Konferens om ensamkommande barn Dokumentation

Transkript

1 1 Konferens om ensamkommande barn Dokumentation Delsooz Palani

2 KOMMUNFÖRBUNDET 2 (11) STOCKHOLMS LÄN

3 KOMMUNFÖRBUNDET 3 (11) STOCKHOLMS LÄN Inledning Ulrika Wallin Pudas, verksamhetschef Kommunförbundet Stockholms Län (KSL), hälsade alla välkomna, gav en bakgrund om KSL s arbete kring ensamkommande barn och lämnade därefter över ordet till Per Unckel, Länsstyrelsen i Stockholms län. Per Unckel inledde med att påminna alla om hur viktigt det är att arbeta mot hedersvåld (en halvdagskonferens som skulle äga rum på eftermiddagen). Han menade att Sverige inte ser ut som det gjorde för 25 år sedan och därför måste man jobba med fler än de utsatta för att kunna lyckas med arbetet. Det är ett halvår sedan alla kommuner samlades och började jobba tillsammans kring frågan om ensamkommande ban. Alla länets 26 kommuner är med nu som en sammanhängande grupp, det är helt rätt metod menade Per Unckel. Han ville även uppmuntra alla att jobba tillsammans istället för att peka ut varandra för det som går snett, då är kommunerna som starkast. Flyktingmottagning är en svår och lång process, för det gäller att kunna klara av allt som flyktingen bär på inombords. Det kan ibland ta upp till 5-6 år för många av dem att få in en fot i arbetsmarknaden. Möjligheterna på arbetsmarknaden är begränsade för de som är flyktingar, inte minst för de flickor som bär slöja. Flyktingar är inte endast ett begrepp, det finns mer bakom ordet, det är människor med kunskaper. När de väl har bearbetat traumat som de flesta varit med om och dessutom klarat av det ganska bra, så kan man se de fantastiska ambitiösa människorna bakom fasaden. Det är därför viktigt att inte se dessa ensamkommande barn som en belastning, för även de kan tillföra något gott för kommunen. Avslutningsvis tackade han KSL för samarbetet och menade att Stockholm är som bäst när samtliga kommuner samarbetar. Information från Regeringskansliet Johanna Sjö, politisk sakkunnig i Justitiedepartementet, inledde med att informera om att Riksdagen år 2006 flyttade över ansvaret för de ensamkommande barnen till kommunerna, så att även dessa barn skulle ha tillgång till yrkesmässiga kompetenser som andra barn i Sverige. Hösten 2006 kom fler ensamkommande barn än förväntat och hittills i år 2010 har det kommit 2400 barn. Idag behövs det ytterligare 2000 platser för att alla barn ska få ett hem. Det finns omkring 600 barn som för närvarande sitter fast i ankomstkommunerna i tillfälliga transitboenden. Johanna menade att vi måste få till en gemensam syn på varför barnen kommer till Sverige samt hur vi ska kunna hjälpa dem. Det är viktigt för barnen att veta att möjligheten finns att de skickas tillbaka så att man inte inger dem falska förhoppningar. De som inte har asylskäl för att stanna måste lämna landet och detta måste barnen vara medvetna om. Det är större åtagande än när reformen genomfördes. Frågor från publiken: Har man någon bild av hur många barn som avvisas varje år? - 66 % får stanna, 34 % avvisas. Vad händer med utredaren Björn Erikssons förslag? - Det finns för närvarande inget besked att ge. Frågan bereds inom regeringskansliet

4 KOMMUNFÖRBUNDET 4 (11) STOCKHOLMS LÄN Information från Migrationsverket Rickard Appelberg, Mottagningsenheten i Sundbyberg, inledde med att prata om vikten av en god dialog mellan Migrationsverket och de enheter som verkar inom området ensamkommande barn. Han presenterade Migrationsverkets ambition - ett Sverige som med öppenhet tar tillvara den globala migrationen - och gav en bakgrund till hur asylprocessen går till. Migrationsverkets uppdrag är att ta emot asylsökande, pröva ansökan, besluta om uppehållstillstånd och att arbeta med barnkonsekvenanalyser i alla beslut. Återvändandeuppdraget har legat på Migrationsverket sedan Han berättade kort om mottagningsenheterna i Sundbyberg och Arlanda (Märsta) samt ett projekt s.k. kortare väntan, vilket innebär att asylprövningen för vuxna som vanligtvis tar upp till 180 dagar i och med projektet kan ta 52 dagar, vilket visar att det blir förändring för ensamkommande barn också enligt Rickard. Migrationsverket anser sig ha en bra dialog mellan myndigheter och organisationer. Deras hemsida är ett bra tillvägagångssätt för att få hjälp, där beskrivs all information i lätt förståeligt språk. Utmaningen är idag åldersbedömningen. Det är svårt för det finns ingen enkel lösning. Avslutningsvis informerades om samarbetet mellan KSL och Länsstyrelsen. Fråga från publiken: Varför är det skillnad mellan Ebo och barnen med adress? Barnen på transitboenden får fortare kontakt med Migrationsverket. Varför sådan skillnad? - Migrationsverket anvisar kommunen, det är alltså kommunen som tar tid på sig. Transitbarn får något slags förtur för de är i direkt kontakt med kommunen. Rickard vill fortsättningsvis diskutera detta regionalt. Information från det nationella utvecklingsprojektet Johanna Fryksmark, projektledare, Sveriges kommuner och landsting (SKL) introducerade sig och projektet En nationell handlingsplan för ett värdigt mottagande av ensamkommande barn och ungdomar. Projektet är en fortsättning på den kartläggning som SKL och Migrationsverket genomförde under 2009 (möjligt att ladda ner från SKL s hemsida [1] ). Även detta projekt genomförs i samarbete med Migrationsverket och finansieras av Europeiska flyktingfonden. Projektet är 15 månader och avslutas den 31 juli Syftet med projektet är att fortsätta förtydliga roller och ansvar inom den nationella mottagningen. De utvecklingsområden som identifierats är brist/svårigheter att samverka, socialtjänstens utredningar, rekrytering och utbildning av gode män, åldersbedömningar, eftersök av familjemedlemmar, försvunna barn m.m. Man anger även ett behov av större samstämmighet i tolkning av lag och förordning hos olika aktörer. Under hösten kommer en webbplats att lanseras där information om regelverk, ansvarsområden, checklistor, goda exempel, rapporter och forskning kommer att samlas. Avslutningsvis informerades om en konferens i Linköping den 7 december med namnet Samverkan kring ensamkommande barn. Vidare berättades om en [1]

5 KOMMUNFÖRBUNDET 5 (11) STOCKHOLMS LÄN tvådagarsutbildning som kommer att äga rum januari i Stockholm där bl.a. Ingemar Strandberg advokat och författare talar om god mans roll, Andreas Tunström leg psykolog BUP talar om hur man arbetar med traumatiserade ensamkommande barn, Katarina Munier expert på Socialstyrelsen talar om socialtjänstens roll. Fråga från publiken: Migrationsverket är ansvarig för åldersbedömningen, hur ska socialtjänsten jobba med detta? - Socialtjänsten har ansvar för detta. De måste veta personens ålder för att göra en genomförandeplan. Problemet ligger i att man måste ha ett förtroendefullt förhållande med barnen för att gå vidare. De som träffar ungdomarna väldigt sällan/ en timme åt gången har svårt att avgöra åldern, men för de som träffar ungdomarna oftare är det mycket lättare. Och just för att ungdomarna går igenom trauma är mognadsnivån kanske högre än normala 17 åringar. Lägesbeskrivning från kommunerna i Stockholms län Christina Stattin, handläggare KSL, beskrev arbetet med en förstudie som har gjorts i våras för att få en bild av hur det ser ut i kommunerna. Bland andra har socialtjänsten i 5 kommuner 1, överförmyndare i 6 kommuner 2, gymnasieskola i 5 kommuner, en grundskola 3, skolhälsovården i Stockholm, och två boenden 4 intervjuats. Förstudiens resultat är uppdelade i tre delstudier, och dessa är socialtjänst och boende, utbildning och hälsa, överförmyndare och gode män. Viktigt med gemensamma riktlinjer, bl.a. pågår det ett arbete från Migrationsverket om riktlinjer anpassade till barnet så att de blir medvetna om vilka aktörer jobbar med vad och vilka de behöver vara i kontakt med. Riktlinjer har tagits fram i Stockholms stad för en gemensam standard, som kan användas av länet, Det måste alltså vara bättre dialog mellan alla inblandade aktörer. Inom dessa tre områden framställdes förslag på samverkan kring bl.a. utbildning och kompetensutveckling, överenskommelse kring schablonersättningen, problemen kring en särskild förordnad vårdnadshavare som inte får någon ersättning, bättre dialog mellan alla inblandade aktörer, inventering av olika alternativ av undervisningsformer/verksamheter görs interkommunalt tillgängliga m.m. Utgångspunkten är att göra skillnad genom att samverka. Samverkansgruppen för det regionala samarbetet Karin Wahlgren, handläggare Kommunförbundet Stockholms Län, beskrev det inledande samverkansarbetet. Den 20 januari 2010 ägde ett dialogmöte om ensamkommande barn rum, med syfte att lyfta frågan om en snabb ökning av mottagandet av ensamkommande flyktingbarn. På mötet deltog 58 representanter 1 Haninge, Nykvarn, Stockholm och Österåker 2 Nykvarn, Täby, Sigtuna, Stockholm, Södertälje och Värmdö 3 Botkyrka, Haninge, Solna, Stockholm, Upplands Väsby 4 Villa Victoria i Tyresö- privat regi och Äppelbo i Värmdö- kommunal regi

6 KOMMUNFÖRBUNDET 6 (11) STOCKHOLMS LÄN från 25 kommuner som bildades efter detta möte består av 9 kommuner 5. Samverkansgruppen fortsatte att diskutera de problembilder som fångats upp, och beslutade att genomföra förstudien. Man enades om ett gemensamt samverkansprojekt, en projektansökan lämnades in i juni, och Haninge tog på sig rollen som projektägare med KSL som projektledare. Start av det regionala utvecklingsprojektet i Stockholms län Liz Trana, Verksamhetschef Individ och familj, Haninge, inledde presentationen med tankar kring Haninge kommun som projektägare. Haninge kommun är inte störst och inte heller minst, de tar inte emot störst antal flyktingar men inte heller minst. En kommun som ligger mittemellan. Invandrar- och flyktingfrågan är ett område som Liz är bekant med 30 år tillbaka. Förstudien som Christina Stattin presenterade ovan pekar på ett behov av samverkan. Syftet är att ge kommunerna stöd och förbättra mottagandet. En genomgång av organisationsskissen gjordes. Det är viktigt med referensgrupper där myndigheter och frivilliga organisationer är med och där utbyte av kunskap kan ske. I Haninge kommun har man ett projektprogram som blir användbart för det gemensamma projektet. De som är behöriga kan läsa om vad andra deltagare gjort. Ett effektivt sätt att informera varandra på. Tidplanen för projektet är att komma igång i september och starta i oktober. Migrationsverket har gett ett muntligt besked om att de kommer att bevilja ansökan och projektet kan sättas igång. Det är tänkt att huvudparten av projektmedlet ska gå till de tre arbetsgruppernas arbete, men det är inte helt klart vilka personer som ska ingå i dessa. Presentation av organisationen av arbetet, en styrgrupp med referensgrupp samt tre arbetsgrupper utifrån de tre sakområdena. Fråga från publiken: Hur har man valt ut kommunerna som jobbar i styrgrupperna? Lottat ut? - Det finns stort intresse för frågan. Christina Stattin svarade att KSL har satt samman representationen i styr- och arbetsgrupper utifrån en rad kriterier såsom delregional representation, tidigare platskommun, ny platskommun, ankomstkommun, liten och stor kommun o.s.v. Stockholm stad finns representerad i samtliga grupper. Utvecklingsprojektet och det fortsatta regionala samarbetet avslutande diskussion - Frivilliga organisationer borde få ta mer plats och synas mer då de jobbar mycket med barnen. Frivilliga organisationer borde fungera som ett ytterligare stöd och deras arbete borde lyftas upp. 5 Sollentuna, Sigtuna, Tyresö, Södertälje, Stockholm, Österåker, Nacka, Huddinge, Haninge.

7 KOMMUNFÖRBUNDET 7 (11) STOCKHOLMS LÄN - Utbildning borde erbjudas till modersmålslärarna. En gemensam utbildning för studiehandling och modersmålslärarna. Samma erbjudande till förberedelseklass och IVIK (introduktionskurs för invandrare inom det individuella programmet). Att hjälpa lärarna så att de har möjligheten att hjälpa barnen. - Stor problem för överförmyndare att det tar så lång tid. - Hur uppfattar ensamkommande barnen våra svårigheter? Ser de det som ett problem? Den aspekten ska nog diskuteras närmare. Bilaga 1 Sammanfattning av gruppdiskussioner Bilaga 2 Deltagarlista

8 KOMMUNFÖRBUNDET 8 (11) STOCKHOLMS LÄN Bilaga 1 Sammanfattning av gruppdiskussioner Är det någon ytterligare aspekt som saknas i lägesbeskrivningen och i projektet? Frivilligorganisationers insatser och fritidsaktiviteter (9 svar) Fritidsaktiviteter för barnen. De lokala fotbollsklubbarna m fl. borde vara representerade angående barnens fritid. Mycket trassel händer efter skolan. Ekonomisk ersättning till olika fritidsaktiviteter Fritidsdelen, samordna med idrottsföreningar etc. en viktig del i integrationen! Skolfrågorna (6 svar) Uppmärksamma forskning på lärande i den här gruppen Gemensam regional struktur för skolorna. Hur göra när det bara dimper ner barn? Blanketter, ordning etc. Vem kontaktar och när - lathund över olika frågor Stöd i skolan för analfabeter mm. Barn kommer som inte har någon skolbakgrund. Nätverk mellan kommuner behövs i denna fråga, gemensam planering för skolorna med gemensamma lärarresurser Kontakt skola och socialtjänst måste bli bättre Hälsovården skolans delansvar Barnet självt, barnets eget perspektiv och synpunkter saknas (5 svar) Introduktionsutbildning av barnen behövs Godman uppdraget, särskilt förordnad vårdnadshavare (5 svar) Mer tydliga regler vad gäller god man, kan barnet ha god man som lots? Särskilt förordnad vårdnadshavare, viktigt socialtjänsten rekryterar och inte förlitar sig på att gode mannen tar över. Olika typer av uppdrag! Överförmyndarna tappar sina gode män. Reda ut begreppen god man, förmyndare, vårdnadshavare Framförhållning när barnen får PUT, rekrytering av vårdnadshavaren Integration, arbeta aktivt med (3 svar) Flyktingbarnen blir vuxna och självgående. Fysisk hälsa är viktigt. Övrigt (3 svar) Boendesituationen bostadsmarknaden behöver belysas mer Mycket byråkrati runt alla - strukturella problem Tolkar barnkompetens Möjlighet till utbildning om samtal med barn som är traumatiserade

9 KOMMUNFÖRBUNDET 9 (11) STOCKHOLMS LÄN Synpunkter på det kommande samverkansprojektet (4 svar) Viktigt att allsidig kompetens och erfarenhet i finns i arbetsgrupperna. T ex bör arbetsgruppen skola - hälsa innehålla representanter från skolhälsovården och barnpsykiatrin. Det är viktigare än att alla kommuner är representerade. Hur mycket arbetstid ska avsättas för arbetsgrupperna? Det ska vara tydligt om ansvarsuppdelning mellan olika myndigheter/grupper Det är nu det konkreta genomförandet blir viktigt, tydliga ansvarsfördelningar, vart vänder skolan sig, vem gör vad osv.?

10 KOMMUNFÖRBUNDET 10 (11) STOCKHOLMS LÄN Bilaga 2 Deltagarlista Medverkande Länsstyrelsen i Stockholms län Justitiedepartementet Migrationsverket Sveriges Kommuner och Landsting Haninge kommun Stockholms stad Järfälla kommun Per Unckel Maria Backe Ola Hägg Johanna Sjö Rickard Appelberg Johanna Fryksmark Liz Trana Ulf Kristersson Yvonne Lagerhäll Kirsi Sedell Masters Kommun/org/företag Namn Befattning Botkyrka kommun Titti Frisk Hagström Chef/planerare Anette Älmdalen Chef Specialistenheten Danderyds kommun Björn Johnson Controller Haninge kommun Gunilla Burefalk Sektionschef Arja Roininen Enhetschef Huddinge kommun Ann-Sofie Jansson Överförmyndarnämnden Anna Örjebo Projektledare Järfälla kommun Yvonne Lagerhäll Programchef Karolinska Institutet Miriam Eliasson Post doc Kommunförbundet Delsooz Palani Praktikant Stockholms Län Christina Stattin Handläggare Karin Wahlgren Handläggare Lidingö stad Christina Frisk Brodin Enhetschef Länsstyrelsen i Christian Foster Samordnare Stockholms län Petra Tammert Projektledare Anne Öster Tema Nyanlända Migrationsverket Tony Bengs Administrativ Nacka kommun Bahar Younes Peter Bohman Klara Brage handläggare Administrativ handläggare Överförmyndarhandläggare Nacka kommun Lilian Lagerström Resurssamordnare Debbie Nujen Samordnare Zahra Olam

11 KOMMUNFÖRBUNDET 11 (11) STOCKHOLMS LÄN Kommun/org/företag Namn Befattning Norrtälje kommun Cecilia Lindelöf Samordnare Nynäshamns kommun Birgitta Dahlin Förvaltningschef Riksförbundet Frivilliga Isabelle Westerlund Ombudsman Samhällsarbetare Salems kommun Gunilla Carlsson Flyktingsamordnare Farzana Khan Projektledare Marielle Svensson Överförmyndarhandläggare Sigtuna kommun Magda Ayoub Integrationsplanerare Björn Eklund Överförmyndare Paula Wallenius Enhetschef Skyddsvärnet Oumie Njai Projektledare Sollentuna kommun Kerstin Lidman Socialchef Stockholms stad Kerstin Fälldin Enhetschef Berit Jernberg Projektledare Gunilla Olofsson Utredare Agneta Palmqvist Handläggare Ritva Pansila Handläggare Mårten Qwist Förvaltningsjurist Jennie Östlund Handläggare Södertälje kommun Lasse Bengtson Skolöverläkare Tyresö kommun Britt-Marie Lundberg Förvaltningschef Björk Anita Brynje Socialchef Birgitta Wigren Barn- och utbildningschef Vallentuna kommun Carin Ekström Specialplanerare Monika Fernlund Avdelningschef Riahi Mahpare Arbetslagsledare Värmdö kommun Maria Ljungkvist Utbildningschef Diana Ståhl Överförmyndarhandläggare Österåkers kommun Anne Simmasgård Socialchef Antal kommuner 18 Antal deltagare: 61

12 Välkommen till KSLs konferenser 10 september 2010 Ensamkommande barn Aktionsplan hedersvåld

13 Program 9-12 Inledning Per Unckel, landshövding Information från Regeringskansliet Johanna Sjö, politiskt sakkunnig Migrationsverkets samarbete med kommunerna i länet Rickard Appelberg, enhetschef Det nationella utvecklingsprojektet Johanna Fryksmark, projektledare Kaffepaus Lägesbeskrivning kommunerna Christina Stattin, handläggare Samverkansgruppen Karin Wahlgren, handläggare Det regionala utvecklingsprojektet Liz Trana, chef individ och familjeoms Gruppdiskussioner och avslutning Lunch

14 Ensamkommande barn Förstudie - metod Intervjuer med bl.a. Socialtjänsten i 5 kommuner (Haninge, Lidingö, Nykvarn, Stockholm och Österåker) Överförmyndare i 6 kommuner (Nykvarn, Täby, Sigtuna, Stockholm, Södertälje och Värmdö) Gymnasieskola i 5 kommuner, en grundskola (Botkyrka, Haninge, Solna, Stockholm gy och grund -, Upplands Väsby) Skolhälsovården i Stockholm Två boenden (Villa Victoria i Tyresö privat regi, Äppelbo i Värmdö kommunal regi) = rapport

15 Förstudiens resultat socialtjänst och boende Förslag på samverkan kring: Erfarenhetsutbyte, goda exempel. Boende och boendekvalitet. Riktlinjer kring handläggningen. Tillgång på tolkar. Traumatiserade unga. Forskning. Utbildning och kompetensutveckling. Informationskanaler till externa aktörer. Riktlinjer och ramar gentemot externa aktörer. Överenskommelse kring schablonersättningen. Beredskap för och arbete med integrationen vid PUT. Riktlinjer kring familjeåterförening.

16 Förstudiens resultat överförmyndare och gode män Förslag på samverkan kring: Utbildning för gode män. Utbildningsuppföljning. Utbildning för överförmyndare. Informationsbroschyr om asylprocessen. Riktlinjer gode mäns uppgifter och roll. Riktlinjer vid rekrytering av gode män. Riktlinjer om arvodet till gode man. Bank/mejllista med gode män och uppdrag. Särskilt förordnad vårdnadshavare. Synliggöra överförmyndarens och gode mannens roller och uppgifter. Bättre dialog mellan alla inblandade aktörer. En funktion som stöd och hjälp till gode män.

17 Förslag på samverkan kring: Validering/kartläggning av tidigare införskaffade kunskaper Yrkescoacher för att lotsa de unga mellan skola och arbete Inventering av olika alternativ av undervisningsformer/verksamheter -görs interkommunalt tillgängliga. Modersmålsundervisning och studiehandledning Kontakt från mottagande skola Att ta fram Rutiner/riktlinjer Riktlinjer för Elevhälsan Information om boenden innan de startar, särskilt om de ligger i annan kommun, geografisk spridning Professionell hjälp vid avvisning/avslag Problem med MIV, information, tillgänglighet Förstudiens resultat utbildning och hälsa

18 Samverkansgruppen Dialogkonferens jan 2010 Avsiktsförklaring feb 2010 Samverkansgruppen bildas med 9 kommuner (Sollentuna, Sigtuna, Tyresö, Södertälje, Stockholm, Österåker, Nacka, Huddinge, Haninge) 5 externa aktörer (SKL, LST, MIV, SKL, FoU Diskussioner om problem- och samverkansområden Delregionala samarbeten/utredningar, ex Nordväst- och Nordostkommunerna Förstudie Projektansökan till Länsstyrelsen och Migrationsverket i juni 2010

19 Platser ensamkommande i hela landet Migrationsverket augusti 2010

20 Det planerade regionala utvecklingsprojektet Förstudie grund Diskussioner i Samverkansgr Projektansökan till Migrationsverket Från okt 2010, ett år tv Tre temaområden med varsin arbetsgrupp och resurs Alla kommuner bjuds in Myndigheter och organisationer i referensgrupp Projektägare och styrgrupp Haninge kommun Projektledning KSL

21 Projektorganisation Styrgrupp Haninge projektägare Referensgrupp Projektledning KSL Arbetsgrupp Socialtjänst -boende Arbetsgrupp Utbildning -hälsa Arbetsgrupp Överförmyndare -gode män

22 Diskussionsfrågor Är det någon ytterligare aspekt som saknas i lägesbeskrivningen och i det regionala samverkansprojektet? Fler goda exempel på samverkan mellan verksamheter i samma kommun, och kommunerna emellan!

23 Program Inledning och välkommen Stockholms stads arbete Operation Kvinnofrid och aktionsplanen mot hedersvåld Ulf Kristersson, socialborgarråd Länsstyrelsens arbete med genomförandet Maria Backe, chef sociala enheten Kaffepaus Goda exempel från Järfällas arbete Yvonne Lagerhäll, programchef Kirsi Sedell Masters, samordnare Projekt Hedershus Ola Hägg, utredare Länsstyrelsen Gemensam diskussion och avslutning