Ensamkommande barn i Stockholms län Samordning av kommunstöd och kommunsamarbete Slutrapport

Transkript

1 Rapport 2011 Ensamkommande barn i Stockholms län Samordning av kommunstöd och kommunsamarbete Slutrapport Christina Stattin, KSL, projektledare Liz Trana, Haninge kommun, projektägare

2 2 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 1 Inledning 4 2 Ungdomarna själva 7 3 Projektets mål 9 4 Projektets resultat 9 5 Projektorganisation Ekonomi 18 7 Uppföljning och utvärdering 18 8 Slutsatser 19 9 Framtiden 21

3 3 Sammanfattning Projektet Ensamkommande barn i Stockholms län samordning av kommunstöd och kommunsamarbete startade som en följd av avsiktsförklaringen som träffats mellan kommunerna och länsstyrelsen om ett utökat och kvalitetsförbättrat mottagande av ensamkommande barn och unga. Under tiden har projektet pågått och i princip samtliga kommuner har varit involverade i arbetet antingen i styrgrupp eller i någon av de tre arbetsgrupperna. Ungdomarna själva har kommit till tals i projektet, dels genom att de deltagit vid dialogseminarierna och dels genom en av projektet anordnad fokusgrupp. Den bild de beskriver bekräftar med all önskvärd tydlighet att projektets mål att arbeta med kvalitetsförbättringar är av stor vikt. De svårigheter som är specifika för gruppen härrör ur förhållandet att de kommer och är ensamma utan familj samt att de tvingas bo och flytta mellan olika kommuner samtidigt som de är beroende av insatser från olika delar av kommunen. Projektet har sökt förbättra mottagningen av de ensamkommande barnen där så kan ske genom regional samverkan. Detta har skett inom tre verksamheter; socialtjänst, överförmyndare och utbildning. Projektet har också arbetat med gemensamma frågor som griper över alla tre verksamheterna. Huvudmålet, som kommunerna åtog sig i avsiktsförklaringen, var att skapa 200 extra platser. Detta mål har uppfyllts med råge, utgångspunkten var de 140 platser som fanns i länet och nu finns 379. Resultaten i övrigt har till stor del handlat om att strukturera upp området kring roller, uppgifter och ansvar mellan olika funktioner som har uppdrag och ansvar gentemot de ensamkommande barnen. Att ta fram gemensamma riktlinjer och gemensamma handlingsvägar har varit en annan del. Inom verksamheten överförmyndare har bl.a. en utbildning för gode män och en vägledning kring gode mannens uppgifter och roller tagits fram. Inom verksamheten socialtjänst har bl.a. en kartläggning av boendena i länet gjorts och riktlinjer för socialtjänsternas handläggning har tagits fram. På området utbildning och hälsa har en omfattande kartläggning av kommunernas arbete inom området gjorts och riktlinjer kring introduktion i utbildning och för övergångar mellan skolor finns nu framtagna. Det gemensamma verksamhetsöverskridande arbetet har dels handlat om insatser riktade till personal som arbetar med ungdomarna och dels kring sakområden som är gemensamma, exempelvis frågor kring tolkar och kring särskilt förordnad vårdnadshavare. Flera seminarier har hållits. Seminarierna har haft flera syften såsom att genomföra utbildning, att vara del i spridnings- och implementeringsarbetet, att stimulera till samverkan och att erbjuda erfarenhetsutbyte. De viktigaste slutsatserna handlar om samverkan, att samverkan och samordning såväl inom som mellan kommunerna och förstås med externa aktörer, är av fundamental betydelse. En annan fråga av stor vikt att komma till rätta med är de s.k. ankomstkommunernas situation. De möten för dialog och samarbete som projektet arbetat intensivt med har varit mycket uppskattade och därmed givit samling och kraft till frågan samt tydligt visat på värdet av samordning. Projektet har haft en del komplicerade frågor att arbeta med och en del av dem har ej varit möjliga att slutföra under den korta tiden av ett år. Arbetet kommer därför att fortsätta inom KSLs ordinarie verksamhet. Projektet kommer också att utvärderas externt. Resultat som tagits och tas fram publiceras på KSLs webbplats.

4 4 1 Inledning Barn och ungdomar som kommer ensamma till Sverige fortsätter att öka. Barnen kommer utan sina föräldrar eller annan vårdnadshavare. När de anländer till länet kommer de till en s.k. ankomstkommun i avvaktan på en anvisning till en kommun från Migrationsverket. Anvisningen följer numera ganska snabbt och styrs av avtalen Migrationsverket har med respektive kommun eller av att den unge har släktingar eller bekanta i någon kommun som Migrationsverket då anvisar till. Det är inte alltid så att ungdomen bor i samma kommun som har ansvaret för den. Det kan också vara så att den unge går i skolan i ytterligare en annan kommun. Barnen blir på detta sätt mycket rörliga, de kommer till en ankomstkommun, bor där eller i annan kommun, går i skolan där eller i annan kommun, får en god man, flyttar sedan till en anvisningskommun o.s.v. Barnen kan därutöver ha upplevt mycket svåra saker i sitt hemland och på resan hit. Sammantaget är de i en ytterst speciell situation som därmed kräver mycket, och ibland annorlunda insatser i förhållande till andra barn, av de som är satta att ansvara för dem. Barnen och de unga är, som alla andra barn, beroende av lugn och ro, trygghet, stöd och en ordnad tillvaro. De behöver också bli sedda som de kreativa, ambitiösa och kompetenta individer de är. De är också beroende av att få sin historia med sig men utan att behöva upprepa den gång på gång. Det är mycket viktigt att insatserna från samhället samverkar. Mottagning av ensamkommande barn i landet Enligt Migrationsverket (MIV) hemsida har de till och med 1 november 2011 tagit emot ansökningar om asyl från ensamkommande barn och ungdomar varav 308 ansökte i september och 334 i oktober. Av dessa är 303 är flickor och 1778 pojkar. Under 2010 sökte ensamkommande barn och ungdomar asyl i Sverige. Den 1 november 2011 fanns det 1540 asylsökande ensamkommande barn inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem. Av dessa fanns 305 i ankomstkommunerna, 967 var anvisade till kommuner med överenskommelse om mottagande och 268 var anvisade till kommuner där

5 5 släktingar eller nära anhöriga vistas. Under 2011 har 75 % av barnen beviljats uppehållstillstånd i första instans. Aktuella utredningar och rapporter Under projektets gång har ett par utredningar genomförts, båda presenterades i mitten av oktober -11. Det är Asylsökande ensamkommande barn en översyn av mottagandet (SOU 2011:64) och en översyn över ersättningssystemet (Ds 2011:34). Båda är nu ute på remiss från regeringskansliet med svarstid i mars SOU 2011:64 hade att lämna förslag på en reglering som utvidgar Migrationsverkets möjligheter att anvisa asylsökande ensamkommande barn till en kommun även i fall där överenskommelse om mottagande saknas och detta har utredaren också gjort. Utredaren föreslår också att kommuner som har en överenskommelse med MIV men där inga lediga platser finns också skall kunna anvisas ytterligare barn av MIV. Ds 2011:34 har haft i uppdrag att se över ersättningssystemet specifikt för ensamkommande barn. I och med detta har inte ersättningar till skolan ingått i utredningen, detta trots att SKL konstaterat att det är där den största diskrepansen råder mellan den statliga ersättningen och de faktiska kostnader för barnens skolgång som kommunen har. Föregripande dessa utredningar presenterade SKL under sommaren rapporten Ensamkommande barn vem ska ta ansvaret? I denna lämnas ett antal förslag på hur frågan om fler platser och bättre mottagande skulle kunna ske på frivillig väg. Förslagen handlar bl.a. om de statliga ersättningarna, kommunal samverkan och flexibla boendeformer. 1.1 Bakgrund Stockholms läns kommuner antog i februari 2010 en gemensam avsiktsförklaring för att öka antalet platser för ensamkommande barn i länets alla kommuner, från 140 till 340 platser totalt. I Avsiktsförklaringen angav man också att denna utökning av ansvaret skulle ske genom samverkan för att upprätthålla och höja kvaliteten i mottagandet. Ett dialogmöte hade genomförts i januari 2010 med 25 kommuner närvarande där diskussioner fördes om hur ett gemensamt åtagande skulle kunna se ut. En samverkansgrupp med representanter från kommunerna och externa aktörer bildades i februari. Samverkansgruppen initierade sedan en förstudie samt beslutade om att en projektansökan, utifrån förstudiens resultat, skulle inges till Migrationsverket om 26 medel för att kunna arbeta med att höja kvaliteten i mottagandet och samtidigt stödja kommunerna i arbetet. I den förstudie som genomförts av KSL under perioden mars - maj 2010 intervjuades representanter från 14 kommuner inom områdena överförmyndare, utbildning och skolhälsovård samt socialtjänst. Därutöver intervjuades de tre FoU-enheterna, två boenden, landstinget och tre frivilligorganisationer, samt ett par kommunala projekt i länet som vände sig till målgruppen. Projektet byggde på de förslag som kommit fram under förstudien samt vid diskussioner i samverkansgruppen. Vid tiden för avsiktsförklaringen hade redan en samverkansöverenskommelse rörande introduktion av nyanlända antagits (hösten 2009) av länets kommuner. Arbetet med en gemensam gymnasieregion hade kommit långt och aktuellt då var en gemensam upphandling av en ungdoms- och elevdatabas. I arbetet med att skapa en gemensam vuxenutbildningsregion fanns frågor med beröring på projektet. Ett utvecklingsarbete hade också påbörjats på nationell nivå inom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Migrationsverkets projekt En nationell handlingsplan för ett värdigt mottagande av ensamkommande barn och ungdomar med två operativa delar: 1) att ta fram en gemensam handlingsplan för mottagandet, samt 2) kunskaps- och kompetensutvecklingsinsats för berörda kommuner. På nationell myndighetsnivå förväntades även Socialstyrelsen komma med en vägledning till berörda myndigheter. Skolverket hade tagit fram allmänna råd för nyanlända elever, ett område som kvalitetsgranskats av Skolinspektionen.

6 6 Region Östsam hade gjort en omfattande kartläggning av frågan som användes vägledande i inledningen av projektet. 1.2 Syfte Syftet med projektet var att skapa ett samarbete mellan, och vara ett operativt stöd till, kommunerna i länet, så att kommunernas åtaganden kunde genomföras vad gällde mottagande av ensamkommande barn, med bibehållen kvalitet/kvalitetshöjning och effektiv resursanvändning. 1.3 Projektförutsättningar Projektet har verkat inom de ramar som följer av nationella bestämmelser, lagstiftning och föreskrifter för nationella myndigheter inom områdena socialtjänst, utbildning och överförmyndare. Dessa bestämmelser har inte alltid varit helt anpassade till varandra. Därutöver har det kommunala åtagandena, bl.a. de avtal som respektive kommun träffat med Migrationsverket om platsantal, varit självklara förutsättningar. Kommunens mottagande av ensamkommande barn regleras i ett par författningar, bl.a. lag (2005:429) om god man för ensamkommande barn där gode mannens roll pekas ut och där definitionen på vad som menas med ett ensamkommande barn ges i 2: Om barnet vid ankomsten till Sverige är skilt från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, skall överförmyndaren förordna en god man att i vårdnadshavares och förmyndares ställe ansvara för barnets personliga förhållanden och sköta dess angelägenheter. Lagen om mottagande av asylsökande innehåller i 3 en särskild bestämmelse för de ensamkommande barnen: För dessa barn ska Migrationsverket i stället anvisa en kommun som ska ordna boendet. Migrationsverket ska anvisa en kommun som har träffat överenskommelse med verket om mottagande av ensamkommande barn, om det inte finns särskilda skäl att anvisa någon annan kommun. När Migrationsverket anvisat en kommun ska barnet anses vistas i den kommunen i den mening som avses i 2 a kap. 1 socialtjänstlagen. Särskild reglering finns också kring det asylsökande barnet rätt till sjukvård m.m. samt kring ersättningar till kommunen, men förutom detta praktiseras huvudregeln att barnen skall behandlas som svenska barn och så liten åtskillnad som möjligt skall göras. Ankomstkommunerna I Stockholms län finns två s.k. ankomstkommuner, Solna och Sigtuna, vilka benämns så till följd av att Migrationsverket där har ansökningsenheter för asyl. I praktiken fungerar också Stockholms stad som en ankomstkommun, hittills i år har Stockholm tagit emot 88 ankomstbarn (nov 2011) och detta utan att tillhöra gruppen ankomstkommuner. Situationen för dessa tre kommuner är svår då det är omöjligt att veta hur många barn som kommer och att därmed kunna planera och ta hand om dem på bästa sätt. I och med att barnen kommer till dessa kommuner får de också hela ansvaret för barnen, vilket förutom boende, skola och omvårdnad också innefattar att få andra ankomstkommuner att hjälpa till med ansvaret när många barn anländer på kort tid. Fler ankomstkommuner finns i landet (totalt nio, Stockholm oräknad) men i praktiken är det några få, förutom länets tre också Malmö, som får ta emot huvudparten av barnen. Om ankomstkommunerna i länet inte har möjlighet att på ett bra sätt ta emot stora mängder av barn får de ordna överflyttning av ärendena själva. I annat fall får ankomstkommunen ta hela ansvaret och risken finns också att barnen blir kvar i dessa kommuner.

7 7 Projektets verkningsområde Projektet har omfattat förhållanden som rör den regionala nivån och verkat med frågor där regionala resultat kan skapas. Projektet har via referensgruppen och på andra sätt sökt påverka nationella och andra regionala aktörer där så varit påkallat. I vissa frågor har projektet förberett för att via rekommendationer förändra inomkommunala handlingsvägar. Ensamkommande barn i länet Under 2011 (uppgifterna gäller fram till den 1 december 2011) har: 805 barn sökt asyl i länet 249 barn har anvisats till länet 272 barn har fått PUT (permanent uppehållstillstånd) Genom kommunernas överenskommelse med länsstyrelsen finns 379 platser varav 109 för asyl och 25 visst antal barn överenskommelse. Uppgifterna kommer från Länsstyrelsen i Stockholms län. 2 Ungdomarna själva I projektet har ungdomarna själva varit involverade på ett par olika sätt. De har deltagit vid de två dialogseminarierna som hållits både i panelsamtal och i gruppdiskussionerna med deltagarna, vilket varit mycket uppskattat. Projektet har också sammankallat till en fokusgrupp. Totalt deltog 14 ungdomar vid två tillfällen i fokusgruppsamtalen. De flesta hade varit i Sverige kort tid, mellan 9 och 18 månader. Ett par hade varit här några år. Gruppen bestod av 5 flickor och 9 pojkar. De yngsta var 16 år och den äldsta 20. Två ungdomar i gruppen hade varit i Sverige i åtta år och var äldre, de två arbetar nu med unga ensamkommande. Vid panelsamtalen fördes dialoger både om det som varit innan de kom till Sverige och om hur de mottagits när de kom hit. Allra först fick de beskriva Sverige med tre ord vilket de gjorde med ord som bl.a. frihet, vackert, tyst, men också med mer negativa ord som orättvist och kalla människor. Fokusgruppssamtalen koncentrerades på ämnet för projektet; vad i mottagandet hade varit svårast? Vad kunde vi gjort bättre? Det svåraste hade varit skolan och förhållandet till den gode mannen. Ungdomarnas berättelser gav ett starkt intryck av att det var rena turen om skolan var bra och kunde hjälpa dem och detsamma gällde den gode mannen. De talade en hel del också om rädsla för att möta MIV eller andra myndighetspersoner, om oro och om sorg men också en del om glädjen i att få studera, i lugnet och i många människors stöd. Nedan följer en kort utdrag av det ungdomarna talade om som extra svårt: Skola A går nu på gymnasiet, tack vare att han fick läsa ämnen,(på svenska) men berättade att han har vänner som bara haft ett fåtal ämnen och han funderade över hur de ska kunna gå vidare när man måste ha 8 eller 12 ämnen för att få fortsätta. Få hade gått vidare till gymnasiet, bara 3 av de somalier som fanns på förläggningarna tillsammans med A har kunnat gå vidare till gymnasieprogram, beroende på att de bara fått läsa ett par ämnen. Ungdomarna vill ha fler ämnen men får inte. Stöd får de inte i skolan därför att lärarna inte har tid, ungdomarna hade bett om stöd men inte fått, några lärare fanns som hjälpt till. Nyanlända unga får inte gå tillsammans med andra svenska ungdomar, de är separerade men det finns ämnen som bild och gymnastik som man skulle kunna läsa tillsammans. Skolan blandar analfabeter tillsammans med de som kan mer, nyanlända som är helt okunniga i svenska får komma in och läsa med dem som gått en tid, vilket innebar att de fick börja om gång på gång.

8 8 Skolorna måste arbeta på samma sätt så att det fungerar vid byten. Skolan har ingen kunskap och visar ointresse för vad som gjorts tidigare i den skola man kommer ifrån. Gode man B kom direkt från MIV till boendet. Träffade inte någon förutom boendet, andra dagen fick han en tolk, gode mannen kom 5 dagar efter ankomst till boendet. B hade tur med en bra god man, många har problem. Gode mannen måste skriva till MIV för att få kläder, om de har för många barn kan de inte ansöka om kläder, de kan bara ansöka för ett barn i taget, de ungdomarna fick vänta på kläder. MIV har kontakterna med gode mannen och finns inte den där blir det mycket svårt. Gode mannen kom inte och hälsade på ungdomarna heller, hann inte, hade för många barn. De vill fråga om ärendet, vad som händer, vem som ska kontaktas, om det offentliga biträdet o.s.v. Gode mannen har bankkort och delar ut pengar, om ingen kontakt med gode mannen är det lika med ingenting. Ledighet i skolan måste gode man ansöka om m.m. C träffade sin god man 4 gånger på 2 år, tre gånger på MIV och en gång tillsammans med flera andra ungdomar. Gode mannen hade säkert 40 ungdomar och bestämde träff med dem på ett torg. Visste inte vad den gode mannen skulle göra, träffade honom en gång på 6 månader. Gode mannen tar uppdrag från olika kommuner och kommunerna har inte någon kontroll på vem och hur många uppdrag varje gode man har. Vid PUT försvann den gode mannen utan förvarning. Boendet D bodde i transitboende 4 mån i Botkyrka, enkelt på ett sätt då ingen har PUT och alla är i samma läge. Därefter annat boende i 10 månader innan D fick PUT och 10 månader efter. Att bo tillsammans med och utan PUT är mycket svårt, åtminstone borde var och en ha egna rum. Kontaktperson fanns på själva boendet, träffade ingen från socialtjänsten. Kontaktpersonen på boendet fungerar bättre än gode mannen, men de kan inte skriva under ledighetsansökan, ha hand om pengarna m.m. Varje boende har sina egna regler, personalen gör ingenting för att förbereda för vanligt liv, när vi flyttade till träningslägenhet kunde vi ingenting om att ta hand om ett hem, laga mat, tvätta o.s.v. Personalen måste försöka förstå och vara trevliga min far dog men jag vågade inte berätta det för någon. Information mellan boendena saknas. En pojke avslutade samtalet med att säga Skyldigheterna får man veta ordentligt men inte vilka rättigheter man har.

9 9 3 Projektets mål Övergripande mål: Mottagandet för ensamkommande barn inom Stockholms län ska utformas med barnets bästa i fokus och säkerställa en rättssäker handläggning i alla led. Mål som är kopplade till mottagandeplatser i avsiktsförklaringen: Kommunerna i länet ska under projekttiden ha tillskapat de platser som anges i avsiktsförklaringen, eller ha konkreta planer för hur detta ska uppnås. Det ska finnas planer för hur andra boenden ska kunna tillskapas för utslussning av PUT-ungdomar. Mål som är kopplade till genomförandet och handläggningen i avsiktsförklaringen: Kommunerna i länet ska under projekttiden ha identifierat, genomlyst och förbättrat handläggning och verksamheter inom de områden som angetts som problem eller som samverkansområden. 4 Projektets resultat Projektet har arbetat efter en projektplan. I projektplanen fanns ett antal delmål. Delmålen var i sin tur hämtade ur de tre uppdragsplanerna, en för vardera arbetsgrupp, samt från projektledarens uppdrag. Delmålen och uppdragen har tagits fram av arbetsgrupperna på basis av bl.a. förstudien och godkänts av styrgruppen. För överskådlighet och enkelhets skull presenteras resultaten här utifrån uppdragsplanerna med projektdelmålen markerade. Resultatet av respektive mål presenteras i anslutning till detta. Uppdrag 1 i projektplan var att kommunerna skall ha ökat sitt åtagande av platser med 200 nya. Detta mål är uppfyllt. Från 140 platser då avsiktsförklaringen tillkom till 379 platser i oktober Uppdrag socialtjänst och boende Uppdragsplanen reviderades under augusti 2011, då bl.a. målet om schablonersättningen skrevs in i planen. Uppdrag - Ta fram gemensamma grundläggande riktlinjer kring handläggningen Mål 2 i projektplanen En kartläggning är genomförd och gemensamma riktlinjer är framtagna. Riktlinjerna omfattar socialtjänstens ansvar för det ensamkommande barnet, även förhållande till skola, gode man och boende berörs. De behandlar såväl asyltid som hantering vid ett avvisningsbeslut och vid beviljat uppehållstillstånd. Migrationsverkets ansvar och uppgifter finns också med. Riktlinjerna har varit ute på remiss i kommunerna och efter justeringar kommer de att rekommenderas kommunerna. Uppdrag - Gemensamt arbete för att skapa beredskap för och arbeta med integrationen vid permanent uppehållstillstånd (PUT). Uppmärksamma också ebo. Mål 3 i projektplanen En kartläggning av befintliga insatser är genomförd. En lathund med gemensamma mål och metoder har tagits fram och är tänkt att använda som komplement till Riktlinjerna. Lathunden ska behandlas av styrgruppen. Uppdrag - Samarbete kring boende och kring boendekvalitet. Mål 4 i projektplanen En omfattande kartläggning av boendena i länet har gjorts i samtliga kommuner. Kartläggningen har genomförts via en enkät som frågat bl.a. efter antal barn, boendeplatser, i vilka former, i egen och

10 10 privat regi samt hur mottagandet är organiserat i kommunen. Resultatet av kartläggningen analyserades därefter och helheten finns publicerad i en separat rapport. Kartläggningen tog betydligt längre tid än väntat då det var viktigt att få svar från så många kommuner som möjligt. Utifrån kartläggningens analys pågår nu ett arbete med att ta fram en gemensam kravlista. Styrgruppen beslutar om hur kravlistan ska användas. Uppdrag - Riktlinjer kring familjeåterförening, juridisk ansvarsfördelning mellan MIV och kommunen. Uppdraget har funnits med från början i arbetsgruppens plan men till följd av svårigheter kring problembeskrivningen har arbetet ej kommit igång förrän i slutet av projektet. Arbetet fortsätter nu och kommer att göras gemensamt med MIV. Uppdrag - Samarbeta kring traumatiserade unga. Uppdraget har delats i två, dels ett arbete kring barn som riskerar att försvinna och dels ett kring barn med trauma. Inledningsvis genomfördes en kartläggning av de insatser som finns att tillgå. Arbetet resulterade i två lathundar med riktlinjer/checklistor alternativt strategier som är tänkta att knytas till Riktlinjerna. Uppdrag Samordning av schablonersättning. Mål 18 i projektplanen Frågan om klargörande och så småningom samordning av lösningar kring schablonersättningen låg ursprungligen på projektledaren då frågan förmodades lösas med hjälp av externa aktörer, egentligen SKL. Av SKL fick projektet rådet att kartlägga de faktiska förhållandena i länet kring schablonen vilket visade sig ogörligt då den rör 26 kommuner och flera enheter inom varje kommun. Nu arbetar projektet istället på att ta fram ett antal typfall som kan användas som vägledning för kommunerna. Arbetet är inte klart vilket beror på frågans komplexitet och att flera möjliga lösningar har prövats. 4.2 Överförmyndare och gode män Uppdragsplanen för överförmyndare och gode män har varit densamma under hela projekttiden, endast smärre justeringar har gjorts. Uppdrag - Gemensam utbildning och uppföljande utbildningsträffar för gode män. Mål 7 i projektplanen En utbildning för gode män finns framtagen och den har också prövats i en provomgång under projektet. Utbildningen består av fyra utbildningspass om tre timmar vardera och genomförs på kvällstid. Varje pass består av tre moment; en inledning med beskrivning av området, sammanfattning och praktiska ting, en föreläsning och ett diskussionspass med fallbeskrivningar. Första passet är överförmyndarens föreläsning, andra Migrationsverket, tredje socialtjänsten och boendet och fjärde skolan och skolhälsovården. Ett arbete påbörjas nu med att göra utbildningen länsgemensam. Uppdrag - Gemensam utbildning för överförmyndare. Mål 6 i projektplanen Utbildning för överförmyndare finns i olika former och det behöver inte tas fram en ytterligare. Inledningsvis i projektet rådde oklarhet om detta liksom om vilken roll olika aktörer spelade, t.ex. länsstyrelsen. Uppdrag - Riktlinjer/checklista över gode mäns uppgifter och rollfördelning. Mål 8 i projektplanen Riktlinjer finns framtagna men är omdöpta till vägledning. Vägledningen togs ursprungligen fram för gode männens behov men den har visat sig vara mycket användbar också för andra aktörer som kommer i kontakt med gode mannen, såsom skolan, boendet och socialtjänsten.

11 11 Uppdrag - Gemensamma riktlinjer kring kraven på gode män vid rekrytering. Mål 9 i projektplanen Arbetsgruppen har kommit fram till att ena sig om en lista av önskvärda kompetenser hos den gode mannen. Listan skall presenteras vid styrgruppens nästa möte. Uppdrag - Gemensam överenskommelse/riktlinjer och blankett om arvodet till god man. Mål 10 i projektplanen Frågan har utretts av arbetsgruppen. Till följd av det arbete som pågår på Migrationsverket om att gå över till elektroniska tjänster för återsökningar m.m. och de resultat som presenterats av utredaren kring bl.a. schabloner (se ovan) avvaktar projektet med vidare arbete i denna del. Uppdrag - Gemensam bank av gode män och deras uppdrag. Ursprunget till detta uppdrag var att det i länets kommuner fanns en del kritik mot att vissa gode män hade för många uppdrag och därför inte hade tid med de enskilda barnen/ungdomarna. Gode männen kan ta uppdrag i olika kommuner vilket komplicerar bilden. Resonemangen i arbetsgruppen har cirkulerat kring olika lösningar som alla förkastats, huvudsakligen på juridisk grund. Den lösning man kommit fram till är att en blankett har tagits fram för överförmyndaren att använda till respektive gode man där denne får intyga hur många uppdrag denne har. Frågan skall slutligen behandlas av styrgruppen. Uppdrag - En person som kan vara behjälplig i länet som stöd och hjälp till gode männen. Detta uppdrag har varit vilande under projekttiden, mycket beroende på att arbetsgruppen inte riktigt visste hur frågan skulle hanteras men det var ändå av vikt att ha den kvar ansåg man. I och med det arbete som gjorts i projektet och det därmed kvalitetshöjande insatserna kring gode mannen har gjort behovet av denna person obsolet. 4.3 Utbildning och skola Arbetsgruppen utbildning och hälsa hade i den första uppdragsplanen flera kartläggningsuppdrag, såsom kartläggning av valideringsmöjligheter, av utbildningsutbudet, av modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål m.m. Mål i projektplanen. Kartläggningen resulterade i en separat rapport samt att nya mål togs fram och beslutades av styrgruppen. Arbetet på de nya målen har påbörjats under projektets slutmånader. Nedan presenteras en sammanfattning av kartläggningen samt de mål som blev resultat av denna. Uppdrag - Validering/kartläggning av tidigare införskaffade kunskaper Det som sker av validering är prövning av kunskaper som lärarna gör när en nyanländ elev kommer till utbildningen. Vanligast är att detta sker i svenska, engelska och matematik. Det förekommer att viss yrkeskompetens valideras, exempelvis via Hantverksakademin. I grundskolan kan kunskapsvalidering ske med stöd av modersmålsläraren. I gymnasiet följs skolbakgrund och kunskaper upp via intervju och, om betyg finns, genom validering av betygen. En separat sluss för äldre ungdomar finns i vissa kommuner, där en fördjupad kartläggning av kunskaper görs. Möjligt att utveckla är gemensamma rutiner för kartläggning av kunskaper. Målet med det fortsatta arbetet är att presentera rutiner för kartläggning och validering av kunskaper. Uppdrag - Inventering av olika alternativ av utbildningar/inriktningar/insatser som görs i kommunerna I kartläggningen har kommunerna lyft fram de olika utbildningsformer som används för nyanlända. De exempel som finns är förberedelseklasser i grundskolan, IVIK på gymnasiet, sfi, folkhögskola, samarbete med privata aktörer och yrkesintroduktion i lärlingsliknande former. Av inventeringen har det inte framkommit att några särskilda pedagogiska former eller modeller gett goda resultat. En fördjupad kartläggning av området efter att den nya gymnasieskolan med de nya

12 12 introduktionsprogrammen skulle kunna ge inspiration till utveckling. Denna fördjupning skulle kunna koncentreras på språkintroduktion och lärlingsliknande utbildning för nyanlända. Uppdrag - Samarbete kring tillgång till och organisering av modersmålsundervisning och studiehandledning Modersmålsundervisning och studiehandledning fungerar mycket olika i länet. I vissa kommuner finns inget av detta, i andra ges undervisning på modersmålet eller studiehandledning om man har tillgång till lärare. Ytterligare andra kommuner har egna enheter som erbjuder undervisning och handledning. Samarbete finns mellan skolor inom kommunerna men också över kommungränserna. Någon medveten strategi för området saknas. Vissa kommuner är öppna för ett utökat samarbete och arbetar också med att öka kompetensen i den egna kommunen, något som en del kommuner önskar ta del av och pröva. Målet med det fortsatta arbetet är att ta fram förslag på samarbetsmodeller för modersmålsundervisning och studiehandledning i länet. Uppdrag Samarbetsmodeller kring utslussning från skolan mot arbete Tankar finns i flera kommuner om förberedande arbete mot yrkeslivet, men inte mycket har gjorts i realiteten. De som framfört synpunkter vill gärna ha hjälp och stöd att förverkliga idéerna tillsammans med andra. Målet för det fortsatta arbetet är att ta fram förslag till olika sätt att arbeta med arbetslivskontakter kopplade till utbildning där sådant behov finns. Ett förslag är att göra någon av de databaser kring praktik m.m. som finns i länet gemensamma. Uppdrag - Samarbete kring information mellan avlämnande och mottagande skola, överföring av skolresultat De flesta har bra rutiner för överlämnande inom kommunen. Vissa har system även för överlämnande till andra kommuner, men inga upparbetade rutiner finns. En modell med gemensamma uppgifter har tagits fram i projektet och ska justeras efter behandling i styrgruppen. Uppdrag - Introduktion av ensamkommande barn i skolan Detta är ett tilläggsuppdrag givet av styrgruppen, Kartläggningen visade att de flesta kommuner har bra scheman och rutiner för introduktionen. Samma rutin följs för samtliga nyanlända, med undantag för mottagningskommunerna Sigtuna och Solna. Där görs särskilda insatser, eftersom de flesta barn stannar kort tid där, men påbörjar sin skolgång direkt. Några kommuner har tagit ett större helhetsgrepp om introduktionen och utvecklat nya modeller i samband att introduktionsprogrammen införs. Dessa är skolformsövergripande och därför mera flexibla än tidigare och innefattar även andra områden än utbildning, till exempel hälsofrågor. Ett förslag på gemensam rutin har behandlats av styrgruppen i projektet och arbete pågår med att justera denna. 4.4 Gemensamma frågor Gemensamma uppgifter har formulerats i respektive uppdragsplan men arbetet med dem har fått särskilda lösningar där representanter från respektive grupp tillsammans arbetat med varje fråga. Uppdrag - Hälsofrågor. Samarbete med utbildning, socialtjänst, överförmyndare och Stockholms läns landsting En mindre grupp bildades efter att projektledaren haft inledande möten med Stockholms läns landsting och med skolhälsovårdens läkare och sjuksköterskor. Gruppen bestod av representanter från de tre arbetsgrupperna, från Nynäshamn (socialtjänst), Stockholm (skola och skolhälsovård) och Södertälje (överförmyndare), de tre delprojektledarna, projektledaren samt från landstinget. Gruppen har arbetat med klargörande av svårigheterna, ansvarsfördelning och med informationsöverföring på olika sätt. Ett seminarium för diskussion kring samarbete m.m. har hållits. Informationskanalerna mellan skolan och landstinget är trots detta inte helt tydliga men det pågående arbete med flödesschema förväntas tydliggöra och underlätta kommunikationen mellan de olika aktörerna.

13 13 Uppdrag - Samarbete kring tolkar; problemen dels brist på tolkar och dels tolkens kompetens. Gemensamt med socialtjänst, överförmyndare och utbildning Mål 5 i projektplanen En beskrivning av tolktjänsten med en kravlista har tagits fram av socialtjänstgruppen. Denna har därefter behandlats i en mindre grupp med representanter också från överförmyndare och utbildning. Kravlistan har presenterats vid styrgruppsmöte under bearbetningen. Ett färdigt förslag finns nu för presentation vid nästa styrgruppsmöte. Uppdrag - Samarbete kring särskilt förordnad vårdnadshavare. Gemensamt arbete mellan överförmyndare och socialtjänsten. Frågan om särskilt förordnad vårdnadshavare (sfv) upplevdes som ett mycket stort problem från överförmyndarnas sida. Ansvaret för att en sfv utses ligger på socialtjänsten som har att anmäla behovet till tingsrätten. Då detta inte sker får den gode mannen kvarstå för ungdomen vilket skapar problem för överförmyndaren. Frågan utreddes först av överförmyndargruppen som presenterade en problembeskrivning. Problemet var tredelat; rekryteringen av lämpliga personer för uppdragen hos socialtjänsten, domstolarnas handläggning samt arvoderingen till sfv. Problembeskrivningen från överförmyndarna överlämnades till socialtjänstgruppen som nu arbetar med frågan. Vid remissen kring Riktlinjerna för socialtjänstens handläggning efterfrågades kommunernas synpunkter på gemensamma åtgärder kring rekrytering och utbildning av samt arvodering till sfv, vilket de flesta kommuner såg positivt på. Uppdrag - Fungerande erfarenhetsutbyte, framtagande av goda exempel, utbildning och kompetensutveckling. Samverkansträffar mellan arbetsgrupperna. Förankringsarbete av projektresultat. Gemensamt arbete mellan socialtjänst, utbildning och överförmyndare. Mål 15 och 17 i projektplanen En evenemangsgrupp bestående av två representanter från Huddinge (skola och socialtjänst), Norrtälje (socialtjänst) och Täby (överförmyndare) har tillsammans med projektgruppen arbetat med att planera, ta fram och genomföra projektets seminarier och konferenser. Anordnande av gemensamma seminarier har skett utifrån flera syften; att skapa nätverk och strukturer som kan fortleva, att utbilda inom vissa områden, att ha erfarenhetsutbyten, att sprida och implementera resultat, att få in synpunkter under arbetets gång från en större krets sakkunniga och att få hjälp med problembeskrivningar. Samtliga seminarier utvärderades skriftligt med tre frågor; vad var bra? vad var mindre bra? och övriga synpunkter. Genom dessa utvärderingar fick projektet inte bara veta hur deltagarna upplevt seminarierna, mycket positivt i nästan alla fall, utan också en god uppfattning om hur arbetet skulle fortskrida och vilka kompletteringar som behövdes. Följande seminarier har genomförts: Samverkansseminarium mellan arbetsgrupperna den 8/2-11 genomfördes med mycket gott resultat, 25 deltagare (nästan samtliga deltagare i arbetsgrupperna). Samverkansseminariet mellan de tre arbetsgrupperna, planerades och genomfördes av evenemangsgruppen den 1/9-11 med gott resultat, ca 25 deltagare. Förankring av socialtjänstens uppdragsplan till socialtjänsten i samtliga kommuner den 11/2-11. Genomfördes trots snöstorm med betydligt minskat deltagarunderlag, god utvärdering (14 deltagare). Förankringsseminarium av utbildningsgruppens uppdragsplan till utbildningspersonal i samtliga kommuner den 4/5-11. Genomfördes med få deltagare (ca 12) på KSL, men med mycket gott resultat enligt utvärderingen. Förankringsseminarium av uppdragsplan för överförmyndare 29/9-11, välbesökt med ca 20 deltagare och god utvärdering. Seminarium med Migrationsverket (det första av fyra planerade) för handläggare av ekonomiska frågor inom socialtjänsten, skolan och överförmyndaren, genomfördes för

14 14 Nordväst kommunerna den 3/3-11 med stor uppslutning (ca 40 personer) och gott resultat enligt utvärderingen. Det andra seminariet med Migrationsverket för samma krets som ovan och med samma tema genomfördes för kommunerna i Södertörn den 3/5-11 med stor uppslutning (ca 40 personer) och gott resultat enligt utvärderingen. Det tredje seminariet med Migrationsverket för samma krets och med samma tema genomfördes för och uppskattades av Stockholm den 6/9-11, ca 45 deltagare. Det fjärde seminariet med Migrationsverket genomfördes för Nordost-kommunerna den 4/10-11 för ca 25 deltagare, likaså med gott resultat enligt utvärderingen. Hälsoseminarium för skolhälsovård och de 6 vårdcentralerna genomfördes den 4/5-11 med många deltagare (ca 65) i SLL s lokal. Utvärderingen visade att projektet kunde gjort en hel del bättre ifrån sig. Seminarium för boende den 7/9-11. Programmet innehöll projektpresentation med resultat samt diskussion. Seminariedeltagarna hade önskat mer resultat medan projektet hade önskat mer synpunkter, ca 25 deltagare. Dialogseminarie genomfördes den 27/5-11. Inbjudna var chefer inom utbildning, socialtjänst och överförmyndare. På programmet fanns projektpresentation, Migrationsverket, Länsstyrelsen, goda exempel från kommunerna samt ett panelsamtal med ensamkommande barn/unga. Seminariet var mycket uppskattat, ca 50 deltagare. Dialogseminarium 28/10-11, med chefstjänstemän inbjudna. Programmet bestod av inledare statssekreterare Selemovic, Migrationsverket samt resultatrapportering och samtal om implementering. Ungdomarna medverkade igen. Seminariet genomfördes med mycket gott resultat och stor uppslutning (ca 65 deltagare) Dialogseminarium för politiker och förvaltningschefer planeras till den 16/12 fm med samma innehåll som den 28/10. Starka önskemål finns om att fortsätta genomföra reguljära länsseminarier förslagsvis ett par gånger årligen kring frågor om ensamkommande barn både från kommunrepresentanter inom respektive område och från skolhälsovård, landsting och boenden. Uppdrag - Ta fram ett flödesschema för ärendegången i samverkan. Samarbete mellan socialtjänst, utbildning, överförmyndare, Migrationsverket och Stockholms läns landsting. Mål 16 i projektplanen Idén om ett flödesschema väcktes av Migrationsverket som inledningsvis framställde ett schema som presenterades för styrgruppen. Styrgruppen fann idén god och beslutade att projektet skulle verka för att samtliga verksamheter skulle ta fram ett schema som därefter kunde sättas samman. Det översiktliga flödesschemat är klart och innehåller verksamheterna Migrationsverket, Socialtjänsten, Utbildning, Överförmyndare och Stockholms läns landsting. Arbetet pågår nu med att fylla ut schemat med respektive verksamhets rutiner. Uppdrag Ta fram kontaktuppgifter inom kommunerna Ett omfattande arbete skedde inledningsvis i arbetsgrupperna socialtjänst och boende samt utbildning och hälsa bara för att få fatt i rätt person inom kommunerna som hade ansvar för frågan. Behov av lättillgängliga uppgifter för kontakt inom respektive kommun blev tydligt. Kontaktpersonslistor finns nu framtagna för skolan och socialtjänsten, dock inte för överförmyndarna då dessa har nära kontakt med varandra i olika nätverk. 4.5 Projektledarens uppdragsplan Den regionala projektledningens uppdrag har samordnats med de delregionala samarbeten som pågår och har fungerat som stöd till kommunerna och kontaktyta till andra relevanta aktörer och samarbetspartners. Arbetet har också samordnats med andra utvecklingsprojekt med bäring på målgruppen, och med nationella utvecklingsinsatser. Under hela projekttiden har frågan på olika sätt

15 15 varit aktuell i omvärlden vilket varit viktigt att bevaka för att tillföra kunskap samtidigt som parallellprocesser undvikits. Intressentanalys och riskanalys I inledningen av projektet genomfördes en intressentanalys samt en riskanalys. Intressentanalysen användes för skapande av projektorganisationen samt för kommunikationsplanen. Riskanalys genomfördes av respektive arbetsgrupp och av styrgruppen som också analyserade arbetsgruppernas riskanalyser vilket ledde till en gemensam som använts av projektet, framförallt av projektgruppen. Kvalitetsstrategier I projektplan bestämde styrgruppen ett par kvalitetsstrategier som skulle fungera vägledande. En strategi var att god kvalitet i projektets resultat är att kommunerna har uppfyllt avsiktsförklaringen, d.v.s. att mottagandeplatser i angiven omfattning finns och att mottagandeprocessen förbättrats på de områden kommunen råder över. En annan strategi var att god kvalitet i projektet är att målen i uppdragsplanerna uppfyllts eller är på väg att uppfyllas. Den tredje strategin angav att god kvalitet i projektet är att processerna (möten, rapportering, uppföljningar m.m.) fungerar mellan arbetsgrupperna och styrgruppen, mellan referensgrupp och styrgrupp samt arbetsgrupperna, mellan projektägare och projektledning, mellan de olika sakområdena, mellan arbetsgruppen och kommunerna inom området samt mellan projektet och beslutsfattare i kommunen. Huruvida dessa kvalitetsstrategier uppfyllts kan till viss del projektets resultat visa. I övrigt får detta lämnas till en oberoende utvärderare. Projektledarens huvuduppgifter Projektledaren har ansvarat för samordningen av arbetsgruppernas arbete. Tillsammans med delprojektledarna har projektledaren ansvarat för att arbetsgrupperna fullföljt uppgifterna i de fastställda uppdragsplanerna. Vidare har projektledaren lett projektgruppen och ansvarat för att resultat från arbetsgrupperna kommit till styrgruppen. Ett annat av projektledaren ansvarsområden har varit att lyfta frågeställningar till och från styrgruppen och i referensgruppen samt att ha kontakterna med externa aktörer. Projektledaren har därutöver i samråd med styrgruppen ansvarat för att arbetsgruppernas förslag förts vidare inom KSL. Projektledaren har också haft ett särskilt ansvar för frågor som berört mer än ett verksamhetsområde såsom hälsofrågorna, särskilt förordnad vårdnadshavare och tolk. Omvärldsbevakning En annan av projektledarens huvuduppgifter har varit att bevaka omvärlden både vad gäller händelser i denna och utredningar m.m. I uppgiften har också legat att i samarbete med alla aktörer inom verksamhetsområdet uppmärksamma viktig information och frågeställningar för vidarebefordran till projektorganisationen. Seminarium för projektledaren med landets regioner som arbetar med frågan genomfördes i mars på och med inbjudan av KSL. Vid mötet var SKL och utredaren av Asylsökande ensamkommande barn en översyn av mottagandet närvarande och ett nätverk mellan regionerna bildades. Nästa seminarium genomfördes i Halmstad i augusti -11. Nästa kommer att ske i januari -12 i Jönköping. Kopplingar till andra projekt och verksamheter Projektet är naturligt beroende av både nationella insatser såsom Socialstyrelsens föreskrifter, SKL s insatser och olika arbeten som pågår på regional nivå. Regionala utvecklingsarbeten på KSL, som projektet haft kontakt med är bl.a. gemensam gymnasieregion, gemensam vuxenutbildningsregion, kartläggning av HVB och samverkansöverenskommelse rörande introduktionen av nyanlända. Därutöver har projektet haft kontakt med kommunala projekt såsom Mira i Huddinge och Tyresös

16 16 boendeprojekt, där KSL sitter i referensgruppen, liksom ideella projekt såsom t.ex. Skyddsvärnets Jalla för alla och andra projekt som Fryshusets sommarskola. Samarbete med externa aktörer Med Migrationsverket har genomförts kontinuerliga möten och flera olika samarbeten har kommit igång, såsom Migrationsverkets deltagande i länets utbildning för gode män, de delregionala seminarierna kring ekonomiska frågor och flödesschemat. Informationsfolder om asylprocessen och om gode man på barnets språk var ett önskemål från länet som verket redan var på gång med. Migrationsverket har därutöver under hela projekttiden deltagit i referensgruppen samt varit mycket lyhörda vad gäller kommunernas önskemål där så varit möjligt. Samarbetet kring forskning har skett främst genom att FoUs forskningsprojekt kring ensamkommande barn varit en av deltagarna i referensgruppen. Projektet har också haft kontakt med professor Nihad Bunar vid Institutionen för barn och ungdomsvetenskap, Stockholms universitet. Vidare har projektet också haft annan kontakt med forskningen, bl.a. vid Linköpings universitet. Samarbetet med Socialstyrelsen har främst skett genom referensgruppen. Flera frågor har varit uppe bl.a. frågor kring boendet där kvalitetskraven diskuterats vid olika former av boende och frågor kring barn med trauma. Samarbetet med Skolverket har skett främst genom referensgruppen och genom direktkontakt mellan Skolverket och arbetsgruppen. Skolverkets kontaktperson har träffat arbetsguppen vid ett par tillfällen och arbetsgruppen har bl.a. fungerat som referensgrupp för Skolverkets framtagna material. Samarbetet med Stockholms läns landsting har skett genom särskilda möten som hållits kontinuerligt och där olika insatser planerats (se ovan) och genomförts. I slutet av projektet har samarbetet också skett genom att en representant för transkulturellt centrum ingått i referensgruppen. Kontakten med SKL har skett genom möten för utbyte av information om respektive projekt samt om andra frågor som SKL arbetar med. Frågor som varit föremål för utbyte är bl.a. särskilt förordnad vårdnadshavare, utbildning för gode män och överförmyndare och flödesschema. Projektet deltog också i de nationella utbildningsdagarna som anordnades av SKL vid årsskiftet 2010/11. SKL har varit inbjuden att deltaga i referensgruppen men har tackat nej. Samarbete med frivilligorganisationer har skett på olika sätt. Rädda Barnen, Röda Korset, Riksförbundet frivilliga samhällsarbetar (RFS) och Skyddsvärnet har varit inbjudna att delta i referensgruppen. RFS och Skyddsvärnet har deltagit och med RFS har samarbetet kring utbildning av gode män varit intensiv liksom samarbetet med Skyddsvärnets projekt Jalla för alla. Rädda Barnen och Röda Korset har inte deltagit i referensgruppen men vissa kontakter har förekommit, bl.a. har projektledaren informerat vid möte för gode män om projektet. Information och kommunikation Projektledaren har ansvarat för kommunikation och information inom projektet och utåt gentemot externa aktörer. Inom projektet har samtliga möten i styrgrupp, referensgrupp, de tre arbetsgrupperna och i projektgruppen (projektledare och de tre delprojektledarna) protokollförts i minnesanteckningar som publicerats på KSLs hemsida. KSLs hemsida har använts aktivt under projektet, all dokumentation samt resultat i projektet vart efter det tagits fram har publicerats där. Sidan går att prenumerera på vilket i nuläge nästan 50 kommunrepresentanter gör. Ett fält för synpunkter och kommentarer finns också vars länk går direkt till projektledaren.

17 17 Att ta fram och publicera exempel på hur olika kommuner arbetar har också varit en uppgift. Olyckligtvis har inte så mycket hunnits med av denna punkt, men några exempel ligger i alla fall ute på hemsidan och fler kommer förhoppningsvis. Nyhetsbrev har skickats ut varannan månad till projektorganisationen, till KSO och kommundirektörer, förvaltningschefer för socialtjänst, överförmyndare och skola i samtliga kommuner samt till KSLs politiska sammanslutningar och till övriga intressenter enligt mejllista. Avrapportering har skett regelbundet till KSO och kommundirektörer, till KSL s styrelse, Utbildningsberedningen och Vård- och omsorgsberedning samt till förvaltningschefer för utbildning. Projektet har presenterats vid olika seminarier och konferenser av projektledaren bl.a. vid tidskriften i&m s seminarium, vid SKLs nationella konferens i Linköping och vid FoUs utbildningsseminarium. 5 Projektorganisation Projektet har varit organiserat i en styrgrupp, tre arbetsgrupper med tre delprojektledare, projektgrupp och en referensgrupp. Projektägare har varit Haninge kommun. Projektägaren har ansvarat för projektredovisning, projektets ekonomi och har varit ordförande i styrgruppen. Projektägaren har satt styrgruppens dagordning tillsammans med projektledaren. Projektledningen har utförts av KSL. Projektledaren har ansvarat för projektets genomförande gentemot styrgruppen och KSL. Vidare har projektledaren ansvarat för sammankallandet, minnesanteckningar och varit föredragande för styrgrupp och referensgrupp samt för arbetsgrupperna inledningsvis. Arbetsgruppernas delprojektledare formerade en projektgrupp tillsammans med projektledaren med uppgift att genomföra projektuppdragen. Styrgruppen Styrgruppen har bestått av tjänstemän på chefsnivå från kommunerna inom områdena socialtjänst, utbildning och överförmyndare samt KSL och Länsstyrelsen. De kommuner som ingått är Haninge med representanter från socialtjänst och Södertörns överförmyndarnämnd (i nämnden ingår kommunerna Haninge, Huddinge, Botkyrka, Nynäshamn och Tyresö), Järfälla från utbildning, Nacka från socialtjänst, Sigtuna från socialtjänst, Solna överförmyndare, Stockholm från socialtjänst och utbildning, Sollentuna från socialtjänst, Tyresö från socialtjänst och Österåker från socialtjänst. Styrgruppen ansvarar för projektets resultat, styr och leder arbetet samt ansvarar för projektbudget tillsammans med projektägaren. Arbetsgrupperna Arbetsgrupperna har utfört sitt arbete i överensstämmelse med uppgifterna som framkommit i förstudien. Dessa uppgifter har analyserats och omvandlats till uppdrag i uppdragsplaner som godkänts av styrgruppen. Arbetsgrupperna har rapporterat till styrgrupp genom projektledningen. Ledningen av respektive arbetsgrupp har skötts av en delprojektledare på 50%. I arbetsgruppen överförmyndare och gode män togs ledningen över av KSL efter ca hälften av projekttiden (se nedan). Arbetsgruppen socialtjänst och boende Arbetsgruppen socialtjänst och boende har letts av Haninge och i gruppen har därutöver representanter från kommunerna Botkyrka, Huddinge, Lidingö, Norrtälje, Nynäshamn, Stockholm (med två representanter), Sigtuna, Upplands-Bro och Österåker arbetat. Arbetsgruppen överförmyndare och gode män Arbetsgruppen överförmyndare och gode män har till en början letts av Nacka kommun, efter delprojektledarens sjukskrivning har delprojektledningen skötts av KSL. I arbetsgruppen har representanter från överförmyndarenheten i kommunerna Ekerö, Nacka, Sollentuna-Upplands Väsby-

18 18 Sigtuna, Stockholm, Sundbyberg, Södertälje, Täby och Värmdö-Vaxholm arbetat. Representanten från Värmdö-Vaxholm bytte arbetsgivare under sommaren 2011 till Järfälla-Upplands-Bro varför dessa kommuner fanns representerade sista delen av projektet men inte Värmdö-Vaxholm. Nykvarn var med i gruppen inledningsvis men till följd av arbetsbördan i den egna kommunen tackade man nej till platsen. Arbetsgruppen utbildning och hälsa Arbetsgruppen utbildning och hälsa har letts av Järfälla kommun och i gruppen har därutöver ingått representanter från kommunerna Botkyrka, Danderyd, Huddinge, Järfälla, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Tyresö och Upplands Väsby. Referensgruppen Externa kontakter viktiga för projektet har varit samlade i referensgruppen. Referensgruppens uppgift har huvudsakligen varit att fungera som sakkunniga och som kontaktyta gentemot externa, aktuella aktörer för samverkan, kunskapsinhämtning och spridning. Deltagande organisationer i referensgruppen har varit KSL med en sakkunnig som fungerat som sekreterare och med projektledaren som fungerat som ordförande och därutöver Migrationsverket, Socialstyrelsen, Skolverket, FoU Nordost, Länsstyrelsen, Skyddsvärnet och Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare (RFS). I slutet av projektet kom också Stockholms läns landsting och Stockholms universitet med. 6 Ekonomi Den ursprungliga och planerade budgeten i projektet beskrivs nedan under p 6.1. På grund av förändrade förutsättningar för projektet, en delprojektledres sjukskrivning m.m. ser fördelningen efter genomfört projekt annorlunda ut. Projektbudgeten har dock hållits. Omfördelning av medlen har skett genom att fler seminarier har hållits än vad som var den ursprungliga planen. Vid varje sådan förändring har projektet haft kontakt med Migrationsverket och beskrivit förändringarna samt presenterat dessa i dokumentation. Budgeten beskrivs i bilaga Fördelningen av medlen enligt projektansökan Resursplan Namn Uppdrag Andel tid Period Ekonom Haninge Ek. administration 25% Haninge Delprojektledare 50% Nacka Delprojektledare 50% Delprojektledare 50% Budget och finansiering (kostnadsplan) Kostnader Avdelning Kostnadsställe Period Kostnad Delprojektledare Ekonomiadm. Haninge Externa tjänster Resekostnader Aktiviteter Summa kostnad

19 19 7 Uppföljning och utvärdering Uppföljning Projektet har följts upp löpande under projekttiden genom dokumentation av projektorganisationens möten i mötesstrukturen, d.v.s. arbets- och referensgruppernas möten med resultat som rapporteras till styrgruppen kontinuerligt. Styrgruppens möten och projektgruppens möten har dokumenterats och följts upp vid nästkommande möte. Projektplanens mål har rapporterats kontinuerligt till styrgruppen. Varje seminarium har likaså dokumenterats i minnesanteckningar av framförallt gruppdiskussionerna och i utvärderingsrapporter. Gruppdiskussionernas resultat liksom utvärderingarna har använts av projektgruppen i den fortsatta planeringen framåt. Utvärdering KSL arbetar med tre resultat, resultat 1 är när en utbildning, riktlinjer eller en överenskommelse tagits fram, resultat 2 är när kommunerna har skrivit under på antagande av detta resultat och resultat 3 slutligen är när t.ex. riktlinjerna tillämpas i ordinarie verksamhet i kommunerna. För att nå dessa resultat har projektet arbetat i många olika småprocesser som löpt parallellt och i kors samt hållits ihop i den stora process som är projektets helhet. Processen kan därför också vara intressant att utvärdera. Utvärdering av projektet blir därmed en fråga om vad som ska utvärderas, processen eller del av processen, resultat 1 eller 2 eller 3. Helheten, d.v.s. alla delarna, synes möjligen vara för omfattande för en utvärdering. Olika vägar till att kontrollera ett resultat blir därmed av vikt. Ett sätt att utvärdera projektet är att se om det först och främst åstadkommer resultat som, i nästa steg, används av kommunerna. Projektet har åstadkommit resultat i meningen resultat 1 och att dessa används av kommunerna är också klart. Däremot vet projektet inte i vilken omfattning detta sker. Ett annat sätt att utvärdera är att skriftligt gå igenom måluppfyllelsen vilket sker i denna slutrapport som gör ett försök att beskriva vad som gjorts i projektet, rapporten kommer att redovisas till kommunerna och KSLs politiska organisation, styrelse och beredningar. Extern utvärdering av resultaten och processen har ej genomförts inom projektet. Tanken var att detta skulle ske inom ramen för fortsättningsprojektet (se nedan). Projektet kommer istället att utvärderas i efterhand som ett led i KSLs kvalitetsarbete. 8 Slutsatser Projektet har under ett års tid arbetat mycket intensivt och med stort engagemang från samtliga aktörer för att förbättra mottagandet för de ensamkommande barnen. Huvudmålet att åstadkomma de platser för barnen som kommunerna åtagit sig har uppfyllts. Andra resultat har handlat om att strukturera mottagandet på olika sätt, som att sortera och avgränsa roller, uppgifter och ansvarsfördelning mellan olika aktörer samt att göra detta känt för övriga aktörer. Fortfarande återstår dock vissa frågor att lösa, det är dels de som är komplicerade och/eller omfattande som t.ex. studiehandledningen i skolan och dels de där kommunerna inte fullt ut råder över frågan som t.ex. särskilt förordnad vårdnadshavare där tingsrätten är en viktig aktör.

20 20 Ett viktigt resultat för projektet är också att det hjälpt till att fokusera strålkastarljuset på de ensamkommande barnen. Detta har skett genom det konkreta arbetet men också genom de många dialoger och möten som hållits mellan kommuner, verksamheter inom kommunen och i vissa fall externa aktörer. Att olika mötesplatser och nätverk samt kontakter skapats är mycket betydelsefullt för projektet men också för framtiden. De dialogseminarier där representanter från gruppen ensamkommande barn varit med och deltagit i diskussioner och dialogerna har i sig varit en dynamisk kraft med räckvid långt utöver själva seminariet. Många visitkort och telefonnummer har bytts, också med de ensamkommande. För lyckat mottagande krävs samverkan. Inom kommunen och mellan kommunerna. Inom kommunen eftersom tre verksamheter är kraftfullt inblandade och har viktiga roller för den unge var för sig. Överförmyndare ansvarar för tillsyn av den gode mannen som i vårdnadshavares och förmyndares ställe ansvarar för barnets personliga förhållanden och sköter barnets angelägenheter. Socialtjänsten ansvarar för helheten och för ett boende som är tryggt och säkert. Skolan ansvarar för en skolgång som leder vidare ut i samhällslivet och för hälsofrågorna. Många kommuner har nätverk och samordningsträffar inom sig och fler har bildat sådana under resans gång och värdet av detta för den unge kan inte överskattas. Mellan kommunerna krävs samverkan dels för att lösa frågor som uppkommer vid flyttar mellan kommuner och då ansvaret för den unge kan vara delat mellan flera kommuner, ansvarig socialtjänst i en kommun, boende i annna, skola i en tredje o.sv. och dels för att på tillfredsställande sätt lösa frågor som är svåra att göra i varje kommun för sig. Barnkonventionens bestämmelser bl.a. om att sätta barnets bästa i förgrunden är tydlig för varje aktör för sig i hanteringen av de ensamkommande barnen, men när fler aktörer är inblandade synes detta fokus ibland tappas bort. Den egna verksamheten blir då viktigare än den unge, eller i vart fall viktigare än den andra aktörern och så faller barnet mellan stolarna. Ibland är det ytterst enkla frågor, som detta att barnen inte har ordentliga kläder när de kommer till ett kallt klimat och byråkratin ser till att de inte heller blir ordentligt klädda. Ibland mer komplicerade som åldersbedömningen, familjeåterförening, hälsoundersökningen eller gode mannens roll och uppgifter. En fråga som fortfarande inte är löst är den kring ankomstkommunernas ohållbara situation. I Stockholms län är det tre kommuner som har fungerar som ankomstkommuner, Sigtuna, Solna och Stockholm. Grunden till detta är i de två första kommunernas fall att Migrationsverket öppnat asylansökningsenhet där och i Stockholms fall därför att barnen kommer dit, enligt Migrationsverket. Författnings- eller annat stöd till detta, både vad gäller bestämning av vad en ankomstkommun är och vad uppgifterna består av synes saknas. Barn kommer till dessa kommuner helt okontrollerat, ibland många på en vecka, ibland färre. Kommunerna får ha beredskap oavsett vad. Migrationsverket skall anvisa barnen till annan kommun, men om det inte finns platser i länet eller landet blir barnen kvar i kommunen om inte ankomstkommunen själv ringer runt och försöker lösa situationen. Stockholms läns kommuner har tagit ett gemensamt ansvar och arbetat för att utöka platserna för barnen, men inte alla regioner har tagit samma ansvar. Svårigheterna är alltså tudelade, dels att barnen kommer till ett fåtal kommuner och dels att de blir kvar i dessa kommuner. För att lösa situationen behöver staten på ett kraftfullt sätt stödja dessa kommuner i att, för barnens skull, ordna ankomstplatser och vad därtill krävs. För skolans del blir svårigheten i denna form av projekt att ensamkommande barn och nyanlända inte särskiljs i skolvärlden. För ungdomarna är det bra, men att arbeta på att förbättra ett mottagande i en grupp, de ensamkommande, som i realiteten är en del i en betydligt större grupp, de nyanlända, innebär svårigheter. Ändock är skolan det område som tydligast pekas ut av ungdomarna själva som ett område där förbättringar behöver göras. Det handlar om studiehandledning på modersmålet som alla har rätt till och som är en förutsättning för att ungdomen skall kunna få de betyg som krävs för att kunna gå vidare till gymnasiet, det handlar också om att inte isolera ungdomarna utan att försöka få