av elektroniska kommunikationstjänster höga tillträdeshinder, i synnerhet ekonomiska sådana, eftersom det är dyrt och tidskrävande att bygga ut nät, om det saknas accessarrangemang i grossistledet. Även hinder av rättslig art, i synnerhet spektrumpolitiken, kan dock begränsa antalet mobilnätsoperatörer ( 95 ). En hypotetisk ny aktör som kan rubba jämvikten i den tysta samverkan måste därför sannolikt förlita sig på andras infrastruktur, åtminstone delvis. I avsaknad av reglering eller hållbara kommersiella avtal eller banbrytande teknisk innovation kan det normalt antas att sannolikheten för att en ny aktör ska rubba jämvikten i allmänhet är liten på kort och medellång sikt. 92. När det gäller kunderna är det inte sannolikt att individuella konsumenter på massmarknader ska kunna utöva någon köparmakt av betydelse. Å andra sidan är det möjligt att vissa företag som är slutanvändare och som köper företagsprodukter eller skräddarsydda produkter skulle kunna utöva motverkande köparmakt, och deras potentiella reaktion bör, om lämpligt, analyseras på den specifika marknaden. 93. Detta meddelande riktar sig till medlemsstaterna. På kommissionens vägnar Mariya GABRIEL Ledamot av kommissionen ( 94 ) Ärende IE/2004/0121. ( 95 ) Se fotnot 52 och Förklarande anmärkning som åtföljer kommissionens rekommendation 2014/710/EU, SWD(2014) 298, s. 4.

18 C 159/16 SV Europeiska unionens officiella tidning Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende M.8824 Mitsui Rail Capital Europe/Siemens Nederland/JV) (Text av betydelse för EES) (2018/C 159/02) Kommissionen beslutade den 26 april 2018 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den inre marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004 ( 1 ). Beslutet i sin helhet finns bara på engelska och kommer att offentliggöras efter det att eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens ( mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer, i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex ( under Celexnummer 32018M8824. EUR-Lex ger tillgång till unionslagstiftningen via internet. ( 1 ) EUT L 24, , s. 1. Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende M.8805 Panalpina/DFG/PA NL Perishables) (Text av betydelse för EES) (2018/C 159/03) Kommissionen beslutade den 26 april 2018 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den inre marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004 ( 1 ). Beslutet i sin helhet finns bara på engelska och kommer att offentliggöras efter det att eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens ( mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer, i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex ( under Celexnummer 32018M8805. EUR-Lex ger tillgång till unionslagstiftningen via internet. ( 1 ) EUT L 24, , s. 1.

19 SV Europeiska unionens officiella tidning C 159/17 IV (Upplysningar) UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Eurons växelkurs ( 1 ) 4 maj 2018 (2018/C 159/04) 1 euro = Valuta Kurs USD US-dollar 1,1969 JPY japansk yen 130,37 DKK dansk krona 7,4492 GBP pund sterling 0,88235 SEK svensk krona 10,5715 CHF schweizisk franc 1,1950 ISK isländsk krona 122,20 NOK norsk krona 9,6440 BGN bulgarisk lev 1,9558 CZK tjeckisk koruna 25,503 HUF ungersk forint 313,87 PLN polsk zloty 4,2543 RON rumänsk leu 4,6620 TRY turkisk lira 5,0963 AUD australisk dollar 1,5915 Valuta Kurs CAD kanadensisk dollar 1,5410 HKD Hongkongdollar 9,3952 NZD nyzeeländsk dollar 1,7067 SGD singaporiansk dollar 1,5962 KRW sydkoreansk won 1 288,32 ZAR sydafrikansk rand 15,1135 CNY kinesisk yuan renminbi 7,6113 HRK kroatisk kuna 7,4040 IDR indonesisk rupiah ,91 MYR malaysisk ringgit 4,7134 PHP filippinsk peso 61,847 RUB rysk rubel 75,4816 THB thailändsk baht 38,008 BRL brasiliansk real 4,2446 MXN mexikansk peso 22,9276 INR indisk rupie 80,0270 ( 1 ) Källa: Referensväxelkurs offentliggjord av Europeiska centralbanken.

20 C 159/18 SV Europeiska unionens officiella tidning V (Yttranden) FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV DEN GEMENSAMMA HANDELSPOLITIKEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Tillkännagivande om inledande av en partiell interimsöversyn av de antidumpningsåtgärder som tillämpats på import av vissa sömlösa rör med ursprung i bl.a. Ukraina (2018/C 159/05) Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) har tagit emot en begäran om översyn enligt artikel 11.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 av den 8 juni 2016 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen ( 1 ) (nedan kallad grundförordningen). 1. Begäran om översyn Begäran om översyn ingavs av Interpipe-gruppen (nedan kallad sökanden), en exporterande producent från Ukraina (nedan kallat det berörda landet). Den partiella interimsöversynen är begränsad till en undersökning av dumpning avseende sökanden. 2. Den produkt som översynen gäller Den produkt som översynen gäller är vissa sömlösa rör av järn eller stål med runt tvärsnitt, en ytterdiameter på högst 406,4 mm och ett kolekvivalentvärde (CEV) på högst 0,86 enligt formeln från International Institute of Welding (IIW) och kemisk analys ( 2 ), som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex , ex , ex , ex , ex , ex , ex , ex , ex , ex , ex , ex , ex , ex och ex (Taric-nummer , , , , , , , , , , , , , och ) med ursprung i Ukraina (nedan kallad den berörda produkten). 3. Befintliga åtgärder De åtgärder som för närvarande är i kraft är en slutgiltig antidumpningstull som infördes genom rådets genomförandeförordning (EU) nr 585/2012 ( 3 ), ändrad genom genomförandeförordningarna (EU) nr 795/2012 ( 4 ) och (EU) nr 1269/2012 ( 5 ). 4. Grund för översynen Sökanden har lagt fram tillräcklig bevisning för sin begäran enligt artikel 11.3 om att de omständigheter som låg till grund för de befintliga åtgärderna i den mån de rör sökanden har förändrats och att dessa är av varaktig karaktär. Sökanden hävdar att dess produktionsstruktur har förändrats. Interpipe har en ny anläggning som tillverkar rörämnen av stål, som är den viktigaste råvaran i tillverkningen av den berörda produkten. Sökanden är därmed en vertikalt integrerad grupp när det gäller tillverkning och försäljning av den berörda produkten som i betydande grad kan optimera sin tillverkningsprocess och sina tillverkningskostnader. ( 1 ) EUT L 176, , s. 21. ( 2 ) CEV-värdet ska fastställas i enlighet med den tekniska rapporten, 1967, IIW dok. IX , som publicerats av International Institute of Welding (IIW). ( 3 ) EUT L 174, , s. 5. ( 4 ) EUT L 238, , s. 1. ( 5 ) EUT L 357, , s. 1.

21 SV Europeiska unionens officiella tidning C 159/19 Den nybyggda anläggningen har även gjort det möjligt för företaget att utöka sina stålsorter och därmed sitt produktsortiment. Sökanden har därför kunnat börja tillverka exklusiva produkter som ledningsrör och industrirör med högre förädlingsvärde. Att produktsortimentet har utökats innebär en väsentlig kvalitetsförändring av de produkttyper som gruppen tillverkar och exporterar jämfört med den förra översynen. Sökanden har lagt fram tillräcklig bevisning som visar att vad gäller den exporterande gruppen är en fortsatt tillämpning av åtgärderna på nuvarande nivå inte längre nödvändig för att motverka den skadevållande dumpningen. Sökanden hävdar särskilt att betydande förändringar av tillverkningens organisation och av dess produktsortiment har haft en direkt inverkan på både den inhemska marknaden och exportmarknaden. En jämförelse av sökandens normalvärde och dess exportpriser till unionen visar att dumpningsmarginalen förefaller vara lägre än åtgärdernas nuvarande nivå. En fortsatt tillämpning av åtgärderna på nuvarande nivå, som grundades på den tidigare fastställda dumpningsnivån, förefaller därför inte längre vara nödvändig för att motverka dumpning. 5. Förfarande Efter att ha informerat medlemsstaterna om att det föreligger tillräcklig bevisning för att motivera inledandet av en partiell interimsöversyn som är begränsad till en undersökning av dumpning, inleder kommissionen en översyn i enlighet med artikel 11.3 i grundförordningen. Undersökningen kommer också att bedöma huruvida de gällande åtgärderna ska fortsätta, upphävas eller ändras vad gäller sökanden. 5.1 Frågeformulär För att kommissionen ska få de uppgifter som den anser vara nödvändiga för sin undersökning kommer den att sända frågeformulär till sökanden. Dessa uppgifter och denna bevisning ska ha inkommit till kommissionen inom 37 dagar efter att detta tillkännagivande har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. 5.2 Andra skriftliga inlagor Om inte annat följer av bestämmelserna i detta tillkännagivande uppmanas alla berörda parter att lämna synpunkter och lägga fram bevisning till stöd för dessa. Dessa uppgifter och denna bevisning ska, om inget annat anges, ha inkommit till kommissionen inom 37 dagar efter att detta tillkännagivande har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. 5.3 Möjlighet att bli hörd av kommissionens utredande avdelningar Alla berörda parter kan begära att bli hörda av kommissionens utredande avdelningar. Begäran ska göras skriftligen och innehålla skälen till att parten önskar bli hörd. När det gäller höranden om frågor som rör undersökningens inledande skede ska begäran lämnas in senast 15 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Efter detta ska en begäran om att bli hörd lämnas in inom de tidsfrister som kommissionen fastställer i sin korrespondens med parterna. 5.4 Anvisningar för inlämnande av skriftliga inlagor och besvarade frågeformulär samt korrespondens Uppgifter som lämnas in till kommissionen avseende handelspolitiska skyddsåtgärder ska inte vara upphovsrättsskyddade. Innan berörda parter lämnar information och/eller data som omfattas av tredje parts upphovsrätt till kommissionen måste de begära särskilt tillstånd från upphovsrättsinnehavaren som uttryckligen tillåter a) kommissionen att använda denna information och/eller dessa data för det handelspolitiska skyddsförfarandet, och b) att denna information och/eller dessa data lämnas till de parter som berörs av undersökningen i en form som gör att de kan utöva sin rätt till försvar. Alla skriftliga inlagor för vilka de berörda parterna begär konfidentiell behandling, inklusive sådan information som begärs i detta tillkännagivande, besvarade frågeformulär och korrespondens från de berörda parterna, ska vara märkta Limited. De parter som under undersökningen lämnar in uppgifter uppmanas att ange skälen till begäran om konfidentiell behandling. Berörda parter som lämnar uppgifter märkta Limited ska i enlighet med artikel 19.2 i grundförordningen även lämna en icke-konfidentiell sammanfattning av dessa uppgifter, vilken ska märkas For inspection by interested parties. Sammanfattningarna ska vara tillräckligt detaljerade för att det ska vara möjligt att bilda sig en rimlig uppfattning om den konfidentiella informationens väsentliga innehåll. Om en part som lämnar konfidentiella uppgifter inte kan uppvisa godtagbara skäl till begäran om konfidentiell behandling eller inte lämnar in en icke-konfidentiell sammanfattning i begärt format och av begärd kvalitet kan kommissionen komma att lämna uppgifterna utan beaktande av om det inte med hjälp av lämpliga källor på ett tillfredsställande sätt kan visas att uppgifterna är riktiga.

22 C 159/20 SV Europeiska unionens officiella tidning Berörda parter uppmanas att skicka alla inlagor och framställningar, även skannade fullmakter och intyganden, med e-post. Däremot ska omfattande svar lämnas in på cd-rom eller dvd personligen eller skickas som rekommenderat brev. Genom att använda e-post godkänner de berörda parterna de regler som gäller för elektroniska inlagor i dokumentet KORRESPONDENS MED EUROPEISKA KOMMISSIONEN I ÄRENDEN SOM RÖR HANDELSPOLITISKA SKYDDSÅTGÄRDER som offentliggjorts på webbplatsen för generaldirektoratet för handel: doclib/docs/2011/june/tradoc_ pdf De berörda parterna måste uppge namn, adress, telefonnummer och giltig e-postadress (fungerande officiell företagsadress), och de bör se till att e-posten läses varje dag. När kommissionen fått dessa kontaktuppgifter kommer all korrespondens att ske uteslutande via e-post, såvida inte de berörda parterna uttryckligen ber att få alla dokument från kommissionen på annat sätt eller dokumentens art gör att rekommenderad post krävs. I det ovannämnda dokumentet finns närmare regler och information om korrespondens med kommissionen, inklusive de principer som gäller inlagor via e-post. Kommissionens generaldirektorat för handel kan kontaktas på följande adress: Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för handel Direktorat H Kontor: CHAR 04/ Bruxelles/Brussel BELGIEN E-postadress: TRADE-R689-SPT@ec.europa.eu 6. Bristande samarbete Om en berörd part vägrar att ge tillgång till eller underlåter att lämna nödvändiga uppgifter inom tidsfristerna eller i betydande mån hindrar undersökningen, kan positiva eller negativa avgöranden träffas på grundval av tillgängliga uppgifter, i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. Om det konstateras att en berörd part har tillhandahållit oriktiga eller vilseledande uppgifter, får dessa lämnas utan beaktande och tillgängliga uppgifter kan användas i stället. Om en berörd part inte samarbetar eller endast delvis samarbetar och avgöranden därför träffas på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen, kan resultatet utfalla mindre gynnsamt för den berörda parten än om denna hade samarbetat. Underlåtenhet att lämna svar i elektronisk form kommer inte att anses utgöra bristande samarbete, under förutsättning att den berörda parten visar att det skulle vara orimligt betungande eller medföra orimliga extrakostnader att lämna uppgifter på det sätt som begärts. Den berörda parten bör i sådana fall omedelbart kontakta kommissionen. 7. Förhörsombud De berörda parterna kan begära att förhörsombudet (hearing officer) för handelspolitiska förfaranden ingriper. Förhörsombudet fungerar som kontakt mellan de berörda parterna och kommissionens utredande avdelningar. Förhörsombudet behandlar ansökningar om tillgång till handlingar i ett ärende, tvister rörande sekretess, ansökningar om förlängning av tidsfrister och ansökningar från tredje parter om att bli hörda. Förhörsombudet kan anordna ett hörande med en enskild berörd part och agera som medlare så att de berörda parterna ges möjlighet att till fullo utöva sin rätt till försvar. Begäran om att bli hörd av förhörsombudet bör göras skriftligen och innehålla skälen till att parten önskar bli hörd. När det gäller höranden om frågor som rör undersökningens inledande skede ska begäran lämnas in senast 15 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Efter denna tidpunkt måste en begäran om att bli hörd lämnas in inom de tidsfrister som kommissionen fastställer i sin korrespondens med parterna. Mer information och kontaktuppgifter finns på förhörsombudets webbsidor på webbplatsen för generaldirektoratet för handel: 8. Tidsplan för undersökningen Undersökningen kommer i enlighet med artikel 11.5 i grundförordningen att slutföras inom 15 månader efter att detta tillkännagivande har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

23 SV Europeiska unionens officiella tidning C 159/21 9. Behandling av personuppgifter Alla personuppgifter som samlas in under undersökningens gång kommer att behandlas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter ( 1 ). ( 1 ) EGT L 8, , s. 1.

24 C 159/22 SV Europeiska unionens officiella tidning ÖVRIGA AKTER EUROPEISKA KOMMISSIONEN Offentliggörande av en ansökan om godkännande av en mindre ändring i enlighet med artikel 53.2 andra stycket i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (2018/C 159/06) Europeiska kommissionen har godkänt denna mindre ändring i enlighet med artikel 6.2 tredje stycket i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 664/2014 ( 1 ). ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE AV EN MINDRE ÄNDRING Ansökan om godkännande av en mindre ändring i enlighet med artikel 53.2 andra stycket i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 ( 2 ) 1. Ansökande grupp och berättigat intresse CORDERO DE NAVARRA / NAFARROAKO ARKUMEA EU-nr: PGI-ES-0212-AM SUB ( ) SGB ( X ) GTS ( ) Namn: Consejo Regulador de la Indicación Geográfica Protegida Cordero de Navarra o Nafarroako Arkumea Adress: Avenida Serapio Huici, 22 Edificio Peritos Villava NAVARRA SPANIEN Tfn Fax E-post: info@intiasa.es Den ansökande gruppen företräder de gemensamma intressena för producenterna av Cordero de Navarra / Nafarroako Arkumea. Gruppen har ett berättigat intresse i ansökan om ändring av produktspecifikationen för den skyddade geografiska beteckningen Cordero de Navarra / Nafarroako Arkumea, som den även har till uppgift att slå vakt om. Consejo Regulador för den skyddade geografiska beteckningen Cordero de Navarra är en intresseorganisation för producenter av Cordero de Navarra. Den har bland annat till uppgift att vidta åtgärder för att öka produktens värde och få kvalitetsordningen för den skyddade geografiska beteckningen att fungera bättre enligt artikel 45 i förordningen (EU) nr 1151/2012. I enlighet med den nationella lagstiftningen har organisationen till uppgift att främja kvaliteten hos Cordero de Navarra och slå vakt om och försvara produktens anseende. Detta avspeglas i organisationens arbetsordning som godkändes genom beslut APA/1413/2002 av den 23 maj 2002 om ratificering av regelverket för den skyddade geografiska beteckningen Cordero de Navarra / Nafarroako Arkumea och dess intresseorganisation. 2. Medlemsstat eller tredjeland Spanien 3. Rubrik i produktspecifikationen som berörs av ändringen(ändringarna) Produktbeskrivning Bevis på ursprung Produktionsmetod Samband ( 1 ) EUT L 179, , s. 17. ( 2 ) EUT L 343, , s. 1.

25 SV Europeiska unionens officiella tidning C 159/23 Märkning Annat [kontrollorgan och nationella lagstadgade krav] 4. Typ av ändring(ar) Ändring av produktspecifikationen för en registrerad SUB eller SGB som kan anses som en mindre ändring i enlighet med artikel 53.2 tredje stycket i förordning (EU) nr 1151/2012 och inte kräver någon ändring av det offentliggjorda sammanfattande dokumentet. Ändring av produktspecifikationen för en registrerad SUB eller SGB som kan anses som en mindre ändring i enlighet med artikel 53.2 tredje stycket i förordning (EU) nr 1151/2012 och kräver en ändring av det offentliggjorda sammanfattande dokumentet. Ändring av produktspecifikationen för en registrerad SUB eller SGB, för vilken det inte har offentliggjorts något sammanfattande dokument (eller motsvarande), som kan anses som en mindre ändring i enlighet med artikel 53.2 tredje stycket i förordning (EU) nr 1151/2012. Ändring av produktspecifikationen för en registrerad GTS som kan anses som en mindre ändring i enlighet med artikel 53.2 fjärde stycket i förordning (EU) nr 1151/2012. I förslaget om en mindre ändring som bifogas här korrigeras skrivfel i den tidigare texten och uppdateras vissa hänvisningar, på grund av ändringar som gjorts efter att den ursprungliga produktspecifikationen godkändes. Följande rubriker i produktspecifikationen ändras därför: B) Produktbeskrivning: Hänvisningen till gällande regler om klassificering av slaktkroppar har uppdaterats. Däremot krävs ingen ändring i den godkända produktbeskrivningen. D) Bevis på ursprung: Hänvisningen till ett visst kontrollorgan, som inte längre finns, tas bort och det nya kontrollorganet namnges under rubriken G) Kontrollorgan. E) Produktionsmetod: Ett skrivfel korrigeras i stycket om det foder som används för att göda lammen och hänvisningen till standarden uppdateras och ersätts med en hänvisning till ISO/IEC standarden. G) Kontrollorgan: Hänvisningen till kontrollorganet uppdateras med det nya namnet. I) Nationellt lagstadgade krav: Hänvisningen till den nationella lagstiftningen uppdateras med nu gällande lagstiftning. Annat: Hänvisningen till rådets förordning (EEG) nr 2081/92, som har upphört att gälla, tas bort från förstasidan. Med hänsyn till ovannämnda uppgifter, och i enlighet med motiveringarna i ansökan, är de föreslagna ändringarna i föreliggande ansökan om godkännande av en mindre ändring i produktspecifikationen för den skyddade geografiska beteckningen Cordero de Navarra / Nafarroako Arkumea att betrakta som mindre i enlighet med artikel 53.2 tredje stycket i förordning (EU) nr 1151/2012 eftersom ändringen i avsnitt B) Produktbeskrivning inte påverkar produktens grundläggande egenskaper, endast hänvisningen till den relevanta, gällande EU-lagstiftningen uppdateras, ändringarna inte påverkar sambandet med det geografiska området som beskrivs under rubrik F i produktspecifikationen, ändringarna inte medför någon ändring av produktens namn eller av någon del av detta, ändringarna inte rör det avgränsade geografiska området under rubriken C) Geografiskt område, ändringarna inte innebär några ökade begränsningar av handeln med produkten eller dess råvaror. 5. Ändring(ar) Beskrivning av ändring 1 och motivering Rubrik B: Produktbeskrivning Hänvisningen till den nationella kvalitetsstandarden för fårslaktkroppar (Orden de 18 de septiembre de 1975 ändrad genom Orden de 24 de septiembre de 1987), som ersatts av unionslagstiftning och Orden ARM/2279/2010, de 20 de agosto, tas bort.

26 C 159/24 SV Europeiska unionens officiella tidning Hänvisningen till bestämmelserna för gemenskapens skala för klassificering av slaktkroppar av lamm med en vikt på mindre än 13 kg uppdateras i enlighet med gällande förordning av den 20 april Uppdateringen medför ingen ändring av produktegenskaperna i produktspecifikationen, eftersom de gällande bestämmelserna för unionsskalan för klassificering av lammslaktkroppar som beskrivs i produktspecifikationen inte har ändrats. Nuvarande lydelse: B. Produktbeskrivning a) Lechal Handelskategorierna Cordero Lechal Extra och Primera enligt definitionen i kvalitetsstandarden för fårslaktkroppar (Orden de 18 de septiembre de 1975 ändrad genom Orden de 24 de septiembre de 1987) och kategorierna A och B av första kvalitet enligt definitionen i gemenskapens skala för klassificering av slaktkroppar av lätta lamm (förordningarna (EEG) nr 2137/92 och (EEG) nr 461/93) för slaktkroppar av lamm av raserna navarra och lacha. Lamm av han- eller honkön av raserna lacha eller navarra som diat fram till slakten och som har en slaktvikt på mellan 5 och 8 kg för lamm av rasen lacha och på mellan 6 och 8 kg för lamm av rasen navarra (med huvud och inälvor). Lammen får vara högst 45 dagar gamla. Fettansättning: lätt fet eller normalfet (grad 2 3 enligt förordningarna (EEG) nr 2137/92 och (EEG) nr 461/93 som fastställer närmare bestämmelser för gemenskapens skala för klassificering av slaktkroppar av lätta lamm). Köttets färg: pärlemorvitt till blekrosa. Köttets utmärkande egenskaper: mört, saftigt, med mjuk konsistens och karakteristisk smak. b) Ternasco Handelskategorierna Cordero Ternasco Extra och Primera enligt definitionen i kvalitetsstandarden för fårslaktkroppar (Orden de 18 de septiembre de 1975 ändrad genom Orden de 24 de septiembre de 1987) och kategorierna B och C av första kvalitet enligt definitionen i gemenskapens skala för klassificering av slaktkroppar av lätta lamm (förordningarna (EEG) nr 2137/92 och (EEG) nr 461/93). Gäller endast för slaktkroppar av lamm av rasen navarra. Navarralamm av han- eller honkön som diar i minst 45 dagar från födseln. Under gödningsfasen utfodras lammen med halm av spannmål och kraftfoder av spannmål, baljväxter, vitaminer och mineraler. De lamm som inte är avvanda när de är 45 dagar gamla får, utöver den utfodring som redan nämnts, även modersmjölk. Ternascolammens slaktvikt ligger på mellan 9 och 12 kg (utan huvud och inälvor). Lammen får vara högst 110 dagar gamla. Fettansättning: lätt fet eller normalfet (grad 2 3 enligt förordningarna (EEG) nr 2137/92 och (EEG) nr 461/93 som fastställer närmare bestämmelser för gemenskapens skala för klassificering av slaktkroppar av lätta lamm). Köttets färg: blekrosa. Köttets utmärkande egenskaper: mört, antydan till intramuskulärt fett, mycket saftigt, mjuk konsistens och karakteristisk smak. Ändrad lydelse: a) Lechal Handelskategorierna Cordero Lechal A och B av första kvalitet enligt definitionen i unionens skala för klassificering av slaktkroppar av lamm med en vikt på mindre än 13 kg (delegerad förordning (EU) 2017/1182) för slaktkroppar av lamm av raserna navarra och lacha. Lamm av han- eller honkön av raserna lacha eller navarra som diat fram till slakten och som har en slaktvikt på mellan 5 och 8 kg för lamm av rasen lacha och på mellan 6 och 8 kg för lamm av rasen navarra (med huvud och inälvor). Lammen får vara högst 45 dagar gamla. Fettansättning: liten eller ordinär (grad 2 3 enligt delegerad förordning (EU) 2017/1182 som fastställer skalan för klassificering av slaktkroppar av lamm på mindre än 13 kilo). Köttets färg: ljusrosa. Köttets utmärkande egenskaper: mört, saftigt, med mjuk konsistens och karakteristisk smak.

27 SV Europeiska unionens officiella tidning C 159/25 b) Ternasco Handelskategorierna Cordero Ternasco B och C av första kvalitet enligt definitionen i unionens skala för klassificering av slaktkroppar av lamm med en vikt på mindre än 13 kg (delegerad förordning (EU) 2017/1182). Gäller enbart för slaktkroppar av lamm av rasen navarra. Navarralamm av han- eller honkön som diar i minst 45 dagar från födseln. Under gödningsfasen utfodras lammen med halm av spannmål och kraftfoder av spannmål, baljväxter, vitaminer och mineraler. De lamm som inte är avvanda när de är 45 dagar gamla får, utöver den utfodring som redan nämnts, även modersmjölk. Ternascolammens slaktvikt ligger på mellan 9 och 12 kg (utan huvud och inälvor). Lammen får vara högst 110 dagar gamla. Fettansättning: liten eller ordinär (grad 2 3 enligt delegerad förordning (EU) 2017/1182 som fastställer skalan för klassificering av slaktkroppar av lamm på mindre än 13 kilo). Köttets färg: ljusrosa. Köttets utmärkande egenskaper: mört, antydan till intramuskulärt fett, mycket saftigt, mjuk konsistens och karakteristisk smak. Beskrivning av ändring 2 och motivering Rubrik D: Faktorer som bevisar att produkten kommer från det geografiska området Det föreslås att första stycket under rubriken, som handlar om kontrollorganet (som inte längre existerar), stryks. På så sätt undviks onödiga upprepningar och endast namnet som återfinns under rubrik G. Kontrollorgan behålls. Nuvarande lydelse: D. Faktorer som bevisar att produkten kommer från det geografiska området Kontrollorgan för den skyddade geografiska beteckningen är Instituto de Calidad Agroalimentaria de Navarra (Ican). Organet ansvarar för certifieringssystemet för produkten. Det ska därför utföra två typer av kontroller: kontroller för att verifiera att produktion och bearbetning av produkten sker i det avgränsande geografiska området och kontroller för att verifiera att produkten har de egenskaper som beskrivs i produktspecifikationen. Ändrad lydelse: Kontrollorganet för den skyddade geografiska beteckningen ansvarar för certifieringssystemet för produkten. Det ska därför utföra två typer av kontroller: kontroller för att verifiera att produktion och bearbetning av produkten sker i det avgränsande geografiska området och kontroller för att verifiera att produkten har de egenskaper som beskrivs i produktspecifikationen. Beskrivning av ändring 3 och motivering Rubrik E: Framställningsmetod b) Tillväxt- och gödningsfas: Formuleringen i sista meningen i andra stycket ändras för att bli mer lättbegriplig och för att korrigera ett fel i texten som utesluter lagligt tillåtna produkter av vegetabiliskt ursprung som inte kommer från spannmål eller baljväxter. Produktspecifikationen för den skyddade geografiska beteckningen utformades mellan 2002 och 2006, en period då användning av biprodukter i foder ifrågasattes på grund av de stora problemen med galna ko-sjukan (BSE). Det fick bland annat till följd att EU vidtog flera förebyggande åtgärder, till exempel förbud mot användning av köttmjöl, blodmjöl, gelatin m.m. i foder för idisslande djur. Eftersom produktspecifikationen utformades under denna period uppstod det nämnda felet i texten, som hade till syfte att utesluta biprodukter av animaliskt ursprung, i enlighet med försiktighetsprincipen. Under den omnämnda perioden och därefter har EU utformat och drivit igenom en lagstiftning om foder, med en förteckning över tillåtna och otillåtna råvaror, godkända bearbetningsmetoder, villkor för användning, gränsvärden för oönskade ämnen osv. för att skydda både människors och djurs hälsa.

28 C 159/26 SV Europeiska unionens officiella tidning I kommissionens förordning (EU) nr 68/2013 av den 16 januari 2013 om en förteckning över foderråvaror fastslås i punkt 11 i de allmänna bestämmelserna att ordet produkt [används] i stället för biprodukt, för att avspegla marknadssituationen och språkbruket hos foderföretagarna och framhäva foderråvarornas kommersiella värde. Därför finns det ingen anledning att behålla ordet biprodukt i produktspecifikationen. Det stycke i produktspecifikationen där ändringen föreslås tar redan i första delen upp användningen av vitaminer och mineraler i gödningsfodret. Det är därför nödvändigt att, i enlighet med produktspecifikationens anda, ändra i texten för att utesluta produkter av animaliskt ursprung i fodret, det vill säga kategori 9 och 10 i förteckningen över foderråvaror. Ur näringssynpunkt och för att få önskad kvalitet på slutprodukten ingår olika råvaror av vegetabiliskt ursprung i lammens gödningsfoder. Råvaror i kategorierna 2. Oljehaltiga frön eller frukter samt produkter därav, 4. Rotknölar, rötter och produkter därav, 5. Andra frön och frukter samt produkter därav osv. är vanligt förekommande och nödvändiga beståndsdelar i foder för idisslande djur. Lammens foder ska ge dem alla näringsämnen de behöver i balanserad mängd. Både överskott och brist på vissa näringsämnen ska undvikas för att få friska djur som ger kött av hög kvalitet. För att få rätt proteinnivåer i lammens gödningsfoder är det viktigt att använda produkter från oljehaltiga växter som proteinkällor, till exempel solrosmjöl och rapsmjöl. Endast spannmål och baljväxter räcker inte för att ge den mängd protein som krävs, även om man använder stora mängder av mycket proteinrika baljväxter (till exempel bönor). De ger inte de nödvändiga proteinnivåerna, och de proteiner som växterna innehåller är dessutom mycket nedbrytbara och har en otillräcklig mängd aminosyror. Stora mängder mycket nedbrytbara proteiner kan höja ammoniaknivåerna i blodet, vilket i vissa fall kan leda till leversjukdomar hos lammen. Därför ska gödningsfodret baseras på produkter av vegetabiliskt ursprung som har en balanserad näringssammansättning och följer fastslagna rekommendationer och gränsvärden för innehållet i foder i de regelbundet återkommande tabeller över foder som publiceras av flera erkända organ: National Research Council (NRC) och Board on Agriculture and Natural Resources (Förenta staterna). Institut national de la recherche agronomique (Inra) (Frankrike). Fundación Española para el Desarrollo de la Nutrición Animal (Fedna) (Spanien). I Fednas tabeller över ingredienser i foder ges en beskrivning av varje produkt, rekommenderad användning, näringsvärde och, i förekommande fall, högsta rekommenderade mängd per djurslag, för att garantera att varje produkt används på ett säkert och lämpligt sätt. Följande är ett exempel för produkter från oljehaltiga växter: Foderkaka av extraherat solrosfrö, 36 % råprotein. Foderkaka av extraherat linfrö. Foderkaka av extraherat bomullsfrö, 38 % råprotein. Flera publikationer ger stöd för användning av andra råvaror än de som kommer från spannmål och baljväxter, för att lammen ska få i sig alla nödvändiga näringsämnen under gödningsfasen och slaktkropparnas kvalitet bibehållas: Effect of linseed dietary supplementation on adipose tissue development, fatty acid composition, and lipogenic gene expression in lambs, O. Urrutia, J.A. Mendizabal, K. Insausti, B. Soret, A. Purroy, A. Arana, Livestock Science, nr 178, 2015, s The effects of linseed or chia seed dietary supplementationon adipose tissue development, fatty acid composition, andlipogenic gene expression in lambs, O. Urrutia, B. Soret, K. Insausti, J.A. Mendizabal, A. Purroy, A. Arana, Small Ruminant Research, nr 123, 2015, s

29 SV Europeiska unionens officiella tidning C 159/27 Efecto de la adición de subproductos derivados del tomate y otras fuentes de antioxidantes durante el cebo de corderos de raza merina sobre la calidad de la canal y de la carne fresca y envasada en atmósferas protectoras, Juan Ignacio Gutiérrez Cabanillas, Universidad de Extremadura, Dessutom uppdateras sista stycket i delen Välbefinnande och hälsa, där hänvisningen till standarden ersätts med en hänvisning till den nu gällande ISO/IEC 17065:2012-standarden. Nuvarande lydelse: b) Tillväxt- och gödningsfas: Den här fasen berör endast ternascolamm. Fasen inleds när lammen avvänjs (ej obligatoriskt) vid ungefär 45 dagars ålder och fortsätter fram till slakt. Under perioden utfodras lammen med halm av spannmål och kraftfoder av spannmål, baljväxter, vitaminer och mineraler. De lamm som inte har avvants får dessutom modersmjölk. Kraftfodret får inte innehålla någon sorts biprodukt av annat än spannmål eller baljväxter och inte heller urea. Det är uttryckligen förbjudet att använda produkter som ändrar den normala tillväxttakten eller djurens utveckling. Ändrad lydelse: b) Tillväxt- och gödningsfas: Den här fasen berör endast ternascolamm. Fasen inleds när lammen avvänjs (ej obligatoriskt) vid ungefär 45 dagars ålder och fortsätter fram till slakt. Under perioden utfodras lammen med halm av spannmål och kraftfoder av i huvudsak spannmål, baljväxter, vitaminer och mineraler. De lamm som inte har avvants får dessutom modersmjölk. Kraftfodret får inte innehålla någon produkt av animaliskt ursprung och inte heller urea. Det är uttryckligen förbjudet att använda produkter som ändrar den normala tillväxttakten eller djurens utveckling. Nuvarande lydelse: Om intresseorganisationen Consejo Regulador anser det lämpligt kan dokument upprättas över vilka villkor som måste vara uppfyllda för att garantera att uppfödarna behandlar djuren korrekt och i enlighet med kraven i standarden. Ändrad lydelse: Om intresseorganisationen Consejo Regulador anser det lämpligt kan dokument upprättas över vilka villkor som måste vara uppfyllda för att garantera att uppfödarna behandlar djuren korrekt och i enlighet med kraven i ISO/IEC standarden. Beskrivning av ändring 4 och motivering Rubrik G: Kontrollorgan Namnet på kontrollorganet uppdateras efter namnändring. Den 1 oktober 2011 gjordes en sammanslagning av de offentliga företagen Riegos del Canal de Navarra, S.A.U., Riegos de Navarra, S.A.U., Instituto de Calidad Agroalimentaria, S.A.U. (Ican), Instituto Técnico y de Gestión Ganadera, S.A.U. och Instituto Técnico y de Gestión Agrícola, S.A.U. för att bilda ett enda företag med namnet Instituto Navarro de Tecnologías e Infraestructuras Agroalimentarias, SA (Intia, SA). Sammanslagningen har inte medfört några förändringar i förhållande till ackrediteringsorgan, behöriga myndigheter eller godkända uppfödare eftersom de överenskommelser och avtal som slutits med Ican fortsätter att gälla och ovannämnda myndigheters skyldigheter och rättigheter överförts i sin helhet till Intia, SA, de certifieringar som utfärdats av Ican-Certificación fortsätter att gälla, strukturen för Ican-Certificación har överförts i sin helhet till det nya företagets jordbruks- och livsmedelsavdelning; personalansvar och befogenheter är oförändrade, Instituto Navarro de Tecnologías e Infraestructuras Agroalimentarias, SA (Intia) behåller ackrediteringen 52/C-PR-120 enligt ISO/IEC standarden (som tidigare låg hos Instituto de Calidad Agroalimentaria, S.A.U. (Ican) för certifiering av bland annat den skyddade geografiska beteckningen Cordero de Navarra.

30 C 159/28 SV Europeiska unionens officiella tidning Nuvarande lydelse: Kontrollorgan för den skyddade geografiska beteckningen Cordero de Navarra / Nafarroako Arkumea är Instituto de Calidad Agroalimentaria de Navarra (Ican). Namn, adress och kontaktuppgifter för kontrollorganet: Namn: Instituto de Calidad Agroalimentaria de Navarra (Ican) Adress: Avda. Serapio Huici, 22 Edificio Peritos Villava NAVARRA SPANIEN Tfn Fax Ändrad lydelse: Kontrollorgan för den skyddade geografiska beteckningen Cordero de Navarra / Nafarroako Arkumea är Instituto Navarro de Tecnologías e Infraestructuras Agroalimentarias, SA (Intia). Namn, adress och kontaktuppgifter för nuvarande kontrollorgan: Namn: Instituto Navarro de Tecnologías e Infraestructuras Agroalimentarias, SA (Intia). Adress: Avda. Serapio Huici, 22 Edificio Peritos Villava NAVARRA SPANIEN Tfn Fax Beskrivning av ändring 5 och motivering Rubrik I: Nationella lagstadgade krav Förteckningen över nationella lagstadgade krav har uppdaterats med nu gällande nationell lagstiftning. Nuvarande lydelse: Ley 25/1970, de 2 de Diciembre, Estatuto del vino, viña y los alcoholes. Decreto 835/1972, de 23 de Marzo, Reglamento de la Ley 25/1970. Orden de 25 de enero de 1994, por la que se precisa la correspondencia entre la legislación española y el reglamento CEE 2081/92, en materia de denominaciones de origen e indicaciones geográficas de productos agrícolas y alimentarios. Real Decreto 1643/99, de 22 de Octubre por el que se regula el procedimiento para la tramitación de las solicitudes de inscripción en el Registro Comunitario de las Denominaciones de Origen Protegidas y de las Indicaciones Geográficas Protegidas. Ändrad lydelse: Real Decreto 1335/2011, de 3 de octubre, por el que se regula el procedimiento para la tramitación de las solicitudes de inscripción de las denominaciones de origen protegidas y de las indicaciones geográficas protegidas en el registro comunitario y la oposición a ellas. Real Decreto 149/2014, de 7 de marzo, por el que se modifica el Real Decreto 1335/2011, de 3 de octubre, por el que se regula el procedimiento para la tramitación de las solicitudes de inscripción de las denominaciones de origen protegidas y de las indicaciones geográficas protegidas en el registro comunitario y la oposición a ellas.

31 SV Europeiska unionens officiella tidning C 159/29 Beskrivning av ändring 6 och motivering Produktspecifikationens förstasida Vi tar bort hänvisningen till den artikel i EU-lagstiftningen (som finns i rådets förordning (EEG) nr 2081/92) som slår fast vilken information som minst ska finnas i produktspecifikationen och som, förutom att den upphört att gälla, inte anses som en lämplig hänvisning i produktspecifikationen. Nuvarande lydelse: PRODUKTSPECIFIKATION Med tillämpning av artikel 4 i rådets förordning (EEG) nr 2081/92 Ändrad lydelse: PRODUKTSPECIFIKATION 6. Uppdaterad produktspecifikation (endast för SUB och SGB) 1. Namn Cordero de Navarra / Nafarroako Arkumea 2. Medlemsstat eller tredjeland Spanien SAMMANFATTANDE DOKUMENT CORDERO DE NAVARRA / NAFARROAKO ARKUMEA EU-nr: PGI-ES-0212-AM SUB ( ) SGB ( X ) 3. Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet 3.1 Produkttyp Klass 1.1 Färskt kött (och slaktbiprodukter) 3.2 Beskrivning av den produkt för vilken namnet i punkt 1 är tillämpligt Den skyddade geografiska beteckningen omfattar renrasiga lamm av raserna navarra och lacha som saluförs i form av färskt kött. Man skiljer mellan två kategorier av lamm, lechallamm (dilamm) och ternascolamm (lamm som gått på bete). Lechallamm: Lamm av han- och honkön av raserna lacha eller navarra som diat fram till slakten och som har en slaktvikt på mellan 5 och 8 kg för lamm av rasen lacha och på mellan 6 och 8 kg för lamm av rasen navarra (med huvud och inälvor). Ternascolamm: lamm av han- och honkön av rasen navarra som diat minst 45 dagar efter födseln och som har en slaktvikt på mellan 9 och 12 kg (utan huvud och inälvor). Lammen måste vara av första kvalitet av kategorierna A och B när det gäller lechallamm och av kategorierna B och C när det gäller ternascolamm enligt unionens skala för klassificering av slaktkroppar av lamm med en vikt på mindre än 13 kg (delegerad förordning (EU) 2017/1182). Slaktkropparna ska dessutom uppfylla följande krav: Lechallamm: Fettansättning: liten eller ordinär (grad 2 3 enligt bilaga III till delegerad förordning (EU) 2017/1182 som fastställer skalan för klassificering av slaktkroppar från lamm på mindre än 13 kilo). Köttets färg: ljusrosa. Köttets utmärkande egenskaper: mört, saftigt, med mjuk konsistens och karakteristisk smak. Ternascolamm: Fettansättning: liten eller ordinär (grad 2 3 enligt bilaga III till delegerad förordning (EU) 2017/1182 som fastställer skalan för klassificering av slaktkroppar från lamm på mindre än 13 kilo). Köttets färg: ljusrosa. Köttets utmärkande egenskaper: mört, antydan till intramuskulärt fett, mycket saftigt, mjuk konsistens och karakteristisk smak.

32 C 159/30 SV Europeiska unionens officiella tidning Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung) och råvaror (endast för bearbetade produkter) De lamm som omfattas av den skyddade geografiska beteckningen ska komma från får som hålls extensivt eller delvis extensivt och som utfodras genom bete och annat naturligt foder, enligt traditionen i det avgränsande geografiska området. Lechallamm diar fram till slakten. Slaktkroppen ska väga mellan 5 och 8 kg. Ternascolamm diar tills de är minst 45 dagar gamla. Under gödningsfasen utfodras lammen med halm av spannmål och kraftfoder av i huvudsak spannmål, baljväxter, vitaminer och mineraler. De lamm som inte är avvanda när de är 45 dagar gamla får, utöver den utfodring som redan nämnts, även modersmjölk. Slaktkroppen ska väga mellan 9 och 12 kg. Kraftfodret får inte innehålla någon produkt av animaliskt ursprung och inte heller urea. Det är uttryckligen förbjudet att använda ämnen som ändrar den normala tillväxttakten eller djurens utveckling. 3.4 Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området Området för uppfödning och gödning av lammen omfattar hela Navarras yta: lacharasen föds upp i den norra delen och navarrarasen över hela Navarra, förutom i den nordvästra delen, i enlighet med de kommuner som räknas upp i produktspecifikationen för varje ras. Framställning och bearbetning av produkten, det namnskyddade lammköttet, sker över hela Navarraregionen. 3.5 Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning osv. av den produkt som det registrerade namnet avser 3.6 Särskilda regler för märkning av den produkt som det registrerade namnet avser Slaktkropparna av lamm som omfattas av den skyddade geografiska beteckningen ska märkas med en numrerad etikett eller kontrollmärkning utfärdad av intresseorganisationen Consejo Regulador, på vilken det ska stå Indicación Geográfica Protegida Cordero de Navarra/Nafarroako Arkumea. Det finns tre olika etiketter för de lamm som omfattas av den skyddade beteckningen: 1) raza Navarra ternasco, 2) raza Navarra lechal och 3) raza Lacha lechal. Samtliga etiketter har försetts med ett kontrollnummer och logotypen för den skyddade geografiska beteckningen. Etiketterna har dessutom fått olika bakgrundsfärg beroende på ras och om det handlar om ternasco- eller lechallamm: blå bakgrund (raza Navarra ternasco), gul bakgrund (raza Navarra lechal) eller röd bakgrund (raza Lacha lechal). 4. Kort beskrivning av det geografiska området Det avgränsade geografiska området omfattar hela regionen Navarra. Navarra ligger på norra delen av iberiska halvön, i västra änden av Pyrenéerna. Den har följande koordinater: latitud och N, och longitud och E i förhållande till den meridian som går genom Madrid. Navarras yta på km2 gränsar till Frankrike i norr, La Rioja och provinsen Saragossa i söder, Saragossa och Huesca i öster och Alava och Guipúzcoa i väster. 5. Samband med det geografiska området Det råder inget tvivel om lammköttets betydelse för befolkningen i Navarra, eftersom lamm ingår i nästan alla traditionella maträtter i området. Många är de citat från gastronomer och historiker som genom århundradena har lovordat navarralammens överlägsna egenskaper. Historiska referenser visar att lammkött var vanligt förekommande på matborden hos den medeltida befolkningen i Navarra, i klostren och vid hoven. Traditionen att äta lamm är lika stark i våra dagar och många gastronomer har under hela 1900-talet gjort mycket intressanta uttalanden om navarralammens utsökta egenskaper. Ett exempel är de här orden från Cristino Álvarez, mer känd under namnet Caius Apicius: Navarralammen, särskilt de från Pamplonadalen, åtnjuter ett välförtjänt, högt anseende. Lamm är förmodligen den viktigaste ingrediensen i kötträtterna från Navarratrakten och kvaliteten på lammköttet, ovärderlig för att lyckas i köket, är alltid garanterad med råge. När det gäller navarrarasens och lacharasens samband med det geografiska området har man kunnat visa att båda raserna funnits i Navarra sedan förhistorisk tid, under vissa perioder tillsammans på samma fält och samma betesmarker och under andra perioder skilda åt i olika områden som lämpade sig för de utmärkande dragen hos respektive ras.

33 SV Europeiska unionens officiella tidning C 159/31 Fårbesättningarna i Navarra har bestått genom romartiden, medeltiden och fram till våra dagar trots de kriser och enorma förändringar som drabbat landsbygden under de senaste 100 åren. Hänvisning till offentliggörandet av produktspecifikationen (artikel 6.1 andra stycket i denna förordning)

34 C 159/32 SV Europeiska unionens officiella tidning Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 50.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (2018/C 159/07) Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt att göra invändningar som fastställs i artikel 51 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 ( 1 ). 1. Namn Cioccolato di Modica SAMMANFATTANDE DOKUMENT CIOCCOLATO DI MODICA EU-nr: PGI-IT SUB ( ) SGB ( X ) 2. Medlemsstat eller tredjeland Italien 3. Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet 3.1 Produkttyp Klass 2.2 Choklad och andra livsmedelsberedningar innehållande kakao 3.2 Beskrivning av den produkt för vilken namnet i punkt 1 är tillämpligt Namnet Cioccolato di Modica omfattar uteslutande en produkt som tillverkas av kakaomassa med tillsats av socker. När Cioccolato di Modica saluförs ska den ha följande egenskaper: Fysiska kännetecken: Form: Rektangulär kaka med fasade kanter som ger snittet formen av en avskuren pyramid. Vikt: Högst 100 gram. Kakaomassa: Brun med synligt grynig textur som kommer sig av sockerkristallerna i produkten. Det kan finnas utfällningar av kakaosmör på utsidan. Organoleptiska egenskaper: Söt smak med en bitter ton. Grynig eller smulig textur. Knaprig struktur som smälter väl i munnen. Kemiska egenskaper: Minsta torrsubstanshalt kakao: 50 %. Minsta halt kakaosmör: 25 %. Vattenhalt: Högst 2,5 %. Cioccolato di Modica får kompletteras med en eller flera av de valfria ingredienser som anges i punkt 3.3 nedan. 3.3 Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung) och råvaror (endast för bearbetade produkter) Cioccolato di Modica består av följande ingredienser (i procent av produktens totala vikt): ( 1 ) EUT L 343, , s. 1.

35 SV Europeiska unionens officiella tidning C 159/33 Obligatoriska ingredienser: Kakaomassa: % Socker, även rörsocker, raffinerat eller råsocker: 50 1 %. Valfria ingredienser: Kryddor: kanel (minst 0,02 %), vanilj (minst 0,02 %), chili (minst 0,02 %), muskotnöt (minst 0,01 %). Naturliga aromer: citrus (minst 0,02 %), fänkål (minst 0,02 %), jasmin (minst 0,01 %), ingefära (minst 0,02 %). Frukt, torkad frukt och nötter: citrus (minst 2 %), pistasch (minst 5 %), hasselnötter (minst 5 %), mandel (minst 5 %). Salt: minst 0,02 %. Utöver de nämnda ingredienserna får tillverkaren efter eget skön använda andra kryddor (minst 0,02 %), naturliga aromer (minst 0,02 %) och frukt, torkad frukt och nötter (minst 2 %). Följande ingredienser är inte tillåtna: Färgämnen, konserveringsmedel, emulgeringsmedel, vegetabiliska fetter, vanillin, mjölk. 3.4 Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området Alla steg i tillverkningen av Cioccolato di Modica, från bearbetningen av kakaomassan till framställandet av slutprodukten, sker i det avgränsade geografiska området. 3.5 Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning osv. av den produkt som det registrerade namnet avser Cioccolato di Modica saluförs i individuella förpackningar eller i förpackningar med flera kakor. Förpackning ska ske inom högst tolv timmar efter nedkylningen i den anläggning där chokladen tillverkas eller i tillhörande byggnader. Det gäller att undvika all bakteriell kontamination eller upptag av främmande dofter som kan påverka chokladens organoleptiska profil. Chokladen får heller inte absorbera fukt från den omgivande miljön, då det kan leda till risk för mögelbildning under lagringen och till att den bruna färg som är karakteristisk för produktens yta missfärgas. 3.6 Särskilda regler för märkning av den produkt som det registrerade namnet avser Förpackningen ska vara försedd med beteckningen Cioccolato di Modica och Europeiska unionens logotyp för skyddade geografiska beteckningar. Följande uppgifter är också obligatoriska: Namn, företagsnamn och adress till det företag som tillverkat och förpackat produkten. Produktens logotyp, som bara får användas för den skyddade geografiska beteckningen. Det är frivilligt att använda beteckningen Skyddad geografisk beteckning eller SGB. Det är också tillåtet att på etiketten ange ursprungslandet för den kakao som kakaomassan har tillverkats av. Produktens logotyp: